Kommunstyrelsens folkhälsoutskott

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Tid: Onsdagen den 21 Maj 2014, kl. 08,30 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare Föredragande 2. Redovisning av utvecklingsmedel från Folkhälsoutskottet Dnr 2013/KS Delfinansiering av ungdomssamordnartjänst Dnr 2014/KS Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan Barn och unga Dnr 2014/KS IK Bergaström bidragsansökan Dnr 2014/KS Välfärdsredovisning 2013 arbetsmaterial Dnr 2014/KS0058 Maria Andersson Lena Palm Eva-Lena Julin Eva-Lena Julin Eva-Lena Julin 7. Folkhälsoforum, information Eva-Lena Julin 8. Jämställdhetskarta folkhälsa Eva-Lena Julin 9. Information från HSN HSN

2 Kontaktuppgifter Organisation: Bildningsförvaltningen Handläggare/kontaktperson: Maria Andersson Adress: Telefon: E-post: Projektets namn 1 (2) Redovisning av utvecklingsmedel från Folkhälsoutskottet Datum för redovisning Max 2 sidor Bedömning för lärande Kort projektbeskrivning BFL- Bedömning för lärande är en tvåårig kompetensutvecklingsinsats för att utveckla alla lärares arbete med formativa bedömning. Det handlar om att alla elever ska veta vart de ska för att nå målen och få godkända betyg. Genom formativ bedömning ges eleven regelbunden och konstruktiv feedback på sitt arbete, blir sedd och får förståelse för hur lärandet kan utvecklas. Målgrupper Innefattar alla grundskolärare och rektorer i Lilla Edets kommun. Resultat i förhållande till projektets syfte och uppsatta mål Arbetet har pågått i knappt ett år, och ska pågå i två år. Lärare vittnar om nyttan med utbildningen, i deras relation till sin undervisning och eleverna. Kommunens skolor har samlats och enats kring det som är allra viktigast metodutveckling elevernas måluppfyllelse, vilket utgör en viktig del i goda uppväxtvillkor och grunden för god livskvalitet. Övriga resultat Här beskrivs sådana resultat som uppkommit under projektets genomförande som inte ingick i uppsatta syfte och mål. Aktörer Arbetet leds av GR pedagogiskt centrum samt en förstelärare. 11 av kommunens egna lärare är lärledare gruppledare för månatliga kollegiala gruppdialoger. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/2

3 sid- 2 - Fortsättning av pågående projekt/fortsättning efter avslutat projekt Arbetet löper på enligt planering med en lärträff per månad för alla lärare under läsåret 2014/2015. Därtill kommer hela studiedagar. Under våren 2014 kommer lärarledarna att få en heldag med fördjupande kunskap. GR pedagogiskt centrum kommer att producera en film kring bedömning för lärande där Lilla Edets framgångsrika arbete står som exempel. Ekonomisk redovisning Beviljat belopp: :- Kostnader för perioden redovisas nedan. Tillkommer kostander för ytterligare lärledardagar och studiedagar under höstterminen. Omkostnader för lärträffar tillkommer. Utförd aktivitet Belopp i tkr Finansiering från egen organisation i tkr Bidrag från Folkhälsoutskottet rådet i tkr Övrig finansiering i tkr Projektledning från GR Lokal projektledning Lärledardag 19/2 Studiedag 16/ Summa i tkr sid 2/2

4

5 MISSIV Utö kat uppdrag fö r Va rdsamverkan Fyrbödal - samverkan Barn och Unga På uppdrag av det Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal har Mathias Lind sedan september 2013 arbetat med att formulera förslag och förankra hur en samverkan kring barn och unga mellan huvudmännen kan se ut i Fyrbodal. Mathias har haft dialog med centrala nätverk som t ex förvaltningschefer inom skola, vård och omsorg, Västbus ledningsgrupp, representanter för Högskolan Väst och Hälsokällans styrgrupp för att inhämta synpunkter och behov. Arbetet och förslaget borde därför vara relativt väl känt. Förslaget innebär kort att Vårdsamverkan Fyrbodals nuvarande uppdrag utökas att omfatta frågor om barn och unga, en processledare skall finnas som stöd och motor i arbetet och att Hälsokällan, som nu ligger under kommunalförbundet, flyttas till Vårdsamverkan Fyrbodal. Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal antog förslaget och rekommenderar kommunerna inkl. Lilla Edet samt Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal att göra det samma. Mathias Lind finns till förfogande för frågor och dragningar i samband med beredningsarbetet hos de som så önskar. Kontaktuppgifterna är: mathias.lind@ale.se tfn; Läs mer om Vårdsamverkan Fyrbodal och det politiska samrådsorganet. Beslut önskas senast den 1 oktober, 2014 till: Fyrbodals kommunalförbund Box Uddevalla kansli@fyrbodal.se Frågor besvaras av: Charlotta Wilhelmsson Ansvarig tjänsteman beredningen Hälsa Tfn; charlotta.wilhelmsson@fyrbodal.se

6 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Vårdsamverkan - Barn och Unga Bakgrund Politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal (PSVF) gav, med stöd i sina verksamheters respektive politiska mål, tjänstemännen i uppdrag att hitta former för att utveckla delregional samverkan mellan region och kommuner i Fyrbodal när det gäller barn och unga en plattform för att i samverkan främja hälsa och förebygga ohälsa. En arbetsgrupp tillsattes för att i dialog med berörda verksamheter dra upp de grundläggande linjerna för en sådan samverkan, bland annat genomfördes ett rådslag i januari 2013 Slutsatsen efter det arbetet var att: Det finns behov och intresse för delregional samverkan för barn och unga frågor i Fyrbodal Samverkan ska fokusera på främjande och förebyggande Samverkan måste vara tydligt kopplat till befintliga strukturer inom Vårdsamverkan Samverkan ska ha stöd av en processledare I september 2013 fick en processledare i uppdrag att med utgångspunkt i de fyra punkterna ovan identifiera förslag på organisation och struktur för delregional samverkan för barn och unga. En samverkan som ska vara utvecklande, samordnande och kvalitetssäkrande mellan organisationer och professioner i arbetet med främjande, förebyggande samt tidiga insatser för barn och unga. Styrgrupp för processledaren utgörs av Håkan Sundberg (Chef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fyrbodal) och Charlotta Wilhelmsson (Kommunalförbundet Fyrbodal). Processledaren har under hösten 2013 haft dialog med ett flertal centrala nätverk och funktioner i syfte att identifiera behov, utmaningar, synpunkter och förslag gällande en framtida utvecklad samverkan. Organisation av Barn och unga frågor för hälsofrämjande, förebygga de och tidiga insatser. Förslaget är att inkludera barn och unga-frågorna i den befintliga Vårdsamverkansstrukturen. Genom att utöka befintlig struktur med ett nytt uppdrag utökas inte antalet samverkanssammanhang och den befintliga administrativa strukturen utnyttjas. För att säkerställa att respektive spår inom vårdsamverkan får rätt förutsättningar att driva sina frågor krävs två separerade delar i ledningsgruppens möten med vissa skillnader i representation, se nedan.

7 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Politiskt Samrådsorgan Ledningsgrupp Barn och Unga b Ledningsgrupp Äldre, Psykiatri, Missbruk Vårdsamverkan Temagrupp(er) Västbus ledningsgrupp Lokala vårdsamverkans grupper. Ledningsgrupp Ledningsgruppen utgörs av representanter för de primära uppdragen inom välfärden som möter barn och unga i hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser i sin verksamhet. Då representationen utgörs av den högsta delregionala chefsnivån finns mandat att prioritera frågor och delegera uppdrag, detta i kombinationen med de strategiska och systemiska perspektiven innebär kraft och helhetssyn i det delregionala arbetet med barn och ungafrågor. Den kommunala representationen baseras förslagsvis på den geografiska indelning som hälsooch sjukvårdsnämnderna utgör. Representationen från regionens verksamheter baseras på uppdrag där ledningsgruppen ska inkludera ansvariga för de uppdrag som har barn och unga som målgrupp. Förslaget på ledningsgrupp inkluderar ett förslag om en utvecklingsgrupp kopplad till ledningsgruppen. Utvecklingsgruppens uppdrag är att stödja den strategiska nivån med forskningsstöd och tvärsektoriella och tvärprofessionella perspektiv på utvecklingsfrågor. Förslag Ledningsgrupp Socialchef (er) Skolchef (er) Berörda Verksamhetschefer Närhälsan, NU-sjukvård Fyrbodals kommunalförbund Hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli Utvecklingsgrupp inom ledningsgruppen (Den ovala figuren i Ledningsgruppen oval) Folkhälsosamordnare Barnhälsovårdsöverläkare Fyrbodal Högskolan Väst

8 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Stöd Processledare Uppdrag för Ledningsgrupp Vara drivande i utvecklings, samverkans- och samordningsfrågor för barn och unga i Fyrbodal. Sprida goda exempel och vara en motor och stöd i att ta till vara goda lokala, regionala och nationella erfarenheter, sprida kunskap, forskningsresultat, nationella riktlinjer, evidensbaserade metoder mm. Fånga upp utvecklingsbehov genom nätverk, aktörer och organisationer som representeras. Omvandla utvecklingsbehov till förslag på lokalt och delregionalt utvecklingsarbete, riktlinjer, rutiner, utbildningar mm. Samordnade aktör med stimulans-och utvecklingsmedel i regionala och nationella sammanhang. Tema-grupp(er) Ledningsgruppen utser temagrupper för specifika tidsbestämda uppdrag. Temagruppen sätts då samman utifrån uppdragets karaktär och utgörs i första hand av linjechefer och specifika professioner/representanter för specifika professioner. Deltagare i gruppen bör ha nätverk att återkoppla/utveckla sin insats genom. Genom att de som äger frågan i vardagen bär ansvaret för temagruppens uppdrag underlättas det fortsatta arbetet avseende förankring mm om uppdraget leder till exempelsvis förslag på nya rutiner, riktlinjer mm. De förslag som temagruppen presenterar för Ledningsgruppen kan sedan bli förslag/rekommendationer på utvecklingsarbete, riktlinjer eller förändringar som berörda aktörer får hantera vidare i respektive nätverk och till huvudmännen. Uppdrag för Tema-grupp(er) Uppdrag från Ledningsgrupp att utreda, arbeta fram förslag eller driva specifika frågor Initiera aktuella utvecklingsområden till ledningsgrupp Kunskapsspridning: nya riktlinjer, metoder, nationella riktlinjedokument Utveckla samverkan/samarbete inom utvecklingsområden Delregional kraftsamling kring specifika frågor Sprida goda lokala, regionala, nationella exempel samt initiera utvecklingsarbete utifrån detta. Ny organisationstillhörighet för Hälsokällan I samband med att Barn-och unga uppdraget inkluderas i Vårdsamverkan Fyrbodal förändras Hälsokällans organisatoriska tillhörighet. Hälsokällan inkluderas i Vårdsamverkan Fyrbodal och kopplas till Ledningsgruppen Barn och unga. Detta innebär en förstärkt plattform för Hälsokällans uppdrag som metodstödjare och utvecklare i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga för de regionala och kommunala huvudmännen. Hälsokällan får därmed en ledningsgrupp med en långsiktighet och ett strategiskt delregionalt perspektiv i sitt uppdrag och planering, detta kommer innebära förstärkta möjligheter för Hälsokällan att fortsätta utveckla verksamheternas hälsofrämjande och förebyggande arbete.

9 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Ekonomi Organiseringen av Vårdsamverkans uppdrag kring Barn och unga finansieras t.o.m inom ram av Kommunalförbundet Fyrbodal och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Långsiktig finansiering inkluderas i ordinarie avtalsförhandlingar inför avtalsperiod Tidsplan Organisering av Vårdsamverkans uppdrag Barn och unga avses träda i kraft Berörda huvudmän Kommunerna inkl. Lilla Edet och Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal. Beslut Politiska Samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal antar för sin del förslaget om ett utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal med inriktning barn och unga och rekommenderar kommunerna inkl. Lilla Edet samt Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal att göra det samma.

10 LILLA ED~iS KOMMUN K~mm~n~~yr~l~~n Bidragsansökan IK Bergaström Skateboard och kickbike I ~~~~ ~~~~ 1 ~ Byggande av Skatepark. _~-4~`~/KSOISS-1 Nystartad sektion av Skateboard och Kickbike inom IK Bergaström. Projektet är att anlägga en Skatepark där aktiviteterna kan vara. Det blir öppet för alla utövare speciellt till ungdomar som idag står utanför idrotten. Att fånga in det stora antalet ungdomar som är intresserade av Kickbike och Skateboard åkning. Att de blir medlemmar i IK Bergaström och där igenom utvecklas till goda idrottsmän. Genom att aktivera dessa blir det ett drogförebyggande arbete och en naturlig mötesplats för alla ungdomar i Lilla Edets kommun. Vi har haft ungdomar delaktiga i hela processen, från vilka rampen utformas till invigningen. Projektering under våren för att vara på plats i mitten på juni Sponsorer i form av Lokala företagare, Idrottslyftet från Västergötlands Idrottsförbundet är medfinansiereroch LEIFAB. Totalkostnad på kr därav söker vi kr från Folkhälsoutskottet ililla Edets kommun. Med vänlig hälsning Richard Cander Ordförande IK Bergaström

11 Välfärdsredovisning 2013 Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet,utan även för samhällsekonomin. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre hälsa under de senaste decennierna. Trots detta finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa skillnader har i vissa avseenden också ökat. Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Social hållbarhet knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling, som består av tre delar: den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. En definition av social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa. Arbetet för att minska skillnader i hälsa är nära kopplat till arbetet för social hållbarhet. Dels har hälsofrämjande och förebyggande insatser positiv påverkan på samhällsekonomin, miljön och klimatet, tryggheten och den sociala sammanhållningen, dels har insatser inom ovanstående områden en positiv påverkan på hälsan. Folkhälsa och samhällsekonomi Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Utmaningen i Lilla Edet ligger inte i att övertyga om vikten av att satsa på folkhälsa. Vår utmaning är att kontinuerligt gå från ord till handling. För att göra detta behöver vi information som kan underbygga de viktiga och konkreta beslut som görs idag och som mycket påtagligt kommer att påverka vår framtid. Att satsa på folkhälsa är att investera för framtiden utifrån ett perspektiv där investeringen sker i människor Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning på kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i forma av en friskare och mer produktiv befolkning

12 Hälsans bestämningsfaktorer är en modell av Dahlgren G. och Whitehead M. som beskriver just vilka faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. När det gäller att påverka faktorer som arbetslöshet, social trygghet, boendesegregation och utbildning spelar politiska beslut, offentliga verksamheter och det civila samhället i övrigt en avgörande roll. Hälsans bestämningsfaktorer Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor måste kunna känna makt över sin hälsa, att kunna påverka sin livssituation. Då måste det även finnas förutsättningar för individen att kunna påverka sin situation. Synen på folkhälsoarbete som ett socialt förändringsarbete innebär också att det blir en angelägenhet inte bara för professionella folkhälsoarbetare utan för hela samhället. Välfärdsredovisning Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden och grupper samt hur utvecklingen ser ut över tid. Den utgår från ett lokalt perspektiv, med övergripande syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kommunens medborgare, samt ett ekologiskt hållbart samhälle. Välfärdsredovisningen handlar inte om siffror i form av pengar. Ord som rambudget, detaljbudget och investeringsbudget lyser med sin frånvaro. I stället bildar begrepp som exempelvis jämställdhet, trygghet, ålderdom, fattigdom, sjukdagar, tidiga aborter och utbildningsnivå delar av ett dokument som rör det viktigaste av allt för oss som invånare, nämligen vår hälsa. Vidare syftar välfärdsredovisningen till att utveckla metoder och arbetsformer för styrning och uppföljning av kommunal verksamhet där välfärd och hälsa står i centrum, införa samt införliva dessa i den ordinarie beslutsfunktionen och i de reguljära styr- och uppföljningssystemen. Välfärdsredovisningen

13 utgör även ett underlag för politiker och tjänstemän för att se samband mellan fattade beslut och uppnådda resultat, och kan komplettera det ekonomiska bokslutet med välfärdsmått. I denna redovisning finns såväl glädjande resultat som mindre upplyftande. Det är viktigt att resultaten positiva som negativa tas på allvar för fortsatt arbete med positivt resultat för de områden som identifieras som utmaningar. I vissa fall kommer det kanske att krävas beslut som kostar pengar, i andra fall kanske ett förändrat arbetssätt. Välfärdsredovisningen är således ett viktigt dokument för såväl politiker som anställda i Lilla Edets kommun. Nyckeltal Ett begränsat urval av nyckeltal har gjorts i denna redovisning utifrån målområdena i den kommunala handlingsplanen för folkhälsa samt de nationella målen. Nyckeltal är en variabel som mäter eller utvisar ett förhållande. Nyckeltalet som används i välfärdsredovisningen måste ha relevans för hälsoutvecklingen och mäta något som påverkar människors hälsa. Dessutom ska nyckeltalet vara möjligt att påverka på lokal nivå och om möjligt direkt kunna knytas till vissa specifika verksamheter. Nyckeltalet ska möjliggöra en jämförelse över tid eller med andra geografiska områden. I Välfärdsredovisningen för Lilla Edets kommun finns nyckeltal som referensgruppen för Välfärdsredovisningen har arbetat fram på uppdrag av kommunstyrelsen och är antagna av kommunfullmäktige i Lilla Edet. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa på lika villkor. Det finns ett positivt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk, och leder till ökad ojämlikhet hälsomässigt. Resultat från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2011 visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer som har socialbidrag, är i ekonomisk kris, saknar kontantmarginal, är låginkomsttagare eller är arbetslösa. Unga personer som flyttat hemifrån har, generellt sett, en sämre ekonomi än andra grupper. Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i ett samhälle. Stor ojämlikhet i inkomstnivå minskar den genomsnittliga hälsonivån. Antal personer med ekonomiskt stöd i Lilla Edets Kommun Försörjningsstöd Antal hushåll under året Antal barn>16år i hushåll med försörjningsstöd Källa: Individnämndens årsrapport 2013, Lilla Edets Kommun Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också

14 utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets Kommun har minskat från 2012 till Antal hushåll med barn under 16 år har ökat från 2012 till 2013 Inkomst Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. Andel (%) höga och låga inkomster 2011 Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna medan låginkomsttagare är de 20 % i riket som har lägst inkomster. Fler män än kvinnor i Sverige innehar höga inkomster, och tvärtom är andelen kvinnor med låga inkomster högre än män. I Lilla Edet är andelen män med höga inkomster jämförbart med riket och länet medan kvinnor med hög lön är något lägre. Vad det gäller låga inkomster är andelen män och kvinnor med låg inkomst i Lilla Edet jämförbart med länet och riket. Utbildningsnivå Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna för att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Eftergymnasial utbildning är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta gynnsamma. Studier har visat att personer med låg utbildningsnivå har en ökad risk att drabbas av sjukdom och förtida

15 död jämfört med personer med hög utbildning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor. Utbildningsnivå i befolkningen, andel (%) år Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommunen har en proportionellt större andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning. Det är 25,5 % av befolkningen år jämfört med 16,5 % i riket och 17,3 % i regionen. Den proportionella andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning är betydligt lägre. I Lilla Edets kommun är det 21,8 % som har eftergymnasial utbildning jämfört med att det i regionen är det 37,8 % och i riket 37,3 %. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i Lilla Edet. Andelen behöriga till gymnasieskolan Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familj, skola och fritid. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras. Under sin uppväxt tillbringar barn mer än timmar i skolan. Barnens hälsa påverkas exempelvis av det psykosociala klimatet mellan eleverna, skolans fysiska utformning och elevernas möjlighet att utöva inflytande över skolarbetet. En god skolmiljö kännetecknas av lärare som är tydliga och goda vuxna förebilder och har tydliga och realistiska krav på eleverna.

16 Andel ej behöriga till gymnasieskolan Lilla Edet 15,9% 17,5% 11,8 % 14 % Fuxernaskolan 21,4% 24,6% 15,7 %.. Tingbergsskolan 4,3% 9,4%.. Nya Skolan.. Riket 12,5% 13,0% 12,5 % 12,4 % Källa: Skolverket/SIRIS Om resultatet är färre än 10 elever, dubbelprickas den och två prickar (..) visas istället för utfall. Om uppgift saknas visas en prick (.) Istället för utfall. Grundskolan andel (%) behöriga till gymnasieskolan 2013 Källa: Skolverket/SIRIS Från och med 2011 skiljer sig behörighetskraven mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att vara behörig till ett nationellt program från läsåret 2011/2012 måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv Bristande baskunskaper begränsar möjligheterna till vidare studier och delaktighet i samhället i övrigt. Observera att om andelen ej behöriga beräknas på få elever så att andelen som ej är behörig motsvarar 1-4 elever visas behörig som ~100 istället för utfall enligt skolverkets statistik vilket kan ge en något missvisande bild i diagrammet ovan. För 2013 har Nya Skolan lagts till. Dock har Nya Skolan för få elever för att kunna redovisa behörighetsstatistik

17 Hälsa i arbetslivet Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestämningsfaktorer. Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Graden av deltagande och inflytande i samhället påverkar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden. Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen eftersträvas i ett jämlikt samhälle. Antalet ohälsodagar per person och år Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (före 2004 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna Alla dagar är omräknade till "heldagar" - t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. Ohälsotalet är antal ersatta dagar per inskriven försäkrad hos Försäkringskassan i åldern år under en tolvmånadersperiod. Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år ,9 dagar jämfört med år 2012 då det var 37,4 dagar. Förändringen av kommunens ohälsotal följer minskningen i riket och i regionen. Sett till ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Ser man till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än män. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har ett högre ohälsotal än resten av landet. En del av minskningen kan förklaras i vad som räknas som ohälsodagar och inte, och står troligen därför inte enbart för att befolkningen blivit friskare och kunnat återgå till arbetet. Orsaken till minskningen är sannolikt en kombination av förändringar i arbets- samt sjukförsäkringssystemen och de insatser som kommunerna och regionen gör inom folkhälsoområdet.

18 Arbetsskador Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Antal anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande, år Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Utvecklingen av arbetsskador 2010 till 2012 hos invånare i Lilla Edets kommun skiljer sig mot riket och regionen genom att kvinnors arbetsskador tycks öka.

19 Nedsatt psykiskt välbefinnande år år år år Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Lilla Edet Trollhättan Uddevalla Vänersborg Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villkor, 2011 från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla. Ett sätt att mäta psykisk ohälsa är den så kallade GHQ12 mätningen. General Health Questionnaire 12 är ett frågebatteri av 12 frågor. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar. GHQ 12 mäter två huvudsakliga problem; oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya former av kris/utmattningstillstånd. Forskning har visat att individer med dålig hälsa enligt GHQ 12 har en klart ökad tendens att söka sjukvård för psykiska besvär. Variationen mellan kön och åldersgrupp är stor. För invånarna i Lilla Edets kommun som har besvarat frågorna är GHQ12 nivån år 2011 för kvinnor 19,0 och för män 11,2 vilket är i paritet med regionen. Generellt visar rapporten Hälsa på lika villkor, att den psykiska ohälsan är vanligare i de yngre åldersgrupperna än i de äldre. För hela området finns det ett starkt samband mellan socioekonomiska, kulturella förhållanden och psykisk ohälsa. Högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland personer som skattar sin hälsa dålig eller mycket dålig. Utlandsfödda kvinnor och män har också en något högre andel med psykisk ohälsa än bland svenskfödda. Suicid Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid från latinets sui caedere. Självmord är vanligare bland män än bland kvinnor och vanligare bland äldre än bland yngre. I förvärvsarbetande åldrar är självmord vanligast i gruppen med förgymnasial utbildning och ovanligast bland eftergymnasialt utbildade. (Folkhälsan i Sverige årsrapport 2012)

20 Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Levnadsvanor I Sverige har vi fri abort och kvinnan har rätt att själv fatta beslut om sin kropp. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Antal aborter år Västra Götalands län 23,8 23,1 18,4 Lilla Edet 31,7 26,3 22,6 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata Här redovisas antal aborter per kvinnor, medelvärden för respektive period. I Lilla Edets kommun har antalet aborter minskat något men även denna indikator visar att Lilla Edets kommun har en högre andel aborter än vad regionen har i snitt. Flest aborter gör kvinnor i åldersgruppen år. Andel rökare under graviditet och vid inskrivning Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. Allt färre gravida röker nu jämfört med tio år sedan. Rökvanor under graviditet och tidiga spädbarnsår har stor betydelse för barnets hälsa. Mammans rökning ökar risken för missfall och för tidig födsel med ökad risk för död och sjuklighet hos barnen. Föräldrars rökvanor under spädbarnstiden och uppväxten påverkar också barnens hälsa varför det är angeläget att följa utvecklingen av tobaksbruket under dessa skeden i livet.

21 Andel rökare under graviditet och vid inskrivning Västra Götalands län 6,7 6,8 6,8 Lilla Edet 13,9 16,2 17,2 Källa: Socialstyrelsen Här redovisas andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Medelvärden för perioden. I Lilla Edets kommun är andelen rökande gravida betydligt högre än i regionen och trenden visar att skillnaden ökar något. Trygghet Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Alla invånare skall kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner. Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktisk risk. Forskning tyder på att människor med goda levnadsomständigheter känner mindre oro/rädsla än människor som lever under mer osäkra förhållanden. Det finns även samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. En hög brottslighet är ett hot mot tryggheten och vittnar om ett samhälle där alltför många lever i ett utanförskap. Kvinnofrid - hot och våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. När det gäller statistik är det svårt att säga hur stora mörkertalen är. Enligt Brottsförebyggande rådet uppger hälften av de personer som utsatts för brott att de inte anmält händelsen till polisen. I Lilla Edets Kommun är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhetsområde. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl inom kommunens verksamheter som i samverkan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Folkhälsoutskottet har under året regelbundet initierat och bjudit in till befolkningsmöten för att diskutera trygghetsfrågor i Lilla Edet. Antal anmälda brott i Lilla Edet Källa: Polismyndighetens RAR-statistik

22 Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. Antalet anmälda brott i kommunen är ungefär samma som förra året. Under det senaste året har totala skadegörelsebrotten ökat något i Lilla Edet, Antalet anmälda klotter ligger kvar på samma nivå från under 2013 och ligger på en låg nivå med få anmälda fall. I Riket ökar både skadegörelse och klotter. Andelen våldsbrott, kränkningsbrott, har ökat något och Lilla Edet följer trenden i Sverige. De flesta våldsbrotten är ofta kopplade till alkoholkonsumtion. Nationellt sett har villainbrotten ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med perioden innan. Villainbrotten är ojämnt fördelade över landet där man kan se en markant ökning i landets södra delar. Det nya mönstret antyder att det rör sig om en mer organiserad typ av brottslighet, med det behövs dock en grundligare utredning för att säkert avgöra. I Lilla Edet har villainbrotten visat på en liten ökning men ändå inget som är alarmerande enligt polismyndigheten. Statistiken visar en viss ökning av våld mot barn och en orsak till detta kan vara att personal inom kommunen tidigt uppmärksammar barn i riskzon. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och är ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Enligt brottsstatistik från Brotts förebyggande rådet(brå) dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående i Sverige. Det utgör en femtedel av alla fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång som förekommer i Sverige. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer. Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan mot våld i nära relationer som är antagen av Kommunfullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbildning, samverkan och information. Socialtjänsten i samverkan med polis och kvinnojourer arbetar med att stödja kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp. Lilla Edets kommun har ett avtal med kriscentrum för kvinnor i Trollhättan sedan starten 1983 och på kriscentrum har ökat behov av stöd och skydd för kvinnor som lever i en destruktiv miljö uppmärksammats. Det senaste årets satsningar på utbildning och information till såväl personal som allmänhet kan ha ökat anmälningsbenägenheten för denna typ av brott. För att nå en nollvision som kommunen strävar efter gällande våld i nära relation behöver också män få ökade möjligheter till stöd. Utsatta Barn Utsatta barn är barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp samt barn som bevittnat våld i hemmet. Enligt en undersökning från Rädda Barnen finns det mellan och flickor och pojkar i Sverige som bevittnar och upplever våld i hemmet. Rädda Barnen uppskattar också att så många som var tionde barn någon gång har upplevt våld i sitt eget hem. Sedan år 2007 har Lilla Edet tecknat ett barnahusavtal med Trollhättan där fem verksamheter samverkar kring utsatta barn. Inom barnahusets verksamhet har de haft 23 stycken nyanmälda barn från Lilla Edets Kommun under året 2013 och personalen har haft drygt 702 konsultationer totalt då statistiken inte är uppdelad på Trollhättan och Lilla Edet. Antalet nyanmälda barn har ökat sedan 2011 och en förklaring till att detta kan bero på att mörkertalet minskat, personal har blivit bättre på

23 att se signaler och att barnahusets verksamhet har blivit alltmer förankrad och känd både bland personal och bland allmänheten.