Den första feministiska regeringen? En jämförande idéanalys av den rödgröna regeringens och alliansregeringens politik rörande frågor om kön och genus

Transkript

1 Institutionen för statsvetenskap Den första feministiska regeringen? En jämförande idéanalys av den rödgröna regeringens och alliansregeringens politik rörande frågor om kön och genus 1 Författare: Axel Hallehn Handledare: Henrik Enroth VT 2017 Masteruppsats i statsvetenskap

2 Abstract The purpose of the study was to analyse and compare the current Swedish socialist government, which have declared themselves as the first feminist government, with the previous non- socialist government. This is to see if, and if so how, the current government s policies regarding gender differ from the former government s policies. This paper has analysed both governments using different feminist theoretical approaches to see which of the perspectives characterize the government s policies regarding gender, and if there has been a shift towards any of the perspectives. The three feminist theoretical perspectives used were liberal feminism, socialist feminism and postmodern feminism. The method used was an idea analysis, and ideal types of the three theoretical feminist perspectives as the analytical instrument. The material contains public texts released by the governments. The result of the study showed that the government s policies regarding gender are highly similar and that their policies can be related mainly to the liberal- and socialist feminist perspectives. The result also showed that there has not been a shift towards any of the perspectives since the current government was elected, although only the current government could be related, to a small extent, to postmodern feminism. Key words Gender, Ideas, Liberal feminism, Socialist feminism, Postmodern feminism, Politics

3 Innehåll 1 Inledning och Problemdiskussion Syfte och Frågeställningar Teori Liberalfeminism Socialistisk feminism Postmodern feminism Forskningsdesign Metod Idéanalys Idealtyper Analysschema Idéers betydelse Material Analys Alliansregeringen Alliansregeringens handlingsplan för perioden för säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet Alliansens utrikesdeklarationer Alliansens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete Alliansens regeringsförklaringar Allians för jämställdhet Den rödgröna regeringen Den rödgröna regeringens nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsråds-resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Den rödgröna regeringens utrikesdeklarationer Den rödgröna regeringens handlingsplan för feministisk utrikespolitik med fokusområden för år Mål Förhållningssätt Realitet och analys Den rödgröna regeringens regeringsförklaringar Den rödgröna regeringens utgångspunkter och delmål för jämställdhetspolitiken Resultat Hur skiljer sig den rödgröna regeringens politik, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus?... 46

4 8.2 Vilka av de feministiska inriktningarna; liberal, socialistisk och postmodern feminism präglar och har präglat den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik gällande kön och genus, och har det skett en förskjutning till någon av inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde? Diskussion och Slutsats Referenser... 53

5 1 Inledning och Problemdiskussion Sverige bytte år 2014 regering från Fredrik Reinfeldts borgerliga koalitionsregering till Stefan Löfvens rödgröna koalitionsregering. Den nya regeringen utgav sig för att vara den första feministiska regeringen i världen. Margot Wallström, som utsågs till utrikesminister, meddelade även att regeringen kommer att föra en feministisk utrikespolitik. 1 Någon strategi eller policy beträffande den feministiska utrikespolitiken introducerades inte till en början av regeringen. I debatter, uttalanden och tal o.s.v. kom istället målsättningar och ståndpunkter beträffande den feministiska utrikespolitiken att presenteras. En handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken blev färdig ungefär ett år efter regeringens tillträde. 2 Den feministiska utrikespolitiken innebär grundläggande att i så gott som alla de utrikespolitiska initiativen främja jämställdhet. Detta innebär grundläggande att arbeta i riktning mot fler kvinnliga förhandlare i fredssamtal till att Sverige verkar för sådana utvecklingsprogram som stödjer världens kvinnor och flickor. 3 Det är inte unikt i sig med feminism i svensk politik. Ur en internationell synvinkel kan den feministiska utrikespolitik som regeringen har lanserat till viss del klassas som egendomlig till skillnad från svenskt perspektiv, där den inte är lika exklusiv. Trots att andra riksdagspartier inte uttryckligen valt att beskriva sig som feministiska partier, har kvinnors rättigheter på olika sätt funnits med i deras politik. 4 Nationell och internationell jämställdhet har exempelvis varit ett viktigt mål för Reinfeldts tidigare alliansregering precis som för nuvarande regering. 5 Även Hillary Clinton, USAs f.d. utrikesminister, har varit bland de mest framstående inom internationell politik när det kommer till att verka för kvinnor i olika frågor. 6 Flickors och kvinnors rättigheter har FN sedan lång tid arbetat för internationellt. Detta arbete har Sverige även varit pådrivande i samt gett stöd för. År 2000 godkändes FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, med allas röster i rådet. Genusperspektivet skulle genomsyra hela fredsarbetet och därmed agerade medlemsstaterna i 1 Romedahl, Stjernquist, Vendela m.fl. (2016). Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?. Stockholm: Concord Sverige. s. 3 2 Lackenbauer, Helene (2016). Med feminism som ledstjärna: Svensk utrikespolitik i ny tappning. Danagårds LiTHO. s. 3 3 vanden Heuvel. Trump s machismo vs. Sweden s feminist foreign policy. The Washington Post Lackenbauer (2016). s Ibid, s Lawrence, Jill (2013). Hillary Clinton s Global Feminist Legacy. National Journal; Washington. 1

6 FN tillsammans för första gången. Resolution 1325 har sedan fått fler uppföljare som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Att anta en nationell handlingsplan för frågor som berör resolutionen blev Sverige det första landet att göra år Efter hand har handlingsplanen många gånger förnyats. 7 Att vara feminister har olika svenska ledare och dess partier under åren utgett sig för att vara, däribland den tidigare statsministern Göran Persson talets valkampanjer har givit uttryck för detta, där de har varit präglade också av en feministisk agenda. Det motionerades redan år 2010 av Vänsterpartiet som ville ha en feministisk utrikespolitik, vilket innebar att nuvarande regering alltså inte var först med denna idé. 8 Även partiet Fi (Feministiskt initiativ), som bildades år 2005 och som har feminism som ideologisk inriktning visar på att feminism inte är något nytt fenomen i svensk politik. 9 Grunden för feminism är det som en politik som är feministisk borde utgöras av. Begreppet feminism finns det emellertid inte någon enhetlig definition av. Det utgörs snarare av en rad ideologier som håller för sant att kvinnors tillgång till makt, resurser, tjänster, möjligheter, representation och inflytande inte är jämställda med mäns. 10 De skrivelser som innefattar vad den nuvarande regeringen egentligen vill uppnå med sin feministiska utrikespolitik, finns sammanfattande i utrikesdeklarationen samt handlingsplanen för en feministisk utrikespolitik Men vilken slags omvärldsanalys eller teoribildning som är utgångspunkten för politiken finns inte. 11 Vilken omvärldsanalys eller teoribildning som kan kopplas till regeringens politik vad gäller kön och genus, både inrikes- och utrikes, saknas generellt. Som tidigare nämnts är feminism inget unikt i svensk politik. Trots att föregående alliansregering inte officiellt har deklarerat att den var en feministisk regering, har jämställdhet varit ett prioriterat mål både nationellt och internationellt. Likaså var det under deras styre som bland annat den första handlingsplanen för resolution 1325 skapades. Hur skiljer sig egentligen Stefan Löfvens feministiska regering från den föregående alliansregeringen när det kommer till frågor om kön och genus i politiken? Vilka av de tre mest etablerade feministiska teoretiska inriktningarna; liberalfeminism, socialistisk feminism 7 Folke Bernadotteakademin Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Kvinnor, fred och säkerhet. 8 Lackenbauer (2016) s. 5 9 Wendt, Maria (2016). Undermining women s political agency: media coverage of Feministiskt Initiativ (Fi), Sweden's first feminist political party. Scholalry Journals; Toronto. s Lackenbauer (2016) s Ibid, s. 13 2

7 och postmodern feminism går det att identifiera i den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik? Vilka av dessa inriktningar präglar och har präglat regeringarnas politik vad gäller kön och genus? Har det skett en förskjutning till någon av de feministiska inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde? 2 Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att jämföra den rödgröna regeringen, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, med den tidigare alliansregeringen för att se om, och i så fall hur, den rödgröna regeringens politik skiljer sig från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus. En analys kommer att genomföras av de båda regeringarna utifrån olika feministiska teoretiska inriktningar för att identifiera och se vilka inriktningar som präglar och har präglat regeringarnas politik gällande kön och genus. Detta för att göra det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan regeringarna, men även för att se om det har skett en förskjutning till någon av de feministiska inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde. De feministiska inriktningar som kommer att användas är liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism. Viktigt att förtydliga är att studien inte kommer att undersöka och jämföra vad regeringarna faktiskt har gjort gällande dessa frågor. Jag kommer att analysera offentliga dokument och texter från regeringarna för att se vad regeringarna fokuserar på och har för mål i sin politik gällande kön och genus. Frågeställningarna lyder: Hur skiljer sig den rödgröna regeringens politik, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus? Vilka av de feministiska inriktningarna; liberal, socialistisk och postmodern feminism präglar och har präglat den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik gällande kön och genus, och har det skett en förskjutning till någon av inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde? 3

8 3 Teori Det var på och 70- talet som feminism som akademisk disciplin blev ett område. Disciplinen utvecklades från de feministiska rörelserna som verkade för social, ekonomisk samt politisk jämlikhet. 12 Feministisk politisk teori är inte en enhetlig teori, utan är mycket mångfaldig, både när det kommer till slutsatser samt premisser. Gemensamt för olika feministiska inriktningar inom feministisk teori, menar Allison Jaggar, är framförallt deras fokus på vad gäller elimineringen av den underordnade roll som kvinnan har i samhället. 13 Jill Steans menar att, istället för att påvisa essensen av feminism, är det bättre att visa på de feministiska teoriernas mångfaldhet. 14 Feminism hjälper oss att förstå och tänka kritiskt på kvinnors exkludering, trots hävdandet om motsatsen, men även hur man kan tänka sig att politiken på många sätt kan förändras Liberalfeminism Liberalfeminismen anser att mänskliga rättigheter, såsom självständighet (frihet), inflytande och ansvar, är alla människors privilegium. 16 Liberalfeminister menar att ojämlika rättigheter (eller barriärer) hindrar kvinnor från att, i samma utsträckning som män, delta i den offentliga, politiska sfären, och är grunden till kvinnors förtryck. Det är den offentliga, politiska sfären det läggs vikt på inom liberalfeminismen. Fokus läggs på individens deltagande i den offentliga, politiska sfären genom institutionella, legala och politiska kamper för deras rätt att göra det. Frihet och autonomi för individen är viktigt, där liberala feminister syftar främst på förtyckande traditioner och fördomar som kvinnor ska frigöras ifrån. Centralt är alltså att kvinnor, i den offentliga, politiska sfären, ska uppnå jämlikhet med män. Samma möjligheter som män ska kvinnor ha eftersom könen är jämbördiga, menar liberalfeminister. 17 När det kommer till könens natur, ses könen som jämbördiga. Människan har förmågan att vara förnuftig, och både män och kvinnor har lika stor förmåga att vara förnuftig. 18 Att det är 12 Baylis, John; Smith, Steve & Owens, Patricia (2014). The Globalization of World Politics. An Introduction to International Relations. 5. ed. Oxford University Press: Oxford. s Kymlicka, Will (2001). Contemporary Political Philosophy: An Introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press. s Steans, Jill (2004). Gender and International relations. Polity Press. s Phillips, Anne (1998). Feminism & Politics. Oxford: Oxford University Press. s Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda. s Beasly, Chris (1999). What is Feminism?: An Introduction to Feminist Theory. SAGE publications Ltd. London. s Steans (2004) s. 16 4

9 konflikt mellan könen är ingenting som liberala feminister hävdar, inte heller avfärdar det sådant som går att relatera till det manliga könet. 19 Eftersom kvinnor genom historien inte haft samma möjligheter juridiskt, politiskt och arbetsmässigt, har de inte haft möjlighet att uppnå den samhällsställning som män åtnjuter. 20 Att kvinnor utesluts i arbetsmarknaden, akademin o.s.v., eller får mindre plats än männen, rättfärdigas eller ursäktas genom förtryckande könsroller, där kvinnor ses lämpade för typiska kvinnliga arbeten. 21 Det kvinnliga könet är kulturellt nedklassat, där uppfattningen som finns om att det kvinnliga könet är mindre förnuftig, är fel menar liberalfeminister. 22 Diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk har skapats som hindrar kvinnor till samma rättigheter och möjligheter i politiken och ekonomin. 23 Den ojämlika könsordningen kan brytas ner genom uppfostran, influera attityder och utbildning menar liberalfeminister. 24 Dagens liberala feminister strävar framförallt efter att kvinnor i samma grad som män är representerade både i politiken och på arbetsmarknaden och även innehar betydande poster. En annan viktig ståndpunkt är lika lön. Jämställdhetslagen och andra lagar mot könsdiskriminering är viktiga faktorer för att detta ska bli möjligt. 25 Välfärdsliberalism är inriktningen som framförallt liberala feminister använder, men även modifierar. Välfärdsliberal feminism fokuserar främst på att möjligheter och fördelar ska omfördelas. Det läggs ingen vikt vid att kritisera organiseringen av det västerländska samhället. Till skillnad från traditionell laissez-faire liberalism, menar liberala feminister, som välfärdsliberaler, att när det gäller individernas konkurrens om sociala möjligheter, bör regeringen (i vissa fall) få intervenera. Välfärdsliberaler stödjer att staten får intervenera med restriktioner när det kommer till att hjälpa de mest utsatta genom välfärdsåtgärder. De förmodar också att om staten inte intervenerar uppstår det även hierarkier som är meritbaserade och obefogade. Liberala feminister följer alltså detta tankesätt då de menar att kvinnor och män är lika, men att könet ändå spelar roll för vilka möjligheter kvinnor och män 19 Beasly (1999) s Gemzöe (2002) s Tong, Rosemarie (2016). Feminist Thought: A Comprehensive Introduction. Fourth edition. Westview Press. s Gemzöe (2002) s Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas. (2014). Internationella Relationer. Tredje upplagan. Studentlitteratur AB, Lund. s Gemzöe (2002) s Ibid, s

10 har, där det för kvinnor är ett konkurrens-hinder och en obefogad nackdel. Regeringen bör således framförallt få intervenera på grund av kvinnans position i samhället Socialistisk feminism Från både radikal- och marxistisk feminism hämtar socialistisk feminism sina tankar. Kvinnors förtryck kan bättre förstås genom en kombination av båda teorierna. 27 Socialistiska feminister menar att både kvinnors ekonomiska klass och kvinnors kön är grunden för kvinnors förtryck. Att förklara hur patriarkatet och kapitalismen förtrycker kvinnor, genom att skapa en teori, blev centralt för socialistiska feminister. 28 Marxistiska feminister menar att ojämlikheten mellan könen beror på ekonomiska ojämlikheter. Kvinnor är underordnade på grund av det. 29 Det är de klass-relationerna som är hierarkiska, vilket kapitalismen har skapat, som har bidragit till ojämlikheterna mellan könen. Resurser av rikedom som är ojämlikt ägda och omfördelade, samt andra resurser, bygger dessa relationer på. Manlig dominans har skapats genom klassystemet, där klassförtrycket (ekonomiska ojämlikheter) bidragit till kvinnors underordnade roll. 30 Kvinnors underordnade position beror på deras kön (könsförtryck) hävdar istället radikalfeminister. I en manligt dominerad social ordning (patriarkatet) blir kvinnor förtryckta. 31 Sociala relationer som är hierarkiska har patriarkatet bidragit till. 32 Förtrycket av kvinnan innebär att kvinnor kontrolleras inom familjen, samt både inom och utom familjen, förtrycks genom sexuellt förtryck (sexuellt våld och kvinnomisshandel o.s.v.). 33 Genom våld och hot håller mannen nere kvinnan. 34 Kategorierna klass och kön måste beaktas, menar socialistiska feminister, där förtrycket av kvinnor alltså beror både på patriarkatets och kapitalismens könsförtryck och klassförtryck (ekonomiskt). 35 De politiska begreppen offentlig och privat sfär, som är vanligt använda inom politiken, är något som socialistiska feminister kritiserar. Detta då arbete och politik pågår också i den privata sfären. 36 I och med politikens uppdelning på detta vis bidrar det också till att särhållningen mellan könen bevaras, där kvinnor relateras till den privata sfären 26 Beasly (1999) s Steans (2004) s Tong (2016) s Gemzöe (2002) s Beasly (2009) s Ibid, s Ibid, s Gemzöe (2002) s Ibid, s Ibid, s Ibid, s. 77 6

11 och män till den överordnade offentliga sfären. Socialistiska feminister uppmärksammar alla de fyra sfärerna av ojämlikhet mellan könen. Hierarkin mellan könen återfinns i politik, ekonomi och familjesfär. Den yttrar sig i låga kvinnolöner, kulturell nedvärdering av kvinnor och i sexuellt våld mot kvinnor. 37 Iris Marion Young menar att könsuppdelat arbete är en viktig faktor för att förklara kvinnors förtryck. Då kvinnor naturligt, genom patriarkatet, ses som de som ska sköta hemmet, och inte mannen, blir kvinnorna i det kapitalistiska systemet naturligt en sekundär arbetskraft. Kvinnor har sämre anställningsvillkor, lägre rankade arbeten, och mindre betalt för samma arbete som män gör o.s.v. För sitt hushållsarbete får även kvinnor minimal kompensation. 38 Både patriarkatet och det kapitalistiska systemet, som bidrar till kvinnors förtryck, måste avlägsnas för att kvinnor ska kunna frigöras, menar socialistiska feminister. Kategorierna kön och klass behöver avlägsnas. 39 Det räcker inte med att avlägsna en utav de förtryckande strukturerna, utan båda måste avlägsnas. 40 För att detta ska bli verklighet, krävs sociala reformer av de förtryckande systemen, menar socialistiska feminister. 41 Ett annat sätt för att avlägsna patriarkatet och det kapitalistiska systemet är genom att störta dem. Socialistiska organisationer samt att kvinnorörelser skapas, där målet är att bryta ner dessa två förtryckande system, är de primära komponenterna för att göra detta. Att stödja dessa är viktigt menar socialistiska feminister. 42 I fråga om könens natur, menar socialistiska feminister att det är samhällsstrukturer som bildar människans beteende, inre liv samt deras kroppar. Socialistiska feminister skiljer sig från liberala, där de menar att det inte finns någon fundamental likhet mellan könen. 43 Samtidigt menar socialistiska feminister att könen inte skiljer sig åt nämnvärt. 44 Genom de sociala relationer en kvinna ingår och har ingått i historiskt, definieras hon. En abstraktion blir kvinnor utanför dessa relationer Ibid, s Tong (2016) s Jaggar, Alison M. (1983). Feminist politics and human nature. Brighton: Harvester Press. s Gemzöe (2003) s Jaggar (1983) s Ibid, s Gemzöe (2003) s Jaggar (1983) s Gemzöe (2003) s. 74 7

12 3.3 Postmodern feminism Postmoderna feminister använder sig av postmodernismen. Det finns inga universella sanningar om världen, menar postmodernister. Icke ständig är sanningen, och visar en särskild enhets världssyn vid ett speciellt tillfälle i historien. Postmodernister avvisar tillvägagångssättet att förklara världen genom en universell teori (stor berättelse som det kallas) som tänkare inom upplysningsprojektet försökte. Språket är centralt för postmodernister. Det är genom språket som människan uppfattar verkligheten. Där av finns det ingen objektiv ståndpunkt, som vi kan förstå världen genom. Det finns bara olika subjektiva ståndpunkter. Det är också genom språket som vi uppfattar oss själva och vår identitet. Med diskurs menas att man talar på så sätt att orden får en särskild betydelse i en speciell kontext. Den diskurs som blir dominerande, vilka betydelse orden ges, avgör människors sociala medvetande. Det är de politiska maktförhållandena som avgör den dominerande diskursen. Den dominerande diskursen kan dock utmanas och stickas hål på, menar postmodernister. Detta genom dekonstruktion och diskursanalys av begrepp, vilket betyder att man i en särskild diskurs, kritiskt undersöker ordens betydelser. Betydelsen av orden förändras ständigt i den föränderliga värld vi lever, där således vår uppfattning om oss själva/världen förändras. 46 En del feminismer har sett essentialism som ett dilemma, men postmoderna feminister menar att det inte finns någon fast kvinnlig identitet (identiteterna är konstruerade), och därmed inga problem med essentialism. 47 Kategorin kvinna finns därmed inte. Det finns skillnader mellan kvinnor menar de, exempelvis etnicitet och klass. 48 De uppmärksammar även olikheter inom kvinnan. 49 Postmoderna feminister menar att manlighet och kvinnlighet hela tiden förändras och att subjektiviteten, som många diskurser försöker göra icke föränderliga (fastställa), ska brytas ner. 50 Unikt subjektiva är alla mänskliga identiteter enligt postmodernismen. Genom historien och språket konstrueras denna subjektivitet. Subjektiviteten förändras hela tiden och är splittrad. Postmoderna feminister har anammat detta synsätt. Könens natur, ses enligt postmoderna feminister, som socialt konstruerad, där det läggs vikt på det obestämda, skilda och 46 Ibid, s Freedman, Jane (2003). Feminism en introduktion. Malmö: Liber. s Gemzöe (2002) s Freedman (2003) s Ibid, s

13 föränderliga. Judith Butler menar att både genus och kön är konstruerat. Endast de tolkningar av kön och genus som vi har existerar. 51 Dekonstruktion är som tidigare nämnt centralt för postmodernismen. För att dekonstruera identiteter och kategorier som är fasta har alltså språket en viktig betydelse, där diskurs är centralt. På vilket sätt makten, i vårt samhälle, verkar, och att klargöra beteenden och sociala strukturer, är något som diskurs kan bidra till att göra. 52 Då postmoderna feminister anser att det är vissa processer som bestämmer vad som är kvinnligt och manligt, görs försök att dekonstruera dessa processer. Centralt i denna dekonstrueringsprocess är analyserna av de olika diskurser som bestämmer det diskursiva konstituerandet av individer som subjekt. 53 Postmoderna feminister vill bryta ner olika diskurser som styrs eller influeras av ojämlika maktförhållanden eller sociala intressen, som i sin tur påverkar och fastställer manliga och kvinnliga kategorier och identitet. De identiteter som män och kvinnor har fått genom dessa diskurser, representerar inte deras unika karaktärsdrag och på sätt ger dem en falsk självidentitet, som samtidigt reflekterar de ojämlika maktförhållanden eller orättvisa sociala intressen som skapade eller påverkade diskurserna om manlighet eller kvinnlighet. 54 Det är i det sociala sammanhang som människan lever i som manlighet och kvinnlighet hela tiden konstrueras. I dagligt agerande, institutionella praktiker och historiska föreställningar skapas könsordningen och kön. 55 Dekonstruktion av fasta identiteter, menar Butler, är nödvändigt för att de normer som är könskodade och de tillämpningar som bestämmer vilka vi är, ska bli möjligt att överskrida, ifrågasätta och kritisera Forskningsdesign Forskningsdesignen är själva utformningen av studien 57, vilket Esaiasson et al. mer specifikt kallar valet av relevanta jämförelser för att forskaren ska kunna dra slutsatser av forskningsproblemet som är systematiskt grundade. 58 Gary King, Robert O. Keohane och Sidney Verba menar att forskningsdesignen är mycket viktig för studien, men att det till deras 51 Gemzöe (2002) s Freedman (2003) s Ibid, s Ibid,. 55 Gustavsson & Tallberg (2014) s Eduards, Maud (2002). Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori. Kristianstad: Liber. s George, Alexander & Bennet, Andrew (2005). Case Studies and Theory Development in the social sciences. Cambridge, Mass: MIT Press. s Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridiks. s. 87 9

14 förvåning ofta läggs för lite fokus på själva forskningsdesignen i statsvetenskapliga studier. 59 Denna studie är en jämförande och beskrivande studie. Vad, hur, var och vem är frågor som beskrivande studier försöker besvara. Somliga metodböcker har den nedlåtande synen att beskrivningar endast är ett delmål i arbetet med att skapa förklaringar. Esaiasson et al,. menar att detta är ett missvisande synsätt, och skriver att Även om det ontologiskt verklighetsmässigt är en enklare uppgift att beskriva än att förklara ett givet samhällsfenomen, är inte de intellektuella kraven lägre vid en beskrivande analys. 60 Att återge en beskrivande undersökning (studie) bidrar självfallet till processen att förvärva kunskap (vilket är vetenskap), skriver Bent Flyvbjerg. 61 Att vetenskapligt beskriva ett material handlar inte enbart om att referera exempelvis meningsskiljaktigheter som är intressanta, eller ett händelseförlopp. Att presentera ett material som är intressant är inte tillräckligt, utan jag som forskare behöver även göra något intressant med materialet i fråga. 62 Två krav bör ställas på beskrivande studier. (1.) En tydlig begreppsapparat, med medföljande empiriskt klassifikationsschema, ska ligga till grund för beskrivningen. (2.) Andra slutsatser än de som finns i materialet ska man också kunna dra genom sitt klassifikationsschema/begreppsapparat. 63 För att göra det möjligt att göra en vetenskaplig beskrivande studie kommer denna studie använda en idealtypsanalys som analysapparat 64, vilket redogörs för i metoddelen. Materialet jämförs med studiens skapade idealtyper. En jämförelse görs även av de båda regeringarna. Studien handlar alltså inte om att förklara, utan att beskriva regeringarnas politik gällande kön och genus utifrån olika feministiska inriktningar. 5 Metod 5.1 Idéanalys Studiens analys- och insamlingsmetod utgörs av en idéanalys, som är en form av kvalitativ textanalys. Då studiens material består av texter, där det är idéerna som det ges uttryck för i texterna som jag vill finna och analysera, lämpar sig en textanalys av det kvalitativa slaget. En 59 Brady, Henry E. & Collier, David (2004). Rethinking Social Inquiry. Diverse Tools, Shared Standards. Oxford: Rowman & Littlefield. s Esaiasson et al., (2012) s Flyvbjerg, Bent (2006). Five misunderstandings about case-study research Qualitative Inquiry. Vol. 12. Nr. 2. s Esaiasson et al., (2012) s Ibid,. 64 Ibid, s

15 kvalitativ textanalys innebär att forskaren noggrant läser helheten och delarna av texten, men även den kontext som texten, som läses, hör till. På så sätt kan forskaren ta fram innehållet i texten som är väsentligt för hens studie. Det är alltså delar i texterna som är mer väsentliga än andra som man vill finna. Ytterligare en anledning till att använda textanalys av mer kvalitativt slag, är att innehållet i texterna som forskaren är ute efter ofta är underförstått, och det är forskarens noggranna läsning som gör det möjligt att fånga in detta innehåll. När en text läses är det alltså viktigt att verkligen förstå det som läses, att fundera, ställa frågor till texten och ge den den tid som behövs. 65 Textanalyser kan klassas som antingen systematiserande eller kritiskt granskande av texters innehåll. Då studien har ett beskrivande syfte passar en systematiserande undersökning av materialet. Detta då undersökningar som är systematiserande är typer av analyser som är beskrivande. Det finns även olika varianter av systematiserande undersökningar, där denna studie innehar ett klassificerande syfte, vilket betyder att tankeinnehållet ska inordnas under en rubrik som är passande. Idealtyper samt klassindelningar är de analysverktyg som vanligen används för att analysera materialet i dessa undersökningar. 66 Ludvig Beckman skriver att en idéanalys är detsamma som det vetenskapliga studiet av politiska budskap. 67 Tankekonstruktion är något som en idé kan sägas vara. En tankekonstruktion eller idé kan vara både en föreställning om verkligheten och hur man bör agera. En idé är mer stabil än flyktiga intryck, som ofta är mer diffusa. 68 Det finns även olika typer av idéanalyser. Då syftet med denna studie är att undersöka och beskriva vilka feministiska idéer som präglar och har präglat regeringarnas politik, har en idéanalys med beskrivande inriktning använts. Syftet med en beskrivande idéanalys kan sägas vara att med viss systematik sortera materialet på ett sätt som inte omedelbart eller konkret går att utläsa i materialet själv. 69 Med föregående menas att man gör det möjligt att uttrycka icke uppenbara budskap i texten genom analytisk läsning med hjälp av teorier. Den analytiska läsningen möjliggörs genom att forskaren använder sig av analytiska glasögon som hen skapar Ibid, s Ibid, s Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys; det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus. s Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. s Beckman (2005) s Ibid,. 11

16 Beskrivande idéanalyser kan även delas in i olika inriktningar, där studiens idéanalys har som startpunkt att noggrant undersöka befintliga idéer överlag inom ett sak- eller politikområde. 71 När man läser en text görs samtidigt påståenden om innehållet. Dessa påståenden är på olika sätt, en värdering av textens innehåll. Så kan man precisera den beskrivande idéanalysens logik ännu ett steg. En jämförelse är således något som idéanalyser, vilka är beskrivande, kräver. Med hjälp av mätpunkter, som i detta fall inriktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism, kan materialet jämföras med dessa och på så sätt bestämma vilket mätvärde som är det riktiga. Det går att förklara med utgångspunkt i vilka idealtyper materialet ska skildras och till följd därav jämföras genom den undersökande förmåga man skapar (analytiska glasögon). 72 Utöver att jämföra materialet med dessa glasögon (analysapparaten), kommer materialet även att jämföras över tid, vilket forskaren också kan göra i beskrivande idéanalyser. 73 Förutom att undersöka vilka idéer som präglar och har präglat regeringarnas politik gällande kön och genus kommer studien därmed även att undersöka om idéerna har förändrats över tid Idealtyper Studiens analysapparat utgörs av idealtyper. En tankekonstruktion är något som en idealtyp kan beskrivas som. 74 Den konstrueras av forskaren för att finna de egenskaper hos ideologier eller ståndpunkter som är betydelsefulla för sin studie. När forskaren beskriver olika fenomen är idealtypen de idéer eller egenskaper (en sammanfattning av dessa) som hen menar är viktigt. Idealtypen är inte en verklighetsbeskrivande modell, utan beskriver forskarens undersökningsobjekt. En extrembild är något som idealtypen kan karaktäriseras som då den inte har någonting i vår värld som matchar den. Följaktligen kan den inte karaktäriseras som sann eller falsk, utan går istället att använda i olika hög grad. Forskaren gör alltså en jämförelse av de politiska budskap som hen undersöker med sin idealtyp, eller med andra ord extrembild, för att sedan avgöra i vilken grad budskapet går att jämföra med idealtypen. 75 Fler sätt att beskriva en idealtyp är som en form av raster att lägga över forskarens texter. Med hjälp av idealtyper kan alltså en överläggning av olika texter göras genom att använda de som raster Bergström & Boréus (red.) (2012) s Beckman (2005) s Ibid, s Bergström & Boréus (red.) (2012) s Beckman (2005) s Bergström & Boréus (red.) (2012). s

17 5.1.2 Analysschema Studiens analysschema utgörs av idealtyper som skapats från liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism. För att göra det möjligt att systematisera samt klassificera de olika tankesätten som återfinns i regeringarnas politik blir studiens idealtyper därmed analysverktyg för att kunna göra det. Klassificeringen kan i sin tur sammanställa och ge en överblick av vad för feministiska inriktningar som är möjligt att relatera till regeringarnas politik. Studiens analysschema utgår från följande områden: (1.) hur ser förhållandet mellan könen ut 77, (2.) ojämlikheten mellan könen beror på, (3.) mål och (4.) på vilket sätt könsordningen kan förändras. 78 Nedan finnes studiens analysschema: 77 Gustavsson & Tallberg (2014) s Ibid,. 13

18 Hur ser förhållandet mellan könen ut: Liberalfeminism Socialistisk feminism Postmodern feminism Könen är jämbördiga då människan har förmåga att vara förnuftig, där könen har samma förmåga att vara förnuftiga. Någon fundamental likhet finns inte mellan könen. Män och kvinnor skiljer sig inte heller åt avsevärt. Genom de sociala relationer en kvinna ingår och har ingått i historiskt, definieras hon. Könsordningen är socialt konstruerad. Socialt konstruerade är könen. Könens natur präglas av det obestämda, skilda och föränderliga. Manlighet och kvinnlighet förändras hela tiden. Ojämlikheten mellan könen beror på: Mål: På vilket sätt kan könsordningen förändras: Kvinnor har inte samma rätt till de mänskliga rättigheterna. Kvinnor hindras från att delta i den offentliga, politiska sfären p.g.a. ojämlika rättigheter och möjligheter. I den offentliga, politiska sfären diskrimineras även kvinnor i form av att inte vara representerade i samma grad, har sämre lön och mindre betydande positioner. Diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk hindrar kvinnor till ovanstående. Kvinnors rätt till mänskliga rättigheter. Att kvinnor har samma rättigheter och möjligheter när det kommer till deltagandet i den offentliga, politiska sfären. Att kvinnor är representerade i samma grad i denna sfär, har samma lön och också sitter på positioner som är betydande. Uppfostran, influera attityder och utbildning. Jämställdhetslagen och andra lagar mot könsdiskriminering. Staten ska få intervenera för att omfördela möjligheter och fördelar i fråga om kvinnors deltagande i den offentliga sfären. Kvinnor förtrycks genom patriarkatet och det kapitalistiska systemet, både genom könsförtryck och klassförtryck i samtliga sfärer av ojämlikhet. Könsuppdelat arbete är en central del i hur kvinnor förtycks på detta sätt. Patriarkatet och det kapitalistiska systemet, samt kategorierna kön och klass är avlägsnat för att kvinnor ska kunna frigöras och uppnå jämlikhet. Genom att patriarkatet och det kapitalistiska systemet avlägsnas och därmed kategorierna kön och klass också. Detta genom sociala reformer eller stöd till sociala organisationer och kvinnorörelser för att störta dessa förtryckande system. Det är i det sociala sammanhang som människan lever i som manlighet och kvinnlighet hela tiden konstrueras. I dagligt agerande, institutionella praktiker och historiska föreställningar skapas kön och könsordningen. Avvisa fasta identiteter och kategorier och därigenom skapa möjligheter för att lösa den oändliga diskussionen om jämlikhet/ojämlikhet. Medvetandegöra, kritisera, ifrågasätta och dekonstruera. 14

19 5.2 Idéers betydelse Idéer är av stor betydelse i studien eftersom det är idéer som bestämmer målen och hur man handlar i inrikes- och utrikespolitiska frågor. 79 Idéer kan formulera de intressen som aktörerna har, menar Kathryn Sikkink. Detta med anledning av att idéer, till sin natur, är så grundläggande. 80 Våra sympatier, strävanden samt övertygelser är något som politiska idéer formar, vilket är centralt för den utveckling som samhället tar. Vad staten bör göra eller inte göra bestäms av de politiska föreställningar samt idéer som människor har. 81 Barbara Goodwin betonar vikten av idéer som hon menar ger liv åt och stöttar politiskt handlande och debatter. Goodwin skriver att politiken förändras och inte står still, där det är viktigt att studera för att förstå vilka idéer som la grunden till exempelvis en viss ideologisk inriktning eller politiskt fokus, som idag har fått nytt liv i ett annat sammanhang. 82 Evert Vedung menar att politiska idéer, som han även använder synonymt med politiska budskap och meddelanden, är en mycket vid grupp av politiska föreställningar från de mest utarbetade och systematiska världsåskådningar till enkla utsagor fällda i ett politiskt vardagssammanhang. 83 Det kan handla om politiska ideologier, ståndpunkter, deklarationer, program, åsikter, filosofier, författningar, opinioner, fördrag, avtal samt andra fenomen som liknar dessa. 84 Judith Goldstein och Robert O. Keohane skriver att idéer är av central betydelse då de är strategiskapare eller vägkartor för oss. (1.) Principer som anses vara betydande för människor, kan deras idéer klargöra. Alltså, de mål som vi önskar att åstadkomma, och vad som är de mest lämpliga samt ändamålsenliga agerandet för att de ska åstadkommas, är något som våra idéer kan klargöra. (2.) Idéerna påverkar även aktörers strategiska övervägande och kan därigenom påverka utfallet. (3.) Goldstein och Keohane menar också att politiska institutioners utformning är präglade av idéer som är och har varit dominerande. Således påverkar idéer, som inte längre befinner sig i centrum hos de politiska aktörerna, likväl det 79 Ekengren, Ann-Marie (2005). Olof Palme och utrikespolitiken. Boréa: Umeå. s Sikkink, Kathryn (1991). Ideas and Institutions. Ithaca: Cornell University Press. s Beckman (2005) s Goodwin, Barbara (2014). Using Political Ideas. 6. ed. Chichester: Wiley. (intro) s. XV 83 Vedung, Evert (1977). Det rationella politiska samtalet: Hur politiska budskap tolkas, ordnas och prövas. Aldus, Bonnier. s Ibid, s

20 politiska agerandet. Vad de institutionaliserade idéerna (de inbäddade idéerna i institutionen) har bestämt, påverkar alltså hur institutionen fortsättningsvis kommer att agera Material För att kunna göra en studie krävs avgränsningar i fråga om material. Studiens material har avgränsats till offentliga dokument och texter från båda regeringarna. De material som har valts, har valts för att göra det möjligt att visa vad regeringarna fokuserar på och har för mål med sin politik gällande kön och genus. De har även valts för att göra det möjligt att analysera regeringarnas politik utifrån de tre feministiska inriktningarna. I materialet finns skrivet vad regeringarna fokuserar på och har för mål vad gäller frågor om kön och genus, vilket är relevant för denna studie. Materialet berör både frågor om kön och genus på internationell samt nationell nivå. Det material som valts för att undersöka alliansregeringens politik är: alliansregeringens handlingsplan för resolution 1325 (period ), alliansregeringens utrikesdeklarationer , alliansens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete , alliansens regeringsförklaringar samt allians för jämställdhet, som är en rapport framtagen av alliansens jämställdhetsgrupp. Materialet som valts för att undersöka den rödgröna regeringens politik är: den rödgröna regeringens handlingsplan för FN:s säkerhetsråds-resolutioner (period ), den rödgröna regeringens utrikesdeklarationer , den rödgröna regeringens handlingsplan för feministisk utrikespolitik , den rödgröna regeringens regeringsförklaringar och den rödgröna regeringens utgångspunkter samt delmål för jämställdhetspolitiken. Tidsmässigt har materialet avgränsats från alliansregeringens andra mandatperiod (2010) och framåt. Valet grundar sig i studiens begränsade omfång samt att det ska bli en likvärdig jämförelse av båda regeringarna. Det som kommer att analyseras i materialet är framförallt, i enhet med syftet, de mål och det fokus som regeringarna har med sin politik rörande frågor om kön och genus, vilket även det är en avgränsning som valts. Texterna skiljer sig åt när det kommer till storlek och utformning, men det är av mindre betydelse då det är texternas mål och fokus som är intressant. Materialet berör olika politikområden där kön och genus är 85 Goldstein, Judith & Keohane, Robert O. (1993). Ideas and Foreign Policy: Beliefs, Institutions, and Political Change. Cornell University Press. s

21 inblandat på internationell och nationell nivå. Allt från ekonomi till säkerhetsfrågor. Materialet utgörs endast av primärkällor, vilket är positivt då materialet kommer från regeringarna och inte är tolkat av en sekundär källa. Det kan annars leda till att materialet kan bli vinklat eller feltolkat. Ett problem man hade kunnat tänka sig kan uppstå vid analys av materialet är svårigheter att jämföra regeringarna på grund av materialet. Detta då materialet, utöver handlingsplanerna för resolutionerna, utrikesdeklarationerna och regeringsförklaringarna, är mer olikt varandra. I denna studie kommer detta problem inte uppstå då det är målen och vilket fokus regeringarna har som är det relevanta för studien. 17

22 7 Analys Nedan redogörs för studiens analys av regeringarnas offentliga dokument och texter som valts för att beskriva regeringarnas politik om kön och genus. Inledningsvis redogörs för vilka mål regeringarna har och vad de fokuserar på i de olika texterna, och därefter redogörs för vilka feministiska inriktningar som är möjligt att koppla till materialet. 7.1 Alliansregeringen Alliansregeringens handlingsplan för perioden för säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet År 2000 godkändes resolution 1325 av FN:s säkerhetsråd. Resolutionen fokuserar på kvinnor, säkerhet och fred. I resolutionen läggs det vikt vid kvinnor som aktörer, och att de finns representerade när det kommer till fredsskapande insatser. Resolutionen betonar även att ett ökat skydd för kvinnor och flickor behövs när det kommer till konflikt, då de är särskilt drabbade. Resolution 1820, som fokuserar på sexuellt våld gällande konflikter, uppmärksammar särskilt detta. 86 För att kunna genomföra resolution 1325 antog Sverige under alliansregeringen en handlingsplan år Handlingsplanen i studiens analys är en uppföljning på denna. Att kvinnor, i fredsprocesser, ska kunna delta aktivt är det primära som den svenska handlingsplanen fokuserar på. Den fokuserar även på att de behov av skydd som kvinnor och flickor behöver i fråga om konflikt och postkonflikt ska garanteras. 87 Medlemsländerna och FN-systemet har på uppdrag av resolutionen att utföra tydliga handlingar för att främja följande: (1.) Se till att kvinnor medverkar för att förebygga konflikter och fred samt verka för att även kvinnors fredsinitiativ ska synliggöras. (2.) Främja flickors och kvinnors rätt till mänskliga rättigheter samt beskydd i krigs- och konflikthärjade områden. (3.) Införliva jämställdhetsfrågor i fråga om humanitära samt säkerhets- och fredsfrämjande insatser. (4.) Säkra kvinnors medverkan i beslut som fattas i postkonfliktsituationer och i övergången från konflikt till fred. 88 Resolutionen ska vara en del i det arbete Sverige har att utföra för fred och säkerhet (mål och inriktning), där regeringen kommer att verka för tre övergripande mål: (1.) Det första målet är att i säkerhets- och fredsfrämjande insatser, ska fler kvinnor delta. (2.) Det andra målet är att i 86 Regeringskansliet (2009). Regeringens handlingsplan för perioden för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Stockholm: Sveriges Regering. s Ibid, s Ibid, s. 4 18

23 konflikt, stärka skyddet för flickor och kvinnor. Detta mål innefattar även resolution 1820 som fokuserar på könsrelaterat/sexuellt våld när det kommer till konflikter och postkonflikter, där framförallt kvinnor/flickor är i behov av skydd. (3.) Det tredje målet är Kvinnor i konfliktområden deltar fullt ut och på lika villkor som män på alla nivåer i mekanismer och institutioner för konfliktförebyggande, krishantering, fredsbyggande, humanitära insatser och andra insatser under en postkonfliktfas. 89 Vid en analys av dessa prioriterade mål utifrån studiens idealtyper, går det första målet att relatera till liberalfeminismen. Detta då liberalfeminismen menar att ett grundläggande mål är att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga, politiska sfären. Det andra målet kan klassificeras som socialistisk feminism med anledning av att regeringen uppmärksammar hur kvinnor och flickor framförallt behöver skyddas. Detta kan relateras till den socialistiska feminismens tankar om hur patriarkatet förtrycker kvinnor genom könsförtryck, vilket innefattar könsrelaterat våld/sexuellt våld mot kvinnor, som det ges särskilt uttryck för i konflikt. Det tredje målet är likt det första målet, vilket även betonar vikten av kvinnans deltagande i olika processer för att främja fred och säkerhet. Även detta mål kan kopplas till liberalfeminismens idéer om, som tidigare nämnts, att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga, politiska sfären, för att jämställdhet ska kunna uppnås Alliansens utrikesdeklarationer För att sexuellt våld mot flickor och kvinnor i Demokratiska Republiken Kongo ska kunna stoppas, är det regeringens strävan att resolution 1325 samt 1820 snarast ska fullföljas 90, skriver regeringen i utrikesdeklarationen från I utrikesdeklarationen från 2012 skriver regeringen att kvinnors och minoriteters rättigheter och skydd är prioriterade områden. Vidare läggs det vikt på kvinnors roll i den demokratiska utvecklingen i det svenska samarbetet för utveckling i Afghanistan. 91 Likt regeringens utrikesdeklaration från 2011 strävar regeringen efter att resolution 1325 samt 1820 ska fullföljas när det kommer till sexuellt våld i Demokratiska Republiken i Kongo. 92 I utrikesdeklarationen från 2013 står det att förutom att ge stöd till konflikt och krigshärjade områden, ställs också krav på minoriteters och kvinnors rättigheter. De områden som 89 Ibid, s Regeringskansliet (2011). Utrikesdeklarationen Stockholm: Sveriges Regering. s Regeringskansliet (2012). Utrikesdeklarationen Stockholm: Sveriges Regering. s Ibid, s. 9 19

24 omnämns i utrikesdeklarationen är Syrien, Palestina, Israel och Egypten. 93 Vidare betonar regeringen betydelsen av mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors, i kampen mot korruption, odemokratiska principer och ekonomisk- och social utveckling i Afghanistan. 94 I regeringens utrikesdeklaration 2014 står det att de hinder som fortfarande finns för kvinnor vad gäller deltagande i tjänstesektorn, måste upphävas. Regeringen vill att fler kvinnor ska få möjlighet till förvärvsarbete. Vidare menar regeringen att otidsenliga strukturer behöver förändras för att öka möjligheterna för kvinnor. 95 I utrikesdeklarationen nämns också betydelsen av genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 för att kvinnor ska kunna känna trygghet och kunna utöva inflytande på fredsprocesser. Frågor om flickor och kvinnor i utrikesdeklarationerna kan framförallt relateras till resolution 1325 och 1820, där regeringen likt sin handlingsplan för FN:s säkerhetsrådsresolutioner betonar vikten av resolutionerna. Vid en analys utifrån studiens idealtyper innehar utrikesdeklarationerna drag från både liberalfeminism och socialistisk feminism. Detta i och med alliansregeringens koncentration på resolution 1325 vilken fokuserar på att kvinnor finns representerade när det kommer till fredsskapande insatser. Detta kan klassificeras som liberalfeminism med anledning av regeringens uppmärksammande av att kvinnors representation i den offentliga, politiska sfären är viktigt för kvinnors jämställdhet och frigörelse. Vidare innehar resolution 1325 och 1820 drag av socialistisk feminism till följd av resolutionernas syfte att öka skyddet för kvinnor i och med konflikt, där de är särskilt drabbade. Resolution 1820, som fokuserar på sexuellt våld när det kommer till konflikter uppmärksammar särskilt detta. Utifrån idealtyperna kan även regeringens uppmärksammande av mänskliga rättigheter, och särskilt kvinnors rättigheter, klassificeras som liberalfeminism. Även att de hinder som fortfarande finns för kvinnor vad gäller deltagande i tjänstesektorn kan klassificeras som liberalfeminism. Detta till följd av liberalfeminismens idéer om att kvinnor ska ha samma rätt att delta i den offentliga, politiska sfären, där diskriminerande lagstiftning och regelverk hindrar kvinnor till detta. 93 Regeringskansliet (2013). Utrikesdeklarationen Stockholm: Sveriges Regering. s Ibid, s Regeringskansliet (2014). Utrikesdeklarationen Stockholm: Sveriges Regering. s. 2 20