Utbildningar Domstolsakademin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningar 2014. Domstolsakademin"

Transkript

1 Utbildningar 2014 Domstolsakademin

2 Omslagsbild: Domstolsakademins lokaler i Stockholm. Foto Gunnar Krantz. Bilderna i katalogen är tagna av Lars Lydig, Gunnar Krantz och Per Carlsson. Diarienummer Tryckt hos Edita Västra Aros, Västerås, oktober 2013.

3 Innehåll Innehåll Förord... 5 Kontaktuppgifter... 6 Anvisningar för anmälan... 8 Förklaringar... 9 Allmänna utbildningar...11 Allmän civilrätt...11 Arbetsrätt...15 Barnet i rättsprocessen...17 Domarrollen...19 Entreprenadrätt...25 Europarätt...27 Familjerätt...33 Fastighetstaxering...41 Företagsekonomi...43 Förvaltningsprocessrätt...45 Hedersproblematik...53 Hyres- och arrenderätt...55 Immaterialrätt...59 Internationell privat- och processrätt...61 Kommunalrätt...63 Mark- och miljörätt...65 Medicinen i rätten...77 Migrationsrätt...79 Obeståndsrätt...85 Offentlig upphandling...89 Offentlighet och sekretess...97 Processrätt Psykisk sjukdom m.m Skatterätt Socialförsäkringsrätt Straffrätt Tvångsmål Fiskalsutbildningen Utbildning för föredragande m.fl Övrigt Kronologiskt schema Alfabetiskt register

4 Innehåll 4

5 F Ö rord FÖrord Domstolsakademin har som ambition att tillhandahålla ett bra utbud av kompetensutveckling för domare och andra yrkeskategorier i Sveriges Domstolar. Den här katalogen innehåller en rad nyheter som förhoppningsvis ska bidra till detta, men också göra det lättare för domstolarna och deltagarna att planera nödvändig kompetensutveckling. Vi har t.ex. nu gått över till helårsvis planering, vilket innebär att vår katalog kommer att publiceras en gång per år. FÖrord Huvuddelen av våra utbildningar är öppna för alla domare, föredragande och beredningsjurister. För att underlätta att avgöra vilken kunskapsnivå en viss utbildning motsvarar har kurserna sedan några år delats in i tre slag, märkta med symbolerna B för baskurs, F för fördjupningskurs och S för specialistkurs. Utbildningar som har inslag av europarätt har dessutom försetts med en särskild flagga. Vi har nu tagit ett ytterligare steg i riktningen att tydliggöra våra kursers syfte och mål, och vad man som deltagare förväntas kunna tillgodogöra sig under utbildningen. I detta ligger också att vi tydligare klargör till vem en utbildning riktar sig. Vi har flera nya kurser som vi hoppas ska locka många deltagare. Kursen om Hedersproblematik fyller ett behov som vi sett under en längre tid. Jag vill i det här sammanhanget också lyfta fram att vi nu för ordinarie domare kan erbjuda en helt ny kurs i fyra steg om Domarrollen. Det avslutande fjärde steget kommer att bestå av en europaresa. Denna europaresa kommer att ges första gången under Välkomna till våra kurser under 2014! Lennart Johansson Rektor 5

6 KontAKt U ppgifter KontAKtUppgIFter KontAKtUppgIFter rektor Lennart Johansson Tfn Mobil BItrÄdAnde rektor Märit Bergendahl Tfn Mobil ÄMneSAnSVArIgA Familjerätt Ylva Myhrberg, rådman, Norrtälje tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Vakant Processrätt Magdalena Hägg Bergvall, chefsrådman, Nacka tingsrätt Skatterätt Johan Sanner, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Mark- och miljörätt Gunnar Bergelin, rådman, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Vakant Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Annika Rojas Wiberg, rådman, Jönköpings tingsrätt 6

7 KontAKt U ppgifter KoMpetenSUtVeCKlAre Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn Mobil Jennifer Moore Peterson, Göteborg Tfn Mobil Anders Olofsson, Göteborg Tfn Mobil Vilhelm Patrikson, Malmö Tfn Mobil UtBIldnIngSAdMInIStrAtÖrer Cecilia Almgren Tfn Marie Frenzel Tfn Janita Frödén Tfn Inger Malmsjö Tfn

8 AnVISn I nga r FÖr A n MÄl A n AnVISnIngAr FÖr AnMÄlAn AnVISnIngAr FÖr AnMÄlAn Anmälan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen. För varje kurs finns en sista anmälningsdag. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning. För det fall antalet anmälda är alltför stort erbjuds därför den som blir utan plats vid ett utbildningstillfälle förtur till plats vid ett kommande tillfälle. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen under innevarande termin. Deltagares resor bokas av domstolen men ska belasta Domstolsakademin. Närmare anvisningar finns på intranätet. Ekonomisk kompensation kan vidare utgå för den faktiska merkostnad som uppstår om domstolen tar in ersättare för en domare som deltar i en av Domstolsakademins kurser. Närmare anvisningar även om detta och blankett för ändamålet finns på intranätet. Beträffande fiskalers utbildning gäller ett särskilt anmälningsförfarande som varje domstol känner till. Också här ska anmälan göras i Kompetensportalen. 8

9 F Ö r K l A r I nga r FÖrKlArIngAr Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Också fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men har särskilt sikte inställt på erfarna juristers behov av kompetensutveckling. FÖrKlArIngAr Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa domare. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta att alla domare har. Utbildningen är utformad som s.k. stegkurser. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. 9

10 BILDSIDA Foto FÖrKlArIngAr

11 AllMÄnna utbildningar AllMÄn CIVIlrätt

12 AllMÄn CIVIlrÄ tt CIVIlrÄttSdAgAr Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är därför viktigt för att kunna handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrättsdagarna syftar till att belysa den senaste rättsutvecklingen och att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom utvalda delar av civilrätten. Kursen riktar sig till domare i allmän domstol som vid handläggning av tvistemål eller brottmål kommer i kontakt med olika delar av civilrätten. Civilrätten är ett relativt omfattande område och det kan därför vara svårt att hålla sina kunskaper uppdaterade på egen hand. Domstolsakademin anordnar återkommande civilrättsdagar för att ge domare möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom området och utbyta erfarenheter med andra. Olika delar av civilrätten behandlas vid olika utbildningstillfällen. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen i god tid för sista anmälningsdag. Kursavsnitten är utformade med utgångspunkt i att deltagarna har grundläggande kunskaper inom respektive område. Undervisningen sker i form av föreläsningar med gruppdiskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper i de civilrättsliga frågor som behandlas på kursen för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt i det dagliga arbetet med mål och ärenden. KUr SledAre Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Meddelas senare november 2014 Stockholm 20 september

13 AllMÄn CIVIlrÄ tt KÖprÄtt och AnnAn KontrAKtSrÄtt Inom köprätten och den övriga kontraktsrätten finns ett antal centrala rättsfall där domstolarna har tolkat gällande regler. Denna kurs syftar till att ge en praktiskt inriktad genomgång av och diskussion kring gällande regler och aktuell praxis på området. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare i allmän domstol. Kursen innehåller en genomgång med diskussion avseende senare års praxis inom köprätt och annan kontraktsrätt med fokus på hur domstolarna har tillämpat och tolkat gällande regler. Genomgången avser främst praxis från Högsta domstolen. Under kursen behandlas köp av lös och fast egendom, internationella köp, kommission, återförsäljning, handelsagentur, fastighetsmäkling, entreprenad, konsumenttjänster, konsumentkrediter, leasing samt krav mot bakre led. Undervisningen genomförs huvudsakligen i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna ska få ingående kännedom om och kunna tillämpa gällande rätt inom köprätt och annan kontraktsrätt. lär Are Justitierådet Johnny Herre, Högsta domstolen F.d. justitierådet, professorn Torgny Håstad, Uppsala universitet januari 2014 Stockholm 20 november

14 BILDSIDA Foto AllMÄn CIVIlrÄtt

15 Arbetsrätt

16 ArB ets r Ä tt ArBetSrÄtt Arbetsrättsliga tvister är ofta speciella. Syftet med denna kurs är att belysa en del av de regler som blir aktuella i tingsrätt. Kursen riktar sig till domare och andra jurister och syftar till att fördjupa kunskaperna i arbetsrätt. Deltagande förutsätter tidigare praktiska erfarenheter av arbetsrättsliga tvister. En stor del av kursen ägnas åt de materiella reglerna i LAS. Därutöver sker en genomgång av lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler. I kursen behandlas också processrättsliga frågor såsom forumregler, rättegångskostnadsregler och interimistiska beslut. Särskilt intresse ägnas den europarättsliga påverkan på arbetsrätten. Målet med kursen är att deltagare ska få kännedom om och kunna tillämpa gällande rätt inom arbetsrätten samt handlägga målen på ett rättssäkert sätt. KUr SledAre Rådmannen Anna Flodin, Attunda tingsrätt ÖVrIg A lär Are Doktoranden Carolina Johansson, Uppsala universitet Advokaten Anders Nordström, Linklaters Advokatbyrå Vice ordföranden Sören Öman, Arbetsdomstolen september 2014 Stockholm 20 juli

17 BArnet I rättsprocessen

18 B A rnet I rä tts proc e SSen BArnet I rättsprocessen Rättsprocesser rörande barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. Syftet med kursen är att lyfta fram de problem som kan uppkomma vid parallella processer samt fördjupa kunskaperna om barns villkor i en rättsprocess. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol med intresse för familje- och brottmål samt domare och föredragande vid förvaltningsdomstol med viss erfarenhet av tvångsmål. Kursen tar ett samlat grepp om de intressekonflikter som kan uppstå när parallella processer gällande barn pågår. Kursen inleds med en genomgång av några i förväg utskickade frågeställningar som berör familje-, brott- och tvångsmål. Observera att kursen inte går in särskilt på de problem som kan uppkomma i migrationsmål eftersom detta behandlas i en separat kurs. Barnkonventionen och annan internationell rätt behandlas liksom vilka riskbedömningar som bör göras i de olika processerna. Den första dagen avslutas med ett avsnitt om socialtjänsten och familjerätten samt hur olika utredningar kan kollidera. Under den andra dagen ges en föreläsning om hur barns minne fungerar samt hur barn berättar om övergrepp och hur deras utsagor kan säkras. Kursen avslutas med ett pass om hur behandlingen går till på barnpsykiatrisk klinik samt därefter en sammanfattande diskussion rörande de olika frågeställningarna som behandlats under kursen. Målet med kursen är att deltagarna ska få en ökad förståelse för och kunskap om vad som sker i de olika processerna för att med bibehållet fokus på barnets bästa kunna hantera de problem som uppstår. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm. ÖVrIg A lär Are Professorn Sven Å Christianson, Stockholms universitet Jur. dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Socialsekreteraren Jennie Kihlström, Stockholms stad Socialsekreteraren Sarah Lundeholm, Stockholms stad, Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, Ericastiftelsen, Stockholm Jur. dr Rebecca Stern, Uppsala universitet mars 2014 Stockholm 20 januari

19 domarrollen

20 d o MArrollen domarrollen en KUrS I FYrA Steg Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Yrket medför även maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. Förhandlingssituationen ställer krav på en förtroendeingivande ordförande som kan hålla ordning i rättssalen. På senare år har tal om effektivitet, avverkning och målbalanser dominerat diskussionerna, kanske delvis på bekostnad av mer principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning. Det är av yttersta vikt att ständigt hålla liv i diskussionen om den gode domaren och skapa förutsättningar för att sådana diskussioner kan ske. Under vårterminen 2014 inleder Domstolsakademin en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i sin roll som maktutövare och många gånger som ordförande. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. När det gäller nyutnämnda domare bör kursen genomföras under de inledande två-tre åren av tjänstgöringen. Det sista steget består av en Europaresa. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A domarrollen och domstolens FUnK tion domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B ordför Anderollen, professionellt Be MÖtAnde Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, bemötande av förhörspersoner, säkerhets- och ordningsfrågor. C domskr IVnIng och MedIeKUnSKAp Med MedIetrÄnIng Språket i domar och beslut, praktiska domskrivningsfrågor, mediekunskap, medieträning. d domare I en global VÄrld Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 20

21 d o MArrollen domarrollen delkurs A - domarrollen och domstolens FUnKtIon Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen, som inte kräver några förkunskaper, vänder sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Genomgången kurs är en förutsättning för deltagande i efterföljande delkurser. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättsskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Målet med kursen är att ge deltagarna tillfälle att reflektera över och diskutera sådana frågeställningar. Undervisningen sker genom föreläsningar och en hel del utrymme ges till diskussioner. Under kursen görs ett studiebesök vid Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen. KUr SledAre Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen l Är Are Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Biträdande rektorn Märit Bergendahl, Domstolsakademin Justitierådet Anders Eka, Högsta domstolen Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall 1 3 april 2014 Stockholm 10 februari

22 d o MArrollen domarrollen delkurs B - ordföranderollen Att parter och bevispersoner som kommer till domstolen får ett gott bemötande är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka domare i sin roll som ordförande vid muntliga förhandlingar genom att ge deltagarna kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande i rättssalen samt hur detta kan omsättas i den praktiska domarrollen. Kursen vänder sig till såväl nyutnämnda som erfarna domare och förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande tidigare kursen Domarrollen och domstolens funktion. Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna har ett berättigat krav att bli bemötta med respekt och värdighet. Att skapa de bästa förutsättningarna för att de personer som hörs i domstolen känner sig trygga och lyssnade på i förhandlingssalen är ytterst en rättssäkerhetsfråga som handlar om att säkerställa att domstolen får bästa möjliga underlag för sin bedömning i målet. För att parterna ska uppleva att rättegången i domstol är rättvis och att de får komma till tals behövs ett gott bemötande och en tydlig och aktiv processledning från ordförandens sida. En god kommunikation vid en muntlig förhandling leder dessutom till en allmänt effektivare målhantering genom att aktörerna blir mer samarbetsvilliga (kommer till förhandling, lämnar yttranden, låter sig delges etc.). I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid muntlig förhandling liksom vissa etiska frågor av betydelse för rollen som ordförande. Exempel på vad parterna önskar i form av information och bemötande från ordförande under rättegången hämtas från de numera tusentals brukarintervjuer som har genomförts i Sveriges domstolar. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom vilka mekanismer som styr särskilt utsatta människor. En del av kursen ägnas likabehandlings- och diskrimineringsfrågor, medvetna och omedvetna fördomar samt utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Slutligen tas även frågor om ordning och säkerhet i rättssalen upp. Målet med kursen är att deltagarna ska känna vilken betydelse ett gott bemötande har samt få verktyg för att hantera rollen som ordförande på ett sätt som gynnar 22

23 d o MArrollen en säker och effektiv hantering av mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska få kunskap om hur man kan motverka att människor av osakliga skäl hanteras olika i rättegången. KUr SledAre Lagmannen Dag Stegeland, Förvaltningsrätten i Göteborg Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt ÖVrIg A lär Are Doktoranden Moa Bladini, Juridiska institutionen, Lunds universitet Psykologen Gunnar Bohman, Stockholms universitet Säkerhetsspecialisten Carina Brzezinska, Domstolsverket Doktoranden Hanna Cinthio, Högskolan i Malmö Kvalitetskonsulten Marie Hagsgård Professorn i psykiatri, verksamhetschefen Marianne Kristiansson, Rättsmedicinalverket Enhetsrådet David Shannon, Brå Företrädare för Diskrimineringsombudsmannen september 2014 Stockholm 20 juni

24 BILDSIDA Foto domarrollen

25 Entreprenadrätt

26 e ntreprena drä tt entreprenadrätt Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis diskutera och problematisera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare i allmän domstol. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på frågor om avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering och användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Genomgångarna i föreläsningsform varvas med grupparbeten och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna ska ha kännedom om de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna på området och kunna tillämpa dem vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. lär Are Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB maj 2014 Stockholm 10 mars

27 europarätt

28 europa r Ä tt europarätt A I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter som förutsätter grundläggande kunskaper om EU. Syftet med kursen är att ge deltagarna baskunskap om EU och EU-rätten. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare och beredningsjurister vid allmän domstol. Kursen behandlar den europeiska integrationens utveckling och teori, Europeiska unionens institutionella struktur och EU-rättens rättsliga ställning inom medlemsstaternas rättsordningar. Vidare behandlas marknadsintegrationens rättsliga ramar. Slutligen diskuteras unionens utmaningar inför framtiden. Undervisningen sker i form av föreläsningar. Målet med kursen är deltagarna ska känna till grunderna inom EU-rätten och ha verktyg för att uppmärksamma förekomsten av europarättsliga aspekter i mål. lär Are Professorn Per Cramér, Göteborgs universitet 20 mars 2014 Stockholm 30 januari

29 europa r Ä tt europarätt B I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper i europarätten. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare och beredningsjurister vid allmän domstol. Deltagarna bör ha förkunskaper motsvarande Europarätt A. Kursen behandlar europarättsliga och rättskulturella frågor samt rättighetsstadgan och nyheter inom rättsområdet. Europarättens metod och genomslag i den nationella rätten diskuteras liksom rättighetsstadgan och dess förhållande till Europakonventionen och svenskt rättighetsskydd. Undervisningen sker genom föreläsningar och övningsexempel. Målet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att kunna uppmärksamma europarättsliga aspekter och tillämpa europarätten i mål och ärenden. lär Are Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen 21 mars 2014 Stockholm 30 januari

30 europa r Ä tt europarätt C I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att med utgångspunkt i Europakonventionen belysa rättigheternas genomslag i svensk lagstiftning och rättspraxis samt betydelsen av att tolka svensk rätt i ljuset av Europadomstolens avgöranden. Kursen riktar sig till domare och beredningsjurister vid allmän domstol samt domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Deltagarna förutsätts ha grundläggande kunskaper om europarätt, motsvarande Domstolsakademins kurser Europarätt A och B, och viss erfarenhet av mål med europarättsliga inslag. Under den första dagen ges en allmän bild av EKMR och den svenska rättsutvecklingen på området. Såväl svenska mål i Europadomstolen som svensk rättspraxis gås igenom. Ett särskilt avsnitt ägnas åt skadeståndsfrågor vid brott mot Europakonventionen och de förslag som lämnats i betänkandet Skadestånd och Europakonventionen (SOU 2010:87). Förslaget diskuteras i ljuset av den senaste tidens rättspraxis från allmän domstol och förvaltningsdomstol i fråga om effektiva rättsmedel mot konventionskränkningar samt möjligheten att få skadestånd av stat och kommun. En del av tiden ägnas åt metodfrågor, bl.a. genom diskussion och genomgång av praktiska exempel. Den andra dagen behandlar frågor om Europakonventionens genomslag i svensk rättspraxis. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, erfarenhetsutbyte, diskussioner och grupparbete. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om när och hur Europakonventionen ska inverka på det dagliga dömandet. KUr SledAre Rådmannen Anna Erman, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Rådmannen Hanna Werth, Förvaltningsrätten i Malmö september 2014 Stockholm 10 augusti

31 europa r Ä tt europarätt d I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna praktiskt användbara kunskaper om EU-rättslig metod. Kursen riktar sig till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol samt domare vid allmän domstol. Viss kännedom om europarätt underlättar för att kunna tillgodogöra sig kursinnehållet. Kursens första dag behandlar EU-rättslig metod och process avseende båda domstolslagen. Den efterföljande dagen är uppdelad mellan de båda domstolslagen i olika anpassade ämnen om EU-rätt och svensk rättstillämpning. EU:s rättssystem, rättskällelära och EU-domstolens arbets- och tolkningsmetoder gås igenom jämte principerna om direkt effekt och företräde. Dag två för förvaltningsdomstol behandlar EU-rättslig metod i praktiken, bl.a. ur ett folkrättsligt och konstitutionellt perspektiv, den inre marknadens förvaltningsrättsliga dimension och unionsmedborgarskapet. Den motsvarande dagen för allmän domstol handlar om EU-rättens tillämplighet, processuell autonomi, principerna om effektivitet och likvärdighet och förhandsavgörande. Även Europakonventionen i svensk rättstillämpning behandlas, exempelvis hur EKMR kommer in i domstolarnas dömande och om tillämpningsmetoder och påföljder. Undervisningen sker genom föreläsningar och gruppdiskussioner. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska vara väl förtrogna med EU-rättslig metod och kunna tillämpa kunskaperna i den dömande verksamheten. KUr SledAre Rådmannen Anna Erman, Stockholms tingsrätt ÖVrIg A lär Are Kammarrättsrådet och docenten i offentlig rätt Eva Edwardsson, Kammarrätten i Stockholm Jur. dr Jörgen Hettne, Sieps Justitierådet Stefan Lindskog, Högsta domstolen maj 2014 Stockholm 30 mars

32 europa r Ä tt europarättsdag 2014 En mängd europeiska regler är en del av det svenska rättssystemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är månfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med Europarättsdagen är att belysa den senaste rättsutvecklingen och ge deltagarna fördjupade kunskaper i olika delar av europarätten. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol som kommer i kontakt med europarättsliga frågor och som har grundläggande kunskaper i ämnet. Domstolsakademin planerar att årligen anordna Europarättsdagar för domare med särskilt intresse för europarätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Årets upplaga av kursen kommer bland annat att innehålla en paneldebatt mellan aktörer från domstolarna och samhällslivet över något aktuellt ämne på det europarättsliga området. Även ny praxis från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Europadomstolen och EU-domstolen kommer att diskuteras. Kursen ges huvudsakligen i form av föreläsningar. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom europarätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. lär Are Meddelas senare 13 juni 2014 Stockholm 20 april

33 FAMIljerÄtt

34 F AMIljerÄ tt FAMIljerÄtt I Domare i allmän domstol som ska eller just har börjat handlägga familjemål eller domare som vill friska upp sina kunskaper inom området behöver en gedigen genomgång av handläggningen av dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskap om bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge. Kursen syftar också till att ge kunskaper om hur handläggningen går till inte bara i domstol utan även hos socialtjänsternas familjerätter och hos ombuden. Representanter från de olika aktörerna domaren, familjerättssekreteraren och ombudet lotsar deltagarna genom de olika stegen i handläggningen. Kursen ger deltagarna en bred bild av hur handläggningen av mål och ärenden om vårdnad m.m. går till från det att en part söker juridiskt biträde till dess att domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Stor vikt läggs vid medling, konflikthantering och överenskommelser. Frågor om riskbedömningar, umgängesstöd och verkställighet tas också upp. En betydande del av undervisningen sker i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha fått de kunskaper och verktyg som behövs för att kunna handlägga mål och ärenden på ett ändamålsenligt sätt och därmed kunna göra relevanta riskbedömningar och aktivt verka för en samförståndslösning när detta bedöms som lämpligt. Dessa kunskaper behövs också för att genom dom eller beslut avgöra tvistefrågorna på bästa sätt. KUr SledAre Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt ÖVrIg A lär Are Advokaten Melka Kjellberg, Advokathuset Kristianstad, Kristianstad Familjerättssekreteraren Bernt Wahlsten, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad 4 6 mars 2014 Göteborg 10 januari

35 F AMIljerÄ tt FAMIljerÄtt II Enligt föräldrabalken är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. För att kunna tillgodose detta krav behöver domare i allmän domstol lära sig mer om barnets situation i dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att förmedla ett tydligt barnperspektiv och kunskap om vad som kan vara till ett barns bästa i en vårdnadstvist. Deltagarna ges även inblick i socialnämndens arbete med vårdnadsutredningar, barnavårdsutredningar och yttranden samt umgängesstöd. Kursen är på grundläggande nivå och riktar sig till domare som handlägger och beslutar i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Kursen har särskilt fokus på barnet i rättsprocessen. Särskild vikt läggs vid vad som kan anses vara barnets bästa. Aktuell forskning och pågående projekt inom området presenteras och en barnläkare ger sin syn på vad som kan vara ett barns bästa i olika situationer i samband med en tvist om vårdnad, boende och umgänge. Socialnämndens arbete med vårdnads-, boende- och umgängesutredningar samt yttranden av olika slag tas upp liksom socialnämndens ansvar för umgängesstöd. Socialnämndens utredningar enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen och dessa utredningars inverkan och betydelse i vårdnadsmålen diskuteras också. Kursen avslutas med en diskussion med utgångspunkt i frågor som deltagarna anmält i förväg. Undervisningen sker i form av föreläsningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att ge deltagarna en större förståelse för barnets situation i en vårdnadstvist och hållpunkter för vad som kan utgöra barnets bästa i en sådan situation. Genom att få kunskap om socialnämndens arbete underlättas också kontakterna mellan domstolen och socialnämnden och underlagen för dom eller beslut blir bättre. KUr SledAre Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt ÖVrIg A lär Are Jur. dr Annika Rejmer, Lunds universitet Enhetschefen Roger Söderstrand, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad Barnläkare mars 2014 Göteborg 20 januari

36 F AMIljerÄ tt domarens ArBete Med SAMFÖrStåndSlÖSnIngAr I FAMIljeMål Lagstiftarens målsättning med domstolarnas hantering av familjemål är att så många tvister som möjligt ska lösas i samförstånd mellan parterna. Syftet med denna fördjupningskurs är att ge deltagarna redskap för att nå hållbara samförståndslösningar i mål om vårdnad, boende och umgänge när det bedöms som lämpligt. Kursen riktar sig i första hand till domare med några års erfarenhet av dömande i familjemål. Kursen behandlar frågan hur hållbara samförståndslösningar som är till barnets bästa kan nås i mål om vårdnad, boende och umgänge. Även frågan när en sådan lösning inte kan anses vara till barnets bästa tas upp. Grundläggande och fördjupade kunskaper i bl.a. konfliktlösning och samtalsmetodik förmedlas till deltagarna genom på området erfarna lärare. Psykologiska aspekter på bemötandet av föräldrar i kris liksom kulturellt betingade svårigheter i arbetet tas också upp. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha kännedom om metoder för medling samt ha en fördjupad förståelse för hur föräldrar i kris kan agera och hur man kan nå dessa i samtal. Deltagarna ska kunna tillämpa de nyvunna kunskaperna i sitt arbete vid sammanträden för muntlig förberedelse i familjemål. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Socionomen Seroj Ghazarian, chef för gruppen Jämställdhet och mångfald, Göteborgs Stad Universitetsadjunkten Jan Norman, Luleå tekniska universitet Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Pia Risholm Mothander, Stockholms universitet Familjerättssekreteraren Bernt Wahlsten, Göteborgs Stad 2 4 december 2014 Internat i Stockholmstrakten 30 oktober

37 F AMIljerÄ tt FAMIljerÄttSdAgAr 2014 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom familjerätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Kursen riktar sig till såväl erfarna som mer oerfarna domare med särskilt intresse för familjerätt. Domstolsakademin ordnar årligen speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom familjerätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Meddelas senare oktober 2014 Stockholm 20 augusti

38 F AMIljerÄ tt InternAtIonell FAMIljerÄtt De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Det är därför viktigt att domare som handlägger denna typ av mål har god kännedom om de lagar och förordningar som gäller på området samt även har andra kunskaper som krävs för handläggning av de aktuella målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna goda kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål och om olika mångkulturella faktorer av betydelse inom familjerätten. Kursen riktar sig till domare som handlägger mål och ärenden med internationell anknytning. Deltagarna bör ha gått Familjerätt I och II eller ha minst motsvarande kunskaper. Kursen behandlar inledningsvis frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål (mål om äktenskapsskillnad, bodelning, arv, vårdnad, boende och umgänge) med internationell anknytning. Den avslutande delen av kursen tar upp de mångkulturella faktorer som påverkar de familjerättsliga målen och ärendena i våra domstolar; t.ex. vad avser imamernas betydelse i olika sammanhang och islams brudpenning (mahr). Även vad s.k. hedersrelationer innebär belyses. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska känna till och kunna tillämpa de lagar och förordningar som gäller på området och ha en större förståelse för de mångkulturella inslagen. l Är Are Verksamhetsledaren Dilek Baladiz, Origo/Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Advokaten Fredric Renström, Lindskog Malmström Advokatbyrå KB, Stockholm 8 9 april 2014 Stockholm 10 februari

39 F AMIljerÄ tt BArn I SÄrSKIlt SVårA VårdnAdStVISter Det är känt att barn i svåra i vårdnadstvister ofta far väldigt illa. Många insatser görs för dessa barn i olika instanser, t.ex. inom vården och socialtjänsten. Syftet med denna kurs är att ge domaren kunskap och redskap för att under domstolsprocessen kunna underlätta för barn som kommit i kläm i anledning av föräldrarnas konflikt. Kursen riktar sig i första hand till domare med många års erfarenhet från dömande i familjemål. Kursen behandlar frågan vad som kan göras för barn i de allra svåraste tvisterna om vårdnad, boende och umgänge. En erfaren psykolog och psykoterapeut leder diskussionen i seminarieform utifrån egna erfarenheter och av deltagarna inlämnade fallbeskrivningar. Målet med kursen är att deltagarna efter kursen ska ha kännedom om möjligheter som finns för att underlätta för barn som far illa av föräldrarnas konflikt. Deltagarna ska kunna tillämpa de nyvunna kunskaperna i sitt arbete under handläggningen och vid sammanträden för muntlig förberedelse i familjemål. KUr SledAre Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVrIg A lär Are Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, Ericastiftelsen, Stockholm 21 maj 2014 Stockholm 20 mars

40 BILDSIDA Foto FAMIljerÄtt

41 FAStighetstaxering

42 F ASt I ghets ta xeri ng FAStIghetStAxerIng Under 2013 genomförs allmän fastighetstaxering för landets samtliga hyreshus, industrier, specialenheter och elproduktionsenheter. Det kan därför antas att antalet fastighetstaxeringsmål ökar i anslutning till genomförandet. Syftet med specialistkursen är att ge verktyg för att kunna hantera dessa mål. Kursen riktar sig till erfarna domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den allmänna fastighetstaxeringen (AFT13) omfattar bl.a. industri-, special- och elproduktionsenheter som inte har varit föremål för allmän fastighetstaxering sedan Det kan på goda grunder antas att AFT13 kommer att leda till att antalet fastighetstaxeringsmål ökar i anslutning till genomförandet. Mot denna bakgrund behandlar kursen huvudsakligen materiella frågor av betydelse för AFT13 och de enheter som då berörs, vilket innebär att lantbruk inte berörs alls och att småhus endast berörs kort. Elproduktionsenheter behandlas inte heller eftersom dessa regler är så speciella att rätten oftast kompletteras med en värderingsteknisk ledamot utöver lagfaren domare när målen ska avgöras. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och grupparbeten. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska kunna handlägga och avgöra även svåra mål om fastighetstaxering. l Är Are Skattejuristen Andreas Adolphsson, Grant Thornton Tekniska rådet Monica Haapaniemi, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt februari 2014 Stockholm 30 december

43 FÖretAgSeKonoMI

44 F Ö reta g S e K onomi grundläggande BoKFÖrIng och redovisning I allmän domstol och förvaltningsdomstol behövs insikter i grundläggande bokföring och redovisning vid handläggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och eko-brottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företagsekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol samt till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den första dagen ägnas inledningsvis åt företagsekonomins begrepp och metoder. Därefter följer en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen och begreppen god redovisningssed för att ge deltagarna insikt i hur den löpande bokföringen upprättas. Den andra dagen ägnas åt genomgång av bokslutsprocessen samt upprättandet av årsredovisningar. Den tredje dagen slutligen ägnas åt räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisningar. Undervisningen sker i form av föreläsningar och övningar. Målet är att deltagarna utifrån regelverken ska förstå hur en korrekt bokföring och redovisning blir till, från affärshändelse till årsredovisning. KUr SledAre F.d. hovrättsrådet Staffan Anderberg ÖVrIg A lär Are Ek. dr Susanne Arvidsson, Lunds universitet Revisorn Sigurd Elofsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers januari 2014 Lund 10 december oktober 2014 Lund 30 augusti

45 FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt

46 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt BeVISnIng I FÖrVAltnIngSproCeSSen Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels används i tillämpningen inom förvaltningsprocessen. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Efter det inledande avsnittet följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussioner i mindre grupper och helgruppsdiskussioner. Målet med kursen är att deltagarna dels ska känna till hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och förstå hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål, dels förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB november 2014 Stockholm 30 september

47 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt grundläggande FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt Handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns dock också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläggande och centrala delar av förvaltningsprocessen för att därigenom ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål fatta korrekta processuella beslut och vidta lämpliga handläggningsåtgärder. Kursen riktar sig till nyutnämnda domare och föredragande. Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i förvaltningsprocessen, nämligen besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunikation, bevisning och processramen. I ett introducerande avsnitt i kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och dess karaktär i förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska känna till de grundläggande och centrala delarna inom förvaltningsprocessen och förstå hur bestämmelserna på området tillämpas. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet februari 2014 Stockholm 20 december oktober 2014 Stockholm 10 september

48 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt MUntlIg BeVISnIng I FÖrVAltnIngSproCeSSen Den muntliga handläggningsformen har successivt ökat i betydelse i förvaltningsprocessen. I konsekvens härmed har också betydelsen av muntlig bevisning ökat. En förutsebar hantering av muntlig bevisning förutsätter kunskaper om de särskilda förvaltningsprocessuella reglerna i ämnet. Värderingen av de muntliga utsagorna förutsätter vidare kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om muntlig bevisning på ett enhetligt och förutsebart sätt, dels relatera värderingen av en muntlig utsaga till modern rättspsykologisk forskning för att därmed stärka objektiviteten i värderingen. Kursen riktar sig till domare. Den första delen av kursen behandlar reglerna som gäller för förhör med vittne enligt 25 förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 36 kap. rättegångsbalken. I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att förhöret hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till eventuella regler om tystnadsplikt som kan gälla för vittnet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussionsövningar. I den andra delen av kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Centrala delar i detta avsnitt är människans minne, tillförlitlighet och trovärdighet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska känna till reglerna om muntlig bevisning i förvaltningsprocessen och kunna tillämpa de viktigaste av dessa samt känna till de centrala momenten i modern rättspsykologisk forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. KUr SledAre Hovrättslagmannen Göran Lundahl, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVrIg A lär Are Professorn Pär-Anders Granhag, Göteborgs universitet 1 2 april 2014 Stockholm 10 februari

49 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt ramen FÖr processen I FÖrVAltnIngSMål Gränsen för vad som kan prövas i varje enskilt mål bestäms av ramen för processen i målet. För att kunna bestämma denna ram närmare i förvaltningsprocessen behöver man ta ställning till vissa komplexa processuella frågeställningar som bl.a. sambandet mellan möjligheten att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt kunna bestämma ramen för processen i varje enskilt mål. Kursen riktar sig till domare. Kursens fokus ligger på i vilken omfattning parterna kan ändra sin talan och i vilken utsträckning rätten kan påverka ramen för prövningen. I kursen diskuteras således möjligheterna att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. Vidare behandlas möjligheterna att föra in omständigheter under processens gång och huruvida rätten kan beakta sådana nytillkomna omständigheter. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med rättsfallsdiskussioner i mindre grupper och storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska förstå sambanden mellan de förvaltningsprocessrättsliga frågor som har betydelse för hur ramen för processen ska bestämmas och i varje enskilt kunna tillämpa reglerna som styr hur processens ram ska bestämmas i förvaltningsprocessen. KUr SledAre Rådmannen Peder Liljeqvist, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 3 4 juni 2014 Stockholm 10 april

50 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt processledning och UtrednIngSplIKt Hur rätten utövar sin processledning och uppfyller sin utredningsplikt är av avgörande betydelse för processmaterialets innehåll och därmed också för utgången i målet Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att ta enhetliga och förutsebara ställningstaganden när det gäller i vilken omfattning rätten dels aktivt ska verka för att processmaterialet preciseras och berikas av parterna, dels själv ska inhämta utredning. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar frågeställningar som rör processledning och utredningsplikt i förvaltningsdomstol. När det gäller omfattningen av processledningen, sätter kursen avhjälpandet av rättsliga brister i fokus. Därvid berörs de olika intressen som påverkar processledningens omfattning. Kursen tar vidare upp formerna för hur brister, såväl språkliga som rättsliga, bör avhjälpas av rätten. Formerna för processledningen sätts dessutom in i ett bemötandeperspektiv varvid rättens åtgärder berörs med utgångspunkt från berörda parters förväntningar, behov och förhållningssätt. Beträffande utredningsplikt tar kursen upp vilka faktorer som motiverar att rätten själv för in omständigheter i målet och vilka begränsningar som kan finnas i det avseendet. Förutom en inledande föreläsning sker undervisningen i seminarieform, med gruppövningar som varvas med diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna om processledning och utredningsplikt på ett effektivt sätt som samtidigt förbättrar bemötandet gentemot parterna. KUr SledAre Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet augusti 2014 Stockholm 20 juni

51 F Ö r VAltnI ngs proc e SSr Ä tt ÖVerKlAgBArhet och KlAgorÄtt Bestämmelserna om överklagbarhet och klagorätt är av grundläggande och central betydelse för frågorna om vad som motiverar dels att ett beslut efter överklagandet över huvud taget ska få överprövas, dels vem som genom överklagande ska tillåtas föra talan mot ett beslut. En förutsebar tillämpning av reglerna om överklagbarhet och klagorätt förutsätter en god överblick över rättspraxis på området och en förmåga att avgöra när generella slutsatser kan dras utifrån nämnda praxis. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt i varje enskilt mål kunna avgöra om beslutet i fråga är överklagbart och om den som överklagar har klagorätt. Kursen riktar sig till domare. I kursens inledande avsnitt behandlas överklagbarhetens och klagorättens allmänna funktion i förvaltningsprocessrätten. Efter det inledande avsnittet behandlar kursen överklagbarheten. Intresset riktas därvid mot frågeställningen vilka verkningar ett beslut ska ha för att det ska kunna överklagas. Kursen avslutas med avsnittet om klagorätten. I avsnittet behandlas bl.a. innebörden av den som det angår och gått honom emot i den förvaltningsprocessuella klagorättsregeln (33 FPL och 22 FL). Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med rättsfallsdiskussioner i mindre grupper och storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna i varje enskilt mål ska kunna tillämpa regelverket kring överklagbarhet och klagorätt. KUr SledAre Kammarrättsrådet Mattias Almqvist, Kammarrätten i Jönköping ÖVrIg A lär Are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet 4 5 november 2014 Stockholm 10 september

52 BILDSIDA Foto FÖrVAltnIngSproCeSSrÄtt

53 HedersprobleMAtIK

54 h eders prob lemat IK hedersproblematik I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer mål med hedersrelaterad problematik. Syftet med utbildningen är att ge kunskap och en ökad förståelse av hederskulturen och hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att på ett bra sätt hantera mål med hedersproblematik. Kursen vänder sig till domare i allmän domstol och förvaltningsdomstol. Den första dagen ägnas åt grunderna i hedersrelaterad problematik, medan den andra dagen är inriktad på konkreta frågor som uppstår i domstolarna vid mål med hedersproblematik. Särskilt uppmärksammas domarens agerande och andra bemötandefrågor i olika måltyper. På förmiddagen behandlas frågor om ungas utsatthet och behov av och tillgång till skydd och stöd i familjemål och mål om omhändertagande enligt LVU. Vidare diskuterar en panel bestående av domare, advokat och åklagare bland annat bemötande i domstol i hedersrelaterade frågor. Därefter har allmän domstol ett pass om hur kulturella försvar kan och i vissa fall bör aktualiseras i det svenska straffrättsliga regelsystemet. Samtidigt diskuterar deltagarna från migrationsdomstol i ett annat spår hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige utifrån risken att bli utsatt i hemlandet eller i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch, vilket då bör anmälas i förväg. Kursdeltagarna får gärna till kursen tänka över i vilka fall hedersrelaterade faktorer aktualiserats i deras verksamhet, samt gärna ta med rättsfall av intresse. Målet är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till mekanismerna bakom hederskulturen och förstå hur man identifierar ett ärende med hedersinslag. Deltagarna ska få med sig en ökad förståelse för vad hederskultur kan innebära samt en större kunskap om hur sådana frågor kan hanteras. Deltagarna ska också i domskrivningen kunna argumentera på ett bättre sätt i mål med hedersrelaterade faktorer. KUr SledAre Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Annika Rojas Wiberg, Jönköpings tingsrätt ÖVrIg A lär Are Utvecklingsledaren Juno Blom, Länsstyrelsen Östergötland Advokaten Anna Dahlbom, Lewis & partners advokatbyrå AB Vice chefsåklagaren Ingrid Isgren, Åklagarkammaren Söderort Doktoranden Lisa Kerker, Lunds universitet Professorn Claes Lernestedt, Uppsala universitet Doktoranden Hanna Linell, Stockholms universitet Doktoranden Devin Rexvid, Umeå universitet Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet maj 2014 Stockholm 20 mars

Utbildningar 2015. Domstolsakademin

Utbildningar 2015. Domstolsakademin Utbildningar 2015 Domstolsakademin Om sl agsbild Joakim Zetterstedt föreläser om Hovrättsprocessen för en grupp fiskaler. Bilder Bilderna i katalogen är tagna av Per Carlsson, Domstolsverket. Diarienum

Läs mer

Utbildningar Våren 2013. Domstolsakademin

Utbildningar Våren 2013. Domstolsakademin Utbildningar Våren 2013 Domstolsakademin Omslagsbild: Kursdeltagare diskuterar under en paus vid ett utbildningstillfälle i Lund. Foto Lars Lydig Diarienummer 0853-2012 Tryckt hos Edita Västra Aros, Västerås,

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildningar 2019

Domstolsakademin. Utbildningar 2019 Utbildningar 2019 Domstolsakademin OMSLAGSBILD Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i katalogen är tagna av Carl Johan Erikson och Per Carlsson. DIARIENUMMER 1419-2018 TRYCK Tryckt hos TMG Tabergs, Taberg,

Läs mer

Domstolsakademin Utbildningar 2018

Domstolsakademin Utbildningar 2018 Domstolsakademin Utbildningar 2018 OMSLAGSBILD Deltagare diskuterar under kursen Bevisbörda och beviskrav i tvistemål. Foto: Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i katalogen är tagna av Carl Johan Erikson

Läs mer

Utbildningar Domstolsakademin

Utbildningar Domstolsakademin Utbildningar 2017 Domstolsakademin OMSLAGSBILD Kursdeltagare samtalar under en paus på kursen Praktisk pedagogisk utbildning för lärare i Sveriges Domstolar. Foto: Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Utbildningar Hösten 2011. Domstolsakademin

Utbildningar Hösten 2011. Domstolsakademin Utbildningar Hösten 2011 Domstolsakademin Omslagsbild: Kursdeltagare lämnar Domstolsakademins lokaler på Brunnsgatan i Jönköping. Foto Per Carlsson Diarienummer 0670-2011 Tryckt hos Edita Västra Aros,

Läs mer

Anvisningar för anmälan s 5. Domarrollen och domstolens funktion s 9. Offentlighet och sekretess s 59. Straffrätt s 100. Tvångsomhändertagande s 113

Anvisningar för anmälan s 5. Domarrollen och domstolens funktion s 9. Offentlighet och sekretess s 59. Straffrätt s 100. Tvångsomhändertagande s 113 INNEHÅLL Förord s 3 Kontaktuppgifter s 4 Anvisningar för anmälan s 5 Allmän civilrätt s 6 Domarrollen och domstolens funktion s 9 Entreprenadrätt s 11 Europarätt s 13 Familjerätt s 15 Fastighetstaxering

Läs mer

OBLIGATORISKA INFORMATIONSSAMTAL I de fall samarbetssamtal hållits så ska något ytterligare informationssamtal inte behövas.

OBLIGATORISKA INFORMATIONSSAMTAL I de fall samarbetssamtal hållits så ska något ytterligare informationssamtal inte behövas. REMISSVAR 1 (6) Lagmannen Mats Sjösten Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Se barnet! (SOU 2015:71) Inledningsvis vill tingsrätten anföra att utredningen genomfört ett mycket ambitiöst arbete

Läs mer

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018 Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om

Läs mer

Anvisningar för anmälan s 5. Domarrollen och domstolens funktion s 9. Offentlighet och sekretess s 59. Straffrätt s 100. Tvångsomhändertagande s 113

Anvisningar för anmälan s 5. Domarrollen och domstolens funktion s 9. Offentlighet och sekretess s 59. Straffrätt s 100. Tvångsomhändertagande s 113 INNEHÅLL Förord s 3 Kontaktuppgifter s 4 Anvisningar för anmälan s 5 Allmän civilrätt s 6 Domarrollen och domstolens funktion s 9 Entreprenadrätt s 11 Europarätt s 13 Familjerätt s 15 Fastighetstaxering

Läs mer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer UNDERVISNINGSPLAN 1 (5) Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN Allmänt I en tid då omvärlden förändras i allt snabbare takt och de miljöer inom vilka rättsliga tvister uppstår blir allt mer komplexa ökar behovet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande. REMISSYTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

SOPA31, Juridik i socialt arbete 1, 15 högskolepoäng Legal Issues in Social Work 1, 15 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA31, Juridik i socialt arbete 1, 15 högskolepoäng Legal Issues in Social Work 1, 15 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOPA31, Juridik i socialt arbete 1, 15 högskolepoäng Legal Issues in Social Work 1, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Förvaltningsprocessrätt. Ellika Sevelin HT 2017

Förvaltningsprocessrätt. Ellika Sevelin HT 2017 Förvaltningsprocessrätt Ellika Sevelin HT 2017 Föreläsningens innehåll Inledning Anhängiggörande Handläggning Dom Rättskällor Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, LAFD Förvaltningsprocesslagen

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.

Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet. Kammarrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna förvaltningsdomstolarna

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2019 Ö 2468-18 PARTER Klagande HS Ombud: Advokat JS Motpart A-SS Ombud: Advokat AH SAKEN Avvisning ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Kursen är en valfri kurs inom juristprogrammet. Den läses under programmets sjunde eller åttonde termin.

Kursen är en valfri kurs inom juristprogrammet. Den läses under programmets sjunde eller åttonde termin. Juridiska fakulteten JUEN11, Konflikt och immaterialrättsliga intrång, 15 högskolepoäng Conflict and Intellectual Property Infringement, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 20 juni 2013 KLAGANDE Västtrafik AB, 556558-5873 Ombud: Advokat Henrik Seeliger Advokatfirman Lindahl KB Box 11911 404 39 Göteborg MOTPART

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten Fastställande JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

Praktiskt inriktade utbildningar för yrkesverksamma

Praktiskt inriktade utbildningar för yrkesverksamma Praktiskt inriktade utbildningar för yrkesverksamma UTBILDNINGAR FÖR Advokater & Jurister MED SVERIGES FRÄMSTA EXPERTER OCH FÖRELÄSARE Håll dig uppdaterad inom juridikens alla rättsområden BG Institute

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildningsprogram. Hösten 2009, Allmän domstol

Domstolsakademin. Utbildningsprogram. Hösten 2009, Allmän domstol Domstolsakademin Utbildningsprogram Hösten 2009, Allmän domstol INNEHÅLL Kontaktuppgifter s 4 Domarrollen och domstolens funktion s 5 Offentlighet och sekretess s 6 Processrätt s 7 Säkerhetsfrågor s 18

Läs mer

Det första året. Domstolsakademin

Det första året. Domstolsakademin Det första året Domstolsakademin Producerad av Domstolsverket Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 380-2010 2 DOMSTOLSAKADEMIN 2009 Innehåll Allmän översikt...5 Inledande anmärkningar...5 Närmare om utbildningen...6

Läs mer

Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69

Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69 R2B REMISSYTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69 (Ju2018/04195/L5) Kammarrätten begränsar yttrandet till att avse förslaget om utreseförbud

Läs mer

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga 125 PIA CEDERMARK & HANNA KRISTIANSSON Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har nyligen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5153-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS282 Migrationsrätt, 15 högskolepoäng Migration Law, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2017-12-05 och senast reviderad 2018-01-31. Den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 4578-11 SÖKANDE 1. JA 2. SA 3. TB 4. JB 5. JD 6. C-U E 7. BF 8. JG 9. TG 10. GG Dok.Id 75346 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister RÄDDA BARNEN Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister Författare: docent Anna Kaldal Den officiella hållningen i svensk lagstiftning och samhällsdebatt är att barn ska vara delaktiga och ha inflytande

Läs mer

Ny instansordning för va-mål

Ny instansordning för va-mål Cirkulärnr: 15:46 Diarienr: 15/06745 Nyckelord: Va-mål, va-avgifter, Statens va-nämnd, lagen om allmänna vattentjänster, LAV Handläggare: Anna Marcusson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2015-12-30

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAM. Våren 2010. Allmän domstol

UTBILDNINGSPROGRAM. Våren 2010. Allmän domstol 1 (49) Domstolsakademin UTBILDNINGSPROGRAM Våren 2010 Allmän domstol R1B, 2008-09, DV info.avd. 551 81 Jönköping Besöksadress: Brunnsgatan 1 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsakademin@dom.se

Läs mer

Stockholm den Till Justitiedepartementet JU2017/01226/L2

Stockholm den Till Justitiedepartementet JU2017/01226/L2 Stockholm den 26.5.2017 Till Justitiedepartementet JU2017/01226/L2 Svenskt Forum för medling och konflikthantering, SFM har genom remiss den 16.2.2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, ekonom och psykolog

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS360 Förvaltningsprocess, 15 högskolepoäng Administrative Procedure, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2012-01-11 och senast

Läs mer

Yttrande över Betänkandet Se barnet, SOU 2017:6

Yttrande över Betänkandet Se barnet, SOU 2017:6 YTTRANDE 1 (5) Göran Ingebrand, goran.ingebrand@dom.se, 06315 06 24 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Betänkandet Se barnet, SOU 2017:6 (Ju2017/01226/L2) Östersunds tingsrätt har beretts

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

Forskningsfronten i den offentliga rätten Nationell konferens i offentlig rätt 2015. 20 21 oktober 2015

Forskningsfronten i den offentliga rätten Nationell konferens i offentlig rätt 2015. 20 21 oktober 2015 Forskningsfronten i den offentliga rätten Nationell konferens i offentlig rätt 2015 20 21 oktober 2015 Hotell Linné Tisdag 20 oktober 10 10.30 Kaffe och registrering 10.30-12.30 Gemensam session 10.30-11.00

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO400 Straff- och processrätt, 30 högskolepoäng Criminal Law and Procedural Law, 30 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd

Läs mer

HANDELSHÖGSKOLAN. Grundnivå, examen på avancerad nivå / First cycle, Second-cycle qualification

HANDELSHÖGSKOLAN. Grundnivå, examen på avancerad nivå / First cycle, Second-cycle qualification Utbildningsplan Dnr G 2018/263 HANDELSHÖGSKOLAN Juristprogrammet, 270 högskolepoäng Master of Laws, 270 credits Programkod: S2JUR 1. Fastställande Utbildningsplanen är godkänd av Dekan vid fakulteten 2018-05-02

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 847-07 KLAGANDE KC Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BK MOTPART HAB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildningsprogram

Domstolsakademin. Utbildningsprogram Domstolsakademin Utbildningsprogram Hösten 2010 Omslagsbild Sara Landstedt Diarienummer 1647-2009 Tryckt hos Danagårds Grafiska, mars 2010 INNEHÅLL Förord s 3 Kontaktuppgifter s 4 Anvisningar för anmälan

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26 Innehäll Förord 5 Förkortningar 17 Avdelning I - DOMSTOLSORGANISATIONEN, DOMAR OCH BESLUT, AKTUELLAVERKSAMHETSFRÄGOR M.M. 19 1 Inledning 21 1.1 Domstolsväsendet 21 1.2 Domstolarnas verksamhet 22 2 Regeringsformen

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2018 Ö 5510-17 PARTER Klagande JM Ombud: Advokaterna OH och AW Motpart Marginalen Bank Bankaktiebolag, 516406-0807 Box 26134

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 27 maj 2016 KLAGANDE 1. Athena Cosmetics Inc. 2. LMG Distribution AB, 556796-6386 Ombud för 1 och 2: Advokaten Helena Nilsson Setterwalls

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd 40 175 55 Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Förvaltningsprocessrätt PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Förvaltningsprocessrätt PDF ladda ner Förvaltningsprocessrätt PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Rune Lavin. Förvaltningsprocessrätt behandlar de allmänna förvaltningsdomstolarna och deras handläggning av mål. Beskrivningen

Läs mer

Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL. Jure Förlag AB

Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL. Jure Förlag AB Anna Kaldal PARALLELLA PROCESSER EN RÄTTSVETENSKAPLIG STUDIE AV RISKBEDÖMNINGAR I VÅRDNADS- OCH LVU-MÅL Jure Förlag AB Innehåll Förord 12 Förkortningar 15 1. Presentation av ämnet 17 1.1. Brott mot barn

Läs mer

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: Grundnivå, examen på avancerad nivå Fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76

Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76 YTTRANDE Rättsavdelningen Datum Dnr Malin Lundberg 2015-03-30 STY 2015-179 031-633638 Ert datum Er referens Ju2014/7269/DOM Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76 Inledande reflektioner

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000: Dnr A 4/00

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000: Dnr A 4/00 1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:16 2000-06-27 Dnr A 4/00 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 2000-03-13, dnr 926/1999, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE AB Svenska Shell, 556011-2111, 167

Läs mer

Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:48

Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:48 Page 1 of 5 Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:48 Målnummer: M3163-12 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2012-11-15 Rubrik: Miljöorganisationers rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Klientpsykologi med psykologerna Tasha Landberg och Jens Näsström, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Kommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet Dir. 2012:17 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur Migrationsverkets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 15 mars 2019 KLAGANDE Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar MOTPART Dödsboet efter AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Datum. Anmälan AA anmälde Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av ett mål om sjukersättning.

Datum. Anmälan AA anmälde Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av ett mål om sjukersättning. BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2018-03-22 Dnr 7923-2017 Sid 1 (6) Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för bristande kontroll av domstolens behörighet och mot en domare vid förvaltningsrätten

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Undervisningsspråk: Svenska Undervisningen sker på svenska, men engelskspråkigt textmaterial kan förekomma.

Undervisningsspråk: Svenska Undervisningen sker på svenska, men engelskspråkigt textmaterial kan förekomma. Juridiska fakulteten JUCN22, Praktisk process och tvistelösning i den sociala dimensionen - familjerätt/socialrätt, 15 högskolepoäng Legal Procedure and Dispute Resolution in the Social Dimension - Family

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER

Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER IDEA Syfte med projektet; stärka barns rättigheter och förbättra beslutsfattande i den sociala

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten Fastställande JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen på

Läs mer