Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande

Transkript

1 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: kl. 9.00, fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil Ordförande: Ricard Söderberg Sekreterare: Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg 1 Ordförandebeslut redovisning sluten del 2 Utredning enligt Föräldrabalken sluten del Serveringstillstånd, Terassen kök & bar, Lysekil Redov. på smtr. 2 3 Klaus Schmidt Allmänt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 4 Malin Petzäll LSS / Vård och omsorg SKL:s rekommendationer om kvalitet i särskilda boenden 5 Sten Nilsson Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/2 6 Rapport beslut om särskilt boende 6 Ekonomi Ekonomiskt utfall per maj månad Eva Bergqvist/Eva Andersson 8 Ekonomisk åtgärdsplan 8 Eva Andersson 9 Resultat av genomlysning av verksamheten på IFO, barn- och unga samt utvecklingsbehov framåt 9 Eva Andersson Avbrott för lunch Övrigt Förbättringsområden inom anhörigstöd - Analys av synpunkter från vård- och omsorgspersonal 10 Annelie Antonsson 11 Återkoppling från politikernas besök i verksamheten muntlig redovisning Respektive ledamot/ersättare 12 Information från förvaltningschefen Redovisas på smtr Eva Andersson 13 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut Redovisas på smtr 15 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Ordförandebeslut Redovisas på sammanträdet

4

5 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland - Rekommendation till kommunerna Sammanfattning Lysekils kommun har ett samarbetsavtal med Västra Götalands regionen rörande personliga hjälpmedel, produkter och tjänster som löper ut Före nuvarande avtal har samarbetet skett genom upphandlat avtal. Erfarenheter av samarbete mellan kommun och region kring personliga hjälpmedel utifrån samarbetsavtalet är goda och kommunen föreslås att teckna ett nytt samarbetsavtal. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna samarbetsavtal med Västra Götalands regionen för försörjning av personliga hjälpmedel. Ärendet Ledningsrådet för hjälpmedel har på uppdrag av politiska beredningsgruppen och SRO tagit fram ett samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Västra Götalands regionen och kommunerna i regionen har sedan länge ett fördjupat samarbete kring personliga hjälpmedel vilket bland annat lett till gemensamt regelverk och gemensamma principer vad gäller förskrivning av personliga hjälpmedel. För att även försörjningen av personliga hjälpmedel ska vara gemensam så har de upphandlingar som tidigare skett gjorts gemensamt. Detta innebär större volymer, enklare hantering och logistik samt att patienter inte behöver byta hjälpmedel när de byter vårdgivare. Gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdsansvaret enligt hälso- och sjukvårdsavtalet ska kunna följas. Socialförvaltningen föreslås av ovanstående skäl teckna ett nytt samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Förvaltningens synpunkter Det föreliggande avtalet bygger på det gällande avtalet men med tydligare skrivningar vad gäller avtalstid, uppföljning och avtalsvård. Utvärdering av samarbetet mellan kommunerna och regionen och deras hjälpmedelscentral kring försörjning av personliga hjälpmedel utifrån samarbetsavtalet är goda. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Transparensen har ökat, styrning och påverkan utifrån kommunernas perspektiv har förbättrats och kostnaderna har minskat. Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll MAS Bilagor Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland samt medföljande specifikationer Beslutet skickas till Förvaltningschef MAS

7 SPECIFIKATION GÄLLANDE TJÄNSTER inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

8 Allmänt Specifikationen anger vilka tjänster som ska utföras och beskriver hur tjänsterna ska utföras. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Tjänsterna omfattar Anpassning Avhjälpande underhåll Expertkunskap och konsultation Fakturering Förebyggande underhåll Hantering av medicintekniska avvikelser Leverans/hämtning Montering/demontering Rekonditionering Sortiment Specialanpassning Statistik och analys gällande i avtalet ingående tjänster Moment Momenten utgör en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kompletteras i den webbaserade versionen med beskrivningar av arbetssätt Nr Moment Anpassning 1 Hjälpmedelscentralen ska anpassa hjälpmedel enligt förskrivarens anvisning. 2 Anpassning av produkt ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler. Om detta inte är möjligt ska anpassning utföras i den miljö där patienten vistas alternativt hämtas/lämnas av Hjälpmedelscentralen. Avhjälpande underhåll 3 Avhjälpande underhåll ska göras efter beställning från patient eller förskrivare. 4 Enklast möjliga ersättningsprodukt utifrån patientens behov ska kunna erbjudas vid avhjälpande underhåll. 5 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid avhjälpande underhåll. 6 Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla jourreparationer av personligt förskrivna sängar och personlyftar utanför ordinarie arbetstid. Expertstöd och konsultation 7 Expertstöd kring produkter omfattar information, konsultation, utbildning, visning av aktuellt sortiment, utvecklingsarbete samt anpassning och specialanpassning. Expertstödets kompetens ska innefatta fördjupad och aktuell kunskap samt erfarenhet inom samtliga produktområden som ingår i samarbetsavtalet. Expertstödet ska ha ett konsultativt arbetssätt och ge råd och förslag till förskrivare. 1

9 8 Hjälpmedelscentralen ska fortlöpande bevaka, följa och anpassa sig till den forskning/utveckling som görs inom samtliga produktområden som omfattas av samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen bör delta i projekt och forskning inom hjälpmedelsområdet och i utredningsarbetet i samband med införande av nya produkter. 9 Vid konsultation ska den kompetens som krävs medverka, t ex såväl hjälpmedelskonsulent som tekniker. 10 Konsultation ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler, vårdgivarens lokaler eller i den miljö där patienten vistas. 11 Hjälpmedelscentralen ska visa och erbjuda utbildning gällande aktuellt sortiment. 12 Information ska fortlöpande lämnas till vårdgivarna vid förändring av sortimentet. 13 Hjälpmedelscentralen ska erbjuda utbildning som tillgodoser förskrivares behov av fördjupad kompetens kring hjälpmedelsprodukter kopplat till olika funktionsnedsättningar och förskrivning av hjälpmedel. 14 Utbildningsutbud gällande annonserade utbildningar ska planeras i samverkan med Hjälpmedelsforum. Fakturering 15 Fakturering ska göras månadsvis. 16 Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Fakturaunderlag ska även kunna fås som PDF fil och pappersunderlag. Samarbetsavtalet ska möjliggöra förtroendeförskrivning i enlighet med handboken. Fakturor på hjälpmedel som förtroendeförskrivs ska styras till rätt betalare. Förebyggande underhåll 17 Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter och vid varje tidpunkt aktuella standarder. 18 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid förebyggande underhåll. Hantering av medicintekniska avvikelser 19 Teknisk dokumentation ska vid förfrågan göras tillgänglig för vårdgivarna. Leverans Hämtning av förskrivna hjälpmedel 20 Samtliga hjälpmedel med funktionshyra ska vara märkta med individnummer på varje enskilt hjälpmedel så att de är spårbara på individnivå. 21 I de fall förskrivaren bedömer att patients behov inte täcks av hjälpmedel inom upphandlat sortiment ska Hjälpmedelscentralen kunna erbjuda produkter utanför sortiment. 22 Hjälpmedelscentralen ska upprätthålla kompetens och kunskap kring produkter utanför avtalat sortiment samt aktivt följa den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. 23 Hjälpmedelscentralen ska ge förskrivande enheter möjlighet att ha hjälpmedel i lokala buffertförråd där det ska finnas ett varierat sortiment av hjälpmedel utifrån verksamhetens behov. 24 Sortimentet i lokala buffertförråd, dess volym, uppackning i förråd och leveransdag ska överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare. 25 Hjälpmedelscentralen ska hantera automatisk påfyllnad till lokala buffertförråd. 26 Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att lokala buffertförråd bedrivs kostnadseffektivt utifrån verksamhetens behov. 2

10 27 Hjälpmedelscentralen ska leverera hjälpmedel till vid beställning angiven adress, det vill säga till förskrivande enhet eller till patients vistelseadress, inom Västra Götalands län. 28 Vid leverans till patients vistelseadress ska tidpunkt för leverans överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och patienten. 29 Vid behov ska Hjälpmedelscentralen efter beställning utföra akuta leveranser av förskrivna hjälpmedel. 30 Hjälpmedelscentralen ska efter registrerad hämtorder hämta hjälpmedel från angiven adress inom Västra Götalands geografiska gränser. 31 Hjälpmedelscentralen ska lämna återlämningskvitto vid hämtning hos patient. Montering/demontering 32 Hjälpmedelscentralen ska efter beställning montera/installera/demontera hjälpmedel i patients bostad. 33 Hjälpmedelscentralen ska utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installation. Rekonditionering 34 Hjälpmedelscentralen ska verka för återanvändning av returnerade produkter i den mån det går att förena med miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav. 35 Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. Sortiment 36 A-sortiment är produkter med hög förskrivningsvolym, hög förskrivningsfrekvens och/eller behov av snabb leverans. B-sortiment är produkter med en lägre förskrivningsfrekvens och/eller mindre förskrivningsvolym. 37 Övrigt sortiment är de produkter som inte ryms inom A och B sortiment. 38 Hjälpmedelscentralen ska tillse att de hjälpmedel som finns i avtalat sortiment för förskrivning finns tillgängliga i vårdgivarnas gemensamma IT-system med produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för såväl huvudhjälpmedel som tillbehör. 39 Hjälpmedelscentralen ska kontrollera att förskrivningsbara hjälpmedel i sortiment finns i nationella hjälpmedelsdatabasen. Specialanpassning 40 Hjälpmedelscentralen ska tillsammans med förskrivaren bedöma möjligheten att göra specialanpassning i relation till andra lösningar och effektuera specialanpassningen. 41 Hjälpmedelscentralen ska specialanpassa hjälpmedel enligt förskrivares anvisning. Vid specialanpassning svarar Hjälpmedelscentralen för att aktuella författningar följs och teknisk dokumentation. 42 Hjälpmedelscentralen ska verka för att möjliggöra kombinationer av olika tillverkares produkter för att minska antalet specialanpassningar. 43 Hjälpmedelscentralen ska vid förfrågan från förskrivare lämna preliminärt kostnadsförslag på omfattning beräknat pris för specialanpassning respektive anpassning inom CEmärkning. Statistik och Analys 44 Hjälpmedelscentralen ska lämna statistiksammanställningar i digital form efter framställan eller minst fyra gånger per år, enligt plan för kvalitetsuppföljning. 45 Hjälpmedelscentralen ska mot självkostnad kunna lämna betalarspecifik statistik utöver standardrapporter. 3

11 46 Fakturaunderlag i Excelformat samt standardrapporter ska finnas tillgängliga för kostnadsansvariga i rapportgeneratorn Crystal Reports. 47 Standardrapporter tas fram i samverkan mellan beredningsgrupp Avtal och utveckling och Hjälpmedelscentralen. Servicenivåer Hjälpmedelscentralens tjänsteutbud ska vara tillgängligt för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Midsommarafton, julafton och nyårsafton likställs med helgdag. Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Hjälpmedelscentralen ska ha utbudspunkter för konsultation och utprovning inom samtliga produktområden, teknisk service samt utbildning för förskrivare i de fyra geografiska områden som motsvarar kommunalförbunden. Hjälpmedelscentralens lokaler som patient och förskrivare ska besöka ska vara belägna så att det finns kollektivtrafik fram till verksamheten. Hjälpmedelscentralens lokaler ska vara ändamålsenliga och för verksamheten anpassade med en bemannad reception. Hjälpmedelscentralen ska anpassa lokaler, telefontider, öppethållande och mottagningstider för utprovning, individanpassning och service, enligt följande: Verksamheten ska vara öppen för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Telefontillgänglighet ska finnas under ordinarie öppettider för information och rådgivning samt för tidsbokning. Kundtjänst konsultation ska vara bemannad med sakkunnig kompetens under ordinarie öppettid Vid behov av specifik kompetens kan kundtjänst föra vidare frågan direkt. Vid de tider då Hjälpmedelscentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider. Patient med förskrivet hjälpmedel, för vilket avhjälpande underhåll på jourtid ingår, ska få information om vad det innebär samt telefonnummer för kontakt i samband med leverans. Hjälpmedelscentralen ska ha telefontillgänglighet under ordinarie öppettider på ett ingående telefonnummer där samtal ska besvaras av en person inom 5 minuter för minst 80 % av till Hjälpmedelscentralen inkommande samtal. Svarstid för sakkunnig telefonrådgivning och information avseende lager och leverans, teknisk service, konsultationer samt fakturafrågor ska vara inom 5 minuter. Leveranstider Leverans till geografiskt område, inklusive buffertförråd, ska ske på fast dag en gång/vecka. Leverans av hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning av hjälpmedel ska ske senast 7 vardagar efter mottagen beställning (= A-sortiment). 4

12 Övriga hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning ska levereras senast 17 vardagar efter beställning (= B-sortiment). Vid samleverans styrs leveransdatum av den produkt som har längst leveransdatum. Leveranstid för specialanpassning ska överenskommas mellan förskrivare och Hjälpmedelscentralen vid beställning. För produkter utanför A/B-sortiment ska Hjälpmedelscentralen informera förskrivaren om beräknad leveranstid. Leveranser av lagerförda hjälpmedel inom A-sortimentet för akuta behov ska utföras vardagar senast 24 timmar efter beställning. Hämtning av hjälpmedel ska utföras i samband med nästkommande fasta leveransdag. Montering/installation ska följa väntetider för leverans av hjälpmedel. För montering/installation av hjälpmedel som kräver dubbelkompetens t.ex. både montör och elektriker ska montering/installation utföras senast 10 vardagar utöver avtalad leveranstid för den aktuella produkten. Anpassning av hjälpmedel ska påbörjas senast 3 vardagar efter mottagen beställning, om hjälpmedlet finns att tillgå. Avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 vardagar efter mottagen beställning och vara genomförd inom 10 vardagar. Akut avhjälpande underhåll under vardagar ska utföras snarast möjligt, dock senast 8 arbetstimmar efter mottagen beställning. Jourreparation ska utföras vardagar samt dygnet runt lördagar, söndagar och helgdagar. Inställelsetiden är maximalt 5 timmar. Konsultations-/utprovningstid ska erbjudas senast 15 vardagar efter mottagen beställning. Vid akuta behov ska konsultations-/utprovningstid erbjudas inom 5 vardagar. Om försening gällande beställd produkt/tjänst uppstår ska förskrivare/vårdgivare underrättas. 5

13 Kvalitetsuppföljning av tjänsterna Patientsäkerhet Patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel säkerställs. Med patientsäkerhet avses att minimera skador och risker vid användning av hjälpmedlen. Patientsäkerhet avser även att levererat hjälpmedel överensstämmer med utprovning och anpassning för att målet med förskrivningen uppnås. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser: Antal Produktområde Produkt Jämförelse med föregående kvartal Eventuell händelse orsakad av åtgärd hos Hjälpmedelscentralen Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion /rutin. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Leveranskvalitet: Antal inkomna felrapporter gällande patient- och brukarsäkerhet Redovisas på 6-siffrig ISO-kod Hjälpmedelscentralen beskriver vidtagna och/eller planerade åtgärder Förhindra upprepning av negativa händelser. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 6

14 Leveranssäkerhet Beställd produkt och/eller tjänst levereras inom avtalad tid till den av förskrivaren angivna platsen. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel hjälpmedel som levererats inom fastställd leveransram (A- B) är 98 %. Redovisas inklusive respektive exklusive automatpåfyllnad. Avvikelse gällande enskild produkt redovisas. Antal förskrivna hjälpmedel per 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel akuta leveranser av hjälpmedel inom A-sortiment som utförts inom 24 timmar från mottagen beställning ska vara 100 %. Aktuella hjälpmedel redovisas på 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Säkerställa att patient får behov av hjälpmedel tillgodosett. Säkerställa att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering fördröjs. Information om vilka volymprodukterna är ger stöd för att utveckla produktanvisningarna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. För att säkerställa att patient får akut behov av hjälpmedel tillgodosett. Att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering försvåras. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 7

15 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider för konsultation/utprovning, anpassning/specialanpassning och service efter ställda krav. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 5 minuter ska vara 80 %. Andel konsultations- /utprovningstider som erbjudits inom 15 vardagar efter mottagen beställning ska vara 90 %. Följer förskrivares krav på tillgänglighet i syfte att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Tillräckligt snabb tillgång till hjälpmedel för att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Antal utförda specialanpassningar samt inom vilka produktområden är de gjorda. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel utförda underhåll, fördelade på förebyggande, avhjälpande, akuta och jourreparationer som utförts enligt avtalad tidsram samt vilka hjälpmedel på 6-siffrig ISO-kod det gäller. Andel beställningar gjorda av patient respektive förskrivare. Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion / rutin samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Stöd för utveckling av produktanvisningar i Handboken. Säkerställa patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel. Följa patientens grad av delaktighet vid beställning av underhåll. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 8

16 SPECIFIKATION GÄLLANDE FINANSIELL SAMVERKAN inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

17 Allmänt Specifikationen anger den finansiella samverkan inom Samarbetsavtalet. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Kalkylmodell Kalkylmodellen omfattar hela Hjälpmedelscentralens verksamhet fördelad på fyra huvudområden: Produkt personliga hjälpmedel, Tjänst personliga hjälpmedel, Hjälpmedel vid medicinsk behandling och Grundutrustning. Modellens huvudområden beskriver även de delar som inte ingår i samarbetsavtalet, hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning, inkluderande relaterande produkter och tjänster. Detta för att kunna få en helhetsbild och därmed få ett underlag för bedömning av Hjälpmedelscentralens självkostnad. För produkter personliga hjälpmedel, oavsett uthyrda eller försålda, tar modellen sin utgångspunkt i Hjälpmedelscentralens inköpspris för produkten. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med produkten/produktgruppen. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som funktionshyra eller försäljningspris. För tjänster tar kalkylmodellen sin utgångspunkt i tjänstens timkostnad. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med tjänsten. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som timpris eller fast pris. Hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning behandlas väsentligen på samma sätt som angivits för personliga hjälpmedel. För att kunna särredovisas i förhållande till samarbetsavtalet förses transaktionerna inom detta område med särskild markering. 1

18 På varje beskrivet huvudområde eller på valfri nivå inom detta redovisas det ekonomiska resultatet genom att ställa intäkter mot kostnader och därmed få fram ett nettoresultat. Prissättning Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättning. Produkter med funktionshyra I funktionshyra ingår kostnader för funktionsduglig produkt logistik montering/installation ankomst/leveranskontroll förebyggande och avhjälpande underhåll rekonditionering biträde vid utredning av medicinteknisk avvikelse återtag och utrangering restvärde för personligt förskrivna förkomna hjälpmedel Hjälpmedelscentralens administration inklusive kundtjänst utbildning inom basutbud vårdgivarnas samordningsfunktion IT-stöd, inklusive support. Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen med funktionshyra per levererat hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen fakturerar vårdgivaren från den dag förskrivet hjälpmedel levererats till patient eller förskrivande enhet. Funktionshyran upphör tre dagar efter det att hjälpmedlet är avbeställt via hämtorder i IT-systemet. Samarbetsavtalets produkter med funktionshyra prissätts utifrån dygnshyra utryckt i månadshyra (ex är hjälpmedlet uthyrt 15 dagar så utgår månadshyra/30*15). Prissättningen utgår från de i samarbetsavtalet ingående produkterna som är indelade i funktionsgrupper (cirka 100). Som grundregel utgörs en funktionsgrupp av hjälpmedel med likartade funktioner och inköpspriser. Artiklarna inom respektive funktionsgrupp får samma hyrespris baserat på snittet av funktionsgruppens alla kostnader. I vissa funktionsgrupper kan förekomma stor avvikelse i inköpspris, övriga kostnader eller funktioner. När nya produkter kommer in i sortiment frångås prissättningsprincipen inom funktionsgruppen. Syftet är att öka återanvändning av fullt funktionsdugliga hjälpmedel och motverka en för tidig utrangering av dessa hjälpmedel. Nya hjälpmedel får en 10 % högre funktionshyra och äldre hjälpmedel får motsvarande lägre funktionshyra, vilket innebär 20 % skillnad mellan nytt och begagnat sortiment. Hjälpmedel utanför sortiment prissätts med funktionshyra per månad motsvarande 6 % av produktens inköpspris. Hyresprodukter som inte är individmärkta (tillbehör eller reservdelar) och som inte ingår i standardkonfigurationen av ett huvudhjälpmedel prissätts med funktionshyra per månad motsvarande 4 % av produktens inköpspris. 2

19 Köpprodukter Vårdgivaren ersätter Hjälpmedelscentralen vid fullgjord leverans. Köpprodukter (huvudhjälpmedel, tillbehör och reservdelar) debiteras med påslag på 12,8 % på Hjälpmedelscentralens gällande inköpspris. Reklamationer Hjälpmedelscentralen ersätter köphjälpmedel inom detta samarbetsavtal om varan är trasig eller skadad vid leverans. Detta ingår i försäljningspriset. Utanför sortiment För hjälpmedel utanför ordinarie sortiment ska funktionshyra eller försäljningspris överenskommas med vårdgivaren. Tjänster Tjänster som inte ingår i funktionshyra debiteras med 553 kr per timma. Enbart aktiv tid debiteras, d.v.s. inte restid eller dylikt. Konsultation Vårdgivaren debiteras 553 kr per timme, oavsett hur många av hjälpmedelscentralens personal (och eventuellt hjälpmedelsleverantör) som medverkar. Utbildning Annonserade utbildningar avseende basutbud finansieras via funktionshyran. Vårdgivaren debiteras en avgift om anmälda deltagare uteblir eller vid sent återbud. Annonserade utbildningar avseende tilläggsutbud prissätts av Hjälpmedelscentralen vid varje tillfälle. Uppdragsutbildning debiteras med 553 kr/timme per medverkande personal från Hjälpmedelscentralen, samt eventuella kostnader för extern lokal, förtäring och material. Montering/demontering Vårdgivare kan beställa montering och demontering för produkter där det inte ingår i funktionshyran och debiteras då 553 kr per timme. Vårdgivaren debiteras 553 kr per timme, oavsett hur många av hjälpmedelscentralens personal (och eventuellt hjälpmedelsleverantör) som medverkar. Specialanpassning Hjälpmedelscentralen debiterar för materialkostnad samt arbetskostnad med timpris för tjänster, 553 kr per timme. Akut avhjälpande underhåll under normal arbetstid Debiteras 553*2=1106 kr/timma. Jourreparationer på sängar och lyftar Debiteras 553*2,8=1548 kr/timma, under storhelg debiteras 553*3,1=1714 kr/timma. Flytt av säng Debiteras med fasta avgifter oavsett hur lång tid uppdraget pågår eller hur långt sängen ska flyttas. Säng som flyttas inom samma fastighet debiteras med 553 kr per uppdrag. Säng som flyttas inom samma geografiska område, t ex inom Sjuhäradsbygden, debiteras med 553 kr X 1,2 = 664 kr per uppdrag. 3

20 Flyttning av säng mellan geografiska områden, t ex från Göteborgsområdet till Skaraborg, genomförs endast i de fall sängen är specialanpassad. Debitering för sådan flytt är 553 kr X 2 =1106 kr per uppdrag. I övriga fall ska hämtorder läggas på befintlig säng och ny beställning göras till den nya adressen. Akut leverans Debiteras med 600 kr per tillfälle. Avgifter Uteblivande från utbildning Vårdgivaren debiteras om deltagare uteblivit från utbildning enligt basutbud eller anmält återbud efter sista anmälningsdag. Bomkörning Leverans eller hämtning kan inte utföras p.g.a. att ingen finns på plats för att ta emot/återlämna hjälpmedlet. Den beställande enheten debiteras 600 kr per tillfälle. Buffertförråd Prissättningen av buffertförråd baseras på självkostnad utifrån de 3 kostnadskomponenterna; kostnad för hantering, lagervärde och omsättningshastighet. De 3 komponenterna viktas utifrån hur de var för sig bidrar till den totala kostnaden för buffertförråden och ger kostnadsindex för respektive förråd. Kostnadsindex ligger till grund för prissättningsnivån med bestämd månadskostnad i fem nivåer (stort, mellan, litet, mini samt administration). Kostnaden debiteras vårdgivaren, med undantag för sjukhusen vars förråd hanteras via samarbetsavtalets produkter. Kostnaderna för sjukhusens buffertförråd fördelas på funktionsgrupperna Rullstolar (90 %) och övriga artiklar (10 %). Restvärde Ett individmärkt hyreshjälpmedels restvärde är Hjälpmedelscentralens anskaffningspris (inköpspris) exklusive moms, minus avskrivning utifrån hjälpmedlets beräknade livslängd. Ex. Rullstol med anskaffningspris 6000 kr med beräknad livslängd på 10 år har en månatlig avskrivning på 50 kr. Om rullstolen registreras som förkommen så har den efter 2 år och 3 månader ett restvärde på 4650 kr. Ej individmärkt hyreshjälpmedels restvärde är 50 % av anskaffningspriset. Restvärde gäller vid förkommet hjälpmedel registrerat på patient eller buffertförråd onormalt slitage produkter som inte längre är förskrivningsbara hyreshjälpmedel utanför sortiment som återlämnas innan avskrivningstiden är slut när specialanpassade hjälpmedel som inte går att återställa återlämnas innan avskrivningstiden är slut. Förkommet hjälpmedel registrerat på patient Kostnader för restvärde för produkter med funktionshyra inkluderas i kalkylmodellen. F-märkta förkomna hjälpmedel har inget restvärde. 4

21 Förkommet hjälpmedel i Buffertförråd Restvärdet debiteras buffertförrådsansvarig vårdgivare i samband med inventering. Fakturering görs samlat för året på januari månads faktura. Ersättning vid skada utöver normal förslitning Avhjälpande underhåll eller akut avhjälpande underhåll av hjälpmedel som är skadat utöver normal förslitning kan tilläggsdebiteras. Tekniker och ansvarig förskrivare och/eller kostnadsansvarig ska gemensamt bedöma om det rör sig om skada utöver normal förslitning. Fakturering och kreditering Fakturering omfattar de tjänster som beskrivs i Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Fakturering sker månadsvis med 30 dagars betalningstid från fakturans ankomstdag. Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i Vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Debiteringsanspråk från Hjälpmedelscentralen kan göras maximalt 90 dagar bakåt efter fullgjord leverans. Krediteringsanspråk kan göras maximalt 90 dagar från fakturadatum. Moms Moms debiteras för varor och tjänster till vårdgivare som inte tillhör Västra Götalandsregionen. Moms ska inte debiteras för hälso- och sjukvårdstjänster. Läs mer Prisjustering I prisjustering innefattas alla prisförändringar på tjänster, avgifter eller produkter (funktionshyra/köp) till vårdgivare inom samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen eller vårdgivarna initierar behov via blankett till samordningsfunktionen. Huvudprincipen är att beslut tas så att prisjusteringar kan träda i kraft 1 januari respektive 1 juli. Kostnadsökningar eller intäktsbortfall som identifieras mellan uppföljningar av självkostnadskalkylen ska i möjligaste mån hanteras genom justeringspott. Ekonomisk uppföljning Hjälpmedelscentralen lämnar ekonomiska rapporter och underlag som hanteras inom samarbetsorganisationen enligt beslutat årshjul inom Samarbetsavtalet. Aktivitet Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Årsrapport/bokslut X föregående år Månadsrapport X X X X X X X X X X Delårsrapport X X Budget och X verksamhetsplan HMC Kontroll självkostnad, X X underlag för prisjustering Uppföljningsrapport, förkomna hjälpmedel X X X X 5

22 Vårdgivarna har möjlighet att vid behov hämta rapporter ur Websesam och Crystal Reports för den egna verksamheten. 6

23 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Gäller från och med 1 oktober 2017

24 Innehåll 1. Samarbetsparter 2 2. Bakgrund 2 3. Värdegrund och gemensamt ansvar 2 4. Syfte och mål 2 5. Omfattning och avtalsperiod 3 6. Innehåll 3 7. Samarbetsorganisationen samarbete och styrning 3 8. Finansiell samverkan 4 9. Vårdgivarnas ansvar Hjälpmedelscentralens uppdrag Utvecklingsområden 5 12 Patientsäkerhet och skada IT-stöd Avtalsvård Kontinuerliga uppföljningar Utvärdering Uppsägning och upphörande Tvist 7 Sida 1 av 7

25 1. Samarbetsparter I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Hälso och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdsansvaret enligt nuvarande och kommande hälso- och sjukvårdsavtal ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Samarbetsavtalet ersätter tidigare samarbetsavtal som upphör och som tecknades mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner. 3. Värdegrund och gemensamt ansvar Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen verkar för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna fungerar på ett gränsöverskridande sätt och för att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. De 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett gemensamt ansvar för händelser och kostnader som kan uppkomma som en följd av detta avtal. 4. Syfte och mål Samarbetsavtalet syftar till en gemensam hjälpmedelsförsörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Målet med samarbetssavtalet är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hjälpmedelsfrågor ska också ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att med transparens och öppenhet samarbeta för att möjliggöra en gemensam hjälpmedelsverksamhet och medverka till att verksamheten utvecklas och bedrivs effektivt med hög kvalitet. Sida 2 av 7

26 5. Omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med tillhörande specifikationer reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Samarbetsavtalet gäller för perioden Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget, se punkt Innehåll Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt förändras och påverkas av förändringar i lagstiftning, vårdgivarnas struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsregler, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Detta samarbetsavtal utgör huvuddokument som endast kan ändras i samband med förlängning av avtalet. Specifikationer som beskriver utförandet av tjänsterna, struktur för finansiell samverkan, samarbete och styrning respektive IT-stöd kan förändras under pågående avtalstid. Specifikationerna är webbaserade och revideringar diarieförs samt dokumenteras i ändringslogg. Följande specifikationer kompletterar Samarbetsavtalet: Specifikation gällande tjänster inom Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Specifikation gällande IT-stöd inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 7. Samarbetsorganisationen samarbete och styrning Samarbetsorganisationen för hjälpmedel utgörs av från vårdgivarna partsammansatta grupper där Hjälpmedelscentralen medverkar. Samverkan finns både inom tjänstemannanivå och politisk nivå. På tjänstemannasidan deltar representanter som är förskrivare och chefer på olika nivåer. I samarbetsorganisationen hanteras förskrivnings- och försörjningsfrågor. Till stöd för samarbetsorganisationen finns en samordningsfunktion som samfinansieras av huvudmännen. Länets kommuner samverkar i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet via de fyra kommunalförbunden. Kommunalförbunden äger i sin tur VästKom för länsgemensamma frågor. I samarbetsgrupperna ingår representanter från kommunalförbunden och en representant från Göteborgs stad. Sida 3 av 7

27 Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs genom deltagande i samarbetsorganisationens olika grupper. Uppdrag, sammansättning,arbetsformer och mandat för samarbetsorganisationen beskrivs i Specifikation gällande samarbete och styrning för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 8. Finansiell samverkan Prissättning och ekonomisk redovisning följer den kalkylmodell som började tillämpas och som beskriver Hjälpmedelscentralens hela verksamhet fördelat på fyra huvudområden. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska modellen som medger kontroll av självkostnaden. För att identifiera en korrekt självkostnad har Hjälpmedelscentralen en separat resultat- och balansräkning, skild från Regionservice övriga verksamheter. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över- och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Medel för utveckling inom ramen för samarbetsavtalet fastställs i samverkan mellan Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen inför varje verksamhetsår i samband med budgetarbetet. I Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel beskrivs kalkylmodellen, principer för reglering av över- och underskott, prissättning, prisjustering, fakturering, kreditering, ekonomisk uppföljning samt former för dialog mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen gällande ekonomiska frågor. 9. Vårdgivarnas ansvar Vårdgivarna ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. I ansvaret ingår att följa gemensamt upprättade rutiner ansvara för förskrivarnas kompetens ansvara för beställning och kostnadsansvar för tolk beställa tjänst i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel (i undantagsfall, då digital beställning inte är möjlig, kan beställningar hanteras manuellt) ansvara för att registrera förskrivna hjälpmedel i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel så att de är spårbara rapportera brister och risker gällande utförande av tjänster. Vårdgivarna ska ta ett gemensamt ansvar för självkostnaden genom att när det är möjligt förskriva rekonditionerade produkter Sida 4 av 7

28 snarast och senast inom fem arbetsdagar, kontrollera att leverans skett enligt beställning kontrollera fakturaunderlag kontrollera patientens registrerade hjälpmedelsinnehav rapportera förkomna hjälpmedel. 10. Hjälpmedelscentralens uppdrag Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området. Hjälpmedelscentralen ska upphandla varor och tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och gällande regelverk för Västra Götalandsregionen. Hjälpmedelscentralens uppdrag utgående från detta samarbetsavtal framgår av Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt och åtar sig att bedriva verksamhet i enlighet med detta avtal och dess specifikationer. Hjälpmedelscentralen är en självständig aktör men får inte företräda vårdgivaren utöver vad som framgår av detta samarbetsavtal. Om Hjälpmedelscentralen upphandlar underleverantör för utförande av verksamhet enligt samarbetsavtalet ansvarar Hjälpmedelscentralen för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Hjälpmedelscentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hjälpmedelscentralen ska ha en verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vid tillsättning och byte av verksamhetschef ska godkännande inhämtas från Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska ha tillgång till personal i den omfattning detta samarbetsavtal kräver. I verksamheten ska finnas tillgång till legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, legitimerad logoped och för uppdraget annan nödvändig kompetens. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att personalen får den utbildning som erfodras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom uppdraget. Hjälpmedelscentralen ska vid marknadsföring avseende åtagandet följa intentionerna i detta avtal. Vårdgivarnas roll som uppdragsgivare ska framgå i alla relevanta sammanhang. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att informera om verksamheten till invånare i Västra Götaland, samverkansparter och andra intressenter. 11.Utvecklingsområden Samarbetsavtalet ska möjliggöra en gemensam succesiv utveckling av hjälpmedelsområdet. I arbetet med utvärdering av tidigare samarbetsavtal har ett antal utvecklingsfrågor identifierats. Dessa frågor ska, tillsammans med nytillkomna utvecklingsområden, finnas dokumenterade på en gemensam elektronisk plattform. Sida 5 av 7

29 12 Patientsäkerhet och skada Hjälpmedelscentralen och vårdgivarna ska ha ett proaktivt patientsäkerhetsarbete som leder till minskad risk för vårdskada hos patienterna. Hjälpmedelscentralen ansvarar för person- och sakskada eller annan skada som orsakats genom fel eller försummelse av Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen ska hålla vårdgivaren skadeslös om krav väcks mot vårdgivaren som en följd av Hjälpmedelscentralens handlande eller underlåtenhet att handla. Hjälpmedelscentralen ska ha rätt att delta i bemötandet av sådant krav. Vårdgivarna ska snarast underrätta Hjälpmedelscentralen om krav framställs mot Hjälpmedelscentralen som omfattas av föregående stycke och vårdgivarna ska inte utan Hjälpmedelscentralens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Vårdgivarna är därtill skyldiga att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot vårdgivarna framförs som omfattas av Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Det åligger Västra Götalandsregionen att teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring och övriga erforderliga försäkringar för fullgörandet av uppdraget som täcker de skador som Hjälpmedelscentralen är ansvarig för. Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av vårdgivarna. Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Västra Götalandsregionens patientnämnder handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Hjälpmedelscentralen svarar för. Hjälpmedelscentralen ska snarast ge nämnderna den information som efterfrågas. 13.IT-stöd Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska ha IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen och samarbetet. Bland annat struktur och ansvarsfördelning för IT-stöd beskrivs i Specifikation gällande IT-stöd inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Vid avtalsstart är specifikationen inte färdigställd, utan är under utveckling. Hjälpmedelscentralen ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till vårdgivaren och tillsammans med vårdgivaren genomföra överenskomna uppföljningar. Hjälpmedelscentralen ska lämna utbudsinformation till invånartjänsten 1177 Tema hjälpmedel. 14.Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning och utvärdering ska göras vart tredje år. Ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar på uppdrag av den politiska beredningsgruppen för uppföljning och värdering av samarbetsavtalet. Sida 6 av 7

30 14.1 Kontinuerliga uppföljningar Samarbetsavtalet ska följas upp avseende kvalitet och ekonomi enligt vad som framgår i Specifikation gällande tjänster inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel respektive Specifikation gällande finansiell samverkan inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Rapportering görs till vårdgivarna via olika delar av samarbetsorganisationen Utvärdering Utvärdering avseende ekonomi och kvalitet ska göras första gången våren 2019 och därefter var tredje år, under förutsättning att avtalet inte sagts upp. 15.Uppsägning och upphörande Om överenskommelse om fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring hjälpmedelsförsörjning mellan huvudmännen upphör ska vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samråda kring hantering av hjälpmedelsadministration, teknisk dokumentation, patientjournaler, lokaler, utrustning och personal, för att övergången till annan utförare ska kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Hjälpmedelscentralen är skyldig att till vårdgivarna lämna ut sådana uppgifter som är av betydelse, inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 16.Tvist Tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal som inte kan lösas inom ramen för samarbetsorganisationen enligt punkt 7 i detta avtal, ska avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Sida 7 av 7

31 MISSIV Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Ledningsrådet för hjälpmedel har på uppdrag av den Politiska beredningsgruppen och SRO tagit fram ett förslag till Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Ledningsrådets rekommendation är att parterna tecknar ett tidsbegränsat avtal på tre år med start och gällande till Om inte avtalet sägs upp 12 månader före upphörandedatum förlängs det med tre år i taget. Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi, volym och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp årligen och en bredare uppföljning ska göras vart tredje år. En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Nuvarande Samarbetsavtal gäller för perioden och är tecknat mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Utförare är Regionservice genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. Om en ny överenskommelse om fortsatt samarbete inte tecknas upphör nuvarande avtal att gälla från Under hösten 2016 har en utvärdering av nu gällande samarbetsavtal genomförts. Syftet med utvärderingen var att utvärdera effekten av nuvarande samarbetsavtal i relation till den tidigare upphandlade försörjningsmodellen samt att ta fram ett underlag inför beslut om framtida försörjningsmodell. Utvärderingen visar att samarbetsavtalet har varit framgångsrikt, såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt, och Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar att ett nytt avtal tecknas med VGR. Samrådsorganet har behandlat ärendet och har beslutat att rekommendera huvudmännen att teckna ett fortsatt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel enligt Ledningsrådets förslag. VästKoms styrelse har beslutat att ställa sig bakom förslag till ett treårigt Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel med start och rekommenderar kommunalförbunden besluta att rekommendera sina medlemskommuner att teckna avtalet med VGR. Arbetsutskottet har berett ärendet och beslutat rekommendera direktionen besluta att rekommendera sina medlemskommuner att teckna avtalet med VGR. Ärendet bordlades på direktionsmötet den 16 mars då önskemål framfördes om mer tid att granska avtalet innan beslut tas i direktionen. En utvärdering av det förra avtalet har därefter översänts till direktionen. Direktionen beslutade att rekommendera sina medlemskommuner att teckna avtalet med VGR. Frågor besvaras av Charlotta Wilhelmsson Ansvarig tjänsteman beredningen Välfärd Tfn; charlotta.wilhelmsson@fyrbodal.se

32 SPECIFIKATION GÄLLANDE IT-STÖD inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel

33 Allmänt Specifikationen anger hur IT-stödet hanteras inom samarbetsorganisationen. Specifikationen är webbaserad. Förändring av innehållet i specifikationen kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas inom samarbetsorganisationen. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Ägarförhållande? Förvaltning och förvaltningsorganisation Systemförvaltningen förvaltar vårdgivarnas (VGR/VGK) beställningssystem för hjälpmedel. IT-stödet används av förskrivare och beställare i de olika förvaltningarna inom VGR/VGK, oavsett driftsform. Anslutning ska ske via??. Yrkesgrupper som använder Websesam är exempelvis arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter. Websesam är ett beställargränssnitt till affärssystemet SESAM 2 som Hjälpmedelscentralen förvaltar. Funktionskoordinator samarbetar med Hjälpmedelscentralen i gemensamma frågor. Hjälpmedelscentralen är även representerad i beredningsgrupp IT-stöd. Det finns en Nationell användarförening för Websesam som alla leverantörskunder betalar till. Användarföreningen bekostar anpassningar som överstiger kr och som kan användas av flera kunder i Sverige. Ändringshantering och utveckling Alla inkomna synpunkter och utvecklingsförslag ska hanteras i beredningsgrupp IT-stöd. Gruppen beslutar vilka utvecklingar som ska genomföras. Större anpassningar lyfts till Ledningsrådet för rekommendation/beslut. Beredningsgruppen beslutar även om införandet av utveckling som redan bekostats av andra landsting. Inför uppgraderingar samarbetar funktionskoordinator och Hjälpmedelscentralen. Användare från olika vårdgivarna utför tester inför uppgraderingar. Funktionskoordinator ansvarar för och planerar testerna. VGR IT ansvarar för daglig drift och underhåll av systemet. Användning Samverkande IT-system används gemensamt för tjänstens utförande. Hjälpmedelscentralen ska hämta patientuppgifter från vårdgivarnas gemensamma IT-system. Kunderna skall äga informationen om patienter/brukare och förskrivningar. Leverantörens artikelregister skall innehålla produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för alla hjälpmedelsartiklar. Leverantören bör tillse att alla hjälpmedel för förskrivning finns i databasen Hinfo vilket innebär att produkt- och artikelinformation samt avtalat och/eller generellt pris bör vara levererad enligt Hinfo:s bestämda format. Eventuell anslutningskostnad / licens bekostas av leverantören. Undantag bör överenskommas med Kunderna via Kundforum Leverantören skall hämta information såsom adressuppgifter för patient/brukare från kundernas ITsystem. 1

34 Alla beställningar skall ske i kundernas IT-system. Leverantörens IT-system skall ta emot beställningar samt bekräfta dessa till kundernas IT-system. Leverantören skall ta emot beställningar från kundernas IT-system av de typer som anges i matris nedan. Leverantören skall bekräfta beställningar till kundernas IT-system enligt matris nedan. Leverantören skall månadsvis leverera fakturaunderlag till kundernas IT-system i ett format som kan hanteras i Microsoft Excel, enligt matris nedan. Sammanställning av information i Websesam mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen: 2

35 Support Support sker enligt rutin för Websesamsupport. Kvalitetsuppföljning Andel supportärenden gällande IT-stöd som besvaras inom 24 timmar ska vara 90 %. Andel inkomna behörighetsansökningar som registrerats inom en vecka ska vara 100 %. Ekonomi Under 2016 fakturerades Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland den budgeterade totalkostnaden för IT-stödet, som andel av den kostnad vårdgivarna har för personliga hjälpmedel. SITIV och ledningsrådet kommer att se över ekonomiska rutiner under

36 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Sten Nilsson, Kvalitet i särskilt boende för äldre - information Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilda boenden för äldre. Det är särskilt på fyra punkter som man rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén. SKL:s styrelse rekommenderar Sveriges 290 kommuner att fatta beslut om att anta rekommendationen. Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen och lägger ärendet till handlingarna. Ärendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram en rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilda boenden för äldre. Det är särskilt på fyra punkter som man rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén. Koll på läget Planera utifrån individens behov Ta fram en strategiför att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Med koll på läget avses behovet av att göra individuella bedömningar av behov under natten. Vi behöver också ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten genom dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov innebär att verksamheten säkerställer att behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Planeringen ska ske tillsammans med den enskilde och dennes anhöriga och ska dokumenteras i genomförandeplanen. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot om det finns förutsättningar att använda välfärdsteknik för tillsyn och trygghet. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter. Som huvudman har kommunen möjlighet att utveckla digitala lösningar för att tillgodose individens behov. Hänsyn ska alltid tas till den enskildes integritet och behov av trygghet men samtidigt kan det medverka till ökad effektivitet och resursutnyttjande. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

37 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Digitala lösningar kan bidra till att utveckla kvalitet och möta ökade behov i framtiden. Ledarskapet inom särskilda boenden behöver stärkas för att nya metoder och arbetssätt ska kunna genomföras. Detta gäller både hos första linjens chefer och förvaltningsledningen som måste ta ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Arbetsledningen nattetid måste säkerställas. För att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid rekommenderar SKL att Sveriges 290 kommuner fattar beslut att anta rekommendationerna. Förvaltningens synpunkter Inom Lysekils kommun finns xxx platser på särskilda boenden (säbo) för äldre. Det genomförs regelbundna kvalitetsmätningar inom verksamheterna, dels genom den nationella mätningen Vad tycker de äldre om verksamheten i din kommun och dels genom det som rapporteras in i form av Senior alert och avvikelserapporter. Samtidigt finns det en skyldighet för personal att rapportera när man ser sådana brister som medför missförhållanden för den äldre (lex Sarah). Trots dessa indikatorer så är det inte självklart att vi i alla delar lever upp till de kvalitetskrav som man kan förvänta sig. De rekommendationer som SKL nu presenterat är ytterligare ett led i att säkerställa att de som bor inom kommunens säbo ges möjlighet att leva ett gott liv. Socialförvaltningen har för avsikt att närmare belysa och utreda kommunens förutsättningar och konsekvenser att anta dessa riktlinjer samt under hösten 2017 återkomma till socialnämnden med förslag på konkreta åtgärder. Eva Andersson Förvaltningschef Sten Nilsson Handläggare Bilaga SKL: Kvalitet i särskilda boenden, PM Beslutet skickas till Förvaltningschef Avdelningschef vård och omsorg

38

39

40 PM Vårt dnr: 16/ (12) Vård och Omsorg Greger Bengtsson KVALITET I SÄRSKILT BOENDE Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Agneta Ivåker Greger Bengtsson Åsa Furén-Thulin Sektionen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) December 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

41 Vårt dnr: 16/ (12) Innehållsförteckning Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre... 1 Inledning... 3 En värdig vård för de äldsta... 3 Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete... 3 Syfte, mål och målgrupp... 3 Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter... 4 Ansvarsfördelning och gällande rätt... 4 Ansvarsfördelning och kvalitet... 4 Lagrum särskilda boenden... 4 Ändring av socialtjänstförordningen Utgångspunkter... 6 Vikten av individuell behovsbedömning... 6 Boendemiljön... 7 Bemanning... 7 Digitalisering och nya arbetssätt... 7 Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen... 8 Natten påverkas av dagens aktiviteter... 9 Chefen och ledarskapets betydelse... 9 Rekommendation Koll på läget Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Implementering... 12

42 Vårt dnr: 16/ (12) Inledning En värdig vård för de äldsta Vi står idag inför en befolkning som blir allt äldre och antalet personer i stort behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Att åldras behöver inte i sig betyda funktionsnedsättning, en 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan, men samhället måste ändå rusta för att en större andel av befolkningen är mycket gamla personer. En betydande del av dessa äldre behöver bo på särskilt boende. De utgör några av samhällets mest sköra och behövande individer. Att säkerställa en god, värdig och för individen anpassad vård och omsorg för dem tillhör därmed en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Medarbetarna på landets äldreboenden är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ge en god kvalité för de äldre. Det är därför viktigt att medarbetarnas kunskap och drivkraft tas tillvara i arbetet med att förbättra omsorg och tillsyn nattetid för särskilda boenden. Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individanpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boenden för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Syfte, mål och målgrupp Målgrupp för rekommendationen är kommunerna i rollen som uppdragsgivare och arbetsgivare samt alternativa utförare i tillämpliga delar. De områden som

43 Vårt dnr: 16/ (12) uppmärksammas är digitalisering, arbetsmetoder och bemanning. SKL noterar särskilt att det finns en viktig utvecklingspotential vad gäller välfärdsteknik. Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter Några av framgångsfaktorerna för rekommendationen är att den bygger på en förståelse för de förutsättningar som finns i landets kommuner. I arbetet med rekommendationen har SKL därför fört en dialog med socialchefer, äldreboendechefer och undersköterskor. Sammantaget har ett 60-tal kommuner medverkat. Dessutom har dialog förts med brukarorganisationer, fackliga organisationer och regionala representanter. För att göra rekommendationen till verklighet krävs ett gediget förankringsarbete. Här kommer SKL att medverka till spridning av rekommendationen i dialog med kommunerna. Ansvarsfördelning och gällande rätt Ansvarsfördelning och kvalitet Varje kommun ska ha en fungerande socialtjänst med ansvar för bland annat äldreomsorgsfrågor. Kommunen och dess ledning har det yttersta ansvaret för att äldre i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Inom varje kommun är det socialnämnden som har ansvaret för verksamhet riktad till behövande oavsett utförare. Det framgår av socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För att uppnå god kvalitet krävs rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och insyn, respekt för den enskildes integritet och ett professionellt bemötande. Den enskilde ska känna sig trygg i mötet med socialtjänsten och det stöd han eller hon får. För att uppnå god kvalitet behöver verksamheten använda sig av ett genomtänkt arbetssätt. Det förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet samt får ett bra stöd och rätt förutsättningar att utföra ett arbete av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Syftet med ledningssystemet är att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg genom att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystemet ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas (SOSFS 2011:9) Lagrum särskilda boenden Det lagrum som reglerar socialtjänsten och äldreomsorgens särskilda boenden är de grundläggande bestämmelserna om integritet, självbestämmande och god kvalitet. De återfinns i 1 kap. 1, 3 kap. 3, 4 kap. 1 samt 5 kap. 5 socialtjänstlagen

44 Vårt dnr: 16/ (12) (2001:453). Bestämmelserna i 5 kap. 4 samma lag om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) har också betydelse. Socialstyrelsen föreskrift om dokumentation (SOSFS 2014:5) gäller även särskilda boenden för äldre. Ändring av socialtjänstförordningen 2016 Socialtjänstförordningen är sedan den 15 april 2016 förändrad. I förordningen har regeringen förtydligat kommunernas ansvar kring bemanningen nattetid i särskilt boende för äldre. Ändringen av socialtjänstförordningen (2001:937) lyder enligt följande: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I kommentarerna framkommer att syftet med lydelsen utifrån den enskildes aktuella behov är att tydliggöra att utgångspunkten för det föreslagna tillägget är den enskildes medicinska och sociala behov. Vidare skriver man i kommentarerna att: Kravet på tillgång till personal villkoras med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Socialnämnden kan till exempel placera äldre i en så kallad servicelägenhet med trygghetslarm. Vidare förtydligas att de äldre som placeras i exempelvis demensboenden och behöver dygnet runt vård ska tillförsäkras detta. Finns behov av närvarande personal på boendet ska det finnas. Socialnämnden kan fortsatt anpassa tillgången till personal i förhållande till de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Tillägget av begreppet aktuella ger socialnämnden ett incitament att göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Av detta följer att personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt vid behov förändra tillgången till personal.

45 Vårt dnr: 16/ (12) Förordningen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan den som bedriver ett särskilt boende själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. Vad säger Inspektionen för vård och omsorg (IVO)? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. Det bedömningsstöd som IVO idag använder är inte fullt ut anpassat till ändringen i socialtjänstförordningen som rör särskilt boende. Det bedömningsstödet är nu under omarbetning och kommer, som SKL uppfattar det, inte vara i konflikt med dessa rekommendationer Bedömningen betonar individualisering och de faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar Samtycke Integritet Utgångspunkter I denna rekommendation gör SKL en sammanvägd analys och bedömning utifrån lagstiftning, IVO: s bedömningsstöd vid tillsyn samt de iakttagelser som gjorts vid kommunbesök och de samtal som genomförts med företrädare, brukarorganisationer och medarbetare. Vikten av individuell behovsbedömning Den individuella behovsbedömningen är grunden för hur vården och omsorgen planeras och genomförs. Bedömning av behov kan göras av biståndshandläggare, enhetschef, ett team bestående av flera yrkeskategorier, och av baspersonal i aktuella situationer. Bemanning efter behov ansvarar enhetschefen för, men ytterst fördelar socialnämnden och kommunstyrelsen resurserna. De 60 kommuner som SKL haft kontakt med inom ramen för arbetet med rekommendationen har olika lösningar för individuella överenskommelser.

46 Vårt dnr: 16/ (12) Arbetssätten utgår från individens behov och påverkas även av tillgång till välfärdsteknik. Vid nedsatt beslutsförmåga/funktionsnedsättning blir frågan komplex och kräver en genomarbetad metodik där anhöriga är en viktig aktör Tillsyn nattetid innebär också risk för att störa nattsömnen och skapa oro. Socialtjänstlagens intentioner är att individen så långt som möjligt ska få behålla sin integritet och självständighet. Det är därför viktigt att göra individuella överenskommelser kring omsorg och tillsyn nattetid med de som kan ge sitt samtycke, samt hitta metoder för att utröna hur de med begränsade möjligheter till samtycke kan medverka till planeringen av tillsynen. Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Bristande lokaliteter kan kompenseras genom användning av tekniska hjälpmedel och/eller förstärkt bemanning. Vid ny- och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. Att uppmärksamma behov utan dröjsmål kan, som framgår i socialtjänstförordningen, göras med såväl teknik som utökad bemanning. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur och hur snabbt detta ska ske måste utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Bemanningen nattetid bör därför vara anpassad för att så effektivt och flexibelt som möjligt möta detta behov, exempelvis genom ett anpassningsbart schema. Det är en viktig förutsättning för att få en både kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bemanning är möjligheten för personalen att arbeta heltid, och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård- och omsorgsbehov som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet, självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikationshjälpmedel. En viktig fråga är hur arbetssätt och metoder kan möjliggöra att även personer med nedsatt

47 Vårt dnr: 16/ (12) beslutsförmåga får del av välfärdsteknik. De positiva effekter som kan uppnås med välfärdsteknik måste komma även denna grupp till del. Flera kommuner har utvecklat användningen av välfärdsteknikens möjligheter men det finns ett behov av att öka takten för att ge nya möjligheter att tillgodose människors behov av individuella lösningar. Samtidigt som digitaliseringen ger stora möjligheter ställs stora krav på att kommunen tänker igenom användandet bland annat utifrån följande faktorer: Gällande lagstiftning, föreskrifter och praxis, exempelvis personuppgiftslagen (PUL), bestämmelser om dokumentation enligt SOSFS 2014:15 och Datainspektionens krav. Informationssäkerhet Samtycke och beslutsförmåga Integritet Infrastruktur Upphandling Drift, förvaltning och support Kvalitetssäkring Delaktighet hos brukare och anhöriga Medarbetares förutsättningar, arbetsförhållanden och digital kompetens Information, kommunikation och utbildning Jämlikhet och jämställdhet Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen Frågor om digitalisering kan inte endast hanteras separat inom en kommuns olika verksamhetsområden utan behöver i stor grad samordnas. Det finns framför allt ett behov för kommunen att kraftsamla kring kommungemensamma grundläggande förutsättningar som underlättar verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Det handlar bland annat om att på en övergripande kommunnivå ta ansvar för ledning och styrning kring gemensam infrastruktur i form av bredband. I dagsläget är det exempelvis många särskilda boenden som helt saknar den nödvändiga tekniska infrastrukturen som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna realiseras. Därutöver finns även mycket att vinna på en ökad samverkan mellan kommuner inte minst vad gäller områden som infrastruktur, juridik, upphandling, standarder för informationssäkerhet och arkitekturprinciper för en sammanhållen digital offentlig förvaltning. SKL:s styrelse beslutade i november 2016 om en Handlingsplan för gemensamma förutsättningar för digital utveckling i kommuner och landsting som ger stöd i detta arbete.

48 Vårt dnr: 16/ (12) Natten påverkas av dagens aktiviteter Hur natten blir påverkas av dagens aktiviteter och vice versa. God mat, ett meningsfullt socialt innehåll och möjlighet till utevistelse med fysisk aktivitet under dagen bidrar till en god nattsömn. En god nattsömn ger å andra sidan ork till dagens aktiviteter och kan minska behov av sömn dagtid. Här krävs en helhetssyn och gemensam planering anpassat utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är inte givet att en lösning fungerar för alla. I många kommuner är det rutin att personalen tittar till den äldre ett par gånger nattetid för att säkerställa att hen sover och att inget oväntat inträffat. Men att någon tittar in nattetid kan även vara störande. En ostörd miljö utan onödiga besök, medverkar till en bättre nattsömn och kan minska behov av medicinering. Nattsömnen påverkas positivt av evidensbaserade arbetssätt. Optimal medicinsk behandling vid hjärtsvikt, diabetes och smärta är exempel på viktiga insatser. Läkemedelsgenomgångar där individuell justering av personens hela läkemedelsbehandling görs bidrar till bästa möjliga hälsa och leder dessutom till en låg användning av sömnmedel och lugnande medel. Systematiskt arbete när personen har beteendemässiga och psykiska symptom vid demens bidrar också till minskad oro och bättre nattsömn. Andra viktiga områden att beakta är att undvika lång nattfasta och säkerhetsställa god munhygien. Chefen och ledarskapets betydelse Särskilda boenden är en verksamhet som ställer stora krav på ledarskapet. Verksamheten omsätter betydande ekonomiska värden och bedrivs dygnet runt. Att leda verksamheten handlar både om att ge en god omvårdnad till personer som behöver omfattande vård och omsorg och att leda flera personalkategorier utifrån olika lagrum och kulturer. Verksamheten måste också kunna attrahera och behålla medarbetare samtidigt som man förnyar arbetssätt, inför välfärdsteknik och möter en ny generation av äldre med ökade krav på individualiserad hjälp. Ett närvarande och kompentent ledarskap är en nyckelfråga för att klara av omställningen. En utmaning är att natten präglas av självständigt arbete, ofta utan just närvarande ledarskap. Nattpersonal har av naturliga skäl inte möjlighet att träffa sin chef lika ofta som dagpersonalen. Kommunerna uppger att det finns ett behov av att planeringen och genomförandet av nattens arbete blir än mer transparent. Schemaläggning har stor betydelse för möjligheten att bemanna efter behov. Om detta ska kunna bli verklighet behöver nattpersonalens situation och schemaläggning belysas och adresseras.

49 Vårt dnr: 16/ (12) Rekommendation SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande fyra nedanstående punkter. Koll på läget Socialtjänsten behöver göra individuella bedömningar kring enskilda behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet måste vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen behöver i större utsträckning ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten. Detta kan ske genom kontinuerlig dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Det är idag ovanligt att de individuella behoven finns uppmärksammade i genomförandeplaner eller att det finns enskilda överenskommelser hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. En planering behöver genomföras med den äldre och den äldres anhöriga vad gäller omsorgsinsatser och tillsyn. Planeringen dokumenteras i genomförandeplanen och behöver följas upp kontinuerligt. Av erfarenhet vet vi att äldres behov förändras både vad gäller sjukdomar och oro Vid planeringen bör särskilt uppmärksammas på vilket sätt välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. När verksamheten utvecklat rutiner för att försäkra sig om en större kunskap kring de individuella behoven måste hänsyn också tas till att behovet skiftar över tid. Det kräver också arbetssätt med en flexibel bemanning och schemaläggning. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Socialtjänstförordningen ger utrymme för kommunerna att själva välja hur individens behov ska kunna tillgodoses, och hur digitala lösningar kan vara en del av det. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt. Kommunen bör utarbeta en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Strategin behöver exempelvis omfatta områden som infrastruktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering, standardisering och former för samverkan med andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet

50 Vårt dnr: 16/ (12) Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras För att öka takten i införandet av nya arbetssätt i äldreomsorgen behöver strategin kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. För att framgångsrikt kunna utveckla och införa nya arbetssätt behövs även kompetensutvecklande insatser för alla berörda medarbetare. Det behövs även för att användningen av digitala lösningar ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att det ska bli en fråga för kommunens högsta ledning att ta hänsyn till i kommande verksamhets- och budgetplanering. Rätt använd ger digitala lösningar möjligheter för att utveckla verksamhetens kvalitet samtidigt som det ökande behoven hos en åldrande befolkning bättre kan tillgodoses. Ledarskap Ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas för att förändringsarbetet med att identifiera och införa nya arbetssätt tillsammans med ökad teknikanvändning ska kunna genomföras. Det handlar då inte enbart om den närmaste chefen på äldreboendet utan även om att förvaltningsledningen tar ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Kommunerna bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. En nyckelfråga är flexibilitet i bemanning för att kunna möta äldres behov som förändras över tid. Kommunledningen behöver stödja, medverka och följa utvecklingsarbetet då förväntat ökad teknikanvändning påverkar rutiner, organisering och arbetskultur.

51 Vårt dnr: 16/ (12) Implementering SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik

52 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 2 på demensavd. 1 på somatisk avd. Skärgårdshemmet 0 Stångenäshemmet 0 Skaftöhemmet 1 Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Område Lysekil/centrum Lysekil/centrum väst Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Lysekil/Syd Skaftö Brastad Antal beslut om plats, säbo Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Lyse Kommentar: I dagsläget inga beslut om särskilt boende som inte är verkställda eller på gång att verkställas.

53 Datum: Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

54 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: SON Socialförvaltningen Eva Bergqvist, Ekonomiskt utfall maj 2017 Sammanfattning Redovisning av förvaltningens ekonomiska resultat per maj månad Förslag till beslut Nämnden tar del av sammanfattande ekonomisk rapport. Ärendet Ekonomiskt utfall per maj Regelbunden uppföljning sker till nämnden. Eva Andersson Förvaltningschef Eva Bergqvist Handläggare Bilaga/bilagor Ekonomisk uppföljning maj 2017 Beslutet skickas till Xx Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

55 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Nämnd > Aomr > Ansvar Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år 6 Socialnämnden Stab, ledning Avd Individ- och myndighet Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden S:a totalt Rapport: 300 Förvaltningsöversikt KS\EVABER :28:10 Sida: 1/1

56 500 Standardrapport Nämnd: 6 Socialnämnden Ansvar: Alla Block: Alla Ansvarsområde: Alla Vomr: Alla Vgr: Alla Vsh: Alla Enhet: Tkr. Period: Aktivitet: Alla Intäkt/Kostnad Rader Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år Intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Intäkter Intäkter Kostnader Löner Soc avgifter Pensioner och löneskatt Personalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Förbrukning- & underhållsmtrl Övriga kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Kostnader Resultat Rapport: 500 Standardrapport KS\EVABER :30:02 Sida: 1/1

57 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, Ekonomisk åtgärdsplan Sammanfattning Socialförvaltningen presenterade tertialrapport U2 avseende nämndens verksamhet Av rapporten framgår att årets förväntade utfall visar minus 6.2 mkr. Socialnämnden gav förvaltningen uppdrag att komplettera beslutad åtgärdsplan från för att komma tillrätta med underskottet. Förvaltningen redovisar nu åtgärdsplan och månatlig uppföljning till socialnämnden på åtgärderna enligt bilaga. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till åtgärdsplan och uppföljning till socialnämnden. Ärendet Socialförvaltningen har i den ekonomiska uppföljningen prognosticerat ett minusresultat på 6,2 mkr. Underskottet fördelar sig inom verksamhetens avdelningar enligt nedan: Resultat per avdelning Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Förvaltningsledning inkl. Biståndsavdelning Individ- och familjeomsorgsavdelning Lss- och socialpsykiatriavdelning Vård- och omsorgsavdelning Summa Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

58 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Vår beteckning SON nr Förvaltningsledning inkl. Biståndsavdelning har haft en del kostnader av engångskaraktär under årets första fyra månader vilket gör att förvaltningen lämnar en prognos på +0,5 mnkr. Individ- och familjeomsorgen, IFO, räknar med att ha en total prognos för avdelningen på +1 mkr. Inom verksamheten för ensamkommande barn finns just nu 65 barn och ungdomar i Lysekils kommun som är ensamkommande flyktingar. 41 av dessa är placerade på kommunala boenden. Resterande antal har på grund av särskilda skäl placerats i familjehem. Inom verksamheten för barn och unga är det fortfarande långa och dyra placeringar i HVB vilket gör att denna verksamhet har en minusprognos. Några placeringar i HVB har under första tertialet bytts ut till familjehem, vilket är en billigare stödinsats. Inom verksamheten för ensamkommande barn finns just nu 65 barn och ungdomar i Lysekils kommun som är ensamkommande flyktingar. 41 av dessa är placerade på kommunala boenden. Resterande antal har, på grund av särskilda skäl placerats i familjehem. Även verksamheterna inom missbruksvård vuxna och försörjningsstöd har höga kostnader men har hjälp av intäkter i form av bidrag till verksamheten för flyktingmottagandet. Flera personer utan fast bostad har sökt hjälp hos socialtjänsten vilket lett till dyra lösningar i form av tillfälliga boenden på vandrarhem och dylikt. Detta belastar försörjningsstödet. En nytillkommen extern placering utanför budgetram, inom avdelningen LSS och socialpsykiatri, gör att prognosen försämras. Årskostnad för aktuell placering beräknas till ca -2,4 mkr. Övrigt finns det höga kostnader för jourärenden inom personlig assistans som inte ersätts av Försäkringskassan. Det nya gruppboendet har 2 outhyrda lägenheter som därför inte inbringar intäkter än. Inom hemtjänsten ser vi en tilltagande volym i form av en ökning av antal beviljade timmar. Avdelningen Vård och omsorg har höga kostnader för timvikarier och övertid inom hemtjänsten, främst inom grupperna i Brastad men även på Skaftö, vilket bidrar till en negativ prognos. Inom dessa verksamheter finns också höga kostnader för sjuklön. Kommunens korttidsboende, Kompassen, har personalbudget för 10 platser med en beläggning under januari till april på genomsnitt 11 brukare. Detta kräver att det finns extra personal. Detta bidrar till den negativa årsprognosen för vård- och omsorgsavdelningen med ca -0,6 mkr. Förvaltningen har upprättat åtgärdsplan för att minska kostnaderna och komma tillrätta med underskottet. Uppföljning av åtgärdsplanen skall göras vid varje socialnämnd under perioden augusti till december 2017.

59 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Vår beteckning SON nr Förvaltningens synpunkter I samband med tertialuppföljning U2 framgår att socialnämndens verksamheter visar ett minusresultat främst i två av avdelningarna. Förvaltningen har i samverkan mellan alla avdelningar arbetat fram åtgärdsplanen. Inom avdelningen för barn och unga har en genomlysning gjorts av verksamheten och ett utvecklingsarbete har startats under maj månad. Dock är det ett långsiktigt utvecklingsarbete som behöver pågå över flera år och som kommer att kosta mer initialt för att på sikt kunna ge kostnadsminskningar. Inom IFO bedöms det inte som rimligt att hitta förslag på åtgärder till handlingsplanen. Arbete med schemaöversyn och effektivitet pågår kontinuerligt i vård och omsorg och inom avdelningen för LSS/socialpsykiatri. De extra korttidsplatser som öppnats och är i drift kommer troligen att behövas under året. Minskning av kostnader i den verksamheten anses inte som rimliga. Förvaltningen bedömning är att åtgärdsplanen innefattar de åtgärder som bedöms kunna göras på kort och lång sikt. Eva Andersson Förvaltningschef Bilaga Ekonomisk åtgärdsplan Beslutet skickas till Avdelningschefer socialförvaltningen Ekonom

60 EKONOMISK ÅTGÄRDSPLAN 2017 Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Ansvarig Kortsiktiga åtgärder Delår Helår Sälja tillgänglig plats inom LSS/Socialpsykiatri aug Camilla Se över möjligheten med en Bemanningsenhet/grupp maj Maria J/Eva B Sänka sjukfrånvaron 1% maj Avd. chefer Del av kvalitetschefstjänst ej återbesättning nov Eva Del av tjänst i reception 25% aug Marianne Använda tomma platser på Gullvivan, ½ plats maj Sten Minska timanställningar/vikarier maj Avd.chef/enhetschef Genomlysning säbo, anpassning KPBkostnad (171 platser) 01-okt Avd. chef/enhetschef SUMMA Långsiktiga åtgärder inför 2018 Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Ansvarig Delår Helår Nytt barnboende LSS 3 platser Genomlysning Barn och unga feb-17 Socchef/IFOchef SUMMA

61 Konsekvenser Kommentar Mindre tillgång på platser i Lysekil Idag finns 5 tomma platser. Kö i grannkommunerna? Mer kontinuerlig verksamhet för brukare ochfylla tomma rader och dra ner på tim och övertid Mer kontinuerlig verksamhet för brukare ochtitta på enheter med hög frånvaro - jmf med de som har låg frånvaro. Arbetet får fördelas till utredare och chefer Har fungerat så under 2016 då ord. person varit sjuk Prioritering i verksamheten vad gäller verksamlena Carlberg går ner i tjänst Dra ner på Kompassens bemanning Växelvård - avlasta Kompassen. Idag 5 platser (10 vårdtagare). Ständig följsamhet till behov av tidsförläggninfastställa bemanningsmått för alla verksamheter Prioriteringar i verksamheten för boende och personal En minskning av 100 kronor per dygn och plats i säbo Konsekvenser Utredning pågår. Planeringstiden beräknas til Hemtagning av 2 ärenden. Metodförändring, kostnadsökning initialt för Arbetet pågår 2017 Rapport beräknas komma maj 2017

62 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, Resultat av genomlysning av verksamheten på IFO, barn och unga samt utvecklingsbehov framåt Sammanfattning Verksamheten för barn och unga inom socialtjänsten har haft ett ekonomiskt underskott under flera år i Lysekil kommun. Jämförelser inom projektet, Kostnad per brukare, påvisar också ett högt kostnadsläge i Lysekil i förhållande till andra kommuner inom verksamhetsområdet. Förvaltningen lämnade i början av året uppdrag till Ensolution att genomlysa verksamheten. Uppdraget har slutredovisats och resulterat i en handlingsplan på både kort och lång sikt. Handlingsplanen innehåller delvis åtgärder där det fordras en personalförstärkning som behöver finansieras utanför den ekonomiska ram som socialnämnden har att förfoga över. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna en utökning av personalresurs till IFO barn och unga motsvarande 3.0 årsarbetare. Socialnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen om en utökning av ekonomiska resurser för ovanstående personalbehov. Ärendet Socialtjänstens verksamhet för barn och unga har visat ett ekonomiskt underskott under flera år i Lysekil kommun. Under 2016 ingick Lysekils kommun i undersökningen, Kostnad per brukare, där resultatet också påvisar ett högt kostnadsläge i Lysekil i förhållande till andra kommuner inom verksamhetsområdet. Förvaltningen beslöt att i början av 2017 lämna uppdrag till Ensolution att genomlysa verksamheten. Uppdraget har utgått från det gemensamma utvecklingsområde som kommunfullmäktige fastställt, Barn och Unga är vår framtid och där utvecklingsområdet definieras enligt följande: Barn och ungas uppväxt lägger grunden till ett stabilt, fungerande, gott vuxenliv. Barn och unga är Lysekils kommuns framtid. Det är viktigt att vi har en stabilitet i detta utvecklingsområde så att fler unga familjer väljer att stanna och att nya familjer väljer att flytta hit. Brister i utvecklingsområdet leder till sämre levnadsvillkor och ökade kommunala kostnader. I samband med att utvecklingsområdet, barn och unga antogs, har det utökade samarbete som startats i samband med att familjens hus öppnades, utvecklats Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

63 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Vår beteckning SON nr ytterligare. Samarbetet mellan skolan och socialtjänsten är idag mycket aktivt och socialtjänsten har fått en stor ökning av inkomna orosanmälningar inkom 211 orosanmälningar, under 2015 inkom 351 stycken och under janapril 2017 inkom 166 anmälningar, vilket skulle innebära 498 anmälningar om samma inflöde pågår hela året. Under har det också varit en stor personalomsättning och ett ogynnsamt rekryteringsläge avseende socialsekreterare vilket har medfört att konsulter fått anlitats och att introduktioner inte kunnat göras på det sätt man önskat. Personalomsättningen har i sin tur orsakat högre belastning för de medarbetare som varit i tjänst. Konsekvenserna av detta har i sin tur blivit att medarbetare blivit sjukskrivna och eller att ärenden inte kunnat handläggas i samma takt som tidigare. Förutsättningarna för täta uppföljningar och korta handläggningstider minskar liksom möjligheterna att arbeta med alternativa lösningar på de behov som finns. Genomlysningen av verksamheten har pågått under februari till maj Slutredovisning har gjorts i maj/juni till samtliga medarbetare, fackliga företrädare och socialnämnd. I uppdraget har Ensolution genomfört intervjuer med alla medarbetare på barn och unga, granskat utredningar, verkställighetsdokumentation och haft en workshop med interna och externa samarbetspartners. Uppföljning av arbetet kommer att pågå under hösten och fram till mars Genomlysningen har resulterat i en handlingsplan avseende de förbättringar som identifierats och som skall genomföras på kort och lång sikt. Delar av handlingsplanen innehåller åtgärder där det fordras en personalförstärkning som behöver finansieras utanför den ekonomiska ram som socialnämnden har att förfoga över. Förvaltningens synpunkter Genomförande av genomlysningen har präglats av bred delaktighet och medverkan av alla medarbetare. Det har resulterat i en omfattande och grundlig handlingsplan i syfte att åstadkomma en väl fungerande verksamhet och ett rättssäkert arbete som präglas av god kvalitet för kommuninnevånarna samt en arbetsplats med god arbetsmiljö. Sammanfattning av genomlysningen återfinns i bilaga 1. Många av delarna i handlingsplanen kommer att genomföras inom avdelningen med befintliga resurser men för vissa delar behövs en personalförstärkning. De större åtgärder som är inledda och som finansieras inom ram är följande: Upprättande av grundläggande processer och riktlinjer för arbetet är inledda och kommer att slutföras i augusti. Grundläggande riktlinjer för kvalitetssäkringssystem har beslutats av socialnämnden under våren och arbete pågår nu att lägga in processer och rutiner i dem. 50% utredare kommer att avdelas till IFO under ett år från den förvaltningsgemensamma resursen från och med september 2017.

64 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Vår beteckning SON nr De förstärkningar som behövs utanför ekonomisk ram är följande: För att komma ikapp med handläggningen av inkomna orosanmälningar och öka möjlighet till uppföljningar av ärenden samt öka kvalitet i utredningar och uppföljningar behövs utökning i form av personal. Vi behöver också öka vår beställarkompetens ifrån om kostnader för HVBplatser. Personalförstärkning behövs också för att kunna ta emot och bedöma ansökningar från familjer som har intresse av att bli familjehem samt matcha dem till barn och unga vars behov kan tillgodoses på det sättet. Genom detta kan delar av placeringar på HVB undvikas alternativt ändras och placeringarna i närområdet kan ökas. Just nu finns ett antal ansökningar om att bli familjehem som behöver prioriteras för att vi inte skall gå miste om dem. Förvaltningen bedömer att det behövs en utökning av 3.0 årsarbetare under ett år framåt i form av 2.0 socialsekreterare handläggning och 1.0 familjehemssekreterare. Utökningen innebär en kostnad av 1.8 mkr på årsbasis. Handlingsplanen läggs som bilaga 2 till tjänsteskrivelsen. Eva Andersson Förvaltningschef Bilaga/bilagor 1. Slutpresentation nämnd 2. Handlingsplan BOU för åtgärder inom verksamheten barn och unga. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen IFO-chef Ekonomichef Förvaltningsekonom

65 Genomlysning av verksamheten för Barn och unga Socialnämnden Anna Ågren och My Nyström och ,

66 Agenda Inledning Bakgrund och mål för projektet Projektorganisation Genomförande Uppföljning Utdrag ur kostnad per brukare Målgrupps- och behovsanalys Demografiska förutsättningar Behoven hos dem som Enheten för barn och unga möter Organisation, ansvar och arbetssätt Handlingsplan 2

67 Bakgrund till projektet Nämnden har fattat beslut om att barn och unga är en prioriterad målgrupp och att det förebyggande arbetet ska öka. Lysekils kommun genomförde under 2016 Kostnad per brukare (KPB) med utgångspunkt från 2015 års utfall. Av KPB-kalkylen framgick att kostnadsandelen externa placeringar i HVB/SIS-hem var högre än genomsnittet i samtliga KPB-kommuner. Den sammanlagda kostnadsandelen för placeringar i familjehem var något lägre, men den andel som avser konsulentstött familjehem var högre än genomsnittet i KPB-kommunerna. Många placeringar var också långvariga. 3

68 Övergripande mål och delmål för projektet Det övergripande målet är att minska antalet placeringar och/eller korta tiden för placeringar av barn och unga. En förutsättning för detta är att ta fram och arbeta mer med hemmaplanslösningar. Det övergripande målet för projektet kan brytas ned i följande delmål: Kartlägga målgrupper och behov hos barn och unga i Lysekil Ta fram målbild och strategi för hur och med vilka insatser de olika behoven ska mötas Skapa en struktur/modell för att kunna följa upp resultat av insatserna Genomföra en GAP-analys områden som behöver utvecklas för att nå målbilden Ta fram och följa upp en konkret handlingsplan för att genomföra de förändringar som behövs för att nå målbilden 4

69 Projektorganisation Styrgrupp Socialchef: Eva Anderson Avdelningschef IFO: Bengt Mattsson, Julia Lundwall Enhetschef för Barn och ungdomsenheten: Anette Callner, tf. enhetschef Anna-Lena Borg Maria Johansson, utredare Konsult och projektledare Ensolution: Anna Ågren Konsult Ensolution: My Nyström 5

70 Genomförande Tidplan och upplägg Februari Mars April Maj Uppstart Uppstartsmöte 8 februari Analys kring nuläge och målbild/ övergripande strategi Styrgruppen Ta fram åtgärdsplan Konkretisera, ta fram ansvar, tidplan, indikatorer Slutpresentation 12 maj Målgruppsanalys Dokumentstudie februari/mars Intervjuer 1 Enhetschef 1:e socialsekreterare 4 Socialsekreterare 1 familjehemssekreterare 2 barnsekreterare 4 familjebehandlare 15 mars Work-shop GAP-analys och ta fram hinder, resurser och aktiviteter för att nå målbilden 30 mars Klart 18 april Avstämning av åtgärdsplan med styrgruppen 26 april Slutpresentation nämnden 1 juni 6-7 mars 6

71 Uppföljning Tidplan och upplägg September Oktober November December Januari Februari mars Uppföljning per augusti Uppföljning per oktober Uppföljning per december Uppföljning per februari Uppföljning: Per augusti följs enbart aktiviteter upp Avstämning påbörjade och genomförda aktiviteter Uppföljning av effekter/indikatorer Analys Ev. revidering/komplettering av aktiviteter 7

72 Utdrag ur KPB-materialet 2016 Barn och unga 8

73 Konsumtion Barn, ungdom, familj 2016 Kostnad BUF Antal invånare Kostnad/inv BAntal brukarekostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd år ,8% 7-12 år ,7% år ,5% år ,1% år ,7% Totalt ,2% 2015 Kostnad BUF Antal invånare Kostnad/inv BAntal brukare BKostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd år ,0% 7-12 år ,0% år ,7% år ,5% år ,9% Totalt ,9% Nationellt snitt 2015 Kostnad/inv Kostnad/brukare Andel brukare % ,4% ,1% ,9% ,3% ,7% ,7% Kostnader för BUF är väldigt höga och det skiljer sig mycket från övriga KPB-kommuner framförallt när det gäller kostnaderna i de yngre åldrarna. Troligen saknades viss statistik på öppenvårdsinsatser 2015, vilket gjorde att kostnaden per brukare blev ännu högre. Antalet brukare med öppenvårdsinsatser har ökat i statistiken för Andelen brukare av invånarantalet är lägre än för KPB-snittet men liknar 2016 lite mer spridningen i de olika åldersgrupperna. 9

74 Insatsmix barn, ungdom, familj Lysekils insatsmix i relation till den nationella jämförelsen 2015 (alla KPB-kommuner). Insatsmixen skiljer sig gentemot den nationella, framförallt högre kostnadsandel för placeringar Lysekil har högre andel kostnadsintensiva insatser som externa placeringar och konsulentstödda familjehem än KPB-snittet. 10

75 Brukarmix barn, ungdom, familj Exempel på insatser per kostnadsintervall 0-50 tkr: Brukare som blivit utredda och/eller har insats under kort period av året tkr: Kontaktperson/kontaktfamilj, intern öppenvård tkr: Internt familjehem, helår 500 tkr-: Olika typ av placeringar eller kombinationer av insatser Brukare med över 1 miljon i kostnader har långa placeringar i ofta i kombination med andra insatser 11

76 Insatskostnader Barn, ungdom, familj aktualisering/utredning Insatser Enhetskostnad 2016 Total kostnad 2016 Volym 2016 Enhet EK 2015 TK 2015 Volym 2015 Förhandsbedömning BUF # förhandsbedömningar Utredning - barn, ungdom och familj # utredningar Utredning, omkostnader BUF Utbetald omkostnad Utredning av kontaktperson/kontaktfamilj # utredningar Utredning av familjehem # utredningar Yttranden barn, ungdom och familj # utredningar Rådgivning - Barn, ungdom och familj Total kostnad Enhetskostnader bygger på Lysekils tidsuppskattningar. En mer detaljerad fördelning av tjänsterna är gjord Total kostnad är baserad på tidsuppskattningar och total volym 12

77 Medelkostnad per utredning Lysekil har en hög kostnad per utredning för barn och unga jämfört med KPB-kommunerna. Beror bl a på: En stor personalomsättning under 2016 Svårighet att rekrytera Konsultkostnader 13

78 Insatskostnader Barn, ungdom, familj placering/boende Insatser Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, omkostnader Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid Totalt Konsulentstött familjehem BUF, placeringskostnad Konsulentstött familjehem BUF, omkostnader Konsulentstött familjehem BUF, personaltid Totalt Internt familjehem BUF, dygnskostnad Internt familjehem BUF, personaltid Totalt Enhetskostnad Total kostnad Volym 2016 Enhet EK 2015 TK 2015 Volym Bör kanske dölja denna bild? Alt placeringskostnad dela upp den och lyfta ut Utbetald Utbetald det vi222 vill440 trycka på. Tycker denomkostnad är alltför rörig och för 196 mycket 538information # dygn Svårt att se något för deltagarna Utbetald placeringskostnad Utbetald omkostnad # dygn # dygn # dygn Internt boende BUF, personaltid Internt boende BUF, placeringskostnad (träningsboende) Internt boende BUF, placeringskostnad korttidshem LSS m SoL-beslut Extern öppenvård BUF, insatskostnad Extern öppenvård BUF, personaltid Totalt Utbetald insatskostnad # dagar med insatsen Intern öppenvård BUF Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, insatskostnad Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, personaltid Totalt Externt boende BUF, placeringskostnad Externt boende BUF, personaltid Totalt Utbetald placeringskostnad 244 # dygn # dygn 548 # dygn 183 # dygn # dagar med insatsen # dagar med insatsen # dagar med insatsen

79 Extern jämförelse 2015, HVB/SiS BUF, medelkostnad inkl. personal Den genomsnittliga kostnaden för externa placeringar av barn och unga (HVB och SiS) är c:a 5400 kr per dygn, 2016 Dygnskostnaden ökar mellan 2015 och

80 Målgruppsanalys: Demografiska förutsättningar och nyckeltal 16

81 Befolkningsutveckling Lysekil Utveckling av befolkningen samt prognos framåt hade Lysekil invånare, något som prognostiseras att öka med 135 st till år Befolkningen tros öka med 450 personer under en 10årsperiod och totalt ca 750 på 20 år. Befolkningsutveckling Befolkning Prognos 17

82 Demografiska förutsättningar Befolkningsstruktur och demografisk utveckling Befolkningsstruktur Utveckling av åldersgruppen, 1-18 år 0, , , , , , , , , Lysekil Riket Befolkningsstruktur jmf riket, Utveckling av åldersgruppen 1-18 år. Lysekil har en lägre andel barn och unga jämfört med riket i stort. Störst skillnad är i de lägre barnåldrarna medan andelen ungdomar är mer lika. Lysekil har en tyngdpunkt på invånare 50-75år jämfört med rikets sammansättning. För målgruppen barn och unga, invånare 0-18 år tros en svag ökning under de kommande tjugo åren. Fram till 2026 kommer antalet barn och ungdomar öka med ca 100 personer. 18

83 Folkhälsoindikatorer Från nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten, SKL, Socialstyrelsen, Kolada. Lysekil ligger i nivå med riket för flera parametrar. Bättre värden finns för riskabla alkoholvanor och arbetslöshet, medan ungdomar lagförda för brott och psykiska välbefinnandet är något under riksnivå. Riket Lysekil Invånare år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) 25 Invånare år lagförda för brott, antal/1000 inv * 20 Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. 0 Utrikes födda år, andel (%) * Ohälsotal, år kommun, dagar Invånare år som röker dagligen, andel (%) 19

84 Folkhälsoindikatorer År 2016 (2015*) Från nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten, SKL, Socialstyrelsen, Kolada. Lysekil ligger i nivå med riket för flera parametrar. Bättre värden finns för riskabla alkoholvanor, arbetslöshet och inkomstnivå, medan ungdomar lagförda för brott, psykiska välbefinnandet och utbildningsnivå har något sämre värden. Riket Lysekil Invånare år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) 25 Invånare år med låg inkomst, andel (%)* 20 Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande kommun, andel (%) 15 Invånare 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, andel (%)* 10 Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. 5 0 Invånare år lagförda för brott, antal/1000 inv * Ohälsotal, år kommun, dagar Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Invånare år som röker dagligen, andel (%) Utrikes födda år, andel (%) * 20

85 Skolan Yngre elever känner sig tryggare i Lysekil än i riket och samtliga jämförelsegrupper. På högstadiet sjunker tryggheten inom kommunen samt i jämförelse med andra. Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%), 2016 Elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%), Lysekil Riket Liknande kommuner IFO Kommungrupp Länet Lysekil Riket Liknande kommuner IFO Kommungrupp Länet 21

86 Skolan Enligt nationell statistik har elevers resultat förbättrats i Lysekil under de senaste åren. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år, lägeskommun, andel (%) 80,0 68,0 66,0 78,0 64,0 76,0 62,0 74,0 72, , , , ,0 54,0 68,0 52,0 66,0 50,0 Lysekil Riket Liknande Kommungrupp kommuner IFO Länet Lysekil har enligt nationell statistik en ökande andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Ingen jämförelsegrupp har haft denna förbättring under perioden har fler elever bosatta i Lysekil nått kunskapskraven än såväl länet som riket. Lysekil Riket Liknande kommuner IFO Kommungrupp Länet Det är en högre andel elever som går klart gymnasiet inom 3 år i Lysekil jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Lysekil utmärker sig positivt såväl inom länet som kommungruppen. 22

87 Skolan Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) 92,0 Döljer denna för att minska omfattning 90,0 88,0 86,0 84, , , ,0 76,0 74,0 72,0 Lysekil Riket Liknande Kommungrupp kommuner IFO Länet 2016 hade fler elever i Lysekil behörighet till yrkesprogram jämfört med samtliga jämförelsegrupper. En stor ökning 2016 jämfört med de två föregående åren. 23

88 Brottslighet Invånare år lagförda för brott, antal/1000 inv Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/1000 inv 35 50,0 45, , ,0 30, , , , ,0 5 5,0 0,0 0 Lysekil Riket Liknande Kommungrupp kommuner IFO Länet Lysekil hade tydligt fler anmälda stöld- och tillgreppsbrott jämfört med såväl riket som övriga jämförelsegrupper. Lysekil Riket Liknande kommuner IFO Kommungrupp Länet Det är en högre andel ungdomar år som är lagföra för brott i Lysekil jämfört med såväl länet, riket som jämförbara kommuner och kommungruppen. Kan vara konsekvens av att fler brott anmäls. Kan även tyda på att det sker ett aktivt arbete med att både anmäla och klara upp brott. 24

89 Brottslighet Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv Lysekil Riket Liknande Kommungrupp kommuner IFO Länet Axeltitel Anmälda våldsbrott har varit högre i Lysekil än inom länet men i nivå med riket. 25

90 Användning av Droger åk 9 Drygt 5 % av elever i åk 9 uppgav 2016 att de någon gång använt narkotika. Narkotikaanvändningen har minskat i Lysekil mellan 2013 och Lysekil ligger 2016 något under länet och strax över rikssnittet. Källa: CAN:s undersökning Drogvanor i Västra Götaland årskurs 9 och gymnasiets år

91 Användning av droger gymnasiet år 2 I gymnasiet år 2 är det ca 19 % av eleverna som 2016 uppgav att de någon gång använt narkotika. Andelen har ökat något mellan 2013 och Narkotikaanvändningen i gymnasiet är högre i Lysekil jämfört med både länet och riket. Källa: CAN:s undersökning Drogvanor i Västra Götaland årskurs 9 och gymnasiets år

92 Kostnad per invånare, jämförelse Familjehem Institution Öppna insatser Lysekil 0 Lysekil Riket Liknande IFO Kommungrupp Riket Liknande IFO Kommungrupp Länet Länet Ensamkommande verkar vara med i Ska inte vara NETTOKOSTNAD BARN OCH UNGDOMSVÅRD,Lysekils KR/INVrapportering.KOSTNADDSFÖRDELNING AV INSATSER, 2015 med egentligen. Utveckling över tid, Kostnad familjehem, institutionsvård och öppna insatser per invånare 0-20 år. Lysekil har kostnader som ökar betydligt mer än riket som helhet. Kostnaderna är 40 % högre än riket. Liknande kommuner har Lysekil har nästan dubbelt så höga kostnader per invånare jämfört under samma tid haft något minskade kostnader. med samtliga jämförelsegrupper. Institutionsvård utgör den största delen av kostnadsmassan och är betydligt högre än jämförelsegrupperna. 28

93 Kostnad öppna insatser, familjehemsvård och institutionsvård, kr/inv KOSTNAD ÖPPNA INSATSER BARN OCH UNGA, KR/INV 0-20 ÅR KOSTNAD FAMILJEHEMSVÅRD BARN OCH Ensamkommande verkar vara med i UNGA, KR/INV 0-20 ÅR KOSTNAD INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN OCH UNGA KR/INV 0-20 ÅR Lysekils rapportering. Ska inte vara medperioden egentligen. Diagrammen visar att öppna insatser har minskat kraftigt under samtidigt som kostnaden för familjehemsvård har ökat och kostnaden för institutionsvård mer än fördubblats. Den största kostnadsposten utgörs av institutionsvård, även i jämförelse med andra kommuner. Fördelningen visar var kommunen lägger fokus i arbetet och är en del av förklaringen till de höga nettokostnaderna men kan även kopplas till exempelvis metodiken i arbetet ex. handledning, introduktion. 29

94 Kostnad öppna insatser, familjehemsvård och institutionsvård, kr/inv KOSTNAD ÖPPNA INSATSER BARN OCH UNGA, KR/INV 0-20 ÅR KOSTNAD FAMILJEHEMSVÅRD BARN OCH UNGA, KR/INV 0-20 ÅR KOSTNAD INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN OCH UNGA KR/INV 0-20 ÅR Flykting verkar ej vara särskilt i Lysekils rapportering. Enligt KPB var kostnaden exkl flykting ca 4400 kr år

95 Antal vårddygn Utvecklingen av antal vårddygn per invånare 0-20 år, ,50 2,50 3,00 2,00 2,50 1,50 2,00 1,50 1,00 1,00 0,50 0,50 0,00 0,00 Lysekil Riket 2013 Liknande kommuner 2014 Länet 2015 Lysekil Riket 2013 Liknande kommuner 2014 Länet 2015 VÅRDDYGN I FAMILJEHEM, ANTAL/INV 0-20 ÅR VÅRDDYGN I INSTITUTIONSVÅRD, ANTAL/INV 0-20 ÅR Lysekil har fler vårddygn per invånare 0-20 år i familjehem jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Under perioden har antalet ökat. Antal vårddygn i institutionsvård per invånare 0-20 år är lägre i Lysekil än för riket som helhet. Däremot är antalet högre jämfört med länet och liknande kommuner. 31

96 Kostnad per vårddygn Lysekil Riket 2013 Liknande kommuner 2014 Länet 2015 Lysekil Riket 2013 Liknande kommuner 2014 Länet 2015 KOSTNAD/VÅRDDYGN FÖR FAMILJEHEMSVÅRD AV BARN OCH UNGA 0-20 ÅR, KR (GENOMSNITT) KOSTNAD/VÅRDDYGN FÖR INSTITUTIONSVÅRD AV BARN OCH UNGA 0-20 ÅR, KR (GENOMSNITT) Lysekils kostnader per dygn för familjehemsvård är något lägre än hos jämförelsegrupper. Under perioden har kostnaderna minskat per dygn i Lysekil medan de ökat hos jämförelsegrupperna. Samtliga upplevde en ökning per dygn mellan år 2014 och Lysekil har en högre genomsnittlig kostnad per vårddygn för institutionsvård än samtliga jämförelsegrupper. I länet är kostnaden 4000 kr medan Lysekil har drygt 6000 kr. Kostnaden per vårddygn har varierat under perioden och har för samtliga ökat sett till perioden som helhet. 32

97 Andel institutionsvård 45,0 VÅRDDYGN I INSTITUTIONSVÅRD AV TOTALT ANTAL VÅRDDYGN FÖR BARN OCH UNGA 0-20 ÅR, ANDEL (%) 40,0 35,0 Av det totala antalet dygn har Lysekil en lägre andel i institutionsvård jämfört med samtliga kommungrupper. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Lysekil Riket 2013 Liknande kommuner 2014 Länet

98 Sammanfattning Lysekil har en lägre andel barn och unga jämfört med riket som helhet. En svag ökning av målgruppen tros ske under de kommande 20 åren. Lysekil ligger i nivå med riket för flera folkhälsoparametrar. Bättre värden finns för riskabla alkoholvanor och arbetslöshet, medan sämre värden finns för ungdomar lagförda för brott och psykiska välbefinnandet. Lysekil har fler anmälda stöld- och tillgreppsbrott och fler ungdomar lagförda för brott. Tryggheten i skolan försämras mer i Lysekil mellan åk 5 och 8, än i jämförbara kommuner. Elevers skolresultat har förbättrats i Lysekil under de senaste åren. Det är fler elever som når kunskapskrav i alla ämnen och det är en högre andel som tar examen i gymnasiet på 3 år. Av nyckeltalen i jämförelse med andra kommuner är det är kostnaden per vårddygn snarare än antalet vårddygn som påverkar Lysekils höga totala kostnader. 34

99 Målgrupps- och behovsanalys 35

100 Förebyggande insatser har förstärkts och fler behov synliggörs och fångas upp Universellt förebyggande Selektivt förebyggande Indikerat förebyggande Riktar sig till Riktar sig till individer med identifierade Riktar sig till alla Stärker goda miljöer och förhindrar att problem uppstår Fångar upp och hänvisar eller anmäler till nivå 2 och 3 riskgrupper problem Fångar upp och hänvisar eller anmäler till nivå 3 Begränsar problem som redan finns 36

101 Utveckling anmälan/ansökan Antal anmälningar BoU Antal ansökningar jan feb mars april maj jun jul 2015 aug sep okt nov dec jan feb mars 2016 april maj jun 2015 jul aug sep okt nov dec

102 Intervjuer Målgrupper Målgruppen är barn och unga 0-18 år samt upp till 21 år om den unge fortfarande går i gymnasiet Gråzon finns för de ungdomar som hoppat av gymnasiet efter 18 års ålder, men sedan börjar igen innan 21 år Gråzon även i förhållande till LSS både vad gäller stöd till föräldrar utifrån barnets behov och stöd till placerade barn med LSS-behov Det saknas ofta utredning om föräldrar/barn tillhör personkretsen för LSS 38

103 Intervjuer Behov Antalet orosanmälningar upplevs ha ökat en orsak är att socialpedagoger har anställts i skolorna Problem och svårigheter utifrån förälder/vårdnadshavare: Osund miljö, omsorgssvikt, missbruk, våld Problem ärvs från generation till generation Egna behov hos barnen: Barnpsykiatri, LSS, olika typer av diagnoser även ärvs lindrig utvecklingsstörning Familjehems/barnsekreterarna upplever inte att det finns så mycket problematik med missbruk Utredarna anser att problematik med missbruk har ökat, även våld i nära relation De flesta behov uppmärksammas i skolåldern. Upplevelse hos de intervjuade att behoven i många fall borde ha uppmärksammats tidigare, ex förskolan eller BVC. Utveckling av målgruppens behov följs inte på aggregerad nivå över tid. 39

104 Intervjuer Insatser Egna öppna insatser är biståndsbedömda. Saknas ej biståndsbedömd öppenvård, t ex föräldrastödsfunktioner Det finns en föräldrastödstelefon som är öppen på måndag eftermiddag 40

105 Granskning av ärenden/akter Syfte att kartlägga dokumenterade behov Utredningstyp Barn och unga (138 utredningar, som avsåg 111 individer fanns registrerade i statistiken) 30 ärenden valdes slumpmässigt inom åldersgrupperna (andel i förhållande till totala antalet ärenden) 5 st 0-6 år 9 st 7-12 år 13 st år 3 st år Utgångspunkten för kartläggningen var de behov som fanns dokumenterade i utredningen Behoven grupperades efter modell hämtad från SKL:s projekt Webb-kollen Barn och unga I följande bilder kan ett ärende förkomma flera gånger om det finns flera dokumenterade behov i utredningen. 41

106 Gruppering av behov Webb-kollen Barn och unga (SKL) Barnets utsatthet Brister i omsorgen Fysiskt våld mot barnet Psykiskt våld mot barnet Bevittnar och/eller upplever våld Sexuella övergrepp Sexuell exploatering Utnyttjande Hedersrelaterat våld och/eller förtryck Har tidigare bevittnat/upplevt våld/övergrepp Vårdnadstvister Andra familjekonflikter Ensamkommande Annat skäl till att barnet är utsatt Riskbeteenden eller andra svårigheter för barnet Långvarig sjukdom och/eller fysisk funktionsnedsättning Psykisk problematik, psykisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning Riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika Normbrytande eller kriminellt beteende Skolrelaterad problematik Annat riskbeteende Svårigheter för föräldern/vårdnadshavaren Långvarig sjukdom och/eller fysisk funktionsnedsättning Psykisk problematik, psykisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning Riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika Anhållen, häktad eller i fängelse Annat skäl relaterat till vårdnadshavare/förälders problem eller beteende Information saknas om föräldern 42

107 Behov som dokumenterats i utredningarna Barnets utsatthet Förekom inte i utredningarna Psykiskt våld mot barnet Sexuell exploatering Utnyttjande Hedersrelaterat våld och/eller förtryck Har tidigare bevittnat/upplevt våld/övergrepp Vårdnadstvister Ensamkommande Annat skäl till att barnet är utsatt Andra familjekonflikter Sexuella övergrepp Bevittnar och/eller upplever våld Fysiskt våld mot barnet Brister i omsorgen

108 Behov som dokumenterats i utredningarna Svårigheter för föräldern/vårdnadshavaren Förekom inte i utredningarna Information saknas om föräldern Annat skäl relaterat till vårdnadshavare/förälders problem eller beteende Anhållen, häktad eller i fängelse Riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika Psykisk problematik, psykisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning Långvarig sjukdom och/eller fysisk funktionsnedsättning

109 Behov som dokumenterats i utredningarna Riskbeteenden eller andra svårigheter för barnet Förekom inte i utredningarna Långvarig sjukdom och/eller fysisk funktionsnedsättning Annat riskbeteende Skolrelaterad problematik Normbrytande eller kriminellt beteende Riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika Psykisk problematik, psykisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning

110 Slutsatser Målgrupps- och behovsanalys Det finns ingen förväntad ökning av behoven utifrån demografisk struktur, antal barn och unga ökar långsamt Inflödet av anmälningar till Barn och Ungdomsenheten har dock ökar kraftigt de senaste tre åren och ökningen fortsätter in i 2017 Det finns vissa oklarheter kring målgruppen. Övergången till vuxenenheten, avhopp gymnasiet, LSS Medarbetarna upplever att tyngden i ärendena har ökat och att de anmälningar som kommer in är mer underbyggda än tidigare Både intervjuer och kartläggning av behov som dokumenterats i utredningar tyder på behov framför allt inom: Psykisk problematik, psykisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning både hos föräldrar och barn Föräldrar med riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika Konflikter i familjen både mellan föräldrar och mellan föräldrar och barn Det finns även behov inom: Brister i omsorgen Normbrytande eller kriminellt beteende hos barnet och även annat riskbeteende hos barnet Skolproblematik Intervjuerna tyder på stora behov vad gäller riskbruk och/eller beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika, men det avspeglas inte i utredningarna I intervjuerna nämns att våld i nära relationer har ökat, men det förekommer i relativt få utredningar Sexuella övergrepp/exploatering/övergrepp förekommer i få eller inga av utredningarna Varken i intervjuer eller i utredningarna nämns behov inom hedersrelaterat våld och/eller förtryck 46

111 Organisation, ansvar och arbetssätt 47

112 Intervjuer Förutsättningar för uppdraget Upplevd hög arbetsbelastning i alla grupper Har varit en hög personalomsättning och relativt svårt att rekrytera Enheten hade inhyrda konsulter under rekryteringsperioden, men det föll inte ut som förväntat och gav efterarbete Det finns brister i introduktionen av nya medarbetare introduktionsplaner har funnits, men de har inte kunnat genomföras bl a pga. tidsbrist och ansträngd arbetssituation Majoriteten av utredarna är nya eller relativt nya i yrket skapar stort behov av stöd/handledning Upplevelse av att dimensioneringen av enhetens medarbetarresurser inte har anpassats till det ökade inflödet av ärenden 48

113 Intervjuer Processen utreda, besluta och följa upp ärenden Finns inga lokala rutinbeskrivningar för processen Enhetschef och förste socialsekreterare ansvarar för jourtelefon Utredargruppen ligger efter med dokumentation i Magna Cura Utredarna upplever att de har svårt att hålla tider för förhandsbedömning och utredning Indikationer på att utredningstider hålls till förmån för lägre kvalitet Insats under utredning påverkar prioriteten i att färdigställa utredningen (individen är då i insats) risk att fel insats utförs och behandlarna saknar konkret uppdrag av bistånd. Överflyttningar av ärenden till andra kommuner tar mycket tid och man har haft svårt att få mottagande kommun att ta emot. Upplever att Lysekil är mer generösa med att ta emot 49

114 Intervjuer Organisation, styrning och ledning Alla intervjuade nivåer upplever att det saknas tydliga mål och förväntningar från ovanstående. Ingen grupp kan svara på vilka förväntningar och krav som ställs. Därmed saknas också uppföljning och återkoppling av resultat, förbättringsbehov och goda exempel I alla grupper upplever man att det finns idéer om hur verksamheten kan utvecklas, men att det aldrig blir någonting av på grund av avsaknad av tydliga beslut. Frågan om mandat och befogenhet viktig. Alla grupper lyfter gränsdragningsproblem vad gäller ansvar i förhållande till vuxenenheten och i viss mån även till LSS samt att det finns ett behov av att förtydliga detta 50

115 Utredningstider Utredningstid i dagar - Lysekil BoU 100% 90% 80% 70% 60% 66% är avslutade inom 120 dagar 50% 40% 30% 20% 10% 0% "Optimal Utredningstid" 120-dagar Ny kommun/enhet 51

116 Slutsatser Organisation, ansvar, arbetssätt Ansvar och mandat i de olika nivåerna bör tydliggöras Var och en bör veta vad som förväntas och ges möjlighet att ta ansvaret, det finns en tendens till att delegera uppåt i organisationen Uppföljningen av resultat bör bli mer tydlig och strukturerad. Chefer och arbetsledare på olika nivåer bör efterfråga resultat och återkoppla positiv och negativ feedback Arbetsfördelning och arbetssätt bör ses över och rutiner tas fram där det underlättar för utredarna 52

117 Handlingsplanen 53

118 Utvecklingsmål Budget 2017 Barn och unga är vår framtid Barn och ungas uppväxt lägger grunden till ett stabilt, fungerande, gott vuxenliv. Barn och unga är Lysekils kommuns framtid. Det är viktigt att vi har en stabilitet i detta utvecklingsområde så att fler unga familjer väljer att stanna och att nya familjer väljer att flytta hit. Brister i utvecklingsområdet leder till sämre levnadsvillkor och ökade kommunala kostnader. Inriktning Barn och unga ska vara en prioriterad målgrupp. Vi vill arbeta för att förbättra alla elevers resultat. Vi vill i samverkan och samarbete med familjerna utöka det förebyggande arbetet. Exempel på förebyggande arbeta kan vara att bevara och utveckla Familjens Hus och fältassistenternas arbete. Andra exempel kan vara att marknadsföra gymnasiet och utveckla arbetslinjen inom arbetsmarknadsenheten ytterligare. Vi vill också att barn och unga ska ha tillgång till olika former av aktiviteter. 54

119 Målbild för handlingsplanen Vi är en attraktiv arbetsplats Vi har ett gott förtroende hos barn, unga och deras föräldrar Vi arbetar professionellt och rättssäkert BoU Vi arbetar tillsammans för barnens bästa Vi möter behoven tidigt Vi möter behoven i första hand på hemmaplan 55

120 Utredning och uppföljning är kritiska moment i processen Risk att barnets behov inte utreds i tid Risk att alla behov hos barnet inte uppmärksammas Risk för att brister i utredningen leder till att fel insats eller otillräcklig insats sätts in Risk att den problematik som finns hos barnet/familjen/ den unge förvärras Risk för att barnet utsätts/fortsätter att utsättas för allvarliga missförhållanden utan att detta uppmärksammas 56

121 Handlingsplan Mål Åtgärd - Strategi Vi har ett gott förtroende Öka tillgängligheten hos barn, ungdomar och deras föräldrar Mätvärde Nuläge Andel ansökningar av det totala antalet aktualiseringar per månad Målvärde Helårseffekt 5% 8% 34% 40% Skapa relationer med föräldrar innan problemen uppstår Vi arbetar tillsammans för Utveckla samverkan barnens bästa Vi möter behoven tidigt Andel aktualiseringar som avser barn under 7 år per månad Skapa samsyn i arbetet med målgruppen Utveckla utbudet av serviceinsatser 57

122 Handlingsplan Mål Åtgärd - Strategi Vi möter behoven i första Utveckla hemmaplanslösningar hand på hemmaplan Mätvärde Antal dygn i placering per månad Nuläge Målvärde Helårseffekt kr 52% 57% kr Ställa krav på att inför varje eventuell placering ska möjligheten till hemmaplanslösningar alltid i första hand prövas Ställa krav på att det inför varje ny placering ska det finnas en planering för hemgång Öka beställarkompetensen Öka tillgången till interna familjehem Andel dygn i internt familjehem av det totala antalet dygn för placeringar i familjehem per månad 58

123 Handlingsplan Mål Vi arbetar professionellt och rättssäkert Åtgärd - Strategi Öka effektiviteten i handläggningsprocessen Mätvärde Nuläge Målvärde Helårseffekt Genomsnittlig utredningstid 95,4 dagar 90 dagar per månad Andel utredningar som avslutats inom 120 dagar 86% 100% Efterfråga och återkoppla resultat Genomför sytematisk och aktiv omvärldsbevakning Kostnad per utredning (tas fram i KPB)

124 Handlingsplan Mål Vi är en attraktiv arbetsplats Åtgärd - Strategi Mätvärde Tydliggöra mål och förväntningar Personalomsättning Förbättra förutsättningarna för stöd och arbetsledning Sjuvfrånvaro korttid/kvartal Förbättra upplevelsen av en hanterbar arbetsbelastning Flexbank genomsnitt Nuläge Målvärde 16% Helårseffekt 10% 3,52% 3% 12,8 timmar 0 timmar Förbättra introduktionen för nya medarbetare Öka möjligheterna till kompetensutveckling 60

125 Aktiviteter som påbörjas vår/sommar 2017 Åtgärd Aktivitet Ansvarig Tydliggöra mål och förväntningar Tydliggör mål och förväntningar för arbetet, dialog runt detta på APT. Enhetschef Förbättra förutsättningarna för stöd och arbetsledning Genomför översyn av arbetsfördelning mellan EC och förste. IFO-chef Inför IFO-chefens respektive EC:s "egenkontroller" för kritiska moment för ledarskap och arbetsledning i förhållande till EC respektive förste. Följ upp och återkoppla regelbundet resultat och förväntningar. IFO-chef och enhetschef Ta fram mått på rimlig arbetsbelastning i form av t ex antal ärenden per handläggare, antal uppdrag per utförare. (Detta bör samordnas för hela förvaltningen så att resurser ur ett helhetsperspektiv kan fokuseras där de behövs som bäst). IFO-chef med hjälp av utredare Besluta om eventuell omfördelning av personalresurser, beroende på utfall av mått på rimlig arbetsbelastning (i första hand inom enheten, i andra hand inom IFO osv) I besluten bör vägas in att barn och unga är en politiskt prioriterad målgrupp. Inkluderar översyn av administrativt stöd. Socialchef med ledningsgrupp Ta fram ett introduktionsmaterial och säkerställ att fastställda introduktionsplaner genomförs. Enhetschef Förbättra upplevelsen av en hanterbar arbetsbelastning Förbättra introduktionen 61

126 Aktiviteter som påbörjas vår/sommar 2017 Åtgärd Aktivitet Öka effektiviteten i handläggnings-processen Ta fram och fastställ enhetens delprocesser för aktualisering, utredning och uppföljning av ärenden. Koppla rutiner och stöddokument till processen. Ansvarig Ta fram ett antal varianter på "goda exempel" på hur en utredning kan se ut och som utredarna kan ha som förebilder. Enhetschef och 1:e socialsekr Se över och tydliggör roller och ansvarsfördelning i handläggning och uppföljning av ärenden (här kan även frågan om ansvar för jourtelefon ingå). IFO-chef Öka tillgängligheten Uppdatera och förbättra informationen hemsidan. Görs i två steg: vår Lägg in/uppdatera kontaktuppgifter. Höst Information om stöd- och serviceinsatser. Enhetschef med hjälp av utredare Utveckla utbudet av serviceinsatser Kartlägga och tydliggöra vilka serviceinsatser som finns idag och vilka behov och målgrupper de möter. 1:e sekreterare med hjälp av utredare Utveckla hemmaplanslösningar Ta fram en beskrivning där det tydliggörs vilka insatser/metoder som familjebehandlarna kan erbjuda. Görs genom ett skriftligt formulär som familjebehandlare fyller i. 1:e soc.sekr. med hjälp av utredare 62

127 Aktiviteter som ska påbörjas hösten 2017 Åtgärd Aktivitet Ansvarig Utveckla samverkan Tillsammans med förskola/skola ta fram en gemensam process för orosanmälningar. Till processen kopplas rutiner och mallar. BoU har tagit fram ett förslag på anmälningsformulär men det behöver ses över och antas/godkännas tillsammans med rektorer och skolkuratorer. Enhetschef (i samarbete med skolkuratorer och rektorer) Utveckla den redan existerande gråzonsgruppen. Ta fram rutiner för dess användning. IFO-chef, AC bistånd, AC LSS Tydliggör roller och ansvarsgränser mellan enheterna (främst i förhållande till Vuxen och LSS) IFO-chef, AC LSS, AC bistånd Utveckla utbudet av serviceinsatser Ta fram och starta serviceinsatser för de behov och målgrupper där det saknas. (Här har framkommit förslag på föräldrautbildningar, att insatser saknas för "låg- och mellanstadiebarnen") Enhetschef Utveckla hemmaplanslösningar Ta fram och fastställ metoder och rutiner samt säkerställa att kompetens finns för att genomföra utredningsuppdrag på hemmaplan IFO-chef i samarbete med enhetschef, 1:e sekreterare och familjebehandlare. Hyr in en lägenhet där utrednings/observations/träningsuppdrag kan genomföras. (Måste föregås av en utredning av vilka funktioner och behov en sådan lokal ska fylla). Samma som ovan Ta fram och fastställ metoder och rutiner samt säkerställa att kompetens finns för snabbt mobilisera runt barnet/familjen i "tyngre" ärenden, där foks läggs på hur placerade barn kan komma hem igen. Samma som ovan 63

128 Aktiviteter som ska påbörjas hösten 2017 Åtgärd Aktivitet Ansvarig Ställa krav på att inför varje eventuell placering ska möjligheten till hemmaplanslösningar alltid i första hand prövas Inför rutiner/mötesformer mellan utredare och familjebehandlare för ärenden där det finns risk för placering. Ingår i rutin/processbeskrivning. Enhetschef med hjälp av utredare Ställa krav på att det inför varje ny placering ska finnas en planering för hemgång Inför rutiner/mötesformer för att detta ska genomföras. Ingår i rutin/processbeskrivning. Enhetschef med hjälp av utredare Öka tillgången till interna familjehem Skapa ett attraktivt erbjudande till familjehemmen som inkluderar professionellt stöd, kompetensutveckling och möjlighet till gemensamma aktiviteter för Lysekils familjehemsföräldrar och barn. IFO-chef Öka effektiviteten i handläggningsprocessen Inför en mottagningsfunktion (för barn och unga eller en gemensam mottagningsfunktion?) IFO-chef Efterfråga och återkoppla resultat Inför uppföljande egenkontroller som följer upp kritiska moment i processen, t ex att kravet på att utredning ska avslutas inom 120 dagar IFO-chef Inför rutinmässig återkoppling av resultaten från egenkontrollerna till berörda roller i processen. (Använd och reagera också resultaten, både för att rätta till fel och kvalitetsbrister men lika viktigt att lyfta framgång, utveckling och goda exempel!) IFO-chef Rikta under ett års tid 50% av utredare/verksamhetsutvecklare/liknande gemensam resurs till Barn och ungaenheten med uppdrag att genomföra vissa av punkterna på denna lista t ex ta fram processer och rutiner (fastställande av processer och rutiner görs dock av chef) Socialchef Förbättra förutsättningarna för stöd och arbetsledning 64

129 Kommande aktiviteter 2018 Ta fram en kommunikationsplan för att nå ut med erbjudandet som inkluderar informationsmaterial, tillfällen och arenor/kanaler där informationen/erbjudandet når ut till föräldrar i Lysekil. Vår 2018 Inför rutin och planering där socialtjänsten deltar och informerar på föräldramöte (storforum) (Denna äger inte socialtjänsten ensam) Tillsammans med förskola/skola ta fram och erbjuda föräldrautbildningar för olika åldersgrupper (Denna äger i första hand skolan) Ta fram ett informationsmaterial om det stöd socialtjänsten kan ge barn, unga och deras familjer som vänder sig till andra professionella hos våra samarbetspartners. Genomför en "informationsturné" hos våra samarbetsparners,bjud in till informations/dialogmöten för andra professionella hos våra samarbetspartners. Fokus på vidareutveckling av befintliga samarbetsforum, t.ex. närsjukvårdsgruppen och utredarmöten med polisen. Fördela ansvar för omvärldsbevakning på enhetens alla roller och inför rutiner för hur nyheter ska återkopplas till de som berörs och/eller har ansvar för att agera på förändringar (t ex att besluta om nya rutiner om lagstiftningen ändras, ny forskning visar att en viss metod är bra/dålig) Ge möjlighet till att genomföra studiebesök och delta i utbildningar/konferenser i kopplat till ansvaret för omvärldsbevakning Höst 2018 Inför kvällsöppet i reception (och tider för möten med socialsekreterare? Familjebehandlare?) 65

130 Mål Åtgärd - Strategi Mätvärde Nuläge Målvärde Helårseffekt Kommentarer: Vi har ett gott förtroende hos barn, ungdomar och deras föräldrar Öka tillgängligheten Andel ansökningar av det totala antalet aktualiseringar per månad 5% 8% Skapa relationer med föräldrar innan problemen uppstår Vi arbetar tillsammans för barnens bästa Vi möter behoven tidigt Utveckla samverkan Skapa samsyn i arbetet med målgruppen Utveckla utbudet av serviceinsatser Andel aktualiseringar som avser barn under 7 år per månad 34% 40% Vi möter behoven i första hand på hemmaplan Utveckla hemmaplanslösningar Antal dygn i placering per månad kr Ställa krav på att inför varje eventuell placering ska möjligheten till hemmaplanslösningar alltid i första hand prövas Ställa krav på att det inför varje ny placering ska det finnas en planering för hemgång Öka beställarkompetensen

131 Öka tillgången till interna familjehem Andel dygn i internt familjehem av det totala antalet dygn för placeringar i familjehem per månad 52% 57% kr Vi arbetar professionellt och rättssäkert Öka effektiviteten i handläggningsprocessen Genomsnittlig utredningstid per månad 95,4 dagar 90 dagar Andel utredningar som avslutats inom 120 dagar 86% 100% Efterfråga och återkoppla resultat Genomför sytematisk och aktiv omvärldsbevakning Kostnad per utredning (tas fram i KPB) Vi är en attraktiv arbetsplats Tydliggöra mål och förväntningar Personalomsättning 16% 10% Förbättra förutsättningarna för stöd och arbetsledning Sjuvfrånvaro korttid/kvartal 3,52% 3% Förbättra upplevelsen av en hanterbar arbetsbelastning Flexbank genomsnitt 12,8 timmar 0 timmar Förbättra introduktionen för nya medarbetare Öka möjligheterna till kompetensutveckling

132 Mål Åtgärd - Strategi Aktivitet Mätvärde Nuläge Målvärde Helårseffekt Öka tillgängligheten Inför kvällsöppet i reception (och tider för möten 5% 8% med socialsekreterare? Familjebehandlare?) Vi har ett gott förtroende hos barn, ungdomar och deras föräldrar Uppdatera och förbättra informationen hemsidan. Andel ansökningar av det totala antalet aktualiseringar per månad Ansvarig för genomförande Påbörjas Slutförs Kommentarer: IFO-chef Höst 2018 Enhetschef med hjälp av utredare Vår 2017 Höst 2017 Görs i två steg: Lägg in/uppdatera kontaktuppgifter under våren Information om stöd- och serviceinsatser under hösten Skapa relationer med föräldrar innan problemen uppstår Inför rutin och planering där socialtjänsten deltar och informerar på föräldramöte (storforum) (Denna äger inte socialtjänsten ensam) Tillsammans med förskola/skola ta fram och erbjuda föräldrautbildningar för olika åldersgrupper (Denna äger i första hand skolan) Enhetschef (i samarbete med rektorer) Enhetschef (i samarbete med rektorer) Vår 2018 Vår 2018 Vår 2020 Vi arbetar tillsammans för barnens bästa Utveckla samverkan Tillsammans med förskola/skola ta fram en gemensam process för orosanmälningar. Till processen kopplas rutiner och mallar. (Denna äger inte socialförvaltningen ensam) Utveckla en mötesstruktur inom förvaltningen där enhetsöverskridande ärenden kan tas upp och ansvarsfrågor avgöras. "Gråzonsgruppen" Tydliggör roller och ansvarsgränser mellan enheterna (främst i förhållande till Vuxen och LSS) Andel atualiseringar som avser barn under 7 år 34% 40% Enhetschef (i Höst 2017 samarbete med skolkuratorer och rektorer) IFO-chef, AC bistånd, AC LSS IFO-chef, AC LSS, AC bistånd Höst 2017 Höst 2017 BoU har tagit fram ett förslag på anmälningsformulär men det behöver ses över och antas/godkännas tillsammans med rektorer och skolkuratorer. Utveckla den redan existerande gråzonsgruppen. Ta fram rutiner för dess användning. Ta fram ett informationsmaterial om det stöd socialtjänsten kan ge barn, unga och deras familjer som vänder sig till andra professionella hos våra samarbetspartners. Genomför en "informationsturné" hos våra samarbetsparners,bjud in till informations/dialogmöten för andra professionella hos våra samarbetspartners Enhetschef med hjälp av utredare Vår 2018 Enhetschef Vår 2018 Fokus på vidareutveckling av befintliga samarbetsforum, t.ex. närsjukvårdsgruppen och utredarmöten med polisen.

133 Vi möter behoven tidigt Vi möter behoven i första hand på hemmaplan Utveckla utbudet av serviceinsatser Utveckla hemmaplanslösningar Kartlägga och tydliggöra vilka serviceinsatser som finns idag och vilka behov och målgrupper de möter. Ta fram och starta serviceinsatser för de behov och målgrupper där det saknas. (Här har framkommit förslag på föräldrautbildningar, att insatser saknas för "låg- och mellanstadiebarnen") Ta fram och fastställ metoder och rutiner samt säkerställa att kompetens finns för att genomföra utredningsuppdrag på hemmaplan 1:e sekreterare med hjälp av utredare Vår 2017 Enhetschef Höst 2017 Vår 2018 Antal dygn i placering kr Höst 2017 Hyr in en lägenhet där utrednings/observations/träningsuppdrag kan genomföras IFO-chef i samarbete med enhetschef, 1:e sekreterare och familjebehandlar e. Höst 2017 Måste föregås av en utredning av vilka funktioner och behov en sådan lokal ska fylla. Ta fram och fastställ metoder och rutiner samt säkerställa att kompetens finns för snabbt mobilisera runt barnet/familjen i "tyngre" Ta fram en beskrivning där det tydliggörs vilka insatser/metoder som familjebehandlarna kan erbjuda Ställa krav på att Inför rutiner/mötesformer mellan utredare och inför varje eventuell familjebehandlare för ärenden där det finns risk placering ska för placering möjligheten till hemmaplanslösning ar alltid i första hand prövas Ställa krav på att det inför varje ny placering ska finnas en planering för hemgång Inför rutiner/mötesformer för att detta ska genomföras 1:e soc.sekr. med hjälp av utredare Enhetschef med hjälp av utredare Enhetschef med hjälp av utredare Höst 2017 Vår 2017 Höst 2017 Höst 2017 Där fokus läggs på hur placerade barn kan komma hem igen. Skriftligt formulär till familjebehandlarna Ingår i rutin/processbeskrivnin g Ingår i rutin/processbeskrivnin g Öka tillgången till interna familjehem Skapa ett attraktivt erbjudande till familjehemmen som inkluderar professionellt stöd, kompetensutveckling och möjlighet till gemensamma aktiviteter för Lysekils familjehemsföräldrar och barn Ta fram en kommunikationsplan för att nå ut med erbjudandet som inkluderar informationsmaterial, tillfällen och arenor/kanaler där informationen/erbjudandet når ut till föräldrar i Lysekil Andel placeringar i internt familjehem av det totala antalet placeringar i familjehem 52% 57% kr IFO-chef Höst 2017 IFO-chef 2018

134 Vi arbetar professionellt och rättssäkert Öka effektiviteten i handläggningsprocessen Ta fram och fastställ enhetens delprocesser för aktualisering, utredning och uppföljning av ärenden. Koppla rutiner och stöddokument till Ta fram ett antal varianter på "goda exempel" på hur en utredning kan se ut och som utredarna kan ha som förebilder Genomsnittlig utredningstid Andel utredningar som avslutats inom 120 dagar 95,4 dagar 90 dagar Vår 2017 Socialchef återkommer 86% 100% Enhetschef och 1:e socialsekr. Vår 2017 Se över och tydliggör roller och ansvarsfördelning i handläggning och uppföljning av ärenden (här kan även frågan om ansvar för jourtelefon ingå) Kostnad per utredning kr kr kr IFO-chef Vår 2017 Inför en mottagningsfunktion (för barn och unga eller en gemensam mottagningsfunktion?) IFO-chef Höst 2017 Efterfråga och återkoppla resultat Inför uppföljande egenkontroller som följer upp kritiska moment i processen, t ex att kravet på att utredning ska avslutas inom 120 dagar IFO-chef Höst 2017 Vi är en attraktiv arbetsplats Genomför sytematisk och aktiv omvärldsbevakning Tydliggöra mål och förväntningar Förbättra förutsättningarna för stöd och arbetsledning Inför rutinmässig återkoppling av resultaten från egenkontrollerna till berörda roller i processen. (Använd och reagera också resultaten, både för att rätta till fel och kvalitetsbrister men lika viktigt att lyfta framgång, utveckling och goda exempel!) Fördela ansvar för omvärldsbevakning på enhetens alla roller och inför rutiner för hur nyheter ska återkopplas till de som berörs och/eller har ansvar för att agera på förändringar (t ex att besluta om nya rutiner om lagstiftningen ändras, ny forskning visar att en viss metod är bra/dålig) Tydliggör mål och förväningar för arbetet, dialog runt detta på APT Genomför översyn av arbetsfördelning mellan EC och förste Inför IFO-chefens respektive EC:s "egenkontroller" för kritiska moment för ledarskap och arbetsledning i förhållande till EC respektive förste. Följ upp och återkoppla regelbundet resultat och förväntningar. IFO-chef Höst 2017 Enhetschef Vår 2018 Personalomsättning 16% 10% Enhetschef Vår 2017 Sjuvfrånvaro korttid/kvartal 3,52% 3% IFO-chef Vår 2017 Flexbank, genomsnitt 12,8 timmar 0 timmar IFO-chef och enhetschef Vår 2017 Rikta under ett års tid 50% av utredare/verksamhetsutvecklare/liknande gemensam resurs till Barn och ungaenheten med uppdrag att genomföra vissa av punkterna på denna lista t ex ta fram processer och rutiner (fastställande av processer och rutiner görs dock av chef) Socialchef Höst 2017

135 Förbättra upplevelsen av en hanterbar arbetsbelastning Ta fram mått på rimlig arbetsbelastning i form av t ex antal ärenden per handläggare, antal uppdrag per utförare. (Detta bör samordnas för hela förvaltningen så att resurser ur ett helhetsperspektiv kan fokuseras där de behövs som bäst) Besluta om eventuell omfördelning av personalresurser, beroende på utfall av mått på rimlig arbetsbelastning (i första hand inom enheten, i andra hand inom IFO osv) I besluten bör vägas in att barn och unga är en politiskt prioriterad målgrupp Utöka under en avgränsad period med x antal ytterligare tillsvidareanställda medarbetare Förbättra introduktionen Säkerställ att fastställda introduktionsplaner genomförs Öka möjligheterna Ge möjlighet till att genomföra studiebesök och till delta i utbildningar/konferenser i kopplat till kompetensutvecklin ansvaret för omvärldsbevakning g IFO-chef med hjälp av utredare Socialchef med ledningsgrupp Vår 2017 Vår 2017 Inkluderar översyn administrativt stöd. Enhetschef Vår 2017 Behöver ett introduktionsmaterial Enhetschef Vår 2018

136 Mått Definition Uppgifter hämtas från Andel ansökningar av det totala antalet aktualiseringar per månad Antal ansökningar/antal aktualiseringar Magna Cura Antal aktualiseringar Anmälan BoU (jourrapport, oro för barn/unga, våld/bevittnat våld) + Ansökan övrigt bistånd BoU (Behov av bistånd, barn (ej ekonomi)) Magna Cura Antal dygn i placering per månad Antal dyng placeringar SoL och LVU Magna Cura Andel dygn i internt familjehem av det totala antalet dygn för placeringar i familjehem per månad Antal dygn i internt familjehem/totalt antal dygn för placering i familjehem Magna Cura Genomsnittlig utredningstid för utredningar avslutande under månaden Andel utredningar som avslutats inom 120 dagar per den sista i månaden Lägg ihop det totala antalet dagar för utredning (här räknade jag inte med yttrandeutredning) och dela det med antal utredningar (fortfarande räknas inte yttrandeutredning in) Antalet utredningar som avslutats inom 120 dagar delas genom det totala antalet utredningar Magna Cura Magna Cura Kostnad per utredning Räknas fram i KPB KPB Personalomsättning per år Antal medarbetare som slutat under perioden delat med genomsnittligt antal medarbetare för perioden IT-stöd för personaladministration Sjuvfrånvaro korttid per kvartal Antal sjuktimmar/antal ordinarie timmar IT-stöd för personaladministration Flexbank, genomsnitt per den sista i månaden Antal timmar i flexbanken/antal medarbetare som dessa timmar härrör från IT-stöd för personaladministration

137 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Annelie Antonsson, Analys av synpunkter från vård- och omsorgspersonal. Tjänsteskrivelse Sammanfattning Stöd till anhöriga - Socialstyrelsens vägledning till kommuner för tillämpning av 5 kap. 10 Socialtjänstlagen kom år Anhörigsamordnaren arbetade fram ett utbildningsmaterial för implementering av vägledningen till hela socialförvaltningen och nämnd. Nu har skriftliga svar på frågorna i utbildningsmaterialet från merparten av vård och omsorgsavdelningen lämnats in till anhörigsamordnare. Anhörigsamordnaren har analyserat inkomna kommentarer och reflektioner och gjort en sammanställning. I analysen framkom 7 olika områden som baspersonal i vård- och omsorg behöver arbeta vidare med. Arbete pågår i vård- och omsorgsavdelningen. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av informationen. Ärendet År 2013 kom Stöd till anhöriga - Socialstyrelsens vägledning till kommuner för tillämpning av 5 kap. 10 Socialtjänstlagen i syfte att nedanstående bestämmelse ska få genomslag, bli känd och tillämpas och att alla anhöriga som har behov av stöd ska erhålla det. Bestämmelsen i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen (2001:453) anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller stödjer en närstående med funktionshinder och infördes 1 juli Anhörigsamordnaren arbetade fram ett utbildningsmaterial för implementering av vägledningen till hela socialförvaltningen och i nämnden. På uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp och beslut i båda nämnderna påbörjades arbetet hösten Respektive enhetschef ansvarade för genomgång av vägledningen med diskussion kring avslutande frågor enligt utbildningsmaterialet. Nu har skriftliga svar på frågorna i utbildningsmaterialet från merparten av vård och omsorgsavdelningen lämnats in till anhörigsamordnare. Anhörigsamordnaren har analyserat inkomna kommentarer och reflektioner och gjort en sammanställning, se bilaga. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

138 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr I analysen framkom olika områden som baspersonal i vård- och omsorg behöver arbeta vidare med: 1. Öka kunskapen om sekretess och tystnadsplikt. 2. Öka kunskapen om ansvaret för baspersonal när det gäller anhörigstöd. 3. Öka kunskapen om IKT informations- och kommunikationstjänster när det gäller hjälpmedel. 4. Förbättra samverkan internt på individnivå. 5. Arbeta mer aktivt med kontaktperson (kontaktmannaskapet). 6. Arbeta mer aktivt med genomförandeplanen. 7. Öka kunskapen om anhöriga med språkliga och kulturella behov. Analysen presenteras i anhörigstödets styrgrupp och referensgrupp, ledningsgruppen i vård- och omsorg samt socialnämnden. Fortsatt arbete med de 7 områdena sker i vård- och omsorgsavdelningens ledningsgrupp. Förvaltningens synpunkter eller utredning Socialnämnden tar del av informationen. Eva Andersson Förvaltningschef Annelie Antonsson Handläggare Bilaga/bilagor Analys och sammanställning av synpunkter från vård- och omsorgspersonal. Bilaga Beslutet skickas till Avdelningschef vård- och omsorg Anhörigsamordnare

139 Analys och sammanställning av kommentarer från personal i vård- och omsorg utifrån utbildningsmaterialet från socialstyrelsen vägledning i anhörigstöd. Sammanställningen visar följande områden: Erbjuda stöd tidigt Ordna ett snabbt första möte med chef, kontaktpersoner och anhöriga. Gå igenom viktig information. Första mötet är jätteviktigt. Man kan erbjuda stöd tidigt genom att vara uppmärksam på anhöriga. Detta för att skapa självständighet för personen. Träffa anhörig och brukare innan start på dagverksamheten. Vad menar vi med att ha ett anhörigperspektiv Vara lyhörd mot de anhöriga. Bra bemötande och kommunikation. Vara tillmötesgående, ödmjuk och ha empati. Visa intresse. Vara generösa (tex bjuda på fika). Vara professionella och hänvisa till chef och sjuksköterska vid behov. Inte lägga in egna värderingar. Inbjuda till anhörigträffar. Uppmärksamma anhörigdagen, ge en blomma eller liknande gåva som belöning för de insatser dessa gör. Lyssna och ge ett gott intryck. Lyssnar mer än man pratar. Att man ger och tar. Lämna tydliga instruktioner. Bemöta på ett bra sätt: öppet, enkelt och värdigt! Tänka utanför boxen inte vara för fyrkantig. Använda vår professionella fingertoppskänsla. Erbjuda trygghet och delaktighet för anhöriga Viktigt att informera anhöriga om något uppstår så att de får vara delaktiga.

140 Ha ett gott och tryggt bemötande. Svara på deras frågor så gott vi kan, och hänvisa vidare om det behövs. Att de inte stöter på nya ansikten varje dag. De måste känna sig trygga med den personalen som finns omkring dem och det ska inte vara många personer. Vi känner inte att det är bra kontinuitet nu. Ta oss tid för anhöriga. Kunna ha möjlighet att minst 1 gång per år träffa anhöriga och exempelvis gå igenom genomförandeplanen. Ta kontakt med de som önskar när något händer. Vi lyssnar på dem och sedan tar vi det vidare till rätt instans. Kunna prata om döden med dem om behovet finns. Vara medveten om risk för ohälsa hos de anhöriga. Behövs god man? Vara medveten om att anhöriga ofta har skuldkänslor för att de inte gjort tillräckligt. Genomförandeplanen är viktig för att dokumentera de saker som anhöriga vill utföra, så anhöriga inte tror att de trampar oss på tårna. Vi kan förmedla att det den anhörige gör är frivilligt, ej ska känna sig tvingade. Dokumentera möten och ha uppföljningsmöte. Lyssna till flera parter Inte alltid bra när de är med i behovsbedömningen. Ibland kan anhörig och vårdtagare ha en dålig relation. Respektera anhörigas önskemål så lång det är möjligt, vara lyhörda. Dra gränser för hur mkt anhöriga ska vara med på(prioritera) Exempelvis inte alltid bra att anhöriga sitter med vid matbordet.(kan upplevas som störande för andra brukare). Om anhöriga är otrevliga ska personalen ej möta detta ensam. Försöka tillgodose var och ens behov och önskemål. Alla har olika behov vara flexibla. Informera att annat stöd finns, slussa vidare. För att ha ett stödjande förhållningssätt när brukaren inte vill ha kontakt med anhöriga får chefen göra en handlingsplan. Tolkhjälp. Att se och försöka förstå bortom orden.

141 Då det finns flera anhöriga som har olika åsikter, ha ett gemensamt möte och dokumentera vad som gäller. Vi lyssnar mest på vårdtagaren då vi är till för den främst. I andra hand kommer anhöriga och det är klart vi lyssnar in och har empati för dem också. Upplevelse i hemtjänsten att anhöriga nästan är med för mycket och för engagerade. Om anhöriga övertalar eller pratar om kull vårdtagaren känner vi (personalen) ett ansvar för att föra vårdtagarens talan ibland. Intern samverkan Samverkan mellan olika verksamheter kan bli mycket bättre. Teamträffar kan bli bättre. Funkar inte alltid med överlämning. Ibland känns sekretess och tystnadsplikt som ett hinder för samverkan. Fungerar så där. Vi upplever ibland en dålig attityd hos våra egna professioner. Förbättra informationsöverföring hemtjänst-växelvård-säbo. Övrigt Acceptera att anhöriga vill hjälpa till ibland. Vi har redan har en god anhörigvård. Tips på mer anhörigvänlig omsorg anhörigombudsmöte säbo Hembesök av personal på dagverksamheten innan start av insatsen dagverksamhet. Förbättra 1:a mötet. När har vi det? Hur gör vi? Sitter vi som personal i dagrum eller liknande sitter vi med en eller flera boende. Professionellt bemötande. Vänligt bemötande. Lägg inga egna värderingar. Var uppmärksam på din mobiltelefonanvändning under arbetstid. Genomgång av välkomstmapp, gärna med kontaktperson. Lämna inte bara över den till anhörig. Boka tid med anhörig inom en månad för välkomstsamtal/anhörigsamtal. När du som personal lyssnar på en anhörig, lyssna aktivt, stanna upp, ge tid. Se en anhörig som en tillgång. Det synsättet genomsyrar omsorgen. Mer personal för att frigöra tid att möta anhöriga. Kontaktpersonen ringer oftare upp anhörig. Uppmuntra yngre kollegor att se vikten av anhörigstöd.

142 anhörigombudsmöte hemtjänsten Förbättra kontaktmannaskapet bygga upp en relation med sin vårdtagare och anhörig. Uppmuntra till en öppen dialog där vi kan hjälpa och stödja varandra. Våga fråga! Vi som personal är mer lyhörda. Öka kunskapen om hur hemvården arbetar: - Att vi arbetar efter biståndsbeslut - Vad vi får och inte får göra - Vad är skillnaden på HSL och SOL beslut - Arbetsskyddslagen Förbättra samverkan och informationsöverföring växelvård-hemtjänst. Tätare uppföljning. Enklare kontakt, ringa ett ställe som kan svara på alla frågor så anhöriga inte behöver slussas runt. Vara goda lyssnare. Bekräfta anhörigas oro. Följa upp och återrapportera frågor och undringar från anhöriga. Stämma av genomförandeplanen mer regelbundet med anhöriga. Uppdaterad pärm gör anhöriga tryggare. Fråga oftare hur anhöriga mår och har det i sin vardag. Bemötande professionellt alt. Vänligt Förbättra överlämning/ informationsöverföring från trygg hemgång till hemtjänst. Ett kontaktmannaskap som fungerar i verkligheten inte bara på pappret. I analysen framkom följande områden som baspersonal i vård- och omsorg behöver arbeta vidare med: 1. Öka kunskapen om sekretess och tystnadsplikt. 2. Öka kunskapen om ansvaret för baspersonal när det gäller anhörigstöd. 3. Öka kunskapen om IKT informations- och kommunikationstjänster när det gäller hjälpmedel. 4. Förbättra samverkan internt på individnivå. 5. Arbeta mer aktivt med kontaktperson (kontaktmannaskapet). 6. Arbeta mer aktivt med genomförandeplanen. 7. Öka kunskapen om anhöriga med språkliga och kulturella behov. Sammanställt av Annelie Antonsson anhörigsamordnare, Lysekils kommun

143 Återkoppling från politikernas besök i verksamheten muntlig redovisning Redovisas på sammanträdet

144 Information från förvaltningschefen Redovisas på sammanträdet.

145 LYSEKILS KOMMUN Kommunfullmäktige Sammanträdes protokoll Anmälningsärende 3 Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende åren Dnr: LKS V MUN Registraturen,SO ;J o5- O 2 Socialnämnden har beslutat om en Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende åren Planen är ett dokument för att förändra och förbättra kommunens framtida omsorg inom LSS och socialpsykiatrin. Planen tydliggör utvecklings-och förbättringsområden, lyfter fram eventuella förändringar och behov som kan förväntas inom de närmsta åren samt tydliggör hur behoven kan tillgodoses. F H d,,((y- C A njj!,v./j'o"' n ;MV\.-vl.J e/4,v, Planen innehåller dels en inventering och prognos för framtida platsbehov samt en aktivitetsplan med ett antal strategier och aktiviteter för att förbättra verksamheten. Beslutsunderlag Kommunstyreförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Protokoll från kommunstyrelsen , 41 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antecknar socialnämndens Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende åren till protokollet. Beslutet skickas till Socialnämnden Justerare: :./'(;' - tt'j.1 - :\I ;., j\j Utdrags bestyrkande: ojttu. tfkl

146 **+ LYSEKITS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS sid 1/2 Kom m u nstyrelseförvaltn i ngen Leif Schöndell, Leif.schondel l@lysekil.se Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSSoch socialpsykiatriverksamheten avseende åren Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anteckna socialnämndens Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende ären zott -2o 2 o till protokollet. Ärendet Socialnämnden har beslutat om en Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende âren zott-2ozo. Planen är ett dokument för att förändra och förbättra kommunens framtida omsorg inom LSS och socialpsykiatrin. Planen tydliggör utvecklings-och förbättringsområden, lyfter fram eventuella förändringar och behov som kan förväntas inom de närmsta åren samt tydliggör hur behoven kan tillgodoses. Planen innehåller dels en inventering och prognos för framtida platsbehov samt en aktivitetsplan med ett antal strategier och aktiviteter för att förbättra verksamheten. Förvaltningens synpunkter Planen för LSS och socialpsykiatri ger en bra bild av vad som styr verksamheterna, alltifrån lagstiftning till styrande dokument i Lysekils kommun. Den innehåller också en beskrirming av hur socialnämndens verksamheter ser ut idag samt trender för framtiden. I avsnitten "Utvecklingsområden" samt "Aktivitetsplan zott-zozo" beskrivs ett antal områden och strategier/aktiviteter som socialnämnden och socialförvaltningen planerar att arbeta utifrån. Dessa är dock av den karaktären att det är nämnden själv som förfogar över dem. Av detta skäl anser kommunstyrelseförvaltningen, i samråd med socialförvaltningen, att det inte är lämpligt att kommunfullmäktige beslutar att fastställa planen. Däremot utgör den ett viktigt kunskapsunderlag som det är angeläget att kommunfullmäktige tar del av, inte minst med tanke på de framtida utmaningar som verksamheten står inför när det gäller ekonomi, demografi och kvalitet. Frågor om framtida resursbehov för LSS- och socialpsykiatriverksamheterna får hanteras inom ramen för kommunens budgetprocess. Leif Schöndell Kommunchef Lysekils kommun,453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: 052g rz I registrator@lysekil.se I

147 *** TYSEKILS KOMMUñI TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr LKS (2\ Bilagor Protokollsutdrag från socialnämnden 2oL6-tL-rT, $ 289 Plan för framtida behov av platser och omsorg inom LSS- och socialpsykiatriverksamheten avseende âren zott-2o2o. Beslutet skickas till Socialnämnden

148 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokor------,---- K_o_m_m_u_nf_u_l_m_ä_kt _, ig,.,_e 20 _ 1 _.:...7-o,4_ u...L..>,LI..--'-..:u...L+J1...i+vilJl\J 47 Anmälningsärende 4 Vård- och omsorgsplan Dnr: LKS Registraturen _r 0/l) Dnr J_O t 6- OODJ. 'lo Socialnämnden har beslutat om en vård- och omsorgsplan för kommunen som gäller för åren Syftet med planen är att den ska vara ett instrument för att planera och utveckla kommunens vård och omsorg utifrån kommande behov. Planen ska vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och ge en riktning och konkreta strategier för hur vi ska uppnå en vård- och omsorg som lever upp till riksdagens och kommunens mål och samtidigt sätter brukarnas behov i centrum. Planen ska vara vägledande i verksamheternas arbete med att identifiera mål och strategier inom ramen för kommunens styrmodell. Besluts underlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Protokoll från kommunstyrelsen , 42 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antecknar socialnämndens vård- och omsorgsplan till protokollet. Beslutet skickas till Socialnämnden Justerare: A' a, J'-._/ i Utdrags bestyrkande:

149 +** TVSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS r sid 1/2 Kom m u nstyrelseförvaltn i ngen Leif Schöndell, Leif.schöndell@lysekil.se Vård- och omsorgsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anteckna socialnämndens vårdoch omsorgsplan 2oL7-2o25 till protokollet. Ärendet Socialnämnden har beslutat om en vård- och omsorgsplan för kommunen som gäller för åren 2oLT-2o25. Syftet med planen är att den ska vara ett instrument för att planera och utveckla kommunens vård och omsorg utifrån kommande behov. Planen ska vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten och ge en riktning och konkreta strategier för hur vi ska uppnå en vård- och omsorg som lever upp till riksdagens och kommunens mål och samtidigt sätter brukarnas behov i centrum. Planen ska vara vägledande i verksamheternas arbete med att identifiera mål och strategier inom ramen för kommunens styrmodell. Förvaltningens synpunkter Vård- och omsorgsplanen ger en bra bild avvad som styr vård- och omsorgen, alltifrån lagstiftning till styrande dokument i Lysekils kommun. Den innehåller också en beskrirming av hur socialnämndens verksamheter ser ut idag samt trender för framtiden. I avsnittet "UtvecHingsområden - så möter vi framtiden" beskrivs ett antal områden och strategier som socialnämnden och socialförvaltningen planerar att arbeta utifrån. Dessa är dock av den karaktären att det är nämnden själv som förfogar över dem. Av detta skäl anser kommunstyrelseförvaltningen, i samråd med socialförvaltningen, att det inte är lämpligt att kommunfullmäktige beslutar att fastställa vård- och omsorgsplanen. Däremot utgör den ett viktigt kunskapsunderlag som det är angeläget att kommunfullmäktige tar del av, inte minst med tanke på de framtida utmaningar som verksamheten står inför när det gäller ekonomi, demografi och kvalitet. Frågor om framtida resursbehov för vårdoch omsorgsverksamheten får hanteras inom ramen för kommunens budgetprocess. Leif Schöndell Kommunchef Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: rz I registrator@lysekil.se I www'll sekil'se

150 *** LYSEKITS KOMMUIìl' TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr LKS (2) Bilagor Protokollsutdrag från socialnämnden 2or6-L2-L4, $ 3zr Vård- och omsorgsplan 2or7-2o25 Beslutet skickas till Socialnämnden

151 LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsens Ledningsutskott Sanunanträdesprotokoll Anmälningsärende 6 21 Extra medel för familjecentral från Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: LKS Lysekils kommun har av Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljats extra folkhälsomedel, 400 ooo kronor, för utveckling av familjens hus mot en familjecentral med stöd av en processledartjänst. Arbetet för att utveckla familjens hus mot en familjecentral kommer ingå som en del i utvecklingsområde "barn och unga är vår framtid". Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Ledningsutskottets beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott tar del av informationen, samt översänder förvaltningens tjänsteskrivelse till socialnämnden och utbildningsnämnden. Beslutet skickas till Socialnämnden inkl. tjänsteskrivelse Utbildningsnämnden inkl. tjänsteskrivelse LYSEKILS 1-<:0Ml\/iUN Registraturen r JÖA/ Dnr 20/7-- OQ()Q ---- "(:)_ J i._ c., M.,f wu.-u E /4:Mc( JUSTERING Sign: /4..c,, f

152 *** LVSEKItS KOMMUN ){ Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Ko m m u nstyre lseförvaltn i n gen Anna Nyman Holgersson, anna. nvman-holqersson@lvsekil.se Extra medel för familjecentral från Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning Lysekils kommun har av Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljats extra folkhälsomedel, 4oo ooo kronor, för utveckling av familjens hus mot en familjecentral med stöd av en processledartjänst. Arbetet för att utvecha familjens hus mot en familjecentral kommer ingå som en dei i utvecklingsområde "barn och unga är vår framtid". Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott tar del av informationen, samt översänder förvaltningens tjänsteskrivelse till socialnämnden och utbildningsnämnden. Ärendet I budget inför zort tilldelades de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna extra folkhälsomedel för att stimulera till särskilda insatser inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden är det 4,z$o miljoner som de har beslutat att det ska gå till att stimulera etablering och utveckling av familjecentraler, ungdomscentraler eller liknande verksamhet. Kommunerna i norra nämndområdet fick möjligheten att inlämna intresseanmälan att ta del av pengarna. Efter dialog i den lokala närsjukvårdsgruppen samt förankring i folkhälsopolitiska rådet inlämnade Lysekils kommun en intresseanmälan om attvidareutvecha familjens hus mot en familjecentral med stöd av en processledartjänst. Norra nämnden beslutade att bevilja Lysekils kommun 4oo ooo kronor för utvecklingsarbetet. Förvaltningens utredning Sedan hösten zor5 finns i Lysekils kommun Familjens hus - en familjecentralsliknande verksamhet. I denna arbetar kurator, förskolelärare samt wå fåltsekreterare. Förskolelärare och kurator arbetar primärt med föräldrastöd genom den öppna förskolan och familjeförskolan och i samarbete med bl.a. barnavårdscentral, barnmorskemottagningen och mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Fältsekreterarna i sin tur arbetar i nära samverkan med skola och fritid med ungdomar. Familjens hus som arenan används i dag både för föräldrastöd men också i arbetet med ungdomar. Fältsekreterarna arbetar i dag Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: rz I registrator@þekil.se I wr r,v.tysekil.se

153 *** LVSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse både direkt med ungdomar men också med föräldrastöd. Därför är intentionen dels att utveckla verksamheten till en familjecentral men också att hitta en bra samarbets- och samverkansmodell inför att vi reglerar samverkansavtal om ungdomsmottagningen i syfte att ge unga ett mer samordnat och mer lättillgängligt stöd. För närvarande pågår också ett kommunövergripande utvecklingsarbete; Kommunfullmäktige har utsett "Barn- och unga ärvår framtid" som utvecklingsområde. Ett led i detta arbete är att förstärka det främjande och tidigt förebyggande arbetet samt stärka och utveckla samverkansformer med barns bästa i fokus. Mot denna bakgrund vill nu de tjänstepersoner som leder arbetet med utvecklingsområde barn och unga att ansvaret för processen med att utveckla familjens hus mot en familjecentral ingår i utvechingsområdet. En första bedömning är att det behövs en förstudie som beskriver förutsättningar och behov att skapa en familjecentral. Syftet med detta är att sedan kunna ta fram förslag utgöra beslutsunderlag. unchef Anna N rman Folkhälsostrateg Bilaga Beslut från Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Socialnämnden Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z rz I registrator@lysekil.se I u uqjy_sskiléc

154 YCfvÄsrRn cörn -,qn DsREG on EN V 1 (2) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering från nona hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om de extra folkhälsomedlen för 2O17 - Lysekils kommun Diarienummer HSNN Beslut Ordfcjlande beviljar laonor av de extra folkhälsomedlen till Lysekils komrnun frir utveckling av Familjens hus mot en familjecentral med stöd av plocessiedartjänst. Sammanfattni ng av ärendet Lysekils kommun ansöker om medel för att utvecfcla Farniljens hus ytterligarc med målsättningen att etablera en familjecentral. Sedan hösten 2015 finns Farniljens hus - en faruriljecentralslilcnande verksamhet i Lysekils kommun. Där arbetar kulator, för'skolelärare och två fültsekreterare där forskolelärare och kurators prirnära uppdrag âr föräldrastöd. Detta görs via clen öppna förskolan och farniljeförskolan i samarùete med bl.a. bamavårdscentralen (bvc), barnmorskemottagningen (bmrn) och mödra- och balnhälsopsykolog. Fältselaetelama arbetar med ungdomal i nära samverkan med skola och fiitids. Intentionen är'i första hand att utveckla en fulländacl familjecentlal men även att hitta en bra sarnverkansmodell infìjr regleringen av samvetkansavtal om ungdomsmottagningen. Det finns ett starkt politislct stöd genom folldrälsopolitislca rådet men även ett gott samarbete mellan Lyselcils kormnun, bvc och bmrn sotn lcan vidareutveclçlas. Både Lysekils komrnun och vår'claktörer önslçar att en Familjecentral etableras så dälför vill rnan gernensamt inleda en process för samlolcaliserjng av Lysekils kommuns och vårdalctörelnas vet'ksamheter. För att kuma driva denna samverkansprocess behövs ett processtöd både för aft fä igång men även för att kunna bibehålla upparbetade strukturer. Den lokala närvårdsgtuppen står balcom intresseanmälan om att sölça medel till en prccessledare/koordinator. Till sitt stöcl finns en projektgnrpp där både vård- och komrnunalctörel ingår. Processledaren/koordinatom komrner ha sin anställning på Förebyggande enheten men arbeta på uppdlag av projektgrupperl. Det sölcta beloppet är på klonor'. Bedömningen är att de besklivna insatserna ligger helt i liqf e rned de uppsatta kriterierna så norra hälso- och sjukvårdsnärnnden foreslås därför att bevilja intresseanmälan från Lysekil kommun genorn att finansiem en processledale/koordinatortjänst med kronor. Beslutsunderlag o Reviderad intresseanmälan att ta del av de extra folkhälsomedlen 2017 Postâdress: Regionens Hus Göteborg Bes0ksadress: Ekenlisgalar 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockenrdsv?igen 12, Mariestad Vintergatan 8, l.lddevalla Telefon: Webbplats: rnnv,vgregiou.se E-post: hsn.norra@vgregíon.se

155 Y37VÄsTRA CÖTALANDSRECIONEN V 2Q) Beslutsdatum I I april Ordfürande Beslutet skickas till Lysekils kommun, Anna Nyman Holgersson; anna.nyrnan-holgersson@lysekil.se till noua hälso- och sjukvårdsnämnden för anmälan Postadress: Ilegionens lhrs Gõteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerndsva gen 12, Mfì iestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: Wcbbplats: rvrul.vgregion,se E-post: lnn.nona@vgegion.se