Domstolsakademin Utbildningar 2018

Transkript

1 Domstolsakademin Utbildningar 2018

2 OMSLAGSBILD Deltagare diskuterar under kursen Bevisbörda och beviskrav i tvistemål. Foto: Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i katalogen är tagna av Carl Johan Erikson och Per Carlsson. DIARIENUMMER TRYCK Tryckt hos Ark-Tryckaren AB, Jönköping, oktober 2017.

3 Innehåll INNEHÅLL Förord... 5 Kontaktuppgifter... 6 Kompetensutveckling i Domstolsakademin... 8 Domstolsakademins erbjudande i korthet... 8 Det centrala kursutbudet... 9 Domstolsspecifika utbildningsinsatser... 9 Juridiska nätverk Internationell kompetensutveckling Att välja rätt kurs Praktisk information Kurskategorier Anvisningar för ansökan Förändringar och information Kontakta Domstolsakademin Allmänna utbildningar Allmän civilrätt Domarrollen Domstolsgemensamma kurser Entreprenadrätt Europarätt Familjerätt Företagsekonomi Förvaltningsprocessrätt Hyres- och arrenderätt Immaterialrätt Kommunalrätt Konkurs- och utsökningsrätt Mark- och miljörätt Migrationsrätt Offentlig upphandling Offentlighet och sekretess Processrätt Skatterätt Socialförsäkringsrätt Straffrätt Tvångsmål Fiskalsutbildningen Notarieutbildningen Utbildning för föredragande m.fl Register Kronologiskt schema E-utbildningar Alfabetiskt register

4 Innehåll BILDSIDA FOTO Innehåll

5 Förord FÖRORD Vi på Domstolsakademin är stolta över att erbjuda ett fullmatat kursprogram för Vår ambition är att möta de behov av kompetensutveckling som domare och domstolsjurister i Sveriges domstolar har. Vi vill också erbjuda mötesplatser för utveckling och erfarenhetsutbyte tillsammans med andra kollegor. Förord Vi strävar ständigt efter att förbättra våra kurser men också efter att ta fram helt nya utbildningar. Under 2018 satsar vi stort på e-utbildningar. Genom att erbjuda basutbildning i denna form kan deltagaren själv välja tid och plats för utbildningen. Man kan också gå igenom utbildningen i det tempo man själv bestämmer och enkelt gå tillbaka och repetera. Vi hoppas att vi genom att erbjuda e-utbildningar ska kunna höja nivån och graden av erfarenhetsutbyte på de lärarledda kurserna. Förutom kurserna i denna katalog ger vi även under 2018 stöd till juridiska nätverk och erbjuder anpassade kompetensutvecklingsinsatser för grupper och enskilda medarbetare. Under året sker också uppdateringar av kursutbudet. Se till att du får del av våra nyheter på Intranätet genom att prenumerera på nyhetskanalen Juridiska utbildningar! Under 2018 är det också äntligen dags för en ny domardag då vi hälsar alla Sveriges domare välkomna till en heldag för diskussion kring aktuella frågor. Magdalena Hägg Bergvall Rektor 5

6 Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter KONTAKTUPPGIFTER REKTOR Magdalena Hägg Bergvall Tfn Mobil BITRÄDANDE REKTOR Anders Olofsson Tfn Mobil ÄMNESANSVARIGA Familjerätt Mats Persson, rådman, Alingsås tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Henrik Hedberg, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Processrätt Gunilla Fransson, rådman, Göteborgs tingsrätt Skatterätt Madelaine Tunudd, rådman, Förvaltningsrätten i Uppsala Mark- och miljörätt Christina Olsen Lundh, rådman, Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Lars I. Magnusson, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Karoline Fridolf, rådman, Helsingborgs tingsrätt 6

7 Kontaktuppgifter KOMPETENSUTVECKLARE Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn Mobil Jessica Bertilsson, Göteborg Tfn Mobil Hannah Ivarsson, Jönköping Tfn Mobil Robert Lindh, Göteborg Tfn Mobil Caroline Rosengren, Malmö Tfn Mobil Christoffer Önrup, Göteborg Tfn Mobil UTBILDNINGSADMINISTRATÖRER Cecilia Almgren Tfn Viveca Falk Tfn Marie Frenzel Tfn Jenny Larsson Tfn

8 Kompetensutveckling i Domstolsakademin Kompetensutveckling i Domstolsakademin KOMPETENSUTVECKLING I DOMSTOLSAKADEMIN DOMSTOLSAKADEMINS ERBJUDANDE I KORTHET Domstolsakademin ansvarar för kompetensutveckling för ordinarie domare och andra jurister inom den dömande verksamheten. Den kompetensutveckling som erbjuds består inte bara av kurserna i denna kurskatalog, utan Domstolsakademin erbjuder även ekonomiskt stöd till anpassade kompetensutvecklingsinsatser och till erfarenhetsutbyte inom ramen för juridiska nätverk. Den huvudsakliga målgruppen är ordinarie domare, men många av kurserna är även öppna för icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister som uppfyller angivna förkunskapskrav. Domstolsakademins uppdrag innefattar även den centralt anordnade fiskalsutbildningen och den centralt anordnade notarieutbildningen. Genom Domstolsakademin finns det även goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö. På de följande sidorna kan du läsa mer om de olika former av kompetensutveckling som tillhandahålls av Domstolsakademin. Centrala kursutbudet Juridiska nätverk Domstolsakademin 8 Domstolsspecifika utbildningsinsatser Internationell kompetensutveckling

9 Kompetensutveckling i Domstolsakademin DET CENTRALA KURSUTBUDET Kurserna i denna kurskatalog utgör det centrala kursutbudet. Dessa är framtagna med utgångspunkt i ordinarie domares utbildningsbehov inom olika ämnesområden. Tanken är att dessa kurser ska möta utbildningsbehov som finns över hela landet. Även om kurserna är framtagna utifrån ordinarie domares utbildningsbehov så är många av dem även öppna för andra personalkategorier som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursens innehåll. De lärarledda kurserna i det centrala kursutbudet är dock aldrig öppna för notarier. I kurskatalogen inleds varje ämnesområde med en översikt där det framgår vilka kurser som ingår i kursutbudet i ämnet, även om alla kurser inte erbjuds varje år. Av översikten framgår också om det finns andra kurser med särskild koppling till ämnesområdet, dessa har streckad ram. DOMSTOLSSPECIFIKA UTBILDNINGSINSATSER Som ett komplement till det centrala kursutbudet erbjuder Domstolsakademin även anpassade kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kallas domstolsspecifika utbildningsinsatser och syftar till att möta kompetensutvecklingsbehov som är specifika för en grupp domstolar, en enskild domstol eller en enskild medarbetare. En grundförutsättning för att en domstolsspecifik utbildningsinsats ska stödjas är att utbildningsbehovet inte tillgodoses genom Domstolsakademins centrala kursutbud. Det rör sig ofta om att stödja en lokalt anordnad utbildning eller att bekosta en viss medarbetares deltagande i en externt anordnad kurs. Gemensamt för denna typ av insatser är att Domstolsakademin ger ekonomiskt stöd men inte står för genomförandet. Ansökan om stöd för en domstolsspecifik utbildningsinsats görs via ett elektroniskt formulär på Intranätet och behandlas sedan av någon av Domstolsakademins kompetensutvecklare. Mer information finns på Intranätet under Min anställning/kompetensutveckling/domstolsspecifika kompetensutvecklingsinsatser/. 9

10 Kompetensutveckling i Domstolsakademin JURIDISKA NÄTVERK Att bilda nätverk är ett sätt för personer med särskilt intresse för ett visst ämnesområde att förkovra sig och utbyta erfarenheter. Det ger ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna samtidigt som kunskap tillförs domstolarna där medlemmarna är verksamma. Domstolskademin ger ekonomiskt stöd för denna typ av kompetensutveckling inom ramen för ett system med juridiska nätverk. Efter godkänd ansökan om bildande av ett nätverk kan nätverket få ekonomiskt stöd för högst två träffar per år. Mer information om förutsättningarna för att bilda ett nätverk och vilket ekonomiskt stöd som kan lämnas finns på Intranätet under Min anställning/kompetensutveckling/nätverk för kompetensutveckling/. INTERNATIONELL KOMPETENSUTVECKLING Domstolsakademin kan tack vare ett utvecklat internationellt samarbete erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö. För domare erbjuds möjlighet att delta i olika juridiska seminarier inom ramen för European Judicial Training Network (EJTN) och den kursverksamhet som Europäische Rechtsakademie (ERA) och andra utbildningsarrangörer erbjuder. Inom ramen för EJTN erbjuds även språkseminarier för den som vill förbättra sin juridiska engelska. Den som är intresserad av att delta i en internationell utbildning kan ansöka om ekonomiskt stöd för detta. Det finns också möjlighet för domare att ansöka om att delta i utbyten med domstolar i Europa inom ramen för olika utbytesprogram. Sveriges domstolar fungerar då som värddomstolar för de gästande utländska domarna som deltar i utbytet. Det finns också ett utbytesprogram mellan de nordiska länderna. Vidare finns möjlighet att söka praktikplatser/ secondment på EU-domstolen och Europadomstolen för såväl ordinarie domare som andra jurister i Sveriges domstolar. Mer information om internationell kompetensutveckling och hur man ansöker om att delta finns på Intranätet under Min anställning/kompetensutveckling/internationell kompetensutveckling/. 10

11 Praktisk information PRAKTISK INFORMATION ATT VÄLJA RÄTT KURS Alla kursbeskrivningar i Domstolsakademins kurskatalog är utformade på samma sätt och innehåller alltid uppgift om kursens syfte, målgrupp, innehåll, undervisningsform och lärandemål. Om det finns förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet anges detta särskilt tillsammans med uppgift om kursens målgrupp. Tanken är att det ska vara lätt att hitta rätt kurs avseende såväl innehåll, egna förkunskaper som förväntningar på kunskaper efter genomgången utbildning. För att kursen ska bli så givande som möjligt för alla deltagare är det viktigt att läsa kursbeskrivningen samt att kontrollera att man uppfyller det som anges under rubriken Krav på deltagaren innan man ansöker om att delta i en kurs. En definition av målgruppskategorierna finns nedan. Är man osäker finns alltid möjlighet att kontakta den kompetensutvecklare som är ansvarig för kursen. Detta gäller även frågor om kursernas innehåll. Även chefer som ska godkänna en ansökan till en kurs eller i övrigt har funderingar om val av kurs är välkomna att kontakta Domstolsakademin. Varje kurs har alltså en kursbeskrivning där det i ett särskilt avsnitt anges målgrupp samt vilka andra krav som gäller för deltagande. För att förenkla har målgrupperna för det centrala kursutbudet delats in i kategorierna ordinarie domare, icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister. Dessa kategorier används genomgående och förklaras nedan. Praktisk information Kategorin ordinarie domare omfattar alla ordinarie domare oavsett domstolsslag, inklusive hyresråd och tekniska råd. Kategorin icke ordinarie domare omfattar tf. rådmän, assessorer som tjänstgör i domstol, justitiesekreterare, tf. assessorer och fiskaler. Tf. assessorers och fiskalers utbildningsbehov tillgodoses dock huvudsakligen genom den centralt anordnade fiskalsutbildningen och de får därför som utgångspunkt endast delta på kurser i det centrala kursutbudet vars innehåll inte behandlas på fiskalsutbildningen. Kategorin föredragande används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän förvaltningsdomstol. 11

12 Praktisk information Kategorin beredningsjurister används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän domstol. Denna kategori omfattar även personer i allmän domstol som är anställda som föredragande. När det gäller utbildning för nyutnämnda domare har Domstolsakademin inga fastställda utbildningspaket. Utbildningen för en nyutnämnd domare bör istället planeras i samråd mellan domaren och chefen utifrån domarens bakgrund och tidigare erfarenhet. Domstolsakademins biträdande rektor kan vid behov bistå med hjälp att välja kurser eller vid upprättandet av en utbildningsplan för nyutnämnda domare. KURSKATEGORIER Kurserna i det centrala utbudet är indelade i kategorierna baskurs (B), fördjupningskurs (F) och specialistkurs (S). Kurser med europarättsliga inslag är dessutom försedda med en särskild symbol. På motsvarande sätt finns en särskild symbol för e-utbildningar. Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men är framför allt avsedda för mer erfarna juristers behov av kompetensutveckling. Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa jurister. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta sig att alla jurister har. Utbildningarna är ofta utformade som så kallade stegkurser där tanken är att samma deltagare ska kunna gå en hel specialistutbildning tillsammans och på så vis bygga upp ett nätverk. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. e Symbolen visar att kursen ges som en e-utbildning. 12

13 Praktisk information ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Ansökan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen där man också kan ta del av kursbeskrivning, kursprogram och annan dokumentation. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. På de flesta kurser är antalet begränsat till 25. I vissa fall görs därför en prioritering bland de deltagare som ansökt om att gå en kurs. En sådan prioritering görs normalt i samråd med berörda domstolar. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning. För det fall antalet ansökningar är alltför stort erbjuds därför den som blir utan plats vid ett utbildningstillfälle förtur till plats vid ett kommande tillfälle. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen. Information om resor finns i den kursinformation som skickas till deltagarna inför varje kurstillfälle. Vid planering av tjänsteresan och val av färdmedel gäller Sveriges Domstolars riktlinjer för tjänsteresor som finns att läsa på Intranätet. FÖRÄNDRINGAR OCH INFORMATION Domstolsakademins kurser planeras ungefär ett år i förväg. Det kan därför förekomma ändringar jämfört med det som anges i den tryckta katalogen. Kontinuerligt uppdaterad information om våra kurser finns alltid i Kompetensportalen. Information om extra kurstillfällen eller extrainsatta kurser publiceras även på Intranätet. Den som fortlöpande vill ha information om Domstolsakademins utbildningar och internationella verksamhet bör prenumerera på nyhetskanalerna Juridiska utbildningar och Internationellt på Intranätet. Prenumerationen startas i de personliga inställningarna som nås via startsidan på Intranätet. KONTAKTA DOMSTOLSAKADEMIN Kontaktuppgifter till dem som arbetar i Domstolsakademin finns i början av denna kurskatalog. En förteckning över kompetensutvecklarnas ansvarsområden finns på Intranätet under Min-anställning/Kompetensutveckling/Organisation/Ansvarsområden för kompetensutvecklarna i Domstolsakademin/. 13

14 BILDSIDA FOTO Praktisk information

15 ALLMÄNNA UTBILDNINGAR Allmän civilrätt Civilrättsdagar Kommersiella tvister (ej 2018)

16 Allmän civilrätt CIVILRÄTTSDAGAR 2018 Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är centralt för att handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrätten är dessutom ett omfattande område med en ständig rättsutveckling. Civilrättsdagarna syftar till att belysa den senaste rättsutvecklingen och att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom utvalda delar av civilrätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande civilrättsdagar för att ge domare möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom området och utbyta erfarenheter med andra. Olika delar av civilrätten behandlas vid olika utbildningstillfällen. Kursavsnitten är utformade med utgångspunkt i att deltagarna har grundläggande kunskaper inom respektive område. Undervisningen sker framför allt genom föreläsningar. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom civilrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2018 Stockholm 30 september

17 Domarrollen Domarrollen Domarrollen B Domarrollsseminarium för erfarna domare Domarrollen C Domarrollen D Domarrollen A Domstolens och domarens funktion 17

18 Domarrollen DOMSTOLENS OCH DOMARENS FUNKTION Domstolarna och domaren har en konstitutionell särställning och arbete med dömande verksamhet ställer särskilda krav på medarbetaren. Det finns ett flertal frågor kring domstolens och domarens funktion som den som inte tidigare arbetat med dömande arbetsuppgifter bör känna till. Kursens syfte är att ge deltagaren grundläggande kunskaper om och skapa ett forum för diskussion av sådana frågor. Kursen riktar sig till medarbetare som har dömande arbetsuppgifter och som inte tidigare har sådan erfarenhet, exempelvis tekniska råd, föredragande och beredningsjurister. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att reflektera över frågor som rör den dömande rollen och domstolens funktion, både konstitutionellt och funktionellt. Kursen behandlar frågor om domstolens roll och funktion i rättssystemet samt etikfrågor. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar samt diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha ökad insikt om sin yrkesroll och förstå vilka krav samhället ställer på den som arbetar i domstol med dömande arbetsuppgifter. KURSLEDARE Administrativa direktören Märit Bergendahl, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Nicklas Söderberg, Helsingborgs tingsrätt 24 maj 2018 Stockholm 10 april

19 Domarrollen DOMARROLLEN EN KURS I FYRA STEG Domaryrket har en konstitutionell särställning. Domaren har maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. Principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning är ständigt aktuella. Dessutom finns ett stort intresse för att diskutera frågor om domarrollen och etik. Domarrollen är en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i rollen som maktutövare. Med rollen följer krav på gott bemötande, ordning och säkerhet i rättssalen samt god kommunikation med parter, allmänhet och media. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. När det gäller nyutnämnda domare bör kursen genomföras under de inledande två-tre åren av tjänstgöringen. Det sista steget består av en Europaresa. För mer erfarna domare finns ett Domarrollsseminarium som är en fristående fortsättning till de fyra delkurserna om domarrollen. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen D krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B BEMÖTANDE OCH SÄKERHET Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, processuell rättvisa; förhållningssätt till och bemötande av förhörspersoner och allmänhet, säkerhets- och ordningsfrågor. C DOMARENS KOMMUNIKATION Retorik, språket i domar och beslut, praktiska domskrivningsfrågor, mediekunskap. D DOMARE I EUROPA Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 19

20 Domarrollen DOMARROLLEN A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Under kursen berörs frågor som gäller domarens och domstolarnas konstitutionella ställning, domarens självständighet, rättsfilosofi samt moral och etik. Även frågan om gränsdragningen mellan den lagstiftande och dömande makten är föremål för diskussion. Undervisningen sker dels genom föreläsningar, dels i seminarieform. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska förstå centrala frågor som rör domarens och domstolens ställning konstitutionellt och funktionellt. Målet med kursen är också att deltagarna ska ges tillfälle till reflektion och diskussion kring dessa frågor. KURSLEDARE Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen Lagmannen Björn Lindén, Örebro tingsrätt LÄRARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Administrativa direktören Märit Bergendahl, Göteborgs tingsrätt Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå 7 8 mars 2018 Internat i Stockholmstrakten 20 januari augusti 2018 Internat i Stockholmstrakten 20 juni

21 Domarrollen DOMARROLLEN B BEMÖTANDE OCH SÄKERHET Att parter och bevispersoner som kommer till domstolen får ett gott bemötande är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka deltagaren i sin roll genom att ge fördjupade kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande hos domaren och hur detta kan omsättas i praktiken. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller den motsvarande äldre kursen Domarrollen och domstolens funktion. Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna har ett berättigat krav att bli bemötta med respekt och värdighet. För att parterna ska uppleva att rättegången är rättvis och att de får komma till tals behövs ett gott bemötande, god ordning och säkerhet samt en tydlig och aktiv processledning. I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid bl.a. muntlig förhandling liksom vissa etiska frågor. Exempel på vad parter önskar i form av information och bemötande hämtas från de tusentals brukarintervjuer som har genomförts i Sveriges domstolar. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom de mekanismer som kan styra särskilt utsatta människor. En del av kursen ägnas åt likabehandlings- och diskrimineringsfrågor, medvetna och omedvetna fördomar samt utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Slutligen tas även frågor om ordning och säkerhet i rättssalen upp. Undervisningen bedrivs dels i form av föreläsningar, dels i seminarieform. Kursen innehåller också ett rättegångsspel. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska förstå 21

22 Domarrollen vilken betydelse ett gott bemötande har samt ha verktyg för att hantera bl.a. rollen som ordförande på ett sätt som gynnar en säker och effektiv hantering av mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska förstå hur man kan motverka att människor av osakliga skäl hanteras olika. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Ola Holmén, Kammarrätten i Jönköping Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Universitetslektorn Moa Bladini, Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Psykologen Gunnar Bohman, Stockholms universitet Mellanösternvetaren Hanna Cinthio, Mecca Kvalitetsutvecklaren Marie Hagsgård Lagmannen Lennart Johansson, Kristianstads tingsrätt Doktorn i kriminologi Nina Törnqvist, Brå Säkerhetschefen Thomas Östman, tingsrätterna i Stockholm Ytterligare lärare kan tillkomma mars 2018 Stockholm 30 januari september 2018 Stockholm 20 juni

23 Domarrollen DOMARROLLEN C - DOMARENS KOMMUNIKATION Domaryrket innefattar många kommunikativa uppgifter som ställer höga krav på retorisk kompetens. Domarens sätt att kommunicera med medborgarna bl.a. genom utformningen av domar och beslut samt via media är faktorer som har stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att höja kvaliteten i domar och beslut när det gäller tydlighet och juridisk argumentation. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om hur domstolens avgöranden förmedlas via media samt möjlighet att utveckla sin kommunikation med media. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller den motsvarande äldre kursen Domarrollen och domstolens funktion. Kursen tar upp frågor relaterade till domarens kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, genom domar och beslut samt via media. Kursen inleds med ett retorikavsnitt och behandlar språket i domar och beslut. Faktorer som kan bidra till en effektiv domskrivningsprocess tas också upp. Domstolsverkets mediestrategi, hur man skriver ett pressmeddelande och vad ett sådant ska innehålla gås igenom. Även intervjuteknik behandlas. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, erfarenhetsutbyte och individuella uppgifter. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha verktyg för att förbättra utformningen av domar och beslut samt fördjupade kunskaper om hur domstolarnas avgöranden förmedlas till allmänheten via media. Målet är också att deltagarna ska ha utvecklat sin förmåga att kommunicera effektivt med media via pressmeddelanden och i intervjusituationer. KURSLEDARE Rådmannen Daniel Sjölund, Förvaltningsrätten i Stockholm Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Journalisten Ville Carlström Språkkonsulten Maria Hultberg, Ordeliv Kommunikatören Eva Hulting, Enheten för externkommunikation, Domstolsverket Rektorn Magdalena Hägg Bergvall, Domstolsakademin Kommunikatören Jesper Nietsche, Enheten för externkommunikation, Domstolsverket april 2018 Stockholm 20 februari oktober 2018 Stockholm 20 augusti

24 Domarrollen DOMARROLLEN D - DOMARE I EUROPA Arbetet i våra svenska domstolar påverkas allt mer av vad som sker utanför Sveriges gränser. Svenska domstolar och domare kommer allt oftare i kontakt med normtillämpning som inte har sitt ursprung i den nationella rätten. Syftet med denna kurs är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Ett annat syfte är att deltagarna ska ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är såväl nyutnämnda som mer erfarna ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har gått Domarrollen A, B och C, eller motsvarande äldre kurser i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas. Kursen är en grupp- och studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg. Deltagarna lämnar Sverige på måndag morgon och återvänder fredag kväll. Under resan genomförs studiebesök vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen, där deltagarna närvarar vid en förhandling. Därutöver får deltagarna lyssna till föredrag samt delta i diskussioner och seminarier. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hur europarätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol samt att deltagarna ska ha getts möjlighet till erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Mer detaljerad information om kursen och dess utformning kommer att presenteras i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. KURSLEDARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Hyresrådet Birgitta Erlinge, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare November 2018 (preliminärt den november) Studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg 20 juli

25 Domarrollen DOMARROLLSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Domarens självständighet och domaretik är centrala och viktiga diskussionsteman för alla domare. Syftet med domarrollsseminariet är att skapa ett forum där erfarna domare tillsammans kan reflektera och diskutera kring frågor som rör domarrollen. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är främst domare som genomgått de fyra delkurserna om domarrollen, men även andra erfarna domare är välkomna att delta. Seminariet riktar sig till domare vid både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Domstolsakademin anordnar årligen speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse av att fördjupa sig i frågor som rör domarnas yrkesroll. Innehållet varierar mellan olika utbildningstillfällen. Under seminariet erbjuds deltagarna ett forum för diskussion och fördjupning i frågor där yrkesrollen står i centrum. Här får deltagarna möjlighet att mer fördjupande diskutera frågor som behandlas i de fyra delkurserna om domarrollen och andra liknande frågor. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform med kortare inslag av föreläsningar. Även paneldiskussioner kan förekomma. Information om det närmare innehållet kommer att finnas tillgängligt på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska ges möjligheter till fördjupning och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör domarnas yrkesroll. KURSLEDARE Rektorn Magdalena Hägg Bergvall, Domstolsakademin ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare september 2018 Stockholm 10 augusti

26 Domarrollen 26

27 Domstolsgemensamma kurser Barnet i rättsprocessen I hederns namn Domstolsgemensamma kurser Att tala genom tolk Psykisk sjukdom m.m. Juridisk engelska Värdering av muntlig bevisning - rättspsykologi 27

28 Domstolsgemensamma kurser DOMSTOLSGEMENSAMMA KURSER Domstolsakademins kursutbud är indelat i olika ämnesområden, vilket normalt också innebär en uppdelning mellan domstolsslagen. Det finns emellertid kurser som kan sägas höra hemma i mer än ett ämnesområde och som riktar sig till deltagare från såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Dessa kurser kallas för domstolsgemensamma kurser och finns samlade i ett gemensamt avsnitt av kurskatalogen. De domstolsgemensamma kurserna berör alltså normalt teman som är relevanta inom mer än ett ämnesområde och de riktar sig till deltagare från båda domstolsslagen. Vilka domstolsgemensamma kurser som erbjuds varierar från år till år. Ibland har kursen en gemensam inledande del som följs av anpassade avsnitt för allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. För vissa domstolsgemensamma baskurser finns det separata fördjupningskurser för allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. 28

29 Domstolsgemensamma kurser ATT TALA GENOM TOLK Tolkar är i många fall en nödvändig del av processen i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut baseras på ett oriktigt underlag. Kommunikation genom tolkar är också en central del i arbetet med bemötandefrågor och förtroendet för domstolarna. Syftet med kursen är att öka förståelsen för tolkarnas arbete och uppdrag samt att ge deltagarna verktyg för att skapa de bästa förutsättningarna för en rättssäker hantering av mål där tolkning sker. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen behandlar tolkfrågor som aktualiseras i förhandlingssituationen. Bland annat diskuteras bemötandefrågor samt situationer där den enskilde kan vilja byta tolk utifrån den religiösa, politiska, kulturella eller etiska dimension som kan finnas i tolksituationen. Vidare behandlas Kammarkollegiets arbete med auktorisation och tillsyn, god tolksed, etiska regler m.m. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för tolkars arbete och uppdrag. Deltagarna ska också känna till de etiska regler som styr tolkar. Målet är vidare att deltagarna ska kunna leda förhandlingar på ett sådant sätt att förutsättningarna för en korrekt tolkning blir optimal. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Sonja Huldén, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Rättstolken Shahla Amin Rättstolken Jennie Fors, föreningen Rättstolkarna Ivett Larsson, Kammarkollegiet Ytterligare lärare meddelas senare maj 2018 Stockholm 30 mars

30 Domstolsgemensamma kurser JURIDISK ENGELSKA Internationella inslag förekommer allt oftare i rättstillämpningen och det blir också allt vanligare med internationella utbyten och kontakter. Goda kunskaper i juridisk engelska är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig lagtext och rättsfall på engelska. Även kommunikation med utländska parter och kollegor från andra länder kräver sådan kunskap. Kursens syfte är att utveckla deltagarnas språkliga färdigheter i juridisk engelska. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen tar upp juridiska begrepp och dess användning på engelska. Även engelska affärstermer med koppling till juridik tas upp. Undervisningen, som sker på engelska, bedrivs i form av föreläsningar, diskussioner och övningsuppgifter. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha ett grundläggande engelskt ordförråd med juridiska termer och begrepp samt kunna använda dessa på ett korrekt sätt i tal och skrift. KURSLEDARE Konsulten Saul Cambridge 23 maj 2018 Stockholm 10 april

31 Domstolsgemensamma kurser PSYKISK SJUKDOM M.M. Såväl i allmän domstol som i förvaltningsdomstol handläggs mål med personer som lider av psykisk sjukdom och/eller personlighetsstörningar. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna översiktliga kunskaper om psykisk sjukdom och personlighetsstörningar, bl.a. i fråga om behandlingsbarhet och återfallsrisk, samt om den rättspsykiatriska undersökningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen innehåller en översiktlig genomgång avseende diagnostik kring psykiska sjukdomar och de skattningsinstrument som används på psykiatriska kliniker. Därtill ges baskunskaper kring vissa personlighetsstörningar och rättspsykiatri. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, filmvisningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om centrala begrepp och samband rörande psykisk sjukdom och vissa personlighetsstörningar samt ha verktyg för att kunna bedöma de skattningsinstrument och läkarintyg som förekommer i mål och ärenden. KURSLEDARE Rådmannen Per Nordén, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren Björn Milesson Fors, psykiatridivisionen Uppsala 3 4 december 2018 Stockholm 20 oktober

32 Domstolsgemensamma kurser VÄRDERING AV MUNTLIG BEVISNING RÄTTSPSYKOLOGI I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer ofta muntlig bevisning. Värdering av muntliga utsagor förutsätter kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de centrala delar i denna forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. Som påbyggnad till denna baskurs erbjuder Domstolsakademin fördjupningskurser om muntlig bevisning för såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Under kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Bland annat behandlas människans minne, samt frågor om tillförlitlighet och trovärdighet. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om hur minnet fungerar och vilka andra faktorer som måste beaktas vid värdering av muntlig bevisning. KURSLEDARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Pär Anders Granhag, Göteborgs universitet 28 augusti 2018 Stockholm 20 juni

33 Domstolsgemensamma kurser BARNET I RÄTTSPROCESSEN Rättsprocesser rörande ett barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. I mål och ärenden som rör barn gäller principen om barnets bästa, vilket bl.a. innebär att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation. Syftet med kursen är att belysa de frågeställningar som kan uppkomma vid parallella rättsprocesser samt ge fördjupade kunskaper om barnets rättigheter och villkor i olika rättsprocesser. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen lägger ett tydligt fokus på barnets rättigheter och villkor i familjemål, brottmål och tvångsmål och belyser de problem och utmaningar som kan uppstå i respektive rättsprocess. Även riskbedömningar behandlas. Förslaget om att göra Barnkonventionen till svensk lag tas upp. Kursen innehåller också avsnitt om behandling på barnpsykiatrisk klinik, socialtjänstens och familjerättens utredningar, hur barnförhör går till och redovisas samt hur olika utredningar kan kollidera. Frågor om hur barns minne fungerar, hur barnets utsagor kan påverkas och hur barnens utsagor kan säkras tas också upp. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för och kunskap om barnets villkor och rättigheter i olika processer. Observera att de frågeställningar rörande barn som kan uppkomma i migrationsmål inte behandlas i denna kurs utan i kursen Barn och unga i migrationsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, verksamhetschef och rektor Ericastiftelsen, Stockholm Fil. dr Emma Roos af Hjelmsäter, Göteborgs universitet Jur. dr Rebecca Thorburn Stern, Uppsala universitet Ytterligare lärare meddelas senare augusti 2018 Stockholm 20 juni

34 Domstolsgemensamma kurser I HEDERNS NAMN I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer mål där frågor om hederskultur får betydelse. Syftet med utbildningen är att ge fördjupade kunskaper om och en ökad förståelse för hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att hantera mål med hedersrelaterade inslag. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen inleds med en genomgång av och diskussion om grunderna i och olika synsätt på hedersrelaterad problematik. Därefter behandlas livssituationen för unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även konkreta kännetecken på sådant våld och förtryck tas upp. Mäns och pojkars roller i hederssammanhang behandlas särskilt. Även frågeställningar om partsnärvaro, bemötande, säkerhet m.m. diskuteras. Domare från allmän domstol erbjuds ett pass om hur kulturella försvar aktualiseras i det straffrättsliga regelsystemet. Domare från migrationsdomstol erbjuds samtidigt ett avsnitt om hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch andra dagen, vilket då bör anmälas i förväg. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hederskulturens grundläggande strukturer och om handläggning av mål med hedersrelaterade frågeställningar. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Rasool Awla, Göteborgs universitet Enhetschefen och socionomen Dilek Baladiz, Origo- Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Stockholms län Advokaten Anna Dahlbom, Lewis & partner advokatbyrå AB Professorn Claes Lernestedt, Uppsala universitet Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet Kriminalinspektören Kickis Åhre Älgamo, Stockholmspolisen Ytterligare lärare meddelas senare maj 2018 Stockholm 10 april

35 Entreprenadrätt Entreprenadrätt Entreprenadrätt 35

36 Entreprenadrätt ENTREPRENADRÄTT Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis diskutera och problematisera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister med flerårig erfarenhet av handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering och användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Genomgångarna i föreläsningsform varvas med grupparbeten och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om entreprenadrättsliga frågor inklusive de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna på området och kunna tillämpa dem vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. KURSLEDARE Verksamhetsutvecklaren Joakim Westerlund, Avdelningen för Domstolsutveckling, Domstolsverket ÖVRIGA LÄRARE Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars

37 Europarätt Europarätt Europarättsdag Europarätt 37

38 Europarätt e EUROPARÄTT I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om EU-rätten och Europakonventionen samt europarättens inverkan på svensk rättstillämpning. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av europarätt. Kursen behandlar översiktligt Europeiska unionens institutionella struktur och EU-rättens rättsliga ställning inom medlemsstaternas rättsordningar. Vidare ges en genomgång av EU-rättslig metod och process. EU:s rättsystem, rättskällelära och EU-domstolens arbets- och tolkningsmetoder gås igenom jämte principerna om direkt effekt och företräde. Även Europakonventionen i svensk rättstillämpning behandlas och dess förhållande till EU:s rättighetsstadga. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om EU-rätten och Europakonventionen samt ha verktyg för att uppmärksamma europarättsliga aspekter i mål och ärenden. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 38

39 Europarätt EUROPARÄTTSDAG 2018 En mängd europeiska regler är en del av det svenska rättssystemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är mångfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med Europarättsdagen är att belysa den senaste rättsutvecklingen samt ge deltagarna fördjupade kunskaper i olika delar av europarätten och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande en speciell utbildningsdag för domare med särskilt intresse för europarätt. Utbildningsdagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Europarättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på europarättens område, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom europarätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Byråchefen Anna Erman, Justitiekanslern ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 12 september 2018 Stockholm 20 juni

40 BILDSIDA FOTO Europarätt

41 Familjerätt Barnets bästa Familjerättsdagar Internationell familjerätt Vägval i mål om vårdnad, boende och umgänge Handläggning av familjemål

42 Familjerätt e HANDLÄGGNING AV FAMILJEMÅL Domare som handlägger familjemål behöver goda kunskaper om de regler som styr processen. Kursen tar upp de olika stegen i handläggningen. Syftet med kursen är att ge deltagaren grundläggande kunskaper om bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge. Kursen syftar också till att ge kännedom om handläggningen hos socialtjänsternas familjerätter och hos ombuden. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av familjemål. Kursen behandlar handläggningen av mål och ärenden om vårdnad m.m. från det att en part söker juridiskt biträde till dess att domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Undervisningen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om föräldrabalkens regler om vårdnad boende och umgänge och kunna tillämpa dessa vid handläggningen av familjerättsliga mål och ärenden. Målet med kursen är också att deltagarna ska känna till hur ombudens och socialtjänsternas familjerätters hantering av en tvist om vårdnad, boende och umgänge ser ut. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 42

43 Familjerätt BARNETS BÄSTA Enligt föräldrabalken är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med kursen är att förmedla ett tydligt barnperspektiv och fördjupade kunskaper om vad som kan vara till ett barns bästa i en vårdnadstvist. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Handläggning av familjemål. Kursen har särskilt fokus på principen om barnets bästa. Kursen behandlar den rättsliga regleringen lagstiftning, praxis och konventioner som har betydelse för prövningen av barnets bästa i tvister om vårdnad m.m. Vidare behandlas andra än rent rättsliga aspekter som ska beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa i ett enskilt fall. Stor vikt läggs vid frågor om barns psykiska utveckling och om sociala faktorer som har betydelse för vilka alternativ som kan vara lämpliga för barn i olika åldrar och i olika situationer. Undervisningen sker i seminarie- och föreläsningsform, med utrymme för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om det juridiska begreppet barnets bästa och ha förståelse för vanligt förekommande faktorer som har betydelse för bedömningen av barnets bästa i olika situationer. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare september 2018 Stockholm 30 juni

44 Familjerätt FAMILJERÄTTSDAGAR 2018 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Under familjerättsdagarna tas aktuella frågor inom familjerätten upp. Dagarna syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet samt skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Familjerättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på familjerättens område, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom familjerätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Mats Persson, Alingsås tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 6 7 november 2018 Stockholm 20 september

45 Familjerätt INTERNATIONELL FAMILJERÄTT De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Det är därför viktigt att domare som handlägger denna typ av mål har god kännedom om de lagar och förordningar som gäller på området samt även har andra kunskaper som krävs för handläggning av de aktuella målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna goda kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål och om olika mångkulturella faktorer av betydelse inom familjerätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Den riktar sig till jurister som handlägger familjerättsliga mål och ärenden med internationell anknytning. Kursen behandlar inledningsvis frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål med internationell anknytning. Den avslutande delen av kursen tar upp de mångkulturella faktorer som påverkar de familjerättsliga målen och ärendena i våra domstolar; t.ex. vad avser imamernas betydelse i olika sammanhang och islams brudpenning (mahr). Även s.k. hedersrelationer belyses. Undervisningen sker i seminarie- och föreläsningsform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper som krävs för att kunna tillämpa de lagar och förordningar som gäller på området samt ha en större förståelse för de mångkulturella inslagen. KURSLEDARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Kuratorn Maria Geni, Origo/Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Advokaten Fredric Renström, Lindskog Malmström Advokatbyrå KB, Stockholm april 2018 Stockholm 10 mars

46 Familjerätt VÄGVAL I MÅL OM VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE Lagstiftarens målsättning med domstolarnas hantering av familjemål är att så många tvister som möjligt ska lösas i samförstånd mellan parterna. Samtidigt finns det vårdnadstvister som kanske inte lämpar sig för samförståndslösningar, t.ex. där barn riskerar att fara illa. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om dels situationen för barn som far illa i konflikter mellan föräldrarna, dels arbetet med att välja väg mellan att försöka nå en hållbar samförståndslösning och att avgöra målet genom dom. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Den riktar sig till domare med flerårig erfarenhet av arbete med familjemål. Kursen behandlar främst frågan om vägvalet mellan å ena sidan att försöka få till stånd hållbara samförståndslösningar och å andra sidan att döma i mål om vårdnad, boende och umgänge. Vidare ska deltagarna under kursen diskutera och analysera hur hållbara samförståndslösningar kan uppnås och vad som kan göras för de barn som far illa i tvister mellan föräldrarna. Kursen är praktiskt inriktad med ett erfarenhetsutbyte mellan lärarna och deltagarna. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform utifrån olika verklighetsanknutna fall. En erfaren familjerättssekreterare (socionom) deltar i undervisningen. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om barnens situation i vårdnadstvister samt ha användbara verktyg för att avgöra när det utifrån barnets bästa är lämpligt att försöka nå hållbara samförståndslösningar respektive när det är mer lämpligt att avgöra målet genom dom. KURSLEDARE Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Robert Eneljung, Göteborgs tingsrätt Familjerättssekreteraren Lena Lindh, Huddinge kommun maj 2018 Stockholm 31 mars

47 Företagsekonomi Företagsekonomi Bokföring och redovisning nyheter och uppdatering (ej 2018) Grundläggande bokföring och redovisning 47

48 Företagsekonomi GRUNDLÄGGANDE BOKFÖRING OCH REDOVISNING I allmän domstol och förvaltningsdomstol behövs kunskaper i grundläggande bokföring och redovisning vid handläggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och ekobrottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företagsekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen ägnas inledningsvis åt företagsekonomins begrepp och metoder. Därefter följer en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen, begreppet god redovisningssed och hur den löpande bokföringen upprättas. Här berörs även frågor om bokslutsprocessen samt upprättandet av årsredovisning. Avslutningsvis gås räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisning igenom. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till hur en korrekt bokföring och redovisning blir till, från affärshändelse till årsredovisning. Deltagarna ska också ha grundläggande kunskaper om hur ett företags räkenskaper kan analyseras via årsredovisning och liknande handlingar. KURSLEDARE Hovrättsrådet Per G Hansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVRIGA LÄRARE: Docenten Susanne Arvidsson, Lunds universitet Redovisningsexperten Anna Ersson, Bokföringsnämnden september 2018 Stockholm 10 augusti

49 Förvaltningsprocessrätt Förvaltningsprocessrätt Överklagbarhet och klagorätt Förvaltningsprocessrätt ur ett EUrättsligt perspektiv Förvaltningsrättens funktion Ramen för processen i förvaltningsmål Förvaltningsprocessrättsdagar Muntlig bevisning i förvaltningsdomstol Processledning och utredningsansvar Bevisning i förvaltningsprocessen Grundläggande förvaltningsprocessrätt Värdering av muntlig bevisning - rättspsykologi 49

50 Förvaltningsprocessrätt GRUNDLÄGGANDE FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT Handläggningen av mål i förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläggande och centrala delar av förvaltningsprocessrätten och därigenom ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål fatta korrekta processuella beslut och vidta lämpliga handläggningsåtgärder. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i förvaltningsprocessrätten, såsom besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunicering, bevisbörda/beviskrav och processramen. I ett introducerande avsnitt av kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och karaktär, liksom dess förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar och diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de centrala delarna inom förvaltningsprocessrätten och förstå hur bestämmelserna på området tillämpas. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Sebastian Wejedal, Göteborgs universitet 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari oktober 2018 Stockholm 20 augusti

51 Förvaltningsprocessrätt BEVISNING I FÖRVALTNINGSPROCESSEN Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse vid handläggning av förvaltningsmål. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels kunna hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels kunna genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels hur dessa används inom ramen för denna process. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Efter det inledande avsnittet följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och förstå hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål. Målet är också att deltagarna ska förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål. KURSLEDARE Rådmannen Jesper Blomberg, Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB november 2018 Stockholm 10 oktober

52 Förvaltningsprocessrätt FÖRVALTNINGSPROCESSENS FUNKTION Frågan om förvaltningsprocessens funktion har behandlats förhållandevis sparsamt i förarbeten, praxis och doktrin. Processens karaktär förändrades då förvaltningsprocesslagen trädde i kraft 1971, bl.a. till följd av införandet av tvåpartsprocessen samt genom europarättens inverkan. Synen på vilken funktion förvaltningsprocessen har t.ex. konfliktlösande, handlingsdirigerande eller kontrollerande kan emellertid få stor betydelse för hur en domare väljer att hantera olika processuella frågeställningar. Det kan handla om centrala frågor som t.ex. vilket ansvar domstolen har för utredningen i målet samt prövningens omfattning. Syftet med denna kurs är att belysa olika aspekter kring frågan om förvaltningsprocessens funktion samt ge domare möjlighet till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte kring frågan. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Kursen innefattar en redogörelse för förvaltningsdomstolarnas och förvaltningsprocessens utveckling. Särskilt fokus läggs på tvåpartsprocessens införande samt europarättens inverkan, liksom relevant praxis. Jämförelser görs även med de uppfattningar som finns om civil- och straffprocessens funktion. Kursen innehåller därtill komparativa inslag, där utgångspunkt tas i vissa avgöranden från EU-domstolen samt utländsk förvaltningsprocessrätt. Undervisningen sker i seminarieform, där kortare föreläsningar varvas med diskussioner i mindre grupper och i storgrupp. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupad insikt om de olika aspekter som kan läggas på frågan om förvaltningsprocessens funktion, för att därigenom kunna hantera förvaltningsprocessuella frågor på ett mer ändamålsenligt och enhetligt sätt. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Kammarrättsrådet Anders Odmark, Kammarrätten i Sundsvall 15 maj 2018 Stockholm 30 mars

53 Förvaltningsprocessrätt FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT UR ETT EU-RÄTTSLIGT PERSPEKTIV Förvaltningsdomstolarna handlägger ett stort antal mål med EU-rättslig anknytning. I anslutning till de tillämpliga EU-rättsliga bestämmelserna finns ibland särskilda förfaranderegler. Även när sådana regler saknas kan EU-rätten komma att inverka på tillämpningen av de nationella processbestämmelserna, särskilt mot bakgrund av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och allmänna EUrättsliga principer. Syftet med denna kurs är att ge fördjupade kunskaper om samt allsidigt belysa den inverkan som EU-rätten kan ha på den nationella förvaltningsprocessrätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursen innefattar en genomgång av tillämpliga artiklar i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt vissa av EU-rättens allmänna rättsprinciper. Under kursen presenteras och diskuteras även relevanta avgöranden från EU-domstolen. Därtill behandlas avgöranden från svenska domstolar. Undervisningen ges i form av föreläsningar och rättsfallsdiskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hur EU-rätten kan inverka på den nationella förvaltningsprocessrätten och därigenom ha verktyg för att kunna identifiera och hantera sådana situationer. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Kammarrättsrådet Mona Aldestam, Kammarrätten i Stockholm 5 6 november 2018 Stockholm 20 september

54 Förvaltningsprocessrätt FÖRVALTNINGSPROCESS- RÄTTSDAGAR 2018 Förvaltningsprocessrätten är under ständig utveckling, inte minst genom europarättens påverkan. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Utrymme ges även för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar årligen återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för förvaltningsprocessrätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Förvaltningsprocessrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på förvaltningsprocessrättens område, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2018 Stockholm 30 januari

55 Förvaltningsprocessrätt MUNTLIG BEVISNING I FÖRVALTNINGSDOMSTOL Användning av muntlig bevisning har successivt ökat i förvaltningsprocessen. En korrekt och förutsebar hantering av muntlig bevisning förutsätter goda kunskaper om de processuella regler som ska tillämpas vid förhör med part, vittne och sakkunnig. Denna kurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål kunna hantera frågor om muntlig bevisning på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som erhålls genom Domstolsakademins kurs Värdering av muntlig bevisning rättspsykologi. Kursen inleds med en allmän genomgång om bevisning i förvaltningsprocessen, med särskilt fokus på muntlighetsprincipens tillämpning. Därefter behandlas de bestämmelser i förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken som rör muntlig bevisning samt hörande av part, vittne och sakkunnig. I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att ett förhör hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till regler om tystnadsplikt som kan gälla för ett vittne. Vad gäller själva värderingen av muntliga utsagor tar undervisningen och diskussionerna främst utgångspunkt i relevant praxis, bl.a. rörande kriterier för bedömning av tillförlitlighet/trovärdighet. Under kursen behandlas slutligen även särskilda frågor rörande bl.a. sekretess, säkerhet, tolkning och förhör med barn. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om reglerna om muntlig bevisning i förvaltningsdomstol och kunna hantera samt värdera muntliga utsagor på ett korrekt och enhetligt sätt. KURSLEDARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Eva Karlsson Helghe, Förvaltningsrätten i Falun september 2018 Stockholm 20 juni

56 Förvaltningsprocessrätt PROCESSLEDNING OCH UTREDNINGSANSVAR Hur rätten utövar sin processledning och fullgör sitt utredningsansvar kan få stor betydelse för processmaterialets innehåll och därmed också för utgången i målet. Det är rätten som har det yttersta ansvaret för att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Det är samtidigt av stor vikt att rätten agerar på ett sådant sätt att dess objektivitet och opartiskhet inte kan ifrågasättas. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att göra enhetliga och förutsebara ställningstaganden när det gäller i vilken omfattning rätten dels aktivt ska verka för att processmaterialet preciseras och berikas av parterna, dels själv ska inhämta utredning. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursen behandlar frågeställningar som rör processledning och utredningsansvar i förvaltningsdomstol. När det gäller omfattningen av processledningen, sätter kursen avhjälpandet av rättsliga brister i fokus. Därvid berörs de olika intressen som påverkar processledningens omfattning. Kursen tar vidare upp formerna för hur brister, såväl språkliga som rättsliga, bör avhjälpas av rätten. Formerna för processledningen sätts dessutom in i ett bemötandeperspektiv, varvid rättens åtgärder berörs med utgångspunkt från berörda parters förväntningar, behov och förhållningssätt. Beträffande utredningsansvaret tar kursen bl.a. upp vilka faktorer som motiverar att rätten själv för in omständigheter i målet och vilka begränsningar som kan finnas i det avseendet. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper om reglerna om processledning och utredningsansvar som krävs för att kunna tillämpa dessa på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, vilket samtidigt förbättrar bemötandet gentemot parterna. KURSLEDARE Kammarättsrådet Anders Odmark, Kammarrätten i Sundsvall ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Isa Karlander, Uppsala universitet augusti 2018 Stockholm 20 juni

57 Förvaltningsprocessrätt ÖVERKLAGBARHET OCH KLAGORÄTT Bestämmelserna om överklagbarhet och klagorätt är av central betydelse för regleringen av vilka beslut som överhuvudtaget ska få överprövas och vem som ska tillåtas föra talan mot ett beslut. En tillämpning av reglerna om överklagbarhet och klagorätt förutsätter en god överblick över rättspraxis på området och en förmåga att avgöra när generella slutsatser kan dras utifrån praxis. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt i varje enskilt mål kunna avgöra om beslutet i fråga är överklagbart och om den som överklagar har klagorätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. I kursens inledande avsnitt behandlas överklagbarhetens och klagorättens allmänna funktion i förvaltningsprocessrätten. Därefter behandlar kursen överklagbarheten och vilka verkningar ett beslut ska ha för att det ska kunna överklagas. Kursen avslutas med frågor om klagorätt och innebörden av den som det angår och gått honom emot. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om överklagbarhet och klagorätt samt kunna tillämpa dessa vid handläggningen av mål. KURSLEDARE Rådmannen Hanna Werth, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Justitierådet Ulrik von Essen, Högsta förvaltningsdomstolen april 2018 Stockholm 20 februari

58 BILDSIDA FOTO Förvaltningsprocessrätt

59 Hyres- och arrenderätt Arrenderättsdagar Hyresrättsdagar Offentlighet och sekretess för hyresråd

60 Hyres- och arrenderätt ARRENDERÄTTSDAGAR 2018 Hanteringen av arrenderättsliga frågor är ett specialiserat och komplext ämnesområde. Kursens syfte är att ge information om nyheter och aktuella frågor samt att ge deltagarna fördjupade kunskaper på arrenderättens område. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd. Kursen tar upp aktuella arrenderättsliga problem och frågeställningar. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan utbildningstillfällena. Undervisningen ges i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom det arrenderättsliga området men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2018 Stockholm 10 oktober

61 Hyres- och arrenderätt HYRESRÄTTSDAGAR 2018 Hantering av hyresrättstvister är ett specialiserat ämnesområde. Kursens syfte är att ge information om nyheter och aktuella frågor samt att ge deltagarna fördjupade kunskaper på hyresrättens område. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd. Kursen tar upp aktuella hyresrättsliga problem och frågeställningar. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan utbildningstillfällena. Undervisningen ges i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom det hyresrättsliga området men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare maj 2018 Stockholm 30 mars

62 BILDSIDA FOTO Hyres- och arrenderätt

63 Immaterial- och marknadsrättsdag Immaterialrätt

64 Immaterialrätt IMMATERIAL- OCH MARKNADSRÄTTSDAG 2018 Handläggning av mål med immaterialrättslig och marknadsrättslig karaktär kräver specialistkunskaper. Syftet med denna dag är att belysa den senaste rättsutvecklingen och ge deltagarna fördjupade kunskaper inom immaterial- och marknadsrätten. Syftet är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Den riktar sig till ordinarie domare som handlägger immaterial- och marknadsrättsliga mål. Domstolsakademin anordnar återkommande en särskild utbildningsdag för ordinarie domare, inklusive patentråd, med särskilt intresse för immaterial- och marknadsrätt. Utbildningsdagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen sker både i föreläsnings- och seminarieform. Även paneldiskussioner och andra undervisningsformer kan förekomma. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom immaterial- och marknadsrättens områden samt ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hovrättslagmannen Christine Lager, Svea hovrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 27 september 2018 Stockholm 10 augusti

65 Kommunalrätt Kommunalrätt Kommunalrätt och laglighetsprövning 65

66 Kommunalrätt KOMMUNALRÄTT OCH LAGLIGHETSPRÖVNING Laglighetsprövningsmål ställer särskilda krav på handläggningen i domstol. Med EU-medlemskapet följer också andra legala frågeställningar på kommunalrättens område. Syftet med utbildningen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet och användbara verktyg vid handläggning av måltypen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen inleds med en genomgång av gränserna för vad kommunerna får ägna sig åt, hur beslutanderätten internt fördelas, sakprövningsförutsättningarna för laglighetsprövningen, vilka omständigheter som får prövas och vad prövningen bör ha för inriktning. Därefter behandlas hur en kommun vanligen är uppbyggd och hur olika funktioner inom kommunen är fördelade. Även statsstöd tas upp översiktligt. Kursen avslutas med ett avsnitt inriktat på praktisk tillämpning av regelverket och handläggning av laglighetsprövningsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om den lagstiftning som reglerar kommunernas verksamhet, om institutet laglighetsprövning och om handläggningen av laglighetsprövningsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Anders Cedhagen, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Särskilde utredaren Johan Höök, Regeringskansliet Ytterligare lärare meddelas senare april 2018 Stockholm 28 februari

67 Konkurs- och utsökningsrätt Konkurs- och utsökningsrätt Konkursrätt 1 Konkursrätt 2 Utsökningsrätt 67

68 Konkurs- och utsökningsrätt e KONKURSRÄTT 1 Vid landets allmänna domstolar handläggs årligen tusentals konkurser. Ofta sker denna hantering av en eller flera särskilt utsedda domare. Syftet med kursen är att ge deltagarna en allmän och övergripande introduktion till konkursinstitutet. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av att handlägga konkursärenden. Kursen behandlar centrala begrepp inom konkursrätten, de olika aktörernas roller i samband med en konkurs samt domstolens handläggning av ett typiskt konkursärende. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om konkursinstitutet samt kunna tillämpa centrala handläggningsregler i ett okomplicerat konkursärende. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 68

69 Konkurs- och utsökningsrätt KONKURSRÄTT 2 Vid landets allmänna domstolar handläggs årligen tusentals konkurser. Ofta sker denna hantering av en eller flera särskilt utsedda domare. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om konkursinstitutets roll i rättskedjan samt om hur konkursärenden handläggs. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av att handlägga konkursärenden. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Konkursrätt 1. Under kursen görs en grundlig genomgång av konkursinstitutet, bl.a. innefattande frågor om vilken prövning som ska göras av en ansökan samt om den fortsatta handläggningen. Hur ett bevakningsförfarande går till samt hur ett konkursärende avslutas gås igenom. Kursen avslutas med ett föredrag där en konkursförvaltare samt en företrädare från Tillsynsmyndigheten i konkurser ger sin syn på konkurshandläggningen samt vilka utmaningar och svårigheter som finns. Undervisningen ges främst i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de centrala delarna av konkursrätten samt kunna handlägga konkursärenden på ett effektivt och rättssäkert sätt. KURSLEDARE Rådmannen Dan Isaksson, Södertälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Advokaten Johan Linder, Hamilton Advokatbyrå Kronofogden Mats Österlund, TSM Ytterliagre lärare meddelas senare mars 2018 Stockholm 30 januari

70 Konkurs- och utsökningsrätt UTSÖKNINGSRÄTT Utsökningsärenden handläggs vid särskilt angivna domstolar. Kursen syftar till att ge en introduktion i utsökningsrätt och avser främst handläggningen av utsökningsärenden i tingsrätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Den riktar sig till personer som har begränsad erfarenhet av att handlägga utsökningsärenden. Kursen behandlar både materiella och processuella frågor inom utsökningsrätten. Den är främst inriktad på den praktiska hanteringen av utsökningsärenden. Även centrala bestämmelser i utsökningsbalken och olika verkställighetsformer gås igenom. Bestämmelserna om exekutionstitlar och beneficium diskuteras särskilt. Vanligt förekommande invändningar mot verkställighet, t.ex. preskriptionsinvändningar eller invändningar från tredje man, behandlas också. Även handläggningen hos Kronofogdemyndigheten tas upp. Under kursen avhandlas också ärendelagens bestämmelser om t.ex. behov av kommunicering och genomförande av sammanträden. Domstolens utredningsskyldighet när det gäller både materiella och processuella frågor diskuteras också. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar. Målet med kursen är att kursdeltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de olika momenten i utsökningsprocessen och kunna tillämpa de centrala bestämmelserna vid handläggning av utsökningsärenden. KURSLEDARE Rådmannen Elisabet Wass Löfstedt, Nacka tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Företrädare från Kronofogdemyndigheten i Stockholm 26 september 2018 Stockholm 10 augusti

71 Mark- och miljörätt Mark- och miljörätt Fördjupning i fastighetsrätt Fördjupning i miljörätt - tillståndsprövningen Mark- och miljörättsdagar Teknikerdagar - Miljö Teknikerdagar - PBL Natura 2000 och artskyddet (ej 2018) Grundläggande fastighetsrätt Grundläggande miljörätt Grundläggande plan- och byggrätt Processen i markoch miljödomstol förstainstansmål Processen i markoch miljödomstol överklagade mål Domstolens och domarens funktion 71

72 Mark- och miljörätt e GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSRÄTT Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med denna baskurs är att ge en allmän och övergripande introduktion till fastighetsrätten. Domstolsakademin erbjuder även introduktionskurser till mark- och miljödomstolarnas övriga två rättsområden; miljörätt samt plan- och byggrätt. Kursen är i första hand framtagen för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av fastighetsrätt. Kursen inleds med en genomgång av den fastighetsrättsliga lagstiftningen, det fastighetsrättsliga systemet samt lagstiftningens övergripande struktur och bakgrund. Därefter sker en genomgång av lantmäteriförrättningen samt de fastighetsrättsliga ersättningsprinciperna. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om systematiken i och förstå innebörden av fastighetsrättens regelverk. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa centrala bestämmelser i detta regelverk. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 72

73 Mark- och miljörätt GRUNDLÄGGANDE MILJÖRÄTT Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med denna baskurs är att ge en allmän och övergripande introduktion till miljörätten. Domstolsakademin erbjuder även introduktionskurser till mark- och miljödomstolarnas övriga två rättsområden; plan- och byggrätt samt fastighetsrätt. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av miljörätt. Kursen inleds med en genomgång av den svenska miljölagstiftningens framväxt, miljöbalkens struktur och de allmänna hänsynsreglerna. Därefter sker en genomgång av områdesskydd, prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Kursen avslutas med en genomgång av tillsynsfrågor. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om systematiken i och förstå innebörden av miljörättens regelverk. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa centrala bestämmelser i detta regelverk. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e e-utbildning 73

74 Mark- och miljörätt e GRUNDLÄGGANDE PLAN- OCH BYGGRÄTT Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med denna baskurs är att ge en allmän och övergripande introduktion till plan- och byggrätten. Domstolsakademin erbjuder även introduktionskurser till mark- och miljödomstolarnas övriga två rättsområden; miljö- respektive fastighetsrätt. Kursen är i första hand är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av plan- och byggrätt. Kursen inleds med en genomgång av plan- och bygglagens bakgrund och övergripande struktur. Kursen behandlar även plansystem och bygglov. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om systematiken i och förstå innebörden av plan- och byggrättens regelverk. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa centrala bestämmelser i detta regelverk. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 74

75 Mark- och miljörätt PROCESSEN I MARK- OCH MILJÖDOMSTOL - FÖRSTAINSTANSMÅL Processen i mark- och miljödomstol är särpräglad och handläggningen av mål innehåller inte sällan svårhanterade frågor. Syftet med denna baskurs är att ge en allmän och övergripande introduktion till de regler som styr processen i förstainstansmål vid mark- och miljödomstolarna. Domstolsakademin erbjuder även en introduktionskurs om processen i överklagade mål vid mark- och miljödomstolarna. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av handläggning av måltypen. Kursen behandlar övergripande de processuella regler som styr hanteringen av förstainstansmål vid mark- och miljödomstolarna. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången utbildning ska ha grundläggande kunskaper om de processuella regler som styr hanteringen av förstainstansmål och kunna tillämpa centrala bestämmelser i regelverket vid handläggning av dessa mål. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e e-utbildning 75

76 Mark- och miljörätt e PROCESSEN I MARK- OCH MILJÖDOMSTOL - ÖVERKLAGADE MÅL Processen i mark- och miljödomstol är särpräglad och handläggningen av mål innehåller inte sällan svårhanterade frågor. Syftet med denna baskurs är att ge en allmän och övergripande introduktion till de regler som styr processen i överklagade mål vid mark- och miljödomstolarna. Domstolsakademin erbjuder även en introduktionskurs om processen i förstainstansmål vid mark- och miljödomstolarna. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av handläggning av måltypen. Kursen behandlar övergripande de processuella regler som styr hanteringen av överklagade mål vid mark- och miljödomstolarna. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de processuella regler som styr hanteringen av överklagade mål och kunna tillämpa centrala bestämmelser i regelverket vid handläggning av dessa mål. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 76

77 Mark- och miljörätt FÖRDJUPNING I FASTIGHETSRÄTT Vid handläggning av fastighetsmål aktualiseras många olika frågor, såväl materiella som processuella. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om de centrala regler som styr fastighetsrätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som erhålls genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande fastighetsrätt. Under kursen behandlas centrala regelverk som fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Även expropriations- och tomträttsinstitutet gås igenom. Vidare ägnas ett avsnitt åt värderingsmetoder samt ersättningsfrågor. Undervisningen sker i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om centrala regelverk inom fastighetsrätten och kunna tillämpa dessa vid handläggning av mål. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Civilingenjören och auktoriserade fastighetsvärderaren Rolf Simón, Forum Fastighetsekonomi AB Jur. kand. och civilingenjören Tomas Vesterlin, Aktiebolaget Vesterlins & Co Ytterligare lärare meddelas senare 6 7 november 2018 Stockholm 20 september

78 Mark- och miljörätt FÖRDJUPNING I MILJÖRÄTT - TILLSTÅNDSPRÖVNINGEN Mål om tillståndsprövning är vanligt förekommande vid mark- och miljödomstolarna och kan kräva komplicerade materiella och processuella överväganden. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om de bestämmelser som tillämpas i sådana mål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som erhålls genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande miljörätt. Kursen behandlar, ur ett praktiskt perspektiv, mark- och miljödomstolarnas hantering av mål om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Under kursen görs en fördjupad genomgång av likheter och särskilda utgångspunkter för prövning av respektive typ av mål. Undervisningen sker genom föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de bestämmelser som reglerar tillståndsprövningen och kunna tillämpa dessa vid handläggning av mål. KURSLEDARE Chefsrådmannen Anders Bengtsson, Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Advokaten Mårten Bengtsson, Advokatfirman Åberg & Co, Stockholm Tekniska rådet Bengt Jonsson, Mark- och miljööverdomstolen Ytterligare lärare meddelas senare november 2018 Stockholm 10 oktober

79 Mark- och miljörätt MARK- OCH MILJÖRÄTTSDAGAR 2018 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål inom mark- och miljörättens olika delar och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom mark- och miljörättens område och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet samt skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för mark- och miljörätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Mark- och miljörättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området, framför allt i seminarieform. Även andra undervisningsformer kan förekomma. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte kring aktuella frågor inom mark- och miljörätten. KURSLEDARE Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare januari 2018 Stockholm 10 december

80 Mark- och miljörätt TEKNIKERDAGAR MILJÖ 2018 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör miljöbalkens område och det finns ett behov av löpande fortbildning för de tekniska råd som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor av intresse för tekniska råd som arbetar främst med frågor inom miljöbalkens område och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet samt skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst tekniska råd, och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar årligen speciella utbildningsdagar för tekniska råd som arbetar med frågor inom främst miljöbalkens område. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbilningstillfällen. På Teknikerdagarna Miljö redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Tekniska rådet Yvonne Eklund, Mark- och miljööverdomstolen ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2018 Stockholm 30 januari

81 Mark- och miljörätt TEKNIKERDAGAR - PBL 2018 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör plan- och bygglagen och det finns ett behov av löpande fortbildning för de tekniska råd som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom plan- och bygglagens område och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet samt skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst tekniska råd, och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar årligen speciella utbildningsdagar för tekniska råd som arbetar med PBL-frågor. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Teknikerdagar PBL redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom plan- och bygglagens område, men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Tekniska rådet Inger Holmqvist, Mark- och miljööverdomstolen ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2018 Stockholm 30 januari

82 BILDSIDA FOTO Mark- och miljörätt

83 Migrationsrätt Religiös och sexuell identitet i asylmål Beredning av asylmål Identitetsprövning i migrationsmål Migrationsrättsdagar Fri rörlighet för EU-medborgare Barn och unga i migrationsmål Tillförlitlighet och trovärdighet i asylmål Internationell och svensk migrationspraxis i ett folkrättsligt perspektiv Migrationsrätt Grundläggande migrationsrätt Värdering av muntlig bevisning - Rättspsykologi

84 Migrationsrätt e GRUNDLÄGGANDE MIGRATIONSRÄTT Migrationsmålen är en stor målgrupp i förvaltningsdomstolarna. Arbetet med dessa mål kräver kunskap om utlänningslagstiftningen och om såväl svensk som internationell praxis. Utlänningslagen kompletteras numera av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Kursen syftar till att ge en orientering i migrationsrätt för den som inte tidigare har kommit i kontakt med måltypen. Den är i första hand tänkt som en introduktion i ämnet för domare som ska delta i Domstolsakademins baskurs Migrationsrätt. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av migrationsrätt. Utbildningen behandlar inledningsvis den svenska utlänningslagstiftningens utveckling och det internationella ramverket på migrationsrättens område. Därefter behandlas den nationella regleringen av centrala delar av migrationsrätten såsom uppehållstillstånd och skyddsbestämmelser inklusive principer som är viktiga vid prövningen. Vidare behandlas bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande skäl, verkställighetshinder, förvar, utvisning/ avvisning, återkallelse av uppehållstillstånd samt nöjdförklaring. Avsnittet tar avstamp i utlänningslagens regler och kompletteras med en redogörelse för förändringar och nyheter som tillkommit genom den tillfälliga lagen. Därefter följer ett avsnitt om migrationsprocessen. Avslutningsvis lämnas några lästips. Målet med e-utbildningen är att deltagarna efter genomgången utbildning ska känna till huvuddragen i den svenska migrationsregleringen och de centrala bestämmelserna. TILLGÄNGLIGHET Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen. e-utbildning 84

85 Migrationsrätt MIGRATIONSRÄTT Migrationsmålen är en stor målgrupp i förvaltningsdomstolarna. Arbetet med dessa mål kräver kunskap om utlänningslagen och om såväl svensk som internationell praxis. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna sådan grundläggande kännedom på migrationsrättens område. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare inklusive fiskaler. Målgruppen är domare som har begränsad erfarenhet av måltypen. Deltagaren förutsätts ha kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande migrationsrätt. Kursen inleds med en redogörelse för det internationella ramverket på migrationsrättens område. Kursen behandlar de centrala bestämmelserna i den svenska utlänningslagstiftningen, som skyddsbestämmelser, bestämmelser om anhöriginvandring och bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande omständigheter. Kursen innehåller även avsnitt om handläggningsfrågor specifika för migrationsmål samt om prövning på verkställighetsstadiet och om förvar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Kursen avslutas med ett studiebesök hos polisen och Migrationsverket. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper inom centrala delar av ämnesområdet och kunna tillämpa dessa vid handläggning av migrationsmål. KURSLEDARE OCH LÄRARE Flera lärarlag undervisar på kursen, aktuella lärare framgår av programmet för respektive kurstillfälle 7 8 och mars 2018 Stockholm 20 januari och maj 2018 Stockholm 20 mars augusti och 5 6 september 2018 Stockholm 20 juni och november 2018 Stockholm 30 september

86 Migrationsrätt BARN OCH UNGA I MIGRATIONSMÅL I handläggningen av migrationsmål som rör barn eller barnfamiljer aktualiseras frågor som kräver mycket noggranna överväganden. Inte sällan står olika intressen i konflikt med varandra och bedömningarna ska motsvara högt ställda krav när det gäller förutsägbarhet. Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå barns särskilda ställning i migrationsmål. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om de principer och regler som styr handläggningen av migrationsmål som rör barn. Kursen riktar sig till ordinarie domare i migrationsdomstol men är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av migrationsmål. Kursen tar upp centrala principer och regler i t.ex. Barnkonventionen och utlänningslagen som styr handläggningen av migrationsmål som rör barn. Principerna om barnets bästa och dess möjligheter att komma till tals behandlas. Även principerna om att barn inte får skiljas från föräldrarna mot sin vilja och har rätt att återförenas med sin familj om denna splittrats tas upp. Kursen behandlar också de särskilda standarder för bedömningen som finns i olika typer av migrationsmål. Vidare behandlas metoder för hur barn kan få komma till tals, vad som kan tas upp i ett barnförhör och hur ett sådant bör utformas. Kursen innehåller också en orientering om metoder för åldersbedömningar och den rättsliga betydelsen av dessa. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Kursdeltagarna ges tillfälle, och förväntas, att bidra med egna erfarenheter. Målet är att deltagarna efter kursen ska ha en ökad förståelse för barnperspektivets innebörd och bättre färdigheter i att granska och värdera bevisning i fråga om barn och unga. Målet är också att deltagarna ska ha fördjupade kunskaper om de principer och regler som kursen tar upp och kunna tillämpa dessa på ett rättssäkert sätt i migrationsmål som rör barn. KURSLEDARE Rådmannen Maria Déhn, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare april 2018 Stockholm 10 mars

87 Migrationsrätt BEREDNING AV ASYLMÅL I beredningen av asylmål i migrationsdomstol aktualiseras ibland särpräglade och svåra handläggningsfrågor. Beredningsfrågorna är centrala för en effektiv hantering av asylmålen och bör hanteras på ett enhetligt och förutsägbart sätt. En rationell handläggning är särskilt relevant när måltillströmningen är stor. Syftet med kursen är att deltagarna ska lära sig att känna igen vissa svåra handläggningsfrågor samt få fördjupade kunskaper om den praxis som finns på området och om innebörden av ett gott bemötande för att därigenom kunna hitta lämpliga och adekvata lösningar på dessa handläggningsfrågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs det att dessa har flerårig erfarenhet av asylmål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Grundläggande förvaltningsprocessrätt. Asylrätten är en del av folkrätten, ett resultat av internationella förpliktelser och bygger till viktiga delar på lagstiftningen inom EU. Processuella bestämmelser finns framför allt i förvaltningsprocesslagen och i mindre utsträckning i utlänningslagen. Allmänna principer av betydelse kan utläsas av praxis från Europadomstolen och vissa särskilda handläggningsfrågor har behandlats i nationell praxis. Några tydliga regler finns ändå ofta inte och ibland behöver den som bereder målet välja bland flera möjliga lösningar. Kraven på särskilda åtgärder i beredningen av målen aktualiseras framför allt genom enskild parts uttryckliga önskemål och dessutom genom vad som följer av migrationsdomstolarnas utredningsansvar. Kursen tar upp domstolens utredningsansvar och även andra regler och principer som styr handläggningen av asylmål. Bevisbörda, beviskrav och bevisvärdering i dessa mål behandlas också. Under kursen läggs särskild tonvikt vid de erfarenheter som sedan 2006 byggts upp hos domstolarna. I kursen ges vidare en orientering om vad som anses representera ett gott bemötande i dessa mål enligt t.ex. resultat av brukardialoger. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Kursdeltagarna ges tillfälle, och förväntas, att bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de regler och principer som styr beredningen av asylmål och kunna tillämpa dessa på ett rättssäkert sätt. Målet med kursen är även att deltagarna ska få en bättre förståelse för vad ett gott bemötande av parter och andra aktörer innebär. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Föredraganden Maria Carnestedt, Förvaltningsrätten i Stockholm 3 4 oktober 2018 Stockholm 20 augusti

88 Migrationsrätt FRI RÖRLIGHET FÖR EU-MEDBORGARE EU-medborgarnas fria rörlighet och då särskilt frågan om uppehållsrätt rätten att vistas på en annan medlemsstats territorium aktualiseras i flera olika måltyper i förvaltningsdomstol. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att på ett bättre sätt kunna identifiera när reglerna om uppehållsrätt ska tillämpas samt att ge deltagarna fördjupade kunskaper om den praxis, från såväl EU-domstolen som svenska domstolar, som är av betydelse på området. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen riktar sig till personer med flerårig erfarenhet av arbete med migrationsmål. Uppehållsrätten är ett utflöde av EU-medborgarnas grundläggande rätt till fri rörlighet inom den Europiska unionen. Frågeställningar som berör den fria rörligheten och uppehållsrätt åberopas inte alltid av parterna själva, men omständigheterna i sig kan medföra att domstolen måste beakta dessa frågor. Under kursen läggs särskild tonvikt på den EU-rättsliga regleringen av den fria rörligheten samt EUdomstolens praxis på området. Även praxis från svenska domstolar behandlas. Kursen behandlar uppehållsrätt i framför allt migrationsmål men berör socialförsäkringsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om det regelverk och den praxis som reglerar den fria rörligheten för EU-medborgare. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Föredragande juristen Fanny Camling, Förvaltningsrätten i Göteborg januari 2018 Stockholm 10 december

89 Migrationsrätt IDENTITETSPRÖVNING I MIGRATIONSMÅL Sökandes identitet har stor betydelse i migrationsmål, inte minst vid prövning av rätten till asyl. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om varför samt hur identitet och hemvist prövas. Vidare syftar den till att ge kunskaper om det systematiska arbete som bedrivs för att kontrollera äktheten hos ingivna identitetshandlingar. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen riktar sig till personer med flerårig erfarenhet av arbete med migrationsmål. Utifrån svensk och internationell rätt behandlar kursen betydelsen av att identiteten är styrkt eller framstår som sannolik respektive osannolik. Principerna om fri bevisföring och bevisprövning berörs. Vidare behandlas vanligt förkommande typer av idhandlingar, den dokumentsäkerhet som finns och vilket jämförelsematerial som kan vara tillgängligt. I kursen beskrivs bl.a. vilket slags äkthetsgranskning som rutinmässigt görs och som annars är möjlig att göra. Undervisningen ges i form av föreläsningar och en gruppövning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om underlaget för identitetsprövningen och en ökad förståelse för betydelsen av detta. KURSLEDARE Chefsrådmannen Martin Altenhammar, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Experten Peter Cederholm, Dublinenheten, Migrationsverket Rådmannen Hans Emanuelsson, Förvaltningsrätten i Malmö Dokumenthandläggaren Annica Ihrner, ID-enheten, Migrationsverket september 2018 Stockholm 10 augusti

90 Migrationsrätt INTERNATIONELL OCH SVENSK MIGRATIONSRÄTTPRAXIS I ETT FOLKRÄTTSLIGT PERSPEKTIV Vid handläggningen av migrationsmål förekommer inte sällan omständigheter med folkrättslig anknytning. Syftet med utbildningen är att fördjupa deltagarnas kunskaper om europa- och folkrättens betydelse, främst i asyl- och anknytningsmål men även i mål rörande ömmande omständigheter. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar vilken ställning europarätten och FN:s tortyrkonvention har i den svenska migrationsrätten. Relevant praxis från Europadomstolen, EU-domstolen, CAT (Committee Against Torture) och Migrationsöverdomstolen berörs också. Undervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform med gruppövningar. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om europa- och folkrättens betydelse i migrationsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Föredragande juristen John S. Panofsky, Förvaltningsrätten i Göteborg Föredragande juristen Noah Tunbjer, Förvaltningsrätten i Malmö maj 2018 Stockholm 10 april

91 Migrationsrätt MIGRATIONSRÄTTSDAGAR 2018 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal migrationsmål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom migrationsrätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper om särskilda tillämpningssvårigheter inom rättsområdet. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för migrationsrätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Migrationsrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på migrationsrättens område, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom migrationsrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare maj 2018 Stockholm 10 april

92 Migrationsrätt RELIGIÖS OCH SEXUELL IDENTITET I ASYLMÅL I asylmål där religiös uppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet förs fram som skäl för asyl aktualiseras vissa särskilda frågor rörande bevisvärderingen. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om faktorer av betydelse för värderingen av utsagor och riskbedömningen i dessa mål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av arbete med asylmål. Kursen tar bl.a. upp frågan om vad som krävs för att få konvertera till kristen tro, religionens roll i andra kulturer än vår egen och skillnader mellan olika i kulturer i förhållningssättet till religion. Vidare behandlas särskilda faktorer som är viktiga att vara medveten om vid prövningen av asylskäl grundad på sexualitet. Resonemangen om religion respektive sexualitet som grund för asyl illustreras med exempel. Kursen ger också en översikt av forskningsläget vad gäller bedömning av genuiniteten i fråga om religion och sexualitet i asylmål. Undervisningen sker genom föreläsningar och i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om bedömningarna vid bevisvärdering i mål där religiös uppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet förs fram som skäl för asyl. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Prästen Håkan Sandvik, Svenska Kyrkan Docenten i folkrätt Rebecca Thorburn Stern, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Generalsekreteraren Karin Wiborn, Sveriges Kristina Råd Docenten i socialt arbete Hanna Wikström, Göteborgs universitet Ytterligare lärare meddelas senare september 2018 Stockholm 10 augusti

93 Migrationsrätt TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET I ASYLMÅL Bedömningen av tillförlitlighet och trovärdighet är av central betydelse i asylmål. Syftet med denna fördjupningskurs är att belysa frågeställningar vid den bevisvärdering, särskilt tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar, som aktualiseras i samband med prövning av den asylsökandes skyddsbehov. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Det är en fördel om deltagarna har kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Värdering av muntlig bevisning rättspsykologi. Kursen tar bl.a. upp frågan om vilka slag av bevis som finns i asylmål och hur dessa kan värderas. Under kursen redovisas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas, med särskild inriktning på hur dessa rön kan appliceras på asylmål. Begreppen tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras utifrån ett rättsvetenskapligt perspektiv. Kursen tar också upp flera centrala begrepp inom bevishanteringen i asylmål. Därutöver beskrivs den roll bedömningarna av tillförlitlighet och trovärdighet har i ställningstagandet till asylanspråket. Undervisningen ges i form av föreläsningar och genom erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om bevisvärderingen i asylmål. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr Simon Andersson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Professorn Torbjörn Andersson, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Professorn Pär Anders Granhag, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet augusti 2018 Stockholm 20 juni

94 BILDSIDA FOTO Migrationsrätt

95 Offentlig upphandling Upphandlingsdagar Offentlig upphandling

96 Offentlig upphandling OFFENTLIG UPPHANDLING En förutsebar handläggning av upphandlingsmålen och en enhetlig tillämpning av upphandlingsregelverket förutsätter en god överblick över reglerna om upphandling i LOU. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt upphandlingsmål vidta lämpliga handläggningsåtgärder och fatta materiellt riktiga beslut. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen riktar sig till personer som har begränsad erfarenhet av upphandlingsmål. Kursen inleds med ett avsnitt som behandlar gränserna för LOU:s tillämpningsområde och definitionerna av vissa grundläggande begrepp i LOU. Därefter avhandlas centrala moment vid offentlig upphandling, nämligen val av upphandlingsförfarande och framtagande av förfrågningsunderlag, prövning av leverantörer och anbud, och utvärdering av anbud. Kursen avslutas med ett avsnitt om rättsmedlen. Vidare behandlas vissa processrättsliga frågeställningar i överprövningsprocessen. Kursen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de övergripande dragen och mest centrala bestämmelserna i LOU samt kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av upphandlingsmål. LÄRARE Upphandlingsspecialisten Karin Forslund Johansson, Trafikverket Rådmannen Tomas Kjellgren, Förvaltningsrätten i Linköping april 2018 Stockholm 28 februari oktober 2018 Stockholm 20 augusti

97 Offentlig upphandling UPPHANDLINGSDAGAR 2018 Förvaltningsdomstolarna arbetar kontinuerligt med att effektivisera handläggningen i upphandlingsmål och vidta åtgärder för att säkra en enhetlig tillämpning av upphandlingsreglerna. Det finns därför ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger upphandlingsmålen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom offentlig upphandling och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Syftet är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för offentlig upphandling. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På upphandlingsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på upphandlingsområdet, framför allt i föredragsform och genom diskussioner. Utöver kunskapsorienterade föredrag och diskussioner ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom upphandlingsrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare april 2018 Stockholm 10 mars

98 BILDSIDA FOTO Offentlig upphandling

99 Offentlighet och sekretess Offentlighet och sekretess allmän domstol Offentlighet och sekretess - förvaltningsdomstol Offentlighet och sekretess för hyresråd

100 Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS ALLMÄN DOMSTOL Frågor om offentlighet och sekretess aktualiseras ofta i det dagliga arbetet på domstolen. Syftet med kursen är att ge deltagarna en genomgång av centrala frågor rörande offentlighet och sekretess samt ge möjlighet till diskussioner i ämnet. Kursen är öppen för ordinarie och icke ordinarie domare samt beredningsjurister i allmän domstol. Kursen inleds med en genomgång av handlingsoffentligheten, vad en allmän handling är och vilka krav som ställs på domstolen vid en begäran om utlämnande av en handling. Därefter behandlas offentlighets- och sekretesslagens struktur, hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur man tillämpar skaderekvisiten vid en sekretessprövning. Slutligen avhandlas domstolssekretessen där frågor om bl.a. tillämpliga materiella bestämmelser tas upp liksom sekretess för innehållet i domar och beslut, kollisionen mellan partsinsyn och sekretess samt offentlighetsdopet och stängda dörrar. Genomgången varvas med gruppfrågor som är formulerade som praktiska exempel hämtade från de allmänna domstolarnas vardag och berör bl.a. utlämnande av handlingar med hemliga uppgifter, frågor om partsinsyn kontra sekretess, stängda dörrar vid förhandling, offentlighetsdop för uppgifter i domar och beslut och beslut om fortsatt sekretess. Frågorna är i huvudsak kopplade till hanteringen av brottmål och i någon mån också till familjemål. Undervisningen bedrivs i seminarie- och föreläsningsform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de grundläggande kunskaper som krävs för att tillämpa de för allmän domstol centrala reglerna i regelverket om offentlighet och sekretess i det dagliga arbetet på domstolen. LÄRARE Hovrättsrådet och vice ordföranden Eva Lönqvist, Hovrätten för Västra Sverige Rådmannen Anna Tansjö, Helsingborgs tingsrätt 5 6 september 2018 Malmö 20 juni

101 Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Frågor om offentlighet och sekretess aktualiseras ofta i det dagliga arbetet på domstolen. Syftet med kursen är att ge deltagarna en genomgång av centrala frågor rörande offentlighet och sekretess samt ge möjlighet till diskussioner i ämnet. Kursen är öppen för ordinarie och icke ordinarie domare samt föredragande från förvaltningsdomstol. Kursen inleds med en genomgång av handlingsoffentligheten, vad en allmän handling är och vilka krav som ställs på domstolen vid en begäran om utlämnande av en handling. Därefter behandlas offentlighets- och sekretesslagens struktur, hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur man tillämpar skaderekvisiten vid en sekretessprövning. Slutligen avhandlas domstolssekretessen där frågor om bl.a. tillämpliga materiella bestämmelser tas upp liksom sekretess för innehållet i domar och beslut, kollisionen mellan partsinsyn och sekretess samt offentlighetsdopet och stängda dörrar. Undervisningen bedrivs främst i föreläsnings- och seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de grundläggande kunskaper som krävs för att tillämpa de för förvaltningsdomstol centrala reglerna i regelverket om offentlighet och sekretess i det dagliga arbetet på domstolen. KURSLEDARE Kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Ulrika Geijer, Förvaltningsrätten i Malmö 8 9 maj 2018 Malmö 20 mars

102 Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS HYRES- OCH ARRENDENÄMND Frågor om offentlighet och sekretess aktualiseras allt oftare i det dagliga arbetet vid hyres- och arrendenämnderna. Syftet med kursen är att ge deltagarna en genomgång av de specifika frågor rörande offentlighet och sekretess som förekommer vid nämnderna samt ge möjlighet till diskussioner i ämnet. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister vid hyres- och arrendenämnderna. Kursen tar upp de regler om offentlighet och sekretess som är tillämpliga i nämnderna. Därefter diskuteras tillämpningen av reglerna samt hur man kan hantera de situationer som kan uppstå vid nämnderna där regler om sekretess saknas. Undervisningen bedrivs i såväl föreläsnings- som seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de kunskaper som krävs för att kunna tillämpa de centrala reglerna i regelverket om offentlighet och sekretess på de situationer som uppkommer vid hyres- och arrendenämnderna samt kunna hantera situationer där sådana regler saknas på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnen i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Lagmannen Bengt Olsson, Hässleholms tingsrätt Hyresrådet Jenny Sigurdsson, Hyres- och arrendenämnden i Västerås 19 april 2018 Stockholm 28 februari

103 Processrätt Processrätt Hemliga tvångsmedel Häktning, beslag och förverkande Förlikning och medling för erfarna domare Muntlig bevisning i allmän domstol Processledning i tvistemål Bevisbörda och beviskrav i tvistemål Värdering av teknisk bevisning Processrättsdagar Rättegångshinder och andra preliminärfrågor Hovrättsprocessen i brottmål Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Internationell straffrätt Hovrättsprocessen i tvistemål 103 Värdering av muntlig bevisning - rättspsykologi

104 Processrätt HOVRÄTTSPROCESSEN I BROTTMÅL För hovrättsprocessen gäller särskilda regler som aktualiseras vid handläggning av brottmål. Denna kurs syftar till att belysa dessa regler och under kursen tas centrala handläggningsfrågor avseende hovrättsprocessen i brottmål upp. Kursen är på grundläggande nivå men innehåller också fördjupade genomgångar av vissa frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare samt beredningsjurister i hovrätt. Kursen riktar sig såväl till personer som har begränsad erfarenhet av brottmål i hovrätt som personer med längre sådan erfarenhet. Inledningsvis behandlas grundläggande frågor om klagorätt, t.ex. vad som gäller i fråga om anslutningsöverklagande och klagointresse och därefter tas frågor om prövningstillstånd upp. Sedan följer det avsnitt som är tyngdpunkten i kursen, nämligen en fördjupad genomgång av frågorna om omfattningen av och ramen för hovrättens prövning. Olika frågor med anknytning till reglerna om förbudet mot reformatio in pejus gås därefter igenom. Vidare behandlas enskilda anspråk som handläggs gemensamt med ansvarsfrågan, bl.a. vad som gäller beträffande prövningstillstånd och preklusion. Avslutningsvis avhandlas olika bevisfrågor. Undervisningen sker främst i seminarieform. Det finns även utrymme för deltagarna både att bidra med egna erfarenheter på området och att initiera diskussioner rörande olika frågor. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna tillämpa rättegångsbalkens regler om brottmål i hovrätt. LÄRARE Hovrättslagmannen Eva Ahlquist, Hovrätten för Västra Sverige F.d. hovrättslagmannen Ann-Christine Persson, Hovrätten för Västra Sverige 6 8 februari 2018 Stockholm 20 december

105 Processrätt HOVRÄTTSPROCESSEN I TVISTEMÅL För hovrättsprocessen aktualiseras särskilda regler vid handläggning av tvistemål. Syftet med denna kurs är att belysa dessa regler. Under kursen behandlas centrala handläggningsfrågor avseende hovrättsprocessen i dispositiva tvistemål samt i viss mån familjemål. Kursen är på grundläggande nivå med fördjupade genomgångar i vissa centrala frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister i hovrätt. Kursen riktar sig såväl till personer som saknar erfarenhet av handläggning av tvistemål i hovrätt som personer med sådan erfarenhet. Under kursens första avsnitt behandlas frågor om klagorätt, krav på överklagandets innehåll samt reglerna om prövningstillstånd. Innebörden av de olika dispensreglerna diskuteras. Därefter behandlas yrkanden och grunder i hovrätten. Innebörden av preklusionsregeln i rättegångsbalken rörande åberopande av nya omständigheter gås igenom. Även möjligheterna till taleändring genom att nya yrkanden, såväl i förhållande till talan i tingsrätten som i jämförelse med vad som yrkats inom klagofristen, tas upp till diskussion. Under kursen behandlas också olika bevisfrågor. Avslutningsvis diskuteras olika åtgärder för att effektivisera handläggningen av tvistemål både avseende beredning och förlikningsfrågor. Undervisningen sker huvudsakligen i seminarieform med inslag av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana grundläggande kunskaper som krävs för att kunna tillämpa rättegångsbalkens regler för handläggning av tvistemål i hovrätt. KURSLEDARE Hovrättsrådet Lena Blixt, Svea hovrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB november 2018 Stockholm 30 september

106 Processrätt KVARSTAD OCH ANDRA SÄKERHETSÅTGÄRDER Bestämmelserna om kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder är detaljerade och en begäran om säkerhetsåtgärd ska prövas skyndsamt. Detta ställer särskilda krav på domaren. Kursen syftar till att belysa bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken ur praktisk synvinkel. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Kursen ger deltagarna en överblick över de frågor som kan uppstå vid handläggning och prövning av frågor om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. Under kursen behandlas de materiella förutsättningarna för bifall till en begäran om säkerhetsåtgärd. Under kursen belyses också frågor om vad som anses utgöra sannolika skäl för en fordran, vad som utgör sabotagerisk och vilka krav som ställs enligt proportionalitetsprincipen. Vidare behandlas olika handläggningsfrågor, t.ex. frågor om förhandling och processledning. Undervisningen sker främst i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana grundläggande kunskaper som krävs för att kunna tillämpa bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken och handlägga frågor om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. KURSLEDARE Lagmannen Lennart Johansson, Kristianstads tingsrätt LÄRARE Professorn Peter Westberg, Lunds universitet november 2018 Stockholm 10 oktober

107 Processrätt RÄTTEGÅNGSHINDER OCH ANDRA PRELIMINÄRFRÅGOR Rätten har en skyldighet att driva förberedelsen i tvistemål med inriktning på ett snabbt och i sak korrekt avgörande. Parter som vänder sig till domstol för att lösa en tvist förväntar sig att målet handläggs på ett effektivt och rättssäkert sätt. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för en sådan effektiv och rättssäker hantering av tvistemål under förberedelsen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Kursen riktar sig till såväl deltagare med flerårig erfarenhet av tvistemålshandläggning som deltagare som har begränsad erfarenhet av detta. Kursen ger en överblick över centrala frågor som kan uppkomma under förberedelsen vid handläggning av dispositiva tvistemål. Olika frågor med central betydelse för handläggningen tas upp, exempelvis frågor om forum, partsbehörighet och utformning av talan. Frågorna belyses också ur ett internationellt perspektiv. Även frågor om processledning behandlas. Undervisningen bedrivs i både föreläsnings- och seminarieform samt bygger till viss del på erfarenhetsutbyte där deltagarna förväntas delta aktivt. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de rättsregler som styr handläggningen av tvistemål och kunna tillämpa dem. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr Anna Wallerman, Göteborgs universitet 4 5 december 2018 Stockholm 20 oktober

108 Processrätt BEVISBÖRDA OCH BEVISKRAV I TVISTEMÅL De grundläggande principerna på bevisbörderättens område i tvistemål framgår av en omfattande och delvis svåröverskådlig praxis. Principerna täcker inte bara frågor om bevisbörda utan också de alternativ som finns till bevisbörderegler, exempelvis överviktsprincipen, presumtioner, avtalstolkning och bevislättnader. Denna kurs syftar till att presentera och diskutera dessa grundläggande principer. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Första kursdagen ägnas åt bevisbördans placering och behandlar bl.a. för vilka slags fakta en bevisbörderegel får användas, vilket av parternas konkurrerande påståenden som ska bilda tema för bevisbördans placering, vilka bevisbördeprinciper som finns samt under vilka förutsättningar respektive princip ska tillämpas. Andra kursdagen ägnas åt beviskravet, presumtioner och bevislättnader. Undervisningen sker i form av föreläsningar, i seminarieform och genom gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de centrala principerna på bevisbörderättens område som gäller i tvistemål. LÄRARE Professorn Peter Westberg, Lunds universitet 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars

109 Processrätt FÖRLIKNING OCH MEDLING FÖR ERFARNA DOMARE Enligt rättegångsbalken ska rätten verka för att parterna i tvistemål förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning. Domaren förutsätts därmed ägna kraft åt förlikningsfrågan under förberedelsen. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om förlikningsverksamhet i dispositiva tvistemål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Den riktar sig till personer med flerårig erfarenhet av förlikningsverksamhet. Kursen behandlar förliknings- och medlingsfrågor. Tyngdpunkten ligger på domarens förlikningsverksamhet. Medlingsprocessens faser (förberedelse, öppning, utforskning, förhandling och avslutning) gås också igenom. Frågor om när rätten bör initiera förlikningsfrågor och om formerna för rättens förlikningsverksamhet tas upp. Vidare behandlas i vilken mån förhållanden utanför tvisten kan diskuteras och hur domaren bör förhålla sig inför risken för jävssituationer. Även frågor om domarrollen och bemötande ingår. Undervisningen sker i seminarieform, där deltagarna förväntas bidra till ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper i ämnet och användbara verktyg i sin förlikningsverksamhet. KURSLEDARE Rektorn Magdalena Hägg Bergvall, Domstolsakademin ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Henrik Karlsson, Göteborgs tingsrätt september 2018 Stockholm 10 augusti

110 Processrätt HÄKTNING, BESLAG OCH FÖRVERKANDE Yrkanden som rör straffprocessuella tvångsmedel aktualiseras vanligen med kort varsel i domstolsarbetet och domaren måste ofta skyndsamt ta ställning i frågor av ingripande art för den enskilde. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om regelverket som styr tillämpningen av tvångsmedel samt om de grundläggande principer utifrån vilka tvångsmedelsfrågor bör lösas. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Under kursen får deltagarna en genomgång av reglerna om straffprocessuella tvångsmedel. Undervisningen är särskilt inriktad på prövning av frågor om häktning, restriktioner, reseförbud, kvarstad, beslag och förverkande. Den europeiska arresteringsordern och Europakonventionens inverkan på beslut om straffprocessuella tvångsmedel behandlas också. Under kursen ägnas mycket tid åt att diskutera vanligt förekommande problem och fallgropar vid handläggning av straffprocessuella tvångsmedel. Undervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomförd kurs ska ha fördjupade kunskaper om regelverket och kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggningen av de för domare vanligaste straffprocessuella tvångsmedlen. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Johan Isaksson, Göteborgs tingsrätt Representant från Åklagarmyndigheten april 2018 Stockholm 10 mars

111 Processrätt MUNTLIG BEVISNING I ALLMÄN DOMSTOL En betydande del av den bevisning som läggs fram i mål i allmän domstol är muntlig bevisning. Det är därför av stor vikt att domaren har relevant kunskap om såväl rättsregler och praxis som aktuell forskning på området. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om bevisvärdering av muntliga utsagor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Värdering av muntlig bevisning - rättspsykologi. Kursen behandlar först särskilt bevisvärdering av barns utsagor med en analys av Högsta domstolens praxis på området samt en utblick till det psykologiskt/psykiatriska forskningsfältet vad gäller tillförlitlighet och förhörsmetoder. Även forskning kring förhör med barn i olika åldrar och med behov av stödinsatser behandlas. Resterande del av kursen ägnas åt genomgång av Högsta domstolens praxis samt diskussion kring hur domstolarna tillämpar de kriterier för tillförlitlighet och trovärdighet som diskuteras inom den rättspsykologiska forskningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform med utrymme för erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om aktuell forskning på området och vilka faktorer som måste beaktas vid värdering av muntlig bevisning. KURSLEDARE Hovrättslagmannen Katarina Påhlsson, Svea hovrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Sara Landström, Göteborgs universitet 20 september 2018 Stockholm 10 augusti

112 Processrätt PROCESSLEDNING I TVISTEMÅL Det finns få frågor som är mer omdiskuterade än den om rättens processledning. Eftersom det saknas detaljerade regler om hur långt en domare bör gå i fråga om processledning lämnas förhållandevis stort utrymme för den enskilde domarens uppfattning. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och insikter i frågor som rör processledning i tvistemål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen riktar sig till personer med erfarenhet av att handlägga tvistemål. Kursen behandlar frågor om materiell processledning under både förberedelsen och huvudförhandlingen. Stor vikt läggs vid domarens skyldighet att vid förberedelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Frågor om notoriska fakta och i vilken utsträckning domaren bör uttala sig i rättsfrågor tas också upp. Även domstolens ansvar för parts angivande av bevistema berörs, liksom frågan om domaren bör ange synpunkter på fördelning av åberops- och bevisbörda. När det gäller processledning vid huvudförhandlingen fokuseras särskilt på hantering av skriftliga bevis och domstolens frågerätt vid upptagning av muntlig bevisning. I kursen ingår frågor om bemötande och domarrollen. Undervisningen sker i form av inledande föreläsningar följt gruppövningar och erfarenhetsutbyte utifrån praktiska exempel. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om processledning och hållpunkter för hur aktiv eller passiv domaren får eller bör vara inom detta område. LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB Professorn Peter Westberg, Lunds universitet 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti

113 Processrätt PROCESSRÄTTSDAGAR 2018 Processrätten är av central betydelse för arbetet med mål och ärenden vid domstol. Det finns ett behov av löpande fortbildning i ämnet för domare. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom processrätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Syftet är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Kursen riktar sig särskilt till erfarna domare. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar i processrätt för att ge domare möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte inom rättsområdet. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Processrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på processrättsområdet, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom processrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 4 5 april 2018 Stockholm 20 februari

114 Processrätt VÄRDERING AV TEKNISK BEVISNING Teknisk bevisning förekommer i många mål och är särskilt vanligt förekommande i brottmål. Den tekniska bevisningen presenteras ofta med hjälp av sakkunnigutlåtanden från Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) eller Rättsmedicinalverket (RMV). Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om kriminalteknik och rättskemiska analyser samt hur erhållna resultat värderas och presenteras i sakkunnigutlåtanden. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen ges i samarbete med NFC och RMV. Den första kursdagen inleds med en presentation av den forensiska vetenskapen samt en beskrivning av hur erhållna resultat värderas och presenteras i sakkunnigutlåtanden. Därefter presenterar RMV hur rättskemiska analysresultat bedöms och värderas. Områden som behandlas är alkoholundersökningar vid rattfylleri och våldsbrott samt undersökningar av andra missbruksdroger vid ringa narkotikabrott, drograttfylleri och våldsbrott. Därefter gör NFC en fördjupning inom några utvalda kriminaltekniska områden såsom biologiska spår, DNA-undersökningar, fingeravtrycksundersökningar, IT-undersökningar och vapenundersökningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppvisa diskussioner i laboratoriemiljö där kursdeltagarna utifrån några utvalda material förevisas hur det forensiska arbetet går till. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till hur kriminaltekniska undersökningar och rättskemiska analyser går till samt förstå hur resultaten värderas och presenteras i de sakkunnigutlåtanden som läggs fram i domstol. LÄRARE Personal på Nationellt Forensiskt Centrum och Rättsmedicinalverket september 2018 Linköping 20 juni

115 Processrätt HEMLIGA TVÅNGSMEDEL Eftersom användning av hemliga tvångsmedel innebär ett ingrepp i den enskildes personliga integritet är regleringen av användning av sådana tvångsmedel strikt. Regelverket är komplext och det finns relativt lite praxis på området. Syftet med kursen är att ge domare som hanterar frågor om hemliga straffprocessuella tvångsmedel kunskap om regelverket och praxis. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Den riktar sig särskilt till personer som handlägger ärenden om hemliga tvångsmedel. Under kursen gås tvångsmedelsreglerna i rättegångsbalken igenom. Frågor om hur ett ärende initieras, det offentliga ombudets roll, hur ett sammanträde genomförs och beslutets omfattning behandlas. Vidare tas angränsande frågor om rättssäkerhetsgarantier och sekretess upp. Undervisningen bedrivs i föreläsnings- och seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de kunskaper som krävs för att kunna tillämpa bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och ha de verktyg som krävs för den praktiska handläggningen av sådana ärenden. KURSLEDARE Lagmannen Petra Lundh, Södertörns tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Överåklagaren Gunnel Lindberg, Justitiedepartementet 6 februari 2018 Stockholm 20 december

116 BILDSIDA FOTO Processrätt

117 Skatterätt Fastighetstaxering Internationell företagsbeskattning Skattemål sambandet mellan redovisning och beskattning 1 och 2 Skatterättsdagar Bevisningen i skattemål Verklig innebörd och skatteflykt Fördjupning i mervärdesskatterätt Företrädaransvar och betalningssäkring Skatteförfarandet och skattetillägg Internationell beskattning Skatter och skatteförfarandet Mervärdesskatterätt Skatteförfarandet Grundläggande bokföring och redovisning

118 Skatterätt e MERVÄRDESKATTERÄTT En betydande andel av skattemålen i förvaltningsdomstol har under senare år varit mervärdesskattemål. Även vid de allmänna domstolarna finns ett behov av kompetens avseende mervärdesskatt. Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om mervärdesskattesystemet. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av mervärdesskatterätt. Kursen innehåller en grundläggande genomgång av mervärdesskattesystemets uppbyggnad och funktion samt en genomgång av mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången utbildning ska ha grundläggande kunskaper om mervärdesskattesystemet. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 118

119 Skatterätt e SKATTEFÖRFARANDET För att kunna hantera skattemål och döma i dessa mål krävs kunskaper om skatteförfarandet. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om skatteförfarandet. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Kursen innehåller en genomgång av de för förvaltningsdomstolarna väsentliga bestämmelserna i skatteförfarandelagen. Utbildningen belyser de mer grundläggande bestämmelserna om skatteförfarandet som t.ex. omprövningsinstitutet, domstolsprocessen samt olika tvångsåtgärder. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången utbildning ska ha grundläggande kunskaper om de centrala delarna av de regler som styr skatteförfarandet. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 119

120 Skatterätt SKATTER OCH SKATTEFÖRFARANDET Bedömningen av skattemål i förvaltningsdomstol underlättas betydligt av en förståelse av skattesystemets systematik och hur skatteförfarandet praktiskt går till. Även i vissa mål i allmän domstol krävs grundläggande insikter i skatterätt och skatteförfarandet, till exempel i vissa tvistemål och i ekobrottmål. Syftet med denna kurs är att, utan att fördjupa sig i materiell rätt, ge en övergripande bild av skattesystemet i förhållande till hur skatteåret ser ut, de olika skatteslagen och förfarandet vid beskattning. Kursen riktar sig till ordinarie domare i allmän domstol och förvaltningsdomstol, men är även öppen för beredningsjurister och föredragande. Den första dagen ägnas åt en övergripande beskrivning av skattesystemet, de olika skatteslagen och förfarandet vid beskattning. Grundläggande begrepp inom skatterätten tas upp och vanliga skattefel exemplifieras liksom faktisk hantering av Skatteverket vid t.ex. kontrollbesök, revision, tredjemansrevision och metodik vid skönsbeskattning. Dag två ägnas åt gruppövningar där deltagarna utifrån konkreta exempel ges möjlighet att diskutera skatterättsliga konsekvenser och samband. Under gruppövningar kommer även likheter och olikheter i handläggningen i förvaltningsdomstol och allmän domstol diskuteras, t.ex. frågan om omfattningen av saken. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om skattesystemet, de olika skatteslagen och beskattningsförfarandet i förhållande till skatteåret samt förstå vanliga aktuella skattefel och skatterättsliga konsekvenser. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltingsdomstolen Rättsliga experten Peter Lindholm, Skatteverket Ytterligare lärare meddelas senare januari 2018 Stockholm 10 december

121 Skatterätt BEVISNINGEN I SKATTEMÅL På skatteområdet förekommer ofta frågeställningar som rymmer bevisfrågor av olika slag och det är viktigt att domstolarna hanterar dessa på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att kunna hantera dessa bevisfrågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Eftersom kursen bygger på erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagare och kursens lärare riktar den sig endast till personer med flerårig erfarenhet av att handlägga skattemål. Kursen behandlar de frågor kring bevisning som är specifika för skattemål. Kursen tar upp frågor om vem som har bevisbördan och vilka beviskrav som gäller samt belyser hur bevisbördan/beviskraven kan skilja sig åt mellan olika skatterättsliga frågeställningar. Även bevisvärdering behandlas. Undervisningen sker huvudsakligen i seminarieform men även genom föreläsningar. Vid seminarieövningarna deltar representanter från Skatteverket, Advokatsamfundet och näringslivet för att främja diskussionen. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om bevisfrågor och kunna tillämpa kunskaperna även i mer komplicerade skattemål. LÄRARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt Kammarrättsrådet Patricia Schömer, Kammarrätten i Stockholm 20 mars 2018 Stockholm 30 januari

122 Skatterätt FÖRDJUPNING I MERVÄRDESKATTERÄTT Mervärdesskatterätten är ett komplicerat rättsområde med såväl nationell som EU-rättslig reglering. Syftet med kursen är att ge en fördjupning inom vissa särskilt komplicerade och svårtillämpade delar. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Mervärdesskatterätt. Kursen fokuserar på särskilt svåra frågor inom mervärdesskatterätten. Frågor som behandlas är bland annat skattesubjekten, EU-handeln och avdragsrätt samt bevisning i mervärdesskattemål och god tro. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper som krävs för att i det dagliga arbetet på domstol kunna tolka och tillämpa mervärdesskattelagen i enlighet med vad som följer av EU:s regelverk. KURSLEDARE Ordföranden vid Skatterättsnämnden, kammarrättsrådet och vice ordföranden Kristina Harmsen Hogendoorn, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Docenten Oskar Henkow, Lunds universitet maj 2018 Stockholm 30 mars

123 Skatterätt FÖRETRÄDARANSVAR OCH BETALNINGSSÄKRING Mål om företrädaransvar och betalningssäkring är vanligt förekommande i förvaltningsdomstol. Syftet med kursen är att förmedla fördjupade kunskaper om regelverket kring betalningssäkring och om betalningsskyldigheten för företrädarna för juridiska personer. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen innehåller en redogörelse för bestämmelserna om betalningssäkring och betalningsskyldighet för ställföreträdare för juridiska personer. Reglerna för personligt betalningsansvar och möjligheten till befrielse från betalningsskyldighet behandlas också. Vidare diskuteras de olika problemställningar som kan uppkomma vid handläggningen av dessa mål. Under denna del av kursen diskuteras också det skatterättsliga regelverket i förhållande till 25 kap. aktiebolagslagen, liksom regelverkets förenlighet med Europakonventionen. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper i ämnet och kunna tillämpa dessa för att hantera de problemställningar som dyker upp i de aktuella måltyperna. KURSLEDARE Rådmannen Hanna Werth, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Professorn Teresa Simon Almendal, Stockholms universitet 24 maj 2018 Stockholm 10 april

124 Skatterätt INTERNATIONELL BESKATTNING Skatterätten har successivt fått fler internationella inslag. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om tolkning och tillämpning av bland annat skatteavtal och EU-fördragets bestämmelser om fri rörlighet på skatteområdet. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med erfarenhet av att handlägga skattemål med inslag av internationell lagstiftning. Kursen innehåller en genomgång av olika metoder för tillämpning av dubbelbeskattningsavtalen och hur dessa avtal ska tolkas. Ett flertal exempel på aktuella tillämpningsproblem tas upp. I ett avsnitt gås EU-fördragets bestämmelser om fri rörlighet och deras betydelse inom skatteområdet igenom tillsammans med exempel från EU-domstolens praxis. Även reglerna för internprissättning behandlas. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper om hur det internationella regelverket fungerar och hur det samverkar med den inhemska lagstiftningen att de kan ta sig an på domstolen förekommande mål med internationella inslag. KURSLEDARE Chefsrådmannen Johan Sanner, Förvaltningsrätten i Göteborg LÄRARE Professorn Mattias Dahlberg, Uppsala universitet april 2018 Stockholm 28 februari

125 Skatterätt INTERNATIONELL FÖRETAGSBESKATTNING Skatterätten har i allt större utsträckning internationaliserats och specialiserats. Detta har bl.a. stor betydelse för skatterättsliga frågor inom koncerner. Syftet med kursen är att ge deltagarna en djupare förståelse för internationella koncernstrukturer av betydelse för beskattning. Kursen är inte regelorienterad och förutsätter därför viss grundläggande kunskap inom området. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av att handlägga skattemål. Kursen inleds med en systemorienterad överblick som tar sin utgångspunkt i det pågående internationella samarbetet avseende internationell skatteplanering. Kursen behandlar bl.a. funktionsbolag, transfer pricing och skatteflyktsregler utifrån hur dessa påverkar koncernstrukturens uppbyggnad. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om internationella koncernstrukturer och kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av skattemål. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr och skatterådgivaren Jari Burmeister, Skeppsbron Skatt Professorn Bertil Wiman, Uppsala universitet 18 september 2018 Stockholm 10 augusti

126 Skatterätt SKATTEFÖRFARANDET OCH SKATTETILLÄGG Handläggningen av skattemål förutsätter ofta kvalificerade bedömningar som kräver goda kunskaper om de bestämmelser som reglerar skatteförfarandet och skattetillägg. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om skatteförfarandet och skattetillägg. Kursen är fristående men samordnas tidsmässigt med Domstolsakademins fördjupningskurs Verklig innebörd och skatteflykt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Skatteförfarandet. Den första dagen ägnas åt bestämmelserna om skatteförfarandet såsom t.ex. omprövningsinstitutet, domstolsprocessen samt olika tvångsåtgärder. Under den andra dagen riktas särskild uppmärksamhet mot bestämmelserna om skattetillägg; ett omdiskuterat och aktuellt område där rättsutvecklingen varit omfattande. Även det för skatteprocessen väsentliga regelverket kring saken tas upp denna dag. Undervisningen bedrivs i seminarieform och genom gruppövningar baserade på fallstudier. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om reglerna om skatteförfarandet och skattetillägg och kunna tillämpa dessa i skattemål. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala LÄRARE Kammarrättslagmannen Petter Classon, Kammarrätten i Göteborg Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltningsdomstolen 8 9 november 2018 Stockholm 20 september

127 Skatterätt SKATTEMÅL SAMBANDET MELLAN REDOVISNING OCH BESKATTNING 1 Det finns framför allt genom bestämmelserna i inkomstskattelagens kapitel 14 ett samband mellan redovisning och beskattning. Vid den skatterättsliga bedömningen i inkomstslaget näringsverksamhet krävs kunskaper om detta samband och om andra regler och principer. Utbildningen syftar till att ge särskild sakkunskap på detta bitvis komplexa område. Skattemål sambandet mellan redovisning och beskattning är uppdelad i två delar, 1 och 2. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Grundläggande bokföring och redovisning. Kursen riktar sig till personer med flerårig erfarenhet att av hantera frågor om näringsbeskattning. Kursen behandlar allmänna utgångspunkter för sambandet mellan redovisning och beskattning. Den inleds med en genomgång av reglerna i 14 kap. inkomstskattelagen. Därefter behandlas god redovisningssed, värdering och bevisfrågor samt klassificering, periodisering, subjekt och omfång. Dag två ägnas åt en genomgång av intäkter, utgifter, inventarier och lager. Undervisningen ges framför allt i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska förstå hur redovisningen kan påverka de skatterättsliga bedömningarna, vilka relevanta regler som finns i inkomstskattelagen och redovisningslagstiftningen samt var man kan finna närmare information om vad god redovisningssed innebär. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Allmänna ombudet hos Skatteverket Anders Bengtsson Docenten Jan Bjuvberg, Uppsala universitet 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars

128 Skatterätt SKATTEMÅL SAMBANDET MELLAN REDOVISNING OCH BESKATTNING 2 Det finns framför allt genom bestämmelserna i inkomstskattelagens kapitel 14 ett samband mellan redovisning och beskattning. Vid den skatterättsliga bedömningen i inkomstslaget näringsverksamhet krävs kunskaper om detta samband och om andra regler och principer. Utbildningen syftar till att ge särskild sakkunskap på detta bitvis komplexa område. Skattemål sambandet mellan redovisning och beskattning är uppdelad i två delar, 1 och 2. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Skattemål sambandet mellan redovisning och beskattning 1. Kursen riktar sig till personer med flerårig erfarenhet att av hantera frågor om näringsbeskattning. Skattemål sambandet mellan redovisning och beskattning 2 behandlar aktuella frågeställningar på området redovisning och beskattning. Undervisningen sker främst i form av gruppövningar baserade på fallstudier. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om sambandet mellan redovisning och beskattning och kunna använda metodiken som presenterats i den första delkursen i aktuella och praktiskt förekommande situationer vid handläggning av mål som gäller näringsbeskattning. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Allmänna ombudet hos Skatteverket Anders Bengtsson Docenten Jan Bjuvberg, Uppsala universitet 4 5 oktober 2018 Stockholm 20 augusti

129 Skatterätt SKATTERÄTTSDAGAR 2018 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal skattemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge tillfälle till fördjupning inom utvalda områden, utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussion samt möjlighet att ta del av nyheter på området. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för skatterätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Skatterättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på skatteområdet, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Ett stående inslag är ett föredrag av justitieråd från Högsta förvaltningsdomstolen där bl.a. aktuell praxis tas upp och diskuteras. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom skatterätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2018 Stockholm 30 september

130 Skatterätt VERKLIG INNEBÖRD OCH SKATTEFLYKT Några av de mer komplicerade målen inom skatterätten omfattar analyser av rättshandlingars verkliga innebörd och tillämpning av reglerna om skatteflykt. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom dessa områden. Kursen är fristående men samordnas tidsmässigt med fördjupningskursen Skatteförfarandet och skattetillägg. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar de komplicerade men inte helt ovanliga situationerna i skattemål när Skatteverket hävdar att den verkliga innebörden av en serie rättshandlingar är en annan än vad den skattskyldige anser, eller när det kan komma ifråga att tillämpa reglerna om skatteflykt. Kursen utgår från Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden och ett flertal avgöranden analyseras. Undervisningen bedrivs i seminarieform som utgår från att deltagarna har erfarenhet av hantera mål av sådan karaktär. Det ges möjlighet för deltagarna att aktivt delta i diskussioner under undervisningen. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper inom området och även ha fått en uppdatering av utvecklingen av Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden avseende dessa mål över tid. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala LÄRARE Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltningsdomstolen 7 november 2018 Stockholm 20 september

131 Skatterätt FASTIGHETSTAXERING Under 2016 genomfördes en förenklad fastighetstaxering för landets hyreshusenheter. Det kan därför antas att antalet fastighetstaxeringsmål av denna typ kommer att öka. Målen omfattar normalt både rättsliga och värderingstekniska frågor. Taxering av industrienheter hänger funktionsmässigt samman med hyreshusenheter varför även mål som rör sådana enheter kan förväntas öka. Syftet med kursen är att ge verktyg för att kunna hantera dessa mål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande som arbetar med måltypen. Den förenklade fastighetstaxeringen (FFT16) omfattar taxering av hyreshusenheter. Det kan antas att detta kommer att leda till att antalet fastighetstaxeringsmål av denna typ ökar. Vid taxering av hyreshus är även gränsdragningen mot industrienheter och taxeringen av dessa av intresse. Mot denna bakgrund behandlar kursen huvudsakligen materiella frågor av betydelse för taxeringen av hyreshus- och industrienheter. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och grupparbeten. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper som krävs för att kunna handlägga och avgöra även svåra mål om fastighetstaxering. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala LÄRARE Skattejuristen Andreas Adolphsson, Grant Thornton Tekniska rådet Monica Haapaniemi, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari

132 BILDSIDA FOTO Skatterätt

133 Socialförsäkringsrätt LSS och assistansersättning Socialförsäkringens EU-regler Arbetslöshetsförsäkring Socialförsäkringsdagar Sjukdom och arbetsförmåga Återkrav av socialförsäkringsförmåner (ej 2018) Sjukpenninggrundande inkomst för företagare Arbetsskadebegreppet Processuella frågor i socialförsäkringsmål Socialförsäkringsrätt 1 Socialförsäkringsrätt 2 Sjukpenninggrundande inkomst Medicinsk terminologi och etiologi

134 Socialförsäkringsrätt MEDICINSK TERMINOLOGI OCH ETIOLOGI I socialförsäkringsmål och andra mål vid förvaltningsdomstol förekommer ofta medicinska utlåtanden. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om vanliga medicinska termer och sjukdomars orsaker för att därigenom underlätta förståelsen av läkarintyg i bl.a. socialförsäkringsmål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar vanliga medicinska termer för kroppsdelar, skelett, organ och sjukdomar samt den medicinska vetenskapens syn på några vanliga sjukdomars orsaker. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar som diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska kunna förstå medicinska utlåtanden, även i förhållande till legala bevisregler inom sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 30 maj 2018 Stockholm 10 april

135 Socialförsäkringsrätt SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST Bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är mycket omfattande och ofta svårtillämpade. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om SGI-systemet utifrån regler och praxis på området. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av regelverket om SGI. Kursen behandlar regelverket om SGI. Bland annat avhandlas hur SGI bestäms, behålls och ändras framför allt för anställda. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om SGI och kunna tillämpa dessa vid bedömningar i mål om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e e-utbildning 135

136 Socialförsäkringsrätt e SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT 1 Socialförsäkringsmål utgör en stor andel av målen i förvaltningsdomstolarna. Området är omfattande och påverkar stora delar av samhället. Syftet med kursen är att ge en översikt av hela socialförsäkringssystemet enligt socialförsäkringsbalkens regelverk. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av att arbeta med socialförsäkringsmål. Kursen innehåller en genomgång av hela socialförsäkringen, dess betydelse i samhället, den försäkrade personkretsen, unions- och konventionsrätten på området samt lagstiftningens struktur och terminologi. Vidare görs en genomgång av de materiella bestämmelserna rörande de viktigaste socialförsäkringsförmånerna. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de förmånsformer som finns inom socialförsäkringen och de allmänna försäkringsbestämmelserna. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med kvartal Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 136

137 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT 2 Socialförsäkringsmål utgör en stor andel av målen i förvaltningsdomstolarna. Området är omfattande och påverkar stora delar av samhället. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om tillämpningen av socialförsäkringsbalkens regelverk. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen riktar sig till personer som har begränsad erfarenhet av att arbeta med socialförsäkringsmål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Socialförsäkringsrätt 1. Kursen innehåller praktiska övningar rörande de viktigaste socialförsäkringsförmånerna. Övningarna innefattar tillämpning av de allmänna försäkringsbestämmelserna och unions- och konventionsrätten. Undervisningen bedrivs i form av gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de förmånsformer som finns inom socialförsäkringen och de allmänna försäkringsbestämmelserna och kunna tillämpa dessa kunskaper i socialförsäkringsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Petrus Tired, Förvaltningsrätten i Malmö Utredningssekreteraren Marie Stegard Lind, Regeringskansliet november 2018 Stockholm 10 oktober

138 Socialförsäkringsrätt ARBETSSKADEBEGREPPET Arbetsskadebegreppet har ändrats flera gånger genom införande av nya legala bevisregler och beviskrav. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om det nuvarande arbetsskadebegreppet i teori och praxis. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. I kursen behandlas arbetsskadebegreppet i arbetsskadeförsäkringen på en fördjupad nivå. Särskild vikt läggs på bevisregler och beviskrav vid de olika bedömningsmomenten och vid den samlade bedömning som ska göras vid arbetsskadeprövningen. Högsta förvaltningsdomstolens senare praxis i arbetsskademål analyseras. Arbetsskadebegreppet problematiseras vidare i förhållande till förarbeten och doktrin. Såväl en akademisk som en praktisk synvinkel läggs på de frågor som kursen tar upp. Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om arbetsskadebegreppet och kunna tillämpa kunskaperna vid dömande i arbetsskademål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Universitetslektorn och docenten Mia Carlsson, Stockholms universitet april 2018 Stockholm 28 februari

139 Socialförsäkringsrätt LSS OCH ASSISTANSERSÄTTNING I mål om stödinsatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) finns vissa vanligt förekommande frågor som kan medföra tillämpningsproblem. Syftet med kursen är att belysa och ge fördjupade kunskaper om de tillämpnings- och gränsdragningsproblem som ofta aktualiseras i dessa måltyper. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. På kursen diskuteras vissa tillämpningsproblem inom områdena för LSS och assistansersättning enligt SFB på ett fördjupat plan utifrån ett praktiskt juridiskt perspektiv. Kursen behandlar bl.a. bedömning av personkrets enligt LSS, olika insatsers inbördes förhållande till varandra, gränsdragningen mellan LSS och socialtjänstlagen och vad som utgör grundläggande behov. Några vanliga funktionsnedsättningar belyses också. Kursen tar därutöver upp tillståndsgivning för att bedriva LSS-verksamhet samt Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn över LSS-verksamhet. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om gällande regelverk och praxis och om vissa funktionsnedsättningar samt kunna använda dessa kunskaper vid tillämpning av LSS och reglerna om assistansersättning i SFB. KURSLEDARE Rådmannen Karin Hartmann, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2018 Stockholm 30 september

140 Socialförsäkringsrätt PROCESSUELLA FRÅGOR I SOCIALFÖRSÄKRINGSMÅL Processen i socialförsäkringsmål rymmer speciella och inte sällan komplicerade frågeställningar som rör bland annat utredningsskyldighet, bevisbörda, beviskrav, bevisvärdering och kommunicering. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och möjlighet till erfarenhetsutbyte i dessa frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar frågor om bevisvärdering, bevisbörda och handläggning som är specifika för socialförsäkringsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner, övningsuppgifter och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de processuella frågor som ofta aktualiseras i socialförsäkringsmål och kunna tillämpa dessa vid handläggning av mål. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 6 7 september 2018 Stockholm 20 juni

141 Socialförsäkringsrätt SJUKDOM OCH ARBETSFÖRMÅGA Begreppet arbetsförmåga i sjukförsäkringen är ofta svårt att tillämpa på grund av dess komplexitet. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om begreppets innebörd utifrån praxis och försäkringsmedicinsk teori. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar de grundläggande förutsättningarna för rätten till ersättning från sjukförsäkringssystemet. Fokus ligger på begreppet arbetsförmåga och de tillämpningsproblem som sammanhänger med det. Begreppet analyseras från såväl en juridisk som en medicinsk utgångspunkt. Försäkringskassans modeller för bedömning av arbetsförmåga problematiseras med frågeställningen vilken betydelse de får för dömandet i sjukförsäkringsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Deltagarna uppmanas att i förväg skicka in beskrivningar av problem som uppkommit vid tillämpningen av begreppet. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper i ämnet och kunna använda dessa vid bedömningar som rör rätten till sjukförsäkringsförmåner. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Försäkringsmedicinska rådgivaren Ann-Sophie Bennet, Försäkringskassan Juristen Sabine Brattgård, Inspektionen för socialförsäkringen Försäkringsmedicinska rådgivaren Jan Holmgren, Försäkringskassan Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm 1 2 februari 2018 Stockholm 20 december

142 Socialförsäkringsrätt SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST FÖR FÖRETAGARE Bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är mycket omfattande och ofta svårtillämpade. Detta gäller inte minst regelverket kring egenföretagarnas inkomster. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupad kunskap om SGIsystemet för företagare utifrån regler och praxis. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Sjukpenninggrundande inkomst. Kursen behandlar regelverket om SGI för företagare. Bland annat avhandlas skillnaden mellan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete samt bestämmande och behållande av SGI för företagare med olika företagsformer. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppdiskussioner. Deltagarna uppmanas att i förväg till kursledaren skicka in beskrivningar av för kursen relevanta tillämpningsproblem som de stött på i sitt arbete. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om SGI för företagare och kunna tillämpa dessa vid bedömningar i mål om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Föredragande juristen Maria Rydell, Kammarrätten i Göteborg 22 november 2018 Stockholm 10 oktober

143 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGENS EU-REGLER Inom socialförsäkringsrätten förekommer EU-rättsliga frågor i relativt stor omfattning. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om de regler som gäller för samordning av de sociala trygghetssystemen i EU samt i tillämpningsfrågor om bl.a. lagval, sammanläggning av kvalifikationsperioder och utbetalning av förmåner. Kursen riktar sig till ordinarie domare men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Under kursen behandlas fördrag och avtal om samordning av socialförsäkringarna inom EU och EES. Vidare diskuteras lagval, sammanläggning av kvalifikationsperioder och utbetalning av förmåner. Särskild fördjupning görs avseende några allmänna regler i EU-förordningarna. Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningsuppgifter och diskussioner. Målet är att kursdeltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hur EU-rätten aktualiseras på socialförsäkringens område och kunna tillämpa EU-rätten i dessa mål. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare maj 2018 Stockholm 10 april

144 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGSDAGAR 2018 Förvaltningsdomstolarna handlägger varje år ett stort antal socialförsäkringsmål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge tillfälle till fördjupning inom utvalda områden, utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussion samt möjlighet att ta del av nyheter på området. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för socialförsäkringsrätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Socialförsäkringsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på socialförsäkringsområdet, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor på socialförsäkringsområdet men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2018 Stockholm 10 oktober

145 Straffrätt Straffrätt Ekobrottmål bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll Ekobrottmål - skattebrotten (ej 2018) Sexualbrott och våld i nära relationer 1 Sexualbrott och våld i nära relationer 2 Nätbrott Påföljdsseminarium Straffrättsseminarium Straffrättsdagar Påföljder för unga lagöverträdare Narkotika- och dopningsbrott I hederns namn Handläggning av ungdomsmål (ej 2018) Allmän straffrätt 1 Allmän straffrätt 2 Påföljdsbestämning 1 Påföljdsbestämning 2 Internationell straffrätt Rättsmedicinska frågor i allmän domstol 145 Grundläggande bokföring och redovisning Psykisk sjukdom

146 Straffrätt ALLMÄN STRAFFRÄTT 1 En stor del av målen i allmän domstol utgörs av brottmål. Domstolsakademins grundutbildning i straffrätt i två delar behandlar systematiskt de centrala frågeställningarna i straffrättens allmänna del och syftar till att genom insikter i straffrättens grundstruktur tillhandahålla verktyg för den praktiska tillämpningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen riktar sig till såväl deltagare med flerårig erfarenhet av dömande i brottmål som deltagare som har begränsad erfarenhet av detta. Allmän straffrätt 1 behandlar brottsbegreppet och legalitetsprincipen, begreppen oaktsamhet och uppsåt samt ansvarsfrihetsreglerna. Under kursen behandlas även hur psykisk störning hos gärningsmannen kan inverka på straffrättsliga bedömningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de centrala delarna av straffrätten, förstå dess systematik och kunna tillämpa dessa kunskaper vid bedömningar i brottmål. KURSLEDARE Enhetschefen Jonas Högström, Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer, Domstolsverket ÖVRIGA LÄRARE Professorn Claes Lernestedt, Stockholms universitet augusti 2018 Stockholm 20 juni

147 Straffrätt ALLMÄN STRAFFRÄTT 2 En stor del av målen i allmän domstol utgörs av brottmål. Domstolsakademins grundutbildning i straffrätt i två delar behandlar systematiskt de centrala frågeställningarna i straffrättens allmänna del och syftar till att genom insikter i straffrättens grundstruktur tillhandahålla verktyg för den praktiska tillämpningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen riktar sig till såväl deltagare med flerårig erfarenhet av dömande i brottmål som deltagare som har begränsad erfarenhet av detta. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Allmän straffrätt 1. Kursen behandlar försök, förberedelse och stämpling till brott, tillbakaträdande samt medverkansfrågor. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om de aktuella delarna av straffrätten, förstå systematiken och kunna tillämpa dessa kunskaper vid bedömningar i brottmål. KURSLEDARE Enhetschefen Jonas Högström, Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer, Domstolsverket ÖVRIGA LÄRARE Professorn Claes Lernestedt, Stockholms universitet april 2018 Stockholm 20 februari

148 Straffrätt e INTERNATIONELL STRAFFRÄTT Straffrättsliga frågor med internationell anknytning har ökat i domstolarna under senare år. Ofta är frågorna brådskande. Syftet med denna kurs är att ge grundläggande kunskaper om de lagar och förordningar som finns på området, t.ex. europeisk och nordisk arresteringsorder, europeisk skyddsorder, regler kring internationella verkställighetsfrågor, frågor om beslag, överföring av verkställighet av domar, internationell och rättslig hjälp m.m. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av frågorna. Kursen inleds med ett avsnitt om tillämpligheten av svensk lag. Därefter följer ett avsnitt för respektive lag eller förordning med internationell anknytning. I varje avsnitt ingår en presentation av själva lagstiftningen, när den är tillämplig samt vilken eller vilka prövningar som domstolen ska göra utifrån aktuell lagstiftning. Även tidsfrister och underrättelseskyldigheter kommer att belysas. Kursen ges som en e-utbildning. Deltagaren kan gå igenom hela kursen vid ett och samma tillfälle, men det är också möjligt att välja ut ett eller flera avsnitt beroende på deltagarens behov. Målet med kursen är att deltagaren efter genomgången utbildning ska ha grundläggande kunskaper om de internationella straffrättsliga lagar och förordningar som reglerar handläggning i svensk domstol samt kunna använda dessa kunskaper vid handläggningen. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med årsskiftet 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 148

149 Straffrätt RÄTTSMEDICINSKA FRÅGOR I ALLMÄN DOMSTOL I många mål och ärenden förekommer medicinska utlåtanden av olika slag. Det kan vara svårt att tolka utlåtandena och förstå innebörden eller avsaknaden av olika uttryck. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskap om skadetyper som ofta förekommer i brottmål och att förmedla den medicinska vetenskapens syn på hur man utreder vissa sjukdomar och bakomliggande orsaker till dessa. Syftet är också att ge verktyg för att kunna tolka de medicinska utlåtanden som förekommer i domstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Under den första delen av kursen görs en genomgång av de skadetyper som är vanligt förekommande i brottmål. Även skadetypernas uppkomstsätt belyses. Därefter redogör en specialistläkare i rättsmedicin för sina arbetsuppgifter och vilka frågeställningar denne möter i sitt arbete. Slutligen ges deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar som gruppövningar samt genom erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att kursdeltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana grundläggande kunskaper som krävs för att kunna förstå och bedöma medicinska utlåtanden som kan förekomma i mål och ärenden i allmän domstol. KURSLEDARE Rådmannen Kai Koskela, Södertörns tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn och överläkaren i rättsmedicin Anders Eriksson, Umeå universitet och Rättsmedicinalverket Överläkaren och specialisten i rättsmedicin Johanna Loisel, Rättsmedicinalverket 10 april 2018 Stockholm 20 februari

150 Straffrätt PÅFÖLJDSBESTÄMNING 1 Påföljdsbestämning inrymmer flera moment. Brottsbalkens systematik och praxis är svåröverskådlig och gör påföljdsbestämning till en komplex uppgift. Domstolsakademins utbildning i påföljdsbestämning är uppdelad i två delar. Syftet med kurserna är att ge grundläggande kunskaper om den systematik och de regler som anger ramen för domstolens uppgift att bestämma påföljd. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen riktar sig till såväl deltagare med flerårig erfarenhet av dömande i brottmål som deltagare som har begränsad erfarenhet av detta. Deltagarna rekommenderas att gå de båda delkurserna i angiven ordning, men det är möjligt att delta i endast en av delkurserna. I en inledande föreläsning ges en översikt över grunderna för och framväxten av det nuvarande påföljdssystemet och dess struktur. Därefter behandlas frågor om brottets art, återfall, flerfaldig brottslighet, utrymmet för alternativa påföljder samt 34 kapitlet brottsbalken. Undervisningen ges i form av kortare föreläsningar men främst i seminarieform och genom gruppövningar. Kursen innehåller även ett studiebesök på en kriminalvårdsanstalt. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om brottsbalkens systematik och metoden för bestämning av påföljd och kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av brottmål. Deltagarna ska också känna till hur verksamheten på en kriminalvårdsanstalt fungerar. Observera att ungdomspåföljder och påföljder för narkotikabrott inte behandlas i Påföljdsbestämning 1 och 2. För utbildning kring dessa frågor hänvisas till kurserna Påföljder för unga lagöverträdare respektive Narkotika- och dopningsbrott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Margita Åhsberg, Helsingborg tingsrätt april 2018 Internat i Ystad 10 mars

151 Straffrätt PÅFÖLJDSBESTÄMNING 2 Påföljdsbestämning inrymmer flera moment. Brottsbalkens systematik och praxis är svåröverskådlig och gör påföljdsbestämningen till en komplex uppgift. Domstolsakademins utbildning i påföljdsbestämning är uppdelad i två delar. Syftet med kurserna är att ge grundläggande kunskaper om den systematik och de regler som anger ramen för domstolens uppgift att bestämma påföljd. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen riktar sig till såväl deltagare med flerårig erfarenhet av dömande i brottmål som deltagare som har begränsad erfarenhet av detta. Deltagarna rekommenderas att gå de båda delkurserna i angiven ordning, men det är möjligt att delta i endast en av delkurserna. Kursen behandlar påföljdsval och straffmätning avseende mer speciella påföljdssituationer såsom nödvärn, försök och förberedelse. Under en halv dag medverkar företrädare från frivården för att ge ökad kunskap om innehållet och utformningen av de icke frihetsberövande påföljderna. Undervisningen ges i form av kortare föreläsningar men främst i seminarieform och med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper om brottsbalkens systematik och metoden för bestämning av påföljd i speciella påföljdssituationer och kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av brottmål. Deltagarna ska också känna till det närmare innehållet i de icke frihetsberövande påföljderna och hur utformningen av dessa fungerar i praktiken. Observera att ungdomspåföljder och påföljder för narkotikabrott inte behandlas i Påföljdsbestämning 1 och 2. För utbildning kring dessa frågor hänvisas till kurserna Påföljder för unga lagöverträdare och Narkotika- och dopningsbrott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Frivårdsinspektören Gabriella Boijsen, Frivården Malmö Chefsrådmannen Margita Åhsberg, Helsingborg tingsrätt november 2018 Stockholm 30 september

152 Straffrätt SEXUALBROTT OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER 1 Sexualbrott och våld i nära relationer kräver kunskaper inom andra områden än juridiken. Det kan gälla t.ex. kunskap om krisreaktioner, våldets uttryck och mekanismer i såväl heterosexuella som samkönade relationer, brottskaraktärens inverkan på förhörsuppgifter samt orsaksfaktorer till sexuellt våld och våld i nära relationer. Kursens syfte är att ge deltagarna sådana kunskaper och att ge möjlighet till diskussion om de aktuella frågorna. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen består av två delar. Delarna är fristående i förhållande till varandra och det är därmed inget krav utan bara en rekommendation att gå dem i angiven ordning. Kursen behandlar frågor om målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Den tar upp frågor om orsaksmekanismer och förebyggande arbete mot sådan brottslighet samt den inverkan som dessa brottstyper kan ha på förhörsuppgifter. Även de komplexa problem som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relationer innebär tas upp och diskuteras. Kursen behandlar såväl heterosexuella som samkönade relationer. Kursen avslutas med ett studiebesök på våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset. Undervisningen ges i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om krisreaktioner, hur en undersökning av offer för sexualbrott går till, våldets uttryck och mekanismer i såväl heterosexuella som samkönade relationer, brottskaraktärens inverkan på förhörsuppgifter samt orsaksfaktorer till sexuellt våld och våld i nära relationer. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Sara Landström, Göteborgs universitet Personal på våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset Ytterligare lärare meddelas senare mars 2018 Stockholm 30 januari

153 Straffrätt SEXUALBROTT OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER 2 Rättegången i mål om sexualbrott och våld i nära relationer innebär en påfrestning för alla aktörer. Detta ställer särskilda krav på ordföranden, som ska förena god processledning med ett professionellt och gott bemötande. Syftet med kursen är att ta upp de särskilda frågeställningar som kan uppkomma i dessa mål och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. Syftet är också att ge fördjupade kunskaper om innehållet i de behandlingar som finns i och utanför anstalt för personer som dömts för sådana sexualbrott eller brott i nära relationer. Kursen riktar sig till ordinarie domare men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen är en fristående fortsättning på Sexualbrott och våld i nära relationer 1. Deltagarna rekommenderas att gå kurserna i angiven ordning men det är inget krav. Kursen behandlar frågor om målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Kursen inleds med anföranden samt en paneldebatt och diskussion kring processlednings- och bemötandefrågor. Därefter gås Kriminalvårdens behandlingsprogram i och utanför anstalt igenom och diskuteras. Kursen innehåller även ett besök på anstalten för sexualbrottsdömda i Skogome. Undervisningen ges i form av föreläsningar, paneldebatt, erfarenhetsutbyte samt studiebesök. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupad förståelse för parterna i rättegången och därmed kunna utveckla sin processledningsförmåga, sin professionalism och sitt bemötande i dessa mål. Målet är också att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda och dömda för våld i nära relationer samt känna till förhållandena i anstalt för sexualbrottsdömda. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Kerstin Adolfsson, Clip, Göteborgs universitet Advokaten Bengt Ivarsson, Kihlstedts advokatbyrå Lagmannen Lennart Johansson, Kristianstads tingsrätt Personal på anstalten i Skogome Ytterligare lärare meddelas senare 5 6 september 2018 Göteborg 20 juni

154 Straffrätt NARKOTIKA- OCH DOPNINGSBROTT Narkotika- och dopningsbrott är vanligt förekommande brottskategorier som ofta ger upphov till olika frågeställningar på grund av brottens karaktär, men också genom förändringar i lagstiftning och i praxis. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen tar upp centrala frågeställningar kring narkotika- och dopningsbrotten som t.ex. farlighet, renhet, brottsrubricering, medverkans-, försöks- och konkurrensfrågor samt straffvärdebedömning och påföljdsval. Kursen innehåller också en genomgång av olika preparat, missbruksdoser och haltbestämningar. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de frågeställningar som uppkommer i narkotika- och dopningsmål och hur dessa kan bedömas. Målet är också att deltagarna ska känna till olika preparat, missbrukardoser och haltbestämningar. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Hovrättsrådet och vice ordföranden Bob Nilsson Hjorth, Hovrätten över Skåne och Blekinge Ytterligare lärare meddelas senare maj 2018 Stockholm 10 april

155 Straffrätt NÄTBROTT Den tekniska utvecklingen har öppnat upp för nya tillvägagångssätt och arenor för att begå brott. IT-relaterad brottslighet ökar kraftigt och hanteringen av nätbrott ställer bl.a. krav på goda kunskaper om informationsteknik, internet och säkring av digitala bevis. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom dessa områden. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Under kursens första dag behandlas de tekniska aspekterna av IT-brottsligheten såsom t.ex. fishing, skimming, deep web och dark net. Tillvägagångssättet för säkring av bevisning från internet behandlas också. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar. Kursens andra dag tar upp och problematiserar några av de juridiska bedömningar som kan bli aktuella när det som sker på nätet - t.ex. id-kapningar, näthat eller spridande av bilder - tangerar eller utgör ekonomisk brottslighet, brott mot person eller barnpornografibrott. Undervisningen i denna del ges i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om de juridiska frågeställningar som uppkommer vid brott i IT-miljö och hur dessa frågor kan bedömas. Målet är också att deltagarna ska känna till de tekniska aspekterna relaterade till sådana brott samt hur bevissäkring i sådana mål går till. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Kammaråklagaren Thomas Bälter Nordenman, Åklagarkammaren i Uppsala Professorn Mårten Schultz, Stockholms universitet Ytterligare lärare meddelas senare november 2018 Stockholm 10 oktober

156 Straffrätt PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE Ungdomsmål skiljer sig från andra brottmål i en rad avseenden. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper om påföljdsbestämning i ungdomsmål samt ge inblick i socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Kursen behandlar straffmätning och påföljdsval i ungdomsmål. Kursen tar även upp socialtjänstens roll när unga begår brott. Undervisningen bedrivs såväl i föreläsningsform som genom gruppövningar och i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgångenkurs ska ha fördjupade kunskaper om påföljdsval, straffmätning och de särskilda bestämmelser som gäller för unga lagöverträdare och kunna tillämpa kunskaperna på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är också att deltagarna ska känna till socialtjänstens arbete med unga som begår brott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Margita Åhsberg, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Verksamhetsutvecklaren Mikael Mattsson Flink, Alm Socionomtjänster AB 7 8 februari 2018 Malmö 20 december

157 Straffrätt PÅFÖLJDSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Systemet för att bestämma påföljd innefattar många komplexa frågeställningar och denna del av juridiken blir ofta föremål för förändringar genom såväl lagstiftning som praxis. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om aktuella påföljdsfrågor samt att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan erfarna domare i dessa frågor. Därigenom ges förutsättningar för en ökad enhetlig rättstillämpning och väl motiverade ställningstaganden i påföljdsfrågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är främst erfarna ordinarie domare. Domstolsakademin anordnar för första gången 2018 en utbildningsdag för erfarna domare som tar upp aktuella påföljdsfrågor. Målsättningen är att seminariet ska bli ett återkommande inslag i Domstolsakademins utbildningsutbud och att innehållet ska variera mellan olika utbildningstillfällen. Utbildningen bedrivs i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och dela med sig av egna erfarenheter. Information om det närmare innehållet och eventuella förberedelsekrav kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha utvecklat sin förmåga att fatta väl underbyggda beslut i komplicerade påföljdsfrågor. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt 25 september 2018 Stockholm 10 augusti

158 Straffrätt STRAFFRÄTTSDAGAR 2018 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal brottmål och det finns behov av fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge tillfälle till fördjupning inom utvalda områden, utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussioner samt möjlighet att ta del av nyheter på straffrättens område. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för straffrätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Straffrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på straffrättens område, framför allt genom föreläsningar. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Utöver kunskapsorienterade föredrag och diskussioner ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom straffrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 4 5 december 2018 Stockholm 20 oktober

159 Straffrätt STRAFFRÄTTSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Domare i allmän domstol ställs i det dagliga arbetet inte sällan inför komplicerade straffrättsliga problem. Straffrätten har inte minst genom olika internationella samarbeten blivit ett allt mer komplext rättsområde. Syftet med kursen är att problematisera och diskutera aktuella straffrättsfrågor och därmed ge fördjupade kunskaper inom området. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Målgruppen är främst erfarna ordinarie domare. Domstolsakademin anordnar för första gången 2018 ett straffrättsseminarium för erfarna domare. Seminariet tar upp aktuella ämnen inom straffrätten. Målsättningen är att seminariet ska bli ett återkommande inslag i Domstolsakademins utbildningsutbud och att innehållet ska variera mellan olika utbildningstillfällen. Utbildningen bedrivs i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och dela med sig av egna erfarenheter. Information om det närmare innehållet och eventuella förberedelsekrav kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper inom aktuella straffrättsliga frågeställningar. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Magnus Ulväng, Uppsala universitet Hovrättsrådet och vice ordföranden Joakim Zetterstedt, Svea hovrätt 3 maj 2018 Stockholm 20 mars

160 Straffrätt EKOBROTTMÅL BOKFÖRINGSBROTT OCH FÖRSVÅRANDE AV SKATTEKONTROLL Brottmål med inslag av olika typer av ekonomisk brottslighet är ofta både omfattande och komplicerade. Kursen är en av tre kurser i Domstolsakademins utbildningspaket om ekobrottmål och tar upp bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper om de juridiska och ekonomiska bedömningar som görs i mål om sådana brott. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper i bokföring och redovisning motsvarande dem som ges i Domstolsakademins kurs Grundläggande bokföring och redovisning. Kursen inleds med en genomgång av brotten bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll samt den praxis kring bestämmelserna som finns på området. Rubriceringsfrågor och vem som kan göras ansvarig för redovisningsbrott berörs också. Därefter läggs särskild vikt på de ekonomiska bedömningar som ska kunna utföras med ledning av bokföringen. Slutligen behandlas straffvärdebedömningar och påföljdspraxis. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll och förstå de företagsekonomiska bedömningar som görs i exempelvis mål om bokföringsbrott. KURSLEDARE Hovrättsrådet och vice ordföranden Marianne Karlsson, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVRIGA LÄRARE Vice chefsåklagaren Henric Fagher, Ekobrottsmyndigheten Revisorn Anna Göransson, Ekobrottsmyndigheten april 2018 Stockholm 28 februari

161 Tvångsmål Tvångsmål Fördjupningskurs i tvångsmål LRV och LPT Fördjupningskurs i tvångsmål - LVU Fördjupningskurs i tvångsmål LVM Barnet i rättsprocessen I hederns namn Tvångsmål Psykisk sjukdom 161

162 Tvångsmål e TVÅNGSMÅL Förvaltningsdomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål enligt LVU, LVM, LRV och LPT. Tvångsmålen innehåller ofta svåra bedömningar kring behovet av tvångsvård samt svårigheter av processuell art. Kursens syfte är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de regler som styr förutsättningarna för vård enligt LVU, LVM, LRV och LPT. Kursen är i första hand uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för andra personalkategorier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av att arbeta med måltyperna. Kursen tar upp centrala bestämmelser i LVU, LVM, LRV och LPT varvid både materiella och processuella regler gås igenom. Särskilt fokus läggs på bedömningar kring behovet av tvångsvård. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången utbildning ha grundläggande kunskaper om centrala bestämmelser i den lagstiftning som rör tvångsmål samt kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av sådana mål. TILLGÄNGLIGHET Kursen kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen från och med årsskiftet 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på Intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 162

163 Tvångsmål FÖRDJUPNINGSKURS I TVÅNGSMÅL LRV OCH LPT Mål om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård innehåller ofta både svåra bedömningar kring behovet av tvångsvård och svårigheter av processuell art. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och verktyg för att kunna bedöma när en psykisk störning inte längre är allvarlig, tolka farlighetsbedömningar och handlägga målen på ett rättssäkert sätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande med flerårig erfarenhet av måltyperna. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Tvångsmål. Kursens första dag behandlar inledningsvis vanliga psykiska sjukdomar och störningar, hur behandling kan påverka sjukdomarna och gränsdragningen mellan allvarlig psykisk störning och annan störning. Även rollen som sakkunnig berörs. Vidare diskuteras sambanden mellan psykiska störningar och våldsbrott samt metoder för farlighetsbedömningar. Kursen innehåller därefter en paneldebatt mellan en chefsöverläkare och en advokat kring den praktiska tillämpningen av lagstiftningen. Kursens andra dag fokuserar på processuella frågor och aktuella rättsfall. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till var gränsen för en allvarlig psykisk störning går och hur behandlingen av psykiska sjukdomar påverkar behovet av tvångsvård. Deltagarna ska också ha fördjupade kunskaper om de processuella och andra frågor som förekommer i målen samt om hur dessa kan bedömas och hanteras på ett ändmålsenligt sätt. KURSLEDARE Rådmannen Bertil Idarsson, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren Lars Eriksson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Advokaten Susanne Linder, Advokat Susanne Linder AB Föredragande juristen Sara Wennerholm, Förvaltningsrätten i Malmö 7 8 februari 2018 Stockholm 20 december

164 Tvångsmål FÖRDJUPNINGSKURS I TVÅNGSMÅL - LVM I mål om LVM förekommer ibland svåra gränsdragningsproblem liksom frågor av processuell art. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och verktyg bl.a. för att kunna bedöma om vård kan ske utan tvång och för att kunna handlägga målen på ett rättssäkert sätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Tvångsmål. Kursen behandlar frågor om missbruksproblematik samt de medicinska aspekterna av missbruk, exempelvis vad som konstituerar ett missbruk och hur missbruk påverkar personer med psykiska sjukdomar eller neuropsykiatriska diagnoser. Vidare diskuteras olika behandlingsalternativ och hur dessa påverkar möjligheterna till vård utan tvång. I detta sammanhang behandlas frågan om tillförlitligt samtycke till frivillig vård. Även processuella frågor som domstolens utredningsskyldighet behandlas. Avslutningsvis diskuteras handläggningen av LVM-mål och deltagarna förväntas då dela med sig av sina erfarenheter. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om den sammantagna problematiken kring missbruk, både i fråga om vad som är ett missbruk och hur missbruket påverkas av andra faktorer. Deltagarna ska vidare känna till olika behandlingsalternativ och förstå hur dessa påverkar möjligheterna till vård utan tvång. Målet är också att deltagarna ska ha fördjupade kunskaper om utredningsskyldighet och kunna tillämpa kunskaperna vid handläggningen av LVM-mål. KURSLEDARE Rådmannen Cecilia Hanö, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Docenten, specialisten i psykiatri, överläkaren Tom Palmstierna, Beroendecentrum Stockholm, medicinskt sakkunnig SiS 25 september 2018 Stockholm 10 augusti

165 Tvångsmål FÖRDJUPNINGSKURS I TVÅNGSMÅL - LVU Mål om vård av unga innehåller ofta särskilda svårigheter såsom värdering av barns utsagor. Handläggningen av dessa mål kräver goda juridiska kunskaper inom rättsområdet men även andra kunskaper om t.ex. behandling för traumatiserade barn samt om socialnämndens arbete. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och verktyg för att bättre kunna hantera vanligt förekommande frågeställningar såväl materiella som processuella i mål enligt LVU. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är även öppen för icke ordinarie domare och föredragande. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Tvångsmål samt Domstolsakademins kurs Barnet i rättsprocessen. Kursen ger en inblick i socialsekreterarens och socialnämndens arbete inför en ansökan om vård enligt LVU och behandlar vad man som domare bör tänka på när man läser utredningarna. Kursen innehåller också ett avsnitt om bevisvärdering i mål om vård enligt LVU, med särskild tonvikt på värdering av barns utsagor. Kursen belyser vidare neuropsykiatriska diagnoser samt behandlingsmodeller för traumatiserade barn och anknytningsteori. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade kunskaper om hur utredningar av unga går till. Målet är också att deltagarna ska ha fördjupade kunskaper om bevisvärdering i mål om vård enligt LVU, om neuropsykiatriska diagnoser och om hur man kan hantera vissa praktiska handläggningsfrågor. KURSLEDARE Kammarrättsrådet och vice ordföranden Cecilia Landelius, Kammarrätten i Jönköping Kammarrättsrådet och vice ordföranden Åsa Ståhl, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Docenten Sara Landström, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Centrumchefen Moa Mannheimer, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum, Linköpings universitet Socionomen Annelie Sjöberg, Stockholms stad Biträdande enhetschefen Marie Sundberg, Barn- och ungdomsenheten i Hägersten- Liljeholmen Ytterligare lärare meddelas senare 8 9 maj 2018 Stockholm 20 mars

166 BILDSIDA FOTO Tvångsmål

167 Fiskalsutbildningen

168 Fiskalsutbildningen FISKALSUTBILDNINGEN 2018 SYFTE Fiskalsutbildningen har flera övergripande syften. Ett första av dessa är att ge fiskalen utbildning för att kunna utföra sitt domararbete i enlighet med de krav som ställs på en modern domare. Det handlar alltså om att säkerställa den juridiska kompetens som behövs för att fiskalen på ett tillfredsställande sätt ska kunna utföra sitt arbete på domstol under utbildningstiden. Ett annat mer långsiktigt syfte med fiskalsutbildningen är ge fiskalen förutsättningar att bli en god ordinarie domare. Fiskalsutbildningen ska också bidra till attraktiviteten för domarutbildningen och domaryrket i stort. MÅL OCH INNEHÅLL Utbildningen innehåller kurser med kärnämnen såsom processrätt, straffrätt, socialförsäkringsrätt och skatterätt. Vidare ingår även EU-rättslig metodik, bemötande, handledarskap och domskrivning. Avsikten är att det ska finnas en tydlig koppling mellan kursernas innehåll och det praktiska arbetet på domstolen. Fiskalerna ska kunna omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiken och utveckla en förmåga att lösa sina arbetsuppgifter på ett effektivt och kvalitativt bra sätt. Som övergripande undervisningsmetod används ett interaktivt förhållningssätt till inlärning och kunskapsinhämtning. Kurserna är upplagda på så sätt att inlärningsformerna varierar med många praktiska inslag och tillfällen till erfarenhetsutbyten. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar och kortare genomgångar av ett rättsområde som övningar med aktivt deltagande. De enskilda och gemensamma övningarna samt gruppdiskussionerna syftar till att uppnå delaktighet och engagemang hos deltagarna. 168

169 Fiskalsutbildningen FISKALSKURSER ALLMÄN DOMSTOL Utbildningen omfattar tio obligatoriska kurser som infaller under domarutbildningens fyra år. De fyra åren kan delas in i tre steg; tjänstgöring som fiskal i överrätt under minst 1 år och i underrätt under minst 2 år samt adjunktion i överrätt under 1 år. Kurserna koncentreras till dessa steg och brytpunkter då fiskalerna får nya arbetsuppgifter och kommer i kontakt med nya måltyper. STRUKTUR FÖR ALLMÄN DOMSTOL HOVRÄTT 1 ÅR TINGSRÄTT 2 ÅR HOVRÄTT 1 ÅR BRYTPUNKT 1 BRYTPUNKT 2 BRYTPUNKT 3 BRYTPUNKT 4 BRYTPUNKT MÅN MÅN MÅN MÅN MÅN CA 8 DGR TOTALT CA 12 DGR TOTALT CA 11 DGR TOTALT CA 4 DGR TOTALT CA 7 DGR TOTALT INOM 4 VECKOR KURS 1* Hovrättsprocessen m.m. KURS 2* FDRteknik m.m. INOM 8 VECKOR KURS AD3 Brottmål m.m. KURS AD4 Tvistemål INOM 8 VECKOR KURS AD6 Brottmål KURS AD7 Brottmål Bevisrätt KURS AD9 Hovrättsprocessen m.m. KURS 10 Europaresan KURS AD5 Bevisrätt KURS AD8 Tvistemål m.m. * GEMENSAMMA INSLAG Av de 10 kurserna är delkurserna 1, 2 och 10 gemensamma för allmän domstol och förvaltningsdomstol. Övriga kurser, dvs. kurserna 3 9 är särskilt utformade för respektive domstolsslag. Kurserna riktar sig i första hand till fiskaler och är obligatoriska för dem. Fiskalerna anmäler sig själva via Kompetensportalen och under varje delkurs framgår det när sista ansökningsdag är. Se dock det särskilda ansökningsförfarandet under kurs 10. Några av kurserna är emellertid öppna för beredningsjurister i mån av plats. Antalet sådana platser är begränsade till fem per kurstillfälle. Ansökan görs lämpligen efter samråd med Domstolsakademin. Samtliga kurser ges i Stockholmstrakten, förutom AD 7 som är förlagd till Linköping med studiebesök på Nationellt Forensiskt Centrum (tidigare Statens Kriminaltekniska Laboratorium). 169

170 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 1 Kursen syftar till att ge en introduktion till fiskalens arbete på överrätt. Deltagande i kursen bör ske under den första månaden i domstolen och i nära anslutning till kurs 2. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar torsdag kväll. GEMENSAMT KURSMOMENT Det gemensamma momentet i kursen är föreläsningar och diskussioner om domarrollen. SÄRSKILDA MOMENT FÖR DELTAGARE FRÅN ALLMÄN DOMSTOL Det huvudsakliga momentet i kursen är en genomgång av handläggnings- och beredningsfrågor i hovrättsprocessen. Vidare finns ett inslag med europarätt med EU-rättslig metod januari 2018 Stockholm 24 november mars 2018 Stockholm 19 januari maj 2018 Stockholm 23 mars augusti 2018 Stockholm 29 juni november 2018 Stockholm 14 september

171 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 2 Kursen syftar till att ge fiskalerna en fortsättning till introduktionen till arbetet i överrätt. Deltagarna bör delta i kursen efter och i nära anslutning till kurs 1 samt under de två första månaderna i domstolen. I likhet med kurs 1 innehåller kursen dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar torsdag kväll. GEMENSAMMA KURSMOMENT Ett gemensamt moment är Europakonventionen ur ett praktiskt domarperspektiv. Ett annat sådant avsnitt är praktisk föredragningsteknik, då deltagarna under en videoinspelning får föredra ett förberett mål inför en lärare och en mindre deltagargrupp. Ett tredje avsnitt är röstteknikövningar. SÄRSKILDA MOMENT FÖR DELTAGARE FRÅN ALLMÄN DOMSTOL Kursen behandlar under två dagar centrala frågeställningar inom straffrätten; straffrättssystemets övergripande principer, påföljdssystemet och vissa bestämmelser om sammanträffande av brott och förändring av påföljd (34 kapitlet BrB). Under en dag behandlas frågor om allmänna handlingar och sekretess februari 2018 Stockholm 15 december april 2018 Stockholm 2 mars juni 2018 Stockholm 20 april oktober 2018 Stockholm 10 augusti december 2018 Stockholm 12 oktober

172 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 3 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på brottmål. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 4 och AD 5 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen innehåller rättegångsspel där deltagarna får pröva på att genomföra förhandlingar utifrån specifika förutsättningar med efterföljande uppföljning. Vidare behandlas formell processledning, domarens utredningsskyldighet, bemötande och åklagares och advokaters syn på domarrollen samt domskrivning med fokus på brottmål i underrätt. Kursen ges i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch januari 2018 I Stockholmstrakten 24 november mars 2018 I Stockholmstrakten 12 januari april 2018 I Stockholmstrakten 2 mars augusti 2018 I Stockholmstrakten 21 juni oktober 2018 I Stockholmstrakten 17 augusti

173 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 4 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på tvistemål. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 3 och AD 5 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Under kursen läggs stor vikt vid rättegångsspel där deltagarna får pröva på att genomföra förhandlingar utifrån specifika förutsättningar med efterföljande uppföljning. Lärarlaget genomför även processpel med påföljande analys. Vidare sker genomgångar av bl.a. handläggningsfrågor för en effektivare process, förlikning och medling samt indispositiva tvistemål. Kursen ges i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch. 5 9 februari 2018 I Stockholmstrakten 8 december april 2018 I Stockholmstrakten 16 februari maj 2018 I Stockholmstrakten 23 mars september 2018 I Stockholmstrakten 29 juni november 2018 I Stockholmstrakten 7 september

174 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 5 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på bevisfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 3 och AD 4 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen omfattar såväl regler om bevisbörda och beviskrav som principer om bevisvärdering i brottmål och tvistemål. Föreläsningar varvas med gruppövningar. Ett längre moment, som leds av en psykolog, ägnas åt trovärdighetsbedömningar ur ett psykologiskt perspektiv. Momentet följs av gruppövningar. Veckans sista moment gäller frågor om fiskalens yrkesroll. Det ges möjlighet till reflektion över den egna yrkesrollen, erfarenhetsutbyte med andra deltagare och dialog kring ansvar, bemötande och förhållningssätt. Kursen sker i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch mars 2018 I Stockholmstrakten 19 januari maj 2018 I Stockholmstrakten 23 mars juni 2018 I Stockholmstrakten 20 april oktober 2018 I Stockholmstrakten 17 augusti december 2018 I Stockholmstrakten 12 oktober

175 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 6 Syftet med kursen är att fördjupa deltagarnas kunskaper om arbetet i tingsrätt med inriktning på brottmålsfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 7 och AD 8 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Tyngdpunkten ligger på tvångsmedel såsom häktning, restriktioner, beslag, förverkande, kvarstad och förvar. Kursen tar även upp processens ram i brottmål med frågeställningar som gärningsbegreppet, ändring och justering av åtal m.m. samt hanteringen av enskilt anspråk inom ramen för en brottmålsprocess. Kursen innehåller dessutom ett längre moment om sekretessfrågor. Alla moment inleds med en gemensam genomgång som följs av övningar i mindre grupper. Kursen sker i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch. 5 9 februari 2018 I Stockholmstrakten 8 december mars 2018 I Stockholmstrakten 26 januari september 2018 I Stockholmstrakten 29 juni oktober 2018 I Stockholmstrakten 31 augusti

176 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 7 Syftet med kursen är att fördjupa deltagarnas kunskaper om påföljder och bevisfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 6 och AD 8 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Antalet deltagare är begränsat till 20 stycken till följd av att Nationellt forensiskt centrum (tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL) inte tar emot fler besökare per grupp. Kursen inleds under en och en halv dag med påföljdsfrågor och tillämpningen av påföljdssystemet. Undervisningen sker i form av gruppövningar med efterföljande diskussioner. Två av dagarna upptas av ett studiebesök på NFC med information och rundvandring i syfte att ge en god inblick i verksamheten och hur arbetet bedrivs där. På kursen tas dessutom upp verkställighetsfrågor i stort med företrädare för Kriminalvården. Kursen börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch. 5 9 mars 2018 Linköping 12 januari maj 1 juni 2018 Linköping 6 april oktober 2018 Linköping 10 augusti november 2018 Linköping 21 september

177 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 8 Syftet med kursen är att fördjupa deltagarnas kunskaper om tvistemålsprocessen. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 6 och AD 7 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Veckan inleds med kortare genomgångar samt gruppövningar gällande såväl den skriftliga som muntliga förberedelsen i tvistemål. Vidare behandlas frågor och svårigheter som kan uppkomma inför huvudförhandlingen samt under själva genomförandet av huvudförhandlingen med materiell och formell processledning. En dag ägnas åt familjerätt med genomgång och gruppövningar om handläggning av familjemål. Vidare ges två föreläsningar av externa föreläsare. Den första behandlar barns utveckling och behov och den andra fokuserar på Bryssel II och internationell privaträtt. Slutligen ges en extern föreläsning om avtalsrätt. Den är disponerad så att föreläsaren har en dialog med deltagarna och de senare ges utrymme att ställa frågor. Kursen ges i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch april 2018 I Stockholmstrakten 16 februari juni 2018 I Stockholmstrakten 20 april november 2018 I Stockholmstrakten 7 september december 2018 I Stockholmstrakten 12 oktober

178 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 9 Kursen syftar till att ge en introduktion till tf. assessorns arbetsuppgifter i hovrätten. Kursen riktar sig till de deltagare som i det närmaste fullgjort sin tjänstgöring i tingsrätt eller helt nyligen påbörjat sin adjunktion i hovrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. En central del av kursen är handläggningsfrågor i hovrätt med avseende på rättidsprövning, fullmakter, tidsfrister, yrkanden, grunder, kommunicering och planering inför huvudförhandling etc. Detta moment tar en och en halv dag i anspråk. Vidare tas prövningstillstånd i hovrätt upp under en förmiddag. Under eftermiddagen samma dag behandlas processens ram i tvistemål med frågeställningar som ändrings- och återförvisningsyrkanden, anslutningsöverklaganden samt nya omständigheter och ny bevisning. Ett annat moment är formen för huvudförhandlingen och bevisupptagningen, som omfattar bland annat frågor i anledning av parts utevaro, sätten att lägga fram bevisningen vid huvudförhandlingen och eventuellt hållande av nya förhör. Detta följs av ett avsnitt om Europakonventionens inverkan på den svenska rättsordningen med frågor som uppkommer i praktiska situationer med anledning av konventionen. Veckan avslutas med en förmiddag om karriärplanering med inslag om domarnämnden och fortsatt yrkeskarriär. Kursen börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch februari 2018 Stockholm 19 december maj 2018 Stockholm 23 mars september 2018 Stockholm 29 juni december 2018 Stockholm 12 oktober

179 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS 10 Syftet är att ge deltagarna en inblick i EU-institutionernas, EU-domstolens, Tribunalens, Europarådets och Europadomstolens arbete. Kursen är gemensam för tf. assessorer i allmän domstol och förvaltningsdomstol och riktar sig till dem som befinner sig i den senare delen av sin adjunktionstjänstgöring. Kursen är en drygt veckolång grupp- och studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Den består av ett antal studiebesök vid de olika institutionerna och domstolarna. Tf. assessorerna får närvara vid en förhandling i EU-domstolen samt lyssna till olika föreläsningar. Deltagarna bör vara väl förberedda, så att de aktivt kan delta vid studiebesöken och föreläsningar genom att ställa frågor. SÄRSKILT ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Ansökan till kurs 10 görs inledningsvis inte av deltagaren själv utan av överrätternas utbildningsadministratörer. Avgörande är när Europaresan infaller i förhållande till var och ens slutdatum på domstolen. Detta slutdatum ska anges vid ansökan för Domstolsakademins detaljplanering. Deltagarna ska sedan efter en riktad inbjudan ansöka i Kompetensportalen och får ungefär en månad före avresan ett besked om att de antagits. Den särskilda kallelsen innehåller även information om studiebesöken och praktiska frågor. 179

180 Fiskalsutbildningen FOTO Fiskalsutbildningen BILDSIDA

181 Fiskalsutbildningen FISKALSKURSER FÖRVALTNINGSDOMSTOL Utbildningen omfattar tio obligatoriska kurser som infaller under domarutbildningens fyra år. De fyra åren kan delas in i tre steg; tjänstgöring som fiskal i överrätt under minst 1 år och i underrätt under minst 2 år samt adjunktion i överrätt under 1 år. Kurserna koncentreras till dessa steg och brytpunkter då fiskalerna får nya arbetsuppgifter och kommer i kontakt med nya måltyper. STRUKTUR FÖR FÖRVALTNINGSDOMSTOL KAMMARRÄTT 1 ÅR FÖRVALTNINGSRÄTT 2 ÅR KAMMARRÄTT 1 ÅR BRYTPUNKT 1 BRYTPUNKT 2 BRYTPUNKT 3 BRYTPUNKT 4 BRYTPUNKT MÅN MÅN MÅN MÅN MÅN CA 8 DGR TOTALT CA 12 DGR TOTALT CA 11 DGR TOTALT CA 4 DGR TOTALT CA 7 DGR TOTALT INOM 4 VECKOR KURS 1* KURS 3 Kammar- Förvalträttsprocessen ningspro- m.m. cess m.m. INOM 8 VECKOR KURS 2* KURS 4 FDRteknik Socialförrätt m.m. säkrings- m.m. INOM 8 VECKOR KURS 6 KURS 9 Socialför- Kammarsäkringsrätserättsproces- m.m. KURS 7 Skatterätt KURS 10* Europaresan KURS 5 KURS 8 Skatterätt Förvaltningsprocess m.m. * GEMENSAMMA INSLAG FISKAL MED FISKAL SOM BÖRJAR MED FISKAL SOM BÖRJAR MED BLANDADE MÅLTYPER SOCIALFÖRSÄKRINGSMÅL SKATTEMÅL (BÅDE SOCIALFÖRSÄKRING OCH SKATT) (MEN INTE SKATT) (MEN INTE SOCIALFÖRSÄKRING) BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT KURS 3 KURS 6 KURS 3 KURS 5 KURS 3 KURS 4 INOM 8 VECKOR KURS 4 KURS 5 INOM 8 VECKOR KURS 7 KURS 8 INOM 8 VECKOR KURS 4 KURS 6 INOM 8 VECKOR KURS 7 KURS 8 INOM 8 VECKOR KURS 5 KURS 7 INOM 8 VECKOR KURS 6 KURS 8 181

182 Fiskalsutbildningen Utbildningens struktur är uppbyggd så att det vid de fem brytpunkterna finns ett block med delkurser som bör infalla i nära anslutning till varandra. Varje block innehåller delkurser med kursmoment som avspeglar de aktuella utbildningsbehoven. Vid brytpunkterna två och tre kan den ordning som fiskalerna går de olika delkurserna variera, beroende på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns tre alternativ. Det första alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt. Det andra alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skatt. Det tredje alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av skatt, men inte socialförsäkringsmål. Se vidare under varje delkurs. Vissa kursmoment återknyter till tidigare eller senare moment. Delkurserna är inte lika långa utan varierar beroende på innehåll. Av de tio kurserna är delkurserna 1, 2 och 10 gemensamma för allmän domstol och förvaltningsdomstol. Övriga kurser, dvs. kurserna 3 9 är särskilt utformade för de respektive domstolsdomstolsslagen. Kurserna riktar sig i första hand till fiskaler och är obligatoriska för dem. Fiskalerna ansöker själva via Kompetensportalen och under varje delkurs framgår det när sista ansökningsdag är. Se dock det särskilda ansökningsförfarandet för kurs 10. Några av kurserna är emellertid öppna för föredragande i mån av plats. Antalet platser är begränsade till fem per kurstillfälle. Ansökan görs lämpligen efter samråd med Domstolsakademin. Samtliga kurser ges i Stockholmstrakten.. 182

183 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 1 Kursen syftar till att ge en introduktion till fiskalens arbete på överrätt. Deltagarna bör delta i kursen i nära anslutning till kurs 2 under den första månaden i domstolen. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar torsdag kväll. GEMENSAMT KURSMOMENT Gemensamt moment är föreläsningar och diskussioner om domarrollen. SÄRSKILDA MOMENT FÖR DELTAGARE FRÅN FÖRVALTNINGSDOMSTOL Det huvudsakliga momentet i kursen inriktar sig på arbetet i kammarrättsprocessen med en genomgång av handläggnings- och beredningsfrågor samt förvaltningsprocesslagen. Vidare finns ett inslag om domskrivning och ett om europarätt med EU-rättslig metod januari 2018 Stockholm 24 november mars 2018 Stockholm 19 januari maj 2018 Stockholm 23 mars augusti 2018 Stockholm 29 juni november 2018 Stockholm 14 september

184 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 2 Kursen syftar till att ge fiskalerna en fortsättning av introduktionen till arbetet i överrätt. Deltagarna bör delta i kursen efter och i nära anslutning till kurs 1 under de två första månaderna i domstolen. I likhet med kurs 1 innehåller kursen dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar på torsdag kväll. GEMENSAMMA KURSMOMENT Ett gemensamt moment är Europakonventionen ur ett praktiskt domarperspektiv. Ett annat sådant avsnitt är praktisk föredragningsteknik, då deltagarna under en videoinspelning får föredra ett förberett mål inför en lärare och en mindre deltagargrupp. Ett tredje avsnitt är röstteknikövningar. SÄRSKILDA MOMENT FÖR DELTAGARE FRÅN FÖRVALTNINGSDOMSTOL Under en heldag behandlas frågor om offentlighet och sekretess. Under en halvdag behandlas socialförsäkringen med en allmän översikt och försäkringskassans arbete och organisation. En halvdag ägnas åt skatterätt februari 2018 Stockholm 15 december april 2018 Stockholm 2 mars juni 2018 Stockholm 20 april oktober 2018 Stockholm 10 augusti december 2018 Stockholm 12 oktober

185 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 3 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Kursen innehåller ett längre moment om förvaltningsprocessen med praktiska frågeställningar. Det omfattar handläggningsfrågor från ett måls anhängiggörande tills det är klart för avgörande. Vidare behandlas formell och materiell processledning under den muntliga förhandlingen samt vissa frågor om överläggning och dom. En central del av kursen utgör rättegångsspel där deltagarna får pröva på att genomföra muntliga förhandlingar utifrån specifika förutsättningar med efterföljande uppföljning. En dag ägnas åt en föreläsning med inriktning på bevisfrågor. Den innehåller förekommande bevisfrågor, bevisvärdering, bevisbörda och beviskrav. Föreläsningen varvas med diskussioner i mindre grupper och helgrupp. Veckans sista moment gäller frågor om fiskalens yrkesroll. Det ges möjlighet till reflektion över den egna yrkesrollen, erfarenhetsutbyte med andra deltagare och dialog kring ansvar, bemötande och förhållningssätt. Kursen ges i internatform. Den börjar på måndag med lunch och slutar på fredag med lunch. 5 9 februari 2018 I Stockholmstrakten 8 december september 2018 I Stockholmstrakten 29 juni

186 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 4 Syftet med kursen är att ge en introduktion till socialförsäkrings- och tvångsmål. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med socialförsäkringsfrågor och tvångsmål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 2 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 5 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Om arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skattemål, bör berörd fiskal delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 6 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN som kursen riktar sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. De har under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål. Denna grupp bör delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) 186

187 Fiskalsutbildningen Kursen inleds med föreläsningar och gruppövningar om sjukförsäkringen, som avser ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och invaliditet. Den fortsätter med en föreläsning, som varvas med gruppövningar, om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst beträffande bland annat förutsättningar för utbetalning samt uträkning, bestämmande och ändring av beloppet. Den tar även upp sjukdomsbegreppet och rehabiliteringskedjan. Vidare tas regler och praxis om sjuk- och aktivitetsersättning upp. Ett annat moment behandlar arbetsskador med koncentration på arbetsskadebedömningen och bevisregler inom området. En dag ägnas åt en föreläsning om psykiatriska diagnoser. Föreläsningarna, som varvas med gruppdiskussioner, omfattar bland annat konkurrerande skadeorsaker, olycksfall i samband med arbete och arbetssjukdomar samt skadlig inverkan. Vidare berörs huvudprinciperna för beräkning av livränta. Kursen avslutas med en dag om tvångsomhändertagande. Momentet omfattar såväl formella som materiella frågor i psykiatriska tvångsmål samt mål om vård av unga och vård av missbrukare. Även här sker undervisningen i föreläsningsform med efterföljande gruppövningar. Kursen ges i internatform från måndag lunch till torsdag eftermiddag mars 2018 I Stockholmstrakten 19 januari oktober 2018 I Stockholmstrakten 10 augusti

188 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 5 Syftet med kursen är att ge deltagarna goda kunskaper i skatterätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med skattemål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 2 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal inom 8 veckor delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 4. II) Om arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av skattemål, men inte socialförsäkringsmål, bör berörd fiskal delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN som kursen vänder sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. De har under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål. Denna grupp bör delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 7 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 7 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) 188

189 Fiskalsutbildningen Kursen är helt inriktad på skatterätt. Den behandlar moment som skatteförfarandet, sambandet mellan redovisning och beskattning, näringsverksamhetsbeskattning, fåmansföretagsbeskattning, sociala avgifter och kapitalbeskattning. De flesta föreläsningarna ges av externa lärare, men de frågeställningar som behandlas är praktiskt tillämpliga i domstolsarbetet. Samtliga föreläsningar och genomgångar varvas med gruppövningar. Kursen ges i internatform. Den ges från måndag lunch till fredag lunch april 2018 I Stockholmstrakten 16 februari oktober 2018 I Stockholmstrakten 24 augusti

190 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 6 Kursen är en fortsättning på kursen FD 4. Syftet med kursen är att fördjupa deltagarnas kunskaper i socialförsäkringsrätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med socialförsäkringsrätt och tvångsmål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN som kursen vänder sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 7 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Denna grupp har under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål. Denna grupp bör delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 4 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Arbetet på förvaltningsrätten för denna grupp består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skatt. Dessa fiskaler bör delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 4 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) 190

191 Fiskalsutbildningen Kursen innehåller en halv dag om socialförsäkringsprocessen med fokus på förfarandereglerna. Bland annat behandlas handläggningen vid försäkringskassan, överklagande av beslut och processen i förvaltningsdomstol. Sedan följer ett moment om andra förmåner, såsom vårdbidrag och handikappsersättning, assistentersättning och bilstöd. Vidare tas arbetslöshetsförsäkringen upp. Ett ytterligare inslag under veckan handlar om socialförsäkringsmedicin och de försäkringsmedicinska rådgivarnas arbete i Försäkringskassan. Kursens sista moment gäller EU-rätten och den svenska socialförsäkringen. Samtliga moment genomförs med hjälp av föreläsningar och genomgångar samt gruppövningar alternativt diskussioner. Kursen ges från måndag lunch till torsdag lunch april 2018 Stockholm 16 februari oktober 2018 Stockholm 24 augusti

192 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 7 Kursen är en fortsättning på kursen FD 5. Syftet med kursen är att ge ökad kunskap på skatterättens område. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med skatterätt under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN som kursen riktar sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Denna grupp har under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål. De bör delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 5 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Arbetet på förvaltningsrätten för denna grupp består inledningsvis av skattemål, men inte socialförsäkringsmål. Dessa fiskaler bör delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 5 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) 192

193 Fiskalsutbildningen Kursen behandlar moment som mervärdesskatt utifrån lagstiftningen och praxis samt den unionsrättsliga dimensionen, aktiebolagsbeskattning, koncernbeskattning, internationell beskattning med inriktning på skatteavtal samt genomsyn och tillämpning av skatteflyktslagen. Flera av föreläsningarna ges av externa lärare, men de frågeställningar som tas upp är praktiskt tillämpliga i domstolsarbetet. Samtliga moment genomförs med hjälp av föreläsningar och genomgångar samt gruppövningar alternativt diskussioner. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar på fredag med lunch maj 2018 Stockholm 23 mars november 2018 Stockholm 21 september

194 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 8 Syftet är att ge en ökad kunskap om några av förvaltningsprocessens måltyper såsom offentlig upphandling och laglighetsprövning. Den är vad gäller tvångsmål en fortsättning på kurs FD 4 och en fördjupning inom området. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar på torsdag. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns tre alternativ. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Om fiskalen under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål bör han eller hon delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 5 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. III) Om fiskalen under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål, bör han eller hon delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 4 och FD 6 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 7 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) 194

195 Fiskalsutbildningen Kursen behandlar moment som förvaltningsprocess, laglighetsprövning, offentlig upphandling samt tvångsmål med fokusering på mål om omhändertagande av barn och riskbedömningar i dessa mål. I samband med fördjupningen av momentet tvångsmål, så ges en föreläsning av en barnpsykolog om barns utveckling och behov, med en genomgång av riskfaktorer för ohälsa. Kursen behandlar även moment som laglighetsprövning och offentlig upphandling. Slutligen ges ett moment med fördjupad praktisk förvaltningsprocess. Det syftar bland annat till att skapa en förståelse för att den egna uppfattningen om förvaltningsprocessens funktion påverkar hur förvaltningsprocessuella regler tolkas i det enskilda fallet. Undervisningen sker i form av föreläsningar och genomgångar samt gruppövningar alternativt diskussioner. Kursen börjar på måndag förmiddag och slutar på torsdag kväll juni 2018 Stockholm 20 april december 2018 Stockholm 19 oktober

196 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 9 Kursen syftar till att ge en introduktion till tf. assessorns arbetsuppgifter i kammarrätten. Kursen riktar sig till dem som i det närmaste fullgjort sin tjänstgöring i förvaltningsrätt eller helt nyligen påbörjat sin adjunktion på kammarrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. En central del av kursen är handläggningsfrågor i kammarrätt med avseende på prövningstillstånd, beredning och avgörande av målen samt extra ordinära rättsmedel. Detta moment tar en och en halv dag i anspråk. Vidare behandlas under en dag handläggning och prövning av sekretessmål samt frågor om utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form. Därefter följer ett avsnitt om Europakonventionen och mänskliga rättigheter. Veckan avslutas med en förmiddag om karriärplanering med inslag om domarnämnden och fortsatt yrkeskarriär. Kursen börjar på måndag vid lunch och slutar på fredag vid lunch februari 2018 Stockholm 19 december september 2018 Stockholm 29 juni

197 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS 10 Syftet är att ge deltagarna en inblick i EU-institutionernas, EU-domstolens, Tribunalens, Europarådets och Europadomstolens arbete. Kursen är gemensam för tf. assessorer i allmän domstol och förvaltningsdomstol och riktar sig till dem som befinner sig i den senare delen av sin adjunktionstjänstgöring. Kursen är en drygt veckolång grupp- och studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Den består av ett antal studiebesök vid de olika institutionerna och domstolarna. Tf. assessorerna får närvara vid en förhandling i EU-domstolen samt lyssna till olika föreläsningar. Deltagarna bör vara väl förberedda, så att de aktivt kan delta vid studiebesöken och föreläsningar genom att ställa frågor. SÄRSKILT ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Ansökan till kurs 10 görs inledningsvis inte av deltagaren själv utan av överrätternas utbildningsadministratörer. Avgörande är när Europaresan infaller i förhållande till var och ens slutdatum på domstolen. Detta slutdatum ska anges vid ansökan för Domstolsakademins detaljplanering. Deltagarna ska sedan efter en riktad inbjudan ansöka i Kompetensportalen och får ungefär en månad före avresan ett besked om att de antagits. Den särskilda kallelsen innehåller även information om studiebesöken och praktiska frågor. 197

198 BILDSIDA FOTO Fiskalsutbildningen

199 Notarieutbildningen

200 Notarieutbildningen NOTARIEUTBILDNINGEN Domstolsakademins centrala notarieutbildning har som övergripande syfte att möta notariernas utbildningsbehov för att fullgöra aktuella arbetsuppgifter under olika delar av tjänstgöringen. Lokala utbildningsinsatser på varje domstol fyller dock fortfarande en viktig funktion. Tidpunkten för deltagande i kurserna är i många fall flexibel för att möjliggöra anpassning till när notarien får en viss behörighet eller börjar handlägga en viss måltyp. På kurserna undervisar lärare från Sveriges domstolar och kursernas innehåll är samordnat för att säkerställa att notarierna får en så likvärdig utbildning som möjligt. Utöver de kurser som beskrivs nedan finns även en grundkurs i migrationsrätt som är öppen för de notarier som tjänstgör i migrationsdomstol. Kursernas namn och när under tjänstgöringen det som utgångspunkt är tänkt att notarierna ska delta i de olika kurserna framgår nedan. Kursbeskrivningar, kursprogram och annan information om kurserna samt tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. Domstolsakademin anmäler de nyanställda notarierna till den inledande introduktionskursen, men i övrigt sköter deltagarna själva ansökan till kurserna. KURSER FÖR NOTARIER I ALLMÄN DOMSTOL Introduktionskurs för notarier, 2 dgr Handläggningskurs för tingsnotarier, 3 dgr Behörighetskurs för tingsnotarier, 3 dgr 0 2 MÅN 3 4 MÅN 6 12 MÅN KURSER FÖR NOTARIER I ALLMÄN FÖRVALTNINGSDOMSTOL Introduktionskurs för notarier, 2 dgr Förvaltningsprocess och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr 0 2 MÅN Socialförsäkringsrätt för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr Skatterätt för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr 3 18 MÅN Behörighetskurs för förvaltningsrättsnotarier, 3 dgr 6 12 MÅN 200

201 Utbildning för föredragande m.fl. Utbildning för föredragande m.fl. 201

202 Utbildning för föredragande m.fl. INFORMATION OM KURSUTBUD FÖR FÖREDRAGANDE OCH BEREDNINGSJURISTER FÖREDRAGANDE Nyanställda föredragande med behov av grundläggande utbildning i förvaltningsprocessrätt, praktisk handläggning av mål, föredragningsteknik och domskrivning hänvisas till kursen Förvaltningsprocessrätt och handläggningsfrågor inom ramen för notarieutbildningen. När det gäller utbildning i migrationsrätt ges kursen Grundkurs i migrationsrätt för föredragande och notarier. För mer erfarna föredragande hänvisas till det centrala kursutbudet där det finns ett flertal kurser som är öppna för föredragande som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet och som uppfyller eventuella förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet. Med start 2018 erbjuder Domstolsakademin även särskilda ämnesspecifika dagar för föredragande genom kursen Föredragandedagar. BEREDNINGSJURISTER Beredningsjurister med behov av grundutbildning erbjuds plats på kurser inom ramen för notarieutbildningen och fiskalsutbildningen. På så vis finns goda förutsättningar att anpassa utbildningen efter det individuella behovet. För mer erfarna beredningsjurister hänvisas till det centrala kursutbudet där det finns ett flertal kurser som är öppna för beredningsjurister som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet och som uppfyller eventuella förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet. 202

203 Utbildning för föredragande m.fl. GRUNDKURS I MIGRATIONSRÄTT FÖR FÖREDRAGANDE OCH NOTARIER För att kunna arbeta med migrationsrätt krävs kunskaper om vissa för utlänningsrätten centrala handläggningsfrågor och vägledande rättsfall. Syftet med kursen är att ge dessa grundläggande kunskaper. Kursen riktar sig till föredragande och notarier i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Deltagarna förutsätts ha kunskaper i förvaltningsprocessrätt motsvarande dem som ges i kursen för notarier i förvaltningsprocessrätt, Förvaltningsprocessrätt och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier. Målgruppen är personer som saknar eller endast har begränsad erfarenhet av handläggning av migrationsmål. Kursen behandlar de mest centrala delarna i den svenska utlänningslagstiftningen med moment som utlänningslagens skyddsbestämmelser, anhöriginvandring, prövning på verkställighetsstadiet och förvar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Deltagarna förväntas delta aktivt. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha grundläggande kunskaper inom ämnesområdet och kunna tillämpa dessa på ett ändamålsenligt sätt vid handläggning av migrationsmål januari 2018 Göteborg 1 december februari 2018 Stockholm 21 december mars 2018 Malmö 19 januari april 2018 Stockholm 23 februari maj 2018 Göteborg 6 april september 2018 Stockholm 29 juni september 2018 Stockholm 3 augusti oktober 2018 Göteborg 24 augusti novmber 2018 Malmö 21 september december 2018 Stockholm 12 oktober

204 Utbildning för föredragande m.fl. FÖREDRAGANDEDAGAR 2018 Förvaltningsdomstolarna handlägger en mängd olika måltyper och det finns ett behov av löpande fortbildning för de föredragande som handlägger dessa mål. Syftet med kursen är att ge tillfälle till fördjupning inom utvalda områden som hanteras av förvaltningsdomstolarna, utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussion samt möjlighet att ta del av nyheter på området. Kursen riktar sig till föredragande och är endast öppen för denna kategori. Deltagande i kursen förutsätter flerårig erfarenhet av arbete som föredragande. Domstolskademin anordnar med start 2018 speciella utbildningsdagar för föredragande med flerårig erfarenhet av arbete som föredragande. Föredragandedagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Föredragandedagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis, framför allt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer kan förekomma. Undervisningen sker huvudsakligen i helgrupp, men det förekommer även pass där deltagarna delas upp i mindre grupper utifrån valbara spår. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på Intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista ansökningsdag. Målet med utbildningen att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom olika rättsområden som tillämpas vid förvaltningsdomstolarna. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 5 6 september 2018 Stockholm 20 juli

205 Register Register 205

206 Register KRONOLOGISKT SCHEMA KRONOLOGISKT REGISTER KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Mark- och miljörättsdagar januari 2018 Stockholm 10 december Fri rörlighet för EU-medborgare januari 2018 Stockholm 10 december Skatter och skatteförfarandet januari 2018 Stockholm 10 december Sjukdom och arbetsförmåga 1 2 februari 2018 Stockholm 20 december Hemliga tvångsmedel 6 februari 2018 Stockholm 20 december Hovrättsprocessen i brottmål 6 8 februari 2018 Stockholm 20 december Fördjupningskurs i tvångsmål LRV 7 8 februari 2018 Stockholm 20 december och LPT Påföljder för unga lagöverträdare 7 8 februari 2018 Malmö 20 december Fastighetstaxering 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari Grundläggande förvaltningsprocessrätt 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari Domarrollen A domarrollen och 7 8 mars 2018 Internat i 20 januari domstolens funktion Stockholmstrakten Migrationsrätt 7 8 och mars Stockholm 20 januari Förvaltningsprocessrättsdagar mars 2018 Stockholm 30 januari Teknikerdagar miljö mars 2018 Stockholm 30 januari Teknikerdagar - PBL mars 2018 Stockholm 30 januari Bevisningen i skattemål 20 mars 2018 Stockholm 30 januari Målsägande och tilltalad i sexualbrott mars 2018 Stockholm 30 januari och våld i nära relationer 1 Domarrollen B bemötande och mars 2018 Stockholm 30 januari säkerhet Konkursrätt mars 2018 Stockholm 30 januari Processrättsdagar april 2018 Stockholm 20 februari Rättsmedicinska frågor i allmän 10 april 2018 Stockholm 20 februari domstol Domarrollen C - domarens april 2018 Stockholm 20 februari kommunikation Allmän straffrätt april 2018 Stockholm 20 februari Överklagbarhet och klagorätt april 2018 Stockholm 20 februari Offentlig upphandling april 2018 Stockholm 28 februari Ekobrottmål bokföringsbrott och april 2018 Stockholm 28 februari försvårande av skattekontroll Internationell beskattning april 2018 Stockholm 28 februari Kommunalrätt och laglighetsprövning april 2018 Stockholm 28 februari Offentlighet och sekretess 19 april 2018 Stockholm 28 februari hyres- och arrendenämnd Arbetsskadebegreppet april 2018 Stockholm 28 februari Upphandlingsdagar april 2018 Stockholm 10 mars Barn och unga i migrationsmål april 2018 Stockholm 10 mars Häktning, beslag och förverkande april 2018 Stockholm 10 mars

207 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Internationell familjerätt april 2018 Stockholm 10 mars Påföljdsbestämning april 2018 Internat i Ystad 10 mars Prövningen i kammarrätt 26 april 2018 Stockholm 10 mars Bevisbörda och beviskrav i tvistemål 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars Entreprenadrätt 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars Skattemål sambandet mellan 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars redovisning och beskattning 1 Migrationsrätt 2 3 och maj Stockholm 20 mars Straffrättsseminarium 3 maj 2018 Stockholm 20 mars Fördjupningskurs i tvångsmål LVU 8 9 maj 2018 Stockholm 20 mars Offentlighet och sekretess 8 9 maj 2018 Malmö 20 mars förvaltningsdomstol Förvaltningsprocessens funktion 15 maj 2018 Stockholm 30 mars Fördjupning i mervärdeskatterätt maj 2018 Stockholm 30 mars Vägval i mål om vårdnad, boende och maj 2018 Stockholm 31 mars umgänge Hyresrättsdagar maj 2018 Stockholm 30 mars Att tala genom tolk maj 2018 Stockholm 30 mars Narkotika- och dopningsbrott maj 2018 Stockholm 10 april Domstolens och domarens funktion 24 maj 2018 Stockholm 10 april Företrädaransvar och betalningssäkring 24 maj 2018 Stockholm 10 april Juridisk engelska 24 maj 2018 Stockholm 10 april Internationell och svensk maj 2018 Stockholm 10 april migrationsrättpraxis i ett folkrättsligt perspektiv Socialförsäkringens EU-regler maj 2018 Stockholm 10 april Medicinsk terminologi och etiologi 30 maj 2018 Stockholm 10 april I hederns namn maj 2018 Stockholm 10 april Migrationsrättsdagar maj 2018 Stockholm 10 april Domarrollen A domarrollen och augusti 2018 Internat i 20 juni domstolens funktion Stockholmstrakten Tillförlitlighet och trovärdighet i augusti 2018 Stockholm 20 juni asylmål Barnet i rättsprocessen augusti 2018 Stockholm 20 juni Värdering av muntlig bevisning 28 augusti 2018 Stockholm 20 juni rättspsykologi Allmän straffrätt augusti 2018 Stockholm 20 juni Processledning och utredningsansvar augusti 2018 Stockholm 20 juni Migrationsrätt augusti och 5 6 Stockholm 20 juni september 2018 Målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer september 2018 Göteborg 20 juni

208 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Offentlighet och sekretess 5 6 september 2018 Malmö 20 juni allmän domstol Processuella frågor i 6 7 september 2018 Stockholm 20 juni socialförsäkringsmål Domarrollen B bemötande och september 2018 Stockholm 20 juni säkerhet Värdering av teknisk bevisning september 2018 Linköping 20 juni Europarättsdag september 2018 Stockholm 20 juni Barnets bästa september 2018 Stockholm 30 juni Muntlig bevisning i september 2018 Stockholm 20 juni förvaltningsdomstol Internationell företagsbeskattning 18 september 2018 Stockholm 10 augusti Domarrollsseminarium för erfarna september 2018 Stockholm 10 augusti domare Identitetsprövning i migrationsmål september 2018 Stockholm 10 augusti Muntlig bevisning i allmän domstol 20 september 2018 Stockholm 10 augusti Fördjupningskurs i tvångsmål LVM 25 september 2018 Stockholm 10 augusti Påföljdsseminarium 25 september 2018 Stockholm 10 augusti Grundläggande bokföring och september 2018 Stockholm 10 augusti redovisning Utsökningsrätt 26 september 2018 Stockholm 10 augusti Religiös och sexuell identitet i asylmål september 2018 Stockholm 10 augusti Immaterial- och marknadsrättsdag september 2018 Stockholm 10 augusti Förlikning och medling för erfarna september 2018 Stockholm 10 augusti domare Domarrollen C - domarens 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti kommunikation Grundläggande förvaltningsprocessrätt 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Processledning i tvistemål 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Beredning av asylmål 3 4 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Offentlig upphandling 3 4 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Skattemål sambandet mellan 4 5 oktober 2018 Stockholm 20 augusti redovisning och beskattning 2 Förvaltningsprocessrätt ur ett EUrättsligt 5 6 november 2018 Stockholm 20 september perspektiv Familjerättsdagar november 2018 Stockholm 20 september Fördjupning i fastighetsrätt 6 7 november 2018 Stockholm 20 september Verklig innebörd och skatteflykt 7 november 2018 Stockholm 20 september Skatteförfarandet och skattetillägg 8 9 november 2018 Stockholm 20 september Civilrättsdagar november 2018 Stockholm 30 september Domarrollen D - domare i Europa Preliminärt den Luxemburg och 20 juli november Strasbourg Hovrättsprocessen i tvistemål november 2018 Stockholm 30 september

209 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA LSS och assistansersättning november 2018 Stockholm 30 september Påföljdsbestämning november 2018 Stockholm 30 september Skatterättsdagar november 2018 Stockholm 30 september Migrationsrätt och Stockholm 30 september november 2018 Nätbrott november 2018 Stockholm 10 oktober Sjukpenninggrundande inkomst för 22 november 2018 Stockholm 10 oktober företagare Arrenderättsdagar november 2018 Stockholm 10 oktober Socialförsäkringsrätt november 2018 Stockholm 10 oktober Fördjupning i miljörätt november 2018 Stockholm 10 oktober tillståndsprövningen Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder november 2018 Stockholm 10 oktober Socialförsäkringsdagar november 2018 Stockholm 10 oktober Bevisning i förvaltningsprocessen november 2018 Stockholm 10 oktober Psykisk sjukdom m.m. 3 4 december 2018 Stockholm 20 oktober Rättegångshinder och andra 4 5 december 2018 Stockholm 20 oktober preliminärfrågor Straffrättsdagar december 2018 Stockholm 20 oktober E-UTBILDNINGAR E-UTBILDNINGAR KURS Europarätt 38 Grundläggande fastighetsrätt 72 Grundläggande migrationsrätt 84 Grundläggande miljörätt 73 Grundläggande plan- och byggrätt 74 Handläggning av familjemål 44 Internationell straffrätt 148 Konkursrätt 1 68 Mervärdeskatterätt 118 Processen i mark- och miljödomstol förstainstansmål 75 Processen i mark- och miljödomstol överklagade mål 76 Sjukpenninggrundande inkomst 135 Skatteförfarandet 119 Socialförsäkringsrätt Tvångsmål 162 SIDA 209

210 Register ALFABETISKT REGISTER ALFABETISKT REGISTER KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Allmän straffrätt augusti 2018 Stockholm 20 juni Allmän straffrätt april 2018 Stockholm 20 februari Arbetsskadebegreppet april 2018 Stockholm 28 februari Arrenderättsdagar november 2018 Stockholm 10 oktober Barnet i rättsprocessen augusti 2018 Stockholm 20 juni Att tala genom tolk maj 2018 Stockholm 30 mars Barnets bästa september 2018 Stockholm 30 juni Barn och unga i migrationsmål april 2018 Stockholm 10 mars Beredning av asylmål 3 4 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Bevisbörda och beviskrav i tvistemål 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars Bevisningen i skattemål 20 mars 2018 Stockholm 30 januari Bevisning i förvaltningsprocessen november 2018 Stockholm 10 oktober Domarrollen A domarrollen och 7 8 mars 2018 Internat i 20 januari domstolens funktion augusti 2018 Stockholmstrakten 20 juni 2018 Domarrollen B bemötande och mars 2018 Stockholm 30 januari säkerhet september 2018 Stockholm 20 juni 2018 Domarrollen C - domarens april 2018 Stockholm 20 februari kommunikation 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti 2018 Domarrollen D - domare i Europa Preliminärt den Luxemburg och 20 juli november Strasbourg Civilrättsdagar november 2018 Stockholm 30 september Domarrollsseminarium för erfarna september 2018 Stockholm 10 augusti domare Domstolens och domarens funktion 24 maj 2018 Stockholm 10 april Ekobrottmål bokföringsbrott och april 2018 Stockholm 28 februari försvårande av skattekontroll Entreprenadrätt 2 3 maj 2018 Stockholm 20 mars Europarätt e-utbildning 38 Europarättsdag september 2018 Stockholm 20 juni Familjerättsdagar november 2018 Stockholm 20 september Fastighetstaxering 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari Fri rörlighet för EU-medborgare januari 2018 Stockholm 10 december Fördjupning i fastighetsrätt 6 7 november 2018 Stockholm 20 september Fördjupning i mervärdeskatterätt maj 2018 Stockholm 30 mars Fördjupning i miljörätt november 2018 Stockholm 10 oktober tillståndsprövningen Fördjupningskurs i tvångsmål LRV 7 8 februari 2018 Stockholm 20 december och LPT Fördjupningskurs i tvångsmål LVM 25 september 2018 Stockholm 10 augusti Fördjupningskurs i tvångsmål LVU 8 9 maj 2018 Stockholm 20 mars

211 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Företrädaransvar och betalningssäkring 24 maj 2018 Stockholm 10 april Förlikning och medling för erfarna september 2018 Stockholm 10 augusti domare Förvaltningsprocessens funktion 15 maj 2018 Stockholm 30 mars Förvaltningsprocessrättsdagar mars 2018 Stockholm 30 januari Förvaltningsprocessrätt ur ett EUrättsligt 5 6 november 2018 Stockholm 20 september perspektiv Grundläggande bokföring och september 2018 Stockholm 10 augusti redovisning Grundläggande fastighetsrätt e-utbildning 72 Grundläggande förvaltningsprocessrätt 6 7 mars 2018 Stockholm 20 januari oktober 2018 Stockholm 20 augusti 2018 Grundläggande migrationsrätt e-utbildning 84 Grundläggande miljörätt e-utbildning 73 Grundläggande plan- och byggrätt e-utbildning 74 Handläggning av familjemål e-utbildning 44 Hemliga tvångsmedel 6 februari 2018 Stockholm 20 december Hovrättsprocessen i brottmål 6 8 februari 2018 Stockholm 20 december Hovrättsprocessen i tvistemål november 2018 Stockholm 30 september Hyresrättsdagar maj 2018 Stockholm 30 mars Häktning, beslag och förverkande april 2018 Stockholm 10 mars Identitetsprövning i migrationsmål september 2018 Stockholm 10 augusti I hederns namn maj 2018 Stockholm 10 april Immaterial- och marknadsrättsdag september 2018 Stockholm 10 augusti Internationell beskattning april 2018 Stockholm 28 februari Internationell familjerätt april 2018 Stockholm 10 mars Internationell företagsbeskattning 18 september 2018 Stockholm 10 augusti Internationell och svensk maj 2018 Stockholm 10 april migrationsrättpraxis i ett folkrättsligt perspektiv Internationell straffrätt e-utbildning 148 Juridisk engelska 23 maj 2018 Stockholm 10 april Kommunalrätt och laglighetsprövning april 2018 Stockholm 28 februari Konkursrätt 1 e-utbildning 68 Konkursrätt mars 2018 Stockholm 30 januari Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder november 2018 Stockholm 10 oktober LSS och assistansersättning november 2018 Stockholm 30 september Mark- och miljörättsdagar januari 2018 Stockholm 10 december Medicinsk terminologi och etiologi 30 maj 2018 Stockholm 10 april Mervärdeskatterätt e-utbildning

212 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Migrationsrätt 7 8 och mars och maj augusti och 5 6 september och november 2018 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm 20 januari mars juni september 2018 Migrationsrättsdagar maj 2018 Stockholm 10 april Muntlig bevisning i allmän domstol 20 september 2018 Stockholm 10 augusti Muntlig bevisning i september 2018 Stockholm 20 juni förvaltningsdomstol Målsägande och tilltalad i sexualbrott mars 2018 Stockholm 30 januari och våld i nära relationer 1 Målsägande och tilltalad i sexualbrott 5 6 september 2018 Göteborg 20 juni och våld i nära relationer 2 Narkotika- och dopningsbrott maj 2018 Stockholm 10 april Nätbrott november 2018 Stockholm 10 oktober Offentlighet och sekretess 5 6 september 2018 Malmö 20 juni allmän domstol Offentlighet och sekretess 19 april 2018 Stockholm 28 februari hyres- och arrendenämnd Offentlighet och sekretess 8 9 maj 2018 Malmö 20 mars förvaltningsdomstol Offentlig upphandling april 2018 Stockholm 28 februari oktober 2018 Stockholm 20 augusti 2018 Processen i mark- och miljödomstol e-utbildning 75 förstainstansmål Processen i mark- och miljödomstol - e-utbildning 76 överklagade mål Processledning i tvistemål 2 3 oktober 2018 Stockholm 20 augusti Processledning och utredningsansvar augusti 2018 Stockholm 20 juni Processrättsdagar april 2018 Stockholm 20 februari Processuella frågor i 6 7 september 2018 Stockholm 20 juni socialförsäkringsmål Prövningen i kammarrätt 26 april 2018 Stockholm 10 mars Psykisk sjukdom m.m. 3 4 december 2018 Stockholm 20 oktober Påföljder för unga lagöverträdare 7 8 februari 2018 Malmö 20 december Påföljdsbestämning april 2018 Internat i Ystad 10 mars Påföljdsbestämning november 2018 Stockholm 30 september Påföljdsseminarium 25 september 2018 Stockholm 10 augusti