Bygg nytt i samklang med landskapet!

Transkript

1 Bygg nytt i samklang med landskapet! Landskapet är ett kulturarv, något många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker en snabb förändring av jordbruket, landsbygden får nya invånare med nya livsstilar. Kulturlandskapet förändras. Det är viktigt att vår tids byggande fortsätter att anpassas till det karaktäristiska landskap som vi är vana vid. I ett projekt har det öppna landskapet innanför Hallandskusten behandlats ett jordbrukslandskap i stark förändring. Frågan är hur bebyggelse och landskap kan samverka till en god miljö för boende och verksamheter samtidigt som landskapets särart bibehålls. Planerare i Hallands kommuner och länsstyrelsen i Halland har initierat projektet. Resultatet är ett gemensamt arkitekturprogram för Hallands inland.

2 Hur ser framtidens landskap ut när det får nytt innehåll? Går det att bevara landskapets och bebyggelsens särart och samtidigt ge förutsättningar för utveckling? Idag förändras jordbruket och landsbygden urbaniseras. Nya invånare och livsstilar tar över. Den traditionella bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet, men med dagens pågående snabba förändringar finns risk att detta samspel bryts och landskapets särart försvinner. I projektet God bebyggd miljö Fokus Inland samarbetade sex halländska kommuner, Länsstyrelsen i Halland och Movium, SLU Alnarp, för att skapa ett arkitektprogram för Hallands inland. Projektets syfte kan sammanfattas i följande punkter: Att beskriva kvaliteter och särarter i landskapet och dess bebyggelse och diskutera hur dessa kvaliteter kan behållas och utvecklas. Att diskutera framtida verksamheter, boende och livsmönster och olika vägar att långsiktigt utveckla landsbygdens livskraft. Att ange riktlinjer för bebyggelsens utformning och anpassning till landskapet. Projektet drevs framåt steg för steg: Seminarier anordnades som riktade sig till en större krets tjänstemän, politiker och allmänhet. Avsikten med seminarierna var att belysa angelägna landsbygdsfrågor och ge olika aktörer möjlighet att höra varandras synpunkter. Kunskapsverkstäder gav tjänstemän och länsarkitekter möjlighet att utbyta erfarenheter och diskutera innebörden av en god miljö på landsbygden. Tillsammans utformade man ett gemensamt arkitekturprogram för inlandet. Studentarbeten bedrevs parallellt i de sex halländska kommunerna under sommaren Syftet var att göra fördjupade studier i för kommunen intressanta områden. Studenterna arbetade under handledning av kommunens arkitekter. Resultatet är ett arkitekturprogram som ska fungera som gemensam plattform för Hallands kommuner och ge konkreta råd och tips vid diskussion om byggnadslov Sex undersökta områden i Hallands inland: 1. Kungshacka kommun Gällinge 2. Varbergs kommun Torpa, Sällstorp 3. Falkenberg Ätradalen 4. Halmstad Nissadalen m.m. 5. Laholm Hallandsåsens nordsluttning 6. Hylte Ekenäs, Bexet och Kråkshult och nyexploatering. Programmet kommer att finnas i form av en enkel broschyr som delas ut på stadsarkitektkontoret i varje kommun. Utveckla landsbygdens kvaliteter Hur befrämjas landsbygdens livskraft och särart? Frågan löper som en röd tråd genom kunskapsverkstäder och seminarier. Hallands befolkning växer men tillväxten sker mest kring städerna och vid kusten. Inlandet tappar invånare. Kanske kan trenden vändas om landsbygdens och det "lilla samhällets" kvaliteter värdesätts mer. Det gäller att hitta det som är unikt för platsen och utnyttja de naturresurser och mänskliga resurser som finns tillgängliga. Ett sätt kan vara att utnyttja landskapets särart för att locka turister, ett annat att förbättra boendet genom ökad service för den bofasta befolkningen. Krav ställs på affärer, skolor, dagis. Motiven för att bo på landet är olika. Många människor har i dag en livsstil som gör det möjligt att bo på landet och arbeta i staden. Andra söker sig ut för att förverkliga en friare livsstil med gott om plats runt sig och naturen inpå knuten. För planeringen blir dilemmat att ge utrymme för alla kategorier av människor. Jordbrukaren, fritidsbonden eller naturälskaren på sin gård ute på landet ser sina behov och möjligheterna att förverkliga sina drömmar som det viktigaste. Den tillfällige besökaren, turisten och friluftsmänniskan har sin uppfattning om hur landskapet ska se ut för att vara tilltalande. Hästar på gott och ont Hästhållningen omsätter 20 miljarder kronor per år i Sverige och är en stor inkomstkälla för människor på landet. Efter fotboll är häst det största fritidsintresset bland unga människor. Hästar betar hagarna och håller vegetationen nere samtidigt som de producerar värdefull gödsel. De är alltså i likhet med andra betande djur värdefulla landskapsvårdare. Utan hästar skulle landskapet sett annorlunda ut, gårdar hade stått öde och marken hade vuxit igen. Hästintresse är en angelägenhet inte bara för tonårsflickor utan för hela familjer. Att ha häst är en livsstil som driver ut familjer till hästgårdar på landet. Hästhållningen har positiva hälsoaspekter men innebär också problem med allergier. Skyddsavstånd diskuteras till bostäder, skolor och arbetsplatser. Detta far konsekvenser för framtida bebyggelse och landskap. Landskapets topografi och vegetation kan utgöra ett naturligt skydd som gör att problemet minskar och det blir lättare att i framtiden förena boende och djurhållning på landet. Hästintresset är stort i lialland.

3 Halland delas på tvären av åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Åarna är omgivna av vackra dalgångar, de börjar i höglänta skogsområden, rinner genom bördig jordbruksbygd och mynnar så småningom vid kusten. Norra Hallands inland är det småbrutna landskapet, en variation mellan skogsklädda höjder och öppen jordbruksmark. Vägarna följer naturen och husen ligger med skogen i ryggen och blickar ut över dalen. I mellersta Halland är landskapet öppnare med mjukt uppstickande bergsknallar, stora träd, slingrande vägar, hisnande utsikter. Bebyggelsen ligger skyddat i anslutning till kullar, dungar och skogsbryn. Ju längre söderut man kommer ju mer tar slätten över. Gränsen mot söder utgörs av Hallandsåsens norrsluttning. Här finns ett kuperat småbrutet landskap med lövskog och småskaligt jordbruk. Nedanför ligger Laholmsslätten med bördiga lerjordar. Alléer leder fram till de stora gårdarna på slätten. I östra Halland, nära Småland, finns djupa skogar med sjöar, åar och våtmarker. Små byar eller enstaka gårdar ligger i gläntorna där vildmarken öppnar sig. Ovan: Norra Halland har höga skogklädda berg och åker eller betesmark i dalarna. Till höger: Mellersta Halland bjuder på ett varierat böljande landskap. De öppna fälten är omgivna av vegetationsridåer. Nedan: 1 södra Halland finns storskalig bördig jordbruksslätt. Landskapet kännetecknas av stora fält, alleer och utspridda gårdar. Utblickar och landskapsrum 1 olika landskapstyper varierar inte bara vegetation och topografi. Möjligheten till utblick och skalan på landskapsrummen bidrar till karaktären. I övergången mellan skog och slätt är terrängen kuperad och landskapsrummen små och avskilda från varandra. Här är det möjligt att placera in ny bebyggelse utan att landskapets karaktär drastiskt förändras. Slätterna karaktäriseras av långa siktlinjer och är visuellt känsliga för ingrepp. Ny bebyggelse bör ansluta till befintliga husgrupper eller placeras längs med markerade inslag i terrängen så att inte horisontlinjen förändras. III

4 Husens anpassning gäller hur de placeras i landskapet och på tomten. Det gäller också husens utformning, färg och material, takformer och volymer. Observera att det inte har någon betydelse om huset är gammalt eller nytt, traditionellt eller toppmodernt, bara det har anpassats till landskapet. Huset på tomten Varje tomt är unik och ger speciella villkor för byggande. Det är därför viktigt att fundera på vilka förutsättningar som finns på en viss tomt. Man bör studera hur den äldre bebyggelsen ligger och hur tomterna har utformats. Vilken är platsens karaktär och hur tas den bäst tillvara? Ensamgård vid bergets fot ger möjlighet till djurhållning. Den halländska längan är inspirationskälla för modernt byggande. Gammal halländsk gård Klockarns. Foto från omkring När det gäller husets placering spelar väderstreck, fukt och ljusförhållanden in. Varifrån blåser det? Var och hur kan man skapa en solig plats i lä? Var är det torrt? Huset bör placeras i ett soligt och skyddat läge. Plantera träd för framtida lä! Ofta finns mycket att vinna på att samla bebyggelsen i grupper. Man kan samordna tillfarter och service och de fria orörda ytorna blir större. I ett befintligt samhälle finns redan ett etablerat mönster för hur hus läggs till hus, hur tomterna avgränsas, hur tillfarter utformas. Detta bör respekteras när man bygger nytt. En kuperad tomt. Förr byggdes husen ofta på plintar när naturen var kuperad. Huset "lånade" på så vis sin plats i naturen. Stora breda hus kräver plant underlag eller schaktning och sprängning, som är kostsamt och förändrar tomtens karaktär. Smalare hus eller flera mindre volymer är lättare att passa in på en naturligt kuperad tomt. Platsens naturliga kupering och ojämnheter ger tomten dess karaktär, en plan gräsmatta i kuperad terräng ger ofta ett konstlat intryck Vegetation. Om en del av tomten far behålla sin karaktär som naturtomt smälter den naturligt in i omgivningen samtidigt som den blir lättskött. Genom att spara befintliga träd och buskar behåller platsen sin ursprungliga karaktär och sitt naturliga växtbestånd. Det tar många år innan nyplanterade träd får full storlek och karaktär. Inhägnad av tomten är ofta onödig om man har naturen som granne. Skogsbrynet kan fungera som gräns. Om man ändå vill att tomten ska inhägnas är stengärdesgårdar det naturligaste alternativet. Även häckar och trästaket är vanliga. Gärdesgårdar med träslanor är ett annat alternativ. Höga murar och plank hör inte till landsbygden och bör därför undvikas. Vill man måla en inhägnad bör man välja en färg som stämmer överens med kringliggande hus. På slätten syns husen på långt håll. Den traditionella gården på slätten har alltid bestått av en grupp hus. I ett modernt boende på landet har man inte längre behov av alla dessa byggnader. Men på slätten har man fortfarande mycket att vinna på att ordna husen kring en gård. Belysning är viktigt i vårt klimat. Den har stor inverkan på hur vi upplever en plats, om den känns varm och inbjudande eller kall och ödslig. Vi upplever lampor med gulaktigt ljus som varmare är lampor med blåaktigt. Ljusen hos grannen en mörk vinterkväll ger trygghet men kan också upplevas som störande om ljuset blir för starkt eller bländande. IV

5 GRONA FAKTA 1/2005 Vackra hus smycken i landskapet När det gäller husets yttre är platsens byggnadstradition viktig att känna till. Men också nya tiders formspråk kan smälta in i landskapet på ett naturligt sätt. Byggnadernas proportioner, dess längd, höjd, bredd och takvinkel är viktiga karaktärsdrag som syns på långt håll och påverkar helhetsintrycket. Det är detaljerna som gör det! Taken i den traditionella bebyggelsen var nästan alltid sadeltak i rött tegel. Takmaterial och takvinklar stämde överens mellan de olika byggnaderna på gården. Husets färg och form bör stämma överens med övrig bebyggelse för att behålla och förstärka den karaktär som finns. Den lokala traditionen bör följas när det gäller färgsättning och fasadmaterial! Träfasader med stående panel och ljusa färger är vanligast i Norra Halland, ibland med mörkare färg kring fönstren. I skogen är mörkare färger vanligare. På slätten är boningshusen ofta putsade med trägavlar. Uthusen är ofta i trä, faluröda eller gråa. Med en genomtänkt färgsättning, anpassad till landskapet och husets karaktär, tillförs något positivt till hela bygden. Med färg kan man framhäva vackra detaljer på huset, särskilt entredörren. Ljusa detaljer på ett mörkare hus blir blickfång på fasaden. Materialval och detaljer. Grundregeln är att använda ett begränsat antal material Enkla volymer kan kombineras till en spännande med naturen kan huset förankras på platsen. och undvika material som försöker efterlikna ett annat. Man bör välja naturliga och sunda material. Fönster och dörrar är en del av fasaden och bör harmoniera med den. Enhetliga fönster samt symmetrisk placering av fönster och dörrar bidrar till ett harmoniskt uttryck. Ytterdörren har en stor betydelse för byggnaden. Förekommer glasrutor eller annan uppdelning av dörrens yta hör denna stämma överens med den övriga fönstersättningen. Verandor och inglasade uterum har blivit allt vanligare. Ofta är dessa ett tillägg i efterhand till ett befintligt hus. En veranda helhet. Med material och färger som harmonierar framför ytterdörren gör att denna markeras tydligare. Det är dessutom praktiskt med ett skyddande tak över dörren. Ett uterum är lättare att anpassa och placera om det ligger skilt från huskroppen. Ett lusthus kan vara ett alternativ till uterum. Tillbyggnader och komplement. Att tydligt kunna skilja på huvudbyggnad och ko mplementbyggnader gör att bebyggelsen blir mer lättöverskådlig. Storlek, fasadmaterial och färg berättar vad byggnaden ska användas till. Garage och uthus bör underordna sig boningshuset och vara betydligt mindre. Nytt hus med avstamp i traditionen. Nytt hus med djärv design men med traditionell färgsättning. V

6 Huset i landskapet Låt huset ta stöd i andra hus, i bergsknallar eller träd. Det förankrar huset på platsen. Placeringen skapar också lä och gör att hus och vegetation hänger samman. Låt inte huset sticka upp över trädtopparna. Ta vara på utsikten men skym inte för grannen! Försök att "se men inte synas". I byn följ det gamla mönstret för hur husen är placerade. Om du vill ha häst krävs skyddsavstånd till andra bostadshus..id sjöar gäller strandskydd. Ny bebyggelse bör läggas en bit från strandkanten, J1 att besökare kan röra sig längs stranden. ta redan från början med trädgården i planeringen. Utnyttja de förutsättningar som naturen ger, till exempel nivåskillnader. Trädgården är en del av landskapet. Otta går det att skapa en vacker trädgård med små ingrepp i terrängen. Huset hör ihop med landskapet. Landskapet bör alltid dominera. Kvaliteten ligger i god anpassning till platsen och landskapet. Huset på tomten Placera ditt hus där du behöver göra minst ingrepp i marken. Undvik alltid trängning, schaktning och utfyllnader. Dela upp huset i flera volymer som är lättare att anpassa till en kuperad tomt. Lägg gärna garaget nära vägen. Undvik långa breda uppfarter som måste hårdgöras. Spara befintliga träd och buskar, komplettera med växter som finns naturligt på platsen. Låt tomten förbli naturmark, den kräver minst skötsel. Låt buskage och träddungar bli naturliga tomtavskiljare eller använd enkelt utformade staket och gärdsgårdar. Undvik vitmålade staket som lyser i naturen. Bygg kringbyggda gårdar för lä och insynsskydd. VI

7 Husen kan ha olika färger och former. Modern design men med traditionella material och färger. I småskalig och kuperad terräng kan huset delas upp i flera mindre volymer och får då Fat tre till miljön. Entrédörren ska välkomna besökaren och gärna ha ett personligt uttryck. Uthus, småhus och lusthus bör höra ihop med huvudhuset genom material och färgval. Husets utformning och detaljer Falurött, brunt, grönt, gult, svart och grått harmonierar med den halländska naturens färger. Gråmålade fasader gör att huset blir ett med det omgivande landskapet. Använd starkare kulörer till detaljer som fönster och dörrar. Blanka glaserade tak som ger en glittrande effekt i solljus bör undvikas. Välj material som åldras vackert och är möjliga att underhålla. Sträva efter att använda lokala material och utgå från naturen som färgpalett. parsmakade utsmyckningar är ofta vackrast. Det kan lätt bli för mycket av det goda! Undvik att blanda många fönstertyper och storlekar på samma hus. älj en enkel dörr som harmonierar med resten av huset. Planera uterummet i samband med huset. Då kan det ges en naturlig placering och utgöra en del av huset. I åll nere verandans storlek så att den inte dominerar över huset. e Låt huvudbyggnaden dominera över garage, förråd och bodar. ar sparsam med fönsterinramningar och annan utsmyckning på garage och uthus. Använd samma proportioner och takvinklar i tillbyggnader som i huvudbyggnaden och gärna samma typ av fasadmaterial, takmaterial och fönster. Till sist: Ta tidigt kontakt med stadsarkitekten eller byggnadsnämnden i kommunen för att diskutera var och hur du bör b a ditt hus! Detaljerna kan vara lekfulla och personliga. önster är avgörande tur husets utseende och upplevelsen inifrån. Stengärdesgårdar har tradition i Halland. En vacker grind välkomnar till trädgården.

8 Ett arkitekturprogram är en riktningsvisare för framtida planering. Det ska bidra till ökad förståelse för arkitektoniska värden. Arkitekturprogrammet är inte bindande utan ett forum för ständig diskussion och revidering en färskvara. Genom att hålla arkitekturprogrammet rullande fortlever diskussionen om landsbygdens framtid. Sektorsuppdelningen inom kommunen gör att helheten ibland kan skymmas. Arkitekter och planerare bevakar de estetiska aspekterna av bebyggelse och samhällsplanering. Näringslivet har sina företrädare, som har sin syn på vad landsbygden kan ge sina invånare. Arkitekturprogrammet kan utgöra det nav kring vilket diskussionen hålls igång och olika företrädare möts. Arkitekturprogrammet har också en praktisk funktion. Kommunernas planerare har en svår roll. De måste kunna visa upp en klar gemensam linje inför allmänheten och samtidigt förstå olika personers behov och synpunkter. Det är viktigt att kunna förklara varför vissa bygglov tillstyrks och andra avslås. Det finns ett behov av handfasta råd, som frikostigt kan delas ut till allmänheten. I naturen finns många färger som kan inspirera till färgsättning av hus. Hus och natur i vacker förening. Det är detaljerna som gör helheten. En angelägenhet för EU Bebyggelse och landskap hänger samman. De utgör ett kulturarv som fått sin egen konvention i EU:s European Landscape Convention Vikten av att vårda och bevara landskapets särart betonas där för hela Europa. Detta hindrar inte att bebyggelse och landskap utvecklas i takt med vår tids krav. Lästips Bergsjö, Ann Värdebeskrivning av kustområdet i Halland. Information Länsstyrelsen i Hallands län. Elfström, Johan Landskapsanalys, landskapets identitet. Stad & Land nr 97/1991. Movium SLU Alnarp. Larsson, Krister (okänt årtal). Det kustnära landskapet. Hallands läns museum. Länsstyrelsen Halland Halland ett län i utveckling. Pålstam, Ylva & Schibbye, Bengt Landskap i fokus. Utvärdering av metoder fbr landskapsanalys. Riksantikvarieämbetet. Stahlschmidt, Per Metoder til landskapsanalyse, av stedets karakter og potential. Förlaget Grön Miljö. Arkitekturprogrammet är framtaget av stadsarkitekter och planerare i sex halländska kommuner i samarbete med Länsstyrelsen i Halland och Movium SLU Alnarp: Laholm: stadsarkitekt Kjell Pihl och planarkitekt Kristina Eklund. Halmstad: stadsarkitekt Birgitta Kyrö Mattsson, planarkitekt Karoline Lindén och praktikanterna Martina Pihl och Ulrika Johansson. Falkenberg: stadsarkitekt Monika Rudqvist och praktikant Adam Lind. Hylte: stadsarkitekt Pontus Swahn, planarkitekt David Melander och praktikant Kerstin Langefeldt. Varberg: stadsarkitekt Leif Håkansson, bygglovsarkitekterna Maria Söderlund och Marie Åberg och praktikant Ida Mared. Kungsbacka: planarkitekt Andrea Forsström och praktikant Anna-Karin Ljungman. Länsstyrelsen Halland: länsarkitekt Peter Nordström och biträdande länsarkitekt Margareta Svensson. Movium: landskapsarkitekt och tekn lic. Eva Uddenberg och arkitekt och tekn dr. Karin Palm Linden.