Ansvariga för planen Daniel Josefsson och Susanne Niit Ekstrand, i samråd med Elevhälsan.

Transkript

1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Stenstorpsskolan årskurs 4 9. a för planen Daniel Josefsson och Susanne Niit Ekstrand, i samråd med Elevhälsan. Vår vision Stenstropsskolan ska bli varje elevs bästa skola och här ska alla kunna känna lust att lära och bli respekterad för den man är. Planen gäller läsår 2017/2018 Delaktighet Elevernas delaktighet Alla elever på skolan besvarar en elevenkät där de svarar på frågor som bland annat handlar om trivsel, trygghet, skolarbete och arbetsmiljö. I elevenkäten får eleverna bland annat beskriva skolan med tre ord som de tycker att den är nu och som de skulle vilja att den vore. Elever i åk 5 och 8 får även utförligt skriva och berätta om hur de tycker det är att vara elev på Stenstorpsskolan. Eleverna träffar även skolsköterskan på hälsosamtal i årskurs 4 och 7. Varje termin har eleverna utvecklingssamtal där de själva har möjlighet att påverka sin skolsituation. Eleverna har även elevråd och kamratstödjargruppen där det finns tillfälle att diskutera frågor kring trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras för vårdnadshavare vid höstterminens föräldramöte. De har då möjlighet att påverka innehållet och komma med synpunkter. Vårdnadshavare kan bland annat påverka då de kommer till utvecklingssamtalen och via direktkontakt med personal eller via telefon/mail. Personalens delaktighet Lärarna gör en kartläggning på gruppnivå och skriver en sammanfattning i klassdokumentet på Unikum om gruppklimat, undervisningssituation och ledarskap i klassen eller för hela årskursen. Frågorna gäller värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur. Skolsköterskan har hälsosamtal kring bland annat arbetsmiljö, trygghet och trivsel på individnivå. Kuratorn har samtal på grupp- och individnivå och gör kartläggningar där det finns behov. Specialpedagogen och specialläraren gör kartläggningar i klasserna på grupp- och individnivå. Skolvärden gör observationer av eleverna under skoldagen, då främst under raster. All personal på skolan har, liksom eleverna, fått beskriva skolan med tre ord som de upplever den idag och med tre ord hur de skulle vilja att skolan vore. I början på höstterminen

2 presenteras likabehandlingsplanen för kollegiet. Vid detta tillfälle ges möjlighet att påverka innehållet. Under läsåret genomför personal uppföljning stadievis i samband med höst-, sport- och påsklov av de främjande och förebyggande insatserna. Under läsåret kommer kurator och skolsköterskan ut i arbetslagen för att diskutera och följa upp de uppsatta målen i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Planen läggs på Unikum och Stenstorpsskolans hemsida och finns tillgänglig för personal, elever och föräldrar. I början på höstterminen träffas all personal och rektorer för att gå igenom läsårets likabehandlingsplan där alla får en genomgång av planens innehåll. Därefter presenterar mentorerna likabehandlingsplanen för sina elever. Vårdnadshavare har möjlighet att komma med tankar och idéer kring likabehandlingsplanen under utvecklingssamtalet under höstterminen. Elevrådet får en genomgång i värdegrundsarbete och kamratstödjarna kommer att ha möten tillsammans med fritidspedagog och skolvärd en gång i månaden där man kan diskutera nuläge, vägen mot målen och vilka behov som finns. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga elever har fått besvara en liknande elevenkät som de svarade på förgående läsår. Elevhälsan ställde frågor till pedagogerna vilka fick utvärdera arbete och resultat kring de främjande och förebyggande punkter vi satt upp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever och personal på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet med att främja likabehandling och jämställdhet bland eleverna har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Några exempel på vad pedagogerna har arbetat med är: Glada Hudikprojektet, nätetik med hjälp av extern föreläsare, gruppstärkande övningar tillsammans med 035, värdegrundsarbete som integreras i undervisningen med hjälp av filmer, litteratur och gruppstärkande övningar med mera. Elevinflytande har pedagogerna jobbat med på olika sätt, till exempel att låta eleverna välja mellan olika arbetssätt och examinationsformer. Vissa pedagoger har låtit eleverna få skriva en lista över vad man skulle vilja jobba med under elevens val vilken sedan legat till grund för vad man har jobbat med under dessa arbetspass. Ett annat exempel är att bygga upp undervisningen utifrån elevernas tankar kring ämnet. Pedagoger på mellanstadiet upplever att elever i dessa årskurser behöver lära sig på

3 vilka sätt man har möjlighet till elevinflytande inom ramarna för LGR11. Utvärderingen visar att det är viktigt att tydliggöra för eleverna på vilket sätt de har varit med och påverkat undervisningen. På så sätt blir eleverna medvetna om när och på vilket sätt elevinflytande sker. Pedagogerna har pratat om ansvarskänsla, empati och engagemang med eleverna. I vissa klasser har detta diskuterats i främjande syfte medan det i andra klasser tagits upp när det har varit aktuellt, till exempel när det har varit konflikter i undervisningsgruppen. I de klasser där man arbetat främjande med detta använde man sig bland annat av relevant litteratur och media. Vi upplever att det i det stora hela skett flera skol- och klassaktiviteter i syfte att stärka sammanhållningen på skol- och klassnivå. Några aktiviteter man varit på är exempelvis att åka till badhuset, friidrottsdag, teater, projektarbete inför Krakowresan och resan dit, teckningsmuseet, skridskoåkning och Glada Hudikteatern, Olympiaden samt lite småutflykter. Arbetet med att involvera eleverna i större utsträckning i skolans värdegrundsarbete genom att kontinuerligt lyfta ämnet i kamratstödjargruppen har brustit på grund av bristande planering. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Kurator och skolsköterska har haft en föreläsning kring identitet, självkänsla, matoch sömnvanor. Detta skedde i årskurs 6, 7 och 8. Skolsköterskan och kuratorn presenterade likabehandlingsplanen för samtliga klasser på skolan under vårterminen -16. Vid detta tillfälle diskuterades tryggheten på skolan då enkätsvaren visade att flera elever inte kände sig helt trygga under skoldagen. Svaret som gavs var att det inte fanns någon specifik anledning utan mer en känsla av att något skulle kunna ske, till exempel att man blir kränkt. Vidare diskuterades hur man kan göra när man ser en annan elev bli kränkt eller när man själv blir utsatt. Detta togs upp i klasserna eftersom enkätsvaren visade att 36% av eleverna inte visste vad man kan göra när en kränkande handling har inträffat. En kartläggning gjordes i de klasser där det i enkätsvaren framkommit att det fanns elever som inte trivdes på skolan och/eller blivit utsatta för kränkande behandling. Skolkuratorerna har vid elevkonflikter kommit med förslag till pedagogerna hur man kan jobba för att lösa dessa i klassrummet. Vid vissa konflikter har kuratorerna samtalat med elever i grupp eller enskilt. En förändring/förtydligande av elevenkäten har diskuterats och inför kommande enkät kommer vi att revidera den. Vi pratade även kring att det skulle vara gynnsamt att ha med fler professioner i likabehandlingsarbetet och vid revidering av denna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Skolkuratorn och skolsköterskorna går ut i arbetslagen och följer upp det främjande och förebyggande arbetet. Detta lyfts även gemensamt tillsammans med pedagoger

4 och skolledning vid APT under läsårets gång. Likabehandlingsplanen ska vara en stående punkt på elevhälsomötena, i elevrådet och i kamratstödjargruppen. Eleverna svarar som tidigare år på en elevenkät. Rektorerna genomför elevintervjuer med några elever i årskurs 6 och 9. a för att årets plan utvärderas Rektorer Daniel Josefsson och Susanne Niit Ekstrand. Främjande insatser Främja likabehandling och jämställdhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla elever och lärare på Stenstorpsskolan ska vara väl förtrogna med vår likabehandlingsplan och vad begreppen innebär. Uppföljning sker via elevenkäten. Insats Mentorerna går igenom likabehandlingsplanen med eleverna vid höstterminens start. Därefter arbetar klasserna vid ett flertal tillfällen per termin med värdegrundsarbete där man pratar kring kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna. Skolkuratorn tillhandahåller material avsett för respektive årskurs. Utöver detta kan mentorerna själva välja material att arbeta med. Ansvar Mentorer ansvarar för att gå igenom likabehandlingsplanen med sina elever. Elevhälsoteamet ansvarar för att elevenkäten delas ut till mentorer. Mentorerna ansvarar för att enkäten genomförs. Elevhälsoteamet ansvar för att enkäten sammanställs.

5 Eleverna ska involveras i större utsträckning i skolans värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska vara mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Delaktigheten i likabehandlingsarbetet kommer att finnas som en punkt på kamratstödjargruppens och elevrådets träffar och följs på så sätt upp kontinuerligt under läsåret. Insats Kamratstödjargruppen och elevrådet ska med handledning av skolvärd och rektorer arbeta med att diskutera det främjande och förebyggande arbetet på skolan. Skolvärd och rektorer Trygghetsvandring Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Eleverna ska känna sig trygga på alla platser under skoldagen. Eleverna ska beskriva de platser på skolan där de känner sig trygga eller otrygga och vuxna ska få kunskap kring platser där det kan uppstå kränkningar eller otrygghet. Trygghetsvandringen följs upp genom att all personal får ta del av resultatet. Insats Skolvärd trycker upp några kartor till varje klass. Klasserna delas upp i mindre grupper som med hjälp av färgkoder beskriver trygga och otrygga platser på skolan. Mentorer genomför detta med hjälp av speciallärare och specialpedagog. Rektorerna sammanställer resultatet.

6 Mentorer, skolvärd, speciallärare, specialpedagog, rektorer Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. För att nå de mål i läroplanen som rör värdegrund ska eleverna tillsammans med sina mentorer jobba med övningar tillhandahållna av kuratorn. Arbetet följs upp genom att mentorerna får redogöra för och utvärdera arbetet. Den årliga elevenkäten kommer utvärdera hur eleverna upplever arbetet med värdegrund. Insats Mentorer och elever jobbar aktivt med värdegrundsfrågor. Mentorer Kartläggning Kartläggningsmetoder Syftet med kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. I slutet av varje läsår får eleverna i år 4-9 besvara en enkät som tar upp frågor om trygghet och trivsel. Vi frågar också om kränkande behandling förekommit. Dessutom utgår vi från klassdokumentet i Unikum som arbetslagen skriver. Dokumentet berör frågor som gruppklimat, undervisningssituation, ledarskap som till stor del är kopplat till värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur. Diskrimineringsproblematiken ska beaktas och diskuteras vid val av läromedel och arbetssätt. Vi gör t.ex. medvetna gruppindelningar och klassrumsplaceringar. Rast- och skolvärd har möjlighet att

7 uppmärksamma och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling när de rör sig på skolans område under raster. Uppmärksammas problem, informeras rektor. Det finns elevrådsrepresentanter och kamratstödjare som kan berätta när de har upplevt eller uppmärksammat någon situation som de upplever kränkande eller diskriminerande. Elever får på kartor identifiera platser på skolans område som känns trygga/otrygga. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Resultat och analys Eleverna känner att det är kul att lära på vår skola. De är nöjda med att skolan är liten och att alla bjuds in i gemenskapen. De allra flesta elever på Stenstorpsskolan trivs bra eller mycket bra på skolan och i sina klasser. Exempel från elevenkäten: 99% av eleverna känner sig alltid eller för det mesta trygga på rasterna. 98% känner sig alltid eller för det mesta trygga i klassrummet. 97% av eleverna trivs bra eller ok på skolan och i klassen. Det framkom även vissa områden som kan förbättras: 39% av eleverna tycker att man arbetar med allas lika värde ofta medan 54% anser att man gör det ibland. Elever skulle vilja ha mer inflytande på undervisningens utformning visar svaren i enkäten. Elevhälsans tankar kring detta efter att ha pratat med pedagogerna är att det behövs tydlighet så eleverna förstår när de har kunnat påverka undervisningen. Enkäten visar på att det är stor variation på hur elever uppfattar att de kan vara med och påverka via klassråden. En stor del av eleverna berättar att de inte vet om klassens frågor tagits upp på elevrådet och vad som beslutats. 19% av eleverna menar att de blivit kränkta under skoltid. 13% av eleverna har under året blivit kränkta via internet. 8% av eleverna har under året blivit kränkta via sms. Kränkningarna handlar mestadels om nedsättande ord från annan elev. Elever och personal fick i uppdrag att beskriva skolan med tre ord som den är nu och som de önskar att den vore. Som svar från eleverna på frågan hur de tycker att skolan är fick vi följande ord: bra, rolig och trygg. Personalen uppfattar skolan som kunskapsinriktad, trygg och utvecklingsbenägen.

8 Elevernas önskar att: skolan förblir som den är, roligare och bättre skolgård. Personalens svar var: inkluderande, motiverande och tydligare ledstänger. Förebyggande åtgärder Klassråd/elevråd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Fungerande klassråd i samtliga klasser. Utvärderas i elevenkäten. Åtgärd Mentorerna ser till att det finns en ordförande och en sekreterare för klassrådet. Mentorerna stöttar ordförande och sekreterare i deras arbete och skapa tid för klassrådsmöte och uppföljning av elevråd. Motivera åtgärd I elevenkäten framkom att elevernas uppfattning av klassrådet/elevråd till viss del var bristfällig. Elever upplever att det som tas upp på elevrådet inte kommuniceras med klassen. Elevråd/klassråd är en viktig kanal för att eleverna ska känna sig delaktiga och känslan av att kunna påverka sin skolgång. Mentorer Diskutera elevinflytande Eleverna ska veta vad det innebär att ha elevinflytande och vad de har möjlighet att påverka i undervisningen. Detta följs upp i elevenkäten och i elevrådet.

9 Insats Mentorerna pratar med eleverna kring hur de själva kan påverka innehållet och förklarar ramarna inom detta. Mentorerna är också tydliga med att poängtera när eleverna har påverkat sin undervisning. Mentorer Arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ingen ska behöva känna sig kränkt på skolan eller via sms och internet. Uppföljning sker genom elevenkäten. Åtgärd Mentorerna arbetar med värdegrundsfrågor som ska förebygga kränkande handlingar. Pärm med värdegrundsarbete tillhandahålls av skolkurator. Mentorerna uppmuntras att även använda sig av annat material utöver detta. Motivera åtgärd Det finns elever som blivit utsatta för kränkande behandling på skolan samt via sms och internet. Mentorer

10 Inkludering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska känna att de är en naturlig del i skolgemenskapen. Med detta menar vi att undervisningen ska vara tillgänglig för alla oavsett modersmål, kön eller eventuell funktionsnedsättning. Åtgärd Stöttande, varierande undervisning. Motivera åtgärd Inkludering är ett av de tre ord lärarna har framfört som utvecklingsområde. Detta motiveras bland annat av den ökade tillströmningen av nyanlända, ökat antal elever med olika former av funktionsnedsättning och av betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar. All personal på skolan Motivation Skolans undervisning ska göra att eleverna känner sig motiverade att lära. Detta följs upp genom elevenkäten. Åtgärd Pedagogerna uppmuntras fortsätta att utveckla och variera sina undervisningsmetoder. Genom att uppmuntra elevinflytande, redogöra för syfte, bjuda in till diskussioner och ha ett öppet klassrumsklimat bidrar man till ökad motivation hos eleverna.

11 Motivera åtgärd Pedagogerna framförde motivation som ett utvecklingsområde. Mentorer och undervisande lärare Ledstänger Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Stenstorpsskolan ska ha tydliga och lättillgängliga rutiner som fungerar som ledstänger i verksamheten. Till exempel rutin för nyanställda lärare, krishantering m.fl Åtgärd Rektorerna sammanställer ett material innehållande de rutiner som ligger till grunden för hur Stenstorpsskolan fungerar. Motivera åtgärd Lärarna framförde inkludering som ett utvecklingsområde. Rektorerna

12 Rutiner för akuta situationer Policy All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar. Vi har en kamratstödjarverksamhet, rastvärdar och skolvärd, enkäter genomförs och utfallet av dessa analyseras och man ser till att specifika åtgärder sätts in, utvecklingssamtal. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till För att anmäla ett ärende kan elev eller vårdnadshavare vända sig till rektor eller mentor. Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan så kan eleven vända sig till någon vuxen på skolan som den känner förtroende för, som i sin tur har skyldighet att vända sig till rektor. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla vuxna ska agera och tydligt markera att kränkande beteende mot andra inte är accepterat på Stenstorpsskolan. Alla ärenden som berör elever som känner sig kränkta rapporteras till rektor skriftligen. När arbetslaget får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt så ska det i första hand utredas av mentor eller av annan berörd personal. Om annan personal utreder händelsen informeras mentor. Arbetslaget har så fort som möjligt samtal med de berörda för att kartlägga vad som har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast. personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom en vecka för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Om inte situationen klaras upp lämnas ärendet över till elevhälsan. Dokumentation som gjort överlämnas. Mentor kontaktar vårdnadshavaren och informerar om att ärendet lämnas vidare. När särskilda skäl föreligger kan ärendet gå direkt till elevhälsan eller rektor, som då ansvarar för att kontakt tas med vårdnadshavare och berörd personal, samt att dokumentation sker. När arbetslaget överlämnat ärendet till elevhälsan sker uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Detta samtal dokumenteras. Arbetslaget får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av samtalsledaren muntligt eller skriftligt kontinuerligt. Detta samtal dokumenteras. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via protokoll. Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsan som kan erbjuda stödsamtal samt hänvisa/remittera till andra instanser såsom BUP, socialtjänst med mera. Eventuellt anmäls ärendet till polisen,

13 socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs denna plan: Händelsen anmäls till mentor, elevhälsan, eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett. Vårdnadshavare informeras. för att detta sker är rektor. Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning Uppföljning av utredning och åtgärder sker varje vecka under elevhälsans möten. Rutiner för dokumentation Incidentrapport vid kränkande behandling. Om ärendet går vidare till elevhälsan fylls en anmälningsblankett/informationsblankett i. Kamratstöd/gruppsamtal dokumenteras i särskilda formulär. Elevhälsan för minnesanteckningar vid sina möten. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas. All personal har det dagliga ansvaret för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.