Länkar i hjälpkedjan

Transkript

1 Länkar i hjälpkedjan Årsberättelse

2 Blodtjänst är en del av hälso- och sjukvården i Finland Blodtjänst är en ekonomiskt och operativt självständig enhet inom Finlands Röda Kors. Blodtjänst har ett centraliserat ansvar för blodtjänstverksamheten i hela landet. Verksamheten omfattar såväl organiseringen av blodgivning och insamling av blod som testning av donerat blod, framställningen av blodprodukter och distributionen till sjukhusen. Blodtjänst erbjuder hälsovården bland annat erytrocytserologiska undersökningar, analyser med avseende på organ-, vävnadsoch stamcellstransplantationer samt koagulationsfaktorer och trombocyter. Blodtjänst utför blodgruppsbestämning och testning av blodgruppsantikroppar för alla gravida kvinnor i Finland. Blodtjänst ansvarar dessutom för Benmärgsgivarregistret och Placentablodtjänsten samt benbanksnätverket. Intern forskning och utveckling utgör grunden för vår gedigna expertis och möjliggör trygga transfusionsbehandlingar nu och i framtiden. Blodtjänst sysselsätter cirka 600 medarbetare på 17 orter. Dessutom har Blodtjänst deltidsanställda och personal som kan inkallas vid behov. Merparten av våra anställda arbetar på Blodtjänstcentret i Stenhagen i Helsingfors, där till exempel alla laboratorieundersökningar utförs. REDAKTION Blodtjänsts kommunikation och Mediafocus Ab TEXTER Willy Toiviainen och Minna Kalajoki GRAFISK DESIGN Anssi Muurimäki FOTO Jari Härkönen, Jyrki Komulainen, Nana Simelius, Laura Vesa, HNS/Mikko Hinkkanen, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt/arkiv och Blodtjänsts bildarkiv ÖVERSÄTTNING Meditrans Ab TRYCKERI Libris Ab

3 Innehållsförteckning Länkar i hjälpkedjan 2 I Finland får varje år cirka patienter hjälp av blodprodukter. Det är frivilliga blodgivare som står för allt blod som ges. Små stora gärningar 4 Blodgivning är ett konkret och mycket enkelt sätt att hjälpa sina medmänniskor. I goda händer 8 Blodtjänst utför bestämningen av blodgrupp och blodgruppsantikroppar hos alla gravida kvinnor. Blodprodukter kan vid behov ges även till foster. Blodcentralen sjukhusets hjärta 14 Blodtjänst levererar blodprodukter till blodcentralerna vid sjukhusen, som sedan snabbt och tryggt levererar dem vidare till de patienter som behöver dem. Livet får en ny riktning 18 En ung kvinnas liv fick en ny riktning, efter att hon hade återhämtat sig från en allvarlig blodsjukdom. Samarbete bland experter Direktörens översikt Tillförlitlig service Blodtjänst som arbetsgivare Förvaltningen av Finlands Röda Kors Blodtjänst Ekonomi

4 Länkar i hjälpkedjan Blodgivning är en viktig gärning som startar en lång hjälpkedja. 2 Årsberättelse 2011

5 I Finland doneras varje vardag cirka påsar blod. År 2011 uppgick antalet helblodsdonationer till De blodgivare som gav blod för första gången uppgick till 13%, så andelen nya blodgivare har hållits på en god nivå. I Benmärgsgivarregistret finns över finländska donatorer. Donatorerna ger patienterna unik och konkret hjälp. Vid Blodtjänst arbetar cirka 600 experter som har förbundit sig till sitt arbete och till att hjälpa. Blodtjänst arbetar med 24/7-principen och ser varje dag till att alla 66 kundsjukhus har tillgång till högklassiga blodprodukter och tjänster. År 2011 behövde sjukhusen i Finland sammanlagt enheter röda blodkroppar, enheter blodplättar och enheter färskfrusen plasma. Sjukhusen beställde laboratorieundersökningar av Blodtjänst. Experterna vid Blodtjänst stödjer dagligen de behandlande läkarna genom att besvara frågor om blodtransfusioner, stamcellstransplantationer och organtransplantationer. I Finland får varje år cirka patienter hjälp av blodprodukter. Blod behövs till exempel vid behandling av operationspatienter, cancerpatienter, olycksoffer och för tidigt födda barn. Årligen utförs cirka 130 allogena stamcellstransplantationer, d.v.s. transplantationer som utförs med en annan persons stamceller, och av dessa utförs cirka 100 med transplantat från givare i Benmärgsgivarregistret. I Finland utförs årligen cirka 250 organtransplantationer. ÅRSBERÄTTELSE ELSE

6 I Finland doneras varje vardag cirka tusen påsar blod. Cirka 13 procent av blodgivarna ger blod för första gången. * Blodgivarnas ålders- och könsfördelning * Helblodsgivning ÅRSBERÄTTELSE 2011 Man Kvinna Blod insamlas enligt sjukhusens behov, så mängden varierar från år till år. Årligen ges dessutom plasma cirka gånger och blodplättar cirka 500 gånger (afereser).

7 Små stora gärningar ALLA SOM VILL hjälpa, ner med handen, lyder texten på en medryckande reklamaffisch som kallar teknologer till blodgivning i entrén till huvudbyggnaden vid Tammerfors tekniska universitet. Eetu Kaivola, som studerar signalhantering och telekommunikationsteknik och även fungerar som studentkårens bastuvärd, minns att han redan hos sin mormor såg en minnesplakett som mormodern hade fått till minne av sin 200:e blodgivning. Också Eetus pappa ger blod regelbundet. Det hela började med att min pappa tog med mig för att ge blod genast när jag hade fyllt lagstadgade 18 år, minns Eetu. Sedan dess har Eetu haft vissa uppehåll i sin blodgivning bland annat för att han tagit tatueringar och piercing, men den unge mannen ger fortfarande blod regelbundet oregelbundet. Också Antti Rekola, som studerar produktionsekonomi, har haft för vana att ge blod redan sedan tonåren. Det var min mammas idé, och första gången gav jag blod tillsammans med min kompis genast när vi hade fyllt 18 år. Antti ger blod alltid då han kan och har en påminnelse om detta inprogrammerad i sin mobil. Eetu har däremot beställt Blodtjänsts elektroniska nyhetsbrev och bett att få meddelanden när den egna blodgruppens blod behövs. Ibland kontrollerar jag dessutom på Blodtjänst webbsida om jag är lämplig som blodgivare till exempel när jag har varit på resa, tillägger Antti. Antti tycker rentav att stämningen vid Blodtjänsts blodgivningsenheter ofta är varm. En gång när jag efter ett långt uppehåll gav blod i Tavastehus som är min hemort hälsade Blodtjänsts sjukskötare glatt och frågade var jag hade hållit hus. Jag blev på gott humör av den personliga uppmärksamheten. GOTT HUMÖR MED LITET BESVÄR Vad får de unga männen att ge blod trots att det finns så mycket annat tidsfördriv för studerande? De rationella ingenjörsstuderandena har noggrant övervägt fördelar och nackdelar med blodgivning. Fördelarna uppväger nackdelarna mångfaldigt. Blodgivning tar bara en kort stund, men för den goda gärningen får man kaffe och bulle och dessutom gott humör, konstaterar Antti. Om jag någon gång själv behövde blod, skulle jag vara mycket tacksam gentemot blodgivarna. Blodgiv- Många börjar ge blod under studietiden eller tiden i armén. För Blodtjänst är läroanstalterna och garnisonerna viktiga samarbetsparter. Här doneras årligen påsar blod. * Helblodsgivning 2011 Övriga blodtjänstbyråer 26 % Blodgivningstillfällen 42 % * Finländarnas fördelning enligt blodgrupp Nya blodgivare år 2011 O- 5% * Antal blodgivare med bekräftade positiva utslag vid infektionsundersökningar Hepatit B Helsingfors blodtjänstbyråer 13 % 19 % A+ 37% O+ 29% Hepatit C HIV Syfilis Regioncentra (Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Åbo) B- 2% B+ 14% AB- 1% AB+ 7% A- 5% ÅRSBERÄTTELSE

8 ning är dessutom ett mycket enkelt sätt att hjälpa sina medmänniskor. Det är ju sällan man råkar bevittna en olycka där man kan hjälpa till, funderar Eetu. Massblodgivning har en lång tradition vid Tammerfors tekniska universitet. Hittills har massblodgivning ordnats redan cirka 90 gånger. Den mobila Blodtjänsten sätts upp där studerande rör sig. I vilket fall som helst passerar man entrén i Sähkötalo varje dag. Blodgivningen har dessutom gjorts mycket enkel, och Blodtjänsts sjukskötare kan sticka så att det inte känns, berömmer Eetu. Teknologerna kommer genast på hur man kunde få de stressade studerandena att stanna till ännu oftare: vid massblodgivning kunde man ännu synligare föra fram den värdefulla hjälp blodprodukterna innebär. Patientberättelser finns det redan gott om både på Blodtjänsts webbsida och i ABO-tidningen som delas ut på blodtjänstbyråerna och den mobila blodtjänsten. Enligt Antti och Eetu utgör den första blodgivningen den högsta tröskeln. En del kan skygga för blodgivning. De kan vara oroliga för att svimma eller börja må illa eller vara rädda för nålsticket eller den långa nålen. Och dessutom hänvisar många till tidsbrist. Men om man tänker på att människor tittar på tv många timmar om dagen, är den tid blodgivningen kräver nästan ingenting jämfört med det, summerar Antti. Blodgivning är mycket tryggt för friska personer. Ibland mår en del personer litet illa efter blodgivningen eller får ett blåmärke, men också detta kan undvikas genom att man följer sjukskötarens anvisningar. Eventuella köer undviker man genom att i förväg reservera tid för blodgivning på Blodtjänsts webbsida. Om jag någon gång själv behövde blod, skulle jag vara mycket tacksam gentemot blodgivarna. Benmärgsgivarregistret söker flera unga StamcellStranSplantatiOner kan utnyttjas för behandling av leukemi och andra elakartade blodsjukdomar om sjukdomen inte kan botas permanent enbart med cytostatika. I första hand söker man efter en lämplig donator bland syskonen till den som behöver en stamcellstransplantation. Om detta inte lyckas, börjar man söka efter en donator med lämplig vävnadstyp i registret. Benmärgsgivarregistret, som upprätthålls av Blodtjänst, omfattar över frivilliga donatorer. Det finländska registret är kopplat till internationella register. Utländska patienter kan behöva de finländska donatorernas hjälp och på motsvarande sätt fås utländska stamcellstransplantat till Finland. Vi förmedlar årligen cirka hundra transplantat genom registret. Donatorerna gör en otroligt fin gärning när de osjälviskt hjälper en okänd patient, lovordar Anne Arvola, avdelningschef vid Blodtjänst. Just nu är medelåldern bland donatorerna i Benmärgsgivarregistret 40 år, så unga donatorer behövs för att garantera att registret är livskraftigt också i framtiden. Registret behöver årligen över tusen nya medlemmar för att ersätta dem som går ur registret. Vi uppmuntrar särskilt unga män att bli medlemmar, för av män kan man vanligen samla in en tillräckligt stor mängd stamceller ur blodet för att rädda även en storvuxen patient, berättar Arvola. År 2011 inledde Blodtjänst en kampanj för att få nya medlemmar till registret. Män och kvinnor i åldern år kan bli medlemmar. Innan man ansluter sig till registret fyller man i en hälsoenkät, som samtidigt infor- 6 Årsberättelse 2011

9 VIKTIGA UNGA Massblodgivning som ordnas vid olika läroanstalter har stor betydelse för tillgången på blodprodukter. Blodgivning börjar bli mera känt bland unga, och på detta sätt får vi nya regelbundna blodgivare. Det lönar sig att ordna blodgivningen på platser där studerandena rör sig även annars, nämner Päivi Metsola, chef för Tammerfors blodgivningsbyrå. Det är viktigt att få nya blodgivare, så att tillgången på blodprodukter kan tryggas också i framtiden. För tillfället hör många av de aktiva blodgivarna till de äldre åldersklasserna, och deras blodgivarkarriär tar slut när de fyller 65 år. Teknologerna ser förstås sin roll som direkt teknisk. Jag är ett råvarulager, varifrån blodet transporteras till dem som behöver det, sammanfattar Antti, som studerar logistik som huvudämne. Eetu ser det som att hjälpkedjan börjar rent konkret när sjukskötaren för in nålen i blodgivarens blodkärl. Det dyrbara blodet kan inte fås från någon annan källa. Och så är det ju. Eetu Kaivola (ovan) och Antti Rekola tycker att blodgivning är ett enkelt sätt att göra gott. merar om villkoren för medlemskap. Medlemmarna i Benmärgsgivarregistret ska vara beredda att hjälpa vilken som helst patient som behöver en benmärgstransplantation. Det är viktigt att registret har tillräckligt många medlemmar, för patienterna måste få transplantat vars vävnadstyp är nästan identisk med deras egen. Under de 20 år som registret har funnits, har cirka 400 finländare fått donera stamceller. ÅRSBERÄTTELSE

10 Påsarna med koncentrat av röda blodkroppar som är avsedda för de minsta patienterna har delats i tre satser. På detta sätt utsätts det nyfödda barnet för endast en donators blod och blodgivarens gåva används till fullo. 8 ÅRSBERÄTTELSE 2011

11 I goda händer Det blod som ges till foster är den mest exklusiva blodprodukten vid Blodtjänst. I HJÄLPKEDJAN BEHÖVS många experter. Den startar tidigt på morgonen när en låda med blodprover från rådgivningarna kommer fram till Blodtjänst för analys. I 20 år har Blodtjänst ansvarat för undersökningarna som görs för bestämning av blodgrupp och blodgruppsantikroppar hos gravida kvinnor. Blodgruppslaboratoriet sållar effektivt fram graviditeterna med förhöjd risk för hemolytisk sjukdom hos fostret eller det nyfödda barnet. Sållningen är långt automatiserad, medan tillläggsundersökningarna alltid utförs för hand. Laboratorieskötarna, biologerna och genetikerna vid Blodtjänst innehar en sakkunskap om blodgrupper och antikroppar som är unik i Finland. Gruppen har ett synnerligen krävande arbete och jobbar alltid i team, berättar Susanna Sainio, specialistläkare vid Blodtjänst. En typisk situation där det finns en risk för graviditetsimmunisering och som kräver uppföljning utgörs av RhD-negativa kvinnors graviditeter. Om fostret hos en RhD-negativ kvinna ärvt anlaget för RhD- * Leverans av blod- och cellprodukter till sjukhusen Produkt, antal enheter Röda blodkroppar Blodplättsprodukter * Sammansatta blodprodukter Vita blodkroppar (separerade från helblod) Octaplas plasmaprodukt * 4 donatorer/produkt * Bruk av donerat helblod för blodprodukter år 2011 röda blodkroppar blodplättar Preparat för behandling av patienter 93 % 89 % Avskrivningar med anknytning till blodgivning 2 % - Avskrivningar med anknytning till laboratorieresultat och produktionsprocesser 2 % 4 % Utgångna produkter * 3 % 7 % * En del utgångna röda blodkroppar används som råmaterial för läkemedelstillverkning. * Specialprodukter levererade till sjukhus för behandling av barn * Kliniska laboratorieundersökningar Koncentrat av röda blodkroppar för intrauterin blodtransfusion Koncentrat av röda blodkroppar för barn Koncentrat av röda blodkroppar för barn, bestrålade Hemostasundersökningar Serologi vid blodtransfusioner Prover från rådgivningarna Vävnadskompatibilitetsundersökningar Trombocytundersökningar ÅRSBERÄTTELSE

12 positivitet av sin pappa, kan mammans kropp börja producera antikroppar som förstör fostrets röda blodkroppar. Om detta sker, är det fråga om graviditetsimmunisering. När den immuniserade mammans antikroppar passerar placentan, sönderfaller fostrets röda blodkroppar, och fostret kan få anemi. Till följd av ökat sönderfall av röda blodkroppar frigörs för mycket bilirubin i fostrets kropp, och detta kan skada det nyfödda barnets hjärna. Hemolytisk sjukdom hos fostret eller det nyfödda barnet kan leda till medfödd skada eller t.o.m. till fosterdöd. Cirka en procent av alla gravida kvinnor har antikroppar som är av betydelse med tanke på fostret och graviditeten. Dessa kvinnor uppföljs regelbundet med blodprover som tas på mödrarådgivningarna och analyseras av Blodtjänst. Om antikroppshalten i mammans blod stiger och risken för hemolytisk sjukdom hos fostret därigenom ökar, övergår ansvaret för uppföljningen av graviditeten och fostrets hälsa till förlossningssjukhuset. Årligen omfattas cirka 60 gravida kvinnor av noggrannare uppföljning för immunisering av detta slag. Om undersökningsresultaten väcker misstanke om anemi, undersöks fostrets hemoglobinvärde med ett blodprov som tas från navelvenen. Detta sker med hjälp av ett nålstick genom mammans bukvägg, förklarar Sainio. Om fostret har anemi, ges på samma gång röda blodkroppar via navelvenen till fostret. Det är alltså fråga om en blodtransfusion i livmodern eller s.k. intrauterin blodtransfusion. Sainio fungerar som en viktig länk mellan Blodtjänst och förlossningssjukhusen när det gäller behandling av graviditetsimmunisering. Innan hon anställdes av Blodtjänst hade hon arbetat som specialistläkare på Kvinnokliniken vid HUCS i över tio år. Hon känner således mycket väl de flesta specialisterna inom området. Hon gjorde dessutom sin doktorsavhandling för Blodtjänst. BLOD ÄR VIKTIGT Fostrets välbefinnande beror på små blodmängder. I mitten av graviditeten får fostret högst fem milliliter blod under transfusionen och i slutet av graviditeten ökar volymen till en- 10 ÅRSBERÄTTELSE ELSE E 2011

13 dast cirka 50 milliliter. Behovet av intrauterina blodtransfusioner av röda blodkroppar kan uppgå till 1 10 gånger under graviditeten. Det blod som ges till foster är den mest exklusiva blodprodukten vid Blodtjänst. Serviceenheten söker fram de lämpligaste donatorerna och arrangerar separat blodgivning för dem detta garanterar att blodet som ges till fostret är så färskt som möjligt. Efter blodgivningen tillverkar cellsepareringsenheten vid Blodtjänst blodprodukten för den intrauterina blodtransfusionen. De röda blodkropparna måste nämligen packas i så liten volym som möjligt för att undvika överbelastning av fostrets hjärta. Av alla produkter som Blodtjänst tillverkar har denna produkt de allra högsta kvalitetskraven. Intrauterina blodtransfusioner görs årligen för cirka tio gravida kvinnor. Transfusionerna har koncentrerats till tre av landets fem universitetssjukhus, där bara ett fåtal läkare kan utföra den krävande åtgärden. Eftersom de intrauterina blodtransfusionerna utgör en risk för fostret, sätts förlossningen vanligen i gång genast när barnet tryggt kan födas utan betydande prematuritetsproblem. VISSTE DU DETTA? HETEROGENISERINGEN av befolkningsunderlaget är en utmaning för Blodtjänsts blodgruppslaboratorium. Biologer och genetiker samarbetar intimt med sina utländska kolleger och utbildar sig för att lära sig känna igen sällsynta, i Finland okända blodgrupper. Vid Blodtjänst produceras ett stort antal olika specialprodukter för barnpatienter. ÅRSBERÄTTELSE ELSE

14 Sainio berättar att resultaten av behandlingen av hemolytisk sjukdom är mycket goda. De flesta barnen klarar sig utan några som helst neurologiska skador. Ibland behöver nyfödda s.k. utbytestransfusion eller blodbyte. Med blodbyte kan man såväl korrigera anemi som avlägsna största delen av bilirubinet som ansamlats i kroppen. Bilirubin i höga halter skadar den nyföddas hjärna. Årligen utförs blodbyten hos nyfödda. För dessa används sammansatta blodprodukter som produceras vid Blodtjänst genom att färska röda blodkroppar blandas med färskfrusen plasma. Också vanliga blodtransfusioner hör till vardagen vid intensivvårdsavdelningarna för nyfödda. Nästan hälften av de för tidigt födda barnen behöver transfusioner av röda blodkroppar för att säkra en tillräcklig hemoglobinnivå för syreupptaget. De flesta av dessa små patienter kan ta emot vanliga blodprodukter. Blodtjänst delar enheterna av koncentrat av röda blodkroppar som är avsedda för nyfödda i tre satser. Detta medför mindre behov för blodprovstagning före transfusion, de nyfödda utsätts för färre donatorer och blodgivarnas gåva används till fullo. HJÄLP DYGNET RUNT Vanligen förbereds de intrauterina transfusionerna av röda blodkroppar och blodbytena noggrant i förväg, och Blodtjänst får några dygn på sig att leverera den specialtillverkade blodprodukten. Graviditetsimmuniseringen kan dock uppträda mycket plötsligt, och då behövs hjälpen snabbt. Ibland kallar vi in en donator mitt under arbetsdagen. I sådana situationer är alla enheter vid Blodtjänst flexibla och hela arbetsenheten ger allt för att hjälpen ska komma fram i tid, framhåller Sainio. Joursystemet vid Blodtjänst garanterar att gravida och födande kvinnor och nyfödda barn får hjälp dygnet runt. Jourtelefonen får dagligen samtal från laboratorier, sjukhusens blodcentraler och läkare. Jouren bemannas av specialistläka- Resultaten av behandlingen av hemolytisk sjukdom är mycket goda. Specialistläkare Susanna Sainio Samarbetet kring plasmaläkemedel förändrar BLODTJÄNST levererar plasma som separeras från blodgivares blod till utländska plasmaläkemedelstillverkare som förädlar plasman till läkemedel. Plasmaläkemedel kan inte tillverkas i Finland, och därför är partnerskapsavtalen viktiga med tanke på vårt nationella behov av plasmaläkemedel. Plasmaläkemedel behövs bl.a. vid operationer och för behandling av större blödningar, blödarsjukdomar och antikroppsbrist. Genom partnerskap garanterar Blodtjänst att plasma som insamlas i Finland utnyttjas effektivt och i sin helhet kommer till användning för behandling av patienter. År 2001 förnyade Blodtjänst sina leveransavtal för blodplasma och valde då fö- retaget Baxter till sin nya partner vid sidan om Octapharma som Blodtjänst samarbetat med sedan tidigare. Enligt det avtal som nu ingåtts, säljer Blodtjänst s.k. 24-timmarsplasma till Baxter. Detta slags plasma är plasma som fryses ner för förädling, vilket ska ske inom ett dygn efter insamlingen. De läkemedel som tillverkades av finländsk plasma utomlands distribuerades tidigare via Blodtjänsts egen läkemedelsdistribution för användning i Finland. Nu har situationen förändrats. Plasmasatserna som krävs för tillverkning av plasmaläkemedel har blivit större, och plasman från små länder som Finland räcker inte längre till för separata satser för nationella behov. Således 12 ÅRSBERÄTTELSE ELSE E 2011

15 re inom olika områden som vet vad man ska göra i olika nödsituationer. Specialistläkare Susanna Sainio är en av dem. Vårdkedjan för hemolytisk sjukdom hos foster och nyfödda utvecklas hela tiden. Blodtjänst utvecklar sållningsmetoder och behandlingen av graviditetsimmunisering och hemolytisk sjukdom hos nyfödda tillsammans med andra aktörer inom mödravården. Sainio poängterar betydelsen av förebyggande av graviditetsimmunisering. Redan i slutet av 1960-talet tog man i Finland i bruk anti- D-immunoglobulinskydd som gavs till RhD-negativa mammor efter förlossningen, vilket betydligt förbättrade prognosen för senare graviditeter. Blodtjänsts specialistläkare spelade en nyckelroll i denna utveckling, påpekar Sainio. Vårt nyaste utvecklingsprojekt kan leda till att RhD-negativa, gravida kvinnor får rutinmässigt skydd redan från nästa år, vilket kommer att minska förekomsten av immunisering ytterligare. Vid Blodtjänst arbetar specialistläkare inom många olika områden. Också Susanna Sainio deltar i jourteamet. är bara en del av plasmaläkemedlen som används i dagens Finland av inhemskt ursprung. Den nationella självförsörjningen har ersatts med europeisk självförsörjning. Den finländska 24-timmarsplasman blandas genom plasmafraktionering med plasmasatser från andra länder, berättar Blodtjänsts medicinska direktör Tom Krusius. Sjukhusen beställer plasmaläkemedel av olika tillverkare på basis av konkurrensutsättning. Därför finns läkemedel från flera plasmatillverkare tillgängliga i Finland. Blodtjänst deltar i läkemedelspartihandeln och ansvarar för distributionen av vissa läkemedel till sjukhusen. Blodtjänst levererar en del av plasman till plasmaläkemedelstillverkaren Octapharma, som tillverkar industriellt bearbetad, virussäker färskfrusen plasma. I Finland används tills vidare färskfrusen plasma som är tillverkad huvudsakligen av finländsk plasma, men också en del av den färskfrusna plasman är numera av utländskt ursprung. Insamling och användning av plasma kännetecknas idag i allt högre grad av internationellt samarbete. ÅRSBERÄTTELSE ELSE

16 Den centraliserade och effektiva blodförsörjningen frigör blodcentralens resurser för dess grundläggande uppgift. Kontaktläkare Anri Tienhaara 14 ÅRSBERÄTTELSE 2011

17 Blodcentralen sjukhusets hjärta BLODCENTRALEN är sjukhusets hjärta. Också blodcentralen vid Åbo universitets-sjukhus (ÅUCS) laboratorium (TYKSLAB) är en viktig länk i hjälpkedjan. Blodcentralen upprätthåller ett lager av blodprodukter som kommer från Blodtjänst och levererar produkter tryggt för patientanvändning. Blodcentralen utför blodgruppsbestämningar och mätning av blodgruppsantikroppar ur prover som tagits på patienter som vårdas på sjukhuset. Vi behöver rådgivning av experter vid Blodtjänst t.ex. för bestämning av mycket sällsynta blodgrupper eller antikroppar hos gravida kvinnor, berättar Anri Tienhaara, specialistläkare i klinisk kemi. Hon är Blodtjänsts kontaktläkare vid ÅUCS. ÅUCS hör till de sjukhus som automatiskt, enligt lagersituationen, får de blodprodukter de behöver. Årligen levereras nästan blodprodukter till Åbo. Röda blodkroppar behövs särskilt på sjukhusets intensivvårdsavdelning, under operationer och vid cancerbehandling. På avdelningen för blodsjukdomar (hematologiska avdelningen) behövs det mest blodplättar d.v.s. trombocyter. Från sjukhusets synpunkt är det allra viktigaste att det hela tiden finns tillgång till blodprodukter. Också experttjänsterna är viktiga. Blodtjänst hjälper vid behov med bestämning av blodgrupp och antikroppar dygnet runt. Den centraliserade och effektiva blodförsörjningen frigör blodcentralens resurser för dess grundläggande uppgift: att leverera rätt blodprodukt till patienten vid rätt tidpunkt. Dessutom finns all hjälp och kunskap tillgänglig på samma plats, sammanfattar Tienhaara. Blodcentralens ansvariga sjukskötare Johanna Salminen värdesätter att varje sjukhusblodcentral har en egen kontaktperson vid Blodtjänst. Denna person kan snabbt vidarebefordra frågor till rätt expert. Blodcentralen vid ÅUCS har cirka 15 anställda som har jour dygnet runt. Tienhaara betonar betydelsen av sakkunnig personal för blodcentralens verksamhet. Laboratorieskötarna vid blodcentralerna har mycket ansvarsfulla arbetsuppgifter. PÅ FÖTTER INOM SEX TIMMAR Eldsvådan vid ÅUCS A-sjukhus i höstas förstörde blodcentralen helt. Blodcentralen klarade sig ur den besvärliga situationen tack vare rådighet, snabba beslut och samarbetsparternas hjälp. När jag kom på jobb fick jag veta att blodcentralen var full av rök, taket hade rasat och arbetsytorna var täckta av svart gegga. Jag meddelade genast Blodtjänst vad som hade skett, berättar Salminen om de dramatiska händelserna. När situationen hade lugnat sig, övertalade vi brandmännen att rädda de röda blodkropparna från kylskåpen som fungerade med reservkraft. Vi meddelade Blodtjänst vilken blodkroppspåsarnas yttemperatur var. Experterna vid Blodtjänst ansåg att påsarna kunde användas i ytterligare två veckor. Blodplättsprodukterna kunde inte räddas: blodvaggorna som håller blodplättarna i kontinuerlig rörelse * Användning av blodprodukter enligt diagnos % av alla blodprodukter Elakartade tumörer i blodet 19 % Hjärt-kärlsjukdomar 18 % Andra tumörer 14 % Sjukdomar i magtarmkanalen 12 % Olyckor 12 % Anemier och andra blodsjukdomar 4 % Smittsamma sjukdomar 4 % Graviditet och förlossning 3 % Sjukdomar i rörelseorganen 3 % Sjukdomar i andningsorganen 3 % Övrigt 8 % Källa: VOK-materialet 2009 * Användning av blodprodukter enligt åldersgrupp Åldersgruppens andel av patienterna och av hela befolkningen (%) Andel patienter som fått blodprodukter Andel av befolkningen ÅRSBERÄTTELSE

18 förstördes av eldsvådan. Också bestrålningsapparaten och blodcentralens analysatorer blev förstörda. Blodcentralens grundläggande uppgift rubbades dock aldrig. Personalen byggde raskt upp en ny blodcentral i tillfälliga utrymmen på bara sex timmar. Arbetet i de nya utrymmena utan alla apparater var en stor utmaning för personalen, berättar Salminen. Lyckligtvis hade vårt arbete vid jourlaboratoriet gett oss färdigheter att fatta snabba beslut. Vi grubblade inte länge utan kavlade upp ärmarna och tog itu med arbetet. Vi fick snabbt ersättande apparatur från våra samarbetsparter, bl.a. från andra sjukhus och tillverkare. Blodprodukterna som Blodtjänst levererade för att komplettera lagret fördes utan dröjsmål till kylutrymmena i de tillfälliga utrymmena. Blodtjänst även reparerade en gammal blodvagga för blodplättspåsar och levererade den redan samma eftermiddag till oss, minns Salminen. Blodcentralen vid ÅUCS fick hjälp med laboratoriearbetet bland annat från distriktssjukhuset i Salo. De sållade en del av patienternas blodprover efter eldsvådan. Blodtjänst hjälpte till med antikroppsbestämningarna. Under våren 2013 får blodcentralen vid ÅUCS flytta till splitternya lokaler i det s.k. T-sjukhuset som nu byggs. De nya lokalerna är belägna i knutpunkten mellan intensivvårdsavdelningen, operationsavdelningarna och akuten. Hjälp ännu snabbare Eftersom eldsvådan förstörde analysatorerna, tog blodcentralen i bruk ny praxis för blodgrupp och sållning snabbare än planerat. Till all lycka hade man redan planerat övergången före eldsvådan. den nya praxisen för kompatibilitetstestning medför att tilläggsblod fås 45 minuter snabbare. ansvariga sjukskötaren johanna salminen tjänster för sjukhusen nattetid redan i åratal har Blodtjänst fungerat enligt 24/7-principen när det gäller blodtransfusionsservicen: sjukhusen betjänas också på natten och under veckoslut. År 2011 genomförde vi en viktig förbättring, då vi utvidgade verksamheten nattetid. Det nya systemet har krävt utbildning av laboratoriepersonalen att sköta kvälls-, natt- och veckoslutsuppgifter. Nu arbetar en del av laboratoriepersonalen i tre skift. De har utbildats i att beställa blodprodukter och motta leveranser samt i att vid behov utföra de kompatibilitetstest som blodtransfusioner förutsätter. Också specialprodukterna hör till de uppgifter som numera sköts enligt 24/7-principen. I kvälls- och natteamen deltar cirka 30 laboratorieanställda med specialutbildning och olika kompetensprofiler. Övergången till skiftarbete har ökat behovet av många slags kompetens, och Blodtjänst har satsat kraftigt på utbildning. Vi har löst problemen med skiftarbete tillsammans med personalen och stöttat dem som har börjat med nattarbete. Skiftarbetet har medfört stora förändringar för personalen, konstaterar avdelningsskötare Mervi Lankinen vid produktionslaboratoriet. Hittills har medicine kandidater som Blodtjänst utbildat för arbetet parvis ansvarat för service nattetid. Nu har kapaciteten ökat betydligt, och samtidigt har 16 Årsberättelse 2011

19 Den nya praxisen för blodgrupp och sållning betyder att kompatibiliteten av produkterna med koncentrat av röda blodkroppar kontrolleras med ett elektroniskt kompatibilitetstest som använder blodcentralens datasystem. Praxisen ersätter de traditionella serologiska undersökningarna som utförs vid laboratoriet där varje produkts kompatibilitet med patientens blod testas separat. Trots att den serologiska kompatibilitetstestningen faller bort, utförs blodtransfusionerna tryggt baserat på resultaten av blodgruppsbestämning och antikroppssållning. För vissa specialgrupper utförs serologisk kompatibilitetstestning ändå på samma sätt som tidigare. Sådana specialgrupper är bl.a. patienter som har blodgruppsantikroppar och patienter som har fått allogena stamcelltransplantat, förklarar Tienhaara. Enligt Salminen medför det nya systemet att tilläggsblod fås 45 minuter snabbare, eftersom patientens blodprov har genomgått typning i förväg och kompatibilitetstest inte behöver utföras särskilt för varje blodpåse. Om exempelvis en akutpatient behöver blod fortlöpande eller om man plötsligt behöver blod i operationssalen, får patienten en lämplig blodprodukt på nolltid. Blodbanksskötare Helena Aro (i mitten) har trivts på sitt jobb på blodcentralen vid ÅUCS redan i 43 år och har inte bråttom att pensionera sig. I bakgrunden Johanna Salminen (till vänster) och Anri Tienhaara. Blodtjänst kunnat genomföra en annan viktig förändring. Nu kan vi börja med sållningstest för virus i det donerade blodet redan på natten, vilket ger resultaten mycket snabbare. Förändringen har inneburit att blodplättsprodukterna, som har rätt kort användningstid, är färskare än tidigare när de används i patientvården, berättar Lankinen. Blodplättarna måste användas inom fem dygn efter blodgivningen och måste därför levereras snabbt till sjukhusen. Förändringen har burit frukt: andelen blodplättsprodukter som används inom 1 3 dygn har ökat medan andelen som hinner bli 4 5 dygn gamla har minskat. ÅRSBERÄTTELSE

20 Tessas språng. De egna cockerspanielhundarna var oerhört viktiga för Miia Ristola när hon återhämtade sig från den allvarliga leukemin. * Totalt antal förmedlade stamcellstransplantat Benmärgstransplantat Stamcellstransplantat från blod Placentablodstransplantat Lymfocyttransplantat Totalt ÅRSBERÄTTELSE 2011

21 Livet får en ny riktning MIIA RISTOLA FRÅN ESBO var bara 24 år när hon fick veta att hon hade en elakartad blodsjukdom med snabb spridning. Läkarna sa att hennes chans att överleva var 50 procent. Den våren hade Miia känt sig tröttare än vanligt. Hon hade länge haft feber och förkylningen ville inte ge med sig. Miia uppsökte läkarmottagningen främst för att få migränmedicin, men den erfarna läkaren skickade henne genast till Jorvs sjukhus. Samma dag bekräftades det att Miia hade en allvarlig blodsjukdom. Jag var chockad. Jag visste inte vad jag led av och förstod inte vilken allvarlig sjukdom det var fråga om, minns Miia. Hon fördes utan dröjsmål till avdelningen för blodsjukdomar (hematologiska avdelningen) vid HUCS. Nästa morgon togs ytterligare flera blodprover och benmärgsprov. Timmarna som Miia väntade på resultaten var de längsta i hennes liv. Till slut bekräftades diagnosen: det var fråga om akut lymfatisk leukemi. Det är en cancersjukdom i blodet hos vuxna där leukemiceller samlas i blodet och i benmärgen, vilket hindrar benmärgens normala produktion av blodkroppar. Obehandlad leder denna form av leukemi snabbt till döden, och därför måste tunga cytostatika- och strålbehandlingar inledas omedelbart. Den unga kvinnans första reaktion var ilska och rädsla. Varför händer det här just mig, är mitt liv redan slut?, minns Miia att hon tänkte. Tankarna snurrade runt i huvudet och Miia var mycket orolig över om hon skulle klara sig. EN ANNORLUNDA SOMMAR När behandlingarna började, blev det klart att Miia hade en aggressiv form av sjukdomen. Ungefär hälften av vuxenpatienterna överlever. Då rasade min värld. Jag var rädd, men samtidigt bestämde jag mig för att klara av det här. Leukemin blev mitt livs stora prövning. Cytostatikabehandlingarna fortsatte hela sommaren. Emellanåt fick Miia komma hem, under midsommaren kunde hon t.o.m. besöka sommarstugan. Hennes nära och kära men också hennes älskade hundar gav henne krafter. Miia lägger stor vikt vid den psykiska * Från utländsk givare i registret till finländsk patient * Från finländsk givare i registret till utländsk patient * Från finländsk givare i registret till finländsk patient Benmärgstransplantat Stamcellstransplantat från blod Placentablodstransplantat Lymfocyttransplantat Totalt Benmärgstransplantat Stamcellstransplantat från blod Placentablodstransplantat Lymfocyttransplantat Totalt Benmärgstransplantat Stamcellstransplantat från blod Placentablodstransplantat Lymfocyttransplantat Totalt ÅRSBERÄTTELSE

22 sidan av att genomgå en allvarlig sjukdom och säger att man också behöver humor. Jag hade säkert nytta av min envisa personlighet. Jag upplevde att det var mycket viktigt att hålla fast vid dygnsrytmen. Hushållssysslorna gav mig något annat att tänka på, åtminstone för en stund. Också på sjukhuset bäddade jag min egen säng varje dag. Med mitt sinne för humor klarade jag av t.o.m. en sommar utan hår, minns Miia. STAMCELLSTRANSPLANTATIONEN RÄDDADE MIIAS LIV Snart blev det klart att det enda sättet att bota Miias leukemi var stamcellstransplantation. Miias syster visade sig tyvärr inte vara en lämplig donator p.g.a. olika vävnadstyper, men lyckligtvis hittades en lämplig donator i Blodtjänsts Benmärgsgivarregister. Vid stamcellstransplantation överförs donatorns stamceller i patientens blodcirkulation. Stamcellerna söker sig till patientens benmärg där de börjar producera friska celler. Före transplantationen måste patientens egen benmärg slås ut, vilket sker med hjälp av effektiva cytostatika och helkroppsbestrålning. De tunga behandlingarna gav resultat och leukemin gick i remission, d.v.s. ett symtomfritt tillstånd. Efter detta fick kroppen vila ännu en tid före stamcellstransplantationen. Miia var rädd för transplantationen, men inga andra alternativ fanns. Stamcellstransplantationen utfördes på hösten och den lyckades utmärkt. Efter åtgärden var Miia isolerad i sex veckor för att undvika infektioner. Mitt allmäntillstånd rasade, men tiden gick i alla fall fort då jag en stor del av tiden låg i en sorts dvala. Ibland orkade jag inte ens bläddra i tidningar. Trots isoleringen insjuknade Miia i infektioner. Hon fick regelbundet blodprodukter, eftersom hennes egen kropp Cellterapierna utvecklas FÖRMEDLING av stamcellstransplantat och andra vävnadstjänster har hört till Blodtjänsts service redan i flera år. När den nya Cellproduktionscentralen inleder sin verksamhet, kommer servicen att utvidgas ytterligare. Blodtjänst har producerat vävnadstjänster i flera årtionden, vilket har lett till unikt kunnande inom hantering och undersökning av celler. Blodtjänst har tillförlitliga kvalitetssystem och validerade processer, och förutsättningarna för framgångsrik utveckling av stödtjänster för sjukhusens cellterapier är därför särskilt gynnsamma. År 2011 tog Blodtjänst stora steg mot nya tjänster. Den mest betydande förnyelsen var byggandet av Cellproduktionscentralen. Den nya Cellproduktionscentralen erbjuder möjligheter att framställa produkter för olika cellterapier för behandling av svåra sjukdomar som för tillfället inte kan behandlas tillräcklig väl. Centralen har ett unikt renrum med isolatorer, där patientens och donatorns celler kan behandlas tryggt. Det första projektet för Cellproduktionscentralen torde bli preparering av celler för behandling av graft-versus-host-reaktioner och allvarliga brännskador. Vi lever i en intressant och fascinerande tid inom utvecklingen av cellterapier. Cellterapierna kan bli helt nya sätt att behandla sjukdomar, berättar överläkare Matti Korhonen vid Blodtjänst. Ett av målen för Cellproduktionscentralen är att möjliggöra utvecklingen av skräddarsydda cellterapier. 20 ÅRSBERÄTTELSE 2011

23 ännu inte producerade tillräckligt med livsviktiga röda blodkroppar och blodplättar. Färska röda blodkroppar gör att man genast känner sig bättre. Det är oerhört viktigt att det finns blodgivare, betonar Miia. Blod kan inte ersättas med något läkemedel. NY RIKTNING I LIVET Efter att ha återhämtat sig på sjukhuset i en månad fick Miia komma hem. På grund av virusinfektioner måste hon ändå tas in på sjukhus ännu många gånger, då hon behövde intravenös medicinering. Inga tecken på återfall uppträdde, och när våren kom, kände den unga kvinnan sig redan full av energi. Det hade gått bara knappt ett år sedan sjukdomen konstaterades. Jag planerade ivrigt hur jag skulle uppta olika hobbyer. Den största förändringen i mitt liv blev att jag avbröt mina juridikstudier och sökte in till sjukskötarutbildningen. Den nya riktningen i livet klarnade för Miia när hon låg isolerad. Hon beundrade sjukskötarnas yrkesskicklighet i alla krävande situationer. Miia fick en studieplats vid första försöket. Det är fint att jag nu i min tur kan hjälpa andra. Med stöd av mina egna erfarenheter är det lätt för mig att närma mig patienter, och jag kan kanske bättre sätta mig in i deras situation och fundera över hur jag kan få dem att känna sig bättre. Miia är målmedveten och visste genast att hon ville arbeta med cancerpatienter. Hematologi kändes för nära, men cancerbehandlingar påminner mycket om behandlingen av leukemi. På avdelningen för cancersjukdomar används blodprodukter dagligen, och autologa stamcellstransplantationer med patientens egna stamceller utförs också. Cirkeln har slutits. Det har redan gått många år sedan Miias sjukdom, och uppföljningen har avslutats. Leukemin känns som ett avlägset, tungt skede i hennes liv som har satt sina spår. Prioriteringarna i livet har förändrats, och hon har slutat klaga över småsaker. På något sätt märker jag varje dag, hur lycklig jag är. Det räcker att bara få vara här och göra saker som jag gillar. Det är fint att jag nu i min tur kan hjälpa andra. Miia Ristola arbetar nu själv som sjukskötare. ÅRSBERÄTTELSE

24 Samarbete bland experter Vid Blodtjänst arbetar experter inom många olika områden, och de har alla en viktig roll i hjälpkedjan. Vi arbetar för att uppnå ett gemensamt mål. Vi skapar möjligheter att rädda liv. MEDICINSKA EXPERTTJÄNSTER Vi erbjuder sjukhusen tillgång till gedigen expertis och stödjer läkarna så att blodtransfusions- och cellbehandlingarna ska vara framgångsrika. BLODGIVNING Vi sköter all blodgivning i hela landet och ger varje vardag cirka blodgivare en upplevelse som får dem på gott humör. BLODPRODUKTER Vi producerar trygga blodprodukter som patienterna behöver och levererar blodprodukterna till alla sjukhus i Finland. LÄKEMEDELSPARTIHANDEL Vi tar hand om leveransen av våra samarbetsparters läkemedelspreparat till sjukhusen och till privata apotek. CELL- OCH VÄVNADSTERAPI Vi söker upp och levererar de stamcellstransplantat som patienterna behöver. Vi behandlar celler och utvecklar nya cellterapier tillsammans med de behandlande läkarna. FORSKNING OCH PRODUKTUTVECKLING Vi undersöker blodets och stamcellernas egenskaper och skapar möjligheter till utveckling av blodtransfusions- och cellbehandlingar. EKONOMI OCH INKÖP Vi har tillsyn över att ekonomin är god och köper kostnadseffektivt in de material och tjänster vi behöver. Förnyelser år 2011 Vi förstärkte vår service genom att utbilda laboratoriepersonal att sköta beställningar och leveranser av blodprodukter nattetid. Vi utvecklade vår produktion genom att ta i bruk nya, snabba automatseparatorer för helblod och tidigarelägga processen för virusundersökning. Vi utvidgade omfattningen av vår elektroniska kommunikationstjänst betydligt genom att införa elektronisk överföring av laboratorieresultat tillsammans med HUSLAB. Vi förnyade våra utbildningstjänster till att motsvara våra kunders ökade behov av utbildning. Vi byggde en cellproduktionscentral med en isolator, där cellterapiläkemedel som behövs i patientvården i fortsättningen produceras. Vi fick ett vävnadsinstitutionstillstånd för insamling av utgångsmaterial för cellterapiläkemedel och utvecklade ett kvalitetssystem för vår cellproduktion. 22 ÅRSBERÄTTELSE 2011

25 KOMMUNIKATION Vi berättar aktivt och via många olika kanaler om vår verksamhet för blodgivare, kunder, personal, samarbetsparter och alla som är intresserade av blodtjänstverksamhet. LABORATORIETJÄNSTER Vi undersöker det donerade blodet med avseende på säkerhet och blodgruppsegenskaper. Vi erbjuder sjukhusen olika kliniska laboratorieundersökningar och utför vävnadstypningen för alla organtransplantationer och stamcellstransplantationer i Finland. IT-SERVICE Vi utvecklar fungerande elektroniska tjänster både för våra kunder och för blodgivarna. KVALITETSLEDNING OCH VERKSAMHETS- SYSTEM Vi sörjer för att vår verksamhet har hög kvalitet inom alla verksamhetsområden och ser till att vi uppfyller myndighets- och ackrediteringskrav. PERSONALAVDELNING Vi tar väl hand om vår personal och utvecklar systematiskt personalens kompetens och välbefinnande i arbetet. LOGISTIK Vi garanterar att det donerade blodet, blodproverna från blodgivarna och produkterna transporteras tryggt och smidigt både internt och mellan Blodtjänst och sjukhusen. Vi samarbetade intimt med HNS och Institutet för molekylärmedicin i Finland för att grunda en hematologisk biobank och inledde laboratoriebehandlingen av patientproverna som lagras i biobanken. Vi bedrev forskning och produktutveckling för att förbättra och uppfölja terapeutiska cellers egenskaper. Vi utvecklade bland annat nya enzym- och mikrobprocesser som effektiviserar cellfunktionen. Vi upptäckte också nya potentiella stamcellsbiomarkörer som kan utnyttjas för uppföljning av kvaliteten på cellterapiprodukter. Våra forskare producerade 33 vetenskapliga publikationer och flera patentpublikationer. Vi förnyade våra elektroniska lösningar genom att bland annat ta i bruk ett nytt system för rapportering, analys och planering samt ett elektroniskt verktyg för planering av arbetsschema och en elektronisk inlärningsmiljö. ÅRSBERÄTTELSE

26 Direktörens översikt ÅR 2011 VID Blodtjänst började i en utmanande situation ur ledningens synvinkel. Föregående höst hade den högsta ledningens agerande i samband med konsultupphandling granskats kritiskt. FRK:s specialgranskning och polisutredningen undersökte om till exempel tjänsterna som använts inom Blodtjänsts omfattande utvecklingsprojekt hade konkurrensutsatts korrekt, och om ledningssystemet hade följt god förvaltningspraxis. Den nya styrelsen inledde sitt arbete i november 2010 och Blodtjänst var således utan ordinarie direktör i början av året. Jag kom med i organisationen i september 2011, och då hade personalen och ledningsgruppen klarat sig utmärkt i den svåra och tidvis mycket stressiga situationen. Blodgivarna och sjukhusen som använder blodprodukter bevarade sitt förtroende för Blodtjänsts verksamhet. Tack vare att våra aktiva blodgivare donerade blod nästan gånger lyckades vi garantera tillräcklig daglig tillgång på blodprodukter för patientvården i hela Finland, och inga allvarliga bristsituationer uppkom. Från Blodtjänsts laboratorium beställdes cirka patientanalyser och Benmärgsgivarregistret förmedlade 134 stamcellstransplantat. Vävnadstypning för organtransplantation utfördes hos 408 patienter och 181 organdonatorer. Detta är några exempel på våra tjänster som är viktiga för patientvården i Finland. Våren 2011 samlade Blodtjänst in idéer för en ny verksamhetsstrategi av sina intressegrupper och personalen. För strategin för föddes fyra viktiga teman, utifrån vilka Blodtjänst planerar sin verksamhet och sina utvecklingsprojekt de närmaste åren: blodgivarna och kunderna litar på oss; vi erbjuder ledande expertis och svarar på hälso- och sjukvårdens behov av information och stöd vid patientvården; vi är en kompetent och aktiv arbetsenhet; vi garanterar tillgången på blodgivare, blodprodukter och tjänster. I Finland har Blodtjänst ett centraliserat ansvar för produktion och leverans av koncentrat av röda blodkroppar och blodplättsprodukter. Hela kedjan från blodgivningen till blodtransfusionen kan skötas med inhemsk arbetskraft. När det gäller plasma är situationen en annan. Blodtjänst har bildat internationella nätverk och vi funderar kontinuerligt på hur den plasma vi insamlar kan utnyttjas effektivt och kostnadseffektivt i patientvården. De plasmaläkemedel som används i Finland har redan under flera år framställts utomlands. Vi levererar plasman som har separerats ur helblod och insamlats genom plasmaferes 24 ÅRSBERÄTTELSE 2011

27 till våra samarbetsparters produktionsanläggningar. Via oss utnyttjas inkomsterna från försäljningen av plasma för den finländska blodförsörjningen. År 2011 förnyade vi våra partnerskap. Bland annat ingick vi ett avtal med läkemedelsbolaget Baxter. Enligt avtalet levererar vi en del av den plasma vi insamlar till Baxter, som framställer olika plasmaläkemedel ur den. Octapharma fortsätter som vår andra samarbetspart och framställer virussäkert färskfruset plasmaläkemedel ur plasman som vi levererar. Detta läkemedel behövs vid blodtransfusioner. I tillverkningsprocessen blandas finländsk plasma med plasma som insamlats på andra håll i Europa och blir således en del av den europeiska plasmareserven. Numera framställs endast färskfrusna plasmaläkemedel i våra egna finländska satser. Också för den färskfrusna plasmans del håller situationen på att förändras. Halten av antikroppar mot hepatit A i finländsk plasma börjar nämligen vara för låg i förhållande till de europeiska kraven. Plasmans ursprung påverkar inte patientvården på samma sätt som förr, eftersom produkter som framställts av sameuropeisk plasma idag har lika hög kvalitet och är lika trygga som produkter av inhemsk plasma. År 2011 fortsatte vi förberedelserna för nya cellbehandlingar och gjorde viktiga framsteg inom utvecklingen av våra nya tjänster. Vår nya Cellproduktionscentral stod färdig för myndighetskontroll. Vi ingick också ett avtal med belgiska TiGenix NV om distribution i Finland av ett broskläkemedel av patientens eget brosk. Detta är den första cellterapiprodukt som har godkänts för försäljning i Europa. Vårt mål är att bli godkänd både som distributör av cellterapiläkemedel som har godkänts för försäljning och som tillverkare av individuella cellterapiprodukter för behandling av svåra sjukdomar. När jag på hösten började som direktör för Blodtjänst, märkte jag till min stora glädje att personalen var lika engagerad i sin uppgift och blodgivarna lika förbundna att hjälpa som för 30 år sedan, när jag inledde min första arbetsperiod vid Blodtjänst. Jag vill rikta ett varmt tack till hela personalen för det gångna året och för det utmärkta värnandet om vår viktiga uppgift. Jag vill också tacka våra hundratals frivilliga medhjälpare, våra kunder och våra samarbetsparter för gott samarbete. Det största tacket tillkommer ändå blodgivarna som möjliggör hela vår verksamhet. Martti Syrjälä Direktör för Blodtjänst Blodtjänsts ledningsgrupp Från vänster: Tom Krusius Medicinska experttjänster Eeva Reponen Personalavdelningen Markku Huhtala Kvalitetsledning och verksamhetssystem Marja Sihvola Blodprodukter Heikki Myllyniemi IT-administration Kari Aranko Nya behandlingsformer och produktutveckling Satu Pastila Blodgivningsverksamheten Martti Syrjälä Blodtjänsts direktör ÅRSBERÄTTELSE

28 Tillförlitlig service BLODTJÄNST HAR en viktig uppgift i vårdkedjan. Alla sjukhus i Finland måste ha tillgång till blodprodukter och laboratorietjänster som stödjer användningen av dem varje dag, 24 timmar om dygnet. Vi sörjer också för tillgången på exempelvis stamcellstransplantat och många olika speciallaboratorietjänster i Finland. Hörnstenen för lyckad blodtjänstsverksamhet är förtroende. Blodgivaren måste kunna lita på att hennes eller hans gåva används på ett sätt som ger patienterna största möjliga nytta. Sjukhusen måste få de högklassiga produkter och tjänster de behöver i tid. Inför myndigheterna ansvarar vi för att vår verksamhet är trygg och tillförlitlig. Vi garanterar en trygg tillgång på produkter och planerar vår verksamhet så att tillgången på blodprodukter och de tjänster som användningen av blodprodukter kräver, är garanterad också under exceptionella omständigheter. Därför säkerställer vi att våra resurser är tillräckliga och att vi har beredskap att ta i bruk också reservsystem. Vår ekonomi måste ha en stabil grund, så att vi har förutsättningar att verka i alla lägen. Våra kunder utgörs av alla de enheter inom hälso- och sjukvården som behöver de produkter och tjänster som vi producerar och distribuerar. För våra kunder producerar vi de produkter samt laboratorie- och experttjänster som hälso- och sjukvården behöver för blodtransfusioner, cellbehandlingar och organtransplantationer. Blodgivarna ger vi trygga och angenäma upplevelser samt nya möjligheter att delta i hjälpkedjan. Tryggande av tillgången på blodprodukter och vävnadstjänster i Finland förutsätter att vi innehar stor medicinsk sakkunskap och även utvecklar den. Den vetenskapliga forskning som bedrivs inom Blodtjänst är en viktig del av denna helhet och av tryggandet av kommande vårdbehov. Vi deltar aktivt i utvecklingen av nya cellbehandlingar tillsammans med de behandlande läkarna och utvecklar vårt kunnande så, att vår verksamhet inom dessa områden, som kontinuerligt utvecklas, uppfyller myndighetskraven. I vårt arbete betonas planenlighet och tillförlitlighet. Vår verksamhet kräver tillstånd, och myndigheterna granskar verksamheten regelbundet. Vi analyserar kontinuerligt olika risker och utvecklar olika sätt att hantera dem enligt vårt riskhanteringssystem. Vi följer till exempel upp risker i samband med ekonomin, personalen, tillgången på produkter och tjänster, datasäkerheten, den offentliga bilden, strategin samt blodgivarnas och patienternas säkerhet. Vi sporrar hela vår personal att utveckla Blodtjänst fortlöpande. På så sätt vill vi öka den nytta patienterna och kunderna får, öka glädjen som hjälpandet ger blodgivarna, optimera och hushålla med våra resurser samt hos de anställda skapa upplevelser av framgång. Väsentliga delar av vårt dagliga arbete utgörs av god arbetsorientering och utbildning av personalen. Till vårt ansvar hör också att garantera att priserna på blodprodukter och våra andra tjänster hålls på en rimlig nivå i Finland utan att pruta på kvalitet och säkerhet. Vi granskar kontinuerligt vår effektivitet när det gäller ekonomi och produktion och utvecklar den för att hålla kostnaderna nere. 26 ÅRSBERÄTTELSE 2011

29 * MÅTT PÅ SAMHÄLLSANSVAR Tabellen visar nyckeltal enligt GRI-regelverket (Global Reporting Initiative). I tabellen ingår också vissa mått som beskriver särskilt blodtjänstverksamheten Ekonomiska mått Omsättning, euro ,310 74,769 Material och tjänster, euro ,259-26,109 Personalkostnader, euro ,528-27,661 Miljömässiga mått EN3 Elförbrukning, MWh (* EN8 Vattenförbrukning, m³ (* Fjärrvärmeförbrukning, MWh (* Resedygn CO2-utsläpp, inrikesflyg, kg CO2-utsläpp, utrikesflyg, kg Blandavfall, kg (* Sorterat kommunalt avfall, kg (** Problemavfall, kg (* Sociala mått LA1 Antal anställda (heltidsanställda i arbete, årsmedeltal) LA7 Sjukfrånvaro, dagar LA7 Olycksfall i arbetet LA10 Utbildning av personal, euro Utbildning av personal, euro/person Antal blodgivningar (helblod och afereser) Antal blodgivare (helblod och afereser) Antal sålda blodprodukter Antal patienter som fått blod (*** Bloddonationer som inte alls utnyttjats Rapporterade biverkningar av blodtransfusion (**** (* Stenhagen, Helsingfors (** I mängden avfall som måste grävas ner ingår också det avfall som den mobila blodtjänstenheten i Helsingfors ger upphov till. (*** Siffran har uppskattats på basis av VOK-uppföljningen som omfattar vissa sjukhus och ca 70 % av alla blodtransfusioner. Uppgifterna för 2011 blir klara först senare. (**** Det exakta antalet för år 2011 blir klart senare. ÅRSBERÄTTELSE

30 Blodtjänst som arbetsgivare MÅL SOM GÄLLER utvecklingen av personalen och personalens välbefinnande i arbetet är en väsentlig del av Blodtjänsts strategi. Ett av de grundläggande värdena för Blodtjänst är de anställdas välmående. Resultaten av personalenkäten i slutet av 2011 visar att de anställda vid Blodtjänst är mycket nöjda med arbetsförhållandena, och utvecklingen har hela tiden gått i en positiv riktning. År 2011 tog Blodtjänst i bruk nya system som stöd för personalledningen. Vi började använda ett nytt program vid planeringen av arbetsscheman. Dessutom byggde vi upp den elektroniska inlärningsmiljön Verso för att främja interaktiv inlärning på webben. I framtiden kommer Verso även att innehålla ett elektroniskt verktyg för introduktion i arbetet. Inom laboratorieverksamheten genomfördes en betydande förändring och förnyelse, då en del av laboratoriepersonalen började ha jour nattetid och arbeta i tre skift 24/7. Förändringen förbereddes noggrant i samarbete mellan cheferna och personalen och lyckades fint. I samband med förändringsprocessen genomgick de anställda det gällde ett intensivt utbildnings- och introduktionsprogram. Personalen har alltid uppskattat Blodtjänsts starka satsning på utbildning och introduktion i arbetet. Mera omfattande utbild- ningsblock som ordnades 2011 var kompetensutveckling inom kundbetjäning och samarbete vid blodgivningsenheter, skräddarsydda träningsperioder för chefernas behov samt enhetsspecifika verkstäder i användning av verktygen för välbefinnande i arbetet. Dessutom stödde vi förstärkning av yrkeskunnandet i olika uppgifter genom inlärning i arbetet och yrkesinriktade kurser. Vi stärkte bilden av Blodtjänst som arbetsgivare bland annat genom att utvidga samarbetet med läroanstalter, vilket i praktiken betydde lärdomsprov, praktiksamarbete samt satsningar på handledning och introduktion i arbetet för studerande. Vi informerade om Blodtjänst som arbetsplats på yrkesmässor, vid läroanstalter, i de sociala medierna, i tidningar och genom olika elektroniska rekryteringskanaler. Den nuvarande personalens arbetsförmåga upprätthölls med hjälp av till exempel aktiv motionsverksamhet, rekreationsevenemang, personligt stöd och omfattade företagshälsovårdstjänster. År 2011 började vi också förbereda oss för kommande stora datasystemsförändringar. Nästan alla våra datasystem och elektroniska verktyg förnyas och blir tidsenliga under åren Under de kommande åren är utbildning i datateknik ett av de viktigaste kompetensområdena som ska utvecklas. 15 % 2 % 12 % 29 % 42 % * Fördelning av personalen inom organisationen (%) Blodgivning 42 Framställning av blodprodukter 29 Nya behandlingsformer och produktutveckling 15 Medicinska tjänster 2 Interna tjänster, kommunikation och ledning ÅRSBERÄTTELSE 2011

31 HÖG ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSE Personalenkäten Syke-luotain visade att Blodtjänsts personal upplever sitt arbete, arbetsplatsen, chefernas arbete samt ledningen som i genomsnitt bättre än i jämförelseorganisationerna. Enkäten utförs vartannat år, och resultaten har förbättrats ytterligare trots att de redan tidigare var klart bättre än i motsvarande organisationer i genomsnitt. Som Blodtjänsts styrkor upplever de anställda den interna kommunikationen, kvaliteten av verksamheten och kunnandet, utvecklingsviljan samt målinriktningen, ökningen av öppen växelverkan och satsningarna på personalens välbefinnande. Ett område där de anställda önskar förbättring är möjligheten att delta i utvecklingen av det egna arbetet, och detta kommer vi att satsa mera på i fortsättningen. Den förstärkta bilden av Blodtjänst som arbetsgivare lockade allt fler sökande till lediga jobb vid Blodtjänst runtom i landet. Enligt personalenkäten tycker största delen av personalen att Blodtjänst är en bra arbetsplats och skulle rekommendera organisationen för andra experter inom sin yrkesgrupp. Personalens medelålder sjönk till 40,1 år från 40,7 år * Resultat av personalenkäten SYKE EGET ARBETE VERKSAMHET INOM ENHETEN LEDNING ORGANISATIONENS FUNKTION 3,69 3,76 3,50 3,79 3,87 3,44 3,69 3,78 3,43 3,44 3,56 3,07 FRK:s Blodtjänst Luotain-enkät 2009 FRK:s Blodtjänst Luotain-enkät 2011 Norm för organisationer som producerar tjänster Luotain-enkät 2011 * Personalens utbildning (%) HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjukskötare, specialsjukskötare, hälsovårdare 32 LABORATORIUM Laboratorieskötare, laborant, laboratorieanalytiker, bioanalytiker, speciallaboratorieskötare 16 SOCIALVÅRD OCH ÖVRIG VÅRD Närvårdare, primärskötare 15 BIOLOGI Fil.kand., fil.lic., fil.mag., fil.dr (t.ex. biokemist, kemist, mikrobiolog) 8 MEDICIN Med.lic., med.dr, specialistläkare 3 EKONOMI Merkonom, stud.merkonom, merkant, tradenom, ekonom 5 FARMACI Farmaceut, provisor, farmanom 2 TEKNIK Ingenjör, diplomingenjör, tekniker eller annan teknisk utbildning 4 Övrig utbildning 14 * Personaltal för årsberättelsen Personal totalt Fast anställda 540 Visstidsanställda 81 Personal som inkallas vid behov 48 Heltidsanställda (FTE) (genomsnitt) 542 Personal (genomsnitt) 627 Heltidsanställda i arbete (genomsnitt) 572 ÅRSBERÄTTELSE

32 Förvaltningen av Finlands Röda Kors Blodtjänst VERKSAMHETEN vid Finlands Röda Kors Blodtjänst regleras i blodtjänstlagen (197/2005) och i förordningen om blodtjänst (258/2006). Blodtjänstverksamheten övervakas av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) som sorterar under Social- och hälsovårdsministeriet. Blodtjänst är en ekonomiskt och operativt självständig enhet inom Finlands Röda Kors. I Finland ska blodtjänstverksamheten drivas utan vinstintresse och blodgivarna får inte betalas någon ersättning. BLODTJÄNSTS STYRELSE Mellan Röda Korsets generalförsamlingar och fullmäktigemöten är Röda Korsets styrelse högsta verkställande organ i angelägenheter som gäller Blodtjänst och är ansvarig även för Blodtjänsts verksamhet och ekonomi. Röda Korsets styrelse utnämner Blodtjänsts styrelse. Blodtjänsts styrelse består av ordförande, vice ordförande och fyra övriga ledamöter som tillsammans representerar olika specialområden inom Blodtjänsts verksamhet. Styrelsemedlemmarna behöver inte vara medlemmar av Finlands Röda Kors. Personer som är anställda inom Röda Korset kan inte vara styrelsemedlemmar. Röda Korsets generalsekreterare har närvaro- och yttranderätt på styrelsens möten. Blodtjänsts direktör är ansvarig för mötesförberedelser och föredragningar. Om det är motiverat kan styrelsen kalla en utomstående sekreterare. Styrelsen kan delegera beslut i frågor inom sin behörighet till Blodtjänsts direktör enligt bestämmelserna i Röda Korsets arbetsordning. Ordföranden kallar styrelsen till möte. BLODTJÄNSTS DIREKTÖR OCH LEDNINGSGRUPP Blodtjänsts direktör ansvarar för den operativa verksamheten och dess utveckling. Direktören kan delegera handläggning och beslutsfattande i enskilda frågor till underställda medarbetare. Direktören biträds av ledningsgruppen vars uppgifter är strategisk ledning och utveckling handledning, koordinering och utveckling av olika verksamhetsområden deltagande i beredningen av frågor som presenteras för styrelsen utveckling av ledningsgruppens arbete. Organisationen Direktör Medicinska experttjänster Kommunikation Blodgivningsverksamhet Blodprodukter Nya behandlingsformer och produktutveckling Personalavdelning Ekonomi, inköp och logistik IT-administration Kvalitetsledning och verksamhetssystem 30 ÅRSBERÄTTELSE 2011

33 BLODTJÄNSTS STYRELSE I SLUTET AV 2011 Från vänster: Gunvor Kronman, Timo Saini, Kirsi Komi (ordförande), Eero Rämö (vice ordförande), Tuula Oksanen, Kai Parkkola blodtjänsts styrelseordförande under tiden januari till september 2011 var Timo Korvenpää. PrinciPer för ekonomiförvaltningen Kostnaderna för Blodtjänsts verksamhet och dess utveckling täcks med intäkter från verksamheten. Blodtjänst har sedvanliga ansvarsförsäkringar och andra försäkringar som verksamheten kräver. För täckning av andra risker som gäller blodtjänstverksamheten betalar Blodtjänst till Röda Korset en andel av omsättningen från försäljningen av blodprodukter som fastställs av Röda Korsets styrelse. Blodtjänsts styrelse ansvarar för förvaltningen av Blodtjänsts egendom. Beslut om försäljning och köp av fast egendom fattas dock av Röda Korsets styrelse efter att ha hört Blodtjänsts styrelse. Röda Korsets styrelse fastställer Blodtjänsts pensionsansvar enligt Röda Korsets tilläggspensionsreglemente. En intern balansräkning, resultaträkning och kassaflödesberäkning över Blodtjänsts intäkter, kostnader och tillgångar utarbetas och redovisas för Röda Korsets styrelse minst två gånger om året. Bokslutet och budgeten för Blodtjänst sammanslås med bokslutet och budgeten för Finlands Röda Kors. Blodtjänsts styrelse har till uppgift att tillsätta och avskeda medlemmar i ledningsgruppen ansvara för verksamhetens strategiska riktlinjer övervaka den operativa verksamhetens säkerhet och resultat framlägga förslag till Blodtjänsts verksamhetsplan och budget för följande år till Röda Korsets styrelse framlägga förslag till Blodtjänsts årliga verksamhetsberättelse och bokslut till Röda Korsets styrelse fastställa ekonomi- och upphandlingsreglemente för Blodtjänst som komplement till Röda Korsets ekonomireglemente fastställa anvisningar för personaladministrationen ge utlåtande till Röda Korsets styrelse vid utnämning av Blodtjänsts direktör ge utlåtande till Röda Korsets styrelse vid behandling av inköp och försäljning av Blodtjänsts fasta egendom förbereda övriga ärenden som gäller Blodtjänsts verksamhet som behandlas av Röda Korsets styrelse verkställa övriga uppgifter på uppdrag av Röda Korsets styrelse. Årsberättelse