SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00-11:45 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00-11:45 Öppet sammanträde för allmänheten Johannes Tyve Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 10:00 Paragrafer 1-14 Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Johannes Tyve, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse 1-14 Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift

2 Närvaroförteckning Beslutande Alexandra Gard (S), ordförande Gun Källgren (S) Johannes Tyve (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Eva-Mai Mineur Tynong (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (L) Benny Gustafsson (V) Claes B Jacobson (MP) Christer Ödmann (SD) Ersättare Susanne Larsson (S) Hannes Vainionpää (S) Patrik Tinglöf S) Henrik Viberg (S) Martina Eriksson (C) Tony Svensson (SD) Ersättare för Christer Ödmann (SD) Maria Leander (M) Maria Hansson (KD) Ersättare för Teresa Vanova Benke (L) Eva Anita Königsson (V) Elin Vestling (MP) Liselott Larsson (SD) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x Övriga närvarande Åsa Unger, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Birgitta Ekström, rektor, 1 Erik Klang Westin, 4 Pernilla Lund, verksamhetschef 5-6 Therese Andersson, ansvarig för intern service, 6 Helena Nyström, verksamhetsekonom, 7-8 Maria Eriksson, kvalitetscontroller, 9 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning Presentation av ny rektor på Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola Personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden Nämndens februarisammanträde Information om den nya översiktsplanen Yttrande över ny översiktsplan för Söderhamns kommun Personaltäthet per Årsredovisning Mål- och resursplan Betygsstatistik höstterminen Stängning av Familjecentral i Ljusne Information om nya dataskyddsförordningen (GDPR) Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Muntliga rapporter Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 1 Presentation av ny rektor på Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Birgitta Ekström, ny rektor för Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola presenterar sig för nämnden. Birgitta kommer från Gävle kommun där hon bl a har arbetat som förskollärare, lärare och specialpedagog under många år. Nämnden hälsar Birgitta välkommen till den nya befattningen i barn- och utbildningsförvaltningen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 2 BUN/2016/0200/009 Personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden Beslut utser Erik Björk som personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden fram till dess att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj Ärendet Enligt personuppgiftslagens regler ska kommunens nämnder utse personuppgifts-ombud för kontroll att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten. Kommunfullmäktige har uppmanat kommunstyrelsen och samtliga nämnder att utse personuppgiftsombud. Kommunstyrelsen har utsett kommunsekreterare Hellena Bäck som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen samt ansvaret för att bilda ett nätverk för ombuden från kommunens samtliga nämnder. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens beslut Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Personuppgiftslagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Under 2016 har EU antagit en förordning (dataskyddsförordning) som 2018 kommer att ersätta personuppgiftslagen. De nya reglerna innebär ett utökat skydd för enskilda och deras personuppgifter och större krav på dem som behandlar personuppgifter. Bland annat kommer dataskyddsförordningen att ställa större krav på att kontroller sker att personuppgiftsbehandlingen uppfyller de krav som ställs i förordningen. I personuppgiftslagen (och i dataskyddsförordningen) finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Ett centralt begrepp när det gäller personuppgifter är personuppgiftsansvar. Personuppgiftsansvarig är den som behandlar personuppgifter i sin verksamhet, det vill säga ofta ett företag eller myndighet. För kommuner innebär det att nämnderna är personuppgiftsansvariga. Nämnderna ska utse personuppgiftsombud som kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 2 Personuppgiftsombuden kommer när dataskyddsförordningen träder i kraft att ersättas med dataskyddsombud. Dataskyddsförordningens regler innebär att i nämnderna ska dataskyddsombud utses. Ombudet kommer att bära huvudansvaret för att datahanteringen efterföljs korrekt och rapportera till ledningen. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2017 att Söderhamns kommun tillsammans med övriga kommuner i södra Hälsingland ska finansiera en anställning som dataskyddsombud med placering i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH). Beslutsalternativ 1 utser Erik Björk som personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden fram till dess att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj Konsekvenser för hållbar utveckling Bedömningsmatris Positiv Sätt ett kryss i lämplig ruta direkt effekt Positiv indirekt effekt Ingen påverkan Negativ effekt Vet ej Ekologisk hållbarhet x Social hållbarhet x Ekonomisk hållbarhet x s fokusområden Bedömningsmatris Sätt ett kryss i lämplig ruta Positiv direkt effekt Positiv indirekt effekt Ingen påverkan Negativ effekt Vet ej Jämlikhet x Attraktiv arbetsgivare x Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 3 BUN/2017/0144/600 Nämndens februarisammanträde 2018 Beslut beslutar att ställa in sammanträdet den 28 februari Ärendet På grund av att ordförande och vice ordförande inte kan närvara på nämndens februarisammanträde föreslås att sammanträdet ställs in. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande beslutar att ställa in sammanträdet den 28 februari Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt framlagt förslag. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 4 BUN/2018/0019/019 Information om den nya översiktsplanen Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Erik Klang Westin informerar nämnden om processen med att ta fram en ny översiktsplan för Söderhamns kommun. Översiktsplanens nytta Översiktsplan är kommunens mest långsiktiga verktyg för hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas på lång sikt. I plan- och bygglagen står det att alla kommuner ska ha en övergripande översiktsplan. Beslut om hur kommunen använder mark och var man väljer att bygga berör många människor och får ofta långsiktiga konsekvenser. Sådana beslut måste sättas in i ett större sammanhang, så att pengar och att andra resurser förvaltas på bästa sätt. Det är i översiktsplanen som kommunen på ett långsiktigt och övergripande plan gör sådana helhetsbedömningar. Vad innehåller en översiktsplan? Översiktsplanen handlar bland annat om frågor som var man ska bygga, var nya vägar ska dras fram, var och hur man ska skydda och utveckla intressanta områden, var man behöver reservområden för framtiden och hur stads- och landsbygden på lång sikt ska utvecklas. Exempel på frågor och utmaningar: En socialt sammanhållen kommun Attraktiva bostäder genom hela livet Snabbare resor Förutsättningar för lokalt näringsliv att utvecklas Minskad klimatpåverkan En involverande och lyhörd planering Så används översiktsplanen Översiktsplanen är vägledande för mer detaljerad planering som områdesvisa program, detaljplaner och bygglov. Kommunens mål och visioner Det är viktigt att planen genomsyras av den politiska viljan, av de mål och visioner som de förtroendevalda har satt upp för kommunens utveckling. Det handlar om att stärka Söderhamn som en öppen och attraktiv kommun, där människor vill leva och verka. I det arbetet kan alla bidra, invånare, företag, organisationer och kommunorganisation. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 4 Kommunens fokusområden för åren syftar till att stärka Söderhamn som en attraktiv plats, genom att arbeta med jämlikhet, attraktiva bostäder, infrastruktur, näringsliv och internt med kommunen som attraktiv arbetsgivare. Aktiviteter för att ta fram översiktsplan Våren och sommaren 2016 genomfördes olika former av tidig dialog. Runtom i kommunen genomfördes 12 ortsdialoger samt en sommarturné som riktades mot vissa målgrupper och gav möjlighet att lämna idéer och förslag via webben. Kommunen ville att dialogen skulle nå ut till alla kommundelar och alla människor i olika skeden av livet, för att fånga upp kommuninvånarnas olika erfarenheter - äldre och yngre, invånare med lång och kort erfarenhet av att bo i kommunen. Dialogen hade fokus på ortens och platsens kvaliteter och brister idag, och hur kommunen och kommundelarna kan utvecklas hållbart. Den tidiga dialogen är ett av flera viktiga underlag för översiktsplan. Förslag till ny översiktsplan med hållbarhetsbedömning Kommunen tar fram ett förslag på ny översiktsplan, parallellt med en hållbarhetsbedömning där förslaget analyseras utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser utifrån FN:s globala mål. Samråd Under perioden 15 november mars 2018 sker samråd och då kan alla tycka till om förslaget till ny översiktsplan. Vidare arbete Efter samrådet sammanställs alla synpunkter och översiktsplanen kan justeras till ett förbättrat förslag. Beslut om ny översiktsplan Planen är att beslut om översiktsplan ska fattas under vintern Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 5 BUN/2018/0019/019 Yttrande över ny översiktsplan för Söderhamns kommun Beslut antar barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt yttrande över samråd gällande översiktsplan för Söderhamns kommun. Ärendet Yttrande över samrådsförslag gällande ny översiktsplan för Söderhamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Tidigare beslut Kommunstyrelsen , Beslut om samråd för kommuntäckande översiktsplan Söderhamns kommun. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Ett samlat förslag till kommuntäckande översiktsplan med en föreslagen målbild och utvecklingsstrategi för kommunens utveckling till år 2040 har arbetats fram. Målbild 2040 Söderhamn, en modig och inkluderande kommun beskriver en tänkbar framtid av ett Söderhamn där det är fler som vistas i kommunen och där det är möjligt att leva ett gott vardagsliv både på landsbygden och i tätorten Söderhamn. Målbilden bygger också på de politiskt antagna fokusområdena för Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till den målbild som arbetats fram men saknar skrivningar om utbildning i översiktsplanen. Vilken hänsyn som ska tas till kommunens utbildningsintuitioner (förskolor och skolor) torde även det vara ett allmänt intresse för att kommunen ska bli en modig och inkluderande kommun. I förslaget till översiktsplan så nämns förskola och skola som service till kommunens medborgare samt att det ska vara säkra gång- och cykelvägar. För att bli en inkluderande kommun och nå ett jämlikt Söderhamn behöver barn och elever behandlas rättssäkert och undervisningen måste bedrivas med god kvalitet av behöriga pedagoger. Det är då av största vikt att det behöver vara mer fokus på förskolor och skolors innehåll och att placeringen av förskolor och skolor ska avgöras ur ett utbildningsperspektiv och inte ses som en samhällsservice i kommunens olika delar. Beslutsalternativ 1 antar barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt yttrande över samråd gällande översiktsplan för Söderhamns kommun. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 5 Konsekvens för de vi är till för (medborgare, kund, brukare, etc.) Beslutet säkerställer att alla barn och elever i Söderhamns kommun behandlas likvärdigt. Koppling till övergripande styrdokument s mål- och resursplan för 2018 Skollagen 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 1998 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Läroplan för grundsärskolan 2011 Beslutet ger större förutsättningar för att bedriva en likvärdig förskola och skola i Söderhamns kommun. Konsekvenser för hållbar utveckling Bedömningsmatris Positiv Sätt ett kryss i lämplig ruta direkt effekt Positiv indirekt effekt Ingen påverkan Negativ effekt Vet ej Ekologisk hållbarhet x Social hållbarhet x Ekonomisk hållbarhet x Motivering för hållbar utveckling Beslutet främjar ett jämlikt samhälle och ger grunden för att barnen och eleverna som vuxna ska bidra till samhällets utveckling. Risker förknippade med beslutet Beslutet förebygger riskerna med ett utanförskap i samhället, vilket kan bli konsekvensen om elever inte når kunskapskraven i skolan. Ekonomiska konsekvenser Beslutet i sig innebär inga ekonomiska konsekvenser i nuläget, dock kan det få ekonomiska konsekvenser beroende på hur framtida beslut tas inom ramen för översiktsplanen. Placering av förskolor och skolor, enheternas storlek och kvalité etc. påverkar kostnaderna för förskoleoch skolverksamheten. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 6 BUN/2017/0007/600 Personaltäthet per Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Redovisning av personaltäthet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt uppföljning av resursfördelningsmodell för undervisningsresurser till grundskolan. Dessutom sker en redovisning av antal barn och elever och medarbetare per enhet samt chefstäthet. Beslutsunderlag Rapport daterad Tidigare beslut Beslut om resursfördelningsmodell för undervisningsresurser i grundskolan, barn- och utbildningsnämnden Bakgrund och syfte I rapporten redovisas personaltäthet för kommunen och per enhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Ett syfte med redovisningen är att få en tidigare bild av personaltätheten inom verksamheterna än när den presenteras av Skolverket under kommande vår. Det andra syftet är att följa upp den resursfördelningsmodell som används för undervisningsresurser i grundskolan. Noteras att när jämförelser görs mot riksgenomsnittet så görs det alltid mot det så kallade Kommunbladet som Skolverket tar fram varje år. Noteras att i Kommunbladet ingår både kommunala och fristående enheter i statistiken för kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Förskola Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och barn är framtagna på samma grunder som uppgifterna till Statistiska centralbyrån (SCB) och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per enhet för perioden och på kommunnivå för perioden Noteras att under hösten 2013 påbörjades genomförandet av det kommunala Förskolelyftet som slutfördes under våren I förra årets redovisning syns också den tillfälliga förstärkning som gjorts inom förskolan. Förstärkningen gjordes under perioden oktober 2016 till mars Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 4,7 4,9 4,8 4,6 5,2 5,0 4,8 4,6 4,8 5,2 5,4 4,7 4,5 4,8 5,1 6,0 5,8 5,7 5,6 5,4 5,1 5,1 5,5 5,2 5,4 5,8 5,6 5,5 5,3 4,9 5,3 5,3 5,6 5,5 5,3 5,3 6,6 6,3 6,0 6,1 6,0 5,8 5,5 6,0 5,8 6,3 6,7 6,5 SÖDERHAMNS KOMMUN Forts 6 För förskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. I förskolans statistik ingår även resurs- och stödpersonal som arbetar med barn eller i barngrupp exempel på detta kan vara språkassistenter och pedagogresurser. Kommungenomsnittet för förskolan är 5.4 barn per pedagog. Detta ska jämföras mot 2016 då motsvarande siffra för kommunen i den egna mätningen var 5.2 och för riksgenomsnittet i Skolverkets mätning var 5.1 barn per pedagog. Den förstärkning som gjordes tillfälligt i förskolan och nu inte längre finns, är förklaringen till den nu försämrade personaltätheten. Den satsning som gjorts på förskolan under 2013, det så kallade Förskolelyftet, beräknades ge en genomsnittlig grundbemanning på 5.7 barn per pedagog. Den tillfälliga satsningen under 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 beräknades förändra detta till 5.2 barn per pedagog. Antal barn per pedagog i förskola Hälften av förskolorna har försämrat personaltätheten 2017 i förhållande till Detta beror till största del på att den tillfälliga personalförstärkning som gjorts i förskolan inte längre finns. Det finns ingen förskola som riktigt sticker ut med en högre eller lägre personaltäthet utan de är alla rätt så nära varandra i sitt mått. Stentägtens försämrade personaltäthet kan förklaras med att barnantalet har ökat med större andel än vad personalen har ökat. Vågbro förskola har förbättrat sin personaltäthet på grund av att barnantalet har minskat rätt mycket och personalen har ökat markant. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 6 Många faktorer spelar roll i skillnaderna mellan förskolorna och mellan år. Det kan till exempel bero på barngruppernas ålderssammansättning då barn 1-3 år genererar mer pengar än barn 4-5 år utifrån den resursfördelningsmodell som tillämpas på förskolan. En annan orsak kan vara att extra resurser och stödpersonal är olika mellan förskolorna eller olika år. Ytterligare en orsak kan vara hur förskolechef valt att fördela pengarna mellan vår och höst. Då våren ofta har högre beläggning än vad hösten har, görs ibland valet att lägga mer resurser på våren än på hösten. Förskoleklass Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I de fall finansiering har skett av statsbidrag för asyl så har elever som genererar statsbidrag för asyl samt den personal som finansieras av detta räknats bort. När det gäller de yngre eleverna så bör personaltätheten ses över verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskolans årskurs 1-3. Detta på grund av att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats mellan verksamheterna i statistiken respektive år. Kommungenomsnittet för förskoleklassen är 20,7 elever per pedagog att jämföra mot 24,1 för 2016 för kommunen i den egna mätningen och för riksgenomsnittet 16.5 för Personaltätheten på de olika skolorna varierar. Då förskoleklassen bara är en årskull ger små variationer, av antal personal och eller antal elever, stora utfall mellan år. Främst märks det på enheter med få barn i förskoleklassen som t ex Mo och Stråtjära skolor. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts 6 Nedan kommenteras de skolor där personaltätheten är låg eller hög i förhållande till det nyckeltal som används vid fördelning av budgeten och de som har förändrats nämnvärt sedan föregående år. Orsak till högre personaltäthet kan vara extra resurser då de ligger utanför grundbudgetens nyckeltal. Bergviksskolans fortsatta låga personaltäthet beror på att elevantalet är fortsatt högt men personalbemanningen är densamma. Mo skolas höga personaltäthet beror på att personalbemanningen endast minskat med 0,2 tjänst sedan 2016 medan barnantalet minskat med 5 stycken, vilket gör att personaltätheten är fortsatt hög. Sandarne skolas ökade personaltäthet beror på att antal elever har minskat med 9 stycken men antal tjänster är konstant. Stentägtskolans ökade personaltäthet beror på minskat elevantal men personalbemanningen är i stort sett densamma (minskad med 0,2). Av den befintliga personalen så är 0,83 finansierat av lågstadiesatsningen. Stråtjära skolas höga personaltäthet beror på att det är få elever i förskoleklassen, endast 6 stycken. Det krävs en viss grundbemanning för att få ut förskoleklasstiden oavsett hur många elever den har. Stugsunds ökade personaltäthet beror på att elevantalet har minskat med 5 stycken samtidigt som personalbemanningen är konstant. Vågbroskolans ökade personaltäthet beror på att bemanningen är densamma trots att antalet asylsökande elever har minskat. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 Forts 6 Fritidshem Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna i SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per skola för perioden och på kommunnivå för perioden För fritidshemmet gäller samma sak som för förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser, att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelser mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i statistiken mellan verksamheter respektive år.kommungenomsnittet för fritidshemmet är 25,5 elever per pedagog exkl. elever och personal på särskolan. Det är en liten försämring jämfört med Riksgenomsnittet var elever per pedagog i riket. 35,0 Antalet barn per pedagog i fritidshem ,0 25,0 28,8 25,5 28,5 24,0 25,1 25,5 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Personaltätheten per skola varierar. Några av enheterna har avvikelser att notera, trots att kommunsnittet är nära Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Forts 6 Sandarne skolas fritidshem har fått lov att stärka upp personalstyrkan på fritids på grund av att det är flera barn med särskilda behov. Det totala barnantalet på fritids har samtidigt sjunkit vilket gör att personaltätheten höjs av den anledningen med. Det är även 0,3 tjänst som finansieras av den statliga fritidssatsningen. Stenbergaskolans fortsatt låga personaltäthet beror på att det fortfarande är många asylsökande elever på skolan, 70 stycken i oktober, vilket även påverkar fritidshemmet, men där ingen ekonomisk kompensation ges för utökad bemanning. Det totala elevantalet har dessutom ökat sedan 2016 medan antalet anställda är konstant. Stråtjära skola har hög personalbemanning. Detta beror på att det är ett litet fritidshem med få barn inskrivna i förhållande till många av kommunens övriga fritidshem. Oavsett hur många barn som är inskrivna på fritids så behövs en viss grundbemanning för att kunna hålla öppet de tider som riktlinjerna anger. Skolverket redovisar också antalet inskrivna elever per anställd, vilket för riket var 12.6 under Motsvarande siffra för Söderhamns kommun är 13 under Skillnaden mellan antalet medarbetare och antalet årsarbetare beror på att de som arbetar i fritidshem även arbetar i förskoleklass eller skola under delar av dagen. Grundskola Grundskolan redovisas på två sätt. Ett sätt är att följa upp resursfördelningsmodellen och ett sätt för att ge en totalbild av personaltätheten. Uppföljning av resursfördelningsmodell För att följa upp resursfördelningsmodellen har de personalgrupper och de elever som finansieras av resursfördelningsmodellen räknats in. Elever som söker asyl finansieras av statsbidrag för asyl. Dessa elever har räknats bort samt de personalresurser som finansieras av statsbidraget. Dessutom har den förstärkning som gjorts av lågstadiesatsningen räknats bort. Utöver detta så är uppgifterna om pedagogisk personal framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Dock har uppgifterna vidareförädlats genom att dela på skolåren i grundskolan samt att träningsskolan särredovisas. Noteras också att Skolverket i det så kallade Kommunbladet redovisar lärare per elev, här redovisas pedagoger per elev. Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 1-9 är 10.0 elever per pedagog Motsvarande siffra för 2016 var 10.4 elev per pedagog. I årets statisk har personaltätheten ökat på låg- och mellanstadiet medan den har minskat på högstadiet, vilket är enligt modellens intentioner där satsningar ska göras på de tidiga åren. Norrtullskolan A och B är de skolor som även i år har fått tagit emot mest med pengar. Det går att se ganska tydligt i statistiken detta år jämfört 2016 att de har högre personaltäthet än andra skolor. De skolor som tilldelats mer pengar i resursfördelningsmodellen bör ha en bättre personaltäthet än de skolor som fått lämna ifrån sig pengar. Sedan finns det andra faktorer som påverkar detta också som t ex antalet paralleller som är möjliga på en skola. Norrtullskolan A och B och C, är de skolor som fått mer pengar under Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Forts 6 Ökningen för Norrtullskolan C är 1 % än skolornas totalbudget så där är det svårt att göra några större åtgärder som ger effekter. De rektorer som fått eller fått lämna ifrån sig mer än 2 % av totalbudgeten har blivit tillfrågade om vilka effekter det ger för verksamheten på respektive skola. Några effekter är svåra att se på så kort sikt. Däremot har rektorerna talat om vilka åtgärder de gjort. Norrtullskolan A och B är den skola som har fått till sig 2 % mer pengar ur resursfördelningssystemet än sin totalbudget. På Norrtullskolan A och B finns många elever med specifika behov. Genom att få mer pengar så är möjligheten till utveckling bättre. Det har möjliggjort att ha små klasser i de lägre åldrarna samt har extra resurser anställts för att jobba med mindre grupper och med enstaka elever. Östra skolan, Stråtjära skola, Mo skola, Rosenvallskolan, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan är de skolor som fått lämna ifrån sig 2 % eller mer av sin totalbudget. Skolorna påverkas på olika sätt av detta. Rektorerna upplever följande: Östra skolan fick lämna ifrån sig 70 tkr i den socioekonomiska omfördelningen budgetåret För att hantera detta har rektor anpassat organisationen genom att 20 % musiklärare togs bort från och med höstterminen Musikundervisningen genomförs istället av klasslärarna. Mo och Stråtjära skolor är små skolor där varenda krona är betydelsefull. Dock är det inte det största problemet i dagsläget då det stora problemet är att rekrytera behörig personal. Rosenvallskolan är en väl fungerande skola på många plan och inte lika sårbar. I det läget påverkas den inte av att lämna ifrån sig den lilla del det ändå är på totalbudgeten. På Stugsunds skola finns det inte några tydliga effekter av att de har fått lämna ifrån sig 2 % av sin totalbudget. Trönö skola är en liten skola där den största problematiken är kring rekrytering av behörig personal. Minskade medel innebär mindre flexibilitet i organisationen som märks mer i en mindre skola och leder till större belastning på befintliga tjänster. Vågbroskolan har med nuvarande modell inga problem med att få ihop organisationen, men skulle omfördelningen öka kan det blir problematiskt. Personaltätheten inom resursfördelningsmodellen på de olika skolorna beskrivs stadievis i nedanstående diagram. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Forts 6 Personaltätheten har ökat med 0,5 i årskurs 1-3 under 2017 i förhållande till Sex av elva skolor har förbättrat personaltätheten inom ramarna för resurstilldelningsmodellen. De skolor som har nämnvärda förändringar är Sandarne skola, Stenbergaskolan och Stugsunds skola. De två förstnämnda har dock försämrat sin personaltäthet. Sandarne skola har försämrat sin lärartäthet på lågstadiet. Antalet personal har minskat med 2,2 och antal elever har även de minskat men endast med 3 stycken. En av förklaringarna är att det är 1,5 tjänst som är finansierat av lågstadiesatsningen och därför borträknad i den här statistiken enl. resursfördelningssystemet. Stenbergaskolan har försämrat sin lärartäthet på lågstadiet. Antalet personal har minskat med 0,3 samtidigt som eleverna har ökat med 8 stycken. En av förklaringarna är även här att det är 1,5 tjänst som är finansierat av lågstadiesatsningen och därför borträknad i den här statistiken enl. resursfördelningssystemet. Stugsunds skola har förbättrat sin lärartäthet på lågstadiet med. Antalet personal har ökat med 2,9 och antalet elever har ökat med endast 7 stycken. Anledningen till den ökade personalstyrkan är att det är stora klasser som gör att de har behov av att dela upp sig gruppvis under dagen vilket leder till att det krävs mer pedagogiska resurser. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts 6 Personaltätheten i årskurs 4-6 har ökat ytterligare på kommungenomsnittet under Åtta av kommunens elva skolor har ökat sin personaltäthet jämför med Den skolan som har nämnvärd avvikelse är Norrtullskolan, där personaltätheten har ökat med 5,6 antal elever per anställd. Antalet tjänster har ökat med 6,8 medan antalet elever har minskat med 22 stycken. Det finns flera anledningar till den höga personaltätheten, dels att det finns en förberedelsegrupp som kräver resurser dels att det har under året funnits flera elever som krävt enskilt stöd i form av egenfinansierade assistenter. Det är även en hög andel outbildad personal vilket leder till att det krävs mer resurser än om de var utbildad. Det är även relativt små parallellklasser i alla tre årskurserna, fyrorna är till och med tre stycken klasser. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 6 Personaltätheten i årskurs 7-9 har blivit något lägre igen 2017 jämfört med 2016, det är tillbaka på den nivå som den var på Samtliga högstadieskolor, förutom Norrtullskolan som i stort sett är konstant, har lägre personaltäthet. I årskurs 7-9 påverkas personaltätheten i högre grad än övriga stadier av hur många elever som går på skolan eftersom att eleverna delas upp i parallella klasser. Utifrån hur många parallella klasser rektor väljer att fördela eleverna i så slår det på personaltätheten. Vågbroskolan och Norrtullskolan har även 2017 i genomsnitt några fler elever per klass än övriga skolor. För de andra skolorna är det i de flesta fall inte varit möjligt att göra färre parallella klasser om man inte vill ha klasser med över 30 elever. Att antalet parallella klasser påverkar personaltätheten gör att det är svårt att se hur de socioekonomiska effekterna i resursfördelningsmodellen slår. Den försämrade lärartätheten på högstadiet på Vågbroskolan beror bland annat på att flera av lärarna undervisar både på mellan- och högstadiet Faktisk personaltäthet För att få en bild av den faktiska personaltätheten så har även den tagits fram uppdelat på årskurser. I den statistiken har inget räknats bort, utan alla som arbetar i klassrummen finns inräknade. Den faktiska personaltätheten är 9.1 elever per pedagog under 2017 motsvarande för 2016 var 9,3, så den har inte förändrats nämnvärt på totalen. Generellt för de tre stadierna så är den faktiska personaltätheten i många fall högre än personaltätheten mätt ur resursfördelningsmodellens undervisningsresurser. Detta beror på hur många asylsökande elever som finns på skolan och hur resurser satts in för dessa barn i förhållande till hur många elever som har räknats bort. Den faktiska personaltätheten har förbättrats i låg- och mellanstadiet och försämrats i högstadiet. Detta påverkas av statsbidrag som riktats under året där en del består av lågstadiesatsningen. En anledning till att personaltätheten har minskat på högstadiet kan vara att antal asylsökande har minskat kraftigt på alla skolorna, vilket leder till minskade asylintäkter och därmed minskad peng att använda till undervisning. Att antalet asylsökande har minskat betyder inte i många fall att antalet elever har minskat, utan de eleverna är kvar men har fått uppehållstillstånd. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 Forts 6 Den faktiska personaltätheten för åk 1-3 har totalt i kommunen ökat med 0,5. Detta beror främst på den statliga lågstadiesatsningen, vilket möjliggjort att anställa fler pedagoger. Lågstadiesatsningen har också möjliggjort att anställa annan personal som kan avlasta pedagogerna som t ex administrativa arbetsuppgifter. Sådan personal finns bara med i denna redovisning om de är med elev eller klass. Administrativ personal redovisas inte i denna redovisning. Två av skolorna har avvikelser jämfört med 2016 värda att nämna, det är Stenbergaskolan och Stugsunds skola. Stenbergaskolan har ökat sin personaltäthet En anledning till det är att det finns elever som kräver extra resurser. Stugsunds skola har ökat sin personaltäthet Anledningen är den samma som ökningen enl. resursfördelningsmodellen; det är stora klasser som gör att de har behov av att dela upp sig gruppvis under dagen vilket leder till att det krävs mer pedagogiska resurser. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 6 Den faktiska personaltätheten har totalt ökat med 0,4 jämfört med 2016, men det finns ett par skolor som har minskat något. De skolor som har en avvikelse att kommentera är Rosenvallskolan, Stenbergaskolan och Vågbroskolan. Rosenvallskolan har försämrat sin personaltäthet. Anledningen till det är att antalet elever har ökat med elva stycken medan personalstyrkan är den samma. Stenbergaskolan har förbättrat sin personaltäthet. Anledningen till ökningen är att antalet elever har minskat med 22 stycken samtidigt som antalet tjänster har ökat med 0,6. Vågbroskolan har förbättrat sin personaltäthet pga. att det är en till klass 2017 jämfört med Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 Forts 6 Den faktiska personaltätheten har försämrats sedan 2016, den har gått tillbaka till nivån som var Detta beror främst på att ersättningen för asylsökande elever har minskat samt att antal asylsökande och elever som genererar schablonersättning dessutom har minskat på alla skolor. I och med att antalet nyanlända minskar så finns det inte samma behov av förberedelseklasser, vilket leder till minskade behov av personal. Grundsärskola Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I detta material har en vidareförädling gjorts genom att urskilja de elever och de medarbetare som arbetar i träningsskolan. Kommungenomsnittet för grundsärskolan exklusive de elever som går i träningsskolan är 1.4 elev per pedagog vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. En anledning till förbättringen kan vara att grundsärskolan har fått budget för fler elever i år jämfört med tidigare år. Personaltätheten på grundskolans träningsskola är 1.3 elev per pedagog vilket är en liten försämring i förhållande till tidigare år. Några rikssiffror att jämföra mot finns inte då denna statistik omfattar alla elever i grundsärskolan och visar enbart antalet lärare som arbetar med dessa elever. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 6 Antal elever och antal medarbetare per enhet För andra året, på önskemål från ordförande, redovisas antal elever och antal medarbetare per enhet i denna rapport. Antal anställda 1 november Statistik per 1 november över antalet anställda har tagits fram i förvaltningen sedan 2013 och ser ut enligt följande: År Antal tills- Antal visstids- Totalt vidareanställda anställda antal medarbetare medarbetare anställda 2013* * *Anställda på gymnasieskolan har räknats bort ur statistiken. Antal anställda 2017 Nedanstående tabell visar antalet barn och elever per enhet per 15 oktober. Antalet anställda medarbetare redovisas per 1 november och är fördelade på visstidsanställda och tillsvidareanställda medarbetare. Antalet medarbetare som är anställda vid mätpunkten är fortsatt hög jämfört med tidigare år. Visstidsanställningarna har ökat med 9 anställda och tillsvidare har minskat med 7 anställda jämfört med Av de 183 visstidsanställningarna så har 63 medarbetare anställningsformen visstid enl. skollagen vilket innebär att de arbetar som lärare men saknar legitimation. 104 medarbetare, främst pedagogiska resurser och barnskötare, har anställningsformen allmän visstidsanställning. 3 medarbetare har provanställning, 10 medarbetare har vikariatsanställning och 2 medarbetare äldre än 67 år. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 Forts 6 Antal elever och antal medarbetare per enhet Enhet Antal Antal tills- Antal visstids- Totalt Skolor Antal elever Totalt elever vidareanställda anställda antal antal Anställda verklig medarbetare medarbetare anställda Bergviksskolan Mo skola Norrtullskolan A Norrtullskolan B Norrtullskolan C Rosenvallskolan Sandarne skola Stenbergskolan Stentägtskolan Stråtjära skola Stugsunds skola Trönö skola Vågbroskolan A Vågbroskolan B Östra skolan Enhet Antal Antal tills- Antal visstids- Totalt Antal Totalt Förskolor barn vidareanställda anställda antal elever antal Anställda medarbetare medarbetare anställda Bergviks förskola ?? Kilsmyra förskola Klossdammens förskola Kungsgårdens förskola Lillbergets förskola Ljusne förskola Mo förskola Nymåla förskola Rosenvalls förskola Sandarne förskola Stentägtens förskola Stråtjära förskola Trönö förskola Utterns förskola Vågbro förskola Dagbarnvårdare Öppna förskolan Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 Forts 6 Övergripande resurser Skoladm/verksamhetstek på skolor Centrala elevhälsan - 13 Förvaltningschef Verksamhetschef admin Kulturskolan Verksamhetschef Syv/Spikt Verksamhetschef förskola Verksamhetschef skola Barn- och utbildningsförvaltningen Ledartäthet Nedanstående tabeller visar hur många medarbetare respektive rektor och förskolechef har per 1 november Rektorer Sett till tillsvidareanställningar så har rektorerna mellan 11 och 35 medarbetare. Läggs visstidsanställningar till som är rimligt som fallet är nu, då det är ytterst få vikariat av de visstidsanställningar som finns, så har varje rektor mellan 19 och 53 medarbetare. Rektor Tillsvidare Visstidsanställda Alla Anmärkning Camilla Törnlund Nygren enheter, ledningsresurs 25 % Carin Engblom enhet, ledningsresurs 40 % Dan Jonsson enheter Esbjörn Lindgren enhet Eva-Britt Hartikainen enheter, ledningsresurs 25 % Gunilla Nauwerck enhet, ledningsresurs 25 % Ingegerd Hansson enhet 1 enhet, ledningsresurs 25 %, Rose-Marie Larsson bitr rektor 50 % Sofie Linde enheter Susanna Juntto Edling enheter Åsa Äng Eriksson enhet, ledningsresurs 20% Totalsumma Förskolechefer Sett till tillsvidareanställningar så har förskolecheferna mellan 20 och 34 medarbetare i förhållande till heltidstjänster. Läggs visstidsanställningarna till så har förskolecheferna mellan 24 och 48 medarbetare i förhållande till heltidstjänster. Förskolechef Tillsvidare Visstidsanställda Alla Anmärkning Anneli Dahlberg enheter Karin Jonsson enheter Karin Öst enheter Lotta Frelin enheter Lotta Lemberg enheter Pia Birgersson enhet Totalsumma Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 7 BUN/2018/0016/042 Årsredovisning 2017 Beslut Nämnden antar årsredovisningen för 2017 och lämnar den till kommunfullmäktige. Ärendet Årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden (BUN) har upprättats per den 31 december 2017 och nämndens resultat för 2017 visar en positiv budgetavvikelse på ca 4,2 Mkr. Nämndens verksamhetsidé Alla ska lyckas Vi erbjuder en kreativ och utmanande förskola och skola där barn och elever ges möjlighet att vara entreprenörer i sitt eget liv och därmed välja sin egen framtid. I våra förskolor och skolor garanterar vi inflytande, utveckling och lärande där våra förskolor och skolor presterar på en jämn hög nivå. Alla utmanas att prestera efter sin bästa förmåga. Beslutsunderlag Årsredovisning daterad Uppföljning av syftet med verksamheten Barn och utbildningsnämnden uppfyller syftet med verksamheten i varierad utsträckning. Utifrån betygsresultat kan vi se att det råder skillnader mellan och inom skolor. Utvecklingen under de senaste 4 åren visar dock att verksamheten presterar på en jämn nivå där skolan kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Den elevgrupp som verksamheten har arbetat mest intensivt med, men inte riktigt lyckats kompensera för, är de nyanlända eleverna. Av de elever i årskurs 9 som inte är behöriga till gymnasiet är drygt 75 % nyanlända. När det gäller barn och elevers inflytande kan vi utifrån elevintervjuer se en generellt hög nivå inom kommunens verksamheter, där eleverna kan påverka undervisningen och skolans miljö utifrån viktiga modellen, som bland annat inkluderar ett välfungerande elevråd. Bland annat har några av våra elevråd fått utbildning av Demokratiakademien. Det arbetet kommer att fortsätta under nästa år. Efter kommunfullmäktiges beslut att ta bort 15-timmarsregeln i förskolan, tar verksamheten ett ansvar utifrån det kompensatoriska uppdraget med fokus på barns utveckling. Något som gör Söderhamns kommun unik i förhållande till andra kommuner och detta hyllas av organisationen Rädda barnen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 Forts 7 Viktiga händelser och framåtblick Lokalöversyn och investeringar Utmaningen fortsätter med att organisera skolor och lokaler utifrån det osäkra läget gällande nyanlända. Befolkningsprognoser visar ett ökande barn och elevunderlag som ytterligare gör läget osäkert, vilket ställer krav på en offensiv lokal- och organisationsplanering och med det en stor risk för ökade kostnader. Ett flexibelt lokalutnyttjande av de kommunala lokalerna är en viktig förutsättning. Lokalförsörjningsgruppen behöver fortsätta detta arbete med långsiktighet och helhet för Söderhamn som fokus. Beslutade investeringar gällande Stentägtskolan, Stentägtens förskola, Bergviksskolan och en ny förskola i centrala Söderhamn har fortsatt under året. Ersättningslokaler för Stentägtskolan har slutförts och dessutom pågår byggnationen av Stentägtens förskola. Övriga investeringsobjekt ska påbörjas under 2018 och Nämnden har under året också beslutat om mindre ombyggnationer för investeringspengarna gällande Vågbroskolan, Norrtullskolans skolgård och Rosenvalls förskola och skola. Organisationsförändringar För att skapa en mer sammanhållen administration inom förvaltningen samlas utredningssekreterare, kvalitetscontroller, internservice och skoladministratörer under en verksamhetschef. Syftet är att få en mer effektiv administration som ger verksamheten det stöd som efterfrågas. Utifrån bland annat arbetsmiljö har även förstärkningar genomförts på skolledarsidan för att underlätta för rektorer och förskolechefer att vara pedagogiska ledare. Inför skolstarten i augusti hade 50 % biträdande rektor, 50 % förskolechef och en skolövergripande ledningsresurs förstärkts i verksamheten. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Flera skolor har på rektors uppdrag arbetat med ett kollegialt lärande i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där syftet varit att skapa en koppling mellan teori och praktik. Arbetet har följt en struktur där man genom ett systematiskt lärande utvecklat ny kunskap i sin undervisning och tillsammans med kollegor skapat en större förståelse för uppdraget. Det kollegiala lärandet har skett utifrån den egna enhetens identifierade utvecklingsbehov och arbetet har letts av kommunens förvaltningsövergripande förstelärare. Pilot Vågbro och Trönö Utifrån att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna ges möjlighet att påverka utvecklingen av sin verksamhet, genomfördes under vårterminen 2017 ett pilotprojekt som involverade all personal på Trönö skola och Vågbroskolan. Projektet syftade till att stärka grupperna genom förväntansdokument, spelregler och framtagandet av en gemensam målplan för höstterminen Centralt i projektet var att alla medarbetare skulle delta, då detta berör alla på skolan. Genom detta arbete har medarbetarna fått en bättre styrning av verksamheten och alla känner till vad som prioriteras, hur man ska förhålla sig till varandra och vilka förväntningar som finns ställda på medarbetare och rektor. Piloten har gett effekter i verksamheten där medarbetarna ser sin skola som en helhet oavsett vilka stadier eller klasser Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29

30 Forts 7 man arbetar med. På detta sätt känns skolan som en helhet vilket skapar trygghet och ett bättre arbetsklimat. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en stor utmaning inom förskola och skola i Söderhamn, såväl som för hela riket. I nuläget är det svårt att få behöriga, legitimerade sökande med rätt kompetens inom i stort sett alla förvaltningens funktioner. Fem språkassistenter slutförde våren 2017 en utbildning på CFL liknande en barnskötarutbildning. Utbildningen bekostades av berörda förskolechefer. Alla fem är nu tillsvidareanställda i kommunen efter genomförd utbildning. Tre arbetar på Lillbergets förskola och två på Ljusne förskola. Digitalisering Tydligare skrivningar i läroplaner och kursplaner om digitalisering kommer att påverka kommunen på olika sätt. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. För att tillmötesgå detta är våra lokaler i behov av förstärkt infrastruktur, kompetensutvecklingsinsatser för vår personal behöver genomföras, samt ett ökat antal digitala verktyg för både elever och personal behöver införskaffas. Dessa insatser, som är nödvändiga för att möta samhällets förväntningar och de kommande kursplanerna (hösten 2018), kommer att påverka verksamheternas arbetssätt och ekonomi. Våra förskolechefer och rektorer jobbar aktivt för att förverkliga digitaliseringen ute i våra verksamheter. Skolverkets riktade insatser för utbildning av nyanlända elever Under hösten 2017 har ett arbete inletts tillsammans med Skolverket, där en analys genomförts för att synliggöra behov våra nyanlända elever har för att kunna gå ut grundskolan med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. En handlingsplan med ett antal aktiviteter har skrivits och vi har beviljats medel från Skolverket för att jobba med att utveckla undervisningen i kommunens skolor för nyanlända elever. Vi kommer bland annat att satsa på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och utbilda all personal inom skola och förskola. Vi ser att det arbetssättet kommer att vara till nytta för alla våra elever. Vi kommer dessutom att satsa på utbildning av våra modersmålslärare och studiehandledare och vi kommer göra en översyn av organisation av denna verksamhet. Detta arbete pågår under 1,5 år och vi har under den här tiden anställt en samordnare på 50 % som ska organisera genomförandet av projektet. Riksdagens beslut om ändringar från och med höstterminen 2018 Obligatorisk förskoleklass Från och med det år ett barn fyller sex år ska barnet erbjudas plats i förskoleklass. Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk. Förskoleklassen är avgiftsfri och omfattar minst 525 timmar under ett läsår. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30

31 Forts 7 Stadieindelad läroplan Idag skiljer det sig mellan skolor hur mycket undervisningstid eleverna får under olika årskurser. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta, vilket kan leda till problem om en elev ska byta skola. Att timplanerna blir stadieindelade innebär också att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras. För grundsärskolan innebär det större förändringar i och med att det centrala innehållet i kursplanerna ska delas upp mellan låg-, mellan- och högstadiet både i ämnen och ämnesområden samt att det ska tas fram kunskapskrav för årskurs 3 i några ämnen. Arbetet med ekonomin under året, anpassning av verksamhet för att nå i ram Förvaltningens chefer har under året arbetat med att anpassa verksamheten till kommande års ramsänkningar samtidigt som elevunderlaget ökar. Arbetet har kommit en bit på väg, vilket kan ses genom att nämnden gör ett positivt resultat. Dock kommer arbetet med anpassningarna behöva fortsätta under 2018 för att nå ram. Övrigt Förskola Under det gångna halvåret har en fristående förskola öppnat i kommunen. Bilaal ekonomisk förening har startat och har kapacitet att ta emot 38 barn. Verksamheten är förlagd i centrala Söderhamn. Ur ett kvalitetsperspektiv har förskolornas verksamhet förbättrats via införandet av måndagsplaneringar på samtliga förskolor. Något som inneburit en kontinuitet och trygghet för medarbetarna där kommande arbete planeras och diskuteras. Barn/elev fokus Något som bör lyftas är hur barn- och utbildningsnämndens verksamhet arbetar med att sätta de som vi är till för främst när beslut ska fattas. Detta uppmärksammade Rädda Barnen utifrån att Söderhamns kommun har avskaffat den s.k. 15 timmars för barn i förskolan. Ett beslut som innebär att Söderhamns barn kan ta del av den pedagogiska verksamheten oavsett om vårdnadshavare är arbetande, arbetslös eller studerande. Ett agerande som ligger i linje med kommunens styr- och ledningsfilosofi. Nämndens arbete kopplat till de av fullmäktige beslutade fokusområden Fokusområde: Jämlikhet - för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31

32 Forts 7 Nämnden har fokusområden utifrån likvärdighet, barn- och elevinflytande samt likabehandling inom fokusområdet jämlikhet. I förskola och skola finns olika nationaliteter, åldrar, trosuppfattning, funktionsvariationer med mera och förståelse och acceptans för olikheter grundas i den dagliga verksamheten. Några tydliga effekter av pågående arbete går inte se i de mätningar som gjorts. Generellt så upplever medarbetarna att arbetet kommit längre mot målet än vad eleverna gör. Jämlikhet Effekten att arbeta för är Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället. Inom förskola och skola finns uttalade mål om när det gäller alla människors lika värde. Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare. För att mäta detta genomförs en självvärdering av verksamheten. Rektor eller förskolechef gör en självskattning och medarbetarna gör en var för sig. Självvärderingen blir underlag för diskussion för att nå ett gemensamt synsätt. Snittet i självvärderingarna har stigit kontinuerligt från första mätningen. Självvärdering rektorsområde (fråga 5) 2017 maj snitt 8, oktober snitt 8, maj snitt 6, snitt 8,1 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående tillfälle (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes) maj snitt 8, oktober snitt 9,3 När det gäller åtagandet att ha höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att lära har värdet i självvärderingen förbättrats gentemot de föregående mätningarna. Självvärdering (fråga 7) 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7, maj snitt 5, snitt 7,6 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes). Elevskattning (fråga 7) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32

33 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7,5 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga min lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen visar att eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på deras förmåga att lära oktober 97 % 2017 mars 97 % 2016 mars 95 % Barn- och elevinflytande Effekten att arbeta för är Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersonen i sina egna liv. Inom både förskola och skola genomförs barnråd respektive elevråd som skapar förståelse för värden som demokrati och allas lika värde. Där stor vikt har lagts vid att alla ska vara delaktiga i arbetet och ta ansvar över förskola och skola. Ett samhälle i miniatyr säger de själva. Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna även inom området barn- och elevinflytande befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare. Utifrån självvärderingarna, genomförda av rektor respektive förskolechef och medarbetarna, och trivselenkäten, genomförd av eleverna, ses en utveckling som förbättrats gentemot föregående år avseende barn och elevers verkliga inflytande i verksamheten. Självvärdering rektorsområde (fråga 4, 6, 7) 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7, maj snitt 5, snitt 7,5 Trivselenkät: För att få elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes) 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7,3 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter visar en positiv utveckling i frågan ht 94 % 2017 vt 92 % 2016 vt 91 % Rektor och medarbetare skattar elevernas delaktighet aningen högre än vid de föregående mätningarna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33

34 Självvärdering (fråga 6, 7) 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7, maj snitt 5, snitt 7,9 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes) 2017 maj snitt 7, oktober snitt 7,6 Likabehandling Effekten att arbeta för är Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan är trygga miljöer där goda relationer utvecklas Inom både förskola och skola finns uttalade mål om trygghet och studiero samt normer och värden. Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna även inom likabehandling befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare. Självskattningarna, genomförda av medarbetare och förskolechefer/rektorer, visar på förbättrade värden jämfört med tidigare mätningar. Självvärdering rektorsområde (fråga 1, 2, 5) 2017 maj snitt 8, okt snitt 8, maj snitt 7, snitt 8,1 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes) 2017 maj snitt 7, okt snitt 8,4 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga Jag känner mig trygg i skolan visar att en hög andel elever känner sig trygga 2017 ht 96 % 2017 vt 96 % 2016 vt 96 % Det pågår ständigt ett arbete för att förbättra likabehandlingsarbetet där elevernas involvering är en del som förbättrats under året. Genom att diskutera och synliggöra olikheter skapas även en bättre förståelse för att vi alla är olika. I genomförda skattningar förbättring jämfört med föregående mätning. Självvärdering rektorsområde fråga (1, 2) 2017 maj snitt 8, okt snitt 8, maj snitt 8,1 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34

35 2015 snitt 8,1 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes) 2017 maj snitt 7, okt snitt 7,8 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga jag trivs i skolan visar att en hög andel elever trivs ht 96 % 2017 vt 95 % 2016 vt 95 % Fokusområde: Infrastruktur - för att kunna leva, bo, pendla samt arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle har inget åtagande inom området infrastruktur. Fokusområde: Attraktiva bostäder - för att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus har inget åtagande inom området attraktiva bostäder. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35

36 Forts 7 Fokusområde: Attraktiv arbetsgivare - för att ge mer egenmakt som anställd, satsa på friskfaktorer och rekrytera nya medarbetare Utifrån de mätmetoder förvaltningen använder tyder det på att barn- och utbildningsförvaltningen i hög grad är en attraktiv arbetsgivare. Men indikatorerna visar på att attraktiviteten är på väg att minska. Effekten att arbeta för är att medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det. Medborgarnas behov tillgodoses i högre utsträckning. Högre upplevd kvalitet i kommunkoncernens tjänster. Medarbetare har en ökad kompetens och trygghet för att kunna ta ett ökat ansvar för arbete. Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna inom området har försämrat sig något mot tidigare. Min närmaste chef ger mig förutsättningar för att ta ansvar i mitt arbete % % Min närmaste chef ger mig handlingsutrymme % % Hållbar utveckling inom alla delar av kommunen Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det. Medarbetare upplever att man har ett bättre stöd i vardagen Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna inom området har förbättrat sig något mot tidigare. Jag har förståelse för syftet med mitt arbete och hur det bidrar till organisationens övergripande målsättningar % % Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt % % Jag är insatt i min arbetsplats mål % % Söderhamn kommuns värdegrund Medborgarfokus, Engagemang, Tillit påverkar mitt arbetssätt i det dagliga arbetet % 2015 Frågan saknades i enkäten Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36

37 Indikatorer attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro % (preliminär) % % Andel behöriga lärare 2017 höstterminen 55 % 2016 höstterminen 52 % 2015 höstterminen 61 % Fokusområde: Näringsliv - för att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet har inget åtagande inom området näringsliv. Nämndens eventuella övriga mål Nämndsmål: Effekten att arbeta mot är att alla elever ska uppnå behörighet till gymnasiestudier. Den förväntade effekten är inte uppnådd. Andel elever som blev behöriga till gymnasiet låg för vårterminen 2017 på 82 %, vilket är samma nivå som det senaste 4 åren. Andel elever som har terminsbetyg hösten 2017 i årskurs 9 som motsvarar behörighet till gymnasiet är 79 % vilket är något högre än hösten 2016 (77 %). Nämndsmål: Effekten att arbeta mot är att barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren anpassas med hjälp av skolverket bedömningsstöd för årskurs 1 där behov av stöd och vidare stimulans åskådliggörs. En tydligare förståelse för elevernas enskilda utveckling och lärande uppnås genom ett likvärdigt och systematiskt arbetssätt. Någon samlad bild finns inte över skolorna. Dock syns effekt på enskilda skolor genom att förskoleklass arbetar bättre mot dessa mål och att det redan nu, 1 år efter införandet (bedömningsstödet har använts från höstterminen 2016), går att se bra resultat i årskurs 1 och 2. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37

38 Forts 7 Nämndsmål: Effekten att arbeta mot är att barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3. Den förväntade effekten är inte uppnådd. Andel elever i årskurs 3 som klarade alla delprov i svenska var 74 % (69 % våren 2016) och matematik 64 % våren 2017 (65 % våren 2016). Nämndsmål: Effekten att arbeta mot är att elevers lärande i de tidiga skolåren leder till att alla elever blir godkända i alla ämnen i årskurs 6. Den förväntade effekten är inte uppnådd. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 vårterminen 2017 ligger på 80 % (81 % år 2016). Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 höstterminen 2017 ligger på 67 % (78 % 2016). Ekonomisk översikt Belopp i mkr med en decimal. Ack utfall Totalbudget Budgetavvikelse Ack utfall Intäkter 66,0 83,0 17,0 90,2 Kostnader -499,5-512,3-12,8-492,0 Nettokostnader -433,5-429,3 4,2-401,8 Belopp i mkr med en decimal. Ack utfall Totalbudget Budgetavvikelse Ack utfall Gymnasiesärskola -0,6-0,6 0,0-0,7 47 Kulturskola -9,1-8,6 0,4-8,6 60 Administration -18,6-17,2 1,3-18,7 62 Förskola -140,4-141,0-0,6-124,5 63 Grundsärskola -14,9-13,6 1,2-12,9 64 Grundskola -205,5-206,6-1,1-193,9 65 Gymnasieskola -3,3-3,5-0,2-3,8 68 Fritidshem -30,3-28,6 1,8-29,0 69 Förskoleklass -10,8-9,5 1,3-9,8 Nettokostnader -433,5-429,3 4,2-401,8 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38

39 Forts 7 har en positiv avvikelse med 4,2 miljoner för Årets positiva avvikelse förklaras till största delen av att kostnaderna för pedagogisk personal inom verksamheterna grundsärskola, fritidshem och förskoleklass varit lägre än budgeterat samt att intäkterna från Migrationsverket, Skolverket och Arbetsförmedlingen varit högre än budgeterat. Poster som uppvisar de största negativa avvikelserna är kostnader för måltider, pedagogisk personal, personliga assistenter samt övriga kostnader i förskola och grundskola. Nämnden prognostiserade ett underskott under stora delar av året. Med anledning av detta och för att påbörja arbetet med att anpassa verksamheten till kommande års minskade ramar har ett arbete gjorts under året för att se över bemanningen och anpassa den till nämndens ramar. Verksamheten gymnasiesärskola, som avser skolskjutsar, har ingen avvikelse. Verksamheten kulturskola har en positiv avvikelse med 0,4 miljoner, främst beroende på att intäkter från försäljning av verksamhet till andra huvudmän och bidrag från Statens kulturråd varit högre än budgeterat. Verksamheten administration har en positiv avvikelse med 1,3 miljoner, främst beroende på att bidrag från Skolverket varit högre än budgeterat och att kostnaderna för politiker och administrativ personal varit lägre än budgeterat. Dessutom har BUN:s buffert på 0,5 miljoner inte använts under året. Verksamheten förskola har en negativ avvikelse med 0,6 miljoner. De intäktsposter som redovisar de största överskotten är bidrag från Skolverket och Migrationsverket samt föräldraintäkter och statsbidragsmoms. De kostnadsposter som redovisar de största underskotten är måltidskostnader, ombyggnation och uppstart av tillfällig förskola, IT-kostnader, nattomsorg samt övriga kostnader (telefoner och förbrukningsmaterial för barn och personal mm). Verksamheten grundsärskola har en positiv avvikelse med 1,2 miljoner. Bidrag från Skolverket och Migrationsverket visar på ett överskott med 0,4 miljoner och resterande överskott beror till största delen på lägre kostnader än budgeterat för pedagogisk personal. Verksamheten grundskola har en negativ avvikelse med 1,1 miljoner. De intäktsposter som redovisar de största överskotten är bidrag från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skolverket. De kostnadsposter som redovisar de största underskotten är kostnader för pedagogisk personal (-1,8 miljoner), personliga assistenter (-1,8 miljoner), måltidskostnader (-1,9 miljoner) samt övriga kostnader (telefoner, läromedel, förbrukningsinventarier mm). Verksamheten gymnasieskola, som avser skolskjutsar, har en negativ avvikelse med 0,2 miljoner. Verksamheten fritidshem har en positiv avvikelse med 1,8 miljoner, främst beroende på lägre personalkostnader och högre föräldraintäkter än budgeterat. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39

40 Forts 7 Verksamheten förskoleklass har en positiv avvikelse med 1,3 miljoner, främst beroende på lägre personalkostnader och högre bidrag från Migrationsverket än budgeterat. Investeringar Årets investering Totalt för investeringen Belopp i mkr med en Budgetavvikelse totalbudget t o m Prognos Budget- Projektets Ack utfall Budget Utfall decimal avvikelse BUN-miljonen 1,0 0,0 1,0 1,0 0,0 0,0 1, Inventarier Brobergs förskola 0,3 0,2 0,1 0,3 0,2 0,2 0, Inventarier Vågbroskolans omklädningsrum 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0, Inventarier Stentägtens förskola 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 0,5 0,0 Summa 1,9 0,2 1,7 1,9 0,2 0,8 1,1 BUN har under året inte använt den så kallade BUN-miljonen. Inventarier har under året köpts in till den nya, tillfälliga förskolan Broberg och detta projekt är avslutat. För närvarande pågår ombyggnation, i kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningens (KUS) regi, av Vågbroskolans omklädningsrum och Stentägtens förskola. När dessa är klara kommer inventarier att köpas in till dem. Övriga projekt, som under budgetperioden , har genomförts/ska genomföras av KUS är ombyggnationer av Norrtullskolans skolgård, Rosenvallsskolan, Stentägtskolan, Bergviksskolans estetlänga samt byggnation av ny förskola. Internkontrollplan Kontrollmomenten i barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan för 2017 redovisas. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 40

41 8 BUN/2018/0017/012 Mål- och resursplan 2018 Beslut beslutar att godkänna mål- och resursplan för 2018 och lämnar den vidare till kommunstyrelsen. Ärendet I enlighet med kommunfullmäktiges beslut om ny modell för styrning, ledning och uppföljning ska respektive nämnd ta fram en mål- och resursplan för Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till mål- och resursplan redovisas i bilaga. Budgeten beslutades på nämndens sammanträde i december Beslutsunderlag Mål- och resursplan 2018 daterad. s mål- och resursplan 2018 Nämndens verksamhetsidé Alla ska lyckas En kreativ och utmanande förskola och skola där barn och elever ges möjlighet att vara entreprenörer i sitt eget liv och därmed välja sin egen framtid. Viktiga händelser och framåtblick Trender och tendenser lokalt, regionalt och nationellt förändrar ständigt förutsättningarna för nämndens verksamhet. En rad omvärldsfaktorer såsom lagstiftning, befolkningsstruktur och mottagande av nyanlända påverkar Söderhamns förskolor och skolor. Vi fortsätter även under kommande år att fokusera på jämlikhet och attraktiv arbetsgivare. Inom området jämlikhet fortsätter vi med arbetet som påbörjats kring likvärdighet, barn och elevinflytande samt likabehandling och attraktiv arbetsgivare. Nyanlända - integration Den stora utmaningen under 2018 blir att anpassa organisationen då antalet asylsökande barn och elever kommer att minska. Vi kommer att delta i ett utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket som handlar om att utveckla undervisningen för nyanlända elever. Vidare måste vi utveckla en effektiv organisation för modersmålsundervisning och studiehandledning, så att eleverna verkligen får det stöd de behöver. Digitalisering Regeringens nya digitaliseringsstrategi tillsammans med nya skrivningar i styrdokumenten rörande skolans digitalisering, gör att vi tydligare behöver ställa om undervisningen mot en digitalisering. Vi kommer att satsa på utbildning av personal, organisation och fortsätta Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41

42 Forts 8 arbetet med att ge alla elever en egen dator för sitt arbete i skolan. Vi behöver även satsa på digitala lösningar i klassrum för till exempel filmning, inspelning och så vidare. Lokalöversyn och investeringar Nämndens beslutade investeringar gällande om- och tillbyggnation av Stentägtskolan, Bergviksskolan, Stentägtens förskola och en helt ny förskola i centrala Söderhamn fortsätter enligt plan. Tillsammans med lokalförsörjningsgruppen behöver arbetet fortsätta för att få en helhetsbild av lokalbehovet i Söderhamn över tid. Kompetensförsörjning En av de mest strategiska frågorna för Söderhamns kommun är att säkerställa framtida kompetensförsörjning av lärare och förskollärare. För att möta behovet av utbildade lärare, alla kategorier, är det inte tillräckligt att vänta på att fler utbildas, fler insatser måste till. Möjligheter till bra kompetensutveckling och arbete med arbetsgivarvarumärket, så kallad employer branding, blir viktiga konkurrensfaktorer för att säkerställa det framtida behovet av lärare och därmed säkerställa kvaliteten i verksamheten. Utvecklingsområden En av de mest grundläggande åtgärderna för att utveckla verksamheterna är att säkerställa och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Av rektorernas och förskolechefernas pedagogiska bokslut, samt ledningsgruppens analys framgår att verksamheterna behöver: Utveckla ledarskapet på alla nivåer inom förvaltningen Förbättra och säkerställa likvärdigheten Förstärka likabehandlingsarbetet avseende kränkningar Förstärka barns och elevers inflytande Utöver det anger rektorer och förskolechefer utvecklingsinsatser inom: Digitalisering Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Normer och värden Uppföljning av syfte med verksamheten Barn och utbildningsnämnden uppfyller syftet med verksamheten i varierad utsträckning. Utifrån betygsresultat kan vi se att de råder skillnader mellan, och inom skolor. Utvecklingen under de senaste 4 åren visar dock att verksamheten presterar på en jämn nivå där skolan kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Den elevgrupp som verksamheten har arbetat mest intensivt med, men inte riktigt lyckats kompensera för, är de nyanlända eleverna. Av de elever i åk 9 som inte är behöriga till gymnasiet är drygt 75 % nyanlända. När det gäller barn och elevers inflytande kan vi utifrån elevintervjuer se en generellt hög nivå inom kommunens verksamheter. Där eleverna kan påverka undervisningen och skolans miljö utifrån viktiga modellen som bland annat inkluderar ett välfungerande elevråd. Bland annat har några av våra elevråd fått utbildning av Demokratiakademien. Det arbetet kommer att fortsätta under nästa år. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 42

43 Forts 8 Efter kommunfullmäktiges beslut att ta bort 15-timmarsregeln i förskolan tar verksamheten ett ansvar utifrån det kompensatoriska uppdraget med fokus på barns utveckling. Något som gör Söderhamns kommun unik i förhållande till andra kommuner och detta hyllas av organisationen Rädda barnen. Nämndens arbete kopplat till kommunens fokusområden Jämlikhet Genom att verka för integration, inkludering och god tillgång på utbildning ska alla människor i Söderhamn stärkas för att kunna vara med och utveckla samhället. Förväntade effekter: Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället. Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersoner i sina egna liv. Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan erbjuder trygga miljöer där goda relationer utvecklas. Infrastruktur har inga åtaganden. Attraktiva boenden har inga åtaganden. Näringsliv har inga åtaganden. Attraktiv arbetsgivare En av de mest strategiska frågorna för Söderhamns kommun är att säkerställa framtida kompetensförsörjning av lärare och förskollärare. För att möta behovet av utbildade lärare, alla kategorier, är det inte tillräckligt att vänta på fler utbildade. Fler insatser måste till. Möjligheter till bra kompetensutveckling och arbete med arbetsgivarvarumärket, så kallad employer branding, blir viktiga konkurrensfaktorer för att säkerställa det framtida behovet av lärare och säkerställa kvaliteten i verksamheten. För att vi ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare är medarbetares möjlighet att vara med och påverka utvecklingen inom sin verksamhet central, dessutom behöver uppdragsförståelsen förbättras och större medborgarfokus behöver etableras. Medarbetare ska uppleva att de har ett bra stöd i sin vardag. En fortsatt satsning på bristyrken behöver göras i framtida löneöversyn. Effekter: Ledare och medarbetare har goda förutsättningar att arbeta utifrån Söderhamns kommuns styr- och ledningsfilosofi. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 43

44 Forts 8 Detta mäts genom: Medarbetarenkät Min närmsta chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Medarbetarenkät Min närmsta chef ger mig handlingsutrymme i mitt arbete Nämndens eventuellt prioriterade områden Kunskap Alla elever ska nå behörighet till ett nationellt program på gymnasiet Barns och elevers lärande i förskolan och de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella proven i matematik och svenska i åk 3. Elevers lärande i de tidiga skolåren leder till att alla elever blir godkända i samtliga ämnen i årskurs 6. I förskola och skola är tidiga insatser viktiga och allt lärande i förskolan och de tidiga skolåren följs upp med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd för åk 1, där behov av stöd och vidare stimulans åskådliggörs. Detta mäts genom: Termin och slutbetyg, mätningarna genomförs utifrån sammanställningar av termins- och slutbetyg i åk 6 och 9. Meritvärde, betyg i samtliga ämnen och betyg som ger behörighet till gymnasieskolan redovisas. Läs och skrivutveckling och taluppfattning i åk 1, utifrån Skolverkets krav på uppföljning genomförs tester på läs- och skrivutveckling och taluppfattning i åk 1. Detta blir ett mått på förskolans, förskoleklass och åk 1 arbete med elevernas utveckling inom dessa områden. Nationella prov, här mäts andel elever som klarar de nationella proven. Indikatorer: Betygsprognoser Planerade förbättringsområden Nämndens övergripande mål är att alla elever ska lyckas. Vi hade % av eleverna i årskurs 9 som gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet och av dem var drygt 75 % nyanlända elever. Under hösten 2017 har ett lokalt team satts ihop som fått i uppgift att göra en analys och en handlingsplan för att förbättra resultaten och erbjuda bättre utbildning för de nyanlända eleverna. Detta resulterade i att vi beviljades medel från Skolverket för att kunna förverkliga arbetet. Nedan beskrivs det utvecklingsarbete som kommer att starta i januari 2018 och löpa under ett och ett halvt år. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 44

45 Forts 8 Riktade statsbidrag för utbildning av nyanlända elever Kommunen har beviljats medel för att utveckla och förbättra utbildningen för nyanlända elever. Arbetet kommer att pågå intensivt under 2018 med olika insatser: Fortbildning kring det svenska skolsystemet, skolkod och hederskultur Kompetensutveckling för studiehandledare i syfte att förbättra uppdragsförståelsen En förbättrad struktur och organisation av studiehandledningen Kompetensutveckling för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) för alla lärare och förskollärare En samordnare anställs under 1,5 år för att organisera och samordna alla insatser. Utveckla ledarskapet på alla nivåer inom förvaltningen Rektorsutbildning - Vi har fortsatt satsning på skolledarnas utbildning och under våren 2018 kommer två nya rektorer och förskolechefer att påbörja rektorsutbildningen. Det är enligt Skollagen ett krav på att den som verkar inom våra områden ska ha klarat rektorsutbildningen. Ledarskap i barn och elevgrupper att ständigt jobba med att utveckla ledarskapet i barn och elevgrupper är centralt för arbetet inom vår förvaltning. Det skapar lugn och trygghet i verksamheten. Fokus under året kommer att ligga på att utveckla Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Det är också en del i satsningen på ledarskapet. Utveckla ledarskapet en satsning på ett tydligt ledarskap inom hela kommunen pågår just nu. Det handlar om att förankra kommunens styr och ledningsfilosofi, där verktyg för tydlig uppföljning håller på att tas fram. Dessutom har alla chefer ett uppdrag att på ett systematiskt sätt genomföra uppdragsdialoger med chefer och medarbetare. Alla ska veta vart vi ska och på vilket sätt. Kommunens ledarskapsprogram alla chefer inom förvaltningen som inte genomgått kommunens ledarskapsutvecklingsprogram slutför det nu under Ekonomisk översikt Budget Belopp i mkr med en decimal. Budget Prognos/Utfall Budgetavvikelse Budget Budget Intäkter 66,0 83,0 17,0 55,5 Kostnader -499,5-512,3-12,8-490,2 Nettokostnader -433,5-429,3 4,2-434,7-421,0 Budgetram från ks/kf -433,5-434,7 I beloppet Budgetram från KS/KF 2018 ingår 10,1 miljoner som ännu inte är beslutade. -421,0 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 45

46 Forts 8 BUN:s tilldelade budget fördelas mellan nämndens verksamheter förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem efter budgeterat antal barn och elever per enhet. Inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem används även en socioekonomisk resursfördelningsmodell. Verksamheterna administration och kulturskola får budget efter fastställd organisation. För att få en budget i balans 2018 har nämnden beslutat om anpassningar med 12,9 miljoner. Orsaken till detta är att nämndens budgetram är lägre än 2017 samt att nämnden inte får full kompensation för vissa kostnadsökningar och intäktsminskningar. Anpassningar genomförs genom att minskad budget ges till pedagogiska resurser i förskola, grundskola, fritidshem, förskoleklass, grundsärskola och kulturskola samt genom en något minskad budget för politikerkostnaderna. Alla verksamheter får bidra till anpassningarna, dock i olika grad. Bedömningen har gjorts att administrationen har en viktig roll i en period då förändringar sker i övriga verksamheter, vilket innebär att den bidrar mindre under 2018 men får bidra mer under kommande år. Bedömningen är också att förskolan under 2018 klarar en större anpassning än grundskolan. Detta innebär att grundskolan kommer att få ta ett större ansvar för anpassningar under kommande år. I budget 2019 minskas nämndens budgetram med ytterligare 7,1 miljoner vilket kommer att leda till att fler anpassningar måste genomföras under kommande år. Det blir en utmaning de kommande åren att behålla kvaliteten i verksamheten med minskade budgetramar, samtidigt som antalet barn och elever beräknas öka. Utöver den årliga BUN-miljonen har nämnden erhållit 198,2 miljoner till investeringar under budgetperioden De största projekten som kommer att genomföras under budgetperioden är nybyggnation av förskola, ombyggnation av Stentägtskolan, Stentägtens förskola samt färdigställande av Bergviksskolan. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 46

47 Budget per verksamhet Bruttokostnad per verksamhet två positioner Budget Prognos / Utfall Budgetavvikelse Budget Budget Gymnasiesärskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,6-0,6 0,0-0,6 Nettokostnader -0,6-0,6 0,0-0,6-0,7 47 Kulturskola Intäkter 0,7 2,1 1,4 0,8 Kostnader -9,7-10,7-1,0-9,1 Nettokostnader -9,1-8,6 0,4-8,3-8,2 60 Administration Intäkter 0,9 3,5 2,5 0,3 Kostnader -19,5-20,7-1,2-18,6 Nettokostnader -18,6-17,2 1,3-18,3-18,0 62 Förskola Intäkter 19,2 23,0 3,8 18,8 Kostnader -159,7-164,1-4,4-155,5 Nettokostnader -140,4-141,0-0,6-136,7-132,6 63 Grundsärskola Intäkter 0,6 0,9 0,4 0,2 Kostnader -15,4-14,6 0,9-14,5 Nettokostnader -14,9-13,6 1,2-14,3-14,1 64 Grundskola Intäkter 35,8 43,3 7,5 26,4 Kostnader -241,3-249,9-8,6-236,0 Nettokostnader -205,5-206,6-1,1-209,6-201,1 65 Gymnasieskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -3,3-3,5-0,2-3,4 Nettokostnader -3,3-3,5-0,2-3,4-3,4 68 Fritidshem Intäkter 7,8 8,1 0,3 8,7 Kostnader -38,1-36,7 1,4-40,1 Nettokostnader -30,3-28,6 1,8-31,4-31,0 69 Förskoleklass Intäkter 0,9 2,0 1,1 0,3 Kostnader -11,7-11,5 0,3-12,4 Nettokostnader -10,8-9,5 1,3-12,1-11,9 Alla verksamheter Intäkter 66,0 83,0 17,0 55,5 Kostnader -499,5-512,3-12,8-490,2 Nettokostnader -433,5-429,3 4,2-434,7-421,0 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 47

48 Forts 8 Förslag till beslut beslutar att godkänna mål- och resursplan för 2018 i enlighet med bilaga och lämnar den vidare till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 48

49 9 BUN/2017/0006/600 Betygsstatistik höstterminen 2017 Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Redovisning av betygsstatistik årskurs 6-9 höstterminen Bakgrund och syfte I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att efter varje termin sammanställa och analysera elevernas betygsresultat. Sammanställningen syftar till att ge en bild av hur långt verksamheten nått i uppdraget att alla elever ska lyckas samt vara ett underlag till diskussioner, analyser och åtgärder kring elevernas måluppfyllelse. Beslutsunderlag Rapport daterad Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Årskurs 9 Betygsstatistiken för höstterminen 2017 visar att 79 % av eleverna i årskurs 9 uppnår gymnasiebehörighet, det vill säga har godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. Detta är en liten förbättring jämfört med höstterminen Av totalt 277 elever i årskurs 9 är det 58 som inte uppnått gymnasiebehörighet att jämföra med 63 elever höstterminen Behöriga till gymnasiet årskurs 9 84% 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 82% 79% 79% 78% 78% 76% 77% 75% 70% ht 2009 ht 2010 ht 2011 ht 2012 ht 2013 ht 2014 ht 2015 ht 2016 ht 2017 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 49

50 Forts 9 I höstterminens betyg för årskurs 9 är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor på kommunnivå när det gäller uppnådd gymnasiebehörighet. Det är bara på Vågbroskolan som flickor i årskurs 9 presterar bättre än pojkar. Detta är ett trendbrott jämfört med tidigare år då det varit en högre andel flickor som uppnått gymnasiebehörighet. Av 58 elever som inte uppnår gymnasiebehörighet i årskurs 9 läser 36 svenska som andraspråk (SVA). Grafen ovan visar antal betyg A-F i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. Ämnet svenska har en relativt jämn spridning över betygsskalan men matematik har en tyngdpunkt på betyget E. Årskurs 8 I årskurs 8 är det 94 av 255 elever som inte har betyg i alla ämnen vilket motsvarar 37 %, föregående hösttermin var det 34 %. 62 elever har inte godkända betyg i matematik, engelska och svenska vilket motsvarar 24 % och är oförändrat jämfört med föregående hösttermin. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 50

51 Forts 9 Stenbergaskolan uppvisar störst skillnad jämfört med höstterminen Förklaringen till detta är att det i årskurs 8 börjat 7 nyanlända elever under året som saknade tidigare skolgång vilket fick stor påverkan på årskursens betygsresultat. Om man räknar bort de nyanlända eleverna ligger Stenbergaskolans betygsresultat på samma nivå som hösten % 80% Andel elever med betyg i matematik, engelska och svenska årskurs 8 höstterminen 2017 jämfört med höstterminen % 75% 69% 73% 93% 69% 87% 79% 77% 76% 60% 40% 20% Ht -16 Ht -17 0% Bergvik Norrtull Stenberga Vågbro Hela kommunen Grafen nedan visar att det är en jämn fördelning mellan pojkar och flickor som uppnår gymnasiebehörighet i årskurs 8. Det är endast på Bergviksskolan som andelen flickor med betyg i matematik, engelska och svenska är högre än pojkar och på Stenbergaskolan är andelen pojkar med betyg högre än andelen flickor. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg matematik, engelska, svenska årskurs 8 46/53 44/59 74/101 29/42 193/255 Bergvik Norrtull C Stenberga Vågbro Kommunen Flickor Pojkar Alla I årskurs 8 är antalet F flest i matematik och svenska/svenska som andraspråk men även i SO-ämnena och NO-ämnena är antalet F högt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 51

52 Forts 9 Antal F per ämne årskurs 8 höstterminen Årskurs 7 74 av 259 elever i årskurs 7 har inte betyg i alla ämnen. Detta motsvarar 29 % och är en förbättring jämfört med höstterminen 2016 då motsvarande andel var 35 %. Det är också en förbättring om man tittar på samma elevers resultat i årskurs 6 då 33 % av eleverna inte hade betyg i alla ämnen. På Vågbroskolan har 44 av 46 elever i årskurs 7 betyg i alla ämnen. 100% 80% 60% 40% 20% Andel elever med betyg i matematik, engelska, svenska årskurs 7 höstterminen -17 jämfört med höstterminen % 81% 67% 68% 82% 77% 98% 75% 74% 78% Ht -16 Ht -17 0% Bergvik Norrtull Stenberga Vågbro Hela kommunen 58 elever i årskurs 7 saknar betyg i matematik, engelska eller svenska/svenska som andraspråk. 32 av de eleverna saknar betyg i bara ett av ämnena. På Vågbroskolan har samtliga pojkar betyg i matematik, engelska, svenska. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 52

53 Forts 9 100% 80% 60% 40% Betyg matematik, engelska, svenska årskurs 7 45/46 42/52 34/44 201/259 80/117 Flickor Pojkar Alla 20% 0% Bergvik Norrtull C Stenberga Vågbro Kommunen Årskurs 6 86 av 260 elever i årskurs 6 har inte betyg i alla ämnen. Detta motsvarar 33 % av eleverna vilket är en försämring jämfört med föregående års 22 %. När den här elevgruppen gick i årskurs 5 gjordes en kunskapsbedömning som visade att 28 % av eleverna riskerade att inte nå godkända betyg i alla ämnen när de slutar årskurs 6. Utfallet i höstterminens betyg är något sämre än prognosen men sannolikt kommer elevernas betyg att vara bättre när de slutar vårterminen. 75 % av eleverna i årskurs 6 nådde godkända betyg i matematik, engelska och svenska höstterminen Detta är en försämring jämfört med föregående års 83 %. Andelen godkända betyg har minskat på de flesta skolor. Av de 65 elever som saknar betyg i matematik, engelska, svenska läser 23 svenska som andraspråk. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 53

54 Forts 9 Enligt grafen nedan är det på kommunnivå inte någon större skillnad mellan pojkar och flickors betyg. Dock är det stora skillnader på tex Norrtullskolan där andelen flickor med godkända betyg är högre än andelen pojkar. Analys I betygsstatistiken tidigare år har måluppfyllelsen varit hög i årskurs 6 för att sedan sjunka i årskurs 7 och 8 och därefter stiga igen i årskurs 9. I denna termins betyg är måluppfyllelsen relativt jämn i alla årskurser när det gäller betyg i engelska, matematik och svenska. Betygen är sämre i årskurs 6 än tidigare år. Det är å ena sidan negativt med de låga resultaten i årskurs 6 men å andra sidan positivt att betygen är jämnare över årskurserna. Det kan vara en tendens till att betygssättningen blivit säkrare när det varierar mindre mellan årskurserna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 54