Utbildningar Domstolsakademin

Transkript

1 Utbildningar 2015 Domstolsakademin

2 Om sl agsbild Joakim Zetterstedt föreläser om Hovrättsprocessen för en grupp fiskaler. Bilder Bilderna i katalogen är tagna av Per Carlsson, Domstolsverket. Diarienum m er tryck Tryckt hos Edita Bobergs AB, Falun, september 2014.

3 I n n e h å l l Innehåll Förord Kontaktuppgifter... 6 Allmänt om våra utbildningar... 9 Kurskategorier... 9 Kursbeskrivningar Att välja rätt kurs Anv isningar för anmälan Övrigt Allmänna utbildningar Allmän civ ilrätt Att tala genom tolk Barnet i rättsprocessen Domarrollen Entreprenadrätt Europarätt Familjerätt Fastighetstaxering Företagsekonomi Förvaltningsprocessrätt Hedersproblematik Hyres- och arrenderätt Kommunalrätt Mark- och miljörätt Medicinen i rätten Migrationsrätt Obeståndsrätt Offentlig upphandling Offentlighet och sekretess Processrätt Psykisk sjukdom m.m Skatterätt Socialförsäkringsrätt Straffrätt Tvångsmål Fiskalsutbildningen Utbildning för föredragande m.fl Register Kronologiskt schema Alfabetiskt register

4 I n n e h å l l 4

5 F ö r o r d Förord Något som definitivt kommer märkas under 2015 är Domardagen. Då kommer samtliga domare att kunna samlas på samma sätt som vi gjorde Jag hoppas att Domardagen 2015 blir lika lyckad som 2010! Men vi kommer under 2015 naturligtvis också att erbjuda ett stort utbud av utbildningar. Vi fortsätter vår ambition att öka tydligheten om våra kursers syfte, mål och målgrupper och vad man som deltagare kan förväntas kunna tillgodogöra sig under våra utbildningar. Vi hoppas också att detta ska underlätta när man väljer vilka kurser som man bör gå. Förord Huvuddelen av våra utbildningar är öppna för alla domare, föredragande och beredningsjurister. För att underlätta att avgöra vilken kunskapsnivå en viss utbildning motsvarar har kurserna sedan några år delats in i tre slag, märkta med symbolerna B för baskurs, F för fördjupningskurs och S för specialistkurs. Utbildningar som har inslag av europarätt har dessutom försetts med en särskild flagga. Om deltagande i kursen förutsätter att kursdeltagaren har vissa förkunskaper eller viss erfarenhet av det ämne som kursen behandlar så anges detta särskilt i kursbeskrivningen. Vi anpassar kontinuerligt vårt utbud av utbildningar utifrån de krav och behov som domarna och domstolarna har. Men vi har också intensifierat arbetet med att se över hur vi egentligen utvecklar kompetensen. Ett led i detta är att under 2015 erbjuda våra lärare ytterligare stöttning i lärarrollen, bland annat i form av särskilt anpassad pedagogisk utbildning. Vi kommer vidare att prioritera kurser som bygger mer på erfarenhetsutbyten än vad som tidigare varit fallet. En satsning som vi gör för att på detta sätt stärka domarens roll är att erbjuda fler möjligheter till erfarenhetsutbyte vid speciellt utformade ämnesspecifika dagar för domare. Detta arbete kommer att fortsätta och få ytterligare genomslag under Vi hoppas att detta kommer att märkas på våra utbildningar. Välkomna till våra kurser under 2015! Lennart Johansson Rektor 5

6 K o n ta k t u p p g i f t e r Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter REKTOR Lennart Johansson Tfn Mobil BITRÄDANDE REKTOR Anders Olofsson Tfn Mobil ÄMNESANSVARIGA Familjerätt Ylva Myhrberg, rådman, Norrtälje tingsrätt Förvaltningsprocessrätt Henrik Hedberg, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö Processrätt Magdalena Hägg Bergvall, chefsrådman, Nacka tingsrätt Skatterätt Madelaine Tunudd, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Mark- och miljörätt Gunnar Bergelin, rådman, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Migrationsrätt Lars I. Magnusson, rådman, Förvaltningsrätten i Göteborg Socialförsäkringsrätt Henrik Jansson, kammarrättsråd, Kammarrätten i Stockholm Straffrätt Annika Rojas Wiberg, rådman, Jönköpings tingsrätt 6

7 K o n ta k t u p p g i f t e r KOMPETENSUTVECKLARE Charlotta Alsterstad Lindfors, Göteborg Tfn Mobil Ann-Marie Basun, Stockholm Tfn Mobil Robert Lindh, Göteborg Tfn Mobil Vilhelm Patrikson, Malmö Tfn Mobil Caroline Rosengren, Malmö Tfn Mobil UTBILDNINGSADMINISTRATÖRER Cecilia Almgren Tfn Marie Frenzel Tfn Janita Frödén Tfn Inger Malmsjö Tfn

8 bildsida Foto Kontaktuppgifter

9 A l l m ä n t o m v å r a u t b i l d n i n g a r Allmänt om våra utbildningar Allmänt om våra utbildningar Kurskategorier Domstolsakademins utbildningar är indelade i kategorierna baskurs, fördjupningskurs och specialistkurs. Kategorierna förklaras nedan. Symbolen betecknar baskurs på en grundläggande nivå. Vad som utgör en grundläggande nivå kan skifta, men utgångspunkten ska vara en ordinarie domares kompetensnivå. Med detta menas en fördjupningskurs som kräver att deltagarna redan har grundläggande kunskaper motsvarande minst vad som kan inhämtas genom en baskurs. Fördjupningskurser riktar sig typiskt sett till alla jurister, men är framförallt avsedda för mer erfarna juristers behov av kompetensutveckling. Detta står för en specialistkurs avsedd att ge särskild sakkunskap hos vissa jurister. Det är alltså fråga om att tillföra domstolen en kompetens som man inte kan begära eller förvänta sig att alla jurister har. Utbildningarna är ofta utformade som så kallade stegkurser där tanken är att samma deltagare ska kunna gå en hel specialistutbildning tillsammans och på så vis bygga upp ett nätverk. Symbolen visar att kursen tar upp europarättsliga frågor. 9

10 A l l m ä n t o m v å r a u t b i l d n i n g a r Kursbeskrivningar Kursbeskrivningen är det dokument som beskriver en kurs. Alla kursbeskrivningar i Domstolsakademins kurskatalog är utformade på samma sätt. En kursbeskrivning innehåller alltid uppgift om kursens syfte, innehåll, undervisningsform och lärandemål samt målgrupp. Om det finns särskilda förkunskapskrav anges detta särskilt. Tanken är att det ska vara lätt att hitta rätt kurs avseende såväl innehåll, egna förkunskaper som förväntningar på kunskaper efter genomgången utbildning. Att välja rätt kurs För att kursen ska bli så givande som möjligt för alla deltagare är det viktigt att noga läsa kursbeskrivningen samt att kontrollera att man tillhör målgruppen och uppfyller eventuella förkunskapskrav innan man anmäler sig till en kurs. Är man osäker finns alltid möjlighet att kontakta den kompetensutvecklare som är ansvarig för kursen. Detta gäller även frågor om kursernas innehåll och förfrågningar om deltagande för personer som inte tillhör den primärt angivna målgruppen men har ett utbildningsbehov motsvarande kursens innehåll. En uppdaterad förteckning över kompetensutvecklarnas ansvarsområden finns på Domstolsakademins sidor på intranätet. Även chefer som ska godkänna en anmälan till en kurs eller i övrigt har funderingar om val av kurs är välkomna att kontakta Domstolsakademin. När det gäller utbildning för nyutnämnda domare så har Domstolsakademin inga fastställda utbildningspaket. Utbildningen för en nyutnämnd domare bör istället planeras i samråd mellan domaren och chefen utifrån domarens bakgrund och tidigare erfarenhet. Domstolsakademins biträdande rektor kan bistå med hjälp att välja kurser eller vid upprättandet av en utbildningsplan för nyutnämnda domare. I kursbeskrivningarna anges ofta att kurser riktar sig till domare. Domstolsakademins kurser för domare är öppna även för icke ordinarie domare såsom tf. assessorer och assessorer som tjänstgör i domstol. I den mån motsvarande utbildning inte erbjuds inom fiskalsutbildningen är kurserna även öppna för fiskaler. Kurserna är också öppna för justitiesekreterare. Det som är avgörande är att deltagaren har ett utbildningsbehov som motsvarar kursinnehållet och rätt förkunskaper. 10

11 A l l m ä n t o m v å r a u t b i l d n i n g a r Anvisningar för anmälan Anmälan till Domstolsakademins kurser görs i Kompetensportalen. För varje kurs finns en sista anmälningsdag. De flesta utbildningstillfällen är av sådant slag att antalet deltagare inte kan vara obegränsat. Vi försöker dock tillgodose allas önskemål om utbildning. För det fall antalet anmälda är alltför stort erbjuds därför den som blir utan plats vid ett utbildningstillfälle förtur till plats vid ett kommande tillfälle. Det kan även bli aktuellt att ordna ytterligare utbildningstillfällen under innevarande termin. Deltagares resor bokas av domstolen men ska belasta Domstolsakademin. Närmare anvisningar finns på intranätet under Kompetens/Domstolsakademin. Ekonomisk kompensation kan vidare utgå för den faktiska merkostnad som uppstår om domstolen tar in ersättare för en domare som deltar i en av Domstolsakademins kurser. Närmare anvisningar om detta och blankett för ändamålet finns på intranätet under Kompetens/Domstolsakademin. Beträffande fiskalers deltagande i den så kallade obligatoriska fiskalsutbildningen gäller ett särskilt anmälningsförfarande som varje domstol känner till. Också här ska dock anmälan göras i Kompetensportalen. Övrigt Domstolsakademins utbildningar planeras ungefär ett år i förväg. Det kan därför förekomma ändringar jämfört med det som anges i den tryckta katalogen. Kontinuerligt uppdaterad information om våra utbildningar finns alltid i Kompetensportalen. Information om extra kurstillfällen eller extrainsatta utbildningar publiceras även på intranätet. 11

12 bildsida Foto Allmänt om våra utbildningar

13 Allmänna utbildningar Allmän civilrätt

14 A l l m ä n c i v i l r ä t t CIVILRÄTTSDAGAR 2015 Civilrättsliga frågor förekommer i många måltyper och goda kunskaper i civilrätt är därför viktigt för att kunna handlägga och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Civilrätten är dessutom ett relativt omfattande område och det kan därför vara svårt att hålla sina kunskaper uppdaterade på egen hand. Civilrättsdagarna syftar till att belysa den senaste rättsutvecklingen och att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom utvalda delar av civilrätten. Kursen riktar sig till domare i allmän domstol som vid handläggning av tvistemål eller brottmål kommer i kontakt med olika delar av civilrätten. Domstolsakademin anordnar återkommande civilrättsdagar för att ge domare möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom området och utbyta erfarenheter med andra. Olika delar av civilrätten behandlas vid olika utbildningstillfällen. Kursavsnitten är utformade med utgångspunkt i att deltagarna har grundläggande kunskaper inom respektive område. Undervisningen sker i form av föreläsningar med gruppdiskussioner. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte under lediga former. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig i Kompetensportalen i god tid för sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom civilrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. Kur sledare Chefsrådmannen Anders Dereborg, Stockholms tingsrätt Övrig a l är are Meddelas senare november 2015 Stockholm 30 september

15 Att tala genom tolk

16 At t ta l a g e n o m t o l k ATT TALA GENOM TOLK Tolkar är i många fall en viktig del av processen i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att den tolkning och översättning som tillhandahålls inom rättsväsendet håller hög kvalitet. Brister i tolkningen kan leda till att domar och beslut baseras på ett oriktigt underlag. Därför är det särskilt viktigt att situationen i rättssalen är sådan att tolkningen kan göras på bästa sätt. Kommunikationen genom tolkarna är också en central del i arbetet med bemötandefrågor och förtroendet för domstolarna. Syftet med kursen är att öka förståelsen för tolkarnas arbetssituation och uppdrag samt att ge domare verktyg för att skapa de bästa förutsättningarna för en rättssäker hantering av mål där tolkar är inblandade. Kursen riktar sig till domare i allmän domstol och förvaltningsdomstol. Tolkning kan ge upphov till många frågor och problem i förhandlingssituationen. Parter kan exempelvis komma från samma land, men befinna sig på varsin sida i en religiös eller politisk konflikt. Det finns många gånger en religiös, politisk, kulturell eller etisk dimension i tolksituationen. Den enskilde kan bland annat i ett sådant sammanhang vilja byta tolk, något det inte alltid finns rutiner för. En annan viktig fråga är bemötandet och att tolken faktiskt är fysiskt närvarande under förhandlingen. Under kursen berörs bland annat dessa frågor. Vidare behandlas Kammarkollegiets arbete med auktorisation och tillsyn, god tolksed, etiska regler m.m. Kursen behandlar också hur det är att arbeta som rättstolk och vad man som domare bör tänka på i förhandlingssituationen. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar och diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för tolkarnas arbetssituation och uppdrag. Deltagarna ska också kunna ta ställning till vilka rutiner och policys som behövs och kanske saknas på den egna domstolen i fråga om hanteringen av tolkar. Deltagarna ska känna till de etiska regler som styr tolkarna. Målet är vidare att deltagarna ska kunna leda förhandlingar på ett sådant sätt att förutsättningarna för en korrekt tolkning blir optimal. Kur sledare Kammarrättsrådet Sonja Huldén, Kammarrätten i Göteborg Övrig a l är are Utbildningssamordnaren Farzaneh Abdy, Tolkförmedling Väst Elisabet Hilding Awla, Migrationsverket Rättstolken Jennie Fors, föreningen Rättstolkarna Ivett Larsson, Kammarkollegiet 9 10 mars 2015 Göteborg 10 januari

17 Barnet i rättsprocessen

18 B a r n e t i r ä t t s p r o c e s s e n BARNET I RÄTTSPROCESSEN Rättsprocesser rörande barn kan många gånger pågå samtidigt i olika domstolar. Syftet med kursen är att lyfta fram de problem som kan uppkomma vid parallella processer samt fördjupa kunskaperna om barnets rättigheter och villkor i en rättsprocess. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol med erfarenhet av familje- och brottmål samt domare och föredragande vid förvaltningsdomstol med erfarenhet av tvångsmål. Kursen tar ett samlat grepp om de intressekonflikter som kan uppstå när parallella processer gällande barn pågår. Kursen sätter också barnets rättigheter och villkor i fokus. Kursen inleds med en genomgång av några i förväg utskickade frågeställningar som berör familje-, brottoch tvångsmål. Observera att kursen inte går in särskilt på de problem som kan uppkomma i migrationsmål eftersom detta behandlas i en separat kurs. Barnkonventionen och annan internationell rätt behandlas liksom vilka riskbedömningar som bör göras i de olika processerna. Den första dagen innehåller också ett avsnitt om socialtjänstens och familjerättens utredningar; hur barnförhör går till och redovisas samt hur olika utredningar kan kollidera. Under den andra dagen ges en föreläsning om hur barns minne fungerar samt hur det kan påverkas av andra personer och hur barnens utsagor kan säkras. Kursen avslutas med ett pass om hur behandlingen går till på barnpsykiatrisk klinik samt därefter en sammanfattande diskussion rörande de olika frågeställningarna som behandlats under kursen. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha en fördjupad förståelse för och kunskap om vad som sker i de olika processerna och om barnets villkor och rättigheter i dessa för att med bibehållet fokus på barnets bästa kunna hantera de problem som uppstår vid handläggning av mål. Kur sledare Kammarrättsrådet Björn Berselius, Kammarrätten i Stockholm Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt Övrig a l är are Fil. dr Emma Roos af Hjelmsäter, Göteborgs universitet Jur.dr Anna Kaldal, Stockholms universitet Familjerättssekreteraren Sarah Lundholm, Stockholms stad Leg. psykologen och leg. psykoterapeuten Anna Norlén, verksamhetschef och rektor Ericastiftelsen, Stockholm Jur. dr Rebecca Thorburn Stern, Uppsala universitet april 2015 Stockholm 20 februari

19 Domarrollen

20 D o m a r r o l l e n DOMARROLLEN EN KURS I FYRA STEG Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Yrket medför även maktbefogenheter som går betydligt längre än i de flesta yrken. Förhandlingssituationen ställer krav på en förtroendeingivande ordförande som kan hålla ordning i rättssalen. På senare år har tal om effektivitet, avverkning och målbalanser dominerat diskussionerna, kanske delvis på bekostnad av mer principiella frågor som rör domaren och dennes yrkesutövning. Det är av vikt att ständigt hålla liv i diskussionen om den gode domaren och skapa förutsättningar för att sådana diskussioner kan ske. Domarrollen är en utbildning i fyra delar med syfte att höja domares kompetens i frågor som är centrala för domare i sin roll som maktutövare och många gånger som ordförande. Utbildningen riktar sig till alla ordinarie domare. När det gäller nyutnämnda domare bör kursen genomföras under de inledande två tre åren av tjänstgöringen. Det sista steget består av en Europaresa. För delkurs A finns inga förkunskapskrav men för de efterföljande delkurserna B och C krävs att delkurs A har genomgåtts och för den avslutande delkursen D krävs att deltagaren har genomgått delkurs A C. I de fyra delkurserna behandlas följande ämnen. A Dom arrollen och domstolens funktion Domstolens ställning, domarens självständighet, domaretik, rättsfilosofi. B Ordför anderollen, professionellt be mötande Rollen som ordförande vid muntlig förhandling, bemötande av förhörspersoner, säkerhets- och ordningsfrågor. C Dom sk r ivning och mediekunsk ap med medie tr äning Språket i domar och beslut, praktiska domskrivningsfrågor, mediekunskap. D Dom are i en g lobal värld Europarättens rättsliga ställning, mänskliga rättigheter, internationellt arbete. 20

21 D o m a r r o l l e n DOMARROLLEN DELKURS A DOMARROLLEN OCH DOMSTOLENS FUNKTION Domaryrket är unikt med hänsyn till domstolens och domarens konstitutionella ställning. Syftet med denna delkurs är att stärka deltagaren i sin domarroll genom att ge tillfälle till reflektion och diskussion om konstitutionella bestämmelser, rättsfilosofiska principer och etiska frågor som genomsyrar stora delar av domaryrket. Kursen, som inte kräver några förkunskaper, riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Genomgången kurs, eller den tidigare motsvarande kursen Domarrollen och domstolens funktion, är en förutsättning för deltagande i efterföljande delkurser. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera över frågor som rör domarrollen och domstolens ställning både konstitutionellt och funktionellt. Samtidigt är det något som intimt hör samman med rättsskipningen. Vilken syn man har på dessa frågor påverkar uppfattningen om hur domaren bör agera när han eller hon utövar sitt ämbete. Det kan också ha betydelse för hur man anser att en domare bör uppträda privat. Under kursen berörs frågor som gäller domarens och domstolarnas konstitutionella ställning, domarens självständighet, rättsfilosofi samt moral och etik. Undervisningen sker dels genom föreläsningar, dels genom diskussioner och seminarieliknande övningar. Under kursen görs även ett studiebesök vid Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till centrala frågor som rör domarens och domstolens ställning konstitutionellt och funktionellt. Målet med kursen är också att deltagarna ska ges tillfälle att reflektera över och diskutera de frågeställningar som berörts ovan. Kur sledare Justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen Lagmannen Björn Lindén, Örebro tingsrätt l är are Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Rådmannen Märit Bergendahl, Alingsås tingsrätt Justitierådet Anders Eka, Högsta domstolen Advokaten Adam Green, Mannheimer & Swartling Advokatbyrå Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall Journalisten och författaren Maciej Zaremba mars 2015 Internat i Stockholmstrakten 10 januari

22 D o m a r r o l l e n DOMARROLLEN DELKURS B ORDFÖRANDEROLLEN Att parter och bevispersoner som kommer till domstolen får ett gott bemötande är ytterst en rättssäkerhetsfråga. Syftet med denna andra delkurs om domarrollen är att stärka domare i sin roll som ordförande vid muntliga förhandlingar genom att ge deltagarna kunskaper om betydelsen och innebörden av ett gott bemötande i rättssalen samt hur detta kan omsättas i praktiken. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som erfarna domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande tidigare kursen Domarrollen och domstolens funktion. Alla medborgare som kommer i kontakt med domstolarna har ett berättigat krav att bli bemötta med respekt och värdighet. Att skapa de bästa förutsättningarna för att de personer som hörs i domstolen känner sig trygga och lyssnade på är ytterst en rättssäkerhetsfråga som handlar om att säkerställa att domstolen får bästa möjliga underlag för sin bedömning. För att parterna ska uppleva att rättegången i domstol är rättvis och att de får komma till tals behövs ett gott bemötande samt en tydlig och aktiv processledning. En god kommunikation vid en muntlig förhandling leder dessutom till en allmänt effektivare målhantering genom att aktörerna blir mer samarbetsvilliga (kommer till förhandling, lämnar yttranden, låter sig delges etc.). I kursen behandlas betydelsen av ett gott bemötande vid muntlig förhandling liksom vissa etiska frågor av betydelse för rollen som ordförande. Exempel på vad parterna önskar i form av information och bemötande från ordförande under rättegången hämtas från de numera tusentals brukarintervjuer som har genomförts i Sveriges domstolar. Avgörande faktorer och svårigheter i professionellt bemötande behandlas, liksom vilka mekanismer som styr särskilt utsatta människor. En del av kursen ägnas åt likabehandlings- och diskrimineringsfrågor, medvetna och omedvetna fördomar samt utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Slutligen tas även frågor om ordning och säkerhet i rättssalen upp. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till vilken betydelse ett gott bemö- 22

23 D o m a r r o l l e n tande har samt ha verktyg för att hantera rollen som ordförande på ett sätt som gynnar en säker och effektiv hantering av mål och ärenden. Målet är också att deltagarna ska känna till hur man kan motverka att människor av osakliga skäl hanteras olika. Kur sledare Lagmannen Dag Stegeland, Förvaltningsrätten i Göteborg Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt Övrig a l är are Kvalitetskonsulten Marie Hagsgård Ytterligare lärare meddelas senare september 2015 Stockholm 20 juni

24 D o m a r r o l l e n DOMARROLLEN DELKURS C - DOMSKRIVNING OCH MEDIEKUNSKAP Domstolarnas sätt att kommunicera med medborgarna genom utformningen av domar och beslut samt genom media är faktorer som har stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna de verktyg som krävs för att kunna bidra till utvecklingen att generellt höja kvaliteten i domar och beslut när det gäller läsbarhet och juridisk argumentation. Syftet är också att ge deltagarna fördjupade kunskaper om hur domstolens avgöranden förmedlas via media. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som erfarna domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har genomgått Domarrollen delkurs A eller den motsvarande tidigare kursen Domarrollen och domstolens funktion. Den inledande dagen behandlas språket i domar och beslut, såväl genom kortare föreläsningar som genom praktiska övningar. Dag två inleds med föreläsning och övningar om hur domstolen kommunicerar sitt budskap till media och hur media fångar upp budskapet. Därefter kommer ett moment med erfarenhetsutbyte som innefattar en redogörelse för Sveriges Domstolars mediegrupps arbete samt exempel på hur kommunikationen med media kan utvecklas och förbättras. Kursen avslutas med att Domstolsverkets presstjänst berättar om vilken hjälp och stöd man kan få därifrån. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fått användbara verktyg för att förbättra utformningen av domar och beslut samt fördjupade kunskaper om hur domstolarnas avgöranden förmedlas till allmänheten via media. Kur sledare Lagmannen Erik Sundström, Lycksele tingsrätt Rådmannen Janet Svensson, Förvaltningsrätten i Malmö Övrig a l är are Journalisten Ville Carlström Språkkonsulten Maria Hultberg Personal från Enheten för kommunikationskanaler, Domstolsverket 4 5 februari 2015 Stockholm 10 december

25 D o m a r r o l l e n DOMARROLLEN DELKURS D - DOMARE I EN GLOBAL VÄRLD Arbetet i våra svenska domstolar påverkas allt mer av vad som sker utanför Sveriges gränser. En av globaliseringens effekter är att svenska domstolar och domare allt oftare kommer i kontakt med normtillämpning som inte har sitt ursprung i den nationella rätten. Syftet med denna kurs är att deltagarna ska få fördjupad kunskap om hur EU-domstolen och Europadomstolen påverkar den svenska rättstillämpningen. Ett annat syfte är att deltagarna ska ges möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som erfarna domare. Deltagande i kursen förutsätter att deltagaren har gått Domarrollen delkurs A, B och C, eller motsvarande tidigare kurser. Kursen är en grupp- och studieresa till Luxemburg och Strasbourg. Deltagarna lämnar Sverige på måndag morgon och återvänder fredag kväll. Under resan genomförs studiebesök vid bl.a. EU-domstolen och Europadomstolen, där deltagarna kommer att få närvara vid en förhandling. Därutöver kommer deltagarna att få lyssna till föredrag samt delta i diskussioner och seminarier. Målet med kursen är att deltagarna ska få fördjupade kunskaper om hur globaliseringen och den internationella rätten påverkar arbetet som domare i svensk domstol samt ges möjlighet till erfarenhetsutbyte med utländska kollegor. Mer detaljerad information om kursen och dess utformning kommer att presenteras i Kompetensportalen och på intranätet i god tid före sista anmälningsdag. Kur sledare Meddelas senare November 2015 (preliminärt den 2 6 november) Studieresa till Luxemburg och Strasbourg 14 augusti

26 D o m a r r o l l e n DOMSTOLENS OCH DOMARENS FUNKTION Inom Sveriges Domstolar finns medarbetare som arbetar med dömande arbetsuppgifter och som inte tidigare har erfarenhet av arbete vid domstol. Att arbeta med dömande verksamhet ställer särskilda krav, såväl när det gäller yrkesutövningen som när det gäller privatlivet. Denna utbildning riktar sig till nyanställda medarbetare som arbetar med dömande verksamhet och som inte tidigare har sådan erfarenhet, exempelvis tekniska råd, föredragande eller beredningsjurister. I det dagliga arbetet ges begränsad tid och möjlighet att fundera på frågor som rör den dömande rollen och domstolens funktion, både konstitutionellt och funktionellt. Kursen riktar in sig på frågor om domstolens roll och funktion i rättssystemet samt domstolsetik. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar samt diskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha ökad insikt om sin yrkesroll och fått möjlighet att reflektera över denna samt känna till vilka krav samhället ställer på den som arbetar i domstol med dömande arbetsuppgifter. L är are Rådmannen Märit Bergendahl, Alingsås tingsrätt Administrativa direktören Nicklas Söderberg, Hovrätten över Skåne och Blekinge 17 september 2015 Stockholm 20 juni

27 Entreprenadrätt

28 E n t r e p r e n a d r ä t t ENTREPRENADRÄTT Entreprenadrättsliga tvister är ofta komplexa och de bakomliggande avtalen bygger i regel på standardavtal som gäller i branschen. Syftet med denna kurs är att utifrån domstolspraxis diskutera och problematisera handläggning av entreprenadrättsliga tvister. Kursen riktar sig till såväl nyutnämnda som mer erfarna domare i allmän domstol. Under kursen behandlas både kommersiell entreprenadrätt och konsumententreprenader. Avsnittet om kommersiell entreprenadrätt lägger fokus på avtalsrättsliga problem, bevisbörda, bevisvärdering och användandet av vittnen och sakkunniga. Kursen innehåller också ett avsnitt om olika besiktningsformer och vilken rättsverkan de har. Byggbranschen styrs till stor del av sina egna standardvillkor och hantering av tvister kräver kännedom om dessa villkor. Kursen innehåller därför en genomgång av aktuella regleringar i standardavtal och konsumenttjänstlagen. Genomgångarna i föreläsningsform varvas med grupparbeten och gemensamma diskussioner utifrån rättsfall på området. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till de vanligast förekommande standardavtalen respektive konsumenträttsliga regleringarna på området och kunna tillämpa dem vid handläggning av entreprenadrättsliga tvister. L är are Advokaten Lennart Åhl, Advokatfirman W&Ö HB 5 6 maj 2015 Stockholm 10 mars

29 Europarätt

30 E u r o p a r ä t t EUROPARÄTTSDAG 2015 En mängd europeiska regler är en del av det svenska rättssystemet och europarättens påverkan på rättstillämpningen är mångfacetterad och under ständig utveckling. Syftet med Europarättsdagen är att belysa den senaste rättsutvecklingen och ge deltagarna fördjupade kunskaper i olika delar av europarätten. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol och förvaltningsdomstol som kommer i kontakt med europarättsliga frågor och som har grundläggande kunskaper i ämnet. Domstolsakademin anordnar återkommande en speciell utbildningsdag för domare med särskilt intresse för europarätt. Utbildningsdagens innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Europarättsdagen redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på europarättens område, framförallt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom europarätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. Kur sledare Rådmannen Anna Erman, Stockholms tingsrätt Övrig a l är are Meddelas senare 11 juni 2015 Stockholm 20 april

31 Familjerätt

32 F a m i l j e r ä t t FAMILJERÄTT I Domare i allmän domstol som ska eller just har börjat handlägga familjemål eller domare som vill friska upp sina kunskaper inom området behöver en gedigen genomgång av handläggningen av dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskaper om bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge. Kursen syftar också till att ge kunskaper om hur handläggningen går till inte bara i domstol utan även hos socialtjänsternas familjerätter och hos ombuden. Representanter från de olika aktörerna domaren, familjerättssekreteraren och ombudet lotsar deltagarna genom de olika stegen i handläggningen. Kursen är på en grundläggande nivå och riktar sig till domare som handlägger och beslutar i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Kursen ger deltagarna en bred bild av hur handläggningen av mål och ärenden om vårdnad m.m. går till från det att en part söker juridiskt biträde till dess att domstolen meddelar dom eller slutligt beslut. Stor vikt läggs vid medling, konflikthantering och överenskommelser. Frågor om riskbedömningar, umgängesstöd och verkställighet tas också upp. Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha de kunskaper och verktyg som behövs för att kunna handlägga mål och ärenden på ett ändamålsenligt sätt och därmed kunna göra relevanta riskbedömningar och aktivt verka för en samförståndslösning när detta bedöms som lämpligt. Dessa kunskaper behövs också för att genom dom eller beslut avgöra tvistefrågorna på bästa sätt. Kur sledare Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt Övrig a l är are Advokaten Melka Kjellberg, Advokathuset Kristianstad, Kristianstad Familjerättssekreteraren Bernt Wahlsten, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad januari 2015 Göteborg 20 november

33 F a m i l j e r ä t t FAMILJERÄTT II Enligt föräldrabalken är det barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. För att kunna tillgodose detta krav behöver domare i allmän domstol lära sig mer om barnets situation i dessa mål och ärenden. Syftet med kursen är att förmedla ett tydligt barnperspektiv och kunskap om vad som kan vara till ett barns bästa i en vårdnadstvist. Deltagarna ges även inblick i socialnämndens arbete med vårdnadsutredningar, barnavårdsutredningar och yttranden samt umgängesstöd. Kursen är på en grundläggande nivå och riktar sig till domare som handlägger och beslutar i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Kursen har särskilt fokus på barnet i rättsprocessen. Särskild vikt läggs vid vad som kan anses vara barnets bästa. Aktuell forskning och pågående projekt inom området presenteras och en barnläkare ger sin syn på vad som utifrån barnets utveckling kan vara ett barns bästa i olika situationer i samband med en tvist om vårdnad, boende och umgänge. Socialnämndens arbete med vårdnads-, boende- och umgängesutredningar samt yttranden av olika slag tas upp liksom socialnämndens ansvar för umgängesstöd. Socialnämndens utredningar enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen och dessa utredningars inverkan och betydelse i vårdnadsmålen diskuteras också. Kursen avslutas med ett erfarenhetsutbyte med utgångspunkt i frågor som deltagarna anmält i förväg. Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till barnets situation i en vårdnadstvist och ha hållpunkter för vad som kan utgöra barnets bästa i en sådan situation. Genom att få kunskap om socialnämndens arbete underlättas också kontakterna mellan domstolen och socialnämnden och underlagen för dom eller beslut blir bättre. Kur sledare Lagmannen Mats Sjösten, Varbergs tingsrätt Övrig a l är are Jur. dr Annika Rejmer, Lunds universitet Professorn i barn- och ungdomspsykiatri Carl-Göran Svedin, Linköpings universitet Enhetschefen Roger Söderstrand, Familjerättsbyrån Göteborgs Stad mars 2015 Göteborg 20 januari

34 F a m i l j e r ä t t FAMILJERÄTTSDAGAR 2015 Domstolarna handlägger varje år ett stort antal familjemål och det finns ett behov av löpande fortbildning för de domare som handlägger målen. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom familjerätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Kursen riktar sig till såväl erfarna som mer oerfarna domare med särskilt intresse för familjerätt. Domstolsakademin ordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjerätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Familjerättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på familjerättens område, framförallt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte under lediga former. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom familjerätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. Kur sledare Rådmannen Ylva Myhrberg, Norrtälje tingsrätt Övrig a l är are Meddelas senare 5 6 november 2015 Stockholm 10 september

35 F a m i l j e r ä t t INTERNATIONELL FAMILJERÄTT De internationella inslagen i familjerättsliga mål och ärenden ökar för varje år. Det är därför viktigt att domare som handlägger denna typ av mål har god kännedom om de lagar och förordningar som gäller på området samt även har andra kunskaper som krävs för handläggning av de aktuella målen. Syftet med kursen är att ge deltagarna goda kunskaper om de bestämmelser som är tillämpliga på internationella rättsförhållanden i familjemål och om olika mångkulturella faktorer av betydelse inom familjerätten. Kursen riktar sig till domare som handlägger familjerättsliga mål och ärenden med internationell anknytning. Deltagande i kursen förutsätter kunskaper motsvarande dem som ges genom Domstolsakademins kurser Familjerätt I och Familjerätt II. Kursen behandlar inledningsvis frågor om lagval och domstols behörighet i familjemål (mål om äktenskapsskillnad, bodelning, arv, vårdnad, boende och umgänge) med internationell anknytning. Den avslutande delen av kursen tar upp de mångkulturella faktorer som påverkar de familjerättsliga målen och ärendena i våra domstolar; t.ex. vad avser imamernas betydelse i olika sammanhang och islams brudpenning (mahr). Även vad s.k. hedersrelationer innebär belyses. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till och kunna tillämpa de lagar och förordningar som gäller på området och ha en större förståelse för de mångkulturella inslagen. Kur sledare Chefsrådmannen Thed Adelswärd, Lunds tingsrätt Övrig a l är are Verksamhetsledaren Dilek Baladiz, Origo/Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Advokaten Fredric Renström, Lindskog Malmström Advokatbyrå KB, Stockholm april 2015 Stockholm 20 februari

36 bildsida Foto Familjerätt

37 Fastighetstaxering

38 F a s t i g h e t s ta x e r i n g FASTIGHETSTAXERING Under 2013 genomfördes en allmän fastighetstaxering för landets samtliga hyreshus, industrier, specialenheter och elproduktionsenheter. Det kan därför antas att antalet fastighetstaxeringsmål kommer att öka och omfatta komplicerade rättsliga och värderingstekniska frågor. Syftet med specialistkursen är att ge verktyg för att kunna hantera dessa mål. Kursen riktar sig till erfarna domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den allmänna fastighetstaxeringen (AFT13) omfattar bl.a. industri-, special- och elproduktionsenheter som inte har varit föremål för allmän fastighetstaxering sedan Det kan antas att AFT13 kommer att leda till att antalet fastighetstaxeringsmål ökar. Mot denna bakgrund behandlar kursen huvudsakligen materiella frågor av betydelse för AFT13 och de enheter som då berörs, vilket innebär att lantbruk inte berörs alls och att småhus endast berörs kort. Elproduktionsenheter behandlas inte heller eftersom dessa regler är speciella och antalet enheter relativt få. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och grupparbeten. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha sådana fördjupade kunskaper som krävs för att kunna handlägga och avgöra även svåra mål om fastighetstaxering. l är are Skattejuristen Andreas Adolphsson, Grant Thornton Tekniska rådet Monica Haapaniemi, Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt maj 2015 Stockholm 30 mars

39 Företagsekonomi

40 F ö r e ta g s e k o n o m i GRUNDLÄGGANDE BOKFÖRING OCH REDOVISNING I allmän domstol och förvaltningsdomstol behövs insikter i grundläggande bokföring och redovisning vid handläggning av mål med företagsekonomiska inslag som t.ex. skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och ekobrottmål. Syftet med denna baskurs är att ge en grundläggande bild av företagsekonomi, dess begrepp och samband samt en vana att hantera företagsekonomins viktigaste verktyg. Kursen riktar sig till domare vid allmän domstol samt till domare och föredragande vid förvaltningsdomstol. Den första dagen ägnas inledningsvis åt företagsekonomins begrepp och metoder. Därefter följer en genomgång, både i teori och praktik, av bokföringslagen och begreppet god redovisningssed för att ge deltagarna insikt i hur den löpande bokföringen upprättas. Den andra dagen ägnas åt genomgång av bokslutsprocessen samt upprättandet av årsredovisningar. Den tredje dagen ägnas åt räkenskapsanalys och tolkning av årsredovisningar. Undervisningen sker i form av föreläsningar och gruppövningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till hur en korrekt bokföring och redovisning blir till, från affärshändelse till årsredovisning. Kur sledare Hovrättsrådet Per G Hansson, Hovrätten över Skåne och Blekinge Övrig a l är are Docenten Susanne Arvidsson, Lunds universitet Revisorn Sigurd Elofsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers augusti 2015 Malmö 20 juni

41 F ö r e ta g s e k o n o m i BOKFÖRING OCH REDOVISNING UPPDATERING OCH NYHETER Handläggningen av mål med företagsekonomiska inslag ställer allt högre krav på att domaren håller sig uppdaterad när det gäller frågor om bokföring och redovisning. Denna kurs riktar sig till domare vid både allmän domstol och förvaltningsdomstol som har genomgått kursen Grundläggande bokföring och redovisning för omkring 2 år sedan eller tidigare. Den första dagen ägnas inledningsvis åt att repetera årsredovisningslagen samt de definitioner och värderingsprinciper som omgärdar balans- och resultaträkningen. Därefter följer en genomgång av blanketterna K1, K2, K3 och K4 samt av nyheter inom redovisning som är av relevans för domare. Den andra dagen ägnas åt att analysera årsredovisningar från olika sorters företag samt åt att tolka diverse redovisningsproblem som kan förekomma vid handläggning av t ex skattemål, konkursärenden, näringslivstvister och ekobrottmål. Undervisningen ges i form av föreläsningar samt praktiska övningar såsom case, vilka löses både individuellt och i grupp. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska ha fördjupade insikter rörande de avsnitt som behandlats på Domstolsakademins kurs Grundläggande bokföring och redovisning, och känna till nyheter inom området av relevans för domare. Kur sledare Rådmannen Fredrik Nydén, Södertörns tingsrätt Övrig a l är are Docenten Susanne Arvidsson, Lunds universitet april 2015 Malmö 20 februari

42 bildsida Foto Företagsekonomi

43 Förvaltningsprocessrätt

44 F ö r va lt n i n g s p r o c e s s r ä t t BEVISNING I FÖRVALTNINGSPROCESSEN Frågan om en eller flera relevanta faktiska omständigheter ska anses föreligga, och därmed kunna läggas till grund för tillämpningen av aktuella bestämmelser i målet, är ofta av avgörande betydelse vid handläggning av mål. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om beviskrav och bevisbörda på ett så enhetligt och förutsebart sätt som möjligt, dels genomföra en bevisvärdering som uppfyller kravet på att vara objektivt grundad. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar centrala begrepp inom bevisrätten och fokuserar på hur dessa begrepp dels förhåller sig till de frågor om bevisning som aktualiseras i förvaltningsprocessen, dels används i tillämpningen inom förvaltningsprocessen. I kursens inledande avsnitt behandlas vilken betydelse bevisfrågor har i förvaltningsprocessen. Efter det inledande avsnittet följer ett avsnitt om bevisbörda och beviskrav. Kursen avslutas med ett avsnitt om bevisvärdering. Kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussioner i mindre grupper och helgruppsdiskussioner. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs dels ska känna till hur beviskrav och bevisbörda bestäms i praxis och förstå hur dessa principer kan tillämpas i varje enskilt mål, dels förstå vad kravet på en objektivt grundad bevisvärdering fordrar i fråga om bevisvärderingsmetodik i varje enskilt mål. Kur sledare Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö Övrig a l är are Docenten Roberth Nordh, AtJ Juridik AB november 2015 Stockholm 20 september

45 F ö r va lt n i n g s p r o c e s s r ä t t GRUNDLÄGGANDE FÖRVALTNINGSPROCESSRÄTT Handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol styrs av allmänna processuella regelverk som förvaltningsprocesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Processuella regler av betydelse för handläggningen finns dock också i stor utsträckning i den materiella lagstiftningen och i speciallagar om handläggning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna en överblick över grundläggande och centrala delar av förvaltningsprocessen för att därigenom ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål fatta korrekta processuella beslut och vidta lämpliga handläggningsåtgärder. Kursen är på en grundläggande nivå och riktar sig till nyutnämnda domare och till föredragande. Kursen behandlar grundläggande och centrala delar i förvaltningsprocessen, nämligen besluts överklagbarhet, klagorätt, kommunikation, bevisning och processramen. I ett introducerande avsnitt i kursen behandlas dessutom förvaltningsprocessrättens utveckling och dess karaktär i förhållande till den allmänna processrätten. Kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till de grundläggande och centrala delarna inom förvaltningsprocessen och förstå hur bestämmelserna på området tillämpas. Kur sledare Rådmannen Henrik Hedberg, Förvaltningsrätten i Malmö Övrig a l är are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet mars 2015 Stockholm 20 januari september 2015 Stockholm 10 augusti

46 F ö r va lt n i n g s p r o c e s s r ä t t MUNTLIG BEVISNING I FÖRVALTNINGSPROCESSEN Den muntliga handläggningsformen har successivt ökat i betydelse i förvaltningsprocessen. I konsekvens härmed har också betydelsen av muntlig bevisning ökat. En förutsebar hantering av muntlig bevisning förutsätter kunskaper om de särskilda förvaltningsprocessuella reglerna i ämnet. Värderingen av de muntliga utsagorna förutsätter vidare kunskaper om modern rättspsykologisk forskning. Denna baskurs syftar till att ge deltagarna goda förutsättningar att i varje enskilt mål dels hantera frågor om muntlig bevisning på ett enhetligt och förutsebart sätt, dels relatera värderingen av en muntlig utsaga till modern rättspsykologisk forskning för att därmed stärka objektiviteten i värderingen. Kursen riktar sig till domare. Den första delen av kursen behandlar reglerna som gäller för förhör med vittne enligt 25 förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 36 kap. rättegångsbalken. I denna del avhandlas bl.a. hur förhörsteman formuleras, vikten av att förhörstema och bevistema hålls isär och betydelsen av att förhöret hålls under ed. Det tas också upp hur reglerna om vittnesplikt förhåller sig till eventuella regler om tystnadsplikt som kan gälla för vittnet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar som varvas med diskussionsövningar. I den andra delen av kursen behandlas rättspsykologisk forskning som har betydelse för hur muntliga utsagor värderas. Centrala delar i detta avsnitt är människans minne, tillförlitlighet och trovärdighet. Denna del av kursen ges i form av föreläsningar. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska känna till reglerna om muntlig bevisning i förvaltningsprocessen och kunna tillämpa de viktigaste av dessa samt känna till de centrala momenten i modern rättspsykologisk forskning som har betydelse för värderingen av muntliga utsagor. Kur sledare Lagmannen Göran Lundahl, Lunds tingsrätt Övrig a l är are Professorn Pär-Anders Granhag, Göteborgs universitet april 2015 Stockholm 20 februari

47 F ö r va lt n i n g s p r o c e s s r ä t t FÖRVALTNINGSPROCESS- RÄTTSDAGAR 2015 Förvaltningsprocessrätten är under ständig utveckling, inte minst genom europarättens påverkan. Denna kurs tar upp aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten och syftar till att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom rättsområdet. Utrymme ges även för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Kursen riktar sig till domare. Med början 2015 ordnar Domstolsakademin återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för förvaltningsprocessrätt. Utbildningsdagarnas innehåll varierar mellan olika utbildningstillfällen. På Förvaltningsprocessrättsdagarna redovisas och diskuteras aktuella ämnen och aktuell praxis på förvaltningsprocessrättens område, framförallt i föredragsform. Även paneldebatter och andra undervisningsformer förekommer. Utöver de kunskapsorienterade föredragen och diskussionerna ges deltagarna även tid för social samvaro och erfarenhetsutbyte under lediga former. Information om det närmare innehållet i utbildningen och vilka föreläsare som deltar kommer att finnas tillgänglig på intranätet och i Kompetensportalen i god tid före sista anmälningsdag. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få del av nyheter och aktuella frågor inom förvaltningsprocessrätten men även ges möjlighet till fördjupning och erfarenhetsutbyte. L ÄR ARE Meddelas senare 3 4 februari 2015 Stockholm 10 december

48 F ö r va lt n i n g s p r o c e s s r ä t t PROCESSLEDNING OCH UTREDNINGSPLIKT Hur rätten utövar sin processledning och uppfyller sin utredningsplikt är av avgörande betydelse för processmaterialets innehåll och därmed också för utgången i målet. Denna fördjupningskurs syftar till att stärka deltagarnas förmåga att göra enhetliga och förutsebara ställningstaganden när det gäller i vilken omfattning rättten dels aktivt ska verka för att processmaterialet preciseras och berikas av parterna, dels själv ska inhämta utredning. Kursen riktar sig till domare. Kursen behandlar frågeställningar som rör processledning och utredningsplikt i förvaltningsdomstol. När det gäller omfattningen av processledningen, sätter kursen avhjälpandet av rättsliga brister i fokus. Därvid berörs de olika intressen som påverkar processledningens omfattning. Kursen tar vidare upp formerna för hur brister, såväl språkliga som rättsliga, bör avhjälpas av rätten. Formerna för processledningen sätts dessutom in i ett bemötandeperspektiv varvid rättens åtgärder berörs med utgångspunkt från berörda parters förväntningar, behov och förhållningssätt. Beträffande utredningsplikt tar kursen upp vilka faktorer som motiverar att rätten själv för in omständigheter i målet och vilka begränsningar som kan finnas i det avseendet. Förutom en inledande föreläsning sker undervisningen i seminarieform, med gruppövningar som varvas med diskussioner i storgrupp. Målet med kursen är att deltagarna efter genomgången kurs ska kunna tillämpa reglerna om processledning och utredningsplikt på ett effektivt sätt som samtidigt förbättrar bemötandet gentemot parterna. Kur sledare Kammarrättslagmannen Annika Sandström, Kammarrätten i Sundsvall Övrig a l är are Professorn Ulrik von Essen, Stockholms universitet augusti 2015 Stockholm 20 juni