Socialnämnden Linda Larsson. Kallelse till socialnämnd: Datum: Onsdagen den 17 april 2013, kl 9.00 cirka 12.30

Transkript

1 Socialnämnden Linda Larsson Kallelse/Underrättelse 10 april (9) Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Kallelse till socialnämnd: Datum: Onsdagen den 17 april 2013, kl 9.00 cirka i konferensrum Bornholm, plan 3, Rådhuset, Visborgsallén 19 Förmöten kl S-V-MP: Representationsrummet, plan 4 M-C-FP: Åland, plan 3 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Linda Larsson som kallar in ersättare telefon eller e-post linda.larsson02@gotland.se OBS! Efter sammanträdet bjuds socialnämnden in till ett dialogmöte med förvaltningsledningen mellan kl Dialogmötet äger rum i konferensrum Bornholm. Meddela Linda Larsson, se kontaktuppgifter ovan, om du inte har möjlighet att delta på dialogmötet. Agenda för dialogmötet Lunch Genomgång av socialnämndens styrkort, bilaga s Gruppdiskussioner Redovisning av gruppdiskussioner Summering Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (9) Dagordning för socialnämnden 17 april Justeringsledamot i tur: SON: Dan Blomgren 2. Sekretessärende. Handlingar delas ut på sammanträdet. 3. Socialdirektören informerar - ansökan om projektmedel för projekt inom ehälsa - information om hemsjukvården Ekonomi 4. Information om strategisk plan och budget SON/Au 12, Handlingar skickas per e-post den 15 april och delas ut på sammanträdet. 5. Delårsrapport samt uppföljning s SON/Au 13, Handlingar skickas per e-post den 15 april och delas ut på sammanträdet. Statistik från Individ- och familjeomsorgen bifogas. 6. Årsredovisning till Otto Åkermans stiftelse SON/Au 14, , tjänsteskrivelse dat m. bilagor tidigare utsända i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner årsredovisningen för Stiftelsen för Konsul Otto Åkermans hem Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Socialnämnden är styrelse för stiftelsen Konsul Otto Åkermans hem som förvaltar fastigheten Apeln 7 i Visby. För driften ansvarar Region Gotland års resultat visar på kr.

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (9) Verksamhetsärenden 7. Bostadsförsörjningsplan s SON/Au 10, , bilagor tidigare utsända i kallelse till Au, s Reviderat förslag till remissvar bifogas Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på remissen samt överlämnar svaret till ledningskontoret. Sammanfattning Socialförvaltningen ser positivt på planens inriktning på ett varierat bostadsutbud. Inom såväl Individ- och familjeomsorgen samt verksamheter riktade mot personer med funktionsnedsättning är det framförallt viktigt att det finns ett större utbud av hyresrätter där boendekostnaden kan hållas nere. Förvaltningen informerar om att man frångår önskemålet om en husvagnscamping då det nu finns en fungerande bostadsprocess för målgruppen. Förvaltningen påtalar också avsaknaden av regionens inriktning gällande trygghetsboende. 8. Delegation vid upphandlingar under 2013/2014 SON/Au 15, , tjänsteskrivelse dat och bilagor tidigare utsänd i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden delegerar till socialdirektör att besluta om förfrågningsunderlag, val av upphandlingsförfarande samt tilldelning i upphandlingen av ramavtal för HVB för vuxna med beroendeproblematik, avropsupphandlingen för Trygghetslarm samt upphandlingen av Familjerådgivningen. Socialnämnden uppdrar åt Helena Rom, SKL Kommentus Inköpscentral AB org.nr att som ombud fatta tilldelningsbeslut å nämndens vägnar i upphandlingar av ramavtal för HVB barn och unga 2013 samt Stödboende 2013, bil B. Socialnämnden uppdrar åt Pia Hedström, SKL Kommentus Inköpscentral AB org.nr att som ombud föra talan i domstol avseende överprövning av upphandlingar av ramavtal för HVB barn och unga 2013 samt Stödboende 2013, bil C. Socialnämnden fattar beslut om förfrågningsunderlag, val av upphandlingsförfarande samt tilldelning i upphandlingen av ramavtal för Bostad

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (9) med särskild service SoL för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt upphandlingen av drift av Särskilt boende i Katthammarsvik. Sammanfattning Under 2013 pågår arbete med sju upphandlingar inom planeringsavdelningen. Förvaltningen föreslår förändring i delegationen så att socialdirektör får fatta beslut i vissa upphandlingar, samt ombud som får föra nämndens talan enligt förslag till beslut ovan. 9. Barn i samhällsvård SON/Au 16, , tjänsteskrivelse dat tidigare utsänd i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen om att överenskommelsen mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan ingår som en del i upprättad BUS-överenskommelse. Sammanfattning Socialnämnden har gav i september förvaltningen i uppdrag att ta fram en överenskommelse mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan som ska garantera placerade barn och ungdomars hälsa, tandvård och skolgång. Sedan sommaren 2012 finns en överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BUS som tagits fram inom ramarna för BarnSam. I BUSöverenskommelsen finns ett särskilt avsnitt som beskriver samverkan vid placering av barn utanför det egna hemmet. Med hänvisning till BUSöverenskommelsen anses uppdraget slutfört. 10. Besparingar hemtjänsttimmar s SON/Au 17, , tjänsteskrivelse. Reviderad version av utredning och tjänsteskrivelse bifogas. Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna utredningen Genomlysning av myndighetsutövning hemtjänst, kostnadsökning, biståndsbedömning, riktlinjer samt beslutar att ändra schablon för tvätt, dusch och morgonhjälp enligt förvaltningens förslag. Schablonen för tvätt gäller för samtliga beslutade insatser. De förändrade schablonerna ska ge beslutad besparing om 5 mkr enligt socialnämndens beslut i december 2012 (SON 142, 2012)

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (9) Sammanfattning Kostnadsökningen inom hemtjänsten har varit stor de senaste två åren. Förvaltningen har fått i uppdrag att spara 5 mkr inom biståndsbedömningen. Utredningen konstaterar att Gotland totalt sett har låga till medelhöga kostnader inom äldreomsorgen. Antalet brukare är inte högre än på andra håll medan antalet timmar per brukare ligger högt på Gotland jämfört med andra kommuner. Orsaker till kostnadsökningen bedöms vara brist på uppföljning, växande kö till särskilt boende, ökande andel komplicerade ärenden samt generösa schablontider. 11. Handlingsplan för och uppföljning av bättre liv för sjuka äldre SON/Au 18, , tjänsteskrivelse dat inkl bilagor tidigare utsända i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden antar den föreslagna handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Socialnämnden lägger uppföljning av handlingsplanen 2012 till handlingarna. Socialnämnden antar den föreslagna fördelningen av prestationsersättning för Sammanfattning Redovisning av handlingsplan och uppföljning av stimulanssatsningen Bättre liv för sjuka äldre. 12. Finansieringslösning och utredning gällande utskrivningsklara patienter SON/Au 19, , tjänsteskrivelse dat tidigare utsänd i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att i avvaktan på att det särskilda boendet i Katthammarsvik blir klart, flyttas 10 korttidsplatser från Korpen i Visby till delar av de tömda lokalerna i Hemse vårdcentrum. Platserna riktas till personer med demenssjukdom. Korttidsenheten i Visby återgår till 32 platser men kan vid behov öppna fler platser. Detta innebär totalt en ökning med två permanenta korttidsplatser. Inom arbetet med Bättre liv för sjuka äldre startas arbetet med att skapa hemtagningsteam.

6 Socialnämnden Region Gotland 6 (9) Sammanfattning Socialnämnden gav i februari förvaltningen i uppdrag att se över finansieringslösning och utredning gällande utskrivningsklara patienter. Socialförvaltningen föreslår en ökning med två permanenta korttidsplatser, skapa tillfälliga särskilda platser för personer med demenssjukdom samt att påbörja arbetet med att skapa hemtagningsteam. 13. Slutredovisning av projekt inom stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer SON/Au 20, , tjänsteskrivelse dat och bilaga tidigare utsänd i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen. Sammanfattning Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan 2006 årligen i samarbete ansökt om medel från Socialstyrelsen inom ramen för insatser inom vård och omsorg för äldre personer. Stimulansmedlen har främst gett möjligheter till kompetensinsatser och test av nya arbetsmetoder. 14. Värdighetsgarantier för särskilt boende och hemtjänst s SON/Au 21, , reviderade bilagor inkl tjänsteskrivelse bifogas. Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta värdighetsgarantier för särskilt boende och hemtjänst. Sammanfattning Det finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen med utgångspunkt i socialtjänstlagen med syftet att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialstyrelsen har uppdraget att stödja framtagandet av lokala värdighetsgarantier. Region Gotland har tagit fram värdighetsgarantier för insatserna särskilt boende och hemtjänst. Värdighetsgarantierna är en vidareutveckling av de tidigare kvalitetsgarantierna och utgår från styrkortets värdeord förtroende, omtanke och delaktighet. Socialstyrelsen har godkänt de framtagna värdighetsgarantierna.

7 Socialnämnden Region Gotland 7 (9) 15. Överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden om egenvård SON/Au 22, , tjänsteskrivelse dat inkl bilaga tidigare utsänd i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden antar överenskommelsen gällande egenvård. Sammanfattning Syftet med överenskommelsen är att reglera hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ske vid bedömning av egenvård då den enskilde behöver hjälp vid utförandet. Överenskommelsen beskriver arbetsordning vid bedömning, ärendegång, instruktion till hemtjänstpersonal samt vem som gör vad. 16. Motion. Stroke-rehabilitering efter fyllda 65 år. SON/Au 23, , tjänsteskrivelse dat samt bilagor tidigare utsända i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden avstår från att besvara motionen med hänvisning till att det motionärerna yrkar ligger utanför nämndens ansvarsområde. Sammanfattning Motion har inkommit från Folkpartiet angående strokerehabilitering efter fyllda 65 år. Socialnämnden ansvarar inte för den specialiserade hälso- och sjukvård som ett landsting ansvarar för. Socialnämnden bedriver rehabilitering oberoende av diagnos och ålder, efter bedömning av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Då den specialiserade vården avslutat ett patientärende och remitterat vidare till primärvårdsnivå ansvarar arbetsterapeut eller sjukgymnast i hemsjukvården eller på särskilt boende i de fall patienten inte kan ta sig till primärvårdens mottagning. 17. Medborgarförslag. Inrätta anpassat äldreboende för elöverkänsliga SON/Au 24, tjänsteskrivelse dat samt bilagor tidigare utsända i kallelse till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget med hänvisning till att individuella lösningar ska skapas då behov uppstår. Sammanfattning Elöverkänslighet är komplext och kräver kunskaper och insatser från olika förvaltningar inom regionen. Det finns en stor osäkerhet kring målgruppen och

8 Socialnämnden Region Gotland 8 (9) dess behov. Var individ har rätt till en individuell biståndsbedömning varför förvaltningens förslag är att individuella lösningar är att föredra då behov uppstår. 18. Utdelning av stiftelsemedel 2012 SON/Au 25, , tjänsteskrivelse dat inkl bilagor tidigare utsända till Au, s Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av utdelade stiftelsemedel Sammanfattning Socialförvaltningen har på regionstyrelsen uppdrag beslutat om fördelning av stiftelsemedel för Följande stiftelser har omfattats: Elsa Berglunds stiftelse, S A Petterssons stiftelse, Stiftelsen för julgåva i Visby, Gotlands kommuns sociala samstiftelse samt Stiftelsen för Nanny och Dika Åkermans donation. 19. Val av ny förste vice ordförande i socialnämndens individutskott SON/Au 26, Tjänsteskrivelse dat tidigare utsänd i kallelse till Au, s Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att utse Elisabeth Kalström (S) som 1:e vice ordförande i individutskottet. Socialnämnden beslutar att ge Elisabeth Kalström (S) delegation att besluta i brådskande individärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS till och med Sammanfattning Elisabeth Lisa Kalström föreslås efterträda Stigh Wessman (S) som avsagt sig uppdraget i socialnämndens individutskott. 20. Ändring i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder s SON/Au 27. Reviderad tjänsteskrivelse bifogas. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta de föreslagna ändringarna i individ- och familjeomsorgens delegationsordning som gäller ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder.

9 Socialnämnden Region Gotland 9 (9) Sammanfattning Familjestödsenheten föreslår ändring gällande delegationsordningen för beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder. 21. Val av ny ledamot i arbetsutskottet s. 65 Bilaga. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Monika Eriksson (V) utses till ordinarie ledamot i socialnämndens arbetsutskott. 22. Delegation gällande yttrande om serveringstillstånd 23. Delgivnings- och anmälningsärenden s Bilaga samt pärm på sammanträdet. Förslag till beslut: Socialnämnden godkänner delgivningarna. 24. Delgivning av individutskottets beslut Pärm på sammanträdet. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningen av individutskottets beslut , Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande

10 REGION GOTLAND PROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Au 10 Remissvar. Bostadsförsörjningsplan Au 11 Beslut om närvaro på arbetsutskottet Au 12 Information om strategisk plan och budget Au 13 Au 14 Månadsrapport februari 2013 samt uppföljning Årsredovisning för Stiftelsen för Konsul Otto Åkermans hem 2012 Au 15 Delegation vid upphandlingar under 2013/2014 Au 16 Au 17 Au 18 Au 19 Au 20 Au 21 Au 22 Au 23 Au 24 Barn i samhällsvård Besparing hemtjänsttimmar Handlingsplan för och uppföljning av bättre liv för sjuka äldre Finansieringslösning och utredning gällande utskrivningsklara patienter Slutredovisning av projekt med stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Värdighetsgarantier för särskilt boende och hemtjänst Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden gällande egenvård Motion. Stroke-rehabilitering efter fyllda 65 år Medborgarförslag. Inrätta anpassat äldreboende för elöverkänsliga Au 25 Utdelning av stiftelsemedel 2012 Au 26 Val av ny förste vice ordförande i socialnämndens individutskott 1

11 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Au 27 Ändring i delegationsordning för Individ- och familjeomsorgen 2

12 REGION GOTLAND PROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Plats och tid Rådhuset, Visborg, kl Beslutande Hanna Westerén, (S), ordförande Karin Wizén, (V), tjg ersättare Stefan Wramner, (M) Agneta Enderberg, (MP) Ola Lindvall, (C) Övriga Tjänstemän SoF: Marica Gardell, socialdirektör, Linda Larsson, nämndsekr, 10-27, Ingrid Hildebrand, ekonomichef, 10-13, Mariann G Luthman, chef för beställaravdelningen 14-27, Bror Lindahl (FP) Justerare Justeringens plats och tid Underskrifter Stefan Wramner (M) Visby den 8 april 2012 kl 8:20 Paragrafer: SON/Au Linda Larsson, sekreterare Hanna Westerén, ordförande Stefan Wramner, justerare Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Socialnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Socialförvaltningen, Visborg, Visby 3

13 REGION GOTLAND PROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 10 Remissvar. Bostadsförsörjningsplan SON 2013/45, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att socialnämnden ska fatta beslut om bostadsförsörjningsplanen den 17 april. Arbetsutskottet uppdrar åt socialförvaltningen att ta fram en kompletterande skrivning gällande trygghetsboende. Socialnämnden föreslås att i övrigt godkänna förvaltningens förslag till svar. Ärendebeskrivning Bror Lindahl (FP) deltar i ärendet som ej tjänstgörande ersättare. Region Gotland tar varje mandatperiod fram en bostadsförsörjningsplan som skall utgöra underlag för fortsatt samhällsplanering. I syftet anges att särskild uppmärksamhet har ägnats till bostadsefterfrågan och socialtjänstens behov av bostäder för särskilda grupper. Socialförvaltningen har deltagit utifrån det ansvar för bostadsförsörjning som finns inom ramen för socialnämndens verksamheter. Bostadsbehov för äldre, personer med funktionsnedsättning samt de olika grupperna som är aktuella för insatser inom Individ- och familjeomsorgen presenteras i tre bilagor till det övergripande programmet. Socialförvaltningen meddelar i remissvaret att förvaltningen ser positivt på planens inriktning på ett varierat bostadsutbud. Inom Individ- och familjeomsorgen samt inom verksamheter riktade mot personer med funktionsnedsättning är det viktigt med ett större utbud av hyresrätter där boendekostnaden kan hållas nere. Individ- och familjeomsorgen bedömer att det numera finns en fungerande bostadsprocess för den målgrupp som var aktuell för en lösning med inriktning mot husvagnscamping varför rubriken bostäder utanför det sedvanliga bostadsbeståndet kan strykas. Förvaltningen meddelar att de saknar regionens ställningstagande gällande trygghetsbostäder utöver att trygghetsbostäder nämns som ett möjligt uppdrag för GotlandsHem. Forts. justerare 4 Utdragsbestyrkande

14 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Forts. SON/AU 10 Hanna Westerén (S) föreslår att socialnämnden ska ha en starkare skrivning gällande trygghetsboenden där Regionen borde främja byggandet av trygghetsbostäder. Ola Lindvall (C) och Stefan Wramner (M) instämmer i Hanna Westeréns yrkande. Remisstiden för bostadsförsörjningsplanen har förlängts till den 25 april Arbetsutskottet enas om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt förslag på skrivning gällande trygghetsboenden som ska presenteras på socialnämnden den 17 april, samt att socialnämnden vid sammanträdet den 17 april ska fatta beslut om bostadsförsörjningsplanen. Dessutom ska information om inflyttningsdatum för det särskilda boendet i Katthammarsvik i bilaga 2 justeras till justerare 5 Utdragsbestyrkande

15 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 11 Beslut om närvaro på arbetsutskottet SON 2013/1 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att Bror Lindahl enligt 24 i socialnämndens reglemente får närvara under dagens sammanträde. Ärendebeskrivning Bror Lindahl (FP), närvarar vid dagens sammanträde då socialnämnden vid sammanträdet den 8 februari (SON 19, 2013), beslutade att Bror Lindahl skulle få närvara på arbetsutskottet under ärendet om bostadsförsörjningsplan Arbetsutskottet enas om att Bror Lindahl får närvara under arbetsutskottets hela sammanträde som observatör och ej tjänstgörande ersättare. justerare 6 Utdragsbestyrkande

16 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 12 Information om strategisk plan och budget SON 2013/3 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att ärendet behandlas på socialnämnden. Ärendebeskrivning Socialdirektör Marica Gardell informerar om att ärendet kommer att presenteras på socialnämnden. justerare 7 Utdragsbestyrkande

17 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 13 Månadsrapport februari 2013 samt uppföljning SON 2013/2, tjänsteskrivelser dat samt Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna månadsrapporten för februari 2013 samt redovisad uppföljning av besparingar Socialförvaltningen får i uppdrag att ta fram en skrivelse till regionstyrelsen om det akuta läget för försörjningsstödet. Ärendebeskrivning Ekonomichef Ingrid Hildebrand deltar och informerar om månadsrapporten för februari Den första prognosen för året visar ett negativt resultat om 20 mkr. Försörjningsstödet fortsätter att öka och kostnaden för årets två första månader ligger 10 procent högre än föregående år. Placeringskostnader för barn och unga är fortsatt höga och orsaker analyseras. Inom hemsjukvården ökar volymen och omfattar betydligt mer arbete än vad som kalkylerats i underlaget vid överflyttningen till socialnämnden. PwC har fått uppdraget att göra en förstudie om överflyttningen av hemsjukvården. En extern utredare kommer också att göra en översyn av insatser nattetid inom hemtjänsten. Socialnämnden saknar marginaler för volymförändringar. Stor återhållsamhet och budgetdisciplin gäller fortsatt. Ola Lindvall (C) ställer frågan om socialnämnden vid sammanträdet den 17 april bör ställa en förfrågan till regionstyrelsen om fortsatt hantering av kostnaderna för försörjningsstöd. Ordförande Hanna Westerén informerar om att SON fått 10 mkr i budgettillskott för försörjningsstöd för 2013 och att Regionstyrelsen har signalerat att om försörjningsstödet överstiger 50 mkr ska socialnämnden återkomma med begäran om tilläggsanslag alternativt att få använda eget kapital för att täcka kostnaderna för försörjningsstöd. Socialnämndens delårsrapport 1 presenteras på socialnämndens sammanträde den 17 april. Forts. justerare 8 Utdragsbestyrkande

18 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Forts. SON/AU 13 Arbetsutskottet enas om att beslut om eventuell begäran hos Regionstyrelsen om lösning för att klara kostnaderna för försörjningsstöd, ska fattas efter att nämnden tagit del av delårsrapport 1. Socialförvaltningen får i uppdrag att till sammanträdet den 17 april ta fram en skrivelse om det akuta läget för försörjningsstödet. Uppföljning av besparingar Status för beslutade besparingar under 2012 redovisas. Samtliga aktiviteter är påbörjade förutom förändring av Motivet samt införandet av avgift för boendestöd. justerare 9 Utdragsbestyrkande

19 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 14 Årsredovisning för Stiftelsen för Konsul Otto Åkermans hem 2012 SON 2013/19 Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden godkänner årsredovisningen för Stiftelsen för Konsul Otto Åkermans hem Beslutet förklaras omedelbart justerat. Ärendebeskrivning Serviceförvaltningen har lämnat in förvaltningsberättelse över stiftelsen Konsul Otto Åkermans hem för år 2012 tillsammans med resultat- och balansräkning. Socialnämnden utgör styrelse för stiftelsen som förvaltar fastigheten Apeln 7 i Visby. För driften ansvarar Region Gotland års resultat visar på kr. Stiftelsens eget kapital beräknas att vara förbrukat år Kammarkollegiet har tillstyrkt stiftelsens permutationsansökan vilket innebär att stiftelsen får sälja fastigheten. Försäljningsprocessen har inletts. Stiftelsen erhöll ett driftsbidrag från tekniska förvaltningen om 901 tkr för täckande av årets underskott med avdrag för avskrivning på fastigheten Apeln 7. justerare 10 Utdragsbestyrkande

20 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 15 Delegation vid upphandlingar under 2013/2014 SON 2013/116, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden delegerar till socialdirektör att besluta om förfrågningsunderlag, val av upphandlingsförfarande samt tilldelning i upphandlingen av ramavtal för HVB för vuxna med beroendeproblematik, avropsupphandlingen för trygghetslarm samt upphandlingen av familjerådgivning. Socialnämnden uppdrar åt Helena Rom, SKL Kommentus Inköpscentral AB org. nr att som ombud fatta tilldelningsbeslut å nämndens vägnar i upphandlingar av ramavtal för HVB barn och unga 2013 samt stödboende 2013, bil B. Socialnämnden uppdrar åt Pia Hedström, SKL Kommentus Inköpscentral AB org. nr att som ombud föra talan i domstol avseende överprövning av upphandlingar av ramavtal för HVB barn och unga 2013 samt stödboende 2013, bil C. Socialnämnden fattar beslut om förfrågningsunderlag, val av upphandlingsförfarande samt tilldelning i upphandlingen av ramavtal för bostad med särskild service SoL för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt upphandlingen av drift av särskilt boende i Katthammarsvik. Ärendebeskrivning Socialdirektör Marica Gardell informerar om att Planeringsenheten under 2013 arbetar med sju upphandlingar och redogör för föreslag till delegation för beslut. justerare 11 Utdragsbestyrkande

21 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 16 Barn i samhällsvård SON 2012/356, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden godkänner informationen om att överenskommelsen mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan ingår som en del i upprättad BUS-överenskommelse. Ärendebeskrivning Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att redovisa en överenskommelse mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan som ska garantera placerade barn och ungdomars hälsa, tandvård och skolgång (SON 104, 2012). I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd, BUS. BUS-överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och beskriva gemensamma samverkansrutiner för att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. I BUS-överenskommelsen finns ett särskilt avsnitt som beskriver samverkan vid placering av barn utanför det egna hemmet. Med hänvisning till BUS-överenskommelsen som beslutats i Regionstyrelsen (RS 237, 2012), bedömer förvaltningen att det redan finns en överenskommelse på nämndnivå som motsvarar det uppdrag som förvaltningen fått av socialnämnden. justerare 12 Utdragsbestyrkande

22 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 17 Besparing hemtjänsttimmar SON 2012/3, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att justera skrivning angående social tid. Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden beslutar att godkänna utredningen Genomlysning av myndighetsutövning hemtjänst, kostnadsökning, biståndsbedömning, riktlinjer samt beslutar att ändra schablon för tvätt, dusch och morgonhjälp enligt förvaltningens förslag. Schablonen för tvätt gäller för samtliga beslutade insatser. De förändrade schablonerna ska ge beslutad besparing om 5 mkr enligt socialnämndens beslut i december 2012 (SON 142, 2012). Ärendebeskrivning Beställarchef Mariann G Luthman deltar och informerar om att kostnadsökningen och volymerna inom hemtjänsten har varit stor de senaste två åren. En extern utredare har undersökt orsaker till detta och gjort en jämförelse med andra kommuner. I utredningsuppdraget ingick att hitta möjlighet till besparingar inom biståndsbedömningen om 5 mkr enligt det uppdrag som förvaltningen fått av socialnämnden (SON 142, 2012). Utredningen konstaterar att Gotland totalt sett har låga till medelhöga kostnader inom äldreomsorgen. Antalet brukare är inte högre än på andra håll i landet medan antalet timmar per brukare ligger högt på Gotland jämfört med andra kommuner. Orsaker till kostnadsökningen bedöms vara brist på uppföljning, växande kö till särskilt boende, ökande andel komplicerande ärenden samt generösa schablontider. En minskad tid för tvätt enligt schablonen bör minska kostnaderna. Forts. justerare 13 Utdragsbestyrkande

23 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 Forts. SON/Au 17 Agneta Enderberg (MP) frågar om hur många brukare som har heldygnsomsorg via hemtjänst, så kallade ytterfall, samt ber om att få en beräkning gällande om dessa brukare påverkar den statistiska beräkningen vid jämförelsen med andra kommuner. Uppgifterna ska redovisas på socialnämndens sammanträde den 17 april. Ordförande Hanna Westerén (S) efterfrågar ett förtydligande gällande skrivningen om social tid på sidan 17 i utredningen. Arbetsutskottet enas om att ge förvaltningen i uppdrag att korrigera skrivningen. justerare 14 Utdragsbestyrkande

24 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 18 Handlingsplan för och uppföljning av bättre liv för sjuka äldre SON 2013/57, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden antar den föreslagna handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Socialnämnden lägger uppföljning av handlingsplanen 2012 till handlingarna. Socialnämnden antar den föreslagna fördelningen av prestationsersättning för Ärendebeskrivning Beställarchef Mariann G Luthman deltar för att informera om ärendet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ställt medel till förfogande för att stärka samverkan mellan kommuner och landsting med de mest sjuka äldres behov i centrum. För att få ta del av statsbidraget inom området ska det bland annat finnas en gemensam politiskt förankrad handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om de mest sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård och omsorg. Ett förslag till handlingsplan är framtagen och omfattar områdena styrning och ledning, sammanhållen vård och omsorg, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt god vård i livets slutskede. En budget är lagd för 2013 om drygt 7,2 mkr. Handlingsplanen är också en del av det uppdrag som socialnämnden gav socialförvaltningen i februari (SON 10, 2013) gällande att analysera förslag till lösningar för utskrivningsklara patienter. I ärendet presenteras också en uppföljning av 2012 års arbete samt en redovisning av hur prestationsersättningarna om drygt 2,7 mkr har använts. För god vård i livets slutskede avsätts 0,5 mkr. Resterande 2,2 mkr avsätts för uppstartandet av hemtagningsteam. justerare 15 Utdragsbestyrkande

25 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 19 Finansieringslösning och utredning gällande utskrivningsklara patienter SON 2013/57, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets beslut Socialnämnden beslutar att i avvaktan på att det särskilda boendet i Katthammarsvik blir klart, flyttas 10 korttidsplatser från Korpen i Visby till delar av de tömda lokalerna i Hemse vårdcentrum. Platserna riktas till personer med demenssjukdom. Korttidsenheten i Visby återgår till 32 platser men kan vid behov öppna fler platser. Detta innebär totalt en ökning med två permanenta korttidsplatser. Inom arbetet med Bättre liv för sjuka äldre startas arbetet med att skapa hemtagningsteam. Ärendebeskrivning Beställarchef Mariann G Luthman deltar och informerar om ärendet. Beläggningen av platser inom särskilt boende visar på kraftig variation under åren vilket gör planeringsarbetet svårt. Från att det innan jul varit kö till särskilt boende hade socialförvaltningen i föregående vecka fem tomma platser på särskilt boende. Socialnämnden gav i februari förvaltningen i uppdrag att se över finansieringslösning och utredning gällande utskrivningsklara patienter (SON 10, 2012) Socialförvaltningens förslag innebär en ökning med två permanenta korttidsplatser, att skapa tillfälliga särskilda platser för personer med demenssjukdom i Hemse, samt att påbörja arbetet med att skapa hemtagningsteam. De tillfälliga platserna i Hemse med inriktning mot personer med demenssjukdom ska vara igång tills det särskilda boendet i Katthammarsvik är inflyttningsklart. justerare 16 Utdragsbestyrkande

26 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 20 Slutredovisning av projekt med stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer SON 2013/89, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden godkänner redovisningen. Ärendebeskrivning Socialdirektör Marica Gardell informerar om att socialförvaltningen och hälsooch sjukvårdsförvaltningen sedan 2006 årligen i samarbete ansökt om medel från Socialstyrelsen inom ramen för insatser inom vård och omsorg för äldre personer. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har gemensamt tagit fram en redovisning av samtliga projekt. Närmare 30 mkr har tilldelats regionen i stimulansmedel. Sammanlagt har 17 projekt genomförts i samarbete mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Projekt har bedrivits inom områdena demensvård, läkemedel, socialt innehåll på särskilda boenden och dagcentraler, rehabilitering, förebyggande insatser såsom hembesök och fallförebyggande förhållningssätt samt nutrition. Stimulansmedlen har främst gett möjligheter till kompetensinsatser och test av nya arbetsmetoder. justerare 17 Utdragsbestyrkande

27 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 21 Värdighetsgarantier för särskilt boende och hemtjänst SON 2012/253, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att genomföra föreslagna justeringar. Arbetsutskottets förslag till nämnden Arbetsutskottet föreslår socialnämnden att besluta att anta värdighetsgarantier för särskilt boende och hemtjänst med presenterade justeringar. Ärendebeskrivning Det finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen med utgångspunkt i socialtjänstlagen med syftet att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialstyrelsen har uppdraget att stödja framtagandet av lokala värdighetsgarantier. Region Gotland har tagit fram lokala värdighetsgarantier för insatserna särskilt boende och hemtjänst. En lokal värdighetsgaranti är en detaljerad beskrivning av hur man lokalt i en kommun arbetar inom äldreomsorgen. Genom lokala värdighetsgarantier kan den äldre, närstående och medborgare få en bättre bild av vad de kan förvänta sig av insatsernas innehåll. De lokala värdighetsgarantierna inom Region Gotland är en vidareutveckling av de tidigare kvalitetsgarantierna och utgår från styrkortets värdeord förtroende omtanke och delaktighet. De framtagna värdighetsgarantierna är godkända av Socialstyrelsen. Ordförande Hanna Westerén (S) föreslår med instämmande av arbetsutskottet att dina funktioner ersätts med din förmåga i värdighetsgarantierna. Dessutom ska telefonnummer läggas till samt smärre redaktionella ändringar. justerare 18 Utdragsbestyrkande

28 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 22 Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden gällande egenvård SON 2013/117, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden beslutar att anta överenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnden gällande egenvård. Ärendebeskrivning Syftet med överenskommelsen om egenvård är att reglera hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ske vid bedömning av egenvård då den enskilde behöver hjälp vid utförandet. En överenskommelse finns redan men den har nu behövt revideras i och med att socialnämnden tagit över hemsjukvården. Överenskommelsen beskriver arbetsordningen med underrubrikerna bedömning, riskbedömning, ärendegång, instruktion till hemtjänstpersonal samt vem gör vad. justerare 19 Utdragsbestyrkande

29 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 23 Motion. Stroke-rehabilitering efter fyllda 65 år SON 2012/509, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden beslutar att avstå från att besvara motionen med hänvisning till att det motionärerna yrkar ligger utanför nämndens ansvarsområde. Ärendebeskrivning Motion har inkommit från Folkpartiet angående stroke-rehabilitering efter fyllda 65 år. Socialnämnden ansvarar inte för den specialiserade hälso- och sjukvård som ett landsting ansvarar för. Socialnämnden bedriver rehabilitering oberoende av diagnos och ålder, efter bedömning av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Då den specialiserade vården avslutat ett patientärende och remitterat vidare till primärvårdsnivå ansvarar arbetsterapeut eller sjukgymnast i hemsjukvården eller på särskilt boende i de fall patienterna inte kan ta sig till primärvårdens mottagning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också fått uppdraget att besvara motionen då den ryms inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. justerare 20 Utdragsbestyrkande

30 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 24 Medborgarförslag. Inrätta anpassat äldreboende för elöverkänsliga SON 2012/481, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden avslår medborgarförslaget med hänvisning till att individuella lösningar ska skapas då behov uppstår. Ärendebeskrivning Elöverkänslighet är komplext och kräver kunskaper och insatser från olika förvaltningar inom regionen. Det finns en stor osäkerhet kring målgruppens storlek och dess behov. Var individ har rätt till en individuell biståndsbedömning varför förvaltningens förslag är att individuella lösningar är att föredra då behov uppstår. justerare 21 Utdragsbestyrkande

31 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 25 Utdelning av stiftelsemedel 2012 SON 2013/69, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden godkänner redovisningen av utdelade stiftelsemedel för Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har på regionstyrelsens uppdrag beslutat om fördelning av stiftelsemedel för Följande utdelningar har gjorts: Elsa Berglunds stiftelse kr. S A Petterssons stiftelse Ingen utbetalning 2012 på grund av för lågt disponibelt belopp. Stiftelsen för julgåva i Visby kr Gotlands kommuns sociala samstiftelse kr Stiftelsen för Nanny och Dika Åkermans donation kr Stefan Wramner (M) efterfrågar skatteregler gällande stiftelserna och möjligheten att ändra stiftelseförordnandet gällande målgrupp för Stiftelsen för Nanny och Dika Åkermans donation samt Elsa Berglunds stiftelse. Socialdirektör Marica Gardell ber att få återkomma med information på sammanträdet. justerare 22 Utdragsbestyrkande

32 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 26 Val av ny förste vice ordförande i socialnämndens individutskott SON 2013/114, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att behandla ärendet på socialnämnden den 17 april. Ärendebeskrivning Stigh Wessman (S) har avsagt sig uppdraget som 1:e vice ordförande samt ledamot i socialnämndens individutskott. Elisabeth Lisa Kalström (S) föreslås bli ny 1:e vice ordförande i individutskottet. Som 1:e vice ordförande ska hon ha delegation för att kunna besluta i brådskande individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). justerare 23 Utdragsbestyrkande

33 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden Arbetsutskottet 2 april 2013 SON/Au 27 Ändring i delegationsordning för Individ- och familjeomsorgen SON 2013/122, tjänsteskrivelse dat Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden beslutar att anta de föreslagna ändringarna i individ- och familjeomsorgens delegationsordning som gäller ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder. Ärendebeskrivning Familjestödsenheten inom individ- och familjeomsorgsavdelningen har föreslagit en ändring i delegationsordningen. Den föreslagna ändringen ger samma delegation för beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder som beslut om ersättning till familjehem. justerare 24 Utdragsbestyrkande

34 Individ- och familjeomsorgen: statistik mars 2013 Efter en svag minskning av försörjningsstödsbehovet i februari har pekar kurvan nu åter uppåt. Antalet ungdomar som behöver försörjningsstöd är också högt. Anledningen till behovet är arbetslöshet och de flesta arbetslösa har antingen aktivitetsstöd eller saknar ersättning. Ekonomiskt bistånd 2012 (Insatserna Ekonomiskt bistånd, Ek bistånd flykting och Ek Hyresgaranti) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackum 13 Ackum 12 Diff Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr 5 % Hushåll Hushåll Utb per hush kr kr kr kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Utfall Economa Mars månad: kkr Ackumulerat 2013: kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr 0 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

35 2 Ekonomiskt bistånd år Belopp Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år kkr 961 kkr kkr 937 kkr 756 kkr 771 kkr 844 kkr 525 kkr 754 kkr 775 kkr 818 kkr kkr år kkr 835 kkr kkr 983 kkr 855 kkr 936 kkr 922 kkr 851 kkr 850 kkr 854 kkr 996 kkr kkr år kkr 845 kkr kkr 939 kkr kkr 817 kkr 880 kkr 889 kkr 895 kkr 870 kkr 986 kkr kkr år kkr kkr kkr kkr kkr 948 kkr 892 kkr 995 kkr 772 kkr kkr kkr kkr år kkr 952 kkr kkr Antal hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år år år år år kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll år kkr kkr 800 kkr 600 kkr 400 kkr 200 kkr år år år år år 2013 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

36 3 Ungdomarnas (18-24 år) andel av utbetalt ekonomiskt bistånd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år % 26 % 24 % 21 % 21 % 20 % 22 % 18 % 21 % 21 % 22 % 21 % år % 22 % 19 % 22 % 21 % 22 % 21 % 23 % 23 % 21 % 22 % 21 % år % 20 % 23 % 21 % 23 % 18 % 21 % 21 % 21 % 20 % 20 % 20 % år % 20 % 19 % 21 % 20 % 20 % 20 % 22 % 20 % 21 % 22 % 23 % år % 18 % 22 % 30% Ungdomarnas (18-24 år) andel av totalt utbetalt belopp 25% 20% 15% 10% 5% 0% år år år år år 2013 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

37 Placeringar HVB Antalet externa placeringar av barn och ungdom i HVB ökade under mars. Fem nya placeringar gjordes, varav tre vid Suderhälsan. I mars var sju ungdomar jourplacerade i HVB. Även antalet vuxna missbrukare som varit placerade någon gång under månaden ökade något. SoL, LVU och LVM jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Institutionsplacering barn och ungdom (varav HVB Östertull och Haima) Institutionsplacering vuxna missbrukare Placering familjehem vuxna Kostnader placering 2013 BOU institutionsplacering Vux missbrukare institutionsplacering Familjehem vuxna jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

38 Kostnader familjehem BoU (kkr) 65 barn/ungdomar var placerade i egna familjehem i mars. Därutöver var sju barn tillfälligt placerade, i första hand i avvaktan på att familjehemsutredning skulle bli klar. Den genomsnittliga kostnaden är cirka kronor per månad och barn. I mars var femton barn/ungdomar placerade i konsulentstödda familjehem, varav fem var tillfälliga eller jourplaceringar. Kostnaden för placeringar i konsulentstödda familjehem är i genomsnitt drygt kronor per månad. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Egna familjehem (löner, omkostnad förlorad arb.inkomst) Konsulentstödda familjehem enligt fakturor Övriga kostnader förlorad arb.inkomst kons.st. famhem, resor, elevassistenter Totalt Kronor Kostnader familjehem BoU Egna familjehem Övriga kostnader egna Konsulentstödda familjehem Övriga kostnader kons.stödda Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

39 Kostnader HVB BoU (kkr) Tolv barn och ungdomar var placerade i externa HVB under mars. Placeringskostnaden för dem varierar mellan och kronor per månad. Lägst kostnad för en placering i Norrbys Familjehem HB och högst kostnad för placering vid SiS-institution och vid Suderhälsan (5 000 kronor per dygn). jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor Övriga kostnader (resor m m) Totalt Kronor Kostnader HVB BoU Ersättningar enl fakturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

40 7 Kostnader HVB vuxna (kkr) De flesta vuxna som beviljas placering i institution får plats på något omvårdnadshem, till exempel Kurön, Dagöholm eller Kustbohemmet. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor Övriga kostnader (resor m m) Totalt Kronor Kostnader HVB vuxna Ersättningar enl fakturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

41 8 Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU Budget HVB MVE Utbetalt HVB MVE Budget Familjehem Vux Utbetalt Utfall Economa BoU Utfall Economa MVE kkr kkr kkr 966 kkr kkr kkr 966 kkr utfall i % 15,4 utfall i % 10,4 utfall i % 17, kr kr kr kr kr 0 kr Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget HVB MVE Utbetalt HVB MVE kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget Vux Utbetalt Vux Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

42 9 Utredningar enligt 11 kap 1 SoL barn och unga Antalet utredningar av barn och unga som riskerar att fara illa är fortfarande på en låg nivå. Andelen utredningar som saknar förlängningsbeslut är förhållandevis låga. Många av dem avslutas någon vecka efter att fyramånadersgränsen passerats. Pågående utredningar vid respektive månadsskifte 0 30 dagar dagar dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Antal med förlängningsbeslut eller över 18 år 1 Jan % 10 1 Feb % 9 1 Mars % 11 1 April % 13 1 Maj 1 Juni 1Juli 1 Aug 1 Sept 1 Okt 1 Nov 1 Dec 1 Jan 2014 Avslutade utredningar under månaden 0 30 dagar dagar dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Jan % Feb % Mars % April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

43 34

44 35

45 36

46 37

47 38

48 Genomlysning av myndighetsutövning hemtjänst; kostnadsökning, biståndsbedömning, riktlinjer Region Gotland Lena Gustavsson Januari

49 2 Innehåll 1. UPPDRAG GENOMFÖRANDE SAMMANFATTNING BAKGRUND Befolkningsuppgifter Kostnad Äldreomsorg MYNDIGHETSUTÖVNING Allmänt Biståndsbedömningen Granskning av akter rättsäkerhet, struktur, följsamhet till riktlinjer Kommentarer och reflektioner... 9 Behovet kan tillgodoses på annat sätt... 9 Uppföljning/omprövning av beslut Tidsbegränsning av beslut Synsätt Övrigt Bedömningsnivå HAR STRUKTURELLA ELLER ANDRA FÖRÄNDRINGAR SKETT SOM FÖRKLARAR ÖKNINGEN AV HEMTJÄNSTKOSTNADER? Antalet korttidsplatser och platser i särskilt boende Ökning av antalet personer med demens m.m Vårdplatser och vårdtider, lasarettet Hemrehabilitering Förebyggande insatser RIKTLINJER Schabloner FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR/FÖRBÄTTRINGAR Internt inom Handläggarenheten Uppföljning Tidsbegränsade beslut Samarbetsträffar med utförare och de viktigaste medaktörerna bör införas

50 3 Delning av Visby i två geografiska distrikt Projekt med inriktning på att utveckla samarbetet med frivilligorganisationerna Verksamhetsutvecklare på Handläggarenheten Handledning Övriga förändringar/förbättringar Inför tidmätningssystem Revidering av schablonsystemet Förtydligande av vissa riktlinjer Särskild uppföljning av utvecklingen av hemtjänsttimmar för åldersgruppen år Slutord Omslagsfoto: Beate Thyrén 1. UPPDRAG Kostnaderna för hemtjänsten har ökat de senaste åren på ett sätt som socialnämnden menar motiverar en särskild utredning. Ökningen består i att antalet hemtjänsttimmar ökat mer än vad ökningen av antalet brukare kan förklara. Nämnden har i samband med delårsrapporten i september givit Beställarenheten ett uppdrag att granska behovsbedömningar, bedöma om riktlinjer följs och ev. se över de riktlinjer som styr bedömningen av människors behov av hemtjänst. Förvaltningsledningen önskar utifrån ovanstående genomföra en extern analys när det gäller myndighetsutövningen avseende ärenden rörande hjälp och stöd i ordinärt boende (hemtjänst). Syftet med uppdraget är också att ge förslag på åtgärder för att minska antalet hemtjänsttimmar. Undertecknad har blivit ombedd att genomföra utredningen som benämns Genomlysning av myndighetsutövning hemtjänst; kostnadsökning, biståndsbedömning, riktlinjer Region Gotland. 1.1 GENOMFÖRANDE Arbetet har genomförts genom studie av 30 personakter, framtagande och analys av statistik samt intervjuer med handläggare och chef på Handläggarenheten. Kontakter har också tagits med några utförare av hemtjänst, företrädare för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Hemrehabiliteringen. Andra kommuner har också kontaktats i jämförande syfte. Genomgång och jämförelser av riktlinjer, SoL, från Gotland och ett tiotal andra kommuner har gjorts. Jämförelseanalyser har gjorts med stöd av offentlig statistik (ffa databasen KOLADA). 41

51 4 2 SAMMANFATTNING Kostnadsökningen inom hemtjänsten har varit stor de senaste två åren. Dock har Gotland totalt sett låga till medelhöga kostnader inom äldreomsorgen. Antalet brukare är inte högre än på andra håll medan antalet timmar per brukare ligger högt på Gotland jämfört med andra kommuner och med riksgenomsnittet. Detta är orsaken till kostnadsökningen och därmed det problem denna utredning fokuserat på. Myndighetsutövningen (Handläggarenheten inom Beställaravdelningen) ansvarar för bedömning och beslut i hemtjänstärenden. En del i denna genomlysning har bestått i en granskning av denna verksamhet. Huvudintrycket av granskningen är positivt. Strukturen på utredningarna är god och dokumentationen är tillfredsställande i de allra flesta avseenden. Handläggarna följer socialnämndens gällande riktlinjer. Vissa områden behöver diskuteras men är sådant som inte har någon avgörande betydelse för kostnadsbilden. Arbetssituationen i Handläggarenheten har beskrivits som svår. Det har varit svårt att hinna med och mycket av orsakerna tillskrivs införandet av ett nytt verksamhetssystem som tagit tid och energi. P.g.a. detta har man inte hunnit med att följa upp ärenden i tillräcklig omfattning, vilket kan orsaka merkostnader. Det är svårt att göra beräkningar på hur stor andel av kostnadsökningen detta motsvarar men eftersom en enda beviljad timma hemtjänst per dag kostar kronor om året är det lätt att se att det är förenat med stor risk att inte hinna med att justera ner antalet hemtjänsttimmar för de personer, som får ett förbättrat hälsotillstånd och klarar sig med mindre insatser. Bristen på uppföljning är en av huvudorsakerna till att. kostnaderna ökat. Ett flertal andra faktorer som kan ha påverkat kostnadsökningen inom hemtjänsten har undersökts. Kön till särskilt boende växer och påverkar kostnaderna för hemtjänsten. Kösituationen har förvärrats de två senaste åren vilket sammanfaller med den period kostnaderna för hemtjänsten ökat mest. I december 2012 väntar 16 personer som fått beslut om särskilt boende i hemmet och lika många på korttidsplatser. Det fattas under 2013 ca 20 platser i särskilt boende (äldreboendeplanen från maj 2012) och behovet växer. Vårdtiderna på lasarettet har minskat under 2012, vilket påverkar hemtjänsten. I hur stor utsträckning är inte möjligt att beräkna men det faktum att vårdtiderna blivit kortare stärker den uppfattning som funnits att det negativt påverkar kostnaderna för hemtjänst. Nerskärningar har gjorts av de förebyggande insatserna vilket kan medföra att behov av hemtjänst inträder tidigare än vad som annars kunde varit fallet. Inte heller detta kan kostnadsberäknas. Handläggarna menar att deras arbetsuppgifter förändrats. De ställs mer och mer inför komplicerade ärenden med inslag av missbruk, hot och våld i nära relationer, psykiska funktionshinder, demens med utagerande beteende m.m. Detta kan indirekt påverka kostnadsbilden. De av Socialnämnden tagna riktlinjerna för hemtjänst på Gotland är jämfört med andra kommuners riktlinjer tämligen genomsnittliga inte generösa men inte heller striktare än på andra håll. Däremot har man generöst tilltagna schablontider, dvs. den tid som besluten genererar som underlag för ersättning till utförarna Med tanke på att det är antal timmar per brukare som 42

52 5 ökat och att Gotland ligger högt över jämförbara kommuner och riksgenomsnittet, är det inom detta område man bör söka lösningar. Utredningen innehåller ett antal förslag till förändringar/förbättringar. Av dessa gäller många den interna verksamheten inom Handläggarenheten och blir ett ledningsansvar att värdera. Viktigast är att se till att uppföljningar görs. Man bör för att komma åt kostnadsökningen justera schablontiderna på några områden. Dessutom bör man införa ett tidmätningssystem så att man ersätter utförarna för utförd tid istället för beviljad. Min bedömning är att det är fullt möjligt att hejda kostnadsökningen och att göra en besparing på 5 miljoner kronor främst genom att prioritera uppföljningsarbete inom Handläggarenheten och genom att justera föreslagna schablontider. Övriga föreslagna förbättringar ger också ekonomiska effekter. 3 BAKGRUND 3.1 Befolkningsuppgifter 2011 uppgick befolkningen på Gotland till personer. Av dessa var över 65 år personer var mellan 65 och 79 år och 3333 var över 80 år. Andelen personer över 65 år är på Gotland 22,1 % jämfört med riksgenomsnittet 18,8 %. 3.2 Kostnad Äldreomsorg Socialnämndens kostnader för hemtjänst har ökat från 165 miljoner år 2008 till 221 miljoner år I budget för 2012 fanns 204 miljoner. Underskottet för 2012 är således 17 miljoner. Kostnaderna för Äldreomsorgen totalt ligger i Gotlands kommun under riksgenomsnittet. Detta gäller även hemtjänstens kostnader för varje brukare. Andelen hemtjänstbrukare är också relativt sett lågt (något över riksgenomsnittet) medan antalet beviljade hemtjänsttimmar per brukare är högt och ligger långt över genomsnittet för riket och för genomsnittet för valda jämförelsekommuner. Varje brukare fick beviljat i genomsnitt 36 timmar under 2011 mot 31,3 timmar för Riksgenomsnittet var 21,7 timmar för Kommuner med höga kostnader för särskilt boende har ofta lägre hemtjänstkostnader och tvärtom. På Gotland är hemtjänstkostnaderna relativt sett högre än kostnaderna för särskilt boende. För 2011 låg Region Gotland på plats 90 av Sveriges 290 kommuner (rangordnat från lägsta till högsta kostnad). 43

53 6 Övergripande Hemtjänst År 2011 Kostnad äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Gotland ,8 36,0 Norrtälje ,4 19,8 Nyköping ,3 11,9 Uddevalla ,3 21,7 Östersund ,4 30,5 Riksgenomsnitt ,5 21,7 Säbo Korttidsplats År 2011 Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Boendedygn korttidsvård, antal/inv 65+ Gotland , ,5 Norrtälje , ,8 Nyköping , ,2 Uddevalla , ,0 Östersund , ,3 Riksgenomsnitt , ,6 Det problem som ur kostnadssynpunkt finns när det gäller äldreomsorgen på Gotland är således den snabba ökningstakten av antalet timmar per brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Gotland Procentuell ökning från Källa: SCB Antalet personer som uppbär hemtjänst har ökat svagt de senaste åren. Ökningstakten av antalet brukare förklarar inte ökningen av kostnaderna. 44

54 7 Antal brukare som någon gång under året haft hemtjänst Nedanstående tabell visar ökningen av beviljade hemtjänsttimmar mellan juli 2011 och augusti Då skedde en markant ökning av antalet hemtjänsttimmar i alla åldersgrupper utom bland de allra äldsta. Ökningen har sedan avmattats. Juli augusti Hemtjänsttimmar per åldersintervall och månad. Procentuell utveckling per åldersintervall. ÅlderInt SCB Ökning från till ,4% ,1% ,7% ,0% ,3% ,3% ,1% Totalt 21,4% 4 MYNDIGHETSUTÖVNING 4.1 Allmänt Individens behov av hjälp och stöd av Socialtjänsten utreds enligt Socialtjänstlagens 11. Biståndshandläggare utreder individens behov av hemtjänst och beslutar på socialnämndens delegation. I Region Gotland är biståndshandläggarna organiserade i Handläggarenheten en enhet inom Socialförvaltningens Beställaravdelning. Handläggarenheten består av chef och 18 biståndshandläggare (årsarbetare) samt avgiftshandläggare, anhörigstöd, boråd m.m. Ca beslut ang. hemtjänst fattas per år. En biståndshandläggare (heltidsanställd) i Region Gotland fattar i genomsnitt nästan 200 beslut per år. De flesta av dessa är gynnande beslut för den enskilde, dvs. man får bifall till sin ansökan. Totalt inom handläggarenheten fattas mellan 150 och 200 avslagsbeslut per år. Av dessa får den enskilde rätt i ett fåtal fall efter överklagande. Varje biståndshandläggare fattar i genomsnitt beslut som genererar en kostnad på ca 13,5 miljoner kronor per år. När en biståndshandläggare fattar beslut om att bevilja en person hemtjänst med en timme om dagen kostar detta kronor på årsbasis. 45

55 8 4.2 Biståndsbedömningen Enligt Regions Gotlands styrmodell finns övergripande målsättningar formulerade i de s.k. styrkorten vilka alla verksamheter har att ta hänsyn till. Utifrån dessa mål utarbetas verksamhetsmål i styrkort för varje nämnd vilka därefter bryts ner för de olika verksamheterna. Ett styrkort för handläggarenheten finns som beskriver vilka olika mål som skall uppfyllas för en god och rättssäker myndighetsutövning. För att säkerställa kvaliteten har socialnämnden också utarbetat ett kvalitetsdokument och kvalitetsgaranti för hemtjänstverksamhet och flera andra verksamhetsområden. Innehållet i dessa dokument gäller till en del även den myndighetsutövande organisationen. Det styrdokument, utöver ovanstående, som finns är Riktlinjer för biståndshandläggning SoL. Dokumentet är avsett att användas som styrdokument för de handläggare som utreder och fattar beslut inom äldreomsorgen på socialnämndens delegation. En handbok finns också ett av enhetens medarbetare utarbetat material med syfte att ge vägledning till den enskilde handläggaren. Det kan t.ex. röra sig om frågor som tenderar att återkomma och där det är av vikt att man gör på samma sätt från gång till gång och från handläggare till handläggare. 4.3 Granskning av akter rättsäkerhet, struktur, följsamhet till riktlinjer För att göra en analys av rättssäkerhet och bedömningsnivå vad gäller myndighetsutövningen, har 30 personakter rörande hemtjänstinsatser studerats. Urvalet har skett genom att 30 akter slumpvis har tagits fram från oktober månad Utredningar från alla handläggare är med i urvalet. Fokus har lagts på att ur aktmaterialet ta fram och studera den senaste aktuella utredningen. Sammanfattat kan man konstatera att handläggningen på flertalet punkter uppfyller dels de krav lagstiftningen ställer på formalia i handläggningen och dels följer de av socialnämnden framtagna och beslutade riktlinjerna. Nedan följer en redovisning av hur stor del av de granskade akterna som uppfyllde ett antal rekvisit för att säkerställa dessa krav. JA NEJ Finns aktuell ansökan skriftlig eller muntlig 27 3 Är besluten tydligt formulerade? 26 4 Framgår det för vilken tidsperiod beslutet är avsett? 30 0 Är besluten tagna i enlighet med socialnämndens riktlinjer? 28 2 Framgår det av utredningen motiv till beslut? 21 9 Är ansökan och beslut formulerade på samma sätt?

56 9 Huvudintrycket av granskningen är positivt. Strukturen på utredningarna är god i de allra flesta fall. Uppgifter som ligger till grund för besluten är dokumenterade. 4.4 Kommentarer och reflektioner I 27 av 30 granskade ärenden framgår det att det finns en skriftlig eller muntlig ansökan. Besluten avser hela ansökan och i de flesta fall är besluten tydligt formulerade, dvs. det är lätt för den enskilde att se vad man har fått för insatser/hjälp. Med det system man valt att ha i Region Gotland kan man dock inte som brukare se vilken omfattning i tid hjälpen har. Detta har dock inte med sättet att handlägga att göra. Den brist som kan konstateras är att man i många utredningar har svårt att finna tydliga motiv till beslutet som följer. Utredningarna innehåller inte överväganden eller tydliga bedömningar av handläggaren, som medför att beslutet som följer uppfattas som logiskt. Man skriver i förväg formulerade meningar, lika i många utredningar. Formuleringarna är ibland byråkratiska och känns inte relaterade till det specifika fallet. Sökt insats visar sig i 26 fall av 30 bli beviljad insats. Detta betyder i praktiken att handläggaren hjälper den enskilde att formulera sin ansökan så att den passar in i sammanhanget av hjälp som är möjlig att få och till de riktlinjer som råder. Detta är att betrakta som en anpassning till vad som är tidsmässigt möjligt att hinna med och kan accepteras i en professionell organisation där handläggaren är väl förankrad och kunnig i sin roll. Det är mycket viktigt att man ger människor möjlighet att ansöka om det man vill och som handläggare måste man kunna avgöra när man skall vara tydlig med att ge avslagsbeslut och information om rätten att överklaga. Relaterat till kostnadsökningen blir det viktigaste granskningskriteriet ovan om handläggarna följer riktlinjerna eller ej. I endast 2 fall av 28 har man gått utanför riktlinjerna. I detta fall har handläggaren följt rutinerna och tagit beslutet efter samråd med chef för Handläggarenheten. Slutsatsen blir att handläggarna följer riktlinjerna och om man går utanför finns en samrådsrutin som det inte framkommit någon anledning att ifrågasätta följsamheten av. Vid varje beslut om en hemtjänstinsats bestämmer handläggaren hur mycket tid insatsen beräknas ta. Tiden tilldelas verkställaren av hemtjänsten enligt ett schablonsystem och blir underlag för den ersättning verkställaren erhåller. Vid granskningen kan konstateras att handläggaren som ovan nämnts i mycket hög utsträckning följer riktlinjerna och även följer anvisningar om schabloniserad tid. Granskningen av aktmaterialet ger också anledning att ta upp nedanstående punkter till diskussion eftersom de kan ha inverkan på kostnadsbilden: Behovet kan tillgodoses på annat sätt Man kan inte i någon utredning utläsa att handläggaren har fört resonemang om hur behovet kan tillgodoses på annat sätt. Lagstiftningen påvisar den enskildes ansvar för sin situation, dvs. samhällets ansvar inträder inte förrän man själv har försökt lösa sin situation, Socialtjänstlagen 4 kap. 1 1 st. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt 47

57 10 (min kurs.) har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Det är viktigt att alla handläggare har ett förhållningssätt som speglar ovanstående och att man visar i utredningen att man alltid har denna aspekt med i diskussionen med den enskilde. Uppföljning/omprövning av beslut Grunden för beslutsfattandet är att den enskilde alltid skall ha ett aktuellt och giltigt beslut. Detta beslut skall följas upp dels med en snabb omprövning/uppföljning (månadsuppföljning), dels med en årlig omprövning/uppföljning. I intervjuer med chef och handläggare på Handläggarenheten har framkommit att man det senaste året gjort få uppföljningar. I synnerhet har det varit stora svårigheter för de två Visbyteamen. Skälet har varit en pressad arbetssituation bl. a. genom att införandet av ett nytt verksamhetssystem tagit mycket tid och energi av chef och handläggare. I intervjuerna har så gott som alla - chef, handläggare, utförare - menat att bristen på uppföljningar är en starkt bidragande orsak till att kostnaderna blivit högre. Om man inte justerar besluten och anpassar behovet av hemtjänsttid till aktuell situation, finns det risk för att det går ut för mycket ersättning till utförarna. Till viss del rapporterar utförarna in minskade behov hos den enskilde men både handläggare och utförare är samstämmiga i att bristen på uppföljningar är kostnadsdrivande. Det finns en viss misstro från handläggarna mot utförarnas rapportering av minskade behov. Man är också från handläggarnas sida kritiska till att utförarna själva rapporterar in underlag som ligger till grund för deras intäkter. Så är fallet när brukaren inte vistas i hemmet under en period. Utförarna skall då rapportera in frånvaroperioden. Man menar att det är viktigt att alla inom Äldreomsorgen har ett ansvar för att kostnaderna inte drar iväg. Tidsbegränsning av beslut Man kan också notera att man väljer att inte tidsbegränsa alla beslut. Handläggarna har under de senaste åren i allt större utsträckning fattat beslut utan tidsbegränsning, s.k. tillsvidarebeslut. Detta är fullt rimligt i många ärenden men bör inte göras annat än i de fall man kan vara säker på att situationen för brukaren inte ändras till det bättre. Hälften av de granskade besluten är tillsvidarebeslut. Risken med att fatta beslut som gäller tills vidare är att den enskilde har ett omfattande beslut även om hjälpbehovet minskar. Beslutet är då gynnande och det är lagligt mycket svårt att mot den enskildes vilja justera beslutet. Det finns således en risk ur kostnadssynpunkt med att fatta tillsvidarebeslut i för stor omfattning. Synsätt Inom enheten har funnits synsättet att man bör bevilja hemtjänstinsatser på ett generöst sätt vid hemgång från sjukhus eller korttidsplats för att sedan vid ett förbättrat hälsotillstånd skära ner insatserna. Detta arbetssätt förutsätter snabba uppföljningar för att inte riskera tillvänjning till hjälpen som både passiviserar den enskilde och blir kostnadskrävande. Att inte detta synsätt skall råda har enligt ledningen meddelats men det tycks tveksamt om det fått genomslag. Övrigt I intervjuer med personalen på Handläggarenheten har man som ovan nämnts angett bristande uppföljning som det största och mest troliga orsaken till att kostnaderna ökat. Det finns även en del andra förbättringsområden. Viktigt är t.ex. att man inom enheten kommer igång med gemen- 48

58 11 samma diskussioner kring bedömningskriterier i vissa mer komplicerade frågeställningar. Detta för att minimera risken för att handläggarna bedömer olika. Osäkerhet kan påverka kostnaderna. Handläggarna tar också upp att arbetssituationen negativt har påverkat möjligheterna att hinna med samarbetsträffar med utförare och andra viktiga medaktörer. Detta kan innebära att man inte har aktuella överenskommelser kring olika frågor och resultatet blir tidstjuvar som indirekt kan påverka kostnadsbilden negativt. Det har också framkommit att chefens arbetssituation varit svår p.g.a. ett för stort ansvarsområde. Handläggarna har haft svårt att nå sin chef och detta har inneburit att man ibland inte kunnat få det stöd man behövt. Förändringar har dock gjorts och situationen har förbättrats genom att LSS-verksamheten nu leds av en annan chef och denna verksamhet lyfts bort från chefen för Handläggarenheten. Under intervjuerna har också framkommit att man uppfattar en viss rollförvirring mellan beställarchef och handläggarchef. Vilket mandat har handläggarchefen? Vissa frågor tenderar att ta lång tid att få svar på och skälet uppfattar man beror på otydligheter i ledningsfunktionen. Myndighetsutövningen SoL är en krävande verksamhet ur lednings- och styrningssynpunkt. Verksamheten behöver tydlig ledning med kontinuerlig uppföljning av att givna direktiv följs. 4.5 Bedömningsnivå Uppdraget skall också innefatta hur bedömningsnivån på Gotland avseende hemtjänstinsatser förhåller sig jämfört med andra kommuner. Som ovan nämnts är det inte alltid möjligt att utifrån utredningarna utläsa hur handläggare bedömt situationen i enskilda ärenden. Vad som är möjligt att jämföra är genomsnittstid per brukare på Gotland jämfört med andra. Förutsatt att vårdtyngden hos hemtjänstbrukare inte nämnvärt skiljer sig jämfört med motvarande grupp på annat håll ger detta en bild av hur bedömningsnivån på Gotland förhåller sig jämfört med andra kommuner. Nedan redovisas antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad för Gotland, kommuner med liknande struktur, samt riket. ÅR 2011 Hemtjänsttimmar/mån och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Gotland 36,0 Norrtälj 19,8 Nyköping 11,9 Uddevalla 21,7 Östersund 35,5 Hela riket 21,7 Som framgår av ovanstående tabell och som tidigare sagts ligger genomsnittstiden för beviljade timmar per brukare högt. Det är på denna punkt, som Gotland sticker ut och det är inom detta område man bör söka lösningar. 49

59 12 5 HAR STRUKTURELLA ELLER ANDRA FÖRÄNDRINGAR SKETT SOM FÖRKLARAR ÖKNINGEN AV HEMTJÄNSTKOSTNADER? 5.1 Antalet korttidsplatser och platser i särskilt boende Antalet platser i särskilt boende och antalet korttidsplatser har betydelse för utvecklingen av hemtjänsttimmar. Antalet platser i särskilt boende har de senaste åren varit tämligen konstant SÄBO-platser Totalt antal SÄBO-platser och korttidsplatser Behovet enligt äldreboendeplanen från maj 2012 när det gäller platser i särskilt boende är 525 för 2013 (med 100 % beläggning). Det innebär att det i dagsläget fattas 20 platser i särskilt boende. Denna bristsituation gör att fler med behov av särskilt boende istället får hemtjänstinsatser. Kösituationen till särskilt boende har varit besvärlig under 2011 och Kösituation (personer med beslut om särskilt boende som ej ännu kunnat anvisas plats) År Genomsnitt/månad Om personer som väntar på särskilt boende är beviljade mer än ca 5,5 hemtjänsttimmar per dag blir detta mer kostnadskrävande än den insats de egentligen är beviljade, dvs. bristsituationen fördyrar. Vid genomgång av kösituationen i december 2012 visar det sig att 16 personer väntar på särskilt boende i hemmet. Dessa har i genomsnitt 59,5 timmar hemtjänst per månad. Ingen har mer än 155 timmar per månad, dvs. ingen ligger över brytpunkten när det, undantaget alla andra aspekter, rent samhällsekonomiskt blir billigare att vistas på särskilt boende än att bo hemma med hemtjänst. Trycket på korttidsplatserna har de senaste åren inneburit att det ofta varit någon eller några brukare som inte kunnat beredas sådan plats. Detta har inneburit att man istället beviljat dygnetrunt-insatser i hemmet. Kostnaden för detta är drygt kr per dygn. Normal-tid för vistelse på korttidsplats är 3 veckor. En person som istället för korttidsplats anvisas dygnet-runt-vård hemma ger en merkostnad på ca på en treveckorsperiod. Grundskälet till detta är bristen på platser i särskilt boende. 50

60 13 Att uppskatta hur stor del av förklaringen till de ökade hemtjänstkostnaderna bristen på boendeplatser utgör, kräver en mer ingående undersökning än vad som är görligt i detta sammanhang. 5.2 Ökning av antalet personer med demens m.m. Handläggarna beskriver arbetssituationen som förändrad genom att man de senaste åren fått mer komplicerade ärenden att hantera vilket tar mera av deras tid i anspråk och gör att man sämre hinner med t.ex. att följa upp ärenden. Man nämner att man fått flera kvinnofridsärenden, fler personer med alkoholdemens, fler personer med demenssjukdomar med utagerande inslag och fler personer med psykiska funktionshinder. Försök har gjorts att ta fram statistiska uppgifter kring detta men det är inte möjligt inom något av ovanstående områden. Det går således inte utan ingående manuella insatser att vederlägga eller bekräfta i vilken utsträckning handläggarnas uppdrag förändrats. Från Minnesmottagningen uppger man dock att, utan att kunna ange siffror, antalet personer med alkoholdemens ökat något de senaste åren och att personer med demens också ökar proportioneligt mot ökningen av antalet äldre. Det är dock inte, säger man, några stora förändringar i antal. Från Enheten för personer med psykiska funktionshinder uppger man att man varje år lämnar över ett mindre antal ärenden till biståndshandläggarna att handlägga. Bedömningskriterierna blir att om en person behöver mer omfattande insatser av karaktären personlig omvårdnad är det inte längre boendestödspersonal, som skall ge hjälpen utan hemtjänstpersonal. Dessa personer kan ha behov av tämligen omfattande hemtjänstinsatser. En faktor som kan ha inverkat på mängden ärenden av denna karaktär är att man för ca två år sedan bestämde att nytillkomna personer över 65 år med psykiska funktionshinder destineras direkt till Handläggarenheten. Vid analys av statstik ser man att ärendemängden inom EPF i stor sett är konstant de senaste 4 åren. Gruppen med personer över 65 år har heller inte minskat i antal hos enheten. Antalet beviljade timmar för de psykiskt funktionshindrade har sjunkit vilket möjligen kan styrka att de ärenden som lämnats över till Handläggarenheten är tunga ärenden. Ingenting tyder på att biståndet till personer med psykiska funktionshinder har påverkat uppgången av hemtjänsttimmar i någon större omfattning. Ökningen av antalet ärenden som rör personer som utsatts för någon form av hot eller våld i en nära relation är svår att följa. Dessa ärenden utmärks inte särskilt i verksamhetsystem el. dyl. och kan därför inte objektivt identifieras. Visby-teamen har uppgivit att man de senaste två åren arbetat med ca 20 ärenden av denna typ. Om man framöver vill kunna följa utvecklingen av detta bör man hitta sätt att dokumentera. Handläggarnas uppfattning är att dessa ärenden är mycket krävande och tar tid från t.ex. uppföljning av andra ärenden. Detta skulle då indirekt kunna vara en bidragande orsak till att kostnader ökar. 5.3 Vårdplatser och vårdtider, lasarettet Handläggarna uppfattar att vårdtiderna på lasarettet blivit kortare. Man menar att detta i kombination med att antalet boendeplatser är för litet gör att fler personer kommer hem i ett sämre tillstånd än tidigare och därmed kräver mer hemtjänstinsatser. 51

61 14 Från sjukhusets sida uppger man att antalet vårdplatser har varit intakt de senaste tre åren. Den förändring man gjort är att antalet slutenvårdplatser inom Rehabkliniken minskat hösten 2012 (oktober) med 8 platser till förmån för dagrehabilitering. Det finns en risk för övervältringskostnader från sjukvården om personer hänvisas att söka korttidsplats under den period man erhåller vård på dagrehabiliteringen. Nedanstående tabell visar att vårdtiderna för de äldsta patienterna är något kortare under 2012 än tidigare år, vilket kan ha bidragit till att personer som kommit hem från lasarettet har behövt omfattande hemtjänstinsatser. Vårdtid medel, dygn år ,6 6, ,8 6, ,5 6,1 5.4 Hemrehabilitering Den uppfattning som återkommit i samtal och intervjuer om att många av dem som beviljats hemtjänst blivit mer vårdkrävande de senaste åren är svårt att belägga. Jag har bl. a. undersökt om kostnader för hjälpmedel i hemmet har ökat i motsvarande takt som hemtjänstkostnaderna, vilket möjligen skulle kunna styrka uppfattningen. Så är inte fallet. Kostnaderna har totalt sett minskat under 2011 och 2012 med hänsyn taget både till hjälpmedel som skrivs ut till den enskilde och hjälpmedel som främst har införskaffats av arbetsmiljöskäl. Man har i handläggarleden uppfattningen att man från Hemrehab-verksamheten inte är snabba nog att göra bedömningar och beskrivningar av hjälpbehov, så att man dels snabbare kan komma hem från sjukhus och korttidsvistelse, dels få tillgång till hjälpmedel som förbättrar den enskildes förmåga att klara sig utan stora hemtjänstinsatser. Det finns också en uppfattning hos personal vid Hemrehab om biståndshandläggarnas brister i att tydliggöra när och vad man vill ha hjälp att bedöma. Det finns en samstämmighet hos personal vid Handläggarenheten och företrädare för Hemrehab att samarbetet måste förbättras. Det är uppenbart att det krävs bättre kunskap och förståelse för varandras uppdrag i de båda verksamheterna. Brister i samarbetet kan lätt få ekonomiska konsekvenser. 5.5 Förebyggande insatser Det finns en uppfattning bland de intervjuade att det går att förebygga behov av hemtjänst med insatser av karaktären träffpunktverksamhet, dagcentral, avlösning, fixartjänst, förebyggande hembesök m.m. Sedan 2010 har vissa nedskärningar gjorts av de förebyggande insatserna inom äldreomsorgen. Dagcentralernas verksamhet har skurits ned såtillvida att det idag finns tre dagcentraler (Visby, Slite, Hemse) och dagcentralerna är idag öppna 3 dagar per vecka. Under 2013 kommer personalen att minska från 3,65 till 2,65 tjänster. Antalet timmar för kostnadsfri avlösning har minskat från ursprungligen 20 till 10 timmar per månad. Projektet Förebyggande hembesök har efter projekttiden inte, som tänkt, kunnat implementeras. 52

62 15 Det är svårt att påvisa vilket resultat de förebyggande insatserna har, särskilt om man vill beskriva i ekonomiska termer. Mycket lite forskning går att finna på området. Man har dock visat att förebyggande hemsök har hälsoekonomiska effekter om återkommande besök görs av medicinsk och socialt utbildad personal (Dr Klas-Göran Sahlén, Umeå Universitet 2009, Ett hekto förebyggande insatser är värt ett kilo bot; förebyggande insatser för seniorer ). Det finns skäl att framöver ta ställning till i vilken omfattning förebyggande insatser inom äldreomsorgen på Gotland skall finnas och ev. utvecklas. Det går dock inte att i detta sammanhang dra några ekonomiska slutsatser av om de nedskärningar som gjorts de senaste åren har påverkat hemtjänstkostnaderna. 6 RIKTLINJER Regionens riktlinjer för det stöd enligt Socialtjänstlagen man erbjuder är en lokal tolkning av lagens begrepp skälig levnadsnivå. Enligt lagstiftning och övrigt regelverk finns inga bestämmelser om att kommunen ska ha riktlinjer för bedömning av insatser. Många kommuner har dock valt att ha sådana. Om kommunen väljer att ha riktlinjer skall de vara förenliga med lag, förarbeten och rättspraxis. Riktlinjer får enligt Socialstyrelsen inte vara begränsande och inskränka den lagliga rätten till insatser som äldre och personer med funktionsnedsättning har. Socialnämnden har sedan lång tid valt att ha lokala riktlinjer. Dessa ter sig jämfört med riktlinjer i andra kommuner som tämligen detaljerade och tydliga. Flertalet handläggare är i stort sett nöjda med det stöd i bedömningen som riktlinjerna utgör. Vid genomgång av ett antal riktlinjedokument från kommuner med olika struktur och storlek förefaller riktlinjerna i Region Gotland vara tämligen genomsnittliga. Riktlinjerna liknar på de flesta sätt andra kommuners riktlinjer. Det betyder att den enskilde brukaren på Gotland får ungefär samma typ av bistånd som hemtjänsttagare i många andra kommuner. Det finns kommuner, som beviljar mer generöst men det finns också kommuner, som är mer strikta framför allt när det gäller hur lång tid de olika insatserna skall ta.. Se Bestämmelserna runt ledsagning och social tid bör förtydligas av rättssäkerhetsskäl. Riktlinjerna måste dock vara försvarbara och några stora förändringar med syftet att sänka kostnader kan inte, enligt min bedömning, göras. 6.1 Schabloner En schablon/mall finns utarbetad och används för beräkning av ersättning till utförare av hemtjänst. Schablonen är ett hjälpmedel för handläggarna i bedömningen av tidsåtgång för beslutade insatser. Vid genomgång av hur schablontider läggs av de olika handläggarna kan man se en liten tendens att man det senaste året mer använt sig av de längre tidsangivelserna. 53

63 16 Dvs. när det finns tre olika möjligheter att bestämma insatsens tidsåtgång (en kvart, en halvtimme eller en timme) blir valet oftare än tidigare den längsta tiden. Handläggarna uttrycker att det ibland finns stark press från utförarna att få mer tid till sitt förfogande. Vid jämförelser med andra kommuner kan man se att Gotland har tämligen generösa schablontider för vissa insatser. Man ger t.ex. 1 eller 2 timmar för tvätt (2 gånger per månad). I andra kommuner får utföraren en halv timma i samband med annan insats eller en timma om det är den enda insatsen brukaren har. I genomsnitt ger man på Gotland 3,4 timmar per månad till tvätt mot i många andra kommuner 1-2 timmar per månad. Eftersom volymerna är stora, timmar per år, för enbart insatsen tvätt, ger en nerdragning till hälften en besparing på mer än 4 miljoner kr per år. Detta blir ett exempel på hur schablontiden fungerar och vikten av att schablontiden är rätt avvägd. För de brukare som har mycket beviljad tid bör man ha ett helhetsperspektiv på vilken mängd tid alla insatser genererar. Att bara plussa på tid för varje enskild insats ger ibland mer tidsutrymme än vad som kan anses vara motiverat för att utföra hemtjänstinsatser med god kvalitet. Insatsen särskild omvårdnad, som oftast används för omvårdnad vid livets slut är svårbedömd och ger ofta mycket omfattande insatser (dygnet runt). Man bör i detta specifika fall ersätta utföraren i efterhand för inrapporterad tid, dvs. för tiden som de facto utförts. Min uppfattning är att det finns starka skäl att göra en genomgång och justering av hur systemet med bedömning av tidsåtgång/schabloner skall fungera framöver. Generösa schablontider är med stor sannolikhet ett av de huvudsakliga skälen till att Gotland ligger högt när det gäller beviljad tid per brukare. 7 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR/FÖRBÄTTRINGAR Följande förslag har enligt mitt synsätt direkt eller indirekt påverkan på hemtjänstkostnaderna. 7.1 Internt inom Handläggarenheten Uppföljning Det är nödvändigt att prioritera arbetet med uppföljning av fattade beslut. Beslut måste vara aktuella och giltiga. Att snabbt göra uppföljningar av de beslut som fattas när den enskilde skrivs ut från sjukhus eller korttidsplats är av högsta prioritet. Månadsuppföljningar bör göras. Även årsuppföljningar är av vikt. Tidsbegränsade beslut Alla beslut som fattas i akuta lägen (t.ex. vid utskrivning från lasarett eller korttidsplats) skall tidsbegränsas. Beslut bör fattas av ledningen när man kan använda tillsvidarebeslut. 54

64 17 Samarbetsträffar med utförare och de viktigaste medaktörerna bör införas Viktigast att snarast få igång samarbete med är utförarna av hemtjänst, Hemrehabs personal och övriga delar av hemsjukvården. Delning av Visby i två geografiska distrikt Att dela Visby i två geografiska distrikt skulle underlätta kontakten med samarbetspartners och påverka möjligheten till kontinuitet för brukarna på ett positivt sätt. Svårt att påvisa kostnadspåverkan men en sådan förändring bör ge handläggarna en bättre arbetssituation, något som är gynnsamt ur många aspekter. Projekt med inriktning på att utveckla samarbetet med frivilligorganisationerna Med mer fokus på hur kan behovet tillgodoses på annat sätt bör man kunna minska antalet beslut om social tid (promenader, aktiviteter m.m.). Det kan vara ett mervärde för den enskilde att ha andra kontakter än de med hemtjänstpersonalen. Verksamhetsutvecklare på Handläggarenheten De kan vara ekonomiskt försvarbart att använda resurs inom enheten till att arbeta mer aktivt med utvecklingsfrågor och frågor som rör den interna strukturen, t.ex. arbete med rutiner, handbok, kvalitet m.m. Idag upplevs detta som svårt att hinna med av chef och handläggare Handledning Biståndshandläggarna bör ha kontinuerlig handledning för att kunna möta förändringar i verksamheten på ett bra sätt. T.ex. tar interna diskussioner i komplicerade ärenden mycket tid extern handledning gör att man diskuterar mer strukturerat, tid sparas och alla kan ta del av det lärande som professionell handledning ger. 7.2 Övriga förändringar/förbättringar Inför tidmätningssystem Om man vill ha möjlighet att säkerställa att utförarna utför den beviljade tiden måste man införa ett tidmätningssystem. Flera kommuner vittnar om att man samtidigt som man säkerställer vad utförarna verkligen utför av beviljade insatser, sänker man kostnaderna. Samtidigt är detta ofta ett initialt fenomen, efter en tid tenderar kostnaderna att öka igen. Man anpassar sig till de system man har. Det finns dock en samstämmighet bland beställare och utförare om att man gärna vill ha ett tidmätningssystem, oavsett kostnadseffekterna, för att det uppfattas som säkert och rättvist. Revidering av schablonsystemet En genomgång av schablonsystemet bör göras. Förslagsvis ändras schablontiden för tvätt till 0,5 resp. 1 timme, för insatsen dusch kan man komplettera med tiden 0,5 liksom vid morgonhjälp tiden 0,75. Förtydligande av vissa riktlinjer Man bör förtydliga reglerna kring ledsagning och social tid för att underlätta likartad bedömning. 55

65 18 Särskild uppföljning av utvecklingen av hemtjänsttimmar för åldersgruppen år Eftersom det visat sig att antalet hemtjänsttimmar i denna åldersgrupp under vissa perioder ökat starkt, bör särskilt fokus läggas på uppföljning och ev. åtgärder. 8. Slutord Hemtjänst är en stor del av Socialnämndens ansvarsområde. 21 % av nämndens totala budget används till hemtjänst. Allt börjar med myndighetsutövningen det är här besluten fattas, beslut som sedan omsätts i kostnader. Denna verksamhet behöver följas upp noga, utvecklas kontinuerligt och anpassas till en ständigt föränderlig verklighet kommer hemtjänsten, som redan i år har ett underskott, att kosta ytterligare 24 miljoner enligt befintliga prognoser. På vilken nivå skall hjälp och stöd ligga framöver? Hur skall prioriteringar göras? Hur skall handläggarnas resurser användas? Många frågor behöver ställas nu och hanteras för att rusta för en framtid med allt fler äldre. Hemtjänsten är ur brukarperspektiv, ur professionens perspektiv och ur samhällsekonomisk synvinkel ett stort och viktigt utvecklingsområde inom Socialtjänsten. 56

66 År 2011 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Hemtjänst Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%)* Gotland ,8 36,0 1,4 Norrtälje ,4 19,8 - Nyköping ,3 11,9 - Uddevalla ,3 21,7 - Östersund ,4 30,5 2,4 Riksgenomsnitt ,5 21,7 1,7 *Ytterfall: Procentandel brukare inom ordinärt boende med insatser enligt SoL/HSL med en årskostnad överstigande kr. Egen och annan regi. Samtliga brukare 0-w år. Beräkning enligt metoden kostnad per brukare (KPB). 57

67 58

68 Värdighetsgaranti för särskilt boende Vad innebär värdighetsgaranti? Värdighetsgarantierna skall tydliggöra för dig vad du garanteras av äldreomsorgen samt hur du skall gå tillväga om verksamheten inte lever upp till det som du garanterats. Värdighetsgarantin ska vara vägledande för personalens arbetssätt där ledorden är delaktighet, förtroende och omtanke. Målet är att alla som erhåller insatser från äldreomsorgen ges förutsättningar att leva ett meningsfullt och värdigt liv och uppleva välbefinnande. Vad är särskilt boende? Då du inte själv klarar att bo kvar hemma och har ett stort behov av stöd och hjälp finns möjlighet att flytta till ett särskilt boende. Det särskilda boendet är ditt hem och här kan du få stöd och hjälp från både omvårdnadspersonal och sjuksköterska dygnet runt. För att få en bostad på ett särskilt boende måste du ha fått ett biståndsbeslut på att du har rätt till denna insats enligt socialtjänstlagen. Här finns information om vart du vänder dig för att ansöka om särskilt boende När du fått beslut om särskilt boende garanterar vi dig följande: Förtroende All personal är väl förtrogen med vad tystnadsplikten innebär Du får ett erbjudande om ett rum/lägenhet inom tre månader efter att du fått beslut om ett särskilt boende All personal bär synlig legitimation eller namnskylt Du blir erbjuden en kontaktpersonal och får information om dennes ansvar. Är du inte nöjd garanterar vi att du får byta kontaktpersonal Omtanke Du får skriftlig information om det särskilda boendet Du blir serverad en varierad och näringsrik kost som är anpassad utifrån din kulturella, etniska och religiösa bakgrund samt utifrån dina medicinska behov Vi tar hänsyn till dig som unik person t ex. utifrån etnisk bakgrund, religion och sexuell läggning. Den personal du träffar har ett gott bemötande med respekt, vänlighet och lyhördhet och arbetar utifrån att du skall bibehålla din förmåga Delaktighet När du flyttar till det särskilda boendet kommer vi tillsammans med dig att utforma en genomförandeplan som beskriver hur du önskar att vi skall hjälpa dig Du kan, så långt det är möjligt, att välja vem som skall ge dig stöd vid din personliga omvårdnad Du blir inbjuden till ett informationssamtal i anslutning till att du flyttar in. Om du önskar är dina närstående välkomna att delta Du blir erbjuden att delta i aktiviteter tillsammans med andra men även individuellt utifrån dina intressen Vi erbjuder en god och säker vård och omsorg och stödjer dig och dina närstående till livets slut 59

69 Vi rättar till det som blivit fel Om vi inte gör det du har rätt att förvänta dig lyssnar vi på dina synpunkter, ser över våra rutiner och rättar till det som blivit fel. Säg vad du tycker Dina synpunkter är värdefulla. Vi vill ta tillvara både positiva och negativa synpunkter, idéer och klagomål. De hjälper oss att utveckla och förbättra vår verksamhet. Du kan använda blanketten Säg vad du tycker. Den finns i alla verksamheter och på Regionens hemsida Du kan också prata direkt med ansvarig chef. Vill du veta mer om särskilt boende? För ytterligare upplysningar kontakta handläggarenheten vid socialförvaltningen, telefon Målen för kvalitet i verksamheterna finns i socialnämndens styrkort som Du hittar på socialnämndens hemsida: Verksamheternas insatser skall utföras med god kvalitet. Du som är brukare/kund skall känna delaktighet och bli respektfullt bemött. Verksamheten skall präglas av rättsäkerhet och skall ha professionella medarbetare. 60

70 Värdighetsgaranti för hemtjänst Vad innebär en värdighetsgaranti? Syftet med värdighetsgarantier är att tydliggöra för äldre, deras närstående och för övriga medborgare vad olika insatser inom Region Gotland innefattar och vad det innebär att få insatser från Socialtjänsten. Värdighetsgarantierna skall tydliggöra för dig vad du kan förvänta dig av hemtjänsten samt hur du skall gå tillväga om verksamheten inte lever upp till det som du garanteras. Värdighetsgarantin ska vara vägledande för personalens arbetssätt där ledorden är delaktighet, förtroende och omtanke. Målet är att alla som erhåller hemtjänstinsatser ges förutsättningar att leva ett meningsfullt och värdigt liv och känna välbefinnande. Vad är hemtjänst? Hemtjänst finns i olika former. Det kan vara omvårdnadsinsatser så som hjälp med påklädning eller personalig hygien. Det kan också handla om hjälp med serviceinsatser som t ex städning, tvätt eller inköp. Hemtjänsten underlättar din vardag genom att stödja dig i det du inte klarar på egen hand. Det ger dig möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. Här finns information om vart du vänder dig för att ansöka om hemtjänstinsatser Du har möjlighet att välja vilket företag som skall hjälpa dig med de hemtjänstinsatser som du av biståndshandläggaren fått beslut om att du har rätt till. Här finns information om vilka hemtjänstföretag du kan välja mellan. Vem kan få hemtjänst? Om du inte själv klarar att tillgodose dina behov och om de inte kan tillgodoses på något annat sätt så har du rätt att få stöd och hjälp i din vardag för att uppnå en skälig levnadsnivå. När du fått beslut om hemtjänstinsatser garanterar vi dig följande: Förtroende All personal som kommer hem till dig är väl förtrogen med vad tystnadsplikten innebär All personal som kommer hem till dig bär synlig legitimation eller namnskylt med företagets logotyp Du blir erbjuden en i personalgruppen som tar ett extra ansvar för kontakten med dig, en sk kontaktpersonal. Detta görs inom en vecka från det att dina hemtjänstinsatser verkställs. Du får information om dennes ansvar. Är du inte nöjd garanterar vi att du får byta kontaktpersonal Du träffar personal som har rätt kunskaper för att utföra arbetet i ditt hem. Personalen arbetar med målsättningen att du skall bevara din förmåga Omtanke Vi visar respekt för dig i ditt hem genom att hälsa, presentera oss och ta av ytterkläderna när vi kommer hem till dig Du får skriftlig information om din hemtjänst Vid behov hjälper vi dig i kontakten med andra yrkesgrupper för att din vardag skall fungera Vi tar hänsyn till dig som unik person t ex utifrån etnisk bakgrund, religion och sexuell läggning 61

71 Delaktighet Inom 30 dagar från att dina insatser startat upprättar vi en genomförandeplan tillsammans med dig. Planen beskriver hur och när din hjälp skall utföras Du kan, så långt det är möjligt, välja vem som skall ge stöd vid din personliga omvårdnad Du får hemtjänst inom den tidsram som vi kommit överens om. Skulle förändringar uppstå meddelar vi dig. Vi rättar till det som blivit fel Om vi inte gör det du garanteras lyssnar vi på dina synpunkter, ser över våra rutiner och rättar till det som blivit fel. Säg vad du tycker Dina synpunkter är värdefulla. Vi vill ta tillvara både positiva och negativa synpunkter, idéer och klagomål. De hjälper oss att utveckla och förbättra vår verksamhet. Du kan använda blanketten Säg vad du tycker. Den finns i alla verksamheter och på Regionens hemsida Du kan också prata direkt med ansvarig chef. Vill du veta mer om hemtjänstinsatser? För ytterligare upplysningar kontakta handläggarenheten vid socialförvaltningen, telefon Målen för kvalitet i verksamheterna finns i socialnämndens styrkort som Du hittar på socialnämnden hemsida: Verksamheternas insatser skall utföras med god kvalitet. Du som är brukare/kund skall känna delaktighet och bli respektfullt bemött. Verksamheten skall präglas av rättsäkerhet och skall ha professionella medarbetare. 62

72 63

73 64

74 65