Syfte Tillsammans med filmen och det tillhörande elevmaterialet får eleverna lära sig mer om:

Transkript

1 Om värme Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur värme skapas och vi tittar på olika exempel på uppvärmningskällor. Övningen tar också upp vad växthuseffekten är och varför den är så viktig. Dessutom får vi veta mer om VVS-montörens roll i våra system med uppvärmning. Syfte Tillsammans med filmen och det tillhörande elevmaterialet får eleverna lära sig mer om: Vårt behov av uppvärmning Olika uppvärmningsmetoder Hur uppvärmning påverkar klimatet Växthuseffekten Lärarhandledning Lektionen baseras på fakta om värme och är en del av VVS-Branschens Yrkesnämnds utbildningsmaterial om vatten, värme och klimat miljö och energi. Eleverna får se en film om hur värme skapas, hur mycket värme vi förbrukar, vilka uppvärmningskällor som finns, hur viktigt det är med värme och VVS-montörens roll i uppvärmningen. Den handlar också om hur vi kan spara på värme för att belasta miljön mindre. Vid sidan av filmen finns också en faktatext som kompletterar filmen och som eleverna har hjälp av när de arbetar med uppgiften. Uppgiften består av fyra steg, 1. Diskussion kring filmen 2. Grupparbete och arbete med frågor 3. Redovisning 4. Avslutande diskussion i helklass

2 I steg två kan du som lärare fördela frågor till olika grupper för att spara tid, beroende på hur mycket tid ni har till förfogande. Frågorna är fördelade i grupper A, B, C, D och E. I tillägg till uppgiften finns också två gåtor som eleverna får klura på. Förslag på koppling till kurs- och läroplaner finns angivet nedan, före elevmaterialet. Övningen kopplas i första hand till kurserna Hem- och konsumentkunskap, Geografi, Kemi och Teknik. Dessutom följer en beskrivning från skolverket om vikten av att integrera studie-och yrkesvägledning i det dagliga arbetet med eleverna. Koppling till kurs- och läroplaner Nedan anges både kopplingar till kurs- och läroplaner samt vikten av att arbeta med integrerad studie- och yrkesvägledning redan i tidiga årskurser. Förmågor som tränas (årskurs 4-6) Hem- och konsumentkunskap Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Geografi Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Kemi Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, Teknik Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Centralt innehåll (årskurs 4-6) Hem- och konsumentkunskap Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Geografi

3 Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kemi Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Teknik Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vattenoch avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Koppling till studie-och yrkesvägledning Med kontinuerlig vägledning menas att skolan ser studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av undervisningen genom hela grundskolan och där skolan arbetar medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och personlig utveckling för eleverna. Alla elever behöver få tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att de kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. En studie- och yrkesvägledning av god kvalitet innebär också att skolan arbetar aktivt för att elevernas studie- och yrkesval inte ska begränsas av deras kön, sociala eller kulturella bakgrund. Lärare bör i undervisningen Ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval,

4 Utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella före- ställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval, samt Ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Om värme - elevmaterial Steg 1 Film och frågor Börja med att se hela filmen om värme. När filmen är slut får du börja med att enskilt svara på följande: Varför hade man en kamin i klassrummet förr i tiden tror du? Varför är det viktigt att inte förstärka växthuseffekten? Vad får man göra om man arbetar som rörmokare? Skriv upp tre saker du lärde dig i filmen Hur utbildar man sig till VVS-montör Steg 2 Grupparbete Arbeta i grupp. Använd filmen och faktatexten för att leta efter svaren. Tänk på att ni senare kommer att redovisa och diskutera frågorna i helklass. A Varför och till vad behöver vi värme? Hur värmde man husen förr? Hur värmer man husen idag? Ge exempel på olika sätt (uppvärmningskällor) som finns för att värma upp bostäder och lokaler? B Beskriv vad växthuseffekten är? Varför är växthuseffekten viktig? Varför påverkar uppvärmning av våra hus växthuseffekten?

5 C Vad menas med fjärrvärme? Vad kan man göra för att klara sig om värmen skulle försvinna i ditt hus mitt i vintern? Vad menas med husets klimatskal? D Hur stor del av den mängd energi som förbrukas i en genomsnittlig villa går till att värma huset? Beskriv hur uppvärmning av våra hus påverkar miljön? Hur kan ni och era familjer spara på värme och energi? Varför är det viktigt att spara på värme och energi? E Vad står VVS för? Vad gör en VVS-montör? Hur blir man VVS-montör? Steg 3 Redovisning och diskussion Grupperna redovisar och diskuterar sina svar. Steg 4 - Avslutande diskussion i helklass På vilka sätt kan ni och era familjer spara på värme och energi? Varför är det viktigt att inte slösa med värme och energi? Hur tror ni att en dag utan värme skulle se ut? Gåtor Vad är det som är varmt när det är kallt och kallt när det är varmt? Vad håller kallt kallt och varmt varmt? Faktatext Om värme Inledning

6 Utan uppvärmning skulle vi inte kunna bo och arbeta i svenskt klimat. Både människor och byggnader behöver uppvärmning. Människorna för komfort och hälsa, byggnaderna för att inte skadas av mögel och sönderfrysta vattenrör. Uppvärmning av bostaden, värme för matlagning och eld för belysning det är förmodligen på det viset som människan först använde energi i hushållen. Faktum är att en och samma energikälla kunde användas för att uppfylla alla tre behoven samtidigt den öppna elden. I vårt nordliga klimat användes öppen eld hos vanligt folk ända in på 1800-talet. Säker värme betyder mycket Det moderna samhället skulle aldrig klara sig utan energi. Men lättillgängliga och billiga energiformer håller på att bli knappa. Vi kan redan börja ana slutet på oljeeran och oron för ökad växthuseffekt gör att vi måste dra ner på kolanvändningen. Biobränsle framhålls ofta som en förnybar energikälla, men tillgången är begränsad. Uppvärmning, såväl fjärrvärme som individuell, kan drabbas av andra fel än elavbrott som gör att det blir värmebrist. Om fjärrvärmen i en Stockholmskommun skulle slås ut långvarigt under en lång period av sträng kyla kan man behöva evakuera flera tiotusentals människor. Om värmeförsörjningen slås ut länge behövs inte ens sträng kyla för att skapa ett svårt krisläge. Därför gäller det att vi har så säkra uppvärmningssystem som möjligt. - Diskutera vad ni tror skulle hända om värmen helt plötsligt försvann från våra bostäder. Hur ser det ut i världen? Nästan hälften av jordens befolkning saknar tillgång till energi för att laga mat, värma upp sina bostäder och tända lampor i sina hus. Järnkaminer som eldas med kolpulverbriketter ger fortfarande basvärmen i Kina. I många delar av världen där det är mycket varmt, behöver man kyla sina hus. Och för att få kyla på varma breddgrader går det åt mycket energi. - Diskutera hur det skulle vara om vi saknade energi för att laga mat och värma upp våra hus. Värmeförbrukning En genomsnittlig villa på 150 kvadratmeter använder kwh energi per år. Större delen, ungefär kwh, går till att värma huset. Golv, källare, väggar,

7 fönster och tak tillsammans med ventilation och isolering brukar kallas husets klimatskal. Om klimatskalet är bra sjunker husets energianvändning. Ett dåligt klimatskal, till exempel ett dåligt isolerat hus, släpper ut mycket värme och gamla, dåliga fönster släpper in kall luft under vintern. Olika uppvärmningskällor Det finns många olika sätt att värma upp bostäder och lokaler. Men inget är bäst ur alla miljöaspekter. Med fjärrvärme värms vatten centralt och distribueras i nedgrävda ledningar. En enda anläggning värmer flera hus. Fjärrvärme har medelhög miljöpåverkan till följd av utsläpp i luften. Solen kan användas till att värma varmvatten och även bidra till uppvärmningen av ditt hus. Solfångare kan inte helt ersätta din uppvärmning, men den är ett komplement. Solfångaren behöver inte höga utomhustemperaturer, bara solljus. Solvärme har i princip inga farliga utsläpp, men måste kompletteras med annan energikälla under vinterhalvåret. Pellets är ett biobränsle som användas i kamin, panna eller brännare. Pellets tillverkas av restprodukter från snickeri- och sågindustrin, till exempel sågspån. Pelletspannorna är bra med tanke på växthuseffekten, men de bidrar dock till försurning, övergödning och utsläpp av partiklar. Vedeldning är hemtrevligt, men det är en konst att elda med minsta möjliga utsläpp. Fördelen är att ved är ett inhemskt bränsle som inte ökar utsläppen av koldioxid. En vedpanna som eldas rätt är nästan lika bra som en pelletspanna med avseende på växthuseffekten. Vedpannorna bidrar dock mycket till försurning, övergödning och utsläpp av partiklar. En värmepump tar tillvara värmen i luften, berget, marken eller vattnet. Vissa värmepumpar ger enbart tillskott till uppvärmningen, andra kan också ge varmvatten. En värmepump täcker inte alltid hela årsbehovet av värme och varmvatten, ofta behövs kompletterande uppvärmning. Växthuseffekten Växthuseffekten är ett begrepp som vi stöter på dagligen i media, i politiken och i debatter. Den påverkar klimatet på jorden och är avgörande för våra levnadsvillkor idag och, inte minst, i framtiden. Men vad är växthuseffekten? Här är en förklaring: I atmosfären finns det gaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att strömma ut i rymden. Gaserna fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle jordens klimat vara grader kallare. Sedan människan började förbränna fossila bränslen i stor skala har mängden växthusgaser i atmosfären ökat kraftigt. Ökningen av halten växthusgaser i

8 atmosfären bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar och att klimatförändringar uppstår. Spara på värme All energianvändning skapar miljö- problem men det finns många smarta sätt att spara värme. Här är några: Energianvändningen minskar med 5 procent om du sänker inomhustemperaturen med en grad (1 ). För en normalvilla kan det spara kronor per år i minskade uppvärmningskostnader. Åker du bort ett par dagar är det lönsamt att dra ner värmen till femton grader (15 ). Både ekonomi och krukväxter gynnas. Ett annat säkert sätt att spara energi och pengar är att se över användningen av varmvatten en av hemmets verkliga energislukare. Stäng av golvvärmen och handdukstorken när de inte behövs. Vad som drar mest av dusch eller bad beror på hur länge du duschar. Sätt i proppen i badkaret och blir det fullt när du duschar kan du lika gärna bada. Sätt in tätningslister i dörrar och fönster Vädra kort och mycket, 5 10 minuter räcker. Vrid ner termostaten innan du öppnar fönstret. VVS-montörer VVS-montörer utbildas på VVS- och Fastighetsprogrammet. Efter gymnasiet behöver man gå som VVS-lärling på ett företag i ungefär två år innan man gör ett branschprov. När man klarar det blir man branschcertifierad VVS-montör. VVS-montörer jobbar med värme, vatten och sanitet. De gör det möjligt att transportera vattnet dit det behövs, till exempel till våra hem, restauranger, fabriker och sjukhus. VVS-montörer jobbar ofta mycket självständigt och får använda sin fantasi för att komma på bästa sättet att dra rör och göra olika installationer. En del kallar VVS-montören för rörmokare eller rörläggare.