Bilaga 23 b. Svar pa interpellation angaende halsocentra, D nr LTV

Transkript

1 Bilaga 23 b Svar pa interpellation angaende halsocentra, D nr LTV I en interpellation ställer Asta Matikainen Lecklin (M) frågor angående familjelakarnas halsouppdrag. I det nya prima~årdsjjrogram som ska beslutas 19 juni stalls krav på att man arbetar halsoinriktat genom radgivning, vägledning och uppföljning. Insatserna ska bygga på basta möjliga metoder i det halsoinriktade arbetet avseende goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, alkoholmissbruk/droger, samt tidiga tecken på stress. Arbetet ska utgå från Socialstyrelsens riktlinjer. Programmet ställer aven krav på att det på vårdcentralen ska finnas en funktion som halsokoordinator som samordnar det halsoinriktade arbetet. Inom detta ramverk har vårdcentralerna själva möjlighet att utveckla sitt halsoinriktade arbete. Den 20 juni kommer landstingsstyrelsen att besluta om ekonomisk ersättning kopplat till prioriterade mål i det nya primarvårdsprogrammet. Förslaget till beslut innebar att vårdcentraler som uppfyller kraven på halsoinriktat arbete i programmet aven i fortsättningen kommer att få en ekonomisk ersättning för detta. Den summa som föreslås maximalt avsättas inom vårdvalets budget för detta arbete ar 4,5 mkr. Halsocenter ar ett komplement till det halsoinriktade arbete som görs på vårdcentralerna. Med detta anser jag interpellationen besvarad. Barbara Conte, landstingsråd med ansvar för folkhälsa

2 Bilaga 24 b INTERPELLATIONSSVAR OM ÄLDRES PSYKISKA &SA AV INGVAR NORDEN (KD) OCH V-BEHOV Ingvar Nordén tar upp en mycket aktuell och angelägen fråga. Aktualiteten och graden av angelägenhet kommer också att öka under en lång följd av år vi har framför oss. Enligt Socialstyrelsen är det uppenbart att de äldre som drabbats av psykisk ohalsa generellt sett inte får den vård och behandling som deras individuella tillstånd kräver och även i förhållande till yngre människor med motsvarande symptom. Det som ytterligare försvårar situationen är att de äldres symtom oftast ser annorlunda ut än de i lägre ålder och kan därmed förväxlas till exempel med en demenssjukdom. Många äldre drabbas också av liknande symtombild på grund av omfattande användning av olika läkemedel. Socialstyrelsen konstaterar ocksä att det behövs ett kunskapslyft om äldrepsykiatri. Ingvar frågar: 1) Har Socialstyrelsens rapport varit föremål för diskussion inom primärvård, somatisk vård och specialistpsykiatri? Enligt en redogörelse jag fått från verksamhetsföreträdama inleddes glädjande nog en diskussion om allt detta mellan psykiatrin och geriatriken redan innan Socialstyrelsen publicerade sin rapport. Som nästa steg i sammanhanget ser jag att primärvården "dras in" och engageras som en avgörande och naturlig del. Stor del av bedörnningsarbetet och den vardagliga vården sker ju på primärvårdsnivån. Det finns ingen motsättning mellan Socialstyrelsens rapport och inledande diskussionerna inom landstinget. 2) Om ja, har det lett till ndgra åtgärder som kan förbättra vården för psykiskt sjuka äldre? Kanske inga konkreta åtgärder än men i och med att diskussionen inletts sä uppmärksammas problematikenpå ett annat sätt än tidigare. Mycket handlar om att skapa annat sätt att tänka och andra rutiner. Kring den här problematiken är det nog fördelaktigt för patienten om vården inledningsvis går från traditionen med fastställda diagnoser mot fokus på symtom. Oerhört stor del av vårdens resurser går till bedömning och vård av demenssjukdomar där en djupare kunskap om psykisk ohälsa hos de äldre borde vara till stor hjäip. 3) Om nej, är du beredd att verka för att situationen inom den västmanländska vården förpsykiskt sjuka äldre Marläggs? Trots att en seriös och kreativ diskussion mellan geriatriken och psykiatrin inletts så måste problemområdet kartläggas och utredas. Dels för att få in primärvården med sin kompetens pä ett naturligt sätt och dels naturligtvis för att uppnå bästa möjliga effektivitet för de äldres bästa. Med andra ord, jag kommer att verka för en utredning. Juha Rundgren (V) Landstingsråd

3 Svar på interpellation från ~ir~itta'~ndersson (C) gällande blodtillgång under sommaren Birgitta Andersson tar upp fragan om hur Landstinget Västmanland säkrat sin blodtillgång under sommaren och hur vi värvar nya blodgivare i västmanland? Laboratoriemedicin i västmanland arbetar kontinuerligt för att ännu bättre säkerställa blodproduktstillgången för innevånarna i Västmanland, På senare tid så har vi gjort följande insatser för att öka tillgången och hantera efterfrågan på blodprodukter. # Införande av "Samverkande blodsystem" vilket innebär att de olika Blodcentralernas datasystem är sammankopplade så att en blodgivare kan lämna blod oavsett vilken Blodcentral i landet man besöker. Detta underlättar "gästblodgivning" under sommaren. # Införande av aktiv personlig uppföljning av blodgivare som inte svarar på kallelser. Att tidigare blodgivare inte svarar kan bero på exempelvis byte av adress som inte har regisireras hos oss osv. # Införande av ny konserveringsteknik för blodplättar (trombocyter) som förlänger hållbarheten från 5 till 8 dagar. # Införande av regelbunden avstämning med operationsklinken avseende blodforsörjningen vilket ger utrymme för prioriteringar om en bristsituation skulle uppstå. Detsamma planeras även med medicinkliniken. # Införande av en tjänst som har till uppgift att jobba med nyrekrytering av blodgivare. Vi har även införskaffat ett tält och en mobil disk för att kunna delta i massor och evenemang så att vi kan nå nya blodgivare. # Inlett diskussioner med Blodcentralen i Uppsala om att köpa in en eller två blodbussar i "Fyrklövern". Utöver detta så finns det en beredskap på alla Blodcentraler att hjälpa varandra så att ingen patient ska bli utan blod även om det generellt är liten tillgång på produkter. Inför och under sommarperioden så brukar vi annonsera i lokalpressen och påtala behovet av att ge blod men i år funderar vi på att använda radiokanaler för att nå fler grupper. Den 14 juni så är det den internationella blodgivardagen och då får vi förhoppningsvis mer media kring blod så att man uppmärksammas på att ge blod ger liv. Arbetet med att få till en bra blodforsörjning pågår inom samverkansregionen. Forskning gällande blodprodukter gör att man i dag kan förvara och behandla dessa så att hållbarhetstiden ökar men faktum kvarstår: vi behöver fler blodgivare. Med detta anser jag att interpellationen är besvarad. Bilaga 25 b

4 Bilaga 26 b Svar på interpellation: Vad hände med Livsstilsskolan? Barbro Larsson (c) frågar vad som hände med beslutet om att en Livsstilsskola for i första hand hud- och reumatologpatienter skulle startas som ersättning for de kronor som landstinget tidigare satsat for utlandsvård. Hon ställer följande frågor: - Har uppdrag givits till verksamheten att Livsstilsskola i enlighet med det fattade beslutet som LS tog 29/3 201 l? - Vad har hänt med de kr som togspån klimatresorna? - Anser jag som ansvarigt landstingsråd att det ar OK att dessa patientgrupper blir utan den vård och behandling som Livsstilskolan shlle bidra med? - Om det inte ar OK, vad tanker jag då göra åt det? Uppdraget har givits till verksamheten av Lennart Iselius, hälso- och sjukvårdsdirektör. Reumatologen har startat under mars och det har hittills identifierat 4 1 patienter varav 39 st screenade enligt Livsstilsmottagningens program. Erfarenheten hittills är att av dessa 41 patienter var 20 patienter rökare 27 patienter överviktiga 15 patienter fysiskt inaktiva 2 patienter med forhöjt blodsocker 2 patienter med förhöjt blodtryck 1 patient med förhöjda blodfetter Vi har slussat vidare 8 patienter till tobaksenheten för rökslutarstöd 3 patienter till kurator 15 patienter till sjukgymnast 4 patienter till hälsocenter 5 patienter till familjelakare Enligt verksamhetschefen så har detta givit mycket mer än de pengar som få reumatiker fått tillgång till via klimatresoma. Användningen av de effektiva nya lakemedel som fms för reumatiker gör också att fler patienter får f he problem och komplikationer i framtiden. Kliniken kommer att utvärdera och permanenta verksamheten. När det gäller Hudkliniken så svarar chefen att man under våren planerat att deltaga i Livsstilsmottagningens program. Då man under våren fått ett stort antal remisser till Hudmottagningen - främst hudtumörer - så har man prioriterat vårdgarantin / kömiljarden för patienternas basta. För att klara en rimlig arbetsmiljö for personalen under det ökade trycket så beslutade han att skjuta på deltagandet i Livsstilsmottagningen till hösten Dock säger aven han att en stor del av klimatvården ersatts av de dyrbara men avsevärt effektivare biologiska läkemedlen som ger patienterna mycket bättre vård än for bara 5-6 år sedan.

5 Landstinget har använt pengarna battre. För de kronor som skulle ha använts av hudkliniken, reumatologen och neurologen till patienters klimatresor, så har ett större antal patienter fåti ökad möjlighet till en battre livskvalité. Dock så kvarstår kravet att båda enheterna skall deltaga för patienternas bästa. Med detta anser jag att interpellationen är besvarad j, &3714v6 ra#wj4j+, Rigd hesson (s) Landstingsråd <,

6 Bilaga 27 b Svar på interpellation från Anita Lilja-Stenholm (fp) gällande Barn och elever i behov av stöd. Anita Lilja-Stenholnz ställer frågan om Landstinget Västmanland har för avsikt att utvärdera samt utreda samverkan mellan skolorna, skolhälsovården i Västmanland och våra verksamheter som gör utredningar gällande barn som har funktionshinder. För att reda ut en del av frågorna så gäller det att förstå att skolan (kommunen) har ett uppdrag och landstinget ett annat gjorde dåvarande Kommunförbundet och Landstingsförbundet en uppdelning av ansvarsområdet gällande bam i skolverksamheten. Skolan tar ansvaret for utredningar och hjälpmedel gällande skolbam och landstinget bistår med expertutlåtande gällande medicinering och andra stödåtgärder for barn med stora funktionsnedsättningar. Under åren som gått så har flera kommuner dragit in eller minskat tjänster i skolhälsovården. Skolsköterskor och Psykologer samt Kuratorer som kan göra utredningar har minskat i antal. Föräldrar till barn som har problem får bara stödåtgärder om barnet fått en diagnos. Då blir barnet berättigad till personlig assistent och avlastningshem hos kommunen. Föräldrarna får möjlighet att söka vårdnadsbidrag hos Försäkringskassan. Sedan många år finns det i KAK ett samverkansteam kallade Familjepedagogema. Det består av BUP, Socialtjänst och Skola i ett samlat team dit man kan sända bam med behov av stöd. Kommunerna i Köping, Arboga och Kungsör sänder sina barn med behov av utredning dit. I Sala finns ett liknande samarbete där skola socialtjänst och BUP kan lyfta frågor när man gjort orosanmälan detta har funnits sedan över 10 år tillbaka. Liknande samarbetsformer finns även i Surahammar. I Västerås finns Forum för Samverkan där träffas BUP:s öppenvård och kommunens stödteam och diskuterar gemensamma ärenden. När det galler kö till BUP så klarar man i dag vårdgarantierna dvs inga väntetider på längre än 1 år. När det gäller utredningar av barn med ADHD samt neuropsykiatrisk problematik så har dessa ökat kraftigt under de senaste 6 åren. Vi har via media och forskning uppmärksammats på att en del barn kan få lindring och hjälp via medicinering och då måste BUP utreda om barnet kan få hjälp med behandling eller andra insatser. Under 2012 så visar det sig att 70-80% av patienterna på BUP fått en påbörjad utredning inom 30 dagar efter beslut om fördjupad utredning. Dessutom så har 93 % av alla ärenden fått en mycket omfattande screening på 2 timmar av sina problem inom 30 dagar efter mottagandet av remissen. I de fall som remisser från skolsköterskor returneras så beror de på att dessa saknar väsentlig information för att göra en bedömning om bamet behöver specialist-barnpsykiatrins resurser. Västmanlands Kommuner och Landsting har den 13 juni fått utredningen "Utsatta barn och ungdomar" for beslut. Medverkande i utredningen har förutom tjänstemän på VKL varit chefen för BUP och chefen för Habiliteringen i Västmanland. Utredningen visar att det ser olika ut i länet när det gäller samverkansformer. Förslaget blev att en tjänst på Kompetenscentrum för Hälsa får i uppdrag att jobba med att förbättra samverkan for de barn som är i behov av hjälp från både kommun och landsting och att det aktuella nätverket använder VKL som arena for det fortsatta arbetet så att samverkans målet nås.

7 Samverkan bygger på att man kan se problemen på samma sätt och forstå att man har olika uppdrag. Med gemensamma resurser så kommer man till ett bättre resultat och förhoppningsvis så löser man de problem som uppstått och gör det bästa så att barnen får battre förutsättningar i sin utveckling till vuxna individer. Med detta anser jag interpellationen besvarad Landstingsråd

8 Bilaga 29 1 ANKOM I I ' /,VZVb46-1 Dnr , Enkel fraga ang mammografiresor. ' \ i Anda sedan mammografin centraliserades till Västerås och bröstenheten skapades har diskussioner förts om resor till mammografin. Vid ett flertal tillfallen har frågan diskuterats i landstingsfullmaktige men fortfarande är inte frågan löst. Den som idag inte kan åka kollektivtrafik, egen bil eller har behov av färdtjänst maste I lita till anhöriga eller vänner for att komma till sin mammografiundersökning om man bor i länets ytterområden. Bor man tex i Arboga och ska resa med färdtjanst kommer man bara till Kolbäck med den bmilsregel som idag finns. När sjukresorna nu ses över och ett nytt regelverk ska tas fram ar det Iampligt att en gang for alla lösa fragan om mammografiresor. Därför ställer jag denna enkla fraga till sjukvårdslandstingsrådet Rigmor Akesson (S) - Avser den röd-gröna majoriteten att ta upp fragan om resor till mammografiundersökningar iden styrgrupp som ska vara med och ta fram ett nytt regelverk för sjukresor. Köping Birgitta ~nderssd6 (C)