Bakalářská diplomová práce

Transkript

1 MASARYKOVA UNIVERZITA V BRNĚ FILOZOFICKÁ FAKULTA Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Bakalářská diplomová práce 2014 Bc. Michaela Jenišová

2 MASARYKOVA UNIVERZITA V BRNĚ FILOZOFICKÁ FAKULTA Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Bc. Michaela Jenišová Ormurin Langi, en färöisk ballad som en väg till svenska språket Bakalářská diplomová práce Vedoucí práce : Mgr. Eva-Karin Alm Brno 2014

3

4 Čestné prohlášení Prohlašuji, že předložená práce je mým původním dílem, které jsem vypracovala samostatně. Veškerou literaturu a všechny další zdroje, z nichž jsem při zpracování čerpala, v práci řádně cituji a jsou uvedeny v seznamu použité literatury. V Brně dne Michaela Jenišová

5 Poděkování Chtěla bych tímto poděkovat paní Sigrid Aksnes Stykket za její milou spolupráci. Poděkovat chci také své vedoucí bakalářské diplomové práce paní Mgr. Evě-Karin Alm za poskytnutí rad, literatury, za její trpělivost a čas, který mi věnovala. Mé díky patří i paní Mgr. Alarce Kempe rovněž za trpělivost a také za podporu, kterou mi byla během celého studia.

6 Innehåll Inledning... 7 Bakgrund och syfte... 7 Val av ämne... 7 Syfte... 8 Studiens upplägg... 8 Studiens begränsning Balladens betydelse och dess ursprung Balladen som en konst Balladens ursprung Den färöiska balladen och dess betydelse för nordisk kultur De färöiska balladinsamlingars historia Den färöiska balladens utveckling och möjliga påverkningar Den färöiska balladens karakteristik Presentation av Ormurin Langi och av källtext Val av översättnings metod Kort om nordiska språk Utveckling av nordiska språk och deras relationer Färöiska språket Översättning av Ormurin Langi med kommentar Analys av första strofen Analys av andra strofen Analys av tredje strofen Analys av fjärde strofen Analys av femte strofen Analys av sjätte strofen Analysens slutsats Slutsats Vidare forskning Källor Bilagor Summary

7 Inledning Bakgrund och syfte Val av ämne Föreliggande bacheloruppsats är följden av treårs studier i programmet Skandinaviska studier vid Masarykuniversitet. Att lära sig ett nytt språk innebär bland annat att lära sig behärska det i, såväl tal som skrift och där förståelsen ligger på flera plan, i såväl vardagsliv som i litteratur. I denna utbildning innebär det också att ta del av nordiska länders historia, aktuell politik samt samhällssituationen i de olika länderna. Som student är det alltså viktigt att kunna uppvisa kunskaper i både praktiskt och teoretiskt språk, samt även kunna uppvisa historiska och kulturella kunskaper. I denna uppsats kommer jag att koppla samman allt detta. Redan tidigare har Färöarna och dess kultur intresserat mig. Då jag sedan tidigare är intresserad av musik och av att sjunga har jag genom denna utbildning fått förmånen att upptäcka en ny värld av nordisk folkmusik samt de genrer som inspirerats av den. Det som påverkat och fascinerat mig mest är den färöiska musiken vilket naturligtvis påverkat mitt val av uppsatsämne. Att sjunga dessa sånger samt att studera huruvida det går att läsa, förstå texterna och genom detta utveckla mina egna språkkunskaper i svenska. Jag fick tidigare förmånen att som ledare delta på en workshop vid universitetet och där jag då valde att presentera Ormurin Langi i både sång och dans. Under workshopen berättade jag om balladens historia och handling bland annat på svenska och jag upptäckte då att den färöiska och den svenska versionen var relativt liknande. Detta ledde mig till tanken om att en djupare analys av balladen med hjälp av etymologiska 1 och andra ordböcker kanske skulle vara möjlig. Analysen skulle syfta till att undersöka på vilken nivå färöiska och svenska skiljer sig och tvärtom vad de har gemensamt och vad kan man lära sig om svenskan genom att läsa färöiska ballader. Samt frågan om det egentligen finns något man kan lära sig? 1 Etymologi betyder: Den del av språkvetenskapen som söker utforska de olika ordens ursprung, härledning o. historia. viz. Svenska Akademiens ordbok. [online]. 7

8 Syfte Syftet i den här uppsatsen är att presentera den färöiska balladen för andra som intresserar sig av nordiska språk och nordisk kultur. Samt att översätta en del av en färöisk ballad med fokus på etymologin. Vidare också undersöka vilka relationerna är mellan svenskt och färöiskt språk när det gäller ordförråd. Mina frågeställningar består av följande frågor: Vad är en färöisk ballad och vilken är dess betydelse för nordisk och europeisk kultur? Vilka är översättningsaspekterna? Vilka problem kan uppkomma under översättningen när man vill behålla ordets rot 2 i målspråket? Vad kan man lära sig om svenska språket genom att läsa eller lyssna på färöiska ballader? På vilket nivå kan en svensktalande förstå en färöisk ballad? Finns det egentligen någon väg till svenska språket genom färöiskt traditionell poesi? Studiens upplägg I fem kapitel ska jag syfta att hitta svar på dessa frågor. Först beskrivs vad en ballad egentligen är och vad det betyder när man säger en färöisk ballad. Sedan beskrivs utvecklingen av den färöiska balladen och var man kan komma i kontakt med den. Fortsättningsvis följer en presentation av Ormurin Langi, den konkreta balladen som jag valt som exempel och källtext. I det tredje kapitlet diskuteras översättningen samt en definition om vad en översättning är, vilka dess grundaspekter är samt på vilket sätt jag översätter balladen i det sista kapitlet och varför jag valt att göra så. Fjärde kapitlet innehåller en kort beskrivning av den språkliga situationen i Norden, detta kapitel är oumbärligt för förståelse för avslutande kapitel. Där görs en jämförelse på i vilken grad det svenska språket och det färöiska språket liknar varandra. 2 Svenska Akademiens ordbok. [online]. : språkv. kort (en. l. tvåstavigt) ordelement som antages ligga till grund för ett enskilt ord l. ett antal besläktade ord o. som erhålles gm att från ordet resp. orden avlägsna alla affix o. bildningselement (ss. prefix, avlednings- o. böjningsändelser o. d.)

9 Studiens begränsning Här vill jag påpeka att föreliggande arbete bevarar sin teoretiska karaktär. Uppsatsens praktiska del bygger på en analys av en kortare del av en lång, färöisk ballad vilket betyder att analysen av detta arbete inte kan sägas ha en allmängiltig betydelse. Vetenskapliga principer ska förstås respekteras i hela verket. Man kan förstås diskutera analyssättet som används. Detta ska göras i verkets slutsats. Dock valdes temat utifrån min personliga erfarenhet, där jag hoppas att detta arbete kan förmedla en sorts personlig erfarenhet samt en språkkunskaps fördjupning till läsaren. Som det skrivs i första kapitlet är balladen en känslosam och upplevelseberikande litterär genre. Studien ska då också handla om att uppleva förbindelsen mellan två nordiska språk genom den vackra balladens bakgrund.

10 1 Balladens betydelse och dess ursprung 1.1 Balladen som en konst Redan från början av mänsklighetens historia har det från människorna funnits behov av att berätta en historia, att definiera och berätta om vad som har hänt. Det kunde göras på olika sätt, antingen vetenskapliga eller filosofiska. Historieberättaren förklarar genom sina berättelser sin egen existens, både för sig själv och för andra. Genom detta begrundar människor sin egen existens och stärker därmed sitt eget självförtroende. Dock handlar det inte enbart om att sprida kunskap om världen, eller att sprida de egna historierna om livet. En stor del av detta handlar också om konsten som uttrycksmedel. Konsten har alltid varit en oskiljbar del av den mänskliga naturen. Genom konsten kan man få uttrycka det som är svårt att definiera eller det som är alldeles obeskrivbart. Man kan realisera sig själv i konsten och därmed få möjlighet att känna innerlig trygghet och belåtenhet. Det spelar ingen roll om man ägnar sig åt avancerade eller åt enklare konstarter. Sådana påverkningar kan man känna genom såväl den moderna konsten i dem europeiska och andra utvecklade länderna som konst av de primitiva nationerna i till exempel Amazonområdet eller Australien. I musik, bildkonst, sång, dans och litteratur realiseras ett överskridande av verkligheten. 3 En ballad är ett typiskt exempel där olika konstformer har blandats eftersom den utvecklades genom en blandning av musik, sång, berättelse och dans. En ballad är också en unik genre på grund av att den kombinerar uttryck och beskriver känslor med hjälp av en berättelse. Med stöd av intressant musik och en känslig recitation kan balladen föreställa mer än ett enkelt meddelande. Den blir en djup emotionell upplevelse Balladens ursprung Precis som alla andra konstarter har balladen varit utsatt för olika påverkningar och trender. Det är en utveckling som fortfarande pågår. 3 Detta är en syntes av definition och konstens filosofi från boken: PIJOAN José. Dějiny umění och magazinartikel: RICE, Brian. What is Art and the Purpose of Making It? [online]. 4 KERSHAW, Nora. Stories and Ballads of the Far Past. [online]. c s. 156

11 Det kan vara relativt svårt att precisera balladens uppkomst rent tidsmässigt men det var dock en vanlig berättartradition redan på medeltiden. Som det redan har påpekats har balladen gått igenom en betydande utveckling vilket innebär att det blir relativt svårt att definiera termen i sig själv. Balladen har spridit sig till många länder och i varje kultur har den fått särpräglade karakteristik. Ordet ballad kommer från ett provensalskt uttryck för en lyrisk dansvisa: balar. 5 Ett liknande ord finns fortfarande i spanskan: bailar vilket betyder att dansa. Denna, vi kan säga viktigaste, aspekten har inte bevarats till nuvarande balladform utan nu förtiden är balladen inte längre direkt sammankopplad med dansen. 1.3 Den färöiska balladen och dess betydelse för nordisk kultur Det finns fortfarande flera traditioner som har bevarat dansen som en sammanhängande del av balladen. Nora Kershaw påstår i sitt verk Stories and Ballads of the Far Past att den färöiska balladen, kvæði på färöiska, är den mest typiska i västra Europa 6. Det finns uppgifter som styrker att den färöiska balladen har utvecklats redan under medeltiden men det finns inte många ballader bevarade som vi kan datera till den tiden. På grund av ett starkt intresse för den stora nationella traditionen började några språkforskare och etnologer på 1800-talet samla informationer om färöiska ballader och också balladerna själva. De var de första att skriva ned dem och sätta dem ihop i samlingar. Den alldeles första balladsamlaren och samtidigt forskaren var Jens Christian Svabo. Det fanns flera forskare redan på 1700-talet, bland andra Olle Worm, men deras verk har inte bevarats. På 1800-talet börjar ett allmänt intresse växa fram för nationellt språk och den nationella skatten. 7 De färöiska balladinsamlingars historia Som det tidigare påpekats var den första som försökte att samla och nedteckna så 5 DVOŘÁČEK, Jan. Masarykův slovník naučný: lidová encyklopedie všeobecných vědomostí. V Praze: nákladem Československého kompasu, KERSHAW, Nora. Stories and Ballads of the Far Past. [online]. c s. 157 Nora Kershaw påstår i boken att färöisk ballad i nutiden är den enda som är samtidigt sjung och dansad The Faroe Islands are probably the only place to be found in Western Europe where ballads are still sung to the accompaniment of the dance. Man kan tänka kanske också på bretonska dansar och ballader, men i detta fall även om man dansar på olika balladiska sånger, sjungs de inte av dem människorna som dansar. 7 Ibid. s

12 många ballader som möjligt Jens Christian Svabo, en färöisk lingvist och etnolog. År 1781 började han samla färöiska folksånger genom att resa runt öarna och nedteckna sångerna som människor ville dela med honom. Efter ett år hade han en samling av femtiotvå ballader. Den köptes omedelbart av den danske kronprinsen och presenterades i Kungliga Biblioteket i Köpenhamn. Trots att hans verk inte blev belönade av tidens samhälle fortsatte han i sina forskningar på Färöarna och dog i fattigdom och utan större erkännande år Svabos verk har aldrig publicerats, men någon effekt har den ändå haft. Många färingar blev påverkade av hans föredöme och de började samla sånger för sig själva. Några av dessa samlingar, till exempel Sandoyjarbók från Johannes Klemmentsen, är de bästa källor vi har om färöisk traditionell ballad. Många som följde i Svabos spår under senare år har honom att tacka för inspiration och, av de flesta respekterade, Svabos kulturarv. Som Kershaw säger är det omöjligt att studera färöiska ballader utan att förstå vilken betydelse Svabos person hade, det vore som att låta Hamlet gå ut från pjäsen 8. En annan viktig person i färöiska balladers historia är den danska botanisten Hans Kristjan Lyngbye som, efter ha träffat Svabo och några andra samlare, själv började samla in flera ballader. Detta gjorde han med hjälp av sina föregångare men även med hjälp från vanliga människor. Han lyckade att få ihop en relativt stor samling av färöiska texter som han, med hjälp av biskop P. E. Müller, gav ut år 1822 i Köpenhamn. Verket kallades Færöiske Kvæder om Sigurd Fofnersbane og hans Æt. Den här publikationen var dock inte idealisk ur vetenskapligt perspektiv. Det kunde bero på att Lyngbye inte var färöisk och inte alls hade något som kunde kallas en litterär känsla. På grund av detta saknar hans bok veteskaplig betydelse. Det första verket som har publicerats och som har en vetenskaplig bakgrund är Färöiske Kvaeder av V. U. Hammershaimb, en lingvist och färöisk folklore älskare. Han sammanställde denna samling mellan år Sedan bosatte han sig på Färöarna och fortsatte att samla nytt material men fick aldrig tillräckligt tid för att sätta dem ihop i en sammanhängande form. Han lämnade sitt material vidare till Svend Grundtvig som bestämde sig att ta över och strukturera samt komplettera materialet. Grundtvig, tillsammans med sin kollega J. Bloch, satte år 1876 ihop en kollektion av färöiska ballader på femton volymer. Bloch lade till en volym för att han hittade ännu mer material. Samlingen kallades Føroyja Kvæði - Corpus Carminum Faeroensium - Færøernes Gamle Folkeviser. 8 Ibid., s. 154

13 Olyckligtvis gavs det här verket aldrig ut så det är nästan omöjligt att konsultera det 9. Samtidigt representerar denna bok den största och viktigaste informationskällan om färöiska ballader och deras texter. Den färöiska balladens utveckling och möjliga påverkningar Som Nora Kershaw förklarar 10 är det ganska svårt att till fullo förstå vilka kopplingar det finns mellan olika traditionella ballader i norra Europa. Problemet är att genren har utvecklats och spridit sig genom hela kontinenten men mekanismen av detta inte är helt utforskad. Dessutom har en del av informationer från gamla skrifter försvunnit under tidens gång. Till exempel relativt många texter är kända på flera olika språk. Dock vet man inte hur de har inverkat varandra. En av teorier föreslår att det fanns en korsning inom saxo-keltisk värld, dvs. England, Skotland, Irland, och Norge på Shetlandsöarna. Som argument för den här teorin finns flera texter på norn, vilken är en norsk dialekt som talades på Shetlandsöarna. Det finns även några ballader som dels sjöngs på norn och dels på engelska. Dock finns bara två eller tre bevarade, vilket innebär att det är för lite information för att kunna dra ordentliga slutsatser angående om hur olika språk och kulturer har påverkat varandra. Dessutom finns det även många andra faktorer som kan ha spelat roll i detta sammanhang och därför kan den här teorin inte bekräftas. Färöiska ballader började troligen utvecklas på medeltiden. Påverkan från isländska texter var relativt stor. Antingen texter som kallades sögur, det betyder sagor på svenska, eller så kallade rímur. Rímur var, som ballader senare, berättande långa dikter som talade om olika handlingar av nordens, för det mesta Islands, historia. De rimmar, dvs. att det finns en upprepning av ljudföljd i ordslut eller ordändelse 11, vilket var något som islänningar inte kände till. Deras gamla traditionella poesi var den skaldiska poesin vars regler var helt olika. De använde inte rimmen utan alliteration och specifik följd av betonade och obetonade stavelser. Därför kallade islänningarna den nya formen på Island ríma. 12 Det finns relativt många ballader som i sin början hänvisar till någon isländsk källa eller 9 Detta påstår Nora Kershaw i sitt verk (KERSHAW, Nora. Stories and Ballads of the Far Past s. 156), däremot finns det källor som säger tvärtom, att Grundtvig började att ge ut danska och färöiska folksånger redan år 1853 (KADEČKOVÁ, Helena; NOVOTNÁ, Marie. Severské balady. s. 7), andra källor påstår att det var Christian Matras och Napoleon Djuurhus som rättade och utgav samlingarna (Udlandet [online]. ) Själv håller jag med de sistnämnda källorna. 10 Ibid., s ERNBY, Birgitta. Norstedts etymologiska ordbok s KADEČKOVÁ, Helena; NOVOTNÁ, Marie. Severské balady s. 11

14 direkt en ríma som till exempel Olufu Kvæði. Till skillnad från isländska sögur och rímur har kvæði aldrig, fram till 1800-talet, nedtecknat. Traditionen var helt muntlig. Sånger var del av familjens arv och övergick från föräldrar till barn. På grund av detta har så många gamla texter försvunnit under tidens gång. Detta fenomen i färöiska språkets historia ska förklaras djupare i kapitel nummer fyra. Den färöiska balladens karakteristik I färöisk sång och dans använder man aldrig några musikinstrument. I stället nyttjar man sin kropp för att uttrycka olika karakteristik som bara tillhör den enskilda sången. Också varje föresångare, det vill säga den som leder sången och dansen, har sin egen stil. Det fanns ett antal kända sångare, vilka var kända på hela Färöarna för sitt unika sätt att tolka balladen. I allmänheten har varje ballad sin egen typ av dans och uttryck. De som berättar om strid och kamp är mer livfulla och högljudda än de som är sorgliga. På grund av att den är ämnad till ackompanjera dansen har den färöiska balladen en enklare karaktär. Den är dessutom extremt lång och har en lång refräng. Eftersom balladen sjungs utantill och krävs också en stor portion av uppmärksamhet och fysisk kraft fungerar refrängen som en vilostund för huvudsågaren. 13 Det är viktigt att inse att färöisk ballad inte är någon historisk relik utan en levande folksång och litterär form. Livet på Färöarna har alltid varit enkelt och det fanns inte några stora klasskillnader. I detta samhälle berättande och sjungande alltid har varit ett mycket populärt sätt att uttrycka sig kreativt. Traditionell livsföring och traditionella aktiviteter, som valjakt, fiske, äventyr från sjömännens liv, är fortfarande typiska ämnen för nya sångtexter. Dessa komponeras av en eller flera invånare i ett samhälle och om de blir populära och får ett allmänt gillande kan de adderas till repertoaren av de traditionella balladerna. Vilka var reglerna för balladsjungandet och hur det på mitten av 1800-talet såg ut, kan man läsa i V. U. Hammershaimbs beskrivelse från hans resa som han gjorde år och som Nora Kershaw citerar i sitt verk. Han beskriver människor från södra delar av Färöarna och deras kulturliv. Enligt honom finns det en tradition som säger att en sång inte bör sjungas mer än en gång under året, vilket innebär att en stor repertoar behövs för att kunna delta i alla festligheter under året. Sedan preciserar han att folk inte dansar hela året utan bara under perioden mellan Jul och fastetiden och också 13 KERSHAW, Nora. Stories and Ballads of the Far Past s. 161

15 på bröllop. Hammershaimb påstår också att människor på södra Färöarna kan sjunga ganska bra och att de har en ganska bra känsla för att dramatisera dansen och sången 14. Men annars, säger Nora Kershaw, tenderar dansen att ha en sorgligt och mycket seriös karaktär. Dock lite annorlunda och lite gladare blir den på Ólavsøka, nationaldagen på Färöarna som firar minnet av St. Olafs döds jubileum. Den 28 juli kommer många färingar till huvudstaden Tórshavn för att fira Ólavsøka och uttrycka sin nationalitet genom att bland annat sjunga och dansa färöiska kvæði på natten, från solnedgång till soluppgång. Det är den viktigaste dagen för alla färingar och den hjälper fortfarande att bevara nationella traditioner och att stärka nationalkänslan. Ibland dansar färingar ute i öppen natur i hagar eller vid havet när det gäller några andra festligheter som till exempel valjakt. Då kan man förstå att färingar dansar både för att roa sig men också för att hålla värmen. De flesta informationer i det här kapitlet kommer från Kershaws bok Stories and Ballads of the Far Past som gavs ut i början av 1900 talet. Detta är nästan för ett hundra år sedan och situationen kunde ha ändrats på många sätt. 15 Sammanfattningen av det första kapitlet är att färöisk ballad är ett unikt kulturellt fenomen som det bevisas i forskning som har publicerats i det här ämnet som till exempel Tættir (Faroese Satiric Ballads) as Mirror Images of a Life Cycle av Sean Galvin 16 och andra som listas på slutet av det här verket. Färöisk ballad är unik på grund av att den representerar den enda balladform i västra Europa som har bevarat dans som en sammanhängande del av sångsjungandet. En annan säregenhet är att färöiska ballader, trots att dess stil och melodier ändras långsamt, är av samhället format fenomen. Det vill säga att färöiska ballader som kvæði, skjáldur 17 och särskilt tættir spelar fortfarande en viktig roll i samhällets liv och har en stor betydelse för färöiskt nationellt självförtroende Ibid., s KERSHAW, Nora. Stories and Ballads of the Far Past s GALVIN, Seán. Tættir (Faroese Satiric Ballads) as Mirror Images of a Life Cycle. Jahrbuch für Volksliedforschung. [online] LEONARD, Stephen Pax. Faroese Skjáldur: An endangered oral tradition of the North Atlantic. [online] GALVIN, Seán. Tættir (Faroese Satiric Ballads) as Mirror Images of a Life Cycle. Jahrbuch für Volksliedforschung. [online]. s. 78/1

16 2 Presentation av Ormurin Langi och av källtext OrmurinLangi är en av många färöiska ballader som sjungs av färöiska dansföreningar. Dessutom har ett färöiskt folkmetallband som heter Tyr gjort den mer känd bland allmänheten. Färöarna firar sin nationaldag, Ólavsøka den 29 juli. Det är då tradition att bland annat samlas på stora torget i huvudstaden, Torshavn. Tillsammans sjunger och dansar alla människor balladen. De formaterar sig som en mycket lång orm som rör sig långsamt i sångens rytm. På färöiska frimärken är det också vanligt att Ormurin Langi finns som huvudmotiv vilket är den färöiska konstnärens Vigdis Sigmudsdóttirs verk 19. Balladen, Ormurin Langi, är inte särskilt gammal utan kommer från talet. Den skrevs av Jens Christian Djurhuus omkring år Jens Christian Djurhuus var den första diktaren som skrev på färöiska. Hans verk innehåller flera traditionella ballader på ett historiskt tema och några satiriska dikter mot den danska regimen över Färöarna. Under 1800-talet är hela Europa influerat av nationella känslor och Färöarna var inte ett undantag. Efter att Djurhuus gifte sig flyttade han till sin hustrus gård och den blev ett kulturellt centrum i byn. Man kan utan tvekan säga att Djurhuus var en av de stora männen i Färöarnas nationella uppvaknande, tillsammans med forskare och samlare av ballader som jag har talat om tidigare. Alla dessa män var ansvariga för att färöiska nationella traditioner fick någon uppmärksamhet. 20 Ormurin Langi är en historisk berättelse som beskriver den norska kungens Olaf Tryggvasons sista timmar i slaget vid Svolder. Olaf Tryggvason seglar från Baltiska sjön tillbaka till Norge på sitt skepp som kallas Ormurin Langi, Ormen Långe på svenska. Det sägs att skeppet var dåtidens största skepp, vilket betyder att det var mycket långt. På grund av detta kallades det alltså Ormen Långe. När Olaf Tryggvason närmar sig Öresund blir han angripen av tre andra skepp. Han lyckas vinna över de första två, kungen av Danmark och kungen av Sverige. Men den sista som tillhör en norsk jarl blir hans nederlag och troligen hans död. En av de viktigaste händelser gäller en person som ännu inte har nämnts. Det handlar om Einar Tambarskelvir, en norsk kämpare och hjälte vars båge och kompetens att 19 Vígdis Sigmundsdóttir - Listakvinna í Suðuroy. [online]. 20 Jens Christian Djurhuus. [online], Jens Christian Djurhuus. [online].

17 skjuta blev legend under hans livstid. Einar följer med Olaf Tryggvason som personlig vakt, skickad av Jarl av Ringarike. Jarl av Ringarike var en av Norges knektar som var lojala Olaf. Med hjälp av Einar och hans båge Ormurin Langi och kung Olaf ska ha försvarats och även försökt vinna kampen. Men som det beskrivs i sången blir det omöjligt efter att fiendens pil gör så att Einars båge brister i mitten. Kung Olaf erbjuder Einar sin egen båge men Einar konstaterar efter han har provat den att den är för svag och tar sitt svärd i stället och kastar sig in i kampen igen. Men fienderna är för många och Olaf förlorar kampen och är tvungen att fly genom att hoppa i havet. Ormurin Langi berättar då hur Olaf Tryggvason har förlorat såväl makten över Norge som sitt liv. Denna händelse beskrivs i flera medeltida källor men den mest kända och använda är Snorri Sturlusons Heimskringla. 21 Balladen består av åttiosex strofer och varje strof har fyra verser. Efter varje strof upprepas ett omkväde, dvs. en refräng. Flera strofer av sången är liknande vilket gör att man kommer ihåg dem lättare. Hela texten är tillgänglig tack vare Heimskringla projektet på nätet 22. Eftersom hela balladen är en enormt lång text var det nödvändigt att välja bara en del av den. För min studie har jag valt att inte ta hela balladen eftersom åttiosex verser är för omfattande för en uppsats i denna omfattning. Jag har valt att studera och översätta bara de tio strofer som bandet Tyr sjunger. De har valt tio verser som beskriver det som är viktigaste i balladens handling. Det innebär också att det ska finnas större mångfald av ord i texten. Av dessa två skäl är Tyrs utdrag intressant såväl som ett vetenskapligt perspektiv som det kan vara intressant för läsaren som inte känner till hela balladen. Det femte kapitlet kommer att innehålla en analys av bara en del av dessa tio strofer. Om igen skulle en fullständig analys av tio strofer innebära ett för stort antal uttryck för att förklara. Detta skulle inte passa in i uppsatsens omfattning. Dessutom är det inte nödvändigt att gå igenom alla strofer eftersom detta inte motsvarar det som syftas i det här arbetet. 21 STURLUSON, Snorri. Heimskringla. [online]. 22 PATURSON, Johannes. Ormurin Langi. [online].

18 3 Val av översättnings metod Detta arbete innehåller inte någon fullständig översättning av en färöisk text till svenskan då jag inte anser mig ha den kompetensen som krävs för att utföra att sådant avancerat arbete. Jag vill snarare analysera hur en svensktalande kan se på en färöisk text och vad det går att tillägna sig från detta samt att göra en analys i vad motsvarande svenska ord och uttryck kan betyda på färöiska och vice versa. Med andra ord ett rent översättningsarbete. Vad egentligen betyder att översätta? Enligt den etymologiska ordboken 23 betyder översätta överföra från ett språk till ett annat, alltså man översätter när man flyttar en text över gränserna mellan olika språk. Enligt denna definition ska då kommande analys vara en översättning. Därför bör man precisera på vilket sätt ska texten översättas. När det gäller sång och poesi är det inte möjligt att göra en enda rätt översättning och ofta behövs ett förord där översättaren talar om svårigheter som han var tvungen att kämpa med. Detta påstår Rune Ingo i sitt verk Konsten att översätta 24. Vilka svårigheter kan uppstå när man ämnar översätta episk poesi? Att översätta skönlitteratur innebär alltid att beakta inte bara den explicit formulerade information utan också den som symboliseras i texten och den som utgår från textens natur och karakteristik. Som Rune Ingo anmärker tillåter dessa individuella tolkningar och tolkningar på flera olika plan 25. Detta kan i sig vara ett relativt stort problem för en översättare. Som andra, påpekar Rune Ingo att skönlitteratursverk i regel behandlar värde och värderingar oftast av en mera bestående natur 26 än en informativ text. Han nämner att dessa värden oftast är kärlek, vänskap, lidande, död, religion, existens villkor osv. Att skriva och att läsa om dessa värden, fortsätter han, inte bara berikar och utvecklar oss som människor, det kan t.o.m. förändra hela nationens syn på sin historia och det samhället de lever i 27. Därför är det mest viktigt för en översättare att bete sig känsligt och att betrakta verken som han har framför sig som en helhet. 23 ERNBY, Birgitta. Norstedts etymologiska ordbok s INGO, Rune. Konsten att översätta s ibid., s ibid. 27 ibid.

19 I allmänhet har översättning fyra grundaspekter vilka är grammatisk struktur, språklig varietet, semantik och pragmatik. 28 Alltså översättaren kan inte fästa sin uppmärksamhet bara vid ordförrådet utan måste ha alla dessa språkaspekter i åtanke under hela översättningsprocessen. Självklart är semantisk nivå, det vill säga uttrycken, orden och morfemen 29, en betydelsebärande del av språket fast en relativt stor påverkan på textens betydelse har också satsens grammatiska struktur. När det gäller grammatisk struktur är det ofta olikheter i böjningssystemet och tempusanvändning som är mest uppmärksamhetskrävande. De andra två språknivåerna, språklig varietet och pragmatik, tillhör soft skills i översättarens yrke och bemästring av dessa är särskilt tids och grundlighetskrävande. Dessa handlar om en djup insyn i såväl översättningsspråk som målspråk. Som det redan påpekats flera gånger ämnar jag inte göra en fullkomlig översättning av den 1800-talets färöiske balladen till svenska och jag anser det som nödvändigt att precisera i förhand de två språknivåer som kommenterades ovan, det vill säga språklig varietet och pragmatik, angående källtexten. I förra kapitlet om Ormurin Langi kan man läsa att texten skrevs av en färöisk poet cirka år Detta innebär att texten är nästan tvåhundra år gammal. Det är klart att tvåhundra år är relativt länge för ett språks utveckling och att det säkert har ändrats under denna tid. Detta gäller såväl färöiskan som svenskan. Kanske är det mer krävande angående målspråket, det vill säga svenska. Svenskan som ett fastlandsspråk har alltid varit mera utsatt för andra språks påverkan. Säkert har båda språken ändrats också på grund av olika samhällsändringar vilket är en del av en naturlig språkutveckling. Så det uppstår en fråga om det är lämpligt att översätta balladen som skrevs på färöiska på 1800-talet till en svenska som talades på samma sekel eller att förvandla den svenska texten till ett språk som används nu. En utbildad översättare skall alltid tolka balladen (översättningen) på samma språk som originalet, vilket i detta fall skulle ha gjorts på svenskan som talades på 1880-talet, vilket jag inte har någon kunskap om. Det går dock att lära sig lite om 28 ibid., s Svenska Akademiens ordbok. [online]. : Morfem = fonem med betydelse, dels sådant som taget för sig äger en specifik betydelse (självständigt morfem), dels sådant som endast i förening med ett annat äger sin specifika betydelse (osjälvständigt mor- fem)

20 1800-talets svenska genom att lyssna på gamla svenska ballader eftersom de kommer för det mesta från samma tidsperiod 30. Eftersom jag avser, med hjälp av kommande analysen, att förmedla färöisk traditionell poesi till mina skolkamrater anser jag att det är bäst att förvandla målspråket till en standard nutidssvenska. Alla förändringar ska kommenteras bredvid den översatte texten. Arbetet handlar således inte på att få en självständig översättning utan de två texterna med medföljande kommentarer utformas till en oskiljbar enhet. Det femte kapitlet ska därför se ut som följande. Först en strof av översättnings text ska presenteras i linjen med målspråksöversättningen. Denna översättning kommer att vara en ordgrann översättning vilket medför att den kan innehålla ett antal fel. I följande text ges anmärkningar på felen. Texten ska följas av en svensk version till bredvid den färöiska versionen om igen. Denna version kommer vara den som syftar vara en översättning fast bara på den semantiska och grammatiska nivån. 30 KADEČKOVÁ, Helena; NOVOTNÁ, Marie. Severské balady s. 7

21 4 Kort om nordiska språk 4.1 Utveckling av nordiska språk och deras relationer Nordiska språk är en språkgrupp som innehåller nordgermanska språk från norra Europa vilka är isländska, färöiska, norska, svenska och danska. Dessa kan man dela in i västnordiska och östnordiska. Enligt Nordens språk med rötter och fötter 31 tillhör färöiska, isländska tillsammans med norska dem västnordiska språk. Svenska och danska har utvecklats som östnordiska språk. Dock kan detta inte uppfattas så att norrmän förstår bättre färöiska och isländska än danska och svenska. Denna uppdelning är bara en genetisk uppdelning som återspeglar demografisk situation och följande kolonisering på vikingatiden. Genetik är bara en av många faktorer som påverkar ett språks utveckling. Som andra är det olika historiska händelser som påverkar den. Trots att norska och ö-nordiska, dvs. färöiska och isländska, är genetiskt besläktade, är förståelse för norsktalande människor mycket bättre i riktning mot de östnordiska språken. Detta beror på två orsaker. Först måste man anse att gammalnorsk blev isolerad från framtids isländska och färöiska i många sekel och trots att dessa öar var under norsk, senare dansk, regering var några hundra kilometer av havet i ett årtusende ett oöverkomligt hinder. För det andra bör man titta på Skandinavien ur ett historiskt perspektiv vilket innebär att i många sekel tillhörde Norge Konungariket Danmark och det påverkade också språket, särskilt den skriftliga formen. Man kan säga att Bokmål från den historiska uppsynen är en»förnorskad«utgåva av det danska skriftspråket som användes i Norge sedan den tiden då landet var i politisk union med Danmark (från ca 1400 till 1814). 32 Under 1900-talet har norska utvecklat ett nytt skriftspråk som har sina rötter i dialekter som man pratar fortfarande på landet och som är då närmare till gammalnorsk. Språket blev kallat nynorsk. Nynorsk har några gemensamma karakteristiker med färöiska och isländska 33 på grund av att Island och Färöarna koloniserades av människor som kom från norsk Västlandet. En annan sätt att dela nordiska språk som man brukar använda är enligt geografiska kriteriet. I stället av att skilja mellan västnordiska och östnordiska språk, som är den genetiska uppdelningen, blir det ö-nordiska och skandinaviska, 31 SLETTEN, STAMPE I. Nordens språk med rötter och fötter. [online] s ibid., s ibid.

22 eller fastländska, språk. Genom att dela nordiska språk på det här sättet understryker man faktumet som vi har nämnt tidigare, att på grund av geografisk isolering har språk på Island och i mindre grad på Färöarna överlevt långa sekel utan större påverkan av andra europeiska språk och då också utan någon dramatisk utveckling. Ibland anses nordiska språk vara ett dialektkontinuum eller flera dialektkontinuum. Det vill säga att när man reser från ett hörn av Skandinavien till ett annat som står mittemot märker man inte några spetsiga gränser mellan språk. Enligt Nordens språk med rötter och fötter 34 kan man dela in nordiska språk i tre dialektkontinuum: skandinavisk, färöisk och isländsk. Skandinavisk innebär alla tre 35 språk som talas i fastlandsländer Danmark, Sverige och Norge. Färöiska och isländska är två särskilda dialektkontinuum eftersom skillnader mellan dem är för stora. Denna uppdelning tyder på att förståelse är bättre bland dem språk som hör till samma dialektkontinuum. Så danskar, norrmän och svenskar borde utan större problem förstå varandra. Bland skandinaviska länders innevånare finns det något som grannspråkskommunikationen och grannspråksförståelsen. Det vill säga att nivå av förståelse mellan samtalspartnerna beror mycket på från vilken del av Skandinavien de kommer och också i vilken riktning kommunikationen tar plats och om den är muntlig eller skriftlig. På bild n kan vi se hur detta fungerar. Norrmän förstår nästan helt både danska och svenska. Det är på grund av dess komplex historia och också för att norrmännen fortfarande är vana vid att tala och lyssna på olika dialekter av sitt eget språk. Annars är det klart att danskar och norskar förstår varandra mycket bättre än svenskar och danskar trots att Sverige är närmare till Danmark än Norge. Det beror på det som redan var sagt, att danskan i fyra sekel varit det officiella språket i Norge. När det gäller förståelse mellan isländskan och färöiskan fungerar den i riktning från färöiskan till isländskan, dvs. att färingar kan förstå en viss del av isländskan medan islänningar förstår med problem bara lite eller inget på färöiska. Detta är på grund av att färöiskan är mycket mer påverkad av danskan än 34 ibid., s ibid., s. 43 Arne Torp ägnar sig i ett kapitel åt betänkandet om man borde räkna två språk inom norskan och även andra två inom svenskan. Inom norskan finns det bokmål och nynorsk som två officiella skriftspråk och inom svenskan har man bara ett officiellt språk men det finns finnlandssvenska som en specifik form av språket. 36 Bilaga n. 1 på s. 44

23 isländskan, särskilt i talat språk. Varför, kommer att förklaras senare. En av de stora skillnaderna mellan ö-nordiska och fastländska språk är i grammatiken. Både färöiska och isländska har bevarat sin böjning medan varken norska, danska eller svenska har sina böjningar kvar 3738 Om man jämför böjningssystemet i alla tre dialektkontinuum kan man se att färöiska står någonstans på väg mellan isländska och skandinaviska. 39 Detta gäller inte bara grammatiskt utseende på språket utan på alla nivåer av språket. Allt på grund av den danska påverkan av språket, som gör att färöiska, som i början liknade mycket isländska, har förändrats lite i riktning mot skandinaviska språk. Färöiska har under tids gång förlorat ett casus, nämligen genitiv, ändrat uttal och stavning och ändrat en del av ordförråd. På grund av det här är färöiska och isländska avståndsspråk, som Arne Torp kallar dem. 40 Det viktigaste för översättningen från färöiska till svenska kommer att vara ordförrådet. Som det skrivs i en av titlarna i Nordens språk med rötter och fötter är det orden som betyder mest för förståelsen 41, dvs. att man förstår dem ord som liknar dem på modersmålet, som har samma rot. 4.2 Färöiska språket Färöiskan representerar det minsta språket i nordiska språkfamiljen. Och trots att dess historia är lika lång som andra nordiska språks historia kan man säga att det är det yngsta av nordiska språk. Precis sagt är det den skriftliga formen som är yngst. Under många sekel var färöiskan bara ett muntligt språk. I skriftlig kommunikation användes danskan eftersom den var under många år det enda officiella språket på Färöarna. Dessutom utvecklade färöiskan en stark muntlig tradition med utvecklade litterära genrer, nämligen kvæði, tættir och skjáldur. Språket fick någon enhetlig skriftlig form endast på 1800-talet. På grund av en lång försumlighet av skrivande på färöiska är färöisk rättstavning inte så regelbunden som andra europeiska språks ortografi. Alexander Arguelles, professor i indoeuropeiska och särskilt germanska 37 ibid., s En liten anmärkning till svenskan, eftersom svenskan är det viktigaste språket för hela uppsatsen: Böjning i svenskan och andra skandinaviska språk har bevarats hos pronomerna. Det finns bara två kasus: kasus subjekt (jag, du, han, hon) och kasus objekt (mig, dig, honom, henne) 39 ibid., s ibid., s ibid., s. 66

24 språk 42, säger i en av sina undervisningsvideor att färöiskan är ett icke-fonetiskt språk. Vad menar han med det? Det vill säga att i färöiskan finns det en stark benägenhet att skriva på ett arkaiskt sätt medan talat språk har relativt utvecklats. Detta innebär att den skriftliga formen och den muntliga formen av färöiska språket är mycket avlägsna. 43 Mannen som stod i början av färöisk rättskrivningslära var ingen annan än V. U. Hammershaimb som jag citerade i början av den här uppsatsen. Innan Hammershaimb 1846 kom med nya reglar 44 för att skriva på färöiska, skrev författarna och poeterna fonetiskt. Detta innebar att alla texter var olika eftersom alla pratade olika dialekter. Hammershaimb ställde upp sin nya ortografi på etymologiska principer eftersom han ville det färöiska skattet, dvs. ballader, vara tillgängligt för alla i Skandinavien. Det orsakade att han skapade ett medium som var lika åtkomligt för alla färingar oavsett vilken dialekt de pratar. Andra orsaken var att detta nya skriftliga språk som blev snart den officiella normen ibland ser inte alls ut som språket som man talar. Detta blir problem för de som av olika anledningar bestämde sig att lära sig något av färöiska. När det gäller främlingar och deras möjlighet att förstå eller lära sig något av färöiska kan man märka en radikal förbättring i början av 1960 talet utgavs den första tvåspråkliga färöiska ordboken, den som jag använder för min studie, Føroysk-donsk orðabók 45. En av författarna till boken var Christian Matras, docent i nordiska språk i Köpenhamn. När han kom tillbaka till Färöarna blev han rektor för den färöiska fakulteten vid Färöarnas universitet. Han jobbade hela sitt liv på att utbreda färöiskt språk och att ge det en internationell erkännande. Detta gjorde han genom att översätta från och till färöiskan och han skapade dessutom studieböcker och andra teoretiska verk om språket. Samt hjälpte han att forma boken som jag jobbar med, An Introduction to modern faroese skriven av W. B. Lockwood. 46 I sammanfattningen av det här kapitlet vill jag säga att nordiska språk är en språkgrupp vars medlemmar liknar varandra ganska mycket. Dock är det inte självklart att alla som har ett nordiskt språk som modersmål förstår varandra. Dessutom när det gäller skandinaviska språk, dvs. norska svenska och danska, är det, till en viss nivå, ganska vanligt att de som har ett av dessa språk som 42 ARGUELLES, Alexander. Foreign language expertise. [online]. 43 LOCKWOOD, W. B. An Introduction to modern faroese. [online] s Ibid. s JACOBSEN, Mads Andreas; MATRAS, Christian. Føroysk-donsk orðabók LOCKWOOD, W. B. An Introduction to modern faroese s. 15

25 modersmål mer eller mindre förstår varandra. Situationen ser lite annorlunda ut när det gäller de ö-nordiska språken. Isländska och färöiska är mycket avlägsna från de andra nordiska språken, som ofta kallas skandinaviska, och också från varandra. Färöiskt språk är det minsta språket i norden och i många aspekter ligger det i mitt emellan isländskan, det mest arkaiska nordiska språket, och danskan. Under många sekel var färöiska bara en muntlig tradition men på 1800-talet har det fått en officiell skriftlig form. Nu för tiden finns det också några ordböcker och andra material som upplåter och populariserar färöiska språket utanför landets gränser.

26 5 Översättning av Ormurin Langi med kommentar I följande kapitel kommer att presenteras min analys av texten. För enkelhetens skull kommer texten att delas upp i särskilda strofer. Sammanlagt blir det sex mindre delar som ska översättas och kommenteras direkt, del efter del. De kommande sidorna kommer därefter att innehålla fyra rader av den färöiska texten och fyra rader av den svenska texten bredvid, följd av några rader där jag ska kommentera mina ordval och förklara olika språkkopplingar och andra intressanta detaljer. Det är inte möjligt att granska varje ord eftersom det är sex strofer som måste analyseras. I dessa sex strofer valdes de ord som var problematiska för översättningen samt några som kunde vara bra exempel på att ge en bättre uppfattning av den färöiska grammatik eller olikheter mellan svenska och färöiska. 5.1 Analys av första strofen Viljið tær hoyra kvæði mítt, viljð tær orðum trúgva, um hann Ólav Trygvason, hagar skal ríman snúgva Vill de höra kvädet mitt Vill de ord tro Om honom Olaf Trygvason Ditåt ska sången sno I första strofen finns det sex ord som behöver kommenteras. Först är det ordet tær. På färöiska betyder det de, dvs. tredje person i plural. I den ordagranna översättningen har jag då skrivit Vill de höra. Tilltal i tredje person användes även i svenskan för hundra år sedan. Eftersom jag föredrar att göra en översättning förståelig för nutida svensktalande, är det bättre att använda andra person i plural vi som är ett vanligt tilltalsord när man talar till flera människor. Det är bra att notera att skriftlig form av verbet vilja i tredje person av plural vanligtvis, eller i nutidens färöiska, är vilja och inte viljið som det står i källtexten. Med tanke på utveckling av färöisk ortografi antar jag att denna är en gammal skriftlig form eller bara en av många varianter som fanns i dåtiden, i början av färöisk skrivandets historia.

27 I första versen finns det ett ord som kanske kan betecknas som det viktigaste i hela texten, kvæði. Detta brukas översätta till svenska som kvädet, särskilt i titlar av gamla ediska texter, som till exempel Völundskvädet eller Kvädet om Trym 47. Det är inte lätt att hitta en definition av kväde på svenska. Men det finns ett verb kväda vars definition har jag hittat och den är dikta, sjunga, läsa upp högtidligt; fornsvenska kvätha (fram)säga föredra i rytmisk takt; sjunga; germanskt ord av osäkert ursprung jfr omkväde, okvädinsord 48 I nutidens svenska är ordet kväde känt men der känns dock mycket ålderdomligt. På grund av detta har jag valt att använda en neutral synonym som är dikt. Nästa ord orðum på färöiska är orð i dativ av plural obestämd form. Eftersom svenska inte har något böjningssystem är motsvarande uttryck ord. Detta är för kort och inte passar i rytmen. Jag anser också att det mera är lämpligt att använda bestämd form sett utifrån en grammatisk synpunkt på grund av att det finns ett possessivt pronomen i första versen, kvæði mítt. Då vet man redan vilket ord vi kommer att höra och tro. Formulering Um hann Olaf Trygvason är kanske den svåraste delen av första strofen för en översättning. Jag menar inte att det var svårt att ta reda på vad det betyder utan problemet var att hitta ett lämpligt motsvarande ord eller formulering. Pronomen hann på färöiska har samma form i nominativ och ackusativ. På svenska skulle det samma pronomens motsvarande form vara honom. Som det ses i översättningen ovanför, passar detta inte i rytmen och dessutom är det inte alls korrekt svenska. Därför måste jag välja ett annat ord som kan fungera som ett demonstrativt pronomen. Jag har valt att skriva den Olaf Trygvasson. Man skulle kunna använda denna eller den här men det skulle vara en stavelse till och detta skulle förstöra rytmen. Trots att jag inte syftar göra en fullständig översättning som skulle vara användbar för att sjunga tror jag att det är bra att inte förstöra sångens rytm om man kan undvika det. I fjärde versen vill jag kommentera det första ordet hagar. Detta kan betyda två saker. Antigen betyder det ditåt, i den där riktningen eller så kan det betyda på det där sättet, så där. I det här fallet tror jag är logiskt att hagar ska översättas så här eftersom det i sången talas om hur sången ska sno, dvs. hur den ska sjungas. Det beror alltså på karakteristiken av verbet sjunga vilket beskriver 47 Ediska texter disponibla via Projekt Runeberg på < och < 48 ERNBY, Birgitta. Norstedts etymologiska ordbok

28 en aktivitet som snarare görs på något sätt än i någon riktning. Det sista ordet som jag analyserar är ordet ríman. Ríma på färöiska, kommer ursprungligen från isländskan. Den är ett uttryck för en typ av traditionell sång som rimmar. Jag har talat om detta i det första kapitlet om den färöiska balladen. Då ordet ríma inte finns i svenskan översätter jag det sång och jag behåller bestämd form som den är i original text. Om man beaktar alla förändringar som förslogs ovan ska första strofens översättning till svenskan se ut som följande: Viljið tær hoyra kvæði mítt, viljð tær orðum trúgva, um hann Ólav Trygvason, hagar skal ríman snúgva Vill ni höra dikten min Vill ni orden tro Om den Olaf Tryggvason Så här ska sången sno 5.2 Analys av andra strofen Knørrur varð gjørdur á Noregs landi, gott var í honum evni: sjúti alin og fýra til var kjøllurin millum stevni Skepp var gjort i Norske land, gott var i honom ämne sjuttio alnar och fyra till var kölen mellan stävar I andra strofen hittar man flera märkliga formuleringar. Först är det ordet knørrur. Det betyder skepp på svenska. Ordet eller ord med samma kärna har jag hittat också på isländska där det betyder också skepp. I norsk ordbok skrivs det att knarr kan betyda antingen ett stort handelsfartyg med segel, vilket är ett gammalt ord, eller en mindre segelbåt. På danska har ordet samma betydelse och ordet används i vardagsspråk 49. På svenska hade jag problem att hitta detta uttryck. Jag har enbart hittat det i Isländsk-svenska ordboken på nätet 50. Där det skrivs att knörr i äldre isländska betydde knarr på svenska och annars är det ett poetiskt uttryck för ett skepp. Eftersom ordet inte vanligtvis används på svenska är man tvungen att översätta knørrur som skepp eller fartyg. På Färöarna används ordet 49 Knarr. [online]. 50 ISLEX projektet. [online].

29 fortfarande och betyder vanligtvis en blå roddbåt. Eftersom knørrur är i obestämd form borde det översättas skepp, som det ses i första översättningen ovan. På svenska skulle man snarare säga skeppet därför kommer jag att använda detta i den rättade översättningen. Det andra som behöver ses över i andra versen är gott var í honum evni. Det var svårt att ta reda på exakt vad författaren ville säga med en sådan formulering. Till sluts kan jag tack vare min rådgivare angående färöiskt språk, Sigrid Aksnes Styckket 51, säga att evni här är ett namn som betyder material eller ämne. Adverbet gott finns också i svenskan med samma betydelse. Efter att jag förståt vad evni är och efter att ha tagit bort övriga förslag till översättningar, 52 som presenterats från tidigare tolkningar, som inte varit ordgranna, kunde jag förstå att gott var í honum evni bokstavligen betyder gott var i honom ämne. Detta låter lite tungt och inte alls svenskt. Bättre vore kanske gott var materialet i det men jag har till sluts valt, kanske under påverkning av andra översättningar som jag har läst att använda en parafras gott var det tillverkat för att dettas betydelse kan man förstå utan problem. Det var inte heller lätt att hitta en precis betydelse av ordet alin. Ordet fanns inte i de ordböcker som jag hade tillgång till. Tack vare en djupgående sökning på internet lyckades jag att hitta det i Isländsk ordbok online 53 där jag också hittade svenska ordets motsvarande, aln. Detta finns redan i Nordsteds etymologiska ordbok 54 Trots att det inte är något vanligt ord i nutidens svenska är jag övertygad att det inte kan ersättas av något annat därför att det inte finns något annat ord med precis samma betydelse. Sista ord som jag vill kommentera i den här strofen är stevni. I Färöisk Dansk ordbok 55 hittade jag en definition med en citation direkt från Omurin Langi. Till danska översätter man ordet som stavn, på svenska säger man stäv. För dem som inte är utbildade i skeppsbyggnad bör jag kanske förklara att denna är 51 Sigrid Aksnes Stykket, Høgskolelektor norsk litteratur, Høgskolen i Telemark, Institutt for kulturog humanistiske fag, Hallvard Eikas plass 1, N Bø i Telemark 52 Som redan sagt, har jag hittat översättning till engelska och en del av en norsk version: Ormurin Langi - The Ballad of Olav Trygvasson's ship, The "Long Serpent". [online]. SIVLE, Per. Ormen Lange. [online]. 53 ISLEX projektet. [online]. 54 ERNBY, Birgitta. Norstedts etymologiska ordbok Aln förklaras som gammalt längdmått (59.38 cm) fornsvenska aln, alin; allmänt indoeuropeiskt ord, ursprungligen armbåge; underarm (längt i likhet med fot och tum) 55 JACOBSEN, Mads Andreas; MATRAS, Christian. Føroysk-donsk orðabók s. 412