Stenstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Stenstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Stenstorpsskolan årskurs 4-9 Läsår 2016/2017 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Stenstorpsskolan årskurs 4-9 a för planen Daniel Josefsson och Rosa Kolhammar, rektorer, i samråd med personal på Stenstorpsskolan. Vår vision Stenstorpsskolan ska bli varje elevs bästa skola och här ska alla kunna känna lust att lära och bli respekterad för den man är. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Alla elever på skolan besvarar en elevenkät där de svarar på frågor som bland annat handlar om trivsel, trygghet, skolarbete och arbetsmiljö. Elever i årskurs 8 har vi istället för elevenkäten tagit svaren från mjuka värden som de genomförde under höstterminen. I elevenkäten får eleverna beskriva skolan med tre ord som de tycker att den är nu och som de skulle vilja att den vore. De får även utförligt skriva och berätta om hur de tycker det är att vara elev på Stenstorpsskolan. Eleverna träffar även skolsköterskan på hälsosamtal i årskurs 4, 7 och 8. Varje termin har eleverna utvecklingssamtal där de själva har möjlighet att påverka sin skolsituation. Eleverna har även elevråd och kamratstödjargruppen där det finns tillfälle att diskutera frågor kring trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna kan bland annat påverka då de kommer till utvecklingssamtalen och via direktkontakt med personal eller via telefon/mail. Planen presenteras för föräldrarna vid utvecklingssamtalet under höstterminen och de har då möjlighet att påverka innehållet och komma med synpunkter. Personalens delaktighet Lärarna gör en kartläggning på gruppnivå och skriver en sammanfattning om gruppklimat, undervisningssituation och ledarskap i klasserna eller för hela årskursen. Frågorna gäller värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur. Skolsköterskan har hälsosamtal på individnivå. Kuratorn har samtal på grupp- och individnivå och gör kartläggningar där det finns behov. Specialpedagogen och specialläraren gör kartläggningar i klasserna på grupp- och individnivå. Skolvärden gör observationer av eleverna under skoldagen, då främst under raster. All personal på skolan har, liksom eleverna, fått beskriva skolan med tre ord som de upplever den idag och med tre ord hur de skulle vilja att skolan vore. Under vårterminens början kommer all personal gemensamt gå igenom planen och ha synpunkter på denna. På skolan ges tillfälle att utvärdera arbetet kring de mål vi har satt upp. Även under arbetslagsträffar kommer det att finnas möjlighet att lyfta arbetet med likabehandlingsplanen. Förankring av planen Under vårterminen träffas all personal och går igenom den färdiga likabehandlingsplanen på skolan där alla får en färsk genomgång kring vilka uppdrag vi har. Planen läggs på hemsidan och finns tillgänglig för personal, elever och föräldrar. I början av vårterminen går skolkurator och skolsköterska ut i klasserna och pratar om vad som framkommit på skolnivå av elevenkäten som eleverna svarat på och tar upp vad vi har för mål och policy på skolan. Vårdnadshavare har möjlighet att komma med tankar och idéer kring likabehandlingsplanen under utvecklingssamtalet under höstterminen. Elevrådet får en genomgång i värdegrundsarbete och kamratstödjarna kommer att ha möten tillsammans med kurator och skolvärd på skolan en gång i månaden där man kan diskutera nuläget, vägen mot målen och vilka behov som finns. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Det har varit en bristfällig utvärdering av förgående plan vad gäller systematik och transparens. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Slumpmässigt utvalda elever i årskurs 6 och 9 blev intervjuade. Eleverna har klassvis jobbat med diskrimineringsgrunderna och samtliga elever har svarat på en trivselenkät. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det beslutades att det skulle skapas en ny plan i enlighet med modellen för Plan för skolan.varje årskurs har ett antal mentorer, vanligtvis tre stycken, som tillsammans undervisar merparten av lektionerna i årskursen. Detta skapar förutsättningar för en grundtrygghet för alla elever utifrån att mentorerna får en god och snabb överblick i vardagen. Många små orosmoment fångas in i detta nät och löses innan de blivit till något stort. Att bli sedd som elev är mycket viktigt och detta underlättas av denna organisering. Vi har ett medvetet ledarskap i klassrummet där läraren ansvarar för gruppindelningar, placering i klassrummet så att ingen ska känna sig utstött eller särbehandlad. Vi har ett mycket gott samarbete på skolan där personal rör sig mycket kring eleverna för att minska anonymitet och jobba främjande. Lokalerna är organiserade så att årskurs 4-6 kan gå i en egen byggnad men med närhet till byggnaden där elever i årskurs 7-9 går. Speciallärare, specialpedagog och kurator finns på skolan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen av årets plan kommer att tas upp som diskussion först i arbetslag och därefter på APT, i elevråd och genom träffar med kamratstödjargruppen några gånger per termin som tillsammans med kurator och skolvärd diskuterar hur det ser ut på skolan och vad som behövs göras. Vårdnadshavare har haft möjlighet att läsa planen och lämna synpunkter till mentorerna på utvecklingssamtalen. I november 2016 utvärderar rektor, lärare och övrig personal målen i planen med utgångspunkt från trivselenkäter, elevintervjuer en gång per termin, samtal med elevråd och kamratstödjare samt föräldrars synpunkter. för att årets plan utvärderas Daniel Josefsson och Rosa Kolhammar, rektorer 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling och jämställdhet Alla elever och lärare på Stenstorpsskolan ska vara väl förtrogna med vår likabehandlingsplan och vad begreppen innebär. Uppföljning sker genom elevintervjuer en gång varje termin. Kuratorn och skolsköterskan går igenom likabehandlingsplanen med eleverna vid terminsstart. Därefter arbetar klasserna vid ett flertal tillfällen per termin med värdegrundsarbete där man pratar kring kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna. Det avsätts även tid till reflektioner och samarbetsövningar kring dessa. Mentorerna väljer själva vilket material de vill använda till sin klass och kan bestå av filmer, böcker, övningar, rollspel, diskussionsmaterial med mera. Kurator kan vid önskemål komma med idéer på passande material. Mentorer, skolsköterska, Kurator Diskutera elevinflytande Eleverna ska veta vad det innebär att ha elevinflytande och hur de har möjlighet att vara med att bestämma innehållet i undervisningen. Detta följs upp i elevenkäten, i kamratstödjargruppen och genom elevintervjuer. Mentorerna pratar med eleverna kring hur de själva kan påverka innehållet och förklarar ramarna inom detta. Mentorer Eleverna ska involveras i större utsträckning i skolans värdegrundsarbete Eleverna ska vara mer delaktiga i likabehandlingsarbetet och det är ofta eleverna som vet vad som försiggår när personalen kanske inte hör eller ser allt som sägs i kapprum, på rastaktiviteter och i omklädningsrum. Detta följs upp genom en utvärdering av skolkurator, skolvärd och elever i kamratstödjargruppen i slutet av vår- och höstterminen. Kamratstödjarna träffas löpande tillsammans med skolkuratorn och skolvärden en gång per månad. Då diskuteras likabehandlingsarbetet och vilka behov som finns på skolan. Skolkurator, skolvärd /9

5 Prata om ansvarskänsla, empati och engagemang Eleverna ska få kunskap och verktyg till att vara sina bästa jag. Det är viktigt att betona betydelsen av att vara en bra medmänniska och hur man är detta även när man tycker att det är svårt. Mentorerna pratar med eleverna kring ansvarskänsla, empati och engagemang och detta följs upp genom elevintervjuer i juni månad. Genom att prata och träna sig på ansvarskänsla, empati och engagemang i skolan ger vi eleverna kunskap och verktyg till ett önskat förhållningssätt gentemot sig själva och andra. Detta arbete kan med fördel kopplas till de sju diskrimineringsgrunderna. Om man känner ansvarskänsla gentemot sina medmänniskor, har kunskap kring att vi alla är olika och engagerar oss i att ingen ska må dåligt- kommer vi långt!detta kan exempelvis ske under elevens val eller där det passar in i undervisningen. Mentorer 1/ Skol- och klassaktiviteter Eleverna ska få möjlighet att lära känna varandra och umgås även utanför klassrummet. Genom att eleverna ges möjlighet att träffas under andra förutsättningar än endast i skolmiljö kan nya relationer och förståelse för varandra växa fram. Detta följs upp genom elevintervjuer en gång per termin. Vi har på skolan sedan flera år bakåt anordnat Olympiaden där eleverna i årskurs 7-9 får tävla i blandade lag i olika grenar. Detta bidrar till nya relationer och kan stärka banden genom att man gör en insats som lag. Eleverna i årskurs 9 ska åka till Auschwitz där de får se och höra mer om detta. Vi ska sträva efter att kunna få till någon liten aktivitet för varje klass eller årskurs som kan ge möjlighet att stärka banden elever emellan. Skolvärd, kurator, mentorer 1/ Föreläsning Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Stora och viktiga frågor som kommer upp i tonåren är ofta knutna till identitet och självkänsla. Andra faktorer som är viktiga är att vi tar väl hand om våra grundläggande behov så som sömn- och matvanor. Detta följs upp genom elevintervjuer en gång i slutet på varje termin. Skolsköterska och kuratorn går ut i årskurs 6-8 och pratar om identitet, självkänsla och sömn- och matvanor. Skolsköterskan, kuratorn 1/ /9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Syftet med kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. I slutet av varje läsår får eleverna i år 4-9 besvara en enkät som tar upp frågor om trygghet och trivsel. Vi frågar också om kränkande behandling förekommit. Dessutom utgår vi från dokument som arbetslagen skrivit som de bygger vidare på under hela läsåret. Dokumentet berör frågor som gruppklimat, undervisningssituation, ledarskap som till stor del är kopplat till värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur. Diskrimineringsproblematiken ska beaktas och diskuteras vid val av läromedel och arbetssätt. Vi gör t.ex. medvetna gruppindelningar och klassrumsplaceringar. Rast- och skolvärd har möjlighet att uppmärksamma och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling när de cirkulerar på skolans område under raster. Uppmärksammas problem, informeras rektor. Det finns elevrådsrepresentanter och kamratstödjare som kan berätta när de har upplevt eller uppmärksammat någon situation som de upplever kränkande eller diskriminerande. Kamratstödjarna gör varje år promenad runt skolan där de fotograferar trygga och otrygga platser på skolans område. Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Stenstorpsskolans kamratstödjare har kartläggning av trygga och otrygga platser. Då gör de tillsammans en översikt över var det förekommer eller finns risk för att det ska förekomma olika typer av trakasserier och annan kränkande behandling. Samtliga elever besvarar skolans trivselenkät med undantag för elever i årskurs 8 som har besvarat liknande frågor i mjuka värden enkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagen har skrivit dokument som de bygger vidare på under hela läsåret. Dokumentet berör frågor som gruppklimat, undervisningssituation, ledarskap som till stor del är kopplat till värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur. Mentorerna skriver hur det ser ut på antingen klassnivå eller runt hela årskursen. Resultat och analys Eleverna känner att det är kul att lära på vår skola. De är nöjda med att skolan är liten och att alla ser till att alla får vara med i gemenskapen. Majoriteten av eleverna beskriver skolan som bra, rolig och liten. Personalen beskriver Stenstorpsskolan som trivsam, ambitiös och engagerande. De allra flesta elever på Stenstorpsskolan trivs bra eller mycket bra på skolan och i sina klasser. Trots detta känner sig inte alla helt trygga. Några enstaka elever känner sig aldrig eller sällan trygga och 34% av eleverna känner sig trygga för det mesta. Resterande och då majoriteten av eleverna känner sig helt trygga på skolan. Varför känner inte fler sig alltid trygga om man trivs i skolan och i sin klass? Vad är det som gör att man inte känner sig helt trygg? Även på frågan om man är orolig att bli illa behandlad/mobbad/kränkt på skolan svarade 17 % ja.det förekommer en del konflikter i vissa klasser och där finns även olika maktstrukturer. En alltför stor del av eleverna vet inte vad man kan göra om man har blivit kränkt i skolan eller på Internet/sms. Ett fåtal elever känner sig ensamma på skolan. Det är många elever som inte tycker om skolgården.det kom under kamratstödjarnas rond upp att vägen från skolan till idrottshallen och att gå över vägen var en riskzon. Detta kommer att lösa sig då vägen inom kort kommer att stängas av. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Trygghet Områden som berörs av åtgärden Alla ska känna sig trygga på skolan.uppföljning sker genom träffar med kamratstödjarna, elevintervjuer och trivselenkäten under höstterminen. Åtgärd För att ta reda på vad eleverna väver in i begreppet trygghet och vad det kan vara på skolan som gör att man inte känner sig trygg, kommer skolsköterskan och kuratorn ställa denna fråga som öppnar upp för gemensam diskussion i klasserna. Det kommer även diskuteras kring rädsla för att bli kränkt och vad den kan bero på. Motivera åtgärd I elevenkäten uppger 34% av eleverna att de för det mesta känner sig trygga på skolan. 17% svarar att man är rädd för att bli kränkt/mobbad/utsatt på skolan. Därför vill vi veta varför inte alla känner sig helt trygga. Detta måste vi först ta reda på innan vi kan gå vidare med eventuella ytterligare åtgärder. Skolsköterska, kurator 1/ Informera om vad man kan göra om man har blivit kränkt i skolan eller på Internet/sms Områden som berörs av åtgärden Eleverna ska ha kännedom kring vad de kan göra om de själva blivit kränkta eller om de känner till någon annan som blivit det på skolan eller via Internet/sms. Detta följs i elevenkäten under höstterminen, i kamratstödjargruppen och genom elevintervjuer en gång per termin. Åtgärd Skolsköterskan och kuratorn informerar alla elever när de går ut i klasserna vad man kan göra om man blivit kränkt i skolan eller på Internet/sms eller känner till någon annan som har blivit det. Motivera åtgärd 36% av eleverna vet inte vad man kan göra om man har blivit kränkt i skolan eller på Internet/sms. Skolsköterskan, kurator 1/ Utanförskap och kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ingen på skolan ska behöva känna sig ensam eller kränkt. Uppföljning sker genom elevintervjuer, trivselenkät, kamratstödjarna och hälsobesök hos skolsköterskan. Åtgärd En kartläggning sker i de klasser som det finns elever som känner sig ensamma och/eller upplever att de blivit kränkta/illa behandlade av jämnåriga på skolan. Motivera åtgärd Det finns elever i vissa klasser som känner sig ensamma och/eller upplever att de någon gång det senaste året har blivit kränkta av andra elever på skolan. Skolkurator, rektor 1/ /9

8 Konflikthantering Områden som berörs av åtgärden När det uppstår konflikter ska personal ha tillräckligt med kunskap och verktyg för att kunna lösa dessa. Vid allvarligare konflikter ska personal ha kunskap om vart de kan vända sig. Elever ska veta vad de kan göra och vem de ska kontakta om en konflikt uppstår. Uppföljning sker genom intervju med mentorer, elevintervjuer och samtal med kamratstödjarna. Åtgärd Personal som upplever att det ofta uppstår konflikter i klassen får en genomgång kring konflikthantering av kuratorn och eventuellt en en psykolog. Elever träffas i grupper och samtalar med skolvärd och kurator. Där diskuterar man i vilka sammanhang konflikterna ofta uppstår, varför de uppstår och vad man kan göra för att undvika dem. Man pratar om hur man i första hand kan försöka lösa dem själv och om inte det fungerar, vem man ska kontakta. Motivera åtgärd Under förgående år skedde en hel del konflikter som tar mycket tid och ork. Konflikter hanteras omedelbart av personal men uppstår vid upprepade tillfällen. Rektor, kurator, skolvärd 1/ /9

9 Rutiner för akuta situationer Policy All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar. Vi har en kamratstödjarverksamhet, rastvärdar och skolvärd, enkäter genomförs och utfallet av dessa analyseras och man ser till att specifika åtgärder sätts in, utvecklingssamtal. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till För att anmäla ett ärende kan elev eller vårdnadshavare vända sig till rektor eller mentor. Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan så kan eleven vända sig till någon vuxen på skolan som den känner förtroende för, som i sin tur har skyldighet att vända sig till rektor. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla vuxna ska agera och tydligt markera att kränkande beteende mot andra inte är accepterat på Stenstorpsskolan. Alla ärenden som berör elever som känner sig kränkta rapporteras till rektor skriftligen. När arbetslaget får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt så ska det i första hand utredas av mentor eller av annan berörd personal. Om annan personal utreder händelsen informeras mentor. Arbetslaget har så fort som möjligt samtal med de berörda för att kartlägga vad som har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast. personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom en vecka för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Om inte situationen klaras upp lämnas ärendet över till elevhälsan. Dokumentation som gjort överlämnas. Mentor kontaktar vårdnadshavaren och informerar om att ärendet lämnas vidare. När särskilda skäl föreligger kan ärendet gå direkt till elevhälsan eller rektor, som då ansvarar för att kontakt tas med vårdnadshavare och berörd personal, samt att dokumentation sker. När arbetslaget överlämnat ärendet till elevhälsan sker uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Detta samtal dokumenteras. Arbetslaget får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av samtalsledaren muntligt eller skriftligt kontinuerligt. Detta samtal dokumenteras. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via protokoll. Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsan som kan erbjuda stödsamtal samt hänvisa/remittera till andra instanser såsom BUP, socialtjänst med mera. Eventuellt anmäls ärendet till polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs denna plan: Händelsen anmäls till mentor, elevhälsan, eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett. Vårdnadshavare informeras. för att detta sker är rektor. Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning Uppföljning av utredning och åtgärder sker varje vecka under elevhälsans möten. Rutiner för dokumentation Incidentrapport vid kränkande behandling. Om ärendet går vidare till elevhälsan fylls en anmälningsblankett/informationsblankett i. Kamratstöd/gruppssamtal dokumenteras i särskilda formulär. Elevhälsan för minnesanteckningar vid sina möten. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas. All personal har det dagliga ansvaret för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 9/9