Domstolsakademin. Utbildningar 2019

Transkript

1 Utbildningar 2019 Domstolsakademin

2 OMSLAGSBILD Carl Johan Erikson BILDER Bilderna i katalogen är tagna av Carl Johan Erikson och Per Carlsson. DIARIENUMMER TRYCK Tryckt hos TMG Tabergs, Taberg, oktober 2018.

3 Innehåll INNEHÅLL Förord... 5 Kontaktuppgifter... 6 Kompetensutveckling i Domstolsakademin... 8 Domstolsakademin i korthet... 8 Det centrala kursutbudet... 9 Domstolsspecifika utbildningsinsatser... 9 Juridiska nätverk...10 Internationell kompetensutveckling...10 Att välja rätt kurs...11 Praktisk information Kurskategorier...12 Anvisningar för ansökan...13 Förändringar och information...13 Kontakta Domstolsakademin...13 Allmänna utbildningar Allmän civilrätt...15 Domarrollen...17 Domstolsgemensamma kurser...25 Entreprenadrätt...33 Europarätt...35 Familjerätt...37 Förvaltningsprocessrätt...43 Hyres- och arrenderätt...51 Immaterialrätt...55 Kommunalrätt...57 Konkurs- och utsökningsrätt...59 Mark- och miljörätt...63 Migrationsrätt...79 Offentlig upphandling...89 Offentlighet och sekretess...93 Processrätt...97 Skatterätt Socialförsäkringsrätt Straffrätt Tvångsmål Fiskalsutbildningen Notarieutbildningen Utbildning för föredragande m.fl Register Kronologiskt schema E-utbildningar Alfabetiskt register

4 Innehåll BILDSIDA FOTO Innehåll

5 Förord FÖRORD 2019 firar Domstolsakademin 10 år! Mycket har hänt under dessa år. Domstolsakademin bildades för att erbjuda nyutnämnda domare en ny verksamhetsinriktad och individuellt anpassad utbildning. Vår verksamhet har växt och numera erbjuder vi vidareutbildning för alla ordinarie domare fick Domstolsakademin även ansvar för fiskalsutbildningen och 2013 för notarieutbildningen. Vårt kursutbud vänder sig idag också till föredragande och beredningsjurister, främst genom möjligheten att delta i utbildningar i det centrala utbudet för domare. Förord I januari 2009 genomfördes Domstolsakademins första kurs i kurslokalerna på Brunnsgatan i Jönköping. Idag håller vi de flesta kurserna i våra fina och centralt belägna lokaler på Torsgatan i Stockholm. Vi har nu även utrymme att anordna internationella konferenser för att på så sätt öka vårt utbyte med domare och jurister i andra länder. Domstolsakademin har sedan starten haft en pedagogisk strävan att undervisningen ska präglas mer av samtal och mindre av traditionella katederföreläsningar. För att höja nivån på de lärarledda kurserna och än mer fokusera på diskussion och erfarenhetsutbyte har vi under de senaste åren gjort en storsatsning på e-lärande. Användningen av e-lärande som metod på mer grundläggande kurser gör att deltagarna på ett flexibelt sätt kan ta del av innehållet och att man i förväg kan inhämta nödvändiga förkunskaper inför mer avancerade kurser. Kompetensförsörjning står i fokus för Sveriges Domstolar. Grund- och vidareutbildning för domare och jurister är centralt för att behålla förtroendet för domstolarna men också för att locka de allra skickligaste juristerna att arbeta i våra domstolar. Jag hoppas att vårt kursutbud för 2019 ska möta dessa behov. Välkommen till oss på Domstolsakademin under utbildningsåret 2019! Magdalena Hägg Bergvall Rektor 5

6 Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter KONTAKTUPPGIFTER REKTOR Magdalena Hägg Bergvall Tfn Mobil BITRÄDANDE REKTOR Anders Olofsson Tfn Mobil ÄMNESANSVARIGA Familjerätt Mats Persson, rådman, Alingsås tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Henrik Hedberg, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Processrätt Gunilla Fransson, rådman, Göteborgs tingsrätt Skatterätt Madelaine Tunudd, rådman, Förvaltningsrätten i Uppsala Mark- och miljörätt Christina Olsen Lundh, rådman, Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Lars I. Magnusson, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Karoline Fridolf, rådman, Helsingborgs tingsrätt 6

7 Kontaktuppgifter KOMPETENSUTVECKLARE Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn Mobil Jessica Bertilsson, Göteborg Tfn Mobil Hannah Ivarsson, Jönköping Tfn Mobil Robert Lindh, Göteborg Tfn Mobil Caroline Rosengren, Malmö Tfn Mobil Christoffer Önrup, Göteborg Tfn Mobil UTBILDNINGSADMINISTRATÖRER Cecilia Almgren Tfn Viveca Falk Tfn Marie Frenzel Tfn Jenny Larsson Tfn

8 Kompetensutveckling i Domstolsakademin Kompetensutveckling i Domstolsakademin KOMPETENSUTVECKLING I DOMSTOLSAKADEMIN DOMSTOLSAKADEMIN I KORTHET Domstolsakademin ansvarar för kompetensutveckling för ordinarie domare och andra jurister inom den dömande verksamheten. Den kompetensutveckling som erbjuds består inte bara av kurserna i denna kurskatalog, utan Domstolsakademin erbjuder även ekonomiskt stöd till anpassade kompetensutvecklingsinsatser och till erfarenhetsutbyte inom ramen för juridiska nätverk. Den huvudsakliga målgruppen är ordinarie domare, men många av kurserna är även öppna för icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister. Domstolsakademins uppdrag innefattar även den centralt anordnade fiskalsutbildningen och den centralt anordnade notarieutbildningen. Genom Domstolsakademin finns det även goda möjligheter till kompetensutveckling i internationell miljö. På de följande sidorna kan du läsa mer om de olika former av kompetensutveckling som tillhandahålls av Domstolsakademin. Centralt kursutbud Juridiska nätverk Domstolsakademin 8 Domstolsspecifika utbildningsinsatser Internationell kompetensutveckling

9 Kompetensutveckling i Domstolsakademin DET CENTRALA KURSUTBUDET Kurserna i denna kurskatalog utgör det centrala kursutbudet. Dessa är framtagna med utgångspunkt i ordinarie domares utbildningsbehov inom olika ämnesområden. Tanken är att dessa kurser ska möta utbildningsbehov som finns över hela landet. Även om kurserna är framtagna utifrån ordinarie domares utbildningsbehov så är många av dem även öppna för andra personalkategorier som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursens innehåll och som uppfyller gällande förkunskapskrav. De lärarledda kurserna i det centrala kursutbudet är dock aldrig öppna för notarier. I kurskatalogen inleds varje ämnesområde med en översikt där det framgår vilka kurser som ingår i kursutbudet i ämnet, även om alla kurser inte erbjuds varje år. Av översikten framgår också om det finns andra kurser med särskild koppling till ämnesområdet, dessa har streckad ram. DOMSTOLSSPECIFIKA UTBILDNINGSINSATSER Som ett komplement till det centrala kursutbudet erbjuder Domstolsakademin även anpassade kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kallas domstolsspecifika utbildningsinsatser och syftar till att möta kompetensutvecklingsbehov som är specifika för en grupp domstolar, en enskild domstol eller en enskild medarbetare. En grundförutsättning för att en domstolsspecifik utbildningsinsats ska stödjas är att utbildningsbehovet inte tillgodoses genom Domstolsakademins centrala kursutbud. Det rör sig ofta om att stödja en lokalt anordnad utbildning eller att bekosta en viss medarbetares deltagande i en externt anordnad kurs. Gemensamt för denna typ av insatser är att Domstolsakademin ger ekonomiskt stöd men inte står för genomförandet. Ansökan om stöd för en domstolsspecifik utbildningsinsats görs via ett elektroniskt formulär på intranätet och behandlas sedan av någon av Domstolsakademins kompetensutvecklare. Mer information finns på intranätet under Min anställning/kompetensutveckling/domstolsspecifika kompetensutvecklingsinsatser/. 9

10 Kompetensutveckling i Domstolsakademin JURIDISKA NÄTVERK Att bilda nätverk är ett sätt för personer med särskilt intresse för ett visst ämnesområde att förkovra sig och utbyta erfarenheter. Det ger ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna samtidigt som kunskap tillförs domstolarna där medlemmarna är verksamma. Domstolskademin ger ekonomiskt stöd för denna typ av kompetensutveckling inom ramen för ett system med juridiska nätverk. Efter godkänd ansökan om bildande av ett nätverk kan nätverket få ekonomiskt stöd för högst två träffar per år. Mer information om förutsättningarna för att bilda ett nätverk och vilket ekonomiskt stöd som kan lämnas finns på intranätet under Min anställning/kompetensutveckling/nätverk för kompetensutveckling/. INTERNATIONELL KOMPETENSUTVECKLING Som ett komplement till kompetensutveckling i Sverige kan Domstolsakademin även erbjuda domare möjlighet att delta i seminarier i internationell miljö inom ramen för European Judicial Training Network (EJTN) och den kursverksamhet som Europäische Rechtsakademie (ERA) och andra utbildningsarrangörer erbjuder. Inom ramen för EJTN erbjuds också språkseminarier. Det finns också möjlighet för domare att delta i utbyten med domstolar i Europa inom ramen för olika utbytesprogram. Mer information om internationell kompetensutveckling och hur man ansöker om att delta finns på intranätet under Min anställning/ Kompetensutveckling/Internationell kompetensutveckling/. 10

11 Praktisk information PRAKTISK INFORMATION ATT VÄLJA RÄTT KURS Alla kursbeskrivningar i Domstolsakademins kurskatalog är utformade på samma sätt och innehåller alltid uppgift om kursens syfte, målgrupp, innehåll, undervisningsform och lärandemål. Om det finns förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet anges detta särskilt tillsammans med uppgift om kursens målgrupp. Tanken är att det ska vara lätt att hitta rätt kurs avseende såväl innehåll, egna förkunskaper som förväntningar på kunskaper efter genomgången utbildning. För att kursen ska bli så givande som möjligt för alla deltagare är det viktigt att läsa kursbeskrivningen samt att kontrollera att man uppfyller det som anges under rubriken Krav på deltagaren innan man ansöker om att delta i en kurs. En definition av målgruppskategorierna finns nedan. Är man osäker finns alltid möjlighet att kontakta den kompetensutvecklare som är ansvarig för kursen. Detta gäller även frågor om kursernas innehåll. Även chefer som ska godkänna en ansökan till en kurs eller i övrigt har funderingar om val av kurs är välkomna att kontakta Domstolsakademin. Varje kurs har alltså en kursbeskrivning där det i ett särskilt avsnitt anges målgrupp samt vilka andra krav som gäller för deltagande. För att förenkla har målgrupperna för det centrala kursutbudet delats in i kategorierna ordinarie domare, icke ordinarie domare, föredragande och beredningsjurister. Dessa kategorier används genomgående och förklaras nedan. Kategorin ordinarie domare omfattar alla ordinarie domare oavsett domstolsslag, inklusive hyresråd och tekniska råd. Praktisk information Kategorin icke ordinarie domare omfattar tf. rådmän, assessorer som tjänstgör i domstol, justitiesekreterare, tf. assessorer och fiskaler. Tf. assessorers och fiskalers utbildningsbehov tillgodoses dock huvudsakligen genom den centralt anordnade fiskalsutbildningen och de får därför som utgångspunkt endast delta på kurser i det centrala kursutbudet vars innehåll inte behandlas på fiskalsutbildningen. Kategorin föredragande används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän förvaltningsdomstol. Kategorin beredningsjurister används bara på kurser som riktar sig till deltagare från allmän domstol. Denna kategori omfattar även personer i allmän domstol som är anställda som föredragande. 11

12 Praktisk information När det gäller utbildning för nyutnämnda domare har Domstolsakademin inga fastställda utbildningspaket. Utbildningen för en nyutnämnd domare bör istället planeras i samråd mellan domaren och chefen utifrån domarens bakgrund och tidigare erfarenhet. Domstolsakademins biträdande rektor kan vid behov bistå med hjälp att välja kurser eller vid upprättandet av en utbildningsplan för nyutnämnda domare. KURSKATEGORIER Kurserna i det centrala utbudet är indelade i kategorierna baskurs (B), fördjupningskurs (F) och specialistkurs (S). Kurser med europarättsliga inslag är dessutom försedda med en särskild symbol. På motsvarande sätt finns en särskild symbol för e-utbildningar. Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men är framför allt avsedda för mer erfarna juristers behov av kompetensutveckling. Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa jurister. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta sig att alla jurister har. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. e Symbolen visar att kursen ges som en e-utbildning. 12

13 Praktisk information ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Ansökan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen där man också kan ta del av kursbeskrivning, kursprogram och annan dokumentation. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. På de flesta kurser är antalet begränsat till 25. I vissa fall görs därför en prioritering bland de deltagare som ansökt om att gå en kurs. En sådan prioritering görs normalt i samråd med berörda domstolar. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning och det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen. Information om resor finns i den kursinformation som skickas till deltagarna inför varje kurstillfälle. Vid planering av tjänsteresan och val av färdmedel gäller Sveriges Domstolars riktlinjer för tjänsteresor som finns att läsa på intranätet. FÖRÄNDRINGAR OCH INFORMATION Domstolsakademins kurser planeras ungefär ett år i förväg. Det kan därför förekomma ändringar jämfört med det som anges i den tryckta katalogen. Kontinuerligt uppdaterad information om våra kurser finns alltid i Kompetensportalen. Information om extra kurstillfällen eller extrainsatta kurser publiceras även på intranätet. Den som fortlöpande vill ha information om Domstolsakademins utbildningar och internationella verksamhet bör prenumerera på nyhetskanalerna Juridiska utbildningar och Internationellt på intranätet. Prenumerationen startas i de personliga inställningarna som nås via startsidan på intranätet. KONTAKTA DOMSTOLSAKADEMIN Kontaktuppgifter till dem som arbetar i Domstolsakademin finns i början av denna kurskatalog. En förteckning över kompetensutvecklarnas ansvarsområden finns på intranätet under Min-anställning/Kompetensutveckling/Organisation/ Ansvarsområden för kompetensutvecklarna i Domstolsakademin/. 13

14 BILDSIDA FOTO Praktisk information

15 Civilrättsdagar ALLMÄNNA UTBILDNING- AR Allmän civilrätt

16 Allmän civilrätt CIVILRÄTTSDAGAR 2019 Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är centralt för att handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrätten är dessutom ett omfattande område med en ständig rättsutveckling. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för civilrätt. På Civilrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom civilrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 7 8 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

17 Domarrollen Domarrollen Domarrollen B Domarrollen C Domarrollen D Domarrollsseminarium för erfarna domare Domarrollen A Domstolens och domarens funktion (ej 2019) 17

18 Domarrollen DOMARROLLEN EN KURS I FYRA STEG Domaryrket har en konstitutionell särställning. Domaren har maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. Principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning är ständigt aktuella. Dessutom finns ett stort intresse för att diskutera frågor om domarrollen och etik. Domarrollen är en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i rollen som maktutövare. Med rollen följer krav på gott bemötande, ordning och säkerhet i rättssalen samt god kommunikation med parter, allmänhet och media. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. Det sista steget består av en Europaresa. För mer erfarna domare finns ett Domarrollsseminarium som är en fristående fortsättning till de fyra delkurserna om domarrollen. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen D krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B BEMÖTANDE OCH SÄKERHET Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, processuell rättvisa; förhållningssätt till och bemötande av förhörspersoner och allmänhet, säkerhets- och ordningsfrågor. C DOMARENS KOMMUNIKATION Språket i domar och beslut, mediekunskap. D DOMARE I EUROPA Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 18

19 Domarrollen DOMARROLLEN A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Under kursen berörs frågor som gäller domarens och domstolarnas konstitutionella ställning, domarens självständighet, rättsfilosofi samt moral och etik. Undervisningen sker både genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera och analysera centrala frågor som rör domarens och domstolens ställning konstitutionellt och funktionellt. KURSLEDARE Lagmannen Björn Lindén, Örebro tingsrätt Ytterligare kursledare meddelas senare. ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Ytterligare lärare meddelas senare. 6 7 mars 2019 Internat i Stockholmstrakten 20 januari augusti 2019 Internat i Stockholmstrakten 20 juni

20 Domarrollen DOMARROLLEN B BEMÖTANDE OCH SÄKERHET Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna ska bli bemötta med respekt. För att parterna ska uppleva att rättegången är rättvis och att de får komma till tals krävs ett gott bemötande, god ordning och en säker miljö samt en tydlig och aktiv processledning. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka deltagaren i sin roll genom att ge fördjupade kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande hos domaren och hur detta kan omsättas i praktiken. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller motsvarande äldre kurs i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas. I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid bl.a. muntlig förhandling. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom de mekanismer som kan styra särskilt utsatta människor. Även frågor om etik samt ordning och säkerhet i rättssalen tas upp. Undervisningen bedrivs framför allt genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och värdera olika handlingsalternativ vid frågor om bemötande och säkerhet. KURSLEDARE Rådmannen Fredrik Bohlin, Ystads tingsrätt Kammarrättslagmannen Ola Holmén, Kammarrätten i Jönköping ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2019 Stockholm 30 januari september 2019 Stockholm 20 juni

21 Domarrollen DOMARROLLEN C DOMARENS KOMMUNIKATION Domarens sätt att kommunicera med medborgarna bl.a. genom utformningen av domar och beslut samt via media är faktorer som har stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att höja kvaliteten i domar och beslut när det gäller tydlighet och juridisk argumentation. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om hur domstolens avgöranden förmedlas via media samt möjlighet att utveckla sin kommunikation med media. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen A eller motsvarande äldre kurs i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas. Kursen behandlar frågor relaterade till domarens kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, genom domar och beslut samt via media. Kursen tar upp bl.a. språket i domar och beslut. Domstolsverkets mediestrategi, hur man skriver ett pressmeddelande och vad ett sådant ska innehålla gås igenom. Även intervjuteknik behandlas. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, erfarenhetsutbyte och individuella uppgifter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna kritiskt granska och värdera utformningen av domar och beslut samt kunna förstå och diskutera hur domstolarnas avgöranden förmedlas till allmänheten via media. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa de kunskaper som kursen förmedlar om pressmeddelanden och intervjuteknik. KURSLEDARE Rådmannen Fredrik Bohlin, Ystads tingsrätt Rådmannen Daniel Sjölund, Förvaltningsrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Journalisten Ville Carlström Språkkonsulten Maria Hultberg, Ordeliv Presskommunikatör Enheten för externkommunikation, Kommunikationsavdelningen, Domstolsverket Ytterligare lärare kan komma att meddelas april 2019 Stockholm 20 februari oktober 2019 Stockholm 20 augusti

22 Domarrollen DOMARROLLEN D DOMARE I EUROPA Arbetet i våra svenska domstolar påverkas allt mer av vad som sker utanför Sveriges gränser. Svenska domstolar och domare kommer allt oftare i kontakt med normtillämpning som inte har sitt ursprung i den nationella rätten. Syftet med denna kurs är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Ett annat syfte är att deltagarna ska ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har gått Domarrollen A, B och C, eller motsvarande äldre kurser i Domstolsakademins regi. Kontakta gärna ansvarig kompetensutvecklare innan du ansöker till kursen om du är osäker på vilka kurser som kan tillgodoräknas. Kursen är en grupp- och studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg. Deltagarna lämnar Sverige på måndag morgon och återvänder fredag kväll. Under resan genomförs studiebesök vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen, där deltagarna närvarar vid en förhandling. Därutöver får deltagarna lyssna till föredrag samt delta i diskussioner och seminarier. Under kursen ges deltagarna också möjlighet till erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur arbetet bedrivs vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen och kunna analysera hur europarätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol. Mer detaljerad information om kursen och dess utformning kommer att presenteras i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. KURSLEDARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Hyresrådet Birgitta Erlinge, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare November 2019 Studieresa till bl.a. Luxemburg och Strasbourg 20 juni

23 Domarrollen DOMARROLLSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Domarens självständighet och domaretik är centrala och viktiga diskussionsteman för alla domare. Syftet med domarrollsseminariet är att skapa ett forum där erfarna domare tillsammans kan reflektera och diskutera kring frågor som rör domarrollen. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Målgruppen är främst domare som genomgått de fyra delkurserna om domarrollen, men även andra erfarna domare är välkomna att delta. Seminariet riktar sig till domare vid både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse av att fördjupa sig i frågor som rör domarnas yrkesroll. Under seminariet erbjuds deltagarna ett forum för diskussion och fördjupning i frågor där yrkesrollen står i centrum. Här får deltagarna möjlighet att mer fördjupande diskutera frågor som behandlas i de fyra delkurserna om domarrollen och andra liknande frågor. Innehållet varierar mellan olika utbildningstillfällen. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Även kortare föreläsningar och paneldiskussioner kan förekomma. Under kursen ges också möjlighet till erfarenhetsutbyte med kollegor. Information om det närmare innehållet kommer att finnas tillgängligt på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera frågor som rör domarnas yrkesroll. KURSLEDARE Rektorn Magdalena Hägg Bergvall, Domstolsakademin ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

24 BILDSIDA FOTO Domarrollen

25 Barnet i rättsprocessen I hederns namn Domstolsgemensamma kurser Att tala genom tolk (ej 2019) Bokföring och redovisning Juridisk engelska Värdering av muntlig bevisning rättspsykologi Psykisk sjukdom m.m.

26 Domstolsgemensamma kurser DOMSTOLSGEMENSAMMA KURSER Domstolsakademins kursutbud är indelat i olika ämnesområden, vilket normalt också innebär en uppdelning mellan domstolsslagen. Det finns emellertid kurser som kan sägas höra hemma i mer än ett ämnesområde och som riktar sig till deltagare från såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol. Dessa kurser kallas för domstolsgemensamma kurser och finns samlade i ett gemensamt avsnitt av kurskatalogen. De domstolsgemensamma kurserna berör alltså normalt teman som är relevanta inom mer än ett ämnesområde och de riktar sig till deltagare från båda domstolsslagen. Vilka domstolsgemensamma kurser som erbjuds varierar från år till år. Ibland har kursen en gemensam inledande del som följs av anpassade avsnitt för allmän domstol respektive förvaltningsdomstol. 26

27 Domstolsgemensamma kurser BOKFÖRING OCH REDOVISNING I allmän domstol och förvaltningsdomstol behövs kunskaper i grundläggande bokföring och redovisning vid handläggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och ekobrottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företagsekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen behandlar företagsekonomins begrepp och metoder samt ger en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen, begreppet god redovisningssed och hur löpande bokföring upprättas. Här berörs även frågor om bokslutsprocessen samt upprättandet av årsredovisning. Räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisning gås också igenom. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur en korrekt bokföring och redovisning ska ske från affärshändelse till årsredovisning, samt hur ett företags räkenskaper kan analyseras. KURSLEDARE Hovrättsrådet Per G Hansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVRIGA LÄRARE Docenten Susanne Arvidsson, Lunds universitet Redovisningsexperten Anna Ersson, Bokföringsnämnden september 2019 Stockholm 10 augusti

28 Domstolsgemensamma kurser JURIDISK ENGELSKA Internationella inslag förekommer allt oftare i rättstillämpningen och det blir också allt vanligare med internationella utbyten och kontakter. Goda kunskaper i juridisk engelska är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig lagtext och rättsfall på engelska. Även kommunikation med utländska parter och kollegor från andra länder kräver sådan kunskap. Kursens syfte är att utveckla deltagarnas språkliga färdigheter i juridisk engelska. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen tar upp juridiska begrepp och dess användning på engelska. Även engelska affärstermer med koppling till juridik tas upp. Undervisningen, som sker på engelska, bedrivs i form av föreläsningar, diskussioner och övningsuppgifter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå centrala engelska juridiska termer och begrepp samt kunna använda juridisk engelska i tal och skrift. LÄRARE Konsulten Saul Cambridge 28 maj 2019 Stockholm 10 april

29 Domstolsgemensamma kurser PSYKISK SJUKDOM M.M. Såväl i allmän domstol som i förvaltningsdomstol handläggs mål med personer som lider av psykisk sjukdom och/eller personlighetsstörningar. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna översiktliga kunskaper om psykisk sjukdom och personlighetsstörningar, bl.a. i fråga om behandlingsbarhet och återfallsrisk, samt om den rättspsykiatriska undersökningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. Kursen innehåller en översiktlig genomgång avseende diagnostik kring psykiska sjukdomar och de skattningsinstrument som används på psykiatriska kliniker. Därtill ges baskunskaper kring vissa personlighetsstörningar och rättspsykiatri. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, filmvisningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna beskriva centrala begrepp och samband rörande psykisk sjukdom och vissa personlighetsstörningar samt kunna förstå de skattningsinstrument och läkarintyg som förekommer i mål och ärenden. KURSLEDARE Rådmannen Per Nordén, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren Björn Milesson Fors, psykiatridivisionen Uppsala 2 3 december 2019 Stockholm 20 oktober

30 Domstolsgemensamma kurser VÄRDERING AV MUNTLIG BEVISNING RÄTTSPSYKOLOGI I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer ofta muntlig bevisning. Värdering av muntliga utsagor förutsätter kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Kursen syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de centrala delar i denna forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Under kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Bland annat behandlas människans minne samt frågor om tillförlitlighet och trovärdighet. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om hur minnet fungerar och kunna förstå vilka faktorer som måste beaktas vid värdering av muntlig bevisning. KURSLEDARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Pär Anders Granhag, Göteborgs universitet 28 augusti 2019 Stockholm 20 juni

31 Domstolsgemensamma kurser BARNET I RÄTTSPROCESSEN Rättsprocesser rörande ett barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. I mål och ärenden som rör barn gäller principen om barnets bästa, vilket bl.a. innebär att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation. Syftet med kursen är att belysa de frågeställningar som kan uppkomma vid parallella rättsprocesser samt ge fördjupade kunskaper om barnets rättigheter och villkor i olika rättsprocesser. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. När det gäller beredningsjurister och föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsprocesser rörande barn. Kursen lägger ett tydligt fokus på barnets rättigheter och villkor i familjemål, brottmål och tvångsmål och belyser de problem och utmaningar som kan uppstå i respektive process. Även riskbedömningar behandlas. Förslaget om att göra Barnkonventionen till svensk lag tas upp. Kursen innehåller också avsnitt om behandling på barnpsykiatrisk klinik, socialtjänstens och familjerättens utredningar, hur barnförhör går till och redovisas samt hur olika utredningar kan kollidera. Frågor om hur barns minne fungerar, hur barnets utsagor kan påverkas och hur barnens utsagor kan säkras tas också upp. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå bestämmelserna i Barnkonventionen och analysera barnets villkor och rättigheter i olika rättsprocesser. Observera att de frågeställningar rörande barn som kan uppkomma i migrationsmål inte behandlas i denna kurs utan i kursen Barn och unga i migrationsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, verksamhetschef och rektor Ericastiftelsen, Stockholm Fil. dr Emma Roos af Hjelmsäter Polisregion Väst Jur. dr Rebecca Thorburn Stern, Uppsala universitet Ytterligare lärare meddelas senare. 6 7 februari 2019 Stockholm 20 december

32 Domstolsgemensamma kurser I HEDERNS NAMN I både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer mål där frågor om hederskultur får betydelse. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om och en ökad förståelse för hedersrelaterade frågor för att ge deltagarna verktyg att hantera mål med hedersrelaterade inslag. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, beredningsjurister och föredragande. När det gäller beredningsjurister och föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av området. Kursen inleds med en genomgång och diskussion av grunderna i och olika synsätt på hedersrelaterad problematik. Därefter behandlas livssituationen för unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även konkreta kännetecken på sådant våld och förtryck tas upp. Mäns och pojkars roller i hederssammanhang behandlas särskilt. Även frågeställningar om partsnärvaro, bemötande, säkerhet m.m. diskuteras. Domare från allmän domstol erbjuds ett pass om hur kulturella försvar aktualiseras i det straffrättsliga regelsystemet. Domare från migrationsdomstol erbjuds samtidigt ett avsnitt om hur hedersproblematik påverkar rätten till skydd i Sverige. Kursdeltagare som inte arbetar med straffrätt eller migrationsrätt har möjlighet att avsluta kursen efter lunch andra dagen, vilket då bör anmälas i förväg. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hederskulturens grundläggande strukturer och kunna använda dessa kunskaper vid handläggning av mål och ärenden med hedersrelaterade frågeställningar. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Johan Rosquist, Göteborgs universitet Enhetschefen och socionomen Dilek Baladiz, Origo- Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Stockholms län Advokaten Anna Dahlbom Langley, Lewis Langley & Partners Advokatbyrå AB Professorn Claes Lernestedt, Uppsala universitet Docenten Astrid Schlytter, Stockholms universitet Kriminalinspektören Kickis Åhre Älgamo, Stockholmspolisen maj 2019 Stockholm 10 april

33 Entreprenadrätt Entreprenadrätt Entreprenadrätt 33

34 Entreprenadrätt ENTREPRENADRÄTT Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis analysera och problematisera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering samt användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Undervisningen ges i föreläsningsform samt genom gruppövningar och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera entreprenadrättsliga frågor och tillämpa de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. KURSLEDARE Verksamhetsutvecklaren Joakim Westerlund, Avdelningen för Domstolsutveckling, Domstolsverket ÖVRIGA LÄRARE Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB mars 2019 Stockholm 10 februari

35 Europarätt Europarätt Europarättsdag (ej 2019) Europarätt 35

36 Europarätt e EUROPARÄTT I många mål i både allmän domstol och förvaltningsdomstol förekommer europarättsliga aspekter. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om EU-rätten och Europakonventionen samt europarättens inverkan på svensk rättstillämpning. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av europarätt. Kursen behandlar översiktligt Europeiska unionens institutionella struktur och EU-rättens rättsliga ställning inom medlemsstaternas rättsordningar. Vidare ges en genomgång av EU-rättslig metod och process. EU:s rättsystem, rättskällelära och EU-domstolens arbetsoch tolkningsmetoder gås igenom jämte principerna om direkt effekt och företräde. Även Europakonventionen i svensk rättstillämpning behandlas och dess förhållande till EU:s rättighetsstadga. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå europarättens institutionella strukturer och funktioner samt dess inverkan på nationell rättstillämpning. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 36

37 Familjerätt Familjerätt Barnets bästa Familjerättsdagar Internationell familjerätt Vägval i mål om vårdnad, boende och umgänge Handläggning av familjemål 37

38 Familjerätt e HANDLÄGGNING AV FAMILJEMÅL Familjemål och ärenden är vanligt förekommande i allmän domstol. Syftet med kursen är att ge deltagaren kunskaper om centrala processuella och materiella bestämmelser i framför allt föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge och de frågeställningar som ofta förekommer i dessa mål. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet för ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att handlägga familjemål. Kursen behandlar handläggning av familjerättsliga mål och ärenden från det att målet kommer in till tingsrätten till dess domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Framför allt tas formella frågor kring handläggningen upp, men i viss utsträckning berörs också frågor av mer materiell karaktär kring vad som är barnets bästa. Kursen innehåller också ett kortare avsnitt om verkställighet enligt föräldrabalken. Undervisningen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa centrala handläggningsregler i familjerättsliga mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå vilka avvägningar som kan bli aktuella vid samförståndslösningar och vid bedömningar av vad som är till barnets bästa. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 38

39 Familjerätt BARNETS BÄSTA Enligt föräldrabalken är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med kursen är att förmedla ett tydligt barnperspektiv och ge fördjupade kunskaper om vad som kan vara till ett barns bästa i en vårdnadstvist. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av området. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Handläggning av familjemål. Kursen har särskilt fokus på principen om barnets bästa. Kursen behandlar den rättsliga regleringen lagstiftning, praxis och konventioner som har betydelse för prövningen av barnets bästa i tvister om vårdnad m.m. Vidare behandlas andra än rent rättsliga aspekter som ska beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa i ett enskilt fall. Stor vikt läggs vid frågor om barns psykiska utveckling och om sociala faktorer som har betydelse för vilka alternativ som kan vara lämpliga för barn i olika åldrar och i olika situationer. Undervisningen sker i seminarie- och föreläsningsform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera olika aspekter av principen om barnets bästa och kunna värdera på vilket sätt olika faktorer hänförliga till barns utveckling kan ha betydelse för bedömningen av barnets bästa i olika situationer. KURSLEDARE Rådmannen Mats Persson, Alingsås tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Anna Kaldal, Uppsala universitet Socialt ansvarige samordnaren Eva-Maria Ambesjö, Kungsbacka kommun Professorn emeritus Carl-Göran Svedin, Linköpings universitet september 2019 Stockholm 20 juni

40 Familjerätt FAMILJERÄTTSDAGAR 2019 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. På Familjerättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom familjerätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Mats Persson, Alingsås tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 5 6 november 2019 Stockholm 20 september

41 Familjerätt INTERNATIONELL FAMILJERÄTT De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Handläggningen av sådana mål kräver goda kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål och även om mångkulturella faktorer av betydelse inom familjerätten. Syftet med kursen är att ge sådana kunskaper. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Kursen behandlar inledningsvis frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål med internationell anknytning. Relevanta nationella rättsregler gås igenom tillsammans med EU-lagstiftning och internationella konventioner. Den avslutande delen av kursen tar upp de mångkulturella faktorer som påverkar de familjerättsliga målen och ärendena i våra domstolar. Vissa särdrag i muslimsk rätt presenteras, t.ex. vad avser imamernas betydelse i olika sammanhang. Även s.k. hedersrelationer belyses. Undervisningen sker i seminarieoch föreläsningsform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna lösa internationellt privaträttsliga frågor som kan uppkomma i familjerättsliga mål och ärenden samt kunna förstå hur de mångkulturella inslagen kan få betydelse vid handläggningen. KURSLEDARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Kuratorn Maria Geni, Origo/Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Advokaten Fredric Renström, Lindskog Malmström Advokatbyrå KB, Stockholm april 2019 Stockholm 10 mars

42 Familjerätt VÄGVAL I MÅL OM VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE Lagstiftarens målsättning är att så många familjerättsliga tvister som möjligt ska lösas i samförstånd mellan parterna. Samtidigt finns det vårdnadstvister som kanske inte lämpar sig för samförståndslösningar, t.ex. där barn riskerar att fara illa. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om dels situationen för barn som far illa i konflikter mellan föräldrarna, dels rättens arbete med att välja väg mellan att försöka nå en hållbar samförståndslösning och att avgöra målet genom dom. Syftet är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Den riktar sig till domare med flerårig erfarenhet av arbete med familjemål. Kursen behandlar främst frågan om vägvalet mellan å ena sidan att försöka få till stånd hållbara samförståndslösningar och å andra sidan att döma i mål om vårdnad, boende och umgänge. Vidare diskuteras och analyseras hur hållbara samförståndslösningar kan uppnås och vad som kan göras för de barn som far illa i tvister mellan föräldrarna. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera de faktorer som har betydelse för frågan om när det utifrån barnets bästa är lämpligt att försöka nå hållbara samförståndslösningar respektive när det är mer lämpligt att avgöra målet genom dom. KURSLEDARE Rådmannen Mats Persson, Alingsås tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Robert Eneljung, Göteborgs tingsrätt Familjerättssekreteraren Lena Lindh, Huddinge kommun 9 10 maj 2019 Stockholm 20 mars

43 Förvaltningsprocessrätt Förvaltningsprocessrättsdagar Förvaltningsprocessrätt ur ett EUrättsligt perspektiv Muntlig bevisning i förvaltningsdomstol Processledning och utredningsansvar Ramen för processen i förvaltningsmål Överklagbarhet och klagorätt (ej 2019) Förvaltningsprocessens funktion (ej 2019) Prövningen i kammarrätt (ej 2019) Förvaltningsprocessrätt Bevisning i förvaltningsprocessen Grundläggande förvaltningsprocessrätt Värdering av muntlig bevisning Rättspsykologi 43

44 Förvaltningsprocessrätt BEVISNING I FÖRVALTNINGSPROCESSEN Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse vid handläggning av förvaltningsmål. Kursen syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels kunna hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels kunna genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels hur dessa används inom ramen för denna process. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Därefter följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Magnus Schultzberg, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB november 2019 Stockholm 10 oktober

45 Förvaltningsprocessrätt GRUNDLÄGGANDE FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT Handläggningen av mål i förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning. Kursen syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläggande och centrala delar av förvaltningsprocessrätten och därigenom ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål fatta korrekta processuella beslut och vidta lämpliga handläggningsåtgärder. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i förvaltningsprocessrätten, som besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunicering, bevisbörda/beviskrav och processramen. I ett introducerande avsnitt av kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och karaktär, liksom dess förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar och diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och tillämpa grundläggande och centrala bestämmelser inom förvaltningsprocessrätten. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Jur.dr Sebastian Wejedal, Göteborgs universitet 7 8 mars 2019 Stockholm 20 januari oktober 2019 Stockholm 20 augusti

46 Förvaltningsprocessrätt FÖRVALTNINGSPROCESS- RÄTTSDAGAR 2019 Förvaltningsprocessrätten är under ständig utveckling, inte minst genom europarättens påverkan. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är endast öppen för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för förvaltningsprocessrätt. På Förvaltningsprocessrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2019 Stockholm 30 januari

47 Förvaltningsprocessrätt FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT UR ETT EU-RÄTTSLIGT PERSPEKTIV Förvaltningsdomstolarna handlägger ett stort antal mål med EU-rättslig anknytning. I anslutning till de tillämpliga EU-rättsliga bestämmelserna föreskrivs ibland särskilda förfaranderegler. Även när sådana regler saknas kan EU-rätten komma att inverka på tillämpningen av de nationella processbestämmelserna, särskilt mot bakgrund av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och allmänna EU-rättsliga principer. Syftet med denna kurs är att ge fördjupade kunskaper om samt allsidigt belysa den inverkan som EU-rätten kan ha på den nationella förvaltningsprocessrätten. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursen innefattar en genomgång av tillämpliga artiklar i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt vissa av EU-rättens allmänna rättsprinciper. Under kursen presenteras och diskuteras även relevanta avgöranden från EU-domstolen. Därtill behandlas avgöranden från svenska domstolar. Undervisningen ges i form av föreläsningar och rättsfallsdiskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och lösa frågeställningar som rör EU-rättens inverkan på den nationella förvaltningsprocessrätten. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Kammarrättsrådet Mona Aldestam, Kammarrätten i Stockholm oktober 2019 Stockholm 30 augusti

48 Förvaltningsprocessrätt MUNTLIG BEVISNING I FÖRVALTNINGSDOMSTOL Användning av muntlig bevisning har successivt ökat i förvaltningsprocessen. En korrekt och förutsebar hantering av muntlig bevisning förutsätter goda kunskaper om de processuella regler som ska tillämpas vid förhör med part, vittne och sakkunnig. Denna kurs syftar till att ge deltagarna sådana kunskaper. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursen inleds med en allmän genomgång om bevisning i förvaltningsprocessen, med särskilt fokus på muntlighetsprincipens tillämpning. Därefter behandlas de bestämmelser i förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken som rör muntlig bevisning samt hörande av part, vittne och sakkunnig. I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att ett förhör hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till regler om tystnadsplikt som kan gälla för ett vittne. Under kursen behandlas slutligen även särskilda frågor rörande bl.a. sekretess, säkerhet, tolkning och förhör med barn. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de regler som rör muntlig bevisning i förvaltningsdomstol. KURSLEDARE Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Eva Karlsson Helghe, Förvaltningsrätten i Falun 9 10 september 2019 Stockholm 20 juni

49 Förvaltningsprocessrätt PROCESSLEDNING OCH UTREDNINGSANSVAR Hur rätten utövar sin processledning och fullgör sitt utredningsansvar kan få stor betydelse för processmaterialets innehåll och därmed också för utgången i målet. Det är rätten som har det yttersta ansvaret för att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Det är samtidigt av stor vikt att rätten agerar på ett sådant sätt att dess objektivitet och opartiskhet inte kan ifrågasättas. Kursen syftar till att stärka deltagarnas förmåga att bedöma i vilken omfattning rätten dels aktivt ska verka för att processmaterialet preciseras och berikas av parterna, dels själv ska inhämta utredning. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursen behandlar frågeställningar som rör processledning och utredningsansvar i förvaltningsdomstol. När det gäller omfattningen av processledningen, sätter kursen avhjälpandet av rättsliga brister i fokus. Därvid berörs de olika intressen som påverkar processledningens omfattning. Kursen tar vidare upp formerna för hur brister, såväl språkliga som rättsliga, bör avhjälpas av rätten. Formerna för processledningen sätts dessutom in i ett bemötandeperspektiv, varvid rättens åtgärder berörs med utgångspunkt från berörda parters förväntningar, behov och förhållningssätt. Beträffande utredningsansvaret tar kursen bl.a. upp vilka faktorer som motiverar att rätten själv för in omständigheter i målet och vilka begränsningar som kan finnas i det avseendet. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa och analysera reglerna om processledning och utredningsansvar. KURSLEDARE Kammarättsrådet Anders Odmark, Kammarrätten i Sundsvall ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Isa Karlander, Uppsala universitet augusti 2019 Stockholm 20 juni

50 Förvaltningsprocessrätt RAMEN FÖR PROCESSEN I FÖRVALTNINGSMÅL Gränsen för vad som kan prövas i varje enskilt mål bestäms av ramen för processen i målet. För att kunna bestämma denna ram närmare i förvaltningsprocessen behöver man ta ställning till vissa komplexa processuella frågeställningar som t.ex. sambandet mellan en parts möjlighet att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. En central fråga är även vad som utgör saken i målet och hur detta begrepp kan definieras. Kursen syftar till att stärka deltagarnas förmåga att på ett enhetligt och förutsebart sätt kunna bestämma ramen för processen i varje enskilt mål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av förvaltningsmål. Kursens fokus ligger på i vilken omfattning parterna kan ändra sin talan samt i vilken utsträckning rätten kan påverka ramen för prövningen. I kursen diskuteras således en parts möjligheter att ändra framställda yrkanden och rättens bundenhet av yrkandena. Vidare behandlas möjligheterna att föra in nya omständigheter under processens gång och huruvida rätten kan beakta sådana nytillkomna omständigheter. Kursen ges huvudsakligen i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och analysera sambanden mellan de förvaltningsprocessrättsliga bestämmelser som har betydelse för hur ramen för processen ska bestämmas samt kunna lösa problemställningar som uppkommer i anslutning till detta. KURSLEDARE Kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Justitierådet Ulrik von Essen, Högsta förvaltningsdomstolen 3 april 2019 Stockholm 20 februari

51 Hyres- och arrenderätt Bostadsrättsdagar Hyresrättsdagar Arrenderättsdagar (ej 2019) Hyres- och arrenderätt Skiljeförfarande i hyres- och arrendenämnd 51

52 Hyres- och arrenderätt BOSTADSRÄTTSDAGAR 2019 Frågor och olika tvister som rör bostadsrättsjuridik är ett växande rättsområde. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet ta del nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar som tar upp aktuella bostadsrättsliga problem och frågeställningar. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom bostadsrättsjuridikens område. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2019 Stockholm 10 oktober

53 Hyres- och arrenderätt HYRESRÄTTSDAGAR 2019 Hantering av hyresrättstvister är ett specialiserat ämnesområde. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar som tar upp aktuella hyresrättsliga problem och frågeställningar. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom det hyresrättsliga området. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare maj 2019 Stockholm 30 mars

54 Hyres- och arrenderätt SKILJEFÖRFARANDE I HYRES- OCH ARRENDENÄMND Skiljeförfarande i hyres- och arrendenämnderna är ett speciellt och komplext område. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper om de regler som styr skiljeförfarandet i nämnderna. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, främst hyresråd, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete i hyres- och arrendenämnd. Kursen tar upp de regler om skiljeförfarande som är tillämpliga i nämnderna. Därefter analyseras och diskuteras hanteringen av olika situationer som kan uppstå vid nämndernas handläggning av skiljeförfaranden. Undervisning sker i föreläsnings- och seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de regler som styr skiljeförfaranden samt kunna analysera de särskilda frågor som kan uppkomma under handläggningen. KURSLEDARE Hyresrådet Susanne Björkman Ragnarson, Hyres- och arrendenämnden i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Lagmannen Bengt Olsson, Hässleholms tingsrätt 2 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

55 Immaterialrätt Immaterialrätt Immaterial- och marknadsrättsdag

56 Immaterialrätt IMMATERIAL- OCH MARKNADSRÄTTSDAG 2019 Handläggning av mål med immaterialrättslig och marknadsrättslig karaktär kräver specialistkunskaper. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Den riktar sig till ordinarie domare, inklusive patentråd, som handlägger immaterial- och marknadsrättsliga mål. Domstolsakademin anordnar återkommande en utbildningsdag för domare med särskilt intresse för immaterial- och marknadsrätt. På Immaterial- och marknadsrättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Information om det närmare innehållet i dagen och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom immaterial- och marknadsrättens områden. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Hovrättslagmannen Christine Lager, Svea hovrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 14 november 2019 Stockholm 30 september

57 Kommunalrätt Kommunalrätt Kommunalrätt och laglighetsprövning 57

58 Kommunalrätt KOMMUNALRÄTT OCH LAGLIGHETSPRÖVNING Laglighetsprövningsmål ställer särskilda krav på handläggningen i domstol. Med EU-medlemskapet följer också andra legala frågeställningar på kommunalrättens område. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet och användbara verktyg vid handläggning av måltypen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Kursen inleds med en genomgång av gränserna för vad kommunerna får ägna sig åt, hur beslutanderätten internt fördelas, sakprövningsförutsättningarna för laglighetsprövningen, vilka omständigheter som får prövas och vad prövningen bör ha för inriktning. Därefter behandlas hur en kommun vanligen är uppbyggd och hur olika funktioner inom kommunen är fördelade. Även statsstöd tas upp översiktligt. Kursen avslutas med ett avsnitt inriktat på praktisk tillämpning av regelverket och handläggning av laglighetsprövningsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa kunskaperna om den lagstiftning som reglerar kommunernas verksamhet och om institutet laglighetsprövning vid handläggningen av laglighetsprövningsmål. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Särskilde utredaren Johan Höök, Regeringskansliet Docenten Åsa Örnberg, Stockholms universitet april 2019 Stockholm 20 februari

59 Konkurs- och utsökningsrätt Konkurs- och utsökningsrätt Konkursrätt 1 Konkursrätt 2 Utsökningsrätt 59

60 Konkurs- och utsökningsrätt e KONKURSRÄTT 1 Domstolarna handlägger årligen tusentals konkurser. Ofta sker denna hantering av en eller flera särskilt utsedda domare. Syftet med kursen är att ge deltagarna en allmän och övergripande introduktion till konkursinstitutet. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att handlägga konkursärenden. Kursen behandlar centrala begrepp inom konkursrätten, de olika aktörernas roller i samband med en konkurs samt domstolens handläggning av ett typiskt konkursärende. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska förstå konkursinstitutet och kunna tillämpa grundläggande och centrala handläggningsregler. TILLGÄNGLIGHET Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen. e-utbildning 60

61 Konkurs- och utsökningsrätt KONKURSRÄTT 2 Domstolarna handlägger årligen tusentals konkurser. Ofta sker denna hantering av en eller flera särskilt utsedda domare. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om konkursinstitutets roll i rättskedjan samt om hur konkursärenden handläggs. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att handlägga konkursärenden. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Konkursrätt 1. Kursen innehåller en genomgång av konkursinstitutet med bl.a. frågor om den initiala prövningen av en ansökan samt om den fortsatta handläggningen. Även frågor om bevakningsförfarande samt avslutande av ett konkursärende gås igenom. Vidare ger en konkursförvaltare och en företrädare från Tillsynsmyndigheten i konkurser sin syn på konkurshandläggningen samt belyser olika utmaningar och svårigheter. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de centrala bestämmelserna i konkursrätten samt kunna förstå Tillsynsmyndighetens och konkursförvaltarens arbete. KURSLEDARE Rådmannen Dan Isaksson, Södertälje tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Mathias Wastesson, Advokaten Johan Linder, Hamilton Advokatbyrå Kronofogden Mats Österlund, TSM mars 2019 Stockholm 30 januari

62 Konkurs- och utsökningsrätt UTSÖKNINGSRÄTT Utsökningsärenden handläggs vid särskilt angivna domstolar. Kursen syftar till att ge en introduktion i utsökningsrätt och avser främst handläggningen av utsökningsärenden i tingsrätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att handlägga utsökningsärenden. Kursen behandlar både materiella och processuella frågor inom utsökningsrätten. Den är främst inriktad på den praktiska hanteringen av utsökningsärenden. Centrala bestämmelser i utsökningsbalken och olika verkställighetsformer gås igenom. Bestämmelserna om exekutionstitlar och beneficium diskuteras särskilt. Vanligt förekommande invändningar mot verkställighet, t.ex. preskriptionsinvändningar eller invändningar från tredje man, behandlas också. Även handläggningen hos Kronofogdemyndigheten tas upp. Under kursen behandlas också ärendelagens bestämmelser om t.ex. behov av kommunicering och genomförande av sammanträden. Domstolens utredningsskyldighet när det gäller både materiella och processuella frågor diskuteras. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå de olika momenten i utsökningsprocessen och kunna tillämpa de centrala bestämmelserna vid handläggning av utsökningsärenden. KURSLEDARE Rådmannen Elisabet Wass Löfstedt, Nacka tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Företrädare från Kronofogdemyndigheten i Stockholm Ytterligare lärare kan tillkomma. 26 september 2019 Stockholm 10 augusti

63 Mark- och miljörätt Mark- och miljörätt Europarätt ur ett miljörättsligt perspektiv Fördjupning i plan- och byggrätt Fördjupning i fastighetsrätt (ej 2019 Processledning och utredningsansvar Processledning i tvistemål Fördjupning i miljörätt (ej 2019) Förorenad mark Mark- och miljörättsdagar Natura 2000 och artskyddet Ramen för processen i förvaltningsmål Processrättsseminarium för markoch miljödomstol Teknikerdagar fastighet Tekniker dagar miljö Tekniker dagar PBL Bevisbörda och beviskrav i tvistemål Grundläggande fastighetsrätt 1 Grundläggande fastighetsrätt 2 Grundläggande miljörätt 1 Grundläggande miljörätt 2 Grundläggande plan- och byggrätt 1 Grundläggande plan- och byggrätt 2 Rättegångshinder och andra preliminärfrågor 63

64 Mark- och miljörätt e GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSRÄTT 1 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till fastighetsrätten. Kursen är uppdelad i två delar. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium för dem som tagit del av den inspelade föreläsningen. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av fastighetsrätt. Kursen behandlar översiktligt den fastighetsrättsliga lagstiftningen, dess övergripande struktur och bakgrund, lantmäteriförrättningen samt fastighetsrättsliga ersättningsprinciper. Kursen ges som en inspelad föreläsning indelad i valbara avsnitt. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om systematiken i centrala fastighetsrättsliga bestämmelser samt kunna förstå och diskutera tillämpningen av dem. TILLGÄNGLIGHET Grundläggande fastighetsrätt 1 produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 64

65 Mark- och miljörätt GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSRÄTT 2 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till fastighetsrätten. Kursen är uppdelad i två delar, 1 och 2. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Kursen riktar sig till jurister som har begränsad erfarenhet av fastighetsrätt. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande fastighetsrätt 1. Delkursen ger deltagarna möjlighet att med utgångspunkt i ett antal utvalda frågeställningar diskutera tillämpningen av den fastighetsrättsliga lagstiftningen, lagstiftningens övergripande struktur och bakgrund, lantmäteriförrättningen samt fastighetsrättsliga ersättningsprinciper. Kursen ges i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå systematiken i den fastighetsrättsliga lagstiftningen samt kunna tillämpa centrala fastighetsrättsliga bestämmelser. KURSLEDARE Rådmannen Göran Stenman, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Tekniska rådet Göran Carlsson, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Tekniska rådet Jan Gustafsson, Mark- och miljööverdomstolen 27 mars 2019 Stockholm 10 februari

66 Mark- och miljörätt e GRUNDLÄGGANDE MILJÖRÄTT 1 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till miljörätten. Kursen är uppdelad i två delar. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium för dem som tagit del av den inspelade föreläsningen. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av miljörätt. Delkursen behandlar den svenska miljölagstiftningens struktur, de allmänna hänsynsreglerna, områdesskydd, prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Kursen tar också upp vissa tillsynsfrågor. Kursen ges som en inspelad föreläsning indelad i valbara avsnitt. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om systematiken i centrala miljörättsliga bestämmelser samt kunna förstå och diskutera tillämpningen av dem. TILLGÄNGLIGHET Grundläggande miljörätt 1 produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 66

67 Mark- och miljörätt GRUNDLÄGGANDE MILJÖRÄTT 2 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till miljörätten. Kursen är uppdelad i två delar. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av miljörätt. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande miljörätt 1. Delkursen ger deltagarna möjlighet att med utgångspunkt i ett antal utvalda frågeställningar diskutera den svenska miljölagstiftningens struktur, de allmänna hänsynsreglerna, områdesskydd, prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet samt vissa tillsynsfrågor. Kursen ges i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå systematiken i samt kunna tillämpa centrala miljörättsliga bestämmelser. KURSLEDARE Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Hovrättsrådet Johan Svensson, Mark- och miljööverdomstolen Tekniska rådet Dag Ygland, Mark- och miljööverdomstolen 26 mars 2019 Stockholm 10 februari

68 Mark- och miljörätt e GRUNDLÄGGANDE PLAN- OCH BYGGRÄTT 1 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till plan- och byggrätten. Kursen är uppdelad i två delar. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium för dem som tagit del av den inspelade föreläsningen. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av plan- och byggrätt. Delkursen behandlar översiktligt plan- och bygglagens bakgrund och övergripande struktur samt plansystem och bygglov. Kursen ges som en inspelad föreläsning indelad i valbara avsnitt. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om systematiken i centrala bestämmelser i plan- och byggrättens regelverk samt kunna förstå och diskutera tillämpningen av dem. TILLGÄNGLIGHET Grundläggande plan- och byggrätt 1 produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 68

69 Mark- och miljörätt GRUNDLÄGGANDE PLAN- OCH BYGGRÄTT 2 Arbetet på mark- och miljödomstolarna kräver specialistkunskap inom flera olika rättsområden. Syftet med kursen är att ge en introduktion till plan- och byggrätten. Kursen är uppdelad i två delar. Del 1 utgörs av en inspelad föreläsning och del 2 är ett uppföljande seminarium. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av plan- och byggrätt. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande plan- och byggrätt 1. Delkursen ger deltagarna möjlighet att med utgångspunkt i ett antal utvalda frågeställningar diskutera plan- och bygglagens bakgrund, övergripande struktur, plansystem och bygglov. Kursen ges i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå systematiken i samt kunna tillämpa centrala bestämmelser i plan- och byggrättens regelverk. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 27 mars 2019 Stockholm 10 februari

70 Mark- och miljörätt EUROPARÄTT UR ETT MARK- OCH MILJÖRÄTTSLIGT PERSPEKTIV Europarätten påverkar tillämpningen av den nationella miljörätten i många avseenden. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper om och förståelse för i vilken mån och på vilket sätt europarätten inverkar på hanteringen av mål vid mark- och miljödomstolarna. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av miljömål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Europarätt. Kursen behandlar frågor om hur europarätt och EU-rätt kan tolkas och tillämpas vid nationella domstolar. Särskilt fokus ligger på hanteringen av normkonflikter inom mark- och miljödomstolarnas rättsområden. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och kritiskt granska de problemställningar som kan uppstå vid normkonflikter mellan normer på europanivå och på den nationella nivån inom mark- och miljörättens område. KURSLEDARE Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Jan Darpö, Uppsala universitet Departementsrådet Anna Falk, Utrikesdepartementet Ämnesrådet Susanne Gerland, Miljödepartementet Professorn David Langlet, Göteborgs universitet Rådmannen Martin Sunnqvist, Malmö tingsrätt Hovrättsrådet Ola Zetterquist, Hovrätten för Västra Sverige Ytterligare lärare meddelas senare oktober 2019 Stockholm 10 september

71 Mark- och miljörätt FÖRDJUPNING I PLAN- OCH BYGGRÄTT Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör bestämmelserna i plan- och bygglagen. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper i centrala frågor som aktualiseras vid prövningen enligt plan- och bygglagen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins kurser Grundläggande plan- och byggrätt 1 och 2. Kursen tar upp bl.a. bygglov och tillsyn, detaljplanekravet, plantolkning, talerätt respektive klagorätt samt sanktionsavgifter enligt PBL. Undervisningen bedrivs i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera de problemställningar som kan uppstå vid tilllämpningen av PBL samt kunna kritiskt granska olika lösningsalternativ. KURSLEDARE Chefsrådmannen Peter Ardö, Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Tekniska rådet Martin Kvarnbäck, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt oktober 2019 Stockholm 30 augusti

72 Mark- och miljörätt FÖRORENAD MARK Mål om förorenad mark är ofta komplicerade och kan handla om att fastställa efterbehandlingsansvarets placering och omfattning samt möjligheten att föra regresstalan mot dem som kan anses vara solidariskt ansvariga. Kostnaderna för avhjälpande är ofta stora och en viktig fråga i målen är ofta vem som ska bära kostnaderna, om regresstalan kan föras samt vem som ska ansvara för avhjälpande. Kursen syftar till att skapa fördjupad förståelse för reglernas uppbyggnad och inbördes relation ifråga om ansvarsplacering såväl mellan ansvarskretsarna och det allmänna som inom ansvarskretsarna. Kursen riktar sig främst till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete vid mark- och miljödomstol. Kursen utgår från 10 kap. miljöbalken och tar upp de offentligrättsliga reglerna om avhjälpandeansvarets placering och begränsning när det gäller efterbehandling av förorenade områden samt reglerna om regresstalan i anledning av detta ansvar. Undervisningen sker i form av föreläsningar med inslag av gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och lösa de problem som kan uppstå vid tillämpningen av 10 kap. miljöbalken samt kunna analysera reglernas förhållande till övriga kapitel i balken. KURSLEDARE Rådmannen Göran Stenman, Mark-och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Tekniska rådet Joen Morales Mark-och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt 7 februari 2019 Stockholm 20 december

73 Mark- och miljörätt MARK- OCH MILJÖRÄTTSDAGAR 2019 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål inom mark- och miljörättens olika delar och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för mark- och miljörätt. På Mark- och miljörättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom mark- och miljörättens område. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare januari 2019 Stockholm 10 december

74 Mark- och miljörätt NATURA 2000 OCH ARTSKYDDET Frågor om Natura 2000 och artskydd förekommer allt oftare i mål vid mark- och miljödomstolar. Regelverket, som har sitt ursprung i EU-rätten, är komplext och tillämpningen ställer höga krav på förmågan att kunna hantera både juridiska och naturvetenskapliga frågeställningar. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper om regelverket samt om de naturvetenskapliga bedömningar som görs i samband med den juridiska prövningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare, och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete vid mark- och miljödomstol. Under kursens första dag behandlas Natura De juridiska och naturvetenskapliga frågeställningar som uppkommer i samband med bedömningar av tillståndsplikt och tillståndsprövning tas upp och diskuteras. Under kursens andra dag behandlas frågor om artskydd för fåglar och andra djurarter samt växter. Undervisningen bedrivs i huvudsak i form av föreläsningar genom växelvis samverkan mellan föreläsare med juridisk respektive naturvetenskaplig kompetens. Kursen innefattar även gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera de problemställningar som kan uppstå vid tillämpningen av Natura och artskyddsreglerna samt kunna värdera olika lösningsalternativ. KURSLEDARE Tekniska rådet Joen Morales, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Ekologen Conny Jacobsson, Naturvårdsverket Naturvårdskonsultenten Helene Lindahl, Naturvårdsverket 6 7 mars 2019 Stockholm 20 januari

75 Mark- och miljörätt PROCESSRÄTTSSEMINARIUM FÖR MARK- OCH MILJÖDOMSTOL De processuella frågorna i mark- och miljödomstol är komplexa och varierar i stor utsträckning med måltypen. Kursen syfte är att ge möjlighet till en fördjupad diskussion kring tillämpningen av de olika processregler som inverkar på handläggningen och utformningen av domar eller beslut i mark- och miljödomstol. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. När det gäller beredningsjurister krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete vid mark- och miljödomstol. Kursen behandlar processuella frågor inom samtliga av mark- och miljödomstolarnas måltyper; förstainstansmål, överklagade mål, miljömål, PBL- eller fastighetsmål. Deltagarna förväntas själva vara med och påverka vilka specifika frågeställningar som ska behandlas genom att anmäla detta i förväg till kursledaren. Kursen ges i seminarieform, vilket innebär att deltagarna även förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera processuella problemställningar som kan uppstå vid mark- och miljödomstol samt kunna värdera olika lösningsalternativ. KURSLEDARE Rådmannen Christina Olsen Lundh, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2019 Stockholm 10 oktober

76 Mark- och miljörätt TEKNIKERDAGAR FASTIGHET 2019 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör fastighetsrättens område och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för fastighetsrätt. På Teknikerdagar fastighet redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom fastighetsrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Tekniska rådet Arne Nilsson, mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2019 Stockholm 30 september

77 Mark- och miljörätt TEKNIKERDAGAR MILJÖ 2019 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör miljöbalkens område och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare som arbetar med särskilt intresse för miljörätt. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbilningstillfällen. På Teknikerdagar Miljö redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom miljörätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Tekniska rådet Yvonne Eklund, Mark- och miljööverdomstolen ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare mars 2019 Stockholm 30 januari

78 Mark- och miljörätt TEKNIKERDAGAR PBL 2019 Mark- och miljödomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål som rör planoch bygglagen och det finns ett behov av löpande fortbildning för de ordinarie domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för PBL-frågor. På Teknikerdagar PBL redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom rättsområdet. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Tekniska rådet Inger Holmqvist, Mark- och miljööverdomstolen ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 3 4 april 2019 Meddelas senare 20 februari

79 Migrationsrätt Migrationsrätt Barn och unga i migrationsmål Beredning av asylmål Fri rörlighet i migrationsrätten Identitetshandlingar i migrationsmål Migrationsrättsdagar Religiös och sexuell identitet i asylmål Tillförlitlighet och trovärdighet i asylmål Grundläggande migrationsrätt Migrationsrätt Värdering av muntlig bevisning Rättspsykologi 79

80 Migrationsrätt e GRUNDLÄGGANDE MIGRATIONSRÄTT Migrationsmålen är en stor målgrupp i förvaltningsdomstolarna. Arbetet med dessa mål kräver kunskap om utlänningslagstiftningen och om såväl svensk som internationell praxis. Utlänningslagen kompletteras numera av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Kursen syftar till att ge en orientering i migrationsrätt för den som inte tidigare har kommit i kontakt med måltypen. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av migrationsrätt. Kursen behandlar inledningsvis den svenska utlänningslagstiftningens utveckling och det internationella ramverket på migrationsrättens område. Därefter behandlas den nationella regleringen av centrala delar av migrationsrätten som uppehållstillstånd och skyddsbestämmelser, inklusive principer som är viktiga vid prövningen. Vidare behandlas bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande skäl, verkställighetshinder, förvar, utvisning/avvisning, återkallelse av uppehållstillstånd samt nöjdförklaring. Avsnittet tar avstamp i utlänningslagens regler och kompletteras med en redogörelse för förändringar och nyheter som tillkommit genom den tillfälliga lagen. Därefter följer ett avsnitt om migrationsprocessen. Avslutningsvis lämnas några lästips. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om huvuddragen i den svenska migrationsregleringen och de centrala bestämmelserna. TILLGÄNGLIGHET Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen. e-utbildning 80

81 Migrationsrätt MIGRATIONSRÄTT Migrationsmålen är en stor målgrupp i förvaltningsdomstolarna. Arbetet med dessa mål kräver kunskap om utlänningslagen och om såväl svensk som internationell praxis. Syftet med kursen är att ge deltagarna sådan grundläggande kännedom på migrationsrättens område. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att arbeta med migrationsrätt. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Grundläggande migrationsrätt. Kursen inleds med en redogörelse för det internationella ramverket på migrationsrättens område. Kursen behandlar de centrala bestämmelserna i den svenska utlänningslagstiftningen, som skyddsbestämmelser, bestämmelser om anhöriginvandring och bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande omständigheter. Kursen innehåller även avsnitt om handläggningsfrågor specifika för migrationsmål samt om prövning på verkställighetsstadiet och om förvar. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Kursen avslutas med ett studiebesök hos polisen och Migrationsverket. Målet är att deltagarna ska kunna förstå bestämmelserna och tillämpa dem vid handläggning av migrationsmål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet och vice ordföranden Karin Benson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Kristina Aurell, Förvaltningsrätten i Göteborg Rådmannen Anders Grehn, Förvaltningsrätten i Göteborg Rådmannen Sari Olausson, Förvaltningsrätten i Stockholm Företrädare för Migrationsverket Företrädare för Polisen januari och januari 2019 Stockholm 10 december maj och maj 2019 Stockholm 30 mars september och september 2019 Stockholm 10 augusti november och november 2019 Stockholm 10 oktober

82 Migrationsrätt BARN OCH UNGA I MIGRATIONSMÅL I handläggningen av migrationsmål som rör barn eller barnfamiljer aktualiseras frågor som kräver mycket noggranna överväganden. Inte sällan står olika intressen i konflikt med varandra och bedömningarna ska motsvara högt ställda krav när det gäller förutsägbarhet. Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå barns särskilda ställning i migrationsmål. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om de principer och regler som styr handläggningen av migrationsmål som rör barn. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av migrationsmål. Kursen tar upp centrala principer och regler i t.ex. Barnkonventionen och utlänningslagen som styr handläggningen av migrationsmål som rör barn. Principerna om barnets bästa och barnets möjligheter att komma till tals behandlas. Även principerna om att barn inte får skiljas från föräldrarna mot sin vilja och har rätt att återförenas med sin familj om denna splittrats tas upp. Kursen behandlar också de särskilda standarder för bedömningen som finns i olika typer av migrationsmål. Vidare behandlas metoder för hur barn kan få komma till tals, vad som kan tas upp i ett barnförhör och hur ett sådant bör utformas. Kursen innehåller också en orientering om metoder för åldersbedömningar och den rättsliga betydelsen av dessa. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna värdera och kritiskt granska bevisning som rör barn och unga. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa de principer och regler som rör barns ställning i migrationsmål. KURSLEDARE Rådmannen Maria Déhn, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Handläggaren Stina Björklund, Rättsmedicinalverket Doktoranden Louise Dane, Stockholms universitet Medicine doktorn Karin Fängström, Uppsala universitet Rättsläkaren Carl Johan Wingren, Rättsmedicinalverket Företrädare för Migrationsverket maj 2019 Stockholm 30 mars

83 Migrationsrätt BEREDNING AV ASYLMÅL I beredningen av asylmål i migrationsdomstol aktualiseras ibland särpräglade och svåra handläggningsfrågor. Syftet med kursen är att deltagarna ska lära sig att känna igen dessa samt få fördjupade kunskaper om den praxis som finns på området och om innebörden av ett gott bemötande för att därigenom kunna hitta lämpliga och adekvata lösningar på frågorna. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs det att dessa har flerårig erfarenhet av asylmål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Grundläggande förvaltningsprocessrätt. Asylrätten är en del av folkrätten, ett resultat av internationella förpliktelser och bygger till viktiga delar på lagstiftningen inom EU. Processuella bestämmelser finns framför allt i förvaltningsprocesslagen och i mindre utsträckning i utlänningslagen. Allmänna principer av betydelse kan utläsas av praxis från Europadomstolen och vissa särskilda handläggningsfrågor har behandlats i nationell praxis. Några tydliga regler finns ändå ofta inte och ibland behöver den som bereder målet välja bland flera möjliga lösningar. Kraven på särskilda åtgärder i beredningen av målen aktualiseras framför allt genom enskild parts uttryckliga önskemål och dessutom genom vad som följer av migrationsdomstolarnas utredningsansvar. Kursen tar upp domstolens utredningsansvar och även andra regler och principer som styr handläggningen av asylmål. Bevisbörda, beviskrav och bevisvärdering i dessa mål behandlas också. Under kursen läggs särskild tonvikt vid de erfarenheter som sedan 2006 byggts upp hos domstolarna. I kursen ges vidare en orientering om vad som anses representera ett gott bemötande i dessa mål enligt t.ex. resultat av brukardialoger. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de regler och principer som styr beredningen av asylmål samt kunna värdera hur bemötandet påverkar beredningen i dessa mål. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Föredraganden Maria Carnestedt, Förvaltningsrätten i Stockholm 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

84 Migrationsrätt FRI RÖRLIGHET I MIGRATIONSRÄTTEN EU-medborgarnas fria rörlighet och då särskilt frågan om uppehållsrätt rätten att vistas på en annan medlemsstats territorium aktualiseras i flera olika typer av migrationsmål. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att på ett bättre sätt kunna identifiera när reglerna om uppehållsrätt ska tillämpas. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om den praxis, från EU-domstolen och svenska domstolar, som är av betydelse på området. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete med migrationsmål. Uppehållsrätten är ett utflöde av EU-medborgarnas grundläggande rätt till fri rörlighet inom den Europiska unionen. Frågeställningar som berör den fria rörligheten och uppehållsrätt åberopas inte alltid av parterna själva, men omständigheterna i sig kan medföra att domstolen måste beakta dessa frågor. Under kursen läggs särskild tonvikt på den EU-rättsliga regleringen av den fria rörligheten samt EU-domstolens praxis på området. Även praxis från svenska domstolar behandlas. Kursen behandlar uppehållsrätt i framför allt migrationsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar som varvas med gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och tillämpa det regelverk och den praxis som reglerar den fria rörligheten för EU-medborgare. KURSLEDARE Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Föredragande juristen Fanny Camling, Förvaltningsrätten i Göteborg 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december

85 Migrationsrätt IDENTITETSHANDLINGAR I MIGRATIONSMÅL Sökandes identitet har stor betydelse i migrationsmål, inte minst vid prövning av rätten till asyl. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om varför samt hur identitet och hemvist prövas. Vidare syftar den till att ge kunskaper om det systematiska arbete som bedrivs för att kontrollera äktheten hos ingivna identitetshandlingar. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete med migrationsmål. Utifrån svensk och internationell rätt behandlar kursen betydelsen av att identiteten är styrkt eller framstår som sannolik respektive osannolik. Principerna om fri bevisföring och bevisprövning berörs. Vidare behandlas vanligt förkommande typer av id-handlingar, den dokumentsäkerhet som finns och vilket jämförelsematerial som kan vara tillgängligt. Deltagarna får lära sig mer om pass och andra id-handlingar, biometri samt rättspraxis på området. I kursen beskrivs bl.a. vilket slags äkthetsgranskning som rutinmässigt görs och som annars är möjlig att göra. Undervisningen ges i form av föreläsningar och en gruppövning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och värdera underlaget för identitetsprövningen. KURSLEDARE Chefsrådmannen Martin Altenhammar, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Enhetschefen Peter Cederholm, Dublinenheten, Migrationsverket Rådmannen Hans Emanuelsson, Förvaltningsrätten i Malmö Dokumenthandläggaren Annica Ihrner, ID-enheten, Migrationsverket september 2019 Stockholm 10 augusti

86 Migrationsrätt MIGRATIONSRÄTTSDAGAR 2019 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal migrationsmål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för migrationsrätt. På Migrationsrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på migrationsrättens område. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom migrationsrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 7 8 maj 2019 Stockholm 20 mars

87 Migrationsrätt RELIGIÖS OCH SEXUELL IDENTITET I ASYLMÅL I asylmål där religiös uppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet förs fram som skäl för asyl aktualiseras vissa särskilda frågor rörande bevisvärderingen. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om faktorer av betydelse för värderingen av utsagor och för riskbedömningen i dessa mål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av arbete med asylmål. Kursen tar bl.a. upp frågan om vad som krävs för att få konvertera till kristen tro, religionens roll i olika kulturer och skillnader i förhållningssättet till religion inom olika kulturer. Vidare behandlas särskilda faktorer som är viktiga att vara medveten om vid prövningen av asylskäl grundad på sexualitet. Resonemangen om religion respektive sexualitet som grund för asyl illustreras med exempel. Kursen ger också en översikt av forskningsläget vad gäller bedömning av genuiniteten i fråga om religion och sexualitet i asylmål. Undervisningen sker genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera, värdera och kritiskt granska bevisningen i mål där religiös uppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet förs fram som skäl för asyl. KURSLEDARE Rådmannen Jennifer Moore Peterson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Prästen Håkan Sandvik, Svenska Kyrkan Docenten i folkrätt Rebecca Thorburn Stern, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Föredragande juristen Elin Tarka, Förvaltningsrätten i Göteborg Docenten i socialt arbete Hanna Wikström, Göteborgs universitet Representant från Sveriges Kristna Råd oktober 2019 Stockholm 10 september

88 Migrationsrätt TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET I ASYLMÅL Bedömningen av tillförlitlighet och trovärdighet är av central betydelse i asylmål. Syftet med denna fördjupningskurs är att belysa frågeställningar vid den bevisvärdering, särskilt tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar, som aktualiseras i samband med prövning av den asylsökandes skyddsbehov. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Kursen tar bl.a. upp frågan om vilka slag av bevis som finns i asylmål och hur dessa kan värderas. Under kursen redovisas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas, med särskild inriktning på hur dessa rön kan appliceras på asylmål. Begreppen tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras utifrån ett rättsvetenskapligt perspektiv. Kursen tar också upp flera centrala begrepp inom bevishanteringen i asylmål. Därutöver beskrivs den roll bedömningarna av tillförlitlighet och trovärdighet har i ställningstagandet till asylanspråket. Undervisningen ges genom föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna kritiskt granska och värdera framlagd muntlig bevisning samt kunna tillämpa kunskaperna om bevisvärdering i asylmål. KURSLEDARE Rådmannen Lars I. Magnusson, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr Simon Andersson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Professorn Pär Anders Granhag, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 5 6 november 2019 Stockholm 20 september

89 Offentlig upphandling Upphandlingsdagar Offentlig upphandling Offentlig upphandling 89

90 Offentlig upphandling OFFENTLIG UPPHANDLING En förutsebar handläggning av upphandlingsmålen och en enhetlig tillämpning av upphandlingsregelverket förutsätter en god överblick över reglerna om upphandling i LOU. Kursen syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt upphandlingsmål vidta lämpliga handläggningsåtgärder och fatta materiellt riktiga beslut. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. Kursen riktar sig till jurister som har begränsad erfarenhet av upphandlingsmål. Kursen inleds med ett avsnitt som behandlar gränserna för LOU:s tillämpningsområde och definitionerna av vissa grundläggande begrepp i LOU. Därefter avhandlas centrala moment vid offentlig upphandling, nämligen val av upphandlingsförfarande och framtagande av förfrågningsunderlag, prövning av leverantörer och anbud samt utvärdering av anbud. Kursen avslutas med ett avsnitt om rättsmedlen. Vidare behandlas vissa processrättsliga frågeställningar i överprövningsprocessen. Kursen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå de övergripande dragen och tillämpa de centrala bestämmelserna i LOU vid handläggning av upphandlingsmål. LÄRARE Verksjuristen Karin Forslund Johansson, Trafikverket Rådmannen Tomas Kjellgren, Förvaltningsrätten i Linköping 4 5 april 2019 Stockholm 20 februari september 2019 Stockholm 20 juni

91 Offentlig upphandling UPPHANDLINGSDAGAR 2019 Förvaltningsdomstolarna arbetar kontinuerligt med att effektivisera handläggningen i upphandlingsmål och vidta åtgärder för att säkra en enhetlig tillämpning av upphandlingsreglerna. Det finns därför ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger upphandlingsmålen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av att rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för offentlig upphandling. På Upphandlingsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på upphandlingsområdet. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framförallt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom upphandlingsrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Chefsrådmannen Mattias Almqvist, Förvaltningsrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 1 2 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

92 BILDSIDA FOTO Offentlig upphandling

93 Offentlighet och sekretess Offentlighet och sekretess allmän domstol Offentlighet och sekretess - förvaltningsdomstol

94 Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS ALLMÄN DOMSTOL Frågor om offentlighet och sekretess aktualiseras ofta i det dagliga arbetet på domstolen. Syftet med kursen är att ge deltagarna en genomgång av centrala frågor rörande offentlighet och sekretess samt ge möjlighet till diskussioner i ämnet. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister i allmän domstol. Kursen inleds med en genomgång av handlingsoffentligheten, vad en allmän handling är och vilka krav som ställs på domstolen vid en begäran om utlämnande av en handling. Därefter behandlas offentlighets- och sekretesslagens struktur, hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur man tillämpar skaderekvisiten vid en sekretessprövning. Slutligen avhandlas domstolssekretessen där frågor om bl.a. tillämpliga materiella bestämmelser tas upp liksom sekretess för innehållet i domar och beslut, kollisionen mellan partsinsyn och sekretess samt offentlighetsdopet och stängda dörrar. Genomgången varvas med gruppfrågor som är formulerade som praktiska exempel hämtade från de allmänna domstolarnas vardag och berör bl.a. utlämnande av handlingar med hemliga uppgifter, frågor om partsinsyn kontra sekretess, stängda dörrar vid förhandling, offentlighetsdop för uppgifter i domar och beslut och beslut om fortsatt sekretess. Frågorna är i huvudsak kopplade till hanteringen av brottmål och i någon mån också till familjemål. Undervisningen ges genom föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de för allmän domstol centrala reglerna i regelverket om offentlighet och sekretess. LÄRARE Hovrättsrådet tillika vice ordföranden Eva Lönqvist, Hovrätten för Västra Sverige Rådmannen Anna Tansjö, Helsingborgs tingsrätt 3 4 september 2019 Stockholm 20 juni

95 Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS FÖRVALTNINGSDOMSTOL Frågor om offentlighet och sekretess aktualiseras ofta i det dagliga arbetet på domstolen. Syftet med kursen är att ge deltagarna en genomgång av centrala frågor rörande offentlighet och sekretess samt ge möjlighet till diskussioner i ämnet. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande i förvaltningsdomstol. Kursen inleds med en genomgång av handlingsoffentligheten, vad en allmän handling är och vilka krav som ställs på domstolen vid en begäran om utlämnande av en handling. Därefter behandlas offentlighets- och sekretesslagens struktur, hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur man tillämpar skaderekvisiten vid en sekretessprövning. Slutligen avhandlas domstolssekretessen där frågor om bl.a. tillämpliga materiella bestämmelser tas upp liksom sekretess för innehållet i domar och beslut, kollisionen mellan partsinsyn och sekretess samt offentlighetsdopet och stängda dörrar. Undervisningen ges genom föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de för förvaltningsdomstol centrala reglerna i regelverket om offentlighet och sekretess. KURSLEDARE Kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Ulrika Geijer, Förvaltningsrätten i Malmö mars 2019 Malmö 30 januari augusti 2019 Malmö 20 juni

96 BILDSIDA FOTO Offentlighet och sekretess

97 Hemliga tvångsmedel Processrätt Bevisbörda och beviskrav i tvistemål Förlikning och medling för erfarna domare Häktning, beslag och förverkande Processledning i tvistemål Processrättsdagar Värdering av teknisk bevisning Muntlig bevisning i allmän domstol (ej 2019) Rättegångshinder och andra preliminärfrågor Hovrättsprocessen i brottmål Hovrättsprocessen i tvistemål Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder Internationell straffrätt Värdering av muntlig bevisning Rättspsykologi

98 Processrätt HOVRÄTTSPROCESSEN I BROTTMÅL För hovrättsprocessen gäller särskilda regler som aktualiseras vid handläggning av brottmål. Kursen syftar till att belysa dessa regler och centrala handläggningsfrågor för hovrättsprocessen i brottmål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister i hovrätt. Inledningsvis behandlas grundläggande frågor om klagorätt, t.ex. vad som gäller i fråga om anslutningsöverklagande och klagointresse. Frågor om prövningstillstånd tas också upp. Sedan följer det avsnitt som är tyngdpunkten i kursen, nämligen en fördjupad genomgång av frågorna om omfattningen av och ramen för hovrättens prövning. Olika frågor med anknytning till reglerna om förbudet mot reformatio in pejus gås därefter igenom. Vidare behandlas enskilda anspråk som handläggs gemensamt med ansvarsfrågan, bl.a. vad som gäller beträffande prövningstillstånd och preklusion. Avslutningsvis avhandlas olika bevisfrågor. Undervisningen sker främst i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tilllämpa rättegångsbalkens regler om brottmål i hovrätt. LÄRARE Hovrättslagmannen Eva Ahlquist, Hovrätten för Västra Sverige F.d. hovrättslagmannen Ann-Christine Persson, Hovrätten för Västra Sverige 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december

99 Processrätt HOVRÄTTSPROCESSEN I TVISTEMÅL För hovrättsprocessen aktualiseras särskilda regler vid handläggning av tvistemål. Syftet med kursen är att belysa dessa regler och centrala handläggningsfrågor för hovrättsprocessen i dispositiva tvistemål samt i viss mån familjemål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister i hovrätt. Under kursens första avsnitt behandlas frågor om klagorätt, krav på överklagandets innehåll samt reglerna om prövningstillstånd. Innebörden av de olika dispensreglerna diskuteras. Därefter behandlas yrkanden och grunder i hovrätten. Innebörden av preklusionsregeln i rättegångsbalken rörande åberopande av nya omständigheter gås igenom. Även möjligheterna till taleändring genom att nya yrkanden, såväl i förhållande till talan i tingsrätten som i jämförelse med vad som yrkats inom klagofristen, tas upp till diskussion. Under kursen behandlas också olika bevisfrågor. Avslutningsvis diskuteras olika åtgärder för att effektivisera handläggningen av tvistemål både avseende beredning och förlikningsfrågor. Undervisningen sker huvudsakligen i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Kursen innehåller även kortare föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa rättegångsbalkens regler för handläggning av tvistemål i hovrätt. KURSLEDARE Hovrättsrådet Lena Blixt, Svea hovrätt ÖVRIGA LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB oktober 2019 Stockholm 10 september

100 Processrätt KVARSTAD OCH ANDRA SÄKERHETSÅTGÄRDER Bestämmelserna om kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder är detaljerade och en begäran om säkerhetsåtgärd ska prövas skyndsamt. Detta ställer särskilda krav på domaren. Kursen syftar till att belysa bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken ur praktisk synvinkel. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Kursen ger deltagarna en överblick över de frågor som kan uppstå vid handläggning och prövning av frågor om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. Under kursen behandlas de materiella förutsättningarna för bifall till en begäran om säkerhetsåtgärd. Under kursen belyses också frågor om vad som anses utgöra sannolika skäl för en fordran, vad som utgör sabotagerisk och de krav som ställs enligt proportionalitetsprincipen. Vidare behandlas olika handläggningsfrågor, t.ex. frågor om förhandling och processledning. Undervisningen sker främst i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken vid handläggning av frågor om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. KURSLEDARE Hovrättslagmannen Lennart Johansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge LÄRARE Professorn Peter Westberg, Lunds universitet november 2019 Stockholm 10 oktober

101 Processrätt RÄTTEGÅNGSHINDER OCH ANDRA PRELIMINÄRFRÅGOR Rätten har en skyldighet att driva förberedelsen i tvistemål med inriktning på ett snabbt och i sak korrekt avgörande. Det finns en rad svåra frågor som kan uppkomma under förberedelsen. Syftet med kursen är att ge deltagarna verktyg för att hantera sådana frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och beredningsjurister. Kursen behandlar centrala frågor som kan uppkomma under förberedelsen vid handläggning av dispositiva tvistemål. En av dagarna ägnas huvudsakligen åt frågor om domsrätt i europarättsliga tvister och frågor om processledning ur ett europarättsligt perspektiv. Den andra dagen ägnas huvudsakligen åt frågor kring utformningen av talan. Undervisningen bedrivs i både föreläsnings- och seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de rättsregler som styr handläggningen av tvistemål på ett effektivt sätt. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt LÄRARE Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Jur. dr Anna Wallerman, Göteborgs universitet 4 5 december 2019 Stockholm 20 oktober

102 Processrätt BEVISBÖRDA OCH BEVISKRAV I TVISTEMÅL De grundläggande principerna på bevisbörderättens område i tvistemål framgår av en omfattande och delvis svåröverskådlig praxis. Principerna täcker inte bara frågor om bevisbörda utan också de alternativ som finns till bevisbörderegler, exempelvis överviktsprincipen, presumtioner, avtalstolkning och bevislättnader. Kursen syftar till att presentera och diskutera dessa grundläggande principer. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Första kursdagen ägnas åt bevisbördans placering och behandlar bl.a. för vilka slags fakta en bevisbörderegel får användas, vilket av parternas konkurrerande påståenden som ska bilda tema för bevisbördans placering, vilka bevisbördeprinciper som finns samt under vilka förutsättningar respektive princip ska tillämpas. Andra kursdagen ägnas åt beviskravet, presumtioner och bevislättnader. Undervisningen sker i form av föreläsningar, i seminarieform och genom gruppövningar. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa och analysera centrala principer som styr bevisbördans placering och beviskrav i tvistemål. LÄRARE Professorn Peter Westberg, Lunds universitet mars 2019 Stockholm 30 januari

103 Processrätt FÖRLIKNING OCH MEDLING FÖR ERFARNA DOMARE Enligt rättegångsbalken ska rätten verka för att parterna i tvistemål förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning. Domaren förutsätts därmed ägna kraft åt förlikningsfrågan under förberedelsen. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om förlikningsverksamhet i dispositiva tvistemål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Målgruppen är jurister med flerårig erfarenhet av förlikningsverksamhet. Kursen behandlar förliknings- och medlingsfrågor. Tyngdpunkten ligger på domarens förlikningsverksamhet. Medlingsprocessens faser (förberedelse, öppning, utforskning, förhandling och avslutning) gås också igenom. Frågor om när rätten bör initiera förlikningsfrågor och om formerna för rättens förlikningsverksamhet tas upp. Vidare behandlas i vilken mån förhållanden utanför tvisten kan diskuteras och hur domaren bör förhålla sig inför risken för jävssituationer. Även frågor om domarrollen och bemötande ingår. Undervisningen sker i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och värdera förlikningsmöjligheter i enskilda fall. Målet är också att deltagarna ska kunna tillämpa de verktyg som kursen tar upp i sin förlikningsverksamhet. KURSLEDARE Rektorn Magdalena Hägg Bergvall, Domstolsakademin ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Henrik Karlsson, Göteborgs tingsrätt 7 8 november 2019 Stockholm 20 september

104 Processrätt HÄKTNING, BESLAG OCH FÖRVERKANDE Yrkanden som rör straffprocessuella tvångsmedel aktualiseras vanligen med kort varsel och domaren måste ofta snabbt ta ställning i frågor av ingripande art för den enskilde. Frågorna är inte sällan av komplicerad art. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om regelverket som styr tillämpningen av tvångsmedel samt om de grundläggande principer utifrån vilka tvångsmedelsfrågor bör lösas. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Under kursen får deltagarna en genomgång av reglerna om straffprocessuella tvångsmedel. Undervisningen är särskilt inriktad på prövning av svåra frågor om häktning, restriktioner, kvarstad, beslag och förverkande. Den europeiska arresteringsordern och Europakonventionens inverkan på beslut om straffprocessuella tvångsmedel behandlas också. Under kursen ägnas mycket tid åt att diskutera vanligt förekommande komplicerande faktorer vid handläggning av straffprocessuella tvångsmedel. Undervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna om straffprocessuella tvångsmedel samt kunna analysera och värdera olika handlingsalternativ vid handläggningen av mål med komplicerade frågor om tvångsmedel. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt LÄRARE Rådmannen Johan Isaksson, Göteborgs tingsrätt Kammaråklagaren Ulrika Bentelius Egelrud, Nationella åklagaravdelningen, Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet maj 2019 Stockholm 10 april

105 Processrätt PROCESSLEDNING I TVISTEMÅL Det finns få frågor som är mer omdiskuterade än den om rättens processledning. Eftersom det saknas detaljerade regler om hur långt en domare bör gå i fråga om processledning lämnas förhållandevis stort handlingsutrymme för den enskilde domaren. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och insikter i frågor som rör processledning i tvistemål. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Målgruppen är jurister med flerårig erfarenhet av att handlägga tvistemål. Kursen behandlar frågor om materiell processledning under både förberedelsen och huvudförhandlingen. Stor vikt läggs vid domarens skyldighet att vid förberedelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Frågor om notoriska fakta och i vilken utsträckning domaren bör uttala sig i rättsfrågor tas också upp. Även domstolens ansvar för parts angivande av bevistema berörs, liksom frågan om domaren bör ange synpunkter på fördelning av åberops- och bevisbörda. När det gäller processledning vid huvudförhandlingen fokuseras särskilt på hantering av skriftliga bevis och domstolens frågerätt vid upptagning av muntlig bevisning. I kursen ingår frågor om bemötande och domarrollen. Undervisningen sker i form av inledande föreläsningar följt av gruppövningar och erfarenhetsutbyte utifrån praktiska exempel. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera behovet av processledning i enskilda fall och värdera olika handlingsalternativ inom detta område. LÄRARE Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB Professorn Peter Westberg, Lunds universitet 7 8 oktober 2019 Stockholm 20 augusti

106 Processrätt PROCESSRÄTTSDAGAR 2019 Processrätten är av central betydelse för arbetet med mål och ärenden vid domstol. Det finns ett behov av löpande fortbildning i ämnet för domare. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för processrätt. På Processrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på processrättsområdet. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom processrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Gunilla Fransson, Göteborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 2 3 april 2019 Stockholm 10 februari

107 Processrätt VÄRDERING AV TEKNISK BEVISNING Teknisk bevisning förekommer i många mål och är särskilt vanligt förekommande i brottmål. Den tekniska bevisningen presenteras ofta med hjälp av sakkunnigutlåtanden från Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) eller Rättsmedicinalverket (RMV). Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om kriminalteknik och rättskemiska analyser samt om hur erhållna resultat värderas och presenteras i sakkunnigutlåtanden. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Kursen ges i samarbete med NFC och RMV. Kursen inleds med en presentation av den forensiska vetenskapen samt en beskrivning av hur erhållna resultat värderas och presenteras i sakkunnigutlåtanden. Därefter presenterar RMV hur rättskemiska analysresultat bedöms och värderas. Områden som behandlas är alkoholundersökningar vid rattfylleri och våldsbrott samt undersökningar av andra missbruksdroger vid ringa narkotikabrott, drograttfylleri och våldsbrott. Sedan gör NFC en fördjupning inom några utvalda kriminaltekniska områden som biologiska spår, DNA-undersökningar, fingeravtrycksundersökningar, ITundersökningar och vapenundersökningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppvisa diskussioner i laboratoriemiljö där kursdeltagarna utifrån några utvalda material förevisas hur det forensiska arbetet går till. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om hur kriminaltekniska undersökningar och rättskemiska analyser går till. Målet är också att de ska kunna förstå hur resultaten värderas och presenteras i de sakkunnigutlåtanden som läggs fram i domstol i syfte att vid bevisvärderingen kunna analysera och värdera teknisk bevisning. LÄRARE Personal på Nationellt Forensiskt Centrum och Rättsmedicinalverket 3 5 september 2019 Linköping 20 juni

108 Processrätt HEMLIGA TVÅNGSMEDEL Eftersom användning av hemliga tvångsmedel innebär ett ingrepp i den enskildes personliga integritet är regleringen av användning av sådana tvångsmedel strikt. Regelverket är komplext och det finns relativt lite praxis på området. Syftet med kursen är att ge domare som hanterar frågor om hemliga straffprocessuella tvångsmedel kunskap om regelverket och praxis. Kursen riktar sig till ordinarie domare som handlägger ärenden om hemliga tvångsmedel och är öppen endast för denna kategori. Under kursen gås tvångsmedelsreglerna i rättegångsbalken igenom. Frågor om hur ett ärende initieras, det offentliga ombudets roll, hur ett sammanträde genomförs och beslutets omfattning behandlas. Vidare tas angränsande frågor om rättssäkerhetsgarantier och sekretess upp. Undervisningen bedrivs i föreläsnings- och seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa bestämmelserna som styr handläggningen av hemliga tvångsmedel och analysera de konsekvenser som beslut om hemliga tvångsmedel medför. KURSLEDARE Riksåklagaren Petra Lundh, Åklagarmyndigheten ÖVRIGA LÄRARE Kammaråklagaren Hans Harding, Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum Malmö 29 januari 2019 Stockholm 10 december

109 Skatterätt Skatterätt Fastighetstaxering (ej 2019) Fördjupning i mervärdesskatt Företrädaransvar och betalningssäkring Koncernbeskattning med internationell inriktning Skatteförfarandet och skattetillägg Skatterättsdagar Verklig innebörd och skatteflykt Ägarbeskattning och fåmansföretag Bevisningen i skattemål (ej 2019) Internationell beskattning (ej 2019) Mervärdesskatterätt Skatteförfarandet Skattefrågor i förvaltnings- och straffprocess Bokföring och redovisning 109

110 Skatterätt e MERVÄRDESKATTERÄTT En betydande andel av skattemålen i förvaltningsdomstol har under senare år varit mervärdesskattemål, vilket ställer ökade krav på kompetens kring de frågor som aktualiseras i dessa mål. Även vid de allmänna domstolarna finns ett behov av kompetens avseende mervärdesskatt. Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om mervärdesskattesystemet och även fungera som förberedelse inför kursen Fördjupad mervärdesskatterätt. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av frågor om mervärdesskatt. Kursen innehåller en grundläggande genomgång av mervärdesskattesystemets uppbyggnad och funktion samt tar upp mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå mervärdesskattesystemets systematik. TILLGÄNGLIGHET Kursen finns tillgänglig i Kompetensportalen. e-utbildning 110

111 Skatterätt e SKATTEFÖRFARANDET För att kunna hantera skattemål och döma i dessa mål krävs kunskaper om skatteförfarandet. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper i ämnet och även fungera som förberedelse inför kursen Skatteförfarandet och skattetillägg. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av området. Kursen behandlar de för förvaltningsdomstolarna väsentliga och grundläggande bestämmelserna i skatteförfarandelagen som t.ex. de som rör omprövningsinstitutet, domstolsprocessen samt olika tvångsåtgärder. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå systemet och de centrala delarna av de regler som styr skatteförfarandet. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 111

112 Skatterätt SKATTEFRÅGOR I FÖRVALTNINGS- OCH STRAFFPROCESS Bedömningen av skattemål i förvaltningsdomstol underlättas betydligt av en förståelse av skattesystemets systematik och hur skatteförfarandet praktiskt går till. Även i vissa mål i allmän domstol krävs grundläggande insikter i skatterätt och skatteförfarandet, till exempel i vissa tvistemål och i ekobrottmål. Syftet med kursen är att, utan att fördjupa sig i materiell rätt, ge en övergripande bild av skattesystemet i förhållande till hur skatteåret ser ut, de olika skatteslagen och förfarandet vid beskattning. Syftet med kursen är även att ge en förståelse för den koppling som kan finnas mellan ekobrott och skatterätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare i allmän domstol och i förvaltningsdomstol, men den är öppen även för beredningsjurister och föredragande. Den första dagen ägnas åt en övergripande beskrivning av skattesystemet, de olika skatteslagen och förfarandet vid beskattning. Grundläggande begrepp inom skatterätten tas upp och vanliga skattefel exemplifieras liksom faktisk hantering av Skatteverket vid t.ex. kontrollbesök, revision, tredjemansrevision och metodik vid skönsbeskattning. Dag två ägnas åt gruppövningar där deltagarna utifrån konkreta exempel ges möjlighet att diskutera skatterättsliga konsekvenser och samband. Under gruppövningar kommer även likheter och olikheter i handläggningen i förvaltningsdomstol och allmän domstol diskuteras, t.ex. frågan om omfattningen av saken. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå skattesystemet, de olika skatteslagen och beskattningsförfarandet i förhållande till skatteåret samt kunna identifiera vanliga aktuella skattefel och skatterättsliga konsekvenser. KURSLEDARE Rådmannen Johan Modin, Uppsala tingsrätt Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Kammaråklagaren Jerker Asplund, Ekobrottsmyndigheten Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltingsdomstolen Rättsliga experten Peter Lindholm, Skatteverket januari 2019 Stockholm 10 december

113 Skatterätt FÖRDJUPNING I MERVÄRDESKATTERÄTT Mervärdesskatterätten är ett komplicerat rättsområde med såväl nationell som EU-rättslig reglering. Syftet med kursen är att ge en fördjupning inom vissa särskilt komplicerade och svårtillämpade delar. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins e-utbildning Mervärdesskatterätt. Kursen fokuserar på den mervärdesskatterättsliga systematiken men även på särskilt svåra frågor inom mervärdesskatterätten. Frågor som behandlas är bland annat skattesubjekten, avdragsrätt och EU-handeln samt bevisning i mervärdesskattemål. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och tillämpa mervärdesskattelagen samt kunna förstå den inverkan EU:s regelverk har på mervärdesskattemål. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Senior legal adviser Ulrika Hansson, Svenska bankföreningen Rättsliga experten Christina Olsson, Skatteverket mars 2019 Stockholm 30 januari

114 Skatterätt FÖRETRÄDARANSVAR OCH BETALNINGSSÄKRING Mål om företrädaransvar och betalningssäkring är vanligt förekommande i förvaltningsdomstol. Syftet med kursen är att förmedla fördjupade kunskaper om regelverket kring betalningssäkring och om betalningsskyldigheten för företrädarna för juridiska personer. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Kursen innehåller en redogörelse för bestämmelserna om betalningssäkring och betalningsskyldighet för ställföreträdare för juridiska personer. Reglerna för personligt betalningsansvar och möjligheten till befrielse från betalningsskyldighet behandlas också. Vidare diskuteras de olika problemställningar som kan uppkomma vid handläggningen av dessa mål. Under denna del av kursen diskuteras också det skatterättsliga regelverket i förhållande till 25 kap. aktiebolagslagen, liksom regelverkets förenlighet med Europakonventionen. Undervisningen ges i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och tillämpa det regelverk och den praxis som styr hanteringen av mål om företrädaransvar och betalningssäkring. KURSLEDARE Rådmannen Hanna Werth, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Professorn Teresa Simon Almendal, Stockholms universitet 23 maj 2019 Stockholm 10 april

115 Skatterätt KONCERNBESKATTNING MED INTERNATIONELL INRIKTNING Skatterätten har i allt större utsträckning internationaliserats och specialiserats. Detta har bl.a. stor betydelse för skatterättsliga frågor inom koncerner. Syftet med kursen är att beskriva de skatteregler som är av generell betydelse för internationella koncernstrukturer samt att identifiera några av de viktigaste koncernfunktioner som påverkats av skattereglerna. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av att handlägga skattemål. Kursen inleds med en systemorienterad överblick av svenska och internationella skatteregler som påverkar utformningen av internationella koncernstrukturer med svenskt moderbolag. Ett avsnitt identifierar skattefunktionen i en multinationell koncern och belyser hur koncernledningen kan hantera skattefrågorna. Därefter beskrivs några för svenska koncerner väsentliga skattefunktioner, som internprissättning, resultatutjämning, s.k. treasurybolag och andra typer av funktionsbolag, där bl.a. finansieringsfrågor och underskottsproblem tas upp. Undervisningen sker framför allt i form av föreläsningar men också i form av gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå internationella koncernstrukturer samt kunna tillämpa dessa kunskaper vid handläggning av skattemål. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Jur. dr och skatterådgivaren Jari Burmeister, Skeppsbron Skatt Professorn Bertil Wiman, Uppsala universitet 17 september 2019 Stockholm 10 augusti

116 Skatterätt SKATTEFÖRFARANDET OCH SKATTETILLÄGG Handläggningen av skattemål förutsätter ofta kvalificerade bedömningar som kräver goda kunskaper om de bestämmelser som reglerar skatteförfarandet och skattetillägg. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om skatteförfarandet och skattetillägg. Kursen är fristående men samordnas tidsmässigt med Domstolsakademins fördjupningskurs Verklig innebörd och skatteflykt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Skatteförfarandet. Den första dagen ägnas åt bestämmelserna om skatteförfarandet som t.ex. omprövningsinstitutet, domstolsprocessen samt olika tvångsåtgärder. Under den andra dagen riktas särskild uppmärksamhet mot bestämmelserna om skattetillägg; ett omdiskuterat och aktuellt område där rättsutvecklingen varit omfattande. Undervisningen bedrivs i seminarieform och genom gruppövningar baserade på fallstudier. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna om skatteförfarandet och skattetillägg. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltningsdomstolen Ytterligare lärare meddelas senare. 7 8 november 2019 Stockholm 20 september

117 Skatterätt SKATTERÄTTSDAGAR 2019 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal skattemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för skatterätt. På Skatterättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på skatteområdet. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Ett stående inslag är ett föredrag av justitieråd från Högsta förvaltningsdomstolen där bl.a. aktuell praxis tas upp och diskuteras. Vid varje tillfälle görs också en redogörelse av årets mervärdesskattedomar från EU-domstolen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom skatterätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2019 Stockholm 30 september

118 Skatterätt VERKLIG INNEBÖRD OCH SKATTEFLYKT Några av de mer komplicerade målen inom skatterätten omfattar analyser av rättshandlingars verkliga innebörd och tillämpning av reglerna om skatteflykt. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom dessa områden. Kursen är fristående men samordnas tidsmässigt med Domstolsakademins fördjupningskurs Skatteförfarandet och skattetillägg. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av skattemål. Kursen behandlar de komplicerade men inte helt ovanliga situationerna i skattemål när Skatteverket hävdar att den verkliga innebörden av en serie rättshandlingar är en annan än vad den yttre formen ger uttryck för eller när det kan komma ifråga att tillämpa reglerna om skatteflykt. Kursen utgår från Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden och ett flertal avgöranden analyseras. Undervisningen bedrivs i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera och analysera frågor kring tillämpningsområdena för verklig innebörd och skatteflykt. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Justitierådet Leif Gäverth, Högsta förvaltningsdomstolen 6 november 2019 Stockholm 20 september

119 Skatterätt ÄGARBESKATTNING OCH FÅMANSFÖRETAG Frågor om ägarbeskattning är i vissa delar komplicerade och frekvent förekommande i domstolarna. Syftet med kursen är att ge en överblick av systemet för ägarbeskattning men även ge en fördjupad analys av vissa frågor. Kursen behandlar även aktuella frågor inom området. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av skattemål. Kursen behandlar bl.a. definitionerna av fåmansföretag m.m., beskattningen av förmåner från företaget till ägarna och närstående. Stort utrymme ägnas åt de s.k. 3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Med utgångspunkt i lagstiftning och rättspraxis belyses och diskuteras reglernas tillämpningsområde, t.ex. när en andel är kvalificerad. Vidare behandlas förenklingsregeln, lönebaserat utrymme, sparat utdelningsutrymme, kapitalvinstbeskattningen vid extern avyttring och vid ägarskiften samt skatteflyktslagens tillämpning på förfaranden som gäller 3:12-reglerna. Ny lagstiftning och nya rättsfall uppmärksammas särskilt. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa de grundläggande reglerna om beskattning av ägare till fåmansföretag men även kunna analysera vissa problemställningar inom rättsområdet. KURSLEDARE Rådmannen Madelaine Tunudd, Förvaltningsrätten i Uppsala ÖVRIGA LÄRARE Rättsliga experten Ingvar Håkansson, Skatteverket F.d. justitierådet Christer Silfverberg 9 april 2019 Stockholm 20 februari

120 BILDSIDA FOTO Skatterätt

121 Arbetslöshetsförsäkring (ej 2019) Processuella frågor i socialförsäkringsmål Sjukpenninggrundande inkomst för företagare Socialförsäkringsrätt Socialförsäkringsdagar Arbetsskadebegreppet (ej 2019) Sjukdom och arbetsförmåga LSS och assistansersättning enligt SFB Sjukpenninggrundande inkomst Socialförsäkringsrätt 1 Socialförsäkringens EU-regler Socialförsäkringsrätt 2

122 Socialförsäkringsrätt e SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST Bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är mycket omfattande och ofta svårtillämpade. Syftet med kursen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om SGI-systemet utifrån regler och praxis på området. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av regelverket om SGI. Kursen behandlar regelverket om SGI. Bland annat avhandlas hur SGI bestäms, behålls och ändras framför allt för anställda. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa centrala bestämmelser i regelverket om SGI vid bedömningar i mål som rör sjukpenninggrundande inkomst. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 122

123 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT 1 Socialförsäkringsmål utgör en stor andel av målen i förvaltningsdomstolarna. Området är omfattande och påverkar stora delar av samhället. Syftet med kursen är att ge en översikt av hela socialförsäkringssystemet enligt socialförsäkringsbalkens regelverk. e Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att arbeta med socialförsäkringsmål. Kursen innehåller en genomgång av hela socialförsäkringen, dess betydelse i samhället, den försäkrade personkretsen, unions- och konventionsrätten på området samt lagstiftningens struktur och terminologi. Vidare görs en genomgång av de materiella bestämmelserna rörande de viktigaste socialförsäkringsförmånerna. Kursen ges i form av en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå socialförsäkringssystemet samt kunna diskutera tillämpningen av grundläggande bestämmelser om sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, förmåner vid funktionshinder samt regler som styr handläggning av socialförsäkringsmål. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 123

124 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT 2 Socialförsäkringsmål utgör en stor andel av målen i förvaltningsdomstolarna. Området är omfattande och påverkar stora delar av samhället. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om tillämpningen av socialförsäkringsbalkens regelverk. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att arbeta med socialförsäkringsmål. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Socialförsäkringsrätt 1. Kursen innehåller gruppövningar rörande de viktigaste socialförsäkringsförmånerna. Övningarna innefattar tillämpning av de allmänna försäkringsbestämmelserna och unions- och konventionsrätten. Undervisningen bedrivs i form av gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa centrala bestämmelser om sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, förmåner vid funktionshinder samt regler som styr handläggning av mål. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm Föredragande juristen Marie Stegard Lind, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Petrus Tired, Förvaltningsrätten i Malmö november 2019 Stockholm 10 oktober

125 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGENS EU-REGLER Inom socialförsäkringsrätten förekommer EU-rättsliga frågor i relativt stor omfattning. Syftet med kursen är att ge kunskaper om de regler, avtal och fördrag på EU-rättens område som kan bli aktuella i socialförsäkringsmål. e Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av frågorna. Under kursen behandlas fördrag och avtal om samordning av socialförsäkringarna inom EU och EES. Vidare tas frågor om lagval, sammanläggning av kvalifikationsperioder och utbetalning av förmåner upp. Undervisningen ges i form av en e-utbildning. Målet är att deltagarna ska kunna förstå och diskutera hur EU-rätten aktualiseras på socialförsäkringens område. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 125

126 Socialförsäkringsrätt LSS OCH ASSISTANSERSÄTTNING I mål om stödinsatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) finns vissa vanligt förekommande frågor som kan medföra tillämpningsproblem. Syftet med kursen är att belysa och ge fördjupade kunskaper om de tillämpnings- och gränsdragningsproblem som ofta aktualiseras i dessa måltyper. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men är den öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av området. På kursen diskuteras vissa tillämpningsproblem inom områdena för LSS och assistansersättning enligt SFB på ett fördjupat plan utifrån ett praktiskt juridiskt perspektiv. Kursen behandlar bl.a. bedömning av personkrets enligt LSS, olika insatsers inbördes förhållande till varandra, gränsdragningen mellan LSS och socialtjänstlagen och vad som utgör grundläggande behov. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa LSS och reglerna om assistansersättning i SFB och den praxis som finns på området. KURSLEDARE Rådmannen Karin Hartmann, Förvaltningsrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare oktober 2019 Stockholm 10 september

127 Socialförsäkringsrätt PROCESSUELLA FRÅGOR I SOCIALFÖRSÄKRINGSMÅL Processen i socialförsäkringsmål rymmer speciella och inte sällan komplicerade frågeställningar som rör bland annat utredningsskyldighet, bevisbörda, beviskrav, bevisvärdering och kommunicering. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och möjlighet till erfarenhetsutbyte i dessa frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av handläggning av socialförsäkringsmål. Kursen behandlar frågor om bevisvärdering, bevisbörda och handläggning som är specifika för socialförsäkringsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa och analysera de processuella regler och frågor som kursen tar upp. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Juris dr Gustav Lindkvist Rådmannen och enhetschefen Petrus Tired, Förvaltningsrätten i Malmö 4 5 september 2019 Stockholm 20 juni

128 Socialförsäkringsrätt SJUKDOM OCH ARBETSFÖRMÅGA Begreppet arbetsförmåga i sjukförsäkringen är ofta svårt att tillämpa på grund av dess komplexitet. Syftet med denna kurs är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om begreppets innebörd utifrån praxis och försäkringsmedicinsk teori. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av området. Kursen behandlar de grundläggande förutsättningarna för rätten till ersättning från sjukförsäkringssystemet. Fokus ligger på begreppet arbetsförmåga och de tillämpningsproblem som sammanhänger med det. Begreppet analyseras från såväl en juridisk som en medicinsk utgångspunkt. Försäkringskassans modeller för bedömning av arbetsförmåga problematiseras med frågeställningen vilken betydelse de får för dömandet i sjukförsäkringsmål. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Deltagarna uppmanas att i förväg skicka in beskrivningar av problem som uppkommit vid tillämpningen av begreppet. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa kunskaperna som kursen förmedlar om praxis och försäkringsmedicinsk teori vid bedömningar som rör rätten till sjukförsäkringsförmåner. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Henrik Jansson, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Försäkringsmedicinska rådgivaren Ann-Sophie Bennet Juristen Sabine Brattgård Försäkringsmedicinska rådgivaren Jan Holmgren Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm 31 januari 1 februari 2019 Stockholm 10 december

129 Socialförsäkringsrätt SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST FÖR FÖRETAGARE Bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är mycket omfattande och ofta svårtillämpade. Detta gäller inte minst regelverket kring egenföretagarnas inkomster. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupad kunskap om SGI-systemet för företagare utifrån regler och praxis. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av området. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Sjukpenninggrundande inkomst. Kursen behandlar regelverket om SGI för företagare. Bland annat avhandlas skillnaden mellan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete samt bestämmande och behållande av SGI för företagare med olika företagsformer. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppdiskussioner. Deltagarna uppmanas att i förväg till kursledaren skicka in beskrivningar av för kursen relevanta tillämpningsproblem som de stött på i sitt arbete. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna om SGI för företagare vid bedömningar i mål om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. KURSLEDARE Kammarrättsrådet Åke Kärnell, Kammarrätten i Stockholm ÖVRIGA LÄRARE Justitiesekreteraren Maria Rydell, Högsta förvaltningsdomstolen 13 november 2019 Stockholm 30 september

130 Socialförsäkringsrätt SOCIALFÖRSÄKRINGSDAGAR 2019 Förvaltningsdomstolarna handlägger varje år ett stort antal socialförsäkringsmål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för socialförsäkringsrätt. På Socialförsäkringsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på området. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges också tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom socialförsäkringsrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare november 2019 Stockholm 20 oktober

131 Straffrätt Straffrätt Handläggning av stora ekomål (ej 2019) Handläggning av ungdomsmål Narkotika- och dopningsbrott Nätbrott Påföljdsseminarium för erfarna domare Bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll (ej 2019) Påföljder för unga lagöverträdare (ej 2019) Sexualbrott och våld i nära relationer 1 Sexualbrott och våld i nära relationer 2 Skattebrott och penningtvättsbrott Straffrättsdagar Straffrättsseminarium för erfarna domare Allmän straffrätt 1 Allmän straffrätt 2 Internationell straffrätt Påföljdsbestämning 1 Påföljdsbestämning 2 131

132 Straffrätt ALLMÄN STRAFFRÄTT 1 En stor del av målen i allmän domstol utgörs av brottmål. Domstolsakademins grundutbildning i straffrätt, som består av två delkurser, behandlar systematiskt de centrala frågeställningarna i straffrättens allmänna del. Utbildningen syftar till att ge ökade insikter i straffrättens grundstruktur samt tillhandahålla metoder för den praktiska tillämpningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Allmän straffrätt 1 behandlar brottsbegreppet och legalitetsprincipen, begreppen oaktsamhet och uppsåt samt ansvarsfrihetsreglerna. Under kursen behandlas även hur psykisk störning hos gärningsmannen kan inverka på straffrättsliga bedömningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa legalitetsprincipen samt reglerna om ansvarsfrihet och skuld. KURSLEDARE Rådmannen Joakim Hugoson, Halmstads tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Claes Lernestedt, Stockholms universitet augusti 2019 Stockholm 20 juni

133 Straffrätt ALLMÄN STRAFFRÄTT 2 En stor del av målen i allmän domstol utgörs av brottmål. Domstolsakademins grundutbildning i straffrätt, som består av två delkurser, behandlar systematiskt de centrala frågeställningarna i straffrättens allmänna del. Utbildningen syftar till att ge ökade insikter i straffrättens grundstruktur samt tillhandahålla metoder för den praktiska tillämpningen. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins kurs Allmän straffrätt 1. Kursen behandlar försök, förberedelse och stämpling till brott, tillbakaträdande samt medverkansfrågor. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa reglerna i 23 kapitlet brottsbalken samt kunna förstå dess systematik. KURSLEDARE Rådmannen Joakim Hugoson, Halmstads tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Claes Lernestedt, Stockholms universitet 9 10 april 2019 Stockholm 20 februari

134 Straffrätt e INTERNATIONELL STRAFFRÄTT Straffrättsliga frågor med internationell anknytning har ökat i domstolarna under senare år. Ofta är frågorna brådskande. Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper om de lagar och förordningar som finns på området, t.ex. europeisk och nordisk arresteringsorder, europeisk skyddsorder, regler kring internationella verkställighetsfrågor, frågor om beslag, överföring av verkställighet av domar, internationell och rättslig hjälp m.m. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för övriga personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av frågorna. Kursen inleds med ett avsnitt om tillämpligheten av svensk lag. Därefter följer ett avsnitt för respektive lag eller förordning med internationell anknytning. I varje avsnitt ingår en presentation av själva lagstiftningen, när den är tillämplig samt vilken eller vilka prövningar som domstolen ska göra utifrån aktuell lagstiftning. Även tidsfrister och underrättelseskyldigheter belyses. Kursen ges som en e-utbildning. Deltagaren kan gå igenom hela kursen vid ett och samma tillfälle, men det är också möjligt att välja ut ett eller flera avsnitt beroende på deltagarens behov. Målet med kursen är att deltagaren ska kunna förstå och tillämpa de internationella straffrättsliga lagar och förordningar som reglerar handläggning i svensk domstol. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 134

135 Straffrätt PÅFÖLJDSBESTÄMNING 1 Påföljdsbestämning inrymmer flera moment. Brottsbalkens systematik och praxis är svåröverskådlig och gör påföljdsbestämning till en komplex uppgift. Domstolsakademins utbildning i påföljdsbestämning är uppdelad i två delkurser. Syftet med kurserna är att ge ökade kunskaper om den systematik och de regler vilka anger ramen för domstolens uppgift att bestämma påföljd. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Deltagarna rekommenderas att gå de båda delkurserna i angiven ordning, men det är möjligt att delta i endast en av delkurserna. I en inledande föreläsning ges en översikt över grunderna för och framväxten av det nuvarande påföljdssystemet och dess struktur. Därefter behandlas frågor om brottets art, återfall, flerfaldig brottslighet, utrymmet för alternativa påföljder samt 34 kapitlet brottsbalken. Undervisningen ges i form av kortare föreläsningar men främst i seminarieform och genom gruppövningar. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Kursen avslutas med ett studiebesök på en kriminalvårdsanstalt. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå brottsbalkens systematik samt kunna tillämpa metoden för bestämning av påföljd utifrån de specifika frågor som kursen behandlar. Målet är också att deltagarna ska vara medvetna om hur verksamheten på en kriminalvårdsanstalt fungerar. Observera att ungdomspåföljder och påföljder för narkotikabrott inte behandlas i Påföljdsbestämning 1 och 2. För utbildning kring dessa frågor hänvisas till kurserna Påföljder för unga lagöverträdare respektive Narkotika- och dopningsbrott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Rådmannen Linda Palmenäs, Lunds tingsrätt 7 8 maj 2019 Internat i Ystad 20 mars

136 Straffrätt PÅFÖLJDSBESTÄMNING 2 Påföljdsbestämning inrymmer flera moment. Brottsbalkens systematik och praxis är svåröverskådlig och gör påföljdsbestämning till en komplex uppgift. Domstolsakademins utbildning i påföljdsbestämning är uppdelad i två delkurser. Syftet med kurserna är att ge ökade kunskaper om den systematik och de regler vilka anger ramen för domstolens uppgift att bestämma påföljd. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Deltagarna rekommenderas att gå de båda delkurserna i angiven ordning, men det är möjligt att delta i endast en av delkurserna. Kursen behandlar påföljdsval och straffmätning avseende mer speciella påföljdssituationer som nödvärn, försök och förberedelse. Dessutom medverkar företrädare från frivården för att ge ökad kunskap om innehållet och utformningen av de icke frihetsberövande påföljderna. Undervisningen ges i form av kortare föreläsningar men främst i seminarieform och med gruppövningar. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå brottsbalkens systematik samt kunna tilllämpa metoden för bestämning av påföljd i mer speciella påföljdssituationer. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå innehållet i de icke frihetsberövande påföljderna och hur utformningen av dessa i praktiken fungerar. Observera att ungdomspåföljder och påföljder för narkotikabrott inte behandlas i Påföljdsbestämning 1 och 2. För utbildning kring dessa frågor hänvisas till kurserna Påföljder för unga lagöverträdare och Narkotika- och dopningsbrott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Utredaren Gabriella Boijsen, Kriminalvården Ytterligare lärare meddelas senare november 2019 Stockholm 30 september

137 Straffrätt HANDLÄGGNING AV UNGDOMSMÅL Ungdomsmål skiljer sig i flera avseenden från andra brottmål. Kursens syfte är att klarlägga dessa skillnader och ge särskild sakkunskap i handläggningsfrågor som kan uppkomma före, under och efter huvudförhandlingen, bl.a. frågan om vårdnadshavares skadeståndsansvar. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Kursen tar upp handläggningsfrågor före och under huvudförhandlingen samt åklagarens arbete med ungdomar som misstänks för brott. Vårdnadshavares skadeståndsansvar behandlas också. Även bemötande av unga och särskilt ungdomar med kognitiva funktionsvariationer tas upp. Undervisningen sker genom föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och tillämpa de särskilda bestämmelser som gäller vid handläggning av mål med unga lagöverträdare samt kunna kritiskt granska och analysera rättens bemötande i dessa mål. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå hur åklagarna arbetar med ungdomar som misstänks för brott. KURSLEDARE Chefsrådmannen Margita Åhsberg, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren i psykiatri Lena Nylander, Skånes läns landsting Advokaten Ghita Hadding Wiberg, KRIM Advokater Stockholm Kammaråklagaren Ann-Charlotte Ädling, Åklagarkammaren i Falun januari 2019 Malmö 10 december

138 Straffrätt NARKOTIKA- OCH DOPNINGSBROTT Narkotika- och dopningsbrott är vanligt förekommande brottskategorier som ofta ger upphov till olika frågeställningar på grund av brottens karaktär, men också genom förändringar i lagstiftning och i praxis. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom området samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Kursen tar upp centrala frågeställningar kring narkotika- och dopningsbrotten som t.ex. farlighet, renhet, brottsrubricering, medverkans-, försöks- och konkurrensfrågor samt straffvärdebedömning och påföljdsval. Kursen innehåller också en genomgång av olika preparat, missbruksdoser och haltbestämningar. Undervisningen ges genom föreläsningar och gruppövningar samt i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och lösa de frågeställningar som uppkommer i narkotika- och dopningsmål. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå och diskutera kring olika preparat, missbrukardoser och haltbestämningar. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Hovrättsrådet och vice ordföranden Bob Nilsson Hjorth, Hovrätten över Skåne och Blekinge Forensikern Anna Johansson, NFC/Droganalyssektionen, Polismyndigheten Narkotikasamordnaren Niklas Lindroth, Polismyndigheten maj 2019 Stockholm 10 april

139 Straffrätt NÄTBROTT Den tekniska utvecklingen har öppnat upp för nya tillvägagångssätt och arenor för att begå brott. IT-relaterad brottslighet ökar kraftigt och hanteringen av nätbrott ställer bl.a. krav på goda kunskaper om informationsteknik, internet och säkring av digitala bevis. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom dessa områden samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Under kursen behandlas de tekniska aspekterna av IT-brottslighet som t.ex. fishing, skimming, deep web och dark net. IT-spårning och husrannsakan i digital miljö tas också upp. Kursen behandlar och problematiserar även några av de juridiska bedömningar som kan bli aktuella när det som sker på nätet t.ex. id-kapningar, näthat eller spridande av bilder tangerar eller utgör ekonomisk brottslighet, brott mot person eller barnpornografibrott. Undervisningen ges i form av föreläsningar och i seminarieform. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och lösa de juridiska frågeställningar som uppkommer vid brott i IT-miljö. Målet är också att deltagarna ska vara medvetna om de tekniska aspekterna relaterade till sådana brott samt kunna förstå hur IT-spårning och husrannsakan i digital miljö går till. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Kammaråklagaren Thomas Bälter Nordenman, Åklagarkammaren i Uppsala Polisen Niklas Lindroth, Polismyndigheten Förundersökningsledaren Jan Olsson, Nationellt bedrägericenter, Polismyndigheten Professorn Mårten Schultz, Stockholms universitet Ytterligare lärare meddelas senare oktober 2019 Stockholm 30 augusti

140 Straffrätt PÅFÖLJDSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Systemet för att bestämma påföljd innefattar många komplexa frågeställningar och denna del av juridiken blir ofta föremål för förändringar genom såväl lagstiftning som praxis. Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om aktuella påföljdsfrågor samt att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan erfarna domare i dessa frågor. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Målgruppen är ordinarie domare med flerårig erfarenhet av påföljdsbestämning. Under kursen tas aktuella och komplexa påföljdsfrågor upp. Innehållet varierar mellan olika utbildningstillfällen. Utbildningen bedrivs i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Information om det närmare innehållet och eventuella förberedelsekrav kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera komplicerade påföljdsfrågor samt kunna kritiskt granska och värdera olika lösningsalternativ. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Chefsrådmannen Stefan Reimer, Helsingborgs tingsrätt 26 september 2019 Stockholm 10 augusti

141 Straffrätt SEXUALBROTT OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER 1 Sexualbrott och våld i nära relationer kräver kunskaper inom andra områden än juridiken. Det kan gälla t.ex. kunskap om krisreaktioner, våldets uttryck och mekanismer i såväl heterosexuella som samkönade relationer, brottskaraktärens inverkan på förhörsuppgifter samt orsaksfaktorer till sexuellt våld och våld i nära relationer. Kursens syften är att ge deltagarna sådana kunskaper och att ge möjlighet till diskussion om de aktuella frågorna. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Det finns en fristående fortsättning på kursen; Sexualbrott och våld i nära relationer 2. Deltagarna rekommenderas att gå kurserna i angiven ordning men det är inget krav. Kursen behandlar frågor om målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Den tar upp frågor om orsaksmekanismer och förebyggande arbete mot sådan brottslighet samt den inverkan som dessa brottstyper kan ha på förhörsuppgifter. Även de komplexa problem som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relationer innebär tas upp och diskuteras. Kursen behandlar såväl heterosexuella som samkönade relationer. Kursen avslutas med ett studiebesök på våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset. Undervisningen ges i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna använda kunskaperna om krisreaktioner, våldets uttryck och mekanismer i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt orsaksfaktorer till sexuellt våld och våld i nära relationer i den praktiska handläggningen av måltyperna. Målet är också att deltagaren vid bevisprövningen ska kunna diskutera och värdera brottskaraktärens inverkan på förhörsuppgifter. Slutligen ska deltagarna också vara medvetna om hur en medicinsk undersökning av ett offer för sexualbrott går till. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingrätt ÖVRIGA LÄRARE Fil dr i sociologi Carin Holmberg Docenten Sara Landström, Göteborgs universitet Professorn Niklas Långström, Institutionen för neurovetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri, Uppsala universitet Psykoterapeuten Börje Svensson Personal på våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset mars 2019 Stockholm 30 januari

142 Straffrätt SEXUALBROTT OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER 2 Rättegången i mål om sexualbrott och våld i nära relationer innebär en påfrestning för alla aktörer. Detta ställer särskilda krav på ordföranden, som ska förena god processledningsförmåga med ett professionellt och gott bemötande. Syftet med kursen är att ta upp de särskilda frågeställningar som kan uppkomma i dessa mål och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. Syftet är också att ge fördjupade kunskaper om innehållet i de behandlingar som finns i och utanför anstalt för personer som dömts för sexualbrott eller brott i nära relationer. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Kursen är en fristående fortsättning på Sexualbrott och våld i nära relationer 1. Deltagarna rekommenderas att gå kurserna i angiven ordning men det är inget krav. Kursen behandlar frågor om målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Kursen inleds med anföranden samt en paneldebatt och diskussion kring processlednings- och bemötandefrågor. Därefter gås Kriminalvårdens behandlingsprogram i och utanför anstalt igenom och diskuteras. Kursen innehåller även ett besök på anstalten för sexualbrottsdömda i Skogome. Undervisningen ges i form av föreläsningar, paneldebatt, erfarenhetsutbyte samt studiebesök. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med frågor och egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupad förståelse för parterna i rättegången och därmed kunna kritiskt granska och analysera sin processledningsförmåga, sin professionalism och sitt bemötande i dessa mål. Målet är också att deltagarna ska kunna använda kunskaperna om Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda och dömda för våld i nära relationer i påföljdsbestämningen samt vara medvetna om förhållandena i anstalt för sexualbrottsdömda. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Doktoranden Kerstin Adolfsson, Clip, Göteborgs universitet Advokaten Bengt Ivarsson, Kihlstedts advokatbyrå Hovrättslagmannen Lennart Johansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge Advokaten Ulrika Rogland Kammaråklagaren Mehrdad Sanaei, Åklagarkammaren i Göteborg Personal från Kriminalvården Personal på anstalten i Skogome 3 4 september 2019 Göteborg 20 juni

143 Straffrätt SKATTEBROTT OCH PENNINGTVÄTTSBROTT Skattebrott har länge varit en vanligt förekommande måltyp i domstol medan penningtvättsbrott först på senare tid har börjat öka i omfattning. Trots skillnaderna i förekomst ger båda brottskategorierna på grund av brottens karaktär upphov till en mängd likartade frågeställningar. Handläggningen av målen innebär komplicerade bedömningar och gränsdragningsfrågor. Kursens syfte är att ge fördjupade kunskaper inom områdena samt att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare. Kursens första del behandlar skattebrottslagstiftningen utifrån bland annat olika rekvisit, rubriceringsfrågor och gärningsmannaskap. Även påföljdsbestämning i mål om skattebrott behandlas. Den andra delen av kursen ägnas åt penningtvättsbrott. Rekvisit, straffbar gärning, brottsrubricering och förverkande i dessa mål diskuteras. Undervisningen bedrivs i föreläsnings- och seminarieform samt genom gruppövningar. Deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera och tillämpa de särskilda bestämmelser som gäller vid handläggning av mål om skattebrott och penningtvättsbrott. KURSLEDARE Hovrättsrådet Per G Hansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge ÖVRIGA LÄRARE Kammaråklagaren Jenny Olovsson, Ekobrottsmyndigheten Ytterligare lärare meddelas senare april 2019 Stockholm 10 mars

144 Straffrätt STRAFFRÄTTSDAGAR 2019 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal brottmål och det finns behov av fortbildning för de domare som handlägger målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning och diskussion inom utvalda delar av rättsområdet. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Domstolsakademin anordnar återkommande utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för straffrätt. På Straffrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på straffrättens område. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i dagarna och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom straffrätten. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Meddelas senare ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare 4 5 december 2019 Stockholm 20 oktober

145 Straffrätt STRAFFRÄTTSSEMINARIUM FÖR ERFARNA DOMARE Domare i allmän domstol ställs i det dagliga arbetet inte sällan inför komplicerade straffrättsliga problem. Straffrätten har inte minst genom olika internationella samarbeten blivit ett allt mer komplext rättsområde. Syftet med kursen är att problematisera och diskutera särskilt svåra straffrättsfrågor och därmed ge fördjupade kunskaper inom området. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan erfarna domare. Kursen riktar sig till ordinarie domare och är öppen endast för denna kategori. Målgruppen är främst erfarna ordinarie domare. Seminariet tar upp och problematiserar särskilt svåra ämnen inom straffrätten. Innehållet varierar mellan olika utbildningstillfällen. Utbildningen bedrivs i seminarieform, vilket innebär att deltagarna förväntas delta aktivt och bidra med egna erfarenheter. Information om det närmare innehållet och eventuella förberedelsekrav kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna analysera de straffrättsliga frågeställningar som tagits upp under seminariet samt kunna kritiskt granska och värdera olika lösningsalternativ. KURSLEDARE Rådmannen Karoline Fridolf, Helsingborgs tingsrätt ÖVRIGA LÄRARE Professorn Claes Lernestedt, Stockholms universitet Hovrättsrådet och vice ordföranden Joakim Zetterstedt, Svea hovrätt 7 februari 2019 Stockholm 20 december

146 BILDSIDA FOTO Straffrätt

147 Tvångsmål Fördjupningskurs i tvångsmål LRV och LPT Fördjupningskurs i tvångsmål LVU Tvångsmål

148 Tvångsmål e TVÅNGSMÅL Förvaltningsdomstolarna handlägger varje år ett stort antal mål enligt LVU, LVM, LRV och LPT. Tvångsmålen innehåller ofta svåra bedömningar kring behovet av tvångsvård samt svårigheter av processuell art. Kursens syfte är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om de regler som styr förutsättningarna för vård enligt LVU, LVM, LRV och LPT. Kursen är uppbyggd för att möta utbildningsbehovet hos ordinarie domare, men den är öppen även för andra personalkategorier. Målgruppen är jurister som har begränsad erfarenhet av att arbeta med måltyperna. Kursen tar upp centrala bestämmelser i LVU, LVM, LRV och LPT varvid både materiella och processuella regler gås igenom. Särskilt fokus läggs på bedömningar kring behovet av tvångsvård. Kursen ges som en e-utbildning. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå de centrala bestämmelserna i lagstiftningen som rör tvångsmål. TILLGÄNGLIGHET Kursen produceras under 2018/2019. Närmare information om när utbildningen finns tillgänglig i Kompetensportalen kommer att publiceras på intranätet i nyhetskanalen Juridiska utbildningar. e-utbildning 148

149 Tvångsmål FÖRDJUPNINGSKURS I TVÅNGSMÅL LRV OCH LPT Mål om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård innehåller ofta både svåra bedömningar kring behovet av tvångsvård och svårigheter av processuell art. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper och verktyg för att kunna bedöma när en psykisk störning inte längre är allvarlig, tolka farlighetsbedömningar och handlägga målen på ett rättssäkert sätt. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av måltyperna. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Tvångsmål. Kursen behandlar inledningsvis vanliga psykiska sjukdomar och störningar, hur behandling kan påverka sjukdomarna och gränsdragningen mellan allvarlig psykisk störning och annan störning. Även rollen som sakkunnig berörs. Vidare diskuteras sambanden mellan psykiska störningar och våldsbrott samt metoder för farlighetsbedömningar. Kursen innehåller en paneldebatt mellan en chefsöverläkare och en advokat kring den praktiska tillämpningen av lagstiftningen. Kursen fokuserar dessutom på processuella frågor och aktuella rättsfall. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera var gränsen för en allvarlig psykisk störning går och hur behandlingen av psykiska sjukdomar påverkar behovet av tvångsvård. Deltagarna ska också kunna förstå metoderna för farlighetsbedömningar samt kunna lösa de processuella och andra frågor som förekommer i målen. KURSLEDARE Rådmannen Bertil Idarsson, Förvaltningsrätten i Malmö ÖVRIGA LÄRARE Överläkaren Lars Eriksson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Advokaten Susanne Linder, Advokat Susanne Linder AB Föredragande juristen Sara Wennerholm, Förvaltningsrätten i Malmö januari 2019 Stockholm 10 december

150 Tvångsmål FÖRDJUPNINGSKURS I TVÅNGSMÅL LVU Mål om vård av unga innehåller ofta särskilda svårigheter som t.ex. värdering av barns utsagor. Handläggningen av dessa mål kräver goda juridiska kunskaper inom rättsområdet men även andra kunskaper om t.ex. behandling för traumatiserade barn samt om socialnämndens arbete. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om och verktyg för att bättre kunna hantera vanligt förekommande frågeställningar såväl materiella som processuella, i mål enligt LVU. Kursen riktar sig till ordinarie domare, men den är öppen även för icke ordinarie domare och föredragande. När det gäller föredragande krävs att dessa har flerårig erfarenhet av rättsområdet. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som uppnås genom Domstolsakademins e-utbildning Tvångsmål samt Domstolsakademins kurs Barnet i rättsprocessen. Kursen behandlar socialsekreterarens och socialnämndens arbete och utredning inför en ansökan om vård enligt LVU. Kursen innehåller också ett avsnitt om bevisvärdering i mål om vård enligt LVU, med särskild tonvikt på värdering av barns utsagor. Kursen tar vidare upp neuropsykiatriska diagnoser samt behandlingsmodeller för traumatiserade barn och anknytningsteori. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur utredningar av unga går till samt vara medvetna om kriterierna för neuropsykiatriska diagnoser, behandlingsmodeller för traumatiserade barn och anknytningsteori. Målet är också att deltagarna ska kunna kritiskt granska och värdera bevisningen samt kunna lösa praktiska handläggningsfrågor i mål om vård enligt LVU. KURSLEDARE Kammarrättsrådet och vice ordföranden Cecilia Landelius, Kammarrätten i Jönköping Kammarrättsrådet och vice ordföranden Åsa Ståhl, Kammarrätten i Göteborg ÖVRIGA LÄRARE Docenten Sara Landström, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Centrumchefen Moa Mannheimer, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum, Linköpings universitet Socionomen Annelie Sjöberg, Stockholms stad Biträdande enhetschefen Marie Sundberg, Barn- och ungdomsenheten i Hägersten- Liljeholmen Ytterligare lärare meddelas senare. 7 8 maj 2019 Stockholm 20 mars

151 Fiskalsutbildningen Fiskalsutbildningen 151

152 Fiskalsutbildningen FISKALSUTBILDNINGEN 2019 SYFTE Fiskalsutbildningen har flera övergripande syften. Ett av dessa är att ge fiskalen utbildning för att kunna utföra sitt domararbete i enlighet med de krav som ställs på en modern domare. Det handlar alltså om att bl.a. säkerställa den juridiska kompetens som behövs för att fiskalen på ett tillfredsställande sätt ska kunna utföra sitt arbete på domstol under utbildningstiden. Ett annat mer långsiktigt syfte med fiskalsutbildningen är ge fiskalen förutsättningar att bli en god ordinarie domare. Fiskalsutbildningen ska också bidra till attraktiviteten för domarutbildningen och domaryrket i stort. MÅL OCH INNEHÅLL Utbildningen innehåller kurser med kärnämnen som processrätt, straffrätt, socialförsäkringsrätt och skatterätt. Vidare ingår även unionsrättslig metodik, bemötande, handledarskap och domskrivning. Avsikten är att det ska finnas en tydlig koppling mellan kursernas innehåll och det praktiska arbetet på domstolen. Fiskalerna ska kunna omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiken och utveckla en förmåga att lösa sina arbetsuppgifter på ett effektivt och kvalitativt bra sätt. Som övergripande undervisningsmetod används ett interaktivt förhållningssätt till inlärning och kunskapsinhämtning. Kurserna är upplagda på så sätt att inlärningsformerna varierar med många praktiska inslag och möjligheter till erfarenhetsutbyten. Undervisningen sker i form av såväl föreläsningar och kortare genomgångar av ett rättsområde som övningar med aktivt deltagande. De enskilda och gemensamma övningarna samt gruppdiskussionerna syftar till att uppnå delaktighet och engagemang hos deltagarna. 152

153 Fiskalsutbildningen FISKALSKURSER ALLMÄN DOMSTOL Utbildningen omfattar tio obligatoriska kurser som infaller under domarutbildningens fyra år. De fyra åren kan delas in i tre steg; tjänstgöring som fiskal i överrätt under minst 1 år och i underrätt under minst 2 år samt adjunktion i överrätt under 1 år. Kurserna koncentreras till dessa steg och brytpunkter då fiskalerna får nya arbetsuppgifter och kommer i kontakt med nya måltyper. STRUKTUR FÖR ALLMÄN DOMSTOL HOVRÄTT 1 ÅR TINGSRÄTT 2 ÅR HOVRÄTT 1 ÅR BRYTPUNKT 1 BRYTPUNKT 2 BRYTPUNKT 3 BRYTPUNKT 4 BRYTPUNKT MÅN MÅN MÅN MÅN MÅN CA 8 DGR TOTALT CA 12 DGR TOTALT CA 11 DGR TOTALT CA 4 DGR TOTALT CA 7 DGR TOTALT INOM 4 VECKOR KURS 1* Hovrättsprocessen m.m. KURS 2* FDRteknik m.m. INOM 8 VECKOR KURS AD3 Brottmål m.m. KURS AD4 Tvistemål INOM 8 VECKOR KURS AD6 Brottmål KURS AD7 Brottmål Bevisrätt KURS AD9 Hovrättsprocessen m.m. KURS 10 Europaresan KURS AD5 Bevisrätt KURS AD8 Tvistemål m.m. * GEMENSAMMA INSLAG Av de 10 kurserna är delkurserna 1, 2 och 10 gemensamma för allmän domstol och förvaltningsdomstol. Övriga kurser, dvs. kurserna 3 9 är särskilt utformade för respektive domstolsslag. Kurserna riktar sig i första hand till fiskaler och är obligatoriska för dem. Fiskalerna anmäler sig själva via Kompetensportalen och under varje delkurs framgår det när sista ansökningsdag är. Se dock det särskilda ansökningsförfarandet under kurs 10. Några av kurserna är även öppna för beredningsjurister i mån av plats. Antalet sådana platser är begränsade till fem per kurstillfälle. Ansökan görs lämpligen efter samråd med Domstolsakademin. Samtliga kurser ges i Stockholmstrakten, förutom AD 7 som är förlagd till Linköping med studiebesök på Nationellt Forensiskt Centrum (tidigare Statens Kriminaltekniska Laboratorium). 153

154 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 1 Kursen syftar till att ge en introduktion till fiskalens arbete på överrätt och till processen i hovrätten. Deltagande i kursen bör ske under den första månaden i domstolen och i nära anslutning till kurs 2. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Det gemensamma momentet rör frågor kring domarrollen. Det ges möjlighet till reflektion kring den egna yrkesrollen, etik, ansvar, bemötande och förhållningssätt. De moment som är särskilda för fiskaler på allmän domstol behandlar hovrättsprocessen respektive europarätt. Den huvudsakliga delen tar upp den praktiska hovrättsprocessen. Frågor om bl.a. parter och partsföreträdare, möjligheten att överklaga avgöranden och vilka krav som ska ställas på överklaganden gås igenom. Vidare behandlas prövningstillstånd, hur muntlig bevisning ska presenteras, ändring av talan samt möjligheterna att åberopa nya omständigheter och ny bevisning i hovrätten. Avsnittet om europarätt tar upp unionsrättslig metod och process, EU:s rättssystem, rättskällelära och några viktiga avgöranden i EU-domstolens praxis. Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå hur processrättsliga regler och praxis tillämpas i hovrättsprocessen samt kunna identifiera vanligt förekommande frågeställningar för att självständigt kunna bereda mål och ärenden i hovrätten. De ska även vara medvetna om grundläggande konstitutionell unionsrätt, kunna förstå unionsrättslig metod samt kunna identifiera och diskutera kring EU-rättsliga rättskällor. Slutligen ska deltagarna vara medvetna om etiska problem som kan uppkomma i och utanför det dagliga arbetet som domare januari 2019 Stockholm 9 november mars 2019 Stockholm 11 januari juni 2019 Stockholm 8 mars augusti 2019 Stockholm 20 juni november 2019 Stockholm 6 september

155 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 2 Kursen syftar till att ge fiskalerna en fortsättning till introduktionen till arbetet i överrätt. Deltagarna bör delta i kursen efter och i nära anslutning till kurs 1 samt under de två första månaderna i domstolen. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. De gemensamma momenten består av röstteknikövningar samt av praktisk föredragningsteknik, då deltagarna under en videoinspelning får föredra ett förberett mål inför en lärare och en mindre deltagargrupp. De särskilda momenten för deltagare från allmän domstol rör offentlighet och sekretess, påföljdsbestämning, europarätt och säkerhetsfrågor. Avsnittet om offentlighet och sekretess behandlar offentlighetsprincipen med fokus på handlingsoffentligheten och begreppet allmän handling samt hateringen av begäran om handlingsutlämnande. Vidare behandlas offentlighetsoch sekretesslagen utifrån hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur skaderekvisiten tillämpas vid en sekretessprövning. När det gäller påföljdsbestämning beskrivs påföljdssystemets framväxt och de grundläggande principer som systemet bygger på. Därefter behandlas straffmätningsvärde, val av påföljd och ny påföljdsbestämning efter tidigare dom (34 kap. BrB). Kursens påföljande avsnitt om europarätt ger en introduktion till Europakonventionen. Ett särskilt fokus ligger på frågor som uppkommer i praktiska situationer i domstol med anledning av bl.a. konventionens artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång och artikel 13 om rätten till ett effektivt rättsmedel. Veckans sista avsnitt gäller säkerhetsfrågor. Hur ordföranden kan öka möjligheterna till en lugn och trygg förhandlingssituation samt vilka krav som ställs på ordföranden vid utrymning från förhandlingssalen tas upp. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå grundläggande regler om utlämnande av allmänna handlingar och sekretess samt kunna identifiera och diskutera lösningsalternativ på de frågeställningar som uppkommer till följd av sekretesslagstiftningen i mål vid allmän domstol. Vidare ska de kunna använda god föredragningsteknik. De ska också kunna förstå påföljdssystemets systematik samt kunna diskutera tillämpningen av centrala påföljdsbestämmelser. Målet med är vidare att deltagarna ska kunna förstå innehållet i Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna. Slutligen är målet att deltagarna ska kunna diskutera hur man hanterar vissa säkerhetsfrågor. 4 8 februari 2019 Stockholm 7 december april 2019 Stockholm 1 februari juni 2019 Stockholm 11 april september 4 oktober 2019 Stockholm 20 juni december 2019 Stockholm 4 oktober

156 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 3 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på brottmål. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 4 och AD 5 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursens tyngdpunkt ligger på rättegångsspel i brottmålsförhandlingar; en häktningsförhandling och flera huvudförhandlingar. Deltagarna förväntas genomföra de spelade förhandlingarna utifrån vissa skrivna spelinstruktioner. Även om inte samtliga deltagare kan erbjudas ordföranderollen är målet att alla är aktiva i spelen. Särskild vikt läggs vid den efterföljande uppföljningen tillsammans med lärarlaget. Uppkomna situationer och tänkbara lösningar diskuteras utifrån de processuella och praktiska krav som ställs. Kursen tar också upp frågor om ordföranderollen och bemötande bl.a. ur ett åklagar- respektive försvararperspektiv. Kursen innehåller även frågor om formell och materiell processledning. Kursen avslutas med ett avsnitt om domskrivning. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och rättegångsspel samt i seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå centrala regler i rättegångsbalken och kunna lösa vanligt förekommande processuella problem och situationer som en ordförande vid brottmålsförhandlingar kan ställas inför. Målet är också att de ska kunna identifiera faktorer som bidrar till att höja kvaliteten på domar och beslut januari 2019 Internat i Stockholmstrakten 9 november mars 2019 Internat i Stockholmstrakten 4 januari april 2019 Internat i Stockholmstrakten 8 februari augusti 2019 Internat i Stockholmstrakten 14 juni oktober 2019 Internat i Stockholmstrakten 9 augusti

157 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 4 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på tvistemål. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 3 och AD 5 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen behandlar handläggning av tvistemål och innehåller bl.a. rättegångsspel. Deltagarna förväntas utföra de spelade förhandlingarna utifrån vissa skrivna spelinstruktioner. Även om inte samtliga deltagare kan erbjudas ordföranderollen är målet att alla är aktiva i spelen. Särskild vikt läggs vid den efterföljande uppföljningen tillsammans med lärarlaget. Uppkomna situationer och tänkbara lösningar diskuteras utifrån de processuella och praktiska krav som ställs. Frågor om ordföranderollen och bemötande tas också upp. Ett särskilt avsnitt ägnas åt frågor om förlikning och medling. Undervisningen ges genom föreläsningar, rättegångsspel och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå centrala regler i rättegångsbalken om förberedelsen och huvudförhandlingen i tvistemål samt kunna lösa vanligt förekommande processuella frågeställningar som kan uppkomma vid hanteringen av sådana mål. 4 8 februari 2019 Internat i Stockholmstrakten 7 december april 2019 Internat i Stockholmstrakten 8 februari maj 2019 Internat i Stockholmstrakten 8 mars september 2019 Internat i Stockholmstrakten 20 juni november 2019 Internat i Stockholmstrakten 6 september

158 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 5 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i tingsrätt med inriktning på bevisfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i hovrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin tingsrättstjänstgöring dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 3 och AD 4 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen behandlar de bestämmelser och principer som styr bevisprövningen. Den tar upp formella regler i fråga om olika bevismedel. Den behandlar också delar som rör hur bevisfrågor bör hanteras i formellt och materiellt hänseende. Frågan om vilken betydelse Europakonventionens principer kan få på bevisrättsområdet berörs också. Därtill tas allmänna principer för bevisprövning upp. Även frågor om bevisbörda och beviskrav i brottmål och tvistemål behandlas och särskild tonvikt läggs på placeringen av bevisbördan i tvistemål. Kursen innehåller också ett moment om minnespsykologi, muntliga utsagor samt tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömningar ur ett psykologiskt perspektiv. Slutligen tas frågor om fiskalens yrkesroll upp. Den egna yrkesrollen, ansvar, kultur på arbetsplatsen, bemötande, förhållningssätt och handledarskap diskuteras. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå och diskutera tillämpningen av centrala regler och principer som styr bevisprövningen. De ska dessutom kunna identifiera psykologiska felkällor med relevans för bedömning av tillförlitlighet. Slutligen är målet att ge möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte kring yrkesrollen, bemötande och handledarskap mars 2019 Internat i Stockholmstrakten 11 januari maj 2019 Internat i Stockholmstrakten 8 mars juni 2019 Internat i Stockholmstrakten 11 april oktober 2019 Internat i Stockholmstrakten 9 augusti december 2019 Internat i Stockholmstrakten 4 oktober

159 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 6 Syftet med kursen är att ge ökade kunskaper om arbetet i tingsrätt med inriktning på brottmålsfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 7 och AD 8 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen är inriktad på brottmål och tar särskilt upp frågor gällande tvångsmedel som häktning, kvarstad och beslag, men även förverkande och utvisning. Vidare tar kursen upp processens ram i brottmål där gärningsbegreppet och rättskraftsbegreppet står i fokus och frågor angående justering respektive utvidgning av åtal samt res judicata diskuteras. Kursen behandlar också sekretessfrågor som kan aktualiseras under brottmålsprocessen. Vidare innehåller kursen ett avsnitt om hanteringen av enskilda anspråk inom ramen för brottmålsprocessen. Undervisningen ges genom föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera lösningsalternativ på de materiella och processuella frågor som kursen tar upp. 4 8 februari 2019 Internat i Stockholmstrakten 7 december april 2019 Internat i Stockholmstrakten 1 februari september 2019 Internat i Stockholmstrakten 20 juni oktober 2019 Internat i Stockholmstrakten 16 augusti

160 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 7 Syftet med kursen är att ge ökade kunskaper om påföljder och bevisfrågor. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 6 och AD 8 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Antalet deltagare är begränsat till 20 stycken till följd av att Nationellt forensiskt centrum inte tar emot fler besökare per grupp. Kursen inleds med påföljdsfrågor. Därefter görs ett studiebesök på NFC med genomgångar och rundvandring i syfte att ge en god inblick i verksamheten och arbetet som bedrivs där. Kursen tar också upp verkställighetsfrågor i stort och vilka olika behandlingsformer som finns tillgängliga på landets anstalter. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och studiebesök. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna tillämpa brottsbalkens påföljdsregler i vanligt förekommande fall. Deltagarna ska också vara medvetna om hur arbetet på NFC bedrivs samt förstå hur resultaten redovisas. Deltagarna ska slutligen vara medvetna om hur Kriminalvården arbetar med verkställighet av fängelsestraff och vilka behandlingsformer som förekommer på anstalt mars 2019 Linköping 11 januari maj 2019 Linköping 15 mars september 4 oktober 2019 Linköping 20 juni november 2019 Linköping 16 augusti

161 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 8 Syftet med kursen är att ge ökade kunskaper om tvistemålsprocessen. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i tingsrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Deltagande i kursen bör ske i nära anslutning till kurserna AD 6 och AD 7 och deltagarna bör delta i alla dessa tre kurser inom åtta veckor. Kursen tar upp frågor kring hanteringen av tvistemål. Kursen ger verktyg för att genomföra den muntliga och skriftliga förberedelsen i dispositiva tvistemål aktivt, sammanhållet och effektivt. Den materiella processledningen och särskilt en anpassad användning av de processuella verktyg som rättegångsbalken erbjuder sammanställningar, tidsplaner och s.k. mjuka stupstockar behandlas. Frågor om materiell processledning som kan uppkomma under senare delen av handläggningen och under huvudförhandling tas också upp liksom förlikningsfrågor. Även familjemål behandlas under kursen. Här läggs ett särskilt fokus på förberedelsen, samförståndslösningar och riskbedömningar. Inom ramen för familjerättsavsnittet tas även barns utveckling och behov upp utifrån centrala begrepp som anknytning och minne. Momentet belyser barns behov samt frågor om boende och umgänge för sårbara grupper som barn i vårdnadstvister och barn som utsätts för våld. Vidare behandlas Bryssel II och internationell privaträtt. Slutligen innehåller kursen ett avsnitt om avtalsrätt. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar, processpel och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera hur rättegångsbalkens verktyg kan användas för att genomföra en effektiv förberedelse i dispositiva tvistemål. Målet är också att de ska kunna förstå och diskutera tillämpningen av de bestämmelser inom civilprocessrätten, familjerätten och avtalsrätten som kursen tar upp. Deltagarna ska vidare kunna diskutera frågor om materiell processledning. Slutligen ska de vara medvetna om grunddragen i barns utveckling och behov april 2019 Internat i Stockholmstrakten 8 februari juni 2019 Internat i Stockholmstrakten 11 april november 2019 Internat i Stockholmstrakten 6 september december 2019 Internat i Stockholmstrakten 4 oktober

162 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS AD 9 Kursen syftar till att ge en introduktion till tf. assessorns arbetsuppgifter i hovrätten. Kursen riktar sig till de deltagare som i det närmaste fullgjort sin tjänstgöring i tingsrätt eller helt nyligen påbörjat sin adjunktion i hovrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Kursen behandlar handläggningsfrågor i hovrätt med avseende på bl.a. rättidsprövning, behörighetsfrågor, tidsfrister, vad ett överklagande ska innehålla och hur brister i detta avseende ska hanteras, kommunicering, planering av huvudförhandling samt vilka beslut en ensam domare har rätt att fatta i hovrätten. Kursen tar även upp de hovrättsspecifika frågorna rörande reformatio in pejus och 51 kap. 23 a rättegångsbalken. Vidare behandlas formen för huvudförhandling och bevisupptagning i hovrätt. I detta avsnitt diskuteras frågor i anledning av parts utevaro, sätten att lägga fram bevisning vid huvudförhandlingen och eventuellt nya förhör. I samband med de delar som behandlar bevisupptagning gås även reglerna om tilltrosbevisning igenom. Kursen innehåller vidare ett avsnitt om processens ram i tvistemål. Avsnittet behandlar frågor om bl.a. parternas yrkanden och ändring av talan samt frågor om nya omständigheter och ny bevisning. Kursen tar vidare upp reglerna om prövningstillstånd i hovrätt. Vilka avgöranden som kräver prövningstillstånd, de olika kriterierna för meddelande av prövningstillstånd jämte vissa handläggningsfrågor behandlas. Slutligen innehåller kursen ett avsnitt om Europakonventionens inverkan på den svenska rättsordningen med frågor som uppkommer i praktiska situationer med anledning av konventionen. Undervisningen ges i föreläsnings- och seminarieform. Målet med kursen är att deltagarna kunna förstå och diskutera tillämpningen av de bestämmelser som reglerar vanligt förekommande hovrättsprocessuella frågor. Slutligen ska deltagarna kunna identifiera de situationer där frågor som rör Europakonventionen vanligen uppkommer och kunna förstå hur svenska rättsregler tillämpas i sådana situationer utifrån konventionens krav. 4 7 mars 2019 Stockholm 4 januari maj 2019 Stockholm 15 mars september 2019 Stockholm 20 juni december 2019 Stockholm 4 oktober

163 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS 10 Syftet är att ge deltagarna en inblick i EU-institutionernas, EU-domstolens, Tribunalens, Europarådets och Europadomstolens arbete. De ska därmed få kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Kursen är gemensam för tf. assessorer i allmän domstol och förvaltningsdomstol och riktar sig till dem som befinner sig i den senare delen av sin adjunktionstjänstgöring. Det är en fördel om deltagaren inför kursen har tagit del av Domstolsakademins e-utbildning Europarätt. Kursen är en drygt veckolång grupp- och studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Den består av ett antal studiebesök vid de olika institutionerna och domstolarna. Deltagarna får närvara vid en förhandling i EU-domstolen samt lyssna till olika föredrag. Deltagarna förväntas vara väl förberedda, så att de aktivt kan delta vid studiebesöken och föreläsningarna genom att ställa frågor. Målet med kursen är att deltagarna ska ha fått praktisk erfarenhet av arbetet vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen och kunna förstå hur europarätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol. SÄRSKILT ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Ansökan till kurs 10 görs inledningsvis inte av deltagaren själv utan av överrätternas utbildningsadministratörer. Avgörande är när Europaresan infaller i förhållande till var och ens slutdatum på domstolen. Detta slutdatum ska anges vid ansökan för Domstolsakademins detaljplanering. Deltagarna ska sedan efter en riktad inbjudan ansöka i Kompetensportalen och får ungefär en månad före avresan ett besked om att de antagits. Den särskilda kallelsen innehåller även närmare information om studiebesöken och praktiska frågor. 163

164 Fiskalsutbildningen FOTO Fiskalsutbildningen BILDSIDA

165 Fiskalsutbildningen FISKALSKURSER FÖRVALTNINGSDOMSTOL Utbildningen omfattar tio obligatoriska kurser som infaller under domarutbildningens fyra år. De fyra åren kan delas in i tre steg; tjänstgöring som fiskal i överrätt under minst 1 år och i underrätt under minst 2 år samt adjunktion i överrätt under 1 år. Kurserna koncentreras till dessa steg och brytpunkter då fiskalerna får nya arbetsuppgifter och kommer i kontakt med nya måltyper. STRUKTUR FÖR FÖRVALTNINGSDOMSTOL KAMMARRÄTT 1 ÅR FÖRVALTNINGSRÄTT 2 ÅR KAMMARRÄTT 1 ÅR BRYTPUNKT 1 BRYTPUNKT 2 BRYTPUNKT 3 BRYTPUNKT 4 BRYTPUNKT MÅN MÅN MÅN MÅN MÅN CA 8 DGR TOTALT CA 12 DGR TOTALT CA 11 DGR TOTALT CA 4 DGR TOTALT CA 7 DGR TOTALT INOM 4 VECKOR KURS 1* KURS 3 Kammar- Förvalträttsprocessen ningspro- m.m. cess m.m. INOM 8 VECKOR KURS 2* KURS 4 FDRteknik Socialförrätt m.m. säkrings- m.m. INOM 8 VECKOR KURS 6 KURS 9 Socialför- Kammarsäkringsrätserättsproces- m.m. KURS 7 Skatterätt KURS 10* Europaresan KURS 5 KURS 8 Skatterätt Förvaltningsprocess m.m. * GEMENSAMMA INSLAG FISKAL MED FISKAL SOM BÖRJAR MED FISKAL SOM BÖRJAR MED BLANDADE MÅLTYPER SOCIALFÖRSÄKRINGSMÅL SKATTEMÅL (BÅDE SOCIALFÖRSÄKRING OCH SKATT) (MEN INTE SKATT) (MEN INTE SOCIALFÖRSÄKRING) BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 12 DGR TOTALT BRYTPUNKT MÅN CA 11 DGR TOTALT KURS 3 KURS 6 KURS 3 KURS 5 KURS 3 KURS 4 INOM 8 VECKOR KURS 4 KURS 5 INOM 8 VECKOR KURS 7 KURS 8 INOM 8 VECKOR KURS 4 KURS 6 INOM 8 VECKOR KURS 7 KURS 8 INOM 8 VECKOR KURS 5 KURS 7 INOM 8 VECKOR KURS 6 KURS 8 165

166 Fiskalsutbildningen Utbildningens struktur är uppbyggd så att det vid de fem brytpunkterna finns ett block med delkurser som bör infalla i nära anslutning till varandra. Varje block innehåller delkurser med kursmoment som avspeglar de aktuella utbildningsbehoven. Vid brytpunkterna två och tre kan den ordning som fiskalerna går de olika delkurserna variera, beroende på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns tre alternativ. Det första alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt. Det andra alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skatt. Det tredje alternativet är att arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av skatt, men inte socialförsäkringsmål. Se vidare under varje delkurs. Vissa kursmoment återknyter till tidigare eller senare moment. Delkurserna är inte lika långa utan varierar beroende på innehåll. Av de tio kurserna är delkurserna 1, 2 och 10 gemensamma för allmän domstol och förvaltningsdomstol. Övriga kurser, dvs. kurserna 3 9 är särskilt utformade för de respektive domstolsdomstolsslagen. Kurserna riktar sig i första hand till fiskaler och är obligatoriska för dem. Fiskalerna ansöker själva via Kompetensportalen och under varje delkurs framgår det när sista ansökningsdag är. Se dock det särskilda ansökningsförfarandet för kurs 10. Några av kurserna är emellertid öppna för föredragande i mån av plats. Antalet platser är begränsade till fem per kurstillfälle. Ansökan görs lämpligen efter samråd med Domstolsakademin. Samtliga kurser ges i Stockholmstrakten. 166

167 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 1 Kursen syftar till att ge en introduktion till fiskalens arbete på överrätt och till processen i kammarrätten. Deltagarna bör delta i kursen i nära anslutning till kurs 2 under den första månaden i domstolen. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. Det gemensamma momentet rör frågor kring domarrollen. Det ges möjlighet till reflektion kring den egna yrkesrollen, etik, ansvar, bemötande och förhållningssätt. De särskilda momenten för deltagare från förvaltningsdomstol omfattar processrättsliga frågor, domskrivning och europarätt. Handläggnings- och beredningsfrågor i kammarrätt samt förvaltningsprocesslagen behandlas. Vidare finns ett inslag om domskrivning. Kursen fokuserar också på EU-rättslig metod med inslag av konstitutionell unionsrätt och databassökningar. Undervisningen bedrivs främst i föreläsningsform, men också genom gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå förvaltningsprocessens uppbyggnad samt kunna identifiera vanligt förekommande processuella frågor och förstå de regler och den praxis som styr hanteringen av frågorna. Målet är också att de ska kunna identifiera faktorer som bidrar till att höja kvaliteten på domar och beslut. Vidare ska deltagarna vara medvetna om grunddragen i konstitutionell unionsrätt, kunna förstå unionsrättslig metod samt kunna identifiera och diskutera EU-rättsliga rättskällor. Slutligen ska deltagarna vara medvetna om etiska problem som kan uppkomma i och utanför det dagliga arbetet som domare januari 2019 Stockholm 9 november mars 2019 Stockholm 11 januari juni 2019 Stockholm 8 mars augusti 2019 Stockholm 20 juni november 2019 Stockholm 6 september

168 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 2 Kursen syftar till att ge fiskalerna en fortsättning av introduktionen till arbetet i överrätt. Deltagarna bör delta i kursen efter och i nära anslutning till kurs 1 under de två första månaderna i domstolen. Kursen innehåller dels moment som är gemensamma för fiskaler på allmän domstol och förvaltningsdomstol, dels moment med inriktning på respektive domstolsslag. De gemensamma momenten består av röstteknikövningar samt av praktisk föredragningsteknik, då deltagarna under en videoinspelning får föredra ett förberett mål inför en lärare och en mindre deltagargrupp. De särskilda momenten för deltagare från förvaltningsdomstol rör europarätt, offentlighet och sekretess, socialförsäkringsrätt och säkerhetsfrågor. Centrala delar av europarättens grundläggande och mänskliga fri- och rättigheter gås igenom. Sedan behandlas övergripande frågor om offentlighet och sekretess. Offentlighetsprincipen med fokus på handlingsoffentligheten, begreppet allmän handling och hanteringen av begäran om handlingsutlämnande tas upp. Vidare behandlas offentlighets- och sekretesslagen utifrån hur de materiella sekretessreglerna är uppbyggda och hur skaderekvisiten tillämpas vid en sekretessprövning. Därefter ges en allmän översikt över socialförsäkringen samt försäkringskassans arbete och organisation. Veckans sista moment gäller säkerhetsfrågor. Hur ordföranden kan öka möjligheterna till en lugn och trygg förhandlingssituation samt vilka krav som ställs på ordföranden vid utrymning från förhandlingssalen tas upp. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är är att deltagarna ska kunna förstå grundläggande regler om utlämnande av allmänna handlingar och sekretess samt kunna identifiera och diskutera lösningsalternativ på de frågeställningar som uppkommer till följd av sekretesslagstiftningen i mål vid allmän förvaltningsdomstol. Vidare ska deltagarna kunna använda god föredragningsteknik. Målet med kursen är också att deltagarna ska kunna beskriva grunderna i socialförsäkringen samt innehållet i Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna. Slutligen är målet att deltagarna ska kunna förstå hur man hanterar vissa säkerhetsfrågor. 4 7 februari 2019 Stockholm 7 december april 2019 Stockholm 1 februari juni 2019 Stockholm 11 april september 3 oktober 2019 Stockholm 20 juni december 2019 Stockholm 4 oktober

169 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 3 Syftet med kursen är att förbereda deltagarna för arbetet i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Kursen behandlar olika processuella frågeställningar. Såväl forum- och talerättsfrågor som besluts överklagbarhet tas upp. Vidare behandlas förvaltningsdomstols utredningsskyldighet och tillämpningen av kommuniceringsbestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. Även formell och materiell processledning under den muntliga förhandlingen samt vissa frågor om överläggning och dom tas upp. Kursen innehåller även rättegångsspel i tvångs- och migrationsmål. Deltagarna förväntas genomföra muntliga förhandlingar utifrån vissa skrivna spelinstruktioner. Även om inte samtliga deltagare kan erbjudas ordföranderollen är målet att alla är aktiva i spelen. Särskild vikt läggs vid den efterföljande uppföljningen tillsammans med lärarlaget. Uppkomna situationer och tänkbara lösningar diskuteras utifrån de processuella och praktiska krav som ställs. Kursen tar även upp bevisfrågor som bevisvärdering, bevisbörda och beviskrav. Kursen behandlar slutligen frågor om fiskalens yrkesroll och handledarskap. Den egna yrkesrollen, ansvar, bemötande, förhållningssätt och handledning diskuteras. Undervisningen ges i form av föreläsningar samt genom rättegångsspel, gruppövningar och erfarenhetsutbyte. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera tillämpningen av förvaltningsprocesslagens regler i vanligt förekommande berednings- och förhandlingssituationer. De ska också kunna förstå de regler och principer som gäller i fråga om hantering av bevisning, bevisbörda och beviskrav. Slutligen är målet att ge deltagarna möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte kring yrkesrollen och handledarskap. 4 8 februari 2019 Internat i Stockholmstrakten 7 december september 2019 Internat i Stockholmstrakten 20 juni

170 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 4 Syftet med kursen är att ge en introduktion till socialförsäkrings- och tvångsmål. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med socialförsäkringsmål och tvångsmål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 2 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 5 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Om arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skattemål, bör berörd fiskal delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 6 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN som kursen riktar sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. De har under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål. Denna grupp bör delta i kurs FD 4 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. 170

171 Fiskalsutbildningen Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) Kursen innehåller ett avsnitt om sjukförsäkring. Avsnittet behandlar sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst samt sjuk- och aktivitetsersättning. Särskilt fokus läggs vid sjukdomsbegreppet och arbetsförmågebegreppet och hur dessa begrepp getts innehåll i praxis. Frågor om förhållandet mellan medicin och juridik i sjukförsäkringen problematiseras. Betydelsen av försäkringsmedicinska bedömningar och bevisvärdering i domstol belyses. I avsnittet om sjukpenninggrundande inkomst behandlas frågor om kvalificering för, bestämmande, behållande och ändring av SGI. Vidare tas regler och praxis om sjuk- och aktivitetsersättning upp. Särskilt behandlas bedömning av varaktighetstighetskravet för arbetsförmågans nedsättning. Kursen innehåller också ett avsnitt som tar upp frågor om arbetsskador med koncentration på arbetsskadebegreppet och bevisregler inom området. Särskilda frågor kring bl.a. olycksfall i arbete och arbetssjukdomar behandlas. I fråga om orsakssambad problematiseras bl.a. konkurrerande skadeorsaker och befintligt skick. Vidare berörs huvudprinciperna för beräkning av livränta. Kursen tar också upp psykiatriska diagnoser. Kursen avslutas med ett avsnitt om praktiska handläggningsfrågor relaterade till tvångsvårdsmål. Momentet omfattar såväl psykiatriska tvångvårdsmål som mål om vård av unga och vård av missbrukare. Undervisningen ges genom föreläsningar, diskussioner och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå relevanta bestämmelser för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. De ska också kunna diskutera de principer som gäller för och de svårigheter som finns vid bevisvärdering i socialförsäkringsmål. Målet är också att deltagarna ska kunna diskutera de praktiska frågeställningar som är vanligt förekommande vid handläggning av tvångsmål mars 2019 I Stockholmstrakten 11 januari september 3 oktober 2019 I Stockholmstrakten 20 juni

172 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 5 Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskaper i skatterätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med skattemål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 2 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal inom 8 veckor delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 4. II) Om arbetet på förvaltningsrätten består inledningsvis av skattemål, men inte socialförsäkringsmål, bör berörd fiskal delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN som kursen vänder sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. De har under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål. Denna grupp bör delta i kurs FD 5 i nära anslutning till kurserna FD 7 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. 172

173 Fiskalsutbildningen Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 7 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) Kursen är inriktad på skatterätt. Den tar upp skatteförfarandet med tonvikt på frågor om skattetillägg, tvångsmedel, skönsbeskattning, sakprocess och bevisfrågor. Vidare behandlas beskattning av de olika slagen av kapitalinkomster samt de grundläggande principerna för beskattningen av näringsverksamhet inklusive sambandet mellan redovisning och beskattning. Centrala begrepp och grundläggande principer för beskattningen av inkomster från fåmansföretag tas också upp. Även nya företeelser som kan förväntas leda till nya frågor för domstolarna behandlas kort. Undervisningen ges genom föreläsningar, diskussioner och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera tillämpningen av de bestämmelser i skatteförfarandelagen som normalt aktualiseras i skatteprocessen, särskilt frågor om skattetillägg, tvångsmedel, skönsbeskattning, sakprocessen och kring frågor om bevisbörda och beviskrav i skattemål. Vidare är målet att deltagarna ska kunna förstå principerna för beskattningen av olika slag av kapitalinkomster och de vanligast förekommande frågorna vid beskattningen av näringsverksamhet samt kunna diskutera tillämpningen av de regler som styr beskattningen på de mer ordinära fallen. De ska även kunna förstå centrala begrepp och grundläggande principer vid beskattningen av inkomst av fåmansföretag april 2019 Internat istockholmstrakten 8 februari oktober 2019 Internat i Stockholmstrakten 16 augusti

174 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 6 Kursen är en fortsättning på kursen FD 4. Syftet med kursen är att ge ökade kunskaper i socialförsäkringsrätt. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med socialförsäkringsrätt och tvångsmål under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN som kursen vänder sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 7 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Denna grupp har under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål. Denna grupp bör delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 4 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. 174

175 Fiskalsutbildningen Arbetet på förvaltningsrätten för denna grupp består inledningsvis av socialförsäkringsmål, men inte skatt. Dessa fiskaler bör delta i kurs FD 6 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 4 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) Kursen innehåller ett avsnitt om socialförsäkringsprocessen med fokus på förfarandereglerna. Bland annat behandlas handläggningen vid Försäkringskassan, omprövning och överklagande av beslut och processen i förvaltningsdomstol. Även återkravsprocessen och de frågeställningar som kan uppkomma där diskuteras. Aktuella rättsfall på socialförsäkringsområdet tas upp. Andra förmåner, som vårdbidrag och handikappsersättning och assistentersättning berörs också. Kursen behandlar vidare hur arbetslöshetsförsäkringen är uppbyggd med bland annat fokus på ersättningsvillkor och belopp. Även försäkringsmedicin, försäkringsmedicinska utredningar och de försäkringsmedicinska rådgivarnas uppdrag och arbete för Försäkringskassan tas upp. Kursens sista moment behandlar frågor som EU:s regelverk och samordning inom rättsområdet, gränsdragningsproblematik samt vissa sakområden. Undervisningen ges genom föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera lösningar på de processuella frågeställningar som vanligen uppkommer under socialförsäkringsprocessen. Målet är också att deltagarna ska kunna förstå centrala bestämmelser som reglerar de olika socialförsäkringsförmånerna. De ska också vara medvetna om grunddragen i de försäkringsmedicinska rådgivarnas arbete och utredningar. Slutligen ska deltagarna vara medvetna om det EU-rättsliga regelverk som är aktuellt på socialförsäkringsområdet och hur det samspelar med svensk lagstiftning samt kunna förstå hur förordning 883/2004 tillämpas i förhållande till vissa förmånstyper april 2019 Stockholm 8 februari oktober 2019 Stockholm 16 augusti

176 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 7 Kursen är en fortsättning på kursen FD 5. Syftet med kursen är att ge ökad kunskap på skatterättens område. Kursen riktar sig till de fiskaler som arbetar med skatterätt under tiden de tjänstgör i förvaltningsrätt. Kursen riktar sig till två grupper av fiskaler. DEN FÖRSTA GRUPPEN som kursen riktar sig till är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns två alternativ för denna grupp fiskaler. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Denna grupp har under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål. De bör delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 5 och FD 8 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. DEN ANDRA GRUPPEN är de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i kammarrätt och nyligen har eller inom kort ska påbörja sin förvaltningsrättstjänstgöring, dvs månader efter domarutbildningens början. Det är den period eller skarv som ligger mellan det första överrättsåret och de två förvaltningsrättsåren och som kallas för brytpunkt 2 i fiskalsutbildningen. 176

177 Fiskalsutbildningen Arbetet på förvaltningsrätten för denna grupp består inledningsvis av skattemål, men inte socialförsäkringsmål. Dessa fiskaler bör delta i kurs FD 7 i nära anslutning till kurserna FD 3 och FD 5 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) Kursen tar upp mervärdesskatt, aktiebolagsbeskattning, koncernbeskattning, omstrukturering, internationell beskattning samt genomsyn och tillämpning av skatteflyktslagen. Mervärdesskattens funktion som konsumtionsskatt och de särdrag detta för med sig när det gäller skattens struktur gås igenom. Vidare behandlas grundläggande frågor när det gäller förutsättningar för uttag av skatt respektive avdrag för ingående skatt. Under momentet internationell skatterätt behandlas de tre delområdena intern rätt, skatteavtalsrätt och EU-skatterätt (direkt beskattning). Fokus inom samtliga tre delområden ligger på metodfrågor, dvs. på hur skatteavtal ska tolkas och tillämpas och hur man prövar om en nationell skatterättslig regel strider mot någon av de fria rörligheterna. Kursen avslutas med en introduktion till lagen mot skatteflykt. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera tillämpningen av centrala bestämmelser i mervärdesskattelagen med beaktande av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet. Avseende internationell beskattning är målet att de ska kunna diskutera skatterättsliga problem som uppkommer i gränsöverskridande situationer. De ska även kunna förstå såväl skatteavtal som den metod som EU-domstolen använder på den direkta beskattningens område för att bedöma om en nationell regel utgör ett förbjudet hinder eller inte. Slutligen är målet att deltagarna ska kunna förstå centrala bestämmelser i lagen mot skatteflykt maj 2019 Stockholm 8 mars november 2019 Stockholm 13 september

178 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 8 Syftet med kursen är att ge en ökad kunskap om några av förvaltningsprocessens måltyper som offentlig upphandling och laglighetsprövning. Den är vad gäller tvångsmål en fortsättning på kurs FD 4. Kursen riktar sig till de fiskaler som tjänstgjort cirka ett år i förvaltningsrätt, vilket är den period som kallas för brytpunkt 3 i fiskalsutbildningen. Denna så kallade brytpunkt 3 medför att fiskalerna inom 8 veckor bör delta i tre kurser i nära anslutning till varandra. I vilken ordning fiskalen ska gå kurserna beror på hur arbetet på den enskilda domstolen eller avdelningen är organiserat. Det finns tre alternativ. I) Om arbetet på förvaltningsrätten består av blandade måltyper, dvs. både socialförsäkring och skatt, bör berörd fiskal delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 6 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. II) Om fiskalen under sitt första underrättsår arbetat med socialförsäkringsmål eller andra måltyper, men inte med skattemål bör han eller hon delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 5 och FD 7 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. III) Om fiskalen under sitt första underrättsår arbetat med skattemål eller andra måltyper, men inte med socialförsäkringsmål, bör han eller hon delta i kurs FD 8 i nära anslutning till kurserna FD 4 och FD 6 och delta i alla tre kurserna inom åtta veckor. Vilka tre kurser som blir aktuella för var och en bestäms således av hur arbetet på underrätten ser ut. Avgörande för anmälan och deltagande i de olika kurserna är att innehållet i kurserna ska motsvara fiskalens faktiska arbetsuppgifter i domstolen. (Kurserna 4 5 och 6 7 kan infalla under en annan brytpunkt än som det anges på skissen beroende på fiskalens arbetsuppgifter.) Kursen behandlar förvaltningsprocessrättsliga frågor, laglighetsprövning, offentlig upphandling samt tvångsmål. När det gäller tvångsmålen fokuseras på mål om omhändertagande av barn och 178

179 Fiskalsutbildningen riskbedömningar i dessa mål. Även processrättsliga frågor rörande bl.a. processram och bevisvärdering i dessa mål tas upp. I detta sammanhang behandlas även barns utveckling och behov samt riskfaktorer för ohälsa. När det gäller offentlig upphandling presenteras den huvudsakliga lagreglering och praxis som styr upphandlings- och domstolsprocessen. Fokus ligger på LOU och LUF samt den bakomliggande EU-rätten. Kursen tar även upp laglighetsprövning och i detta avseende behandlas processrättsliga frågor men även den allmänna kommunala kompetensen. Slutligen tas även allmänna processuella frågor upp om överklagbarhet, rättskraft och ramen för processen. Undervisningen ges genom föreläsningar, gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera lösningsalternativ på ofta återkommande materiella och processuella frågor i laglighetsprövningsmål, upphandlingsmål och LVU-mål juni 2019 Stockholm 11 april december 2019 Stockholm 4 oktober

180 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS FD 9 Kursen syftar till att ge en introduktion till tf. assessorns arbetsuppgifter i kammarrätten. Kursen riktar sig till dem som i det närmaste fullgjort sin tjänstgöring i förvaltningsrätt eller helt nyligen påbörjat sin adjunktion på kammarrätt, dvs månader efter domarutbildningens början. Kursen tar upp handläggningsfrågor i kammarrätt vad gäller beredning och avgörande med avseende på prövningstillstånd, tvångsmål, resning, återställande av försutten tid, rättidsprövning, inhibition och muntlig förhandling. Kursen innehåller också frågor om handläggning och prövning av sekretessmål i kammarrätt. Bland annat behandlas frågor om prövningens olika steg, instansordning och talerätt samt vad som särskilt gäller för allmänna handlingar i elektronisk form. Kursen tar även upp Europakonventionen och dess tillämpning i olika måltyper i förvaltningsdomstolarna. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna diskutera tillämpningen av förvaltningsprocesslagens regler på vanligt förekommande handläggningsfrågor i kammarrätt. Vidare ska de kunna förstå de regler som styr rätten att ta del av allmän handling och tillämpa dem i ordinära fall. Slutligen ska de kunna identifiera de situationer där frågor som rör Europakonventionen uppkommer och kunna diskutera lösningar på dessa. 4 7 mars 2019 Stockholm 4 januari september 2019 Stockholm 20 juni

181 Fiskalsutbildningen FISKALSKURS 10 Syftet med kursen är att ge deltagarna en inblick i EU-institutionernas, EUdomstolens, Tribunalens, Europarådets och Europadomstolens arbete. De ska därmed få kunskaper om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Kursen är gemensam för tf. assessorer i allmän domstol och förvaltningsdomstol och riktar sig till dem som befinner sig i den senare delen av sin adjunktionstjänstgöring. Det är en fördel om deltagaren har tagit del av Domstolsakademins e-utbildning Europarätt. Kursen är en drygt veckolång grupp- och studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg. Den består av ett antal studiebesök vid de olika institutionerna och domstolarna. Deltagarna får närvara vid en förhandling i EU-domstolen samt lyssna till olika föredrag. Deltagarna förväntas vara väl förberedda, så att de aktivt kan delta vid studiebesöken och föreläsningarna genom att ställa frågor. Målet med kursen är att deltagarna ska ha fått praktisk erfarenhet av arbetet vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen och kunna förstå hur europarätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol. SÄRSKILT ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Ansökan till kurs 10 görs inledningsvis inte av deltagaren själv utan av överrätternas utbildningsadministratörer. Avgörande är när Europaresan infaller i förhållande till var och ens slutdatum på domstolen. Detta slutdatum ska anges vid ansökan för Domstolsakademins detaljplanering. Deltagarna ska sedan efter en riktad inbjudan ansöka i Kompetensportalen och får ungefär en månad före avresan ett besked om att de antagits. Den särskilda kallelsen innehåller även närmare information om studiebesöken och praktiska frågor. 181

182 BILDSIDA FOTO Fiskalsutbildningen

183 Notarieutbildningen

184 Notarieutbildningen NOTARIEUTBILDNINGEN Domstolsakademins centrala notarieutbildning har som övergripande syfte att möta notariernas utbildningsbehov för att fullgöra aktuella arbetsuppgifter under olika delar av tjänstgöringen. Lokala utbildningsinsatser på varje domstol fyller dock fortfarande en viktig funktion. Tidpunkten för deltagande i kurserna är i många fall flexibel för att möjliggöra anpassning till när notarien får en viss behörighet eller börjar handlägga en viss måltyp. På kurserna undervisar lärare från Sveriges domstolar och kursernas innehåll är samordnat för att säkerställa att notarierna får en så likvärdig utbildning som möjligt. Utöver de kurser som beskrivs nedan finns även en grundkurs i migrationsrätt som är öppen för de notarier som tjänstgör i migrationsdomstol. Kursernas namn och när under tjänstgöringen det som utgångspunkt är tänkt att notarierna ska delta i de olika kurserna framgår nedan och i respektive kursbeskrivning. Kursprogram och information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. Domstolsakademin anmäler de nyanställda notarierna till den inledande introduktionskursen, men i övrigt sköter deltagarna själva ansökan till kurserna. Även andra jurister än notarier kan delta i notariekurserna om de har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet. Detta kan exempelvis gälla föredragande som inte har genomfört notarietjänstgöring eller fiskaler som gjort sin notarietjänstgöring i annat domstolsslag än där man genomför sin domarutbildning. Deltagande sker i mån av plats och det är lämpligt att samråda med Domstolsakademin inför ansökan. KURSER FÖR NOTARIER I ALLMÄN DOMSTOL Introduktionskurs för notarier, 2 dgr Handläggningskurs för tingsnotarier, 3 dgr Behörighetskurs för tingsnotarier, 3 dgr 0 2 MÅN 3 4 MÅN 6 12 MÅN KURSER FÖR NOTARIER I ALLMÄN FÖRVALTNINGSDOMSTOL Introduktionskurs för notarier, 2 dgr Förvaltningsprocess och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr Socialförsäkringsrätt för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr Skatterätt för förvaltningsrättsnotarier, 2 dgr Behörighetskurs för förvaltningsrättsnotarier, 3 dgr 0 2 MÅN 3 18 MÅN 6 12 MÅN 184

185 Notarieutbildningen INTRODUKTIONSKURS FÖR NOTARIER Att tjänstgöra som notarie innebär för många att för första gången arbeta i en domstol. Kursens syfte är att ge nyanställda notarier en introduktion till arbetet i domstol. Kursen riktar sig till notarier som har tjänstgjort högst två månader. Kursen inleds med en genomgång av Sveriges Domstolar, dess delar och olika funktioner samt en internationell utblick avseende europarättsliga och andra internationella åtaganden av central betydelse för den svenska rättstillämpningen. I samband med denna genomgång presenteras Sveriges Domstolar som arbetsgivare, olika karriärmöjligheter inom Sveriges Domstolar samt vilka olika steg som ingår i den traditionella domarutbildningen. Därefter behandlas frågor om rollen som anställd i domstol, däribland bemötandefrågor, etikfrågor, jävsfrågor och säkerhetsfrågor. Kursen tar också upp för domstol relevanta bestämmelser om offentlighet och sekretess samt om delgivning. Vidare behandlas kort de handlingsplaner och strategier för bemötande och domskrivning som gemensamt tagits fram inom Sveriges Domstolar. Slutligen innehåller kursen en del som har olika innehåll för notarier i allmän domstol respektive notarier i allmän förvaltningsdomstol. Denna del tar upp de olika steg som normalt passeras under ett måls väg genom domstolen, från det att målet kommer in till dess domstolen skiljer det från sig. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i föreläsningsform, men även genom gruppövningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om vad som ingår i begreppet Sveriges Domstolar, vilka centrala europarättsliga och internationella åtaganden som påverkar den svenska rättstillämpningen, vilka funktioner de olika delarna av Sveriges Domstolar har, vilka karriärmöjligheter som finns efter notarietjänstgöringen, hur den traditionella domarbanan är uppbyggd och vilka förmåner man har som anställd i Sveriges Domstolar. Deltagarna ska också vara medvetna om grundläggande säkerhetsfrågor och de speciella krav som ställs på anställda i domstol i fråga om bemötande i kontakter med parter och allmänhet, etiska förhållningssätt, jävsproblematik och anmälan av bisysslor. Deltagarna ska också vara medvetna om vissa centrala bestämmelser om offentlighet och sekretess och om delgivning samt kunna identifiera vanligt förekommande situationer där de tillämpas i domstol. Slutligen ska deltagarna kunna beskriva de olika stadier av handläggning som ett mål passerar på sin väg genom en tingsrätt respektive en förvaltningsrätt. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 185

186 Notarieutbildningen HANDLÄGGNINGSKURS FÖR TINGSNOTARIER Arbetsuppgifterna för en notarie i tingsrätt utgörs till stor del av att vara protokollförare vid förhandlingar i brottmål och tvistemål, att lämna förslag på handläggningsåtgärder, att vid behov göra rättsutredningar samt att upprätta förslag till domar och beslut. Notarien får dessutom ofta votera och lämna förslag till avgörande efter förhandlingar där han eller hon har varit protokollförare. Efter en tids tjänstgöring får notarien även behörighet att på eget ansvar handlägga och avgöra vissa enklare mål, som gemensamma ansökningar om äktenskapsskillnad samt ett flertal typer av domstolsärenden. Syftet med kursen är att ge notarien de kunskaper i bland annat processuella frågor, bevisfrågor och domskrivning som krävs för att fullgöra sina arbetsuppgifter på domstolen. Kursen riktar sig till notarier som tjänstgjort cirka tre månader i tingsrätt. Kursen behandlar vanligt förekommande handläggningsfrågor avseende brottmål och tvistemål. Fokus ligger på åtgärder som ska vidtas och kontroller som ska göras när ett mål kommer in till domstolen, men även beredningsfrågor som typiskt sett aktualiseras på ett senare stadium behandlas. Frågor som är specifika för handläggning och avgörande av domstolsärenden tas upp i ett särskilt avsnitt. Rättshjälp är ett annat ämne som behandlas på kursen. Kursen innehåller även en genomgång av påföljdssystemet inklusive reglerna i 34 kap. brottsbalken. Bevisfrågor är ett annat ämne som behandlas under kursen. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om grundläggande processuella regler för hantering av tvistemål, brottmål och ärenden för att kunna lämna förslag i beredningsfrågor. De ska också kunna förstå vissa av dessa regler för att på eget ansvar kunna vidta handläggningsåtgärder i de mål som tremånadersbehörigheten omfattar. Deltagarna ska också kunna beskriva centrala regler om rättshjälp. Deltagarna ska vidare vara medvetna om påföljdssystemets uppbyggnad och bestämmelser samt centrala bevisfrågor och kunna använda dessa kunskaper för att lämna påföljdsförslag vid votering. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 186

187 Notarieutbildningen BEHÖRIGHETSKURS FÖR TINGSNOTARIER Att på eget ansvar handlägga och avgöra mål förutsätter kunskaper i processuella frågor. Eftersom behörigheten medför att notarien ofta är ordförande vid förhandlingar krävs också en större medvetenhet i frågor som rör bemötande av parter och allmänhet samt domskrivning. Kursens syfte är att förbereda notarien för de nya arbetsuppgifter som följer med behörigheten. Kursen riktar sig till notarier som inom kort ska få behörighet att på eget ansvar handlägga och avgöra mål, alternativt nyligen har fått sådan behörighet. Detta innebär att notarien normalt bör gå kursen 6 12 månader från tjänstgöringens början. För att kunna tillgodogöra sig innehållet på ett bra sätt bör notarien ha genomgått både kursen Introduktionskurs för notarier och kursen Handläggningskurs för tingsnotarier. Kursen är inriktad på att förbereda notarien för att på ett effektivt och rättssäkert sätt kunna handlägga och avgöra mål på eget ansvar. Kursen tar upp de processuella regler för brottmål och tvistemål, som formell och materiell processledning och bevisfrågor, som aktualiseras när notarien är ordförande vid förhandlingar. På kursen behandlas också frågor som rör ordförandens förberedelser inför förhandling, handläggningsåtgärder före huvudförhandling och samarbetet med nämndemän. Kursen tar även upp frågor om bemötande och domskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och rättegångsspel. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå de centrala processuella regler i brottmål och tvistemål som ofta aktualiseras i notariemålen. Deltagarna ska också kunna diskutera de olika metoder som kursen förmedlar när det gäller förberedelse inför att vara ordförande vid förhandlingar samt när det gäller domskrivning. Deltagarna ska vidare vara medvetna om vilka faktorer som påverkar parternas och allmänhetens upplevelse av ett gott bemötande samt hur man i olika situationer kan anpassa sitt agerande som ordförande. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 187

188 Notarieutbildningen FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT OCH HANDLÄGGNINGSFRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTSNOTARIER Arbetsuppgifterna för en notarie i förvaltningsrätt består redan tidigt av att bereda mål, göra rättsutredningar, föredra mål för avgörande och upprätta förslag till avgörande. Syftet med kursen är att ge deltagarna en introduktion till förvaltningsprocessrätten. Kursen syftar också till att ge deltagarna kunskaper om beredning av mål, hur man gör en rättsutredning, föredragningsteknik och domskrivningsfrågor. Kursen riktar sig till notarier som har tjänstgjort mellan en och två månader i förvaltningsrätt. Kursen inleds med en kortare historisk överblick. Därefter behandlas förvaltningsprocesslagens bestämmelser med relevans för överprövning av myndighetsbeslut, förvaltningsprocesslagens processuella regler samt handläggningsbestämmelser i andra författningar. Kursen innehåller också avsnitt om metodik för att ta sig an ett mål och göra en rättsutredning, beredningsfrågor, föredragningsteknik och domskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om vissa centrala bestämmelser i förvaltningsprocessrätt och hur de tillämpas på vanligt förekommande fall vid beredningen av mål på domstolen. Deltagarna ska också kunna förstå de metoder som kursen förmedlar för att ta sig an ett mål, göra en rättsutredning och föredra målet för avgörande. Vidare ska deltagarna förstå vad som krävs för att upprätta tydliga och välmotiverade domsförslag. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 188

189 Notarieutbildningen SKATTERÄTT FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTSNOTARIER Vid handläggning av skattemål aktualiseras en rad frågor och regler som är specifika för måltypen. Syftet med kursen är att ge en introduktion till reglerna som styr skatteförfarandet samt ge deltagarna kunskaper om vanligt förekommande beredningsfrågor i skattemål. Kursen riktar sig till notarier som snart ska börja eller nyligen har börjat arbeta med skattemål. Tidpunkten för när notarien bör gå kursen kan alltså variera, men deltagarna bör ha tjänstgjort minst tre månader som notarier när de går kursen. För att fullt ut kunna tillgodogöra sig kursinnehållet bör deltagarna ha genomgått kursen Förvaltningsprocess och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier. Kursen är huvudsakligen inriktad på processuella frågor som är specifika för skattemål. Den tar upp de processuella regler som styr skatteförfarandet samt regler om skattetillägg och anstånd. Kursen behandlar även reglerna om möjligheten för part att få ersättning för kostnader. Undervisningen bedrivs genom föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om de centrala bestämmelser som styr skatteförfarandet och handläggningen av skattemål i domstol samt hur det tillämpas i vanligt förekommande fall. Deltagarna ska även vara medvetna om reglerna som avser anstånd samt rättshjälp och andra ersättningsfrågor. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen.. 189

190 Notarieutbildningen SOCIALFÖRSÄKRINGSRÄTT FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTSNOTARIER Socialförsäkringsområdet är ett omfattande rättsområde som spänner över ett stort antal förmåner och ersättningar. I många fall gäller särskilda processuella regler för förfarandet. Syftet med kursen är att ge en introduktion i ämnet samt att ge deltagarna kunskaper för att kunna ta sig an mål som rör de vanligast förekommande områdena inom socialförsäkringsrätten. Kursen riktar sig till notarier som snart ska börja eller nyligen har börjat arbeta med socialförsäkringsmål. Tidpunkten för när notarien bör gå kursen kan alltså variera, men deltagarna bör ha tjänstgjort minst tre månader när de går kursen. För att fullt ut kunna tillgodogöra sig kursinnehållet bör deltagarna ha genomgått kursen Förvaltningsprocess och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier. Kursen är såväl processuellt som materiellt inriktad och behandlar de mest vanligt förekommande måltyperna inom socialförsäkringsrätten. Kursen tar upp socialförsäkringssystemets framväxt och därefter behandlas områdena sjukförsäkring, förmåner för funktionshindrade (assistans, bilstöd, vårdbidrag, handikappersättning), arbetsskada och återkrav. Kursen innehåller även ett avsnitt som tar upp för socialförsäkringsmålen specifika handläggningsfrågor. Kursen avslutas med ett avsnitt om EU-rätt med anknytning till socialförsäkringsrätt. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska vara medvetna om vissa centrala bestämmelser som styr handläggningen av socialförsäkringsmål och hur de används vid beredningen. Deltagarna ska också vara medvetna om de mest centrala reglerna som rör sjukförsäkring, förmåner för funktionshindrade (assistans, bilstöd, vårdbidrag, handikappersättning), arbetsskada och återkrav. Slutligen ska deltagarna kunna beskriva grunddragen i EU-rättens inverkan på socialförsäkringsområdet. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 190

191 Notarieutbildningen BEHÖRIGHETSKURS FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTSNOTARIER Att på eget ansvar handlägga och avgöra mål förutsätter kunskaper i centrala processuella frågor. Eftersom behörigheten medför att notarien ofta är ordförande vid föredragningar eller förhandlingar krävs också medvetenhet i frågor om bemötande av parter och allmänhet samt om domskrivning. Kursen syftar till att förbereda notarien för de nya arbetsuppgifter som följer med behörigheten att på eget ansvar handlägga och avgöra mål. Kursen riktar sig till notarier som inom kort ska få behörighet att på eget ansvar handlägga och avgöra mål, alternativt nyligen har fått sådan behörighet. Detta innebär att notarien normalt bör gå kursen 6 12 månader från tjänstgöringens början. För att kunna tillgodogöra sig innehållet på ett bra sätt bör notarien ha genomgått både kursen Introduktionskurs för notarier och kursen Förvaltningsprocess och handläggningsfrågor. Kursen är inriktad på att förbereda notarien för att på ett effektivt och rättssäkert sätt kunna handlägga och avgöra mål på eget ansvar. Kursen tar upp de processuella regler om processledning, utredningsplikt och bevisning som vanligen aktualiseras när notarien är ordförande vid föredragningar och förhandlingar. Vidare behandlas frågor som rör ordförandens förberedelser inför föredragning eller förhandling samt samarbetet med nämndemän. Kursen tar även upp frågor om bemötande och domskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och rättegångsspel. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå de centrala processuella regler som styr frågor som processens ram, processledning, utredningsplikt och bevisning. Deltagarna ska också kunna diskutera de metoder som kursen förmedlar när det gäller förberedelse inför att vara ordförande vid föredragningar och förhandlingar samt när det gäller domskrivning. Deltagarna ska vidare vara medvetna om vilka faktorer som påverkar parternas och allmänhetens upplevelse av ett gott bemötande samt hur man i olika situationer kan anpassa sitt agerande som ordförande. TILLFÄLLE Information om tillgängliga kurstillfällen finns i Kompetensportalen. 191

192 BILDSIDA FOTO Notarieutbildningen

193 Utbildning för föredragande m.fl.

194 Utbildning för föredragande m.fl. INFORMATION OM KURSUTBUD FÖR FÖREDRAGANDE OCH BEREDNINGSJURISTER FÖREDRAGANDE Nyanställda föredragande med behov av grundläggande utbildning i förvaltningsprocessrätt, praktisk handläggning av mål, föredragningsteknik och domskrivning hänvisas till kursen Förvaltningsprocessrätt och handläggningsfrågor inom ramen för notarieutbildningen. Även i övrigt kan föredragande delta i kurser inom notarie- och fiskalsutbildningarna om de har ett utbildningsbehov som motsvaras av kursinnehållet. Deltagande sker i mån av plats och det är lämpligt att samråda med Domstolsakademin inför ansökan. För mer erfarna föredragande hänvisas till det centrala kursutbudet där det finns ett flertal kurser som är öppna för föredragande som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet och som uppfyller eventuella förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet. Domstolsakademin erbjuder även särskilda ämnesspecifika dagar för erfarna föredragande genom kursen Föredragandedagar. När det gäller utbildning i migrationsrätt ges kursen Grundkurs i migrationsrätt för föredragande och notarier. BEREDNINGSJURISTER Beredningsjurister med behov av grundutbildning erbjuds plats på kurser inom ramen för notarieutbildningen och fiskalsutbildningen. På så vis finns goda förutsättningar att anpassa utbildningen efter det individuella behovet. För mer erfarna beredningsjurister hänvisas till det centrala kursutbudet där det finns ett flertal kurser som är öppna för beredningsjurister som har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet och som uppfyller eventuella förkunskapskrav eller krav på viss erfarenhet. 194

195 Utbildning för föredragande m.fl. FÖREDRAGANDEDAGAR 2019 Förvaltningsdomstolarna handlägger en mängd olika måltyper och det finns ett behov av löpande fortbildning för de föredragande som handlägger dessa mål. Syftet med kursen är att ge deltagarna möjlighet att ta del av nyheter samt ge tillfälle till fördjupning inom utvalda delar av förvaltningsdomstolarnas rättsområden och områden som rör yrkesrollen. En viktig del är också att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte. Kursen riktar sig till föredragande och är öppen endast för denna kategori. Deltagande i kursen förutsätter flerårig erfarenhet av arbete som föredragande. Domstolskademin anordnar återkommande utbildningsdagar för föredragande med flerårig erfarenhet av arbetet. På Föredragandedagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis. Dagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. Undervisningen ges framför allt genom föreläsningar. Den sker huvudsakligen i helgrupp, men det förekommer även pass där deltagarna delas upp i mindre grupper utifrån valbara spår. Deltagarna ges även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte vid en gemensam middag. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka lärare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen före sista ansökningsdag. Målet med kursen att deltagarna ska få del av samt kunna diskutera och analysera nyheter och aktuella frågor inom olika rättsområden som förekommer vid förvaltningsdomstolarna och inom områden som rör yrkesrollen. Målet är också att ge deltagarna möjlighet till erfarenhetsutbyte. KURSLEDARE Rådmannen Veronica Lindström, Förvaltningsrätten i Jönköping ÖVRIGA LÄRARE Meddelas senare september 2019 Stockholm 10 augusti

196 Utbildning för föredragande m.fl. GRUNDKURS I MIGRATIONSRÄTT FÖR FÖREDRAGANDE OCH NOTARIER För att kunna arbeta med migrationsrätt krävs kunskaper om vissa för utlänningsrätten centrala bestämmelser, handläggningsfrågor och vägledande rättsfall. Syftet med kursen är att ge dessa grundläggande kunskaper. Kursen riktar sig till föredragande och notarier i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Deltagarna förutsätts ha kunskaper i förvaltningsprocessrätt motsvarande dem som ges i kursen för notarier i förvaltningsprocessrätt, Förvaltningsprocessrätt och handläggningsfrågor för förvaltningsrättsnotarier. Målgruppen är personer som har begränsad erfarenhet av handläggning av migrationsmål. Kursen behandlar de mest centrala delarna i den svenska utlänningslagstiftningen, dvs. skyddsbestämmelser, anhöriginvandring, avvisning eller utvisning, prövning på verkställighetsstadiet och förvar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna ska kunna förstå centrala bestämmelser i migrationsrätt och diskutera tillämpningen av dem januari 2019 Göteborg 30 november mars 2019 Stockholm 25 januari maj 2019 Malmö 22 mars september 2019 Göteborg 27 juni oktober 2019 Stockholm 16 augusti december 2019 Malmö 11 oktober

197 Register Register 197

198 Register KRONOLOGISKT SCHEMA KRONOLOGISKT REGISTER KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Mark- och miljörättsdagar januari 2019 Stockholm 10 december Skattefrågor i förvaltnings- och straffprocess Migrationsrätt januari och januari januari 2019 Stockholm 10 december Stockholm 10 december Hemliga tvångsmedel 29 januari 2019 Stockholm 10 december Fördjupningskurs i tvångsmål lrv och lpt januari 2019 Stockholm 10 december Handläggning av ungdomsmål januari 2019 Malmö 10 december Sjukdom och arbetsförmåga 31 januari 1 februari 2019 Stockholm 10 december Fri rörlighet i migrationsrätten 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december Hovrättsprocessen i brottmål 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december Barnet i rättsprocessen 6 7 februari 2019 Stockholm 20 december Förorenad mark 7 februari 2019 Stockholm 20 december Straffrättsseminarium för erfarna domare Domarrollen A domarrollen och domstolens funktion 7 februari 2019 Stockholm 20 december mars 2019 Stockholm 20 januari Natura 2000 och artskyddet 6 7 mars 2019 Stockholm 20 januari Grundläggande förvaltningsprocessrätt 7 8 mars 2019 Stockholm 20 januari Fördjupning i mervärdeskatterätt mars 2019 Stockholm 30 januari Förvaltningsprocess-rättsdagar mars 2019 Stockholm 30 januari Bevisbörda och beviskrav i tvistemål mars 2019 Stockholm 30 januari Teknikerdagar miljö mars 2019 Stockholm 30 januari Konkursrätt mars 2019 Stockholm 30 januari Offentlighet och sekretess förvaltningsdomstol mars 2019 Malmö 30 januari Sexualbrott och våld i nära relationer mars 2019 Stockholm 30 januari Domarrollen B bemötande och säkerhet mars 2019 Stockholm 30 januari Grundläggande miljörätt 2 26 mars 2019 Stockholm 10 februari Grundläggande fastighetsrätt 2 27 mars 2019 Stockholm 10 februari Grundläggande plan- och byggrätt 2 27 mars 2019 Stockholm 10 februari Entreprenadrätt mars 2019 Stockholm 10 februari Processrättsdagar april 2019 Stockholm 10 februari Ramen för processen i förvaltningsmål 3 april 2019 Stockholm 20 februari Teknikerdagar pbl april 2019 Meddelas senare 20 februari Offentlig upphandling 4 5 april 2019 Stockholm 20 februari Ägarbeskattning och fåmansföretag 9 april 2019 Stockholm 20 februari Allmän straffrätt april 2019 Stockholm 20 februari

199 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Domarrollen C domarens kommunikation april 2019 Stockholm 20 februari Kommunalrätt och laglighetsprövning april 2019 Stockholm 20 februari Internationell familjerätt april 2019 Stockholm 10 mars Skattebrott och penningtvättsbrott april 2019 Stockholm 10 mars Fördjupningskurs i tvångsmål lvu 7 8 maj 2019 Stockholm 20 mars Migrationsrättsdagar maj 2019 Stockholm 20 mars Påföljdsbestämning maj 2019 Ystad 20 mars Vägval i mål om vårdnad, boende och umgänge 9 10 maj 2019 Stockholm 20 mars Barn och unga i migrationsmål maj 2019 Stockholm 30 mars Migrationsrätt maj och maj 2019 Stockholm 30 mars Hyresrättsdagar maj 2019 Stockholm 30 mars Narkotika- och dopningsbrott maj 2019 Stockholm 10 april I hederns namn maj 2019 Stockholm 10 april Företrädaransvar och betalningssäkring 23 maj 2019 Stockholm 10 april Häktning, beslag och förverkande maj 2019 Stockholm 10 april Juridisk engelska 28 maj 2019 Stockholm 10 april Offentlighet och sekretess förvaltningsdomstol Domarrollen A domarrollen och domstolens funktion augusti 2019 Malmö 20 juni augusti 2019 Stockholm 20 juni Allmän straffrätt augusti 2019 Stockholm 20 juni Värdering av muntlig bevisning rättspsykologi 28 augusti 2019 Stockholm 20 juni Processledning och utredningsansvar augusti 2019 Stockholm 20 juni Offentlighet och sekretess allmän domstol 3 4 september 2019 Stockholm 20 juni Sexualbrott och våld i nära relationer september 2019 Göteborg 20 juni Offentlig upphandling 4 5 september 2019 Stockholm 20 juni Processuella frågor i socialförsäkringsmål 4 5 september 2019 Stockholm 20 juni Värdering av teknisk bevisning 3 5 september 2019 Linköping 20 juni Muntlig bevisning i förvaltningsdomstol 9 10 september 2019 Stockholm 20 juni Barnets bästa september 2019 Stockholm 20 juni Domarrollen B bemötande och säkerhet Koncernbeskattning med internationell inriktning september 2019 Stockholm 20 juni september 2019 Stockholm 10 augusti Identitetshandlingar i migrationsmål september 2019 Stockholm 10 augusti

200 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Migrationsrätt september och september 2019 Stockholm 10 augusti Bokföring och redovisning september 2019 Stockholm 10 augusti Påföljdsseminarium för erfarna domare 26 september 2019 Stockholm 10 augusti Utsökningsrätt 26 september 2019 Stockholm 10 augusti Upphandlingsdagar oktober 2019 Stockholm 20 augusti Skiljeförfarande i hyres- och arrendenämnd Domarrollen C domarens kommunikation 2 oktober 2019 Stockholm 20 augusti oktober 2019 Stockholm 20 augusti Grundläggande förvaltningsprocessrätt 3 4 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Civilrättsdagar oktober 2019 Stockholm 20 augusti Processledning i tvistemål 7 8 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Beredning av asylmål 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Domarrollsseminarium för erfarna domare 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Fördjupning i plan- och byggrätt oktober 2019 Stockholm 30 augusti Nätbrott oktober 2019 Stockholm 30 augusti Förvaltningsprocessrätt ur ett eu-rättsligt perspektiv Europarätt ur ett mark- och miljörättsligt perspektiv oktober 2019 Stockholm 30 augusti oktober 2019 Stockholm 10 september LSS och assistansersättning oktober 2019 Stockholm 10 september Hovrättsprocessen i tvistemål oktober 2019 Stockholm 10 september Religiös och sexuell identitet i asylmål oktober 2019 Stockholm 10 september Domarrollen D domare i Europa November 2019 Luxemburg/ Strasbourg 20 juni Familjerättsdagar november 2019 Stockholm 20 september Tillförlitlighet och trovärdighet i asylmål 5 6 november 2019 Stockholm 20 september Verklig innebörd och skatteflykt 6 november 2019 Stockholm 20 september Förlikning och medling för erfarna domare 7 8 november 2019 Stockholm 20 september Skatteförfarandet och skattetillägg 7 8 november 2019 Stockholm 20 september Påföljdsbestämning november 2019 Stockholm 30 september Sjukpenninggrundande inkomst för företagare 13 november 2019 Stockholm 30 september Skatterättsdagar november 2019 Stockholm 30 september Teknikerdagar fastighet november 2019 Stockholm 30 september Immaterial- och marknadsrättsdag november 2019 Stockholm 30 september Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder november 2019 Stockholm 10 oktober Socialförsäkringsrätt november 2019 Stockholm 10 oktober Migrationsrätt november och november 2019 Stockholm 10 oktober Bostadsrättsdagar november 2019 Stockholm 10 oktober Socialförsäkringsdagar november 2019 Stockholm 20 oktober

201 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Processrättsseminarium för mark- och miljödomstol november 2019 Stockholm 10 oktober Bevisning i förvaltningsprocessen november 2019 Stockholm 10 oktober Psykisk sjukdom m.m. 2 3 december 2019 Stockholm 20 oktober Rättegångshinder och andra preliminärfrågor 4 5 december 2019 Stockholm 20 oktober Straffrättsdagar december 2019 Stockholm 20 oktober Socialförsäkringsrätt november 2018 Stockholm 10 oktober Fördjupning i miljörätt tillståndsprövningen november 2018 Stockholm 10 oktober Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder november 2018 Stockholm 10 oktober Socialförsäkringsdagar november 2018 Stockholm 10 oktober Bevisning i förvaltningsprocessen november 2018 Stockholm 10 oktober Psykisk sjukdom m.m. 3 4 december 2018 Stockholm 20 oktober Rättegångshinder och andra preliminärfrågor 4 5 december 2018 Stockholm 20 oktober Straffrättsdagar december 2018 Stockholm 20 oktober E-UTBILDNINGAR E-UTBILDNINGAR KURS SIDA Europarätt 36 Grundläggande fastighetsrätt 1 64 Grundläggande migrationsrätt 80 Grundläggande miljörätt 1 66 Grundläggande plan- och byggrätt 1 68 Handläggning av familjemål 38 Internationell straffrätt 134 Konkursrätt 1 60 Mervärdeskatterätt 110 Sjukpenninggrundande inkomst 122 Skatteförfarandet 111 Socialförsäkringens eu-regler 125 Socialförsäkringsrätt Tvångsmål

202 Register ALFABETISKT REGISTER ALFABETISKT REGISTER KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Allmän straffrätt augusti 2019 Stockholm 20 juni Allmän straffrätt april 2019 Stockholm 20 februari Barn och unga i migrationsmål maj 2019 Stockholm 30 mars Barnet i rättsprocessen 6 7 februari 2019 Stockholm 20 december Barnets bästa september 2019 Stockholm 20 juni Beredning av asylmål 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Bevisbörda och beviskrav i tvistemål mars 2019 Stockholm 30 januari Bevisning i förvaltningsprocessen november 2019 Stockholm 10 oktober Bokföring och redovisning september 2019 Stockholm 10 augusti Bostadsrättsdagar november 2019 Stockholm 10 oktober Civilrättsdagar oktober 2019 Stockholm 20 augusti Domarrollen A domarrollen och domstolens funktion 6 7 mars augusti 2019 Domarrollen B bemötande och säkerhet mars september 2019 Domarrollen C domarens kommunikation april oktober 2019 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Domarrollen D domare i Europa November 2019 Luxemburg/ Strasbourg 20 januari juni januari juni februari augusti juni Domarrollsseminarium för erfarna domare 9 10 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Entreprenadrätt mars 2019 Stockholm 10 februari Europarätt e-utbildning 36 Europarätt ur ett mark- och miljörättsligt perspektiv oktober 2019 Stockholm 10 september Familjerättsdagar november 2019 Stockholm 20 september Fri rörlighet i migrationsrätten 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december Fördjupning i mervärdeskatterätt mars 2019 Stockholm 30 januari Fördjupning i plan- och byggrätt oktober 2019 Stockholm 30 augusti Fördjupningskurs i tvångsmål LRV och LPT januari 2019 Stockholm 10 december Fördjupningskurs i tvångsmål LVU 7 8 maj 2019 Stockholm 20 mars Företrädaransvar och betalningssäkring 23 maj 2019 Stockholm 10 april Förlikning och medling för erfarna domare 7 8 november 2019 Stockholm 20 september Förorenad mark 7 februari 2019 Stockholm 20 december Förvaltningsprocessrätt ur ett EU-rättsligt perspektiv oktober 2019 Stockholm 30 augusti Förvaltningsprocessrättsdagar mars 2019 Stockholm 30 januari Grundläggande fastighetsrätt 1 e-utbildning 64 Grundläggande fastighetsrätt 2 27 mars 2019 Stockholm 10 februari Grundläggande förvaltningsprocessrätt 7 8 mars oktober 2019 Stockholm Stockholm 20 januari augusti 2019 Grundläggande migrationsrätt e-utbildning 80 Grundläggande miljörätt 1 e-utbildning

203 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Grundläggande miljörätt 2 26 mars 2019 Stockholm 10 februari Grundläggande plan- och byggrätt 1 e-utbildning 68 Grundläggande plan- och byggrätt 2 27 mars 2019 Stockholm 10 februari Handläggning av familjemål e-utbildning 38 Handläggning av ungdomsmål januari 2019 Malmö 10 december Hemliga tvångsmedel 29 januari 2019 Stockholm 10 december Hovrättsprocessen i brottmål 5 6 februari 2019 Stockholm 20 december Hovrättsprocessen i tvistemål oktober 2019 Stockholm 10 september Hyresrättsdagar maj 2019 Stockholm 30 mars Häktning, beslag och förverkande maj 2019 Stockholm 10 april I hederns namn maj 2019 Stockholm 10 april Identitetshandlingar i migrationsmål september 2019 Stockholm 10 augusti Immaterial- och marknadsrättsdag november 2019 Stockholm 30 september Internationell familjerätt april 2019 Stockholm 10 mars Internationell straffrätt e-utbildning 134 Juridisk engelska 28 maj 2019 Stockholm 10 april Kommunalrätt och laglighetsprövning april 2019 Stockholm 20 februari Koncernbeskattning med internationell inriktning 17 september 2019 Stockholm 10 augusti Konkursrätt 1 e-utbildning 60 Konkursrätt mars 2019 Stockholm 30 januari Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder november 2019 Stockholm 10 oktober LSS och assistansersättning oktober 2019 Stockholm 10 september Mark- och miljörättsdagar januari 2019 Stockholm 10 december Mervärdeskatterätt e-utbildning 110 Migrationsrätt januari och januari maj och maj september och september november och november 2019 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm 10 december mars augusti oktober 2019 Migrationsrättsdagar maj 2019 Stockholm 20 mars Muntlig bevisning i förvaltningsdomstol 9 10 september 2019 Stockholm 20 juni Narkotika- och dopningsbrott maj 2019 Stockholm 10 april Natura 2000 och artskyddet 6 7 mars 2019 Stockholm 20 januari Nätbrott oktober 2019 Stockholm 30 augusti Offentlig upphandling 4 5 april september 2019 Stockholm Stockholm 20 februari juni 2019 Offentlighet och sekretess allmän domstol 3 4 september 2019 Stockholm 20 juni Offentlighet och sekretess förvaltningsdomstol mars augusti 2019 Malmö Malmö 30 januari juni

204 Register KURS DATUM ANM. SENAST ORT SIDA Processledning i tvistemål 7 8 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Processledning och utredningsansvar augusti 2019 Stockholm 20 juni Processrättsdagar april 2019 Stockholm 10 februari Processrättsseminarium för mark- och miljödomstol november 2019 Stockholm 10 oktober Processuella frågor i socialförsäkringsmål 4 5 september 2019 Stockholm 20 juni Psykisk sjukdom m.m. 2 3 december 2019 Stockholm 20 oktober Påföljdsbestämning maj 2019 Ystad 20 mars Påföljdsbestämning november 2019 Stockholm 30 september Påföljdsseminarium för erfarna domare 26 september 2019 Stockholm 10 augusti Ramen för processen i förvaltningsmål 3 april 2019 Stockholm 20 februari Religiös och sexuell identitet i asylmål oktober 2019 Stockholm 10 september Rättegångshinder och andra preliminärfrågor 4 5 december 2019 Stockholm 20 oktober Sexualbrott och våld i nära relationer mars 2019 Stockholm 30 januari Sexualbrott och våld i nära relationer september 2019 Göteborg 20 juni Sjukdom och arbetsförmåga 31 januari 1 februari 2019 Stockholm 10 december Sjukpenninggrundande inkomst e-utbildning 122 Sjukpenninggrundande inkomst för företagare 13 november 2019 Stockholm 30 september Skattebrott och penningtvättsbrott april 2019 Stockholm 10 mars Skattefrågor i förvaltnings- och straffprocess januari 2019 Stockholm 10 december Skatteförfarandet e-utbildning 111 Skatteförfarandet och skattetillägg 7 8 november 2019 Stockholm 20 september Skatterättsdagar november 2019 Stockholm 30 september Skiljeförfarande i hyres- och arrendenämnd 2 oktober 2019 Stockholm 20 augusti Socialförsäkringens EU-regler e-utbildning 125 Socialförsäkringsdagar november 2019 Stockholm 20 oktober Socialförsäkringsrätt 1 e-utbildning 123 Socialförsäkringsrätt november 2019 Stockholm 10 oktober Straffrättsdagar december 2019 Stockholm 20 oktober Straffrättsseminarium för erfarna domare 7 februari 2019 Stockholm 20 december Teknikerdagar fastighet november 2019 Stockholm 30 september Teknikerdagar miljö mars 2019 Stockholm 30 januari Teknikerdagar PBL april 2019 Meddelas senare 20 februari Tillförlitlighet och trovärdighet i asylmål 5 6 november 2019 Stockholm 20 september Tvångsmål e-utbildning 148 Upphandlingsdagar oktober 2019 Stockholm 20 augusti Utsökningsrätt 26 september 2019 Stockholm 10 augusti Verklig innebörd och skatteflykt 6 november 2019 Stockholm 20 september Vägval i mål om vårdnad, boende och umgänge Värdering av muntlig bevisning rättspsykologi 9 10 maj 2019 Stockholm 20 mars augusti 2019 Stockholm 20 juni Värdering av teknisk bevisning 3 5 september 2019 Linköping 20 juni Ägarbeskattning och fåmansföretag 9 april 2019 Stockholm 20 februari

205 205 Register