Övriga föredrag från Nätverksträffen november 2015

Transkript

1 Övriga föredrag från Nätverksträffen november 2015 Genomgripande samordning av fastighetssystem för SABO-företagen SABO:s Anders Johansson berättade om marknadsplatsen fastmarket.se som samlar många olika tjänster kopplade till driften av en byggnad och kan använda samma kommunikationsinfrastruktur. - Hittills har trådbunden kommunikationsstruktur varit mer pålitlig än trådlös även om vi inte tar ställning för en viss teknik, säger Anders Johansson. Initiativet har syftat till att få olika komponenter att tala med varandra i ett och samma system. För att åstadkomma det har fastapi utvecklats vilket är en ny branschstandard för kommunikation. SABO har arbetat med inom BoIT, ett nätverk inom SABO, som representerar tillsammans lägenheter. Genom att samla så många har man kunnat ställa krav på att alla andra system fungerar med fastapi. Ett sådant exempel som man arbetat vidare med och utvecklat är individuell mätning och debitering. Ett system under uppbyggnad är för fastighetssektorn gemensamt system för lås och passage som kan vara till stor hjälp för andra aktörer, t.ex. energiföretag, som gör regelbundna besök i byggnaderna. Nästa steg var att etablera en marknadsplats för delade tjänster och den är redan uppe: Initiativet har tagit fart men utmaningen i början var att få med de stora leverantörerna av fastighetssystem: - Det tog ett år att övertyga dem, avslutar Anders Johansson, men nu stöder dem initiativet. Plattformen är förstås öppen för andra än SABO-företag och intresse finns från bostadsrättsföreningar och lokalhyresföretag. Hållbarhetsarbetet stort och lönsamt inom AMF Fastigheter Michael Eskils, AMF fastigheter, är miljöchef på AMF Fastigheter. Hans eget intresse för miljö väcktes redan på 1980-talet i samband med Exxon Valdezkatastrofen. Jordens resurser överutnyttjas redan men enligt Sternrapporten så är det billigare att åtgärda problemen ju tidigare man börjar. AMF Fastigheter har verksamheten koncentrerad till stockholmsområdet. Kontor och handelsplatser utgör majoriteten i ägandet. Företaget är ägt av AMF som förvaltar ett kapital om 530 miljarder åt cirka 4 miljoner kunder. - Energianvändningen är av hörnstenarna i hållbarhetsarbetet, de andra är avfall, materialval och inomhusmiljö, berättar Michael Eskils. Hållbarhet innebär arbete i alla tre dimensionerna i hållbar utveckling och det blir inte hållbart i längde om inte åtgärder vidtas med hänsyn tagen till de tre dimensionerna. Ett sådant exempel på omfattande renovering med alla tre dimensionerna i fokus är den pågående renoveringen av Gallerian, mitt i Stockholms city.

2 - Vi bygger bland annat än akvifär under gallerian. Det är ett system för att kunna bli självförsörjande på värme och kyla, berättar Michael Eskils. Det krävdes en vattendom för att få bygga akvifären som också behöver en värmeväxlarlösning för att få upp temperaturen till nödvändig temperatur för värmesystemet. År 2009 antog man ett energimål om 25 procents minskning och har år 2014 klarat hela 35 procent minskad energianvändning som under perioden inneburit 100 GWh minskad energianvändning. En erfarenhet är att engagerade energitekniker är en nyckel till framgång. - Investeringskostnaden för hela programmet är 35 Mkr och besparingen under perioden har varit 87 Mkr och marknadsvärdet har ökat med 500 Mkr under perioden, säger Michael Eskils. Gallerian kommer att certifieras enligt LEAD-märkningen. AMF Fastigheter fick också priset Sweden Green Building Award för renoveringen av det så kallade SWECO-huset. Lagstiftningen ger kunden rätt att överföra mätdata till tredje part I både ellagen finns det sedan år 2014 en rätt för kunden på begäran att överföra mätdata till en tredje part. Kring detta går det att föra en etisk diskussion. Äganderätten till mätvärden för el tillhör alltså kunden själv. För fjärrvärme är inte regelverket lika tydligt men har en liknande innebörd. En fråga för en att ta ställning till är vad man kan göra med mätvärden utan kundens medgivande. Energiföretaget sitter ofta på kunskap om byggnaders energianvändning nedbrutet på timmen, dygnet, månaden och året. Det ger en unik kunskap om var det finns affärsmöjligheter för energitjänster. En utomstående energitjänsteleverantör har inte denna kunskap och kan inte begära ut den utan kundens medgivande. - Det råder en viss ironi i att ens årsinkomst är offentlig hos Skatteverket men ens energianvändning är en hemlighet, avslutar Magnus Lüttkens på Energimolnet som deltog i ett panelsamtal på konferensen om etik kring mätvärden. Resurseffektiva energisystem forskningsområde i Falun och Borlänge Företagsforskarskolan Reesbe fokuserar på resurseffektiva energisystem och utbildar företagsanknutna doktorander i ämnet i syfte att öka kunskapsnivån ute i företagen. Moa Swing och Tina Lidberg är doktorander på Falu Energi och Vatten respektive Borlänge Energi. I forskningsprojektet tar man bland annat hur olika beräkningssätt påverkar valet av uppvärmningssystem, samt hur energieffektivisering av byggnader påverkar det omgivande energisystemet och växthusgasutsläppen därifrån. - Ibland är det svårt att förstå vilka antaganden som olika aktörer använder i sin redovisning av effekter av effektiviseringsåtgärder, säger Moa Swing. Det går att inte att jämföra åtgärder om man inte redovisar vilka antaganden man gjort om till exempel systemgränser, primärenergifaktorer osv. - Det finns åtminstone sexton olika sätt att redovisa och beräkna primärenergi, fortsätter Moa Swing, och vi tar inte ställning i projektet till vad som är rätt metod. Koncernnytta är ett begrepp i Borlänge. Både energibolaget, Borlänge Energi, och Tunabyggen, det kommunala energibolaget ingår.

3 - Att studera energieffektiviseringsåtgärder i allmännyttan i ett kommunalt system är ämnet för min forskning, säger Tina Lidberg. I detta projekt studeras effekten av olika åtgärder som till exempel installation av FTX-system mot klimatskalsåtgärder. Det som komplicerar beräkningarna är att de två städernas fjärrvärmesystem är ihopkopplade och den gemensamma ledningen utgör en ackumulatortank. - Studien kompletteras med en ekonomisk analys av effekter på kommunkoncernen av energieffektiviseringsåtgärder som leder till minskade intäkter för fjärrvärmebolaget och men lägre kostnader för bostadsbolaget, avslutar Tina Lidberg. Att bygga ett team vad ska man tänka på? Energitjänster är som verksamhet mer eller mindre etablerad hos Svensk Energis och Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag. Det finns olika sätt att organisera verksamheten egna resultatenheter, egna bolag eller i någon slags matrisorganisation och det finns olika skäl till det. Vid förra träffen i maj 2015 uttrycktes önskemål om lite mer kunskap om teambyggande. - Gemensamt är att ett team inte bör vara för stort för att kunna fungera i vardagen, inleder Glenn Basth Nilsson. Ett team ska inte vara större än 6-8 personer för att kunna hållas ihop. Målet bör vara känt och förstått av alla. Detta är viktigt för uppföljningen. Enighet kring spelregler skapar framgång. Att leda ett team ställer krav på ledaren. Att vara tydlig med krav, men inte otrevlig, är en bra ledstjärna. Att kunna coacha, inspirera och bekräfta medarbetarna är en utmaning. - Att som ledare kunna se de lite tystare, mer tillbakadragna medarbetarna är en viktig uppgift, säger Glenn Basth Nilsson, och viktig för förtroendet från dessa personer. En ledare bör gilla folk, föregå med gott exempel och reflektera över sin ledarroll regelbundet. - Att skapa en positiv attityd till arbetet utgör enligt forskning upp till procent av resultatet, fortsätter Glenn Basth Nilsson. Cirkulera uppgifter är ett sätt att ställa krav på medarbetarna och skapa variation i arbetet. Att sprida ansvaret får folk att komma ut ur boxen. Berömma även det som är mediumbra är bättre än klagomål. - En grupp mår bra av olika personligheter och som ledare ska man inte sträva efter att tillsätta sin egen kopia, det blir inte dynamiskt i längden, säger Glenn Basth Nilsson. Personlighetsstilar kan uttryckas som sociala (inkännande), teammänniskor (här hittar men chefer), strukturmänniskor (ofta ingenjörer, gillar fakta) och operativ (mycket här och nu, resultatjägare). Det finns självfallet otal varianter, teorier och analysverktyg. Vid problem i teamet måste man öppet diskutera motgångar, ta tag i konflikterna och vara rak och tydlig. I värsta fall får man byta ut personen som motarbetar. Energikartläggning i stora företag en process i nära samverkan med Energimyndigheten Ett krav i Energieffektiviseringsdirektivet är att stora företag ska göra en energikartläggning. Definitionen är inte lätt att tillämpa även om den på ytan är lätt att läsa: fler än 250 anställda och minst 50 M euro i omsättning eller

4 minst 40 M euro i anläggningstillgångar. På grund av regler om ekonomisk verksamhet, anknutna företag mm så kommer fler företag att omfattas. - Vi anser att definitionen bör ses över, säger Anders Pousette från Energimyndigheten. I sin nuvarande form är den svårtolkad och svår att tillämpa. Har företaget ett miljö- eller energiledningssystem (till exempel ISO 50001) så finns vissa genvägar och kartläggning kan göras inom ramen för det systemet. Företag med ett sådant system uppmanas att kontakta sin revisor för att se om företaget har kapacitet att granska kartläggningen. - Kartläggningens innehåll bör följa en standard, till exempel SS EN , fortsätter Anders Pousette, och det som undantas är energianvändningen man saknar rådighet över. Ett sådant exempel är energi som hör ihop med den byggnad man hyr en lokal i. Energimyndigheten har tagit fram en allmän vägledning för kartläggningen (läs mer på myndighetens hemsida) och Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har tagit fram en vägledning för energiföretag. - För ett energiföretag handlar det om att kartlägga till exempel den energi som används i byggnaden man bedriver verksamheten i, säger Anders Pousette. Senast den 5 december 2015 ska berörda företag rapportera in till Energimyndigheten om de är berörda av kravet. Företaget ska rapportera in lite detaljer kring hur man avser att genomföra kartläggningen, kommer man att anlita en certifierad kartläggare eller inte. Energimyndigheten har bistått i arbetet med att ta fram Svensk Energis och Svensk Fjärrvärmes vägledning för sina medlemsföretag. Certifiering av personer för att utföra energikartläggningar Kartläggningen ska utföras av certifierad person. Ett första företag har ansökt hos SWEDAC att bli certifieringsorgan för personer. Beslut om att godkänna företaget har ännu inte fattats. Kravet på personerna är omfattande, krav som energibranschen stöder. - Kravet att anlita en sådan person ska borga för att energikartläggningen får hög kvalitet och kostnadseffektiva åtgärder identifieras, säger Henrik Wingfors. Gröna IT-innovationer för fjärrvärme Forskningen inom energibranschen är samlad numera i Energiforsk och ett av de ingående programmen är Fjärrsyn. Forskning kring digitala tjänster för fjärrvärme är ett spännande område som ligger väl i linje med digitalisering av samhället i övrigt. I EU-perspektiv ryms detta väl inom alla initiativ som tas för smartare städer. - Vi har världens bästa fjärrvärme, säger Johan Emanuel från IMCG, som arbetar i fjärrsynsprojektet. Ryktet hos kunderna är i allmänhet gott men kunderna känner knappt till fjärrvärmen. Hållbarhetsperspektivet är viktigt för verksamheten och miljövinsterna enorma för städerna. - För några decennier sedan var nästan varje vinterdag i Göteborg en inversionsdag, minns Johan Emanuel. Nu är det inte så längre. Digitalisering är mer än diskussionsgrupper på facebook. Att upprätta en digital kundrelation kan spara tid och pengar för både kunden och energiföretaget. Appar till mobilen har utvecklats som kopplar ihop undercentralen och elabonnemang hos hushållen och synliggör effekten av

5 olika åtgärder. På den app som visades vid konferensen så går det att välja komfortläge för huset i fråga och se när en person duschade och hur länge. - Vi har stor nytta av referensgruppen som kommit med mycket input från fjärrvärmens vardag och appens funktioner speglar det som kunderna söker, säger Johan Emanuel. För energiföretaget kan uppkopplingen leda till enkla vinster som att man kan se direkt att en undercentral är avstängd när kunden ringer och klagar på att värmen inte fungerar. Medlemmarna delar med sig av sina erfarenheter Luleå Energi Luleå är ett industriellt centrum med lång tradition inom metallurgi men numera en av Europas största serverhall facebooks. Jenny Rehn, avdelningschef energitjänster, berättade om Luleå Energis arbete med energitjänster. Tjänsterna ligger inom elnät, fjärrvärme, mätvärden och övriga konsulttjänster. Arbetet är upplagt som avdelningsövergripande inom företaget vilket ställer krav på genomtänkt kommunikationsarbete. Det finns ett tydligt mål från ledningen och det är att Tjänster är en del av vår framtid. Enkla tjänster är drift av undercentraler. En tredjedel av fjärrvärmekunderna har avtal om så kallad Trygg Värme. Service på högspänningsanläggningar är en annan tjänst. - Konsulttjänsterna är mer anpassade efter kundens särskilda behov och ett sådant exempel är energiutredningar, berättar Jenny Rehn. Säljkanaler är till exempel Luleå Arena, Luleå är en stor sportstad med ett skickligt dambasketlag förutom hockey förstås. Framtidens tjänster är solceller (Luleå är sommartid en av Sveriges solsäkraste städer) och laddstationer.