Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Utbildningsmaterial för projektets kursdeltagare

Transkript

1 Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt Utbildningsmaterial för projektets kursdeltagare

2 Inledning Jämställdhet brukar beskrivas som ett tillstånd där alla kvinnor och män har samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter. I Sverige är samtliga riksdagspartier eniga om att detta är något vi bör eftersträva. Regeringens jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas.( Det finns idag ett stort behov av utbildningsinsatser där teori och praktik varvas med ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En grundläggande ambition i detta material är att försöka se de mänskliga behoven istället för att fokusera på vad som traditionellt betraktas som kvinnligt eller manligt. Det är vår förhoppning att detta material skall inspirera dig att sträva efter likabehandling, entreprenörskap och jämställdhet. Kvinnligt Manligt Mänskligt -2-

3 Vad är jämställdhet? Jämställdhet enligt de nationella politiska målen är: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Hur ser verkligheten ut? Om vi granskar nedanstående statistiska diagram ser vi att mycket arbete återstår tills de nationella målen är nådda. Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande......men tre chefer av fyra är en man...och män har makten i näringslivet Styrelseledamöter i börsnoterade företag VD:ar i börsnoterade företag -3-

4 Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet Förvärvsinkomst i åldern 20 år och äldre efter ålder 2006 Medianinkomst i 1000-tal kr Delmål 3: En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet En vanlig vecka - obetalt arbete r timmar En vanlig vecka ägnar en kvinna 8 timmar mer på obetalt arbete än en man. -4-

5 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Personer som varit utsatta för sexualbrott 2006 i procent (Brå) år år år år Anmäld misshandel 2008, offer i åldern 15 år eller äldre (Brå) Av bekant ute Av obekant ute Av bekant inne Av obekant inne -5-

6 Jämställdhetsbegreppet Ordet jämställdhet har olika betydelser beroende på vem och i vilket sammanhang termen används. Jämställdhet handlar inte om en enda fråga utan berör många områden. I Sverige är Jämställdhet avgränsat till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp alla människors lika värde Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna och intar en särställning i svensk politik Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Allt är inte jämställdhet Begreppen Jämlikhet och Jämställdhet blandas ofta ihop. Ofta används begreppet jämställdhet när man menar jämlikhet och tvärtom. I stället kan det många gånger vara lämpligt att i dagligt tal använda termen mänskligt. Kvinnligt manligt mänskligt är begrepp som ofta är bättre för att beskriva förhållanden mellan människor. Vi har alla olika bakgrund och erfarenheter, som format oss till de människor vi är, vilket innebär att alla kvinnor och män inte beter sig lika. Dominerande människor finns i båda könen, och då finns det alltid andra som känner sig överkörda och osynliggjorda. Detta är ett ojämlikt förhållande. Hårda och mjuka fakta Ett vanligt sätt att studera jämställdhet är att räkna antal kvinnor respektive män. Detta kan man se som hårda data. De mjuka däremot försöker värdera makt och inflytande. I dessa begrepp kan vi också innefatta taltid och allmänt mentalt utrymme. Det visar sig ofta att kvinnor inte tar lika mycket taltid som män på möten och kanske därmed inte är lika aktiva i beslutsprocessen. Dessa mjuka värden är således svårare att redovisa statistiskt men visar på vikten av att reflektera och diskutera de individuella upplevelserna med berörda parter. Har alla fått säga sin mening? Att öka medvetenheten kring detta faktum är en mycket viktig förutsättning för absolut jämställdhet på arbetsplatsen. -6-

7 Ekonomiska konsekvenser Ett grundläggande faktum är att ojämställdhet och fattigdom går hand i hand. I de fattigaste utvecklingsländerna är kvinnans ställning mycket låg och i ett rikt land som Sverige har jämställdheten höga siffror. Följaktligen går även jämställdhet och tillväxt hand i hand Förutom att jämställda företag är mer lönsamma måste vi också betrakta jämställda verksamheter som viktiga tillväxtfaktorer i hela samhället. Inom den offentliga verksamheten kan man även ställa sig den omvända frågan: Vad kostar ojämställdheten? Kostnader för mäns våld mot kvinnor Som ett exempel kan vi studera de siffror som publicerades av Socialstyrelsen i Sverige i slutet av 2006 i rapporten Kostnader för våld mot kvinnor där de samhälleliga kostnaderna för mäns våld mot kvinnor beräknas ligga på mellan 2,7-3,3 miljarder kronor per år. Kostnaderna inbegriper vård och sjukhusvistelser, polisingripanden, kostnader för rättsväsende, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer som arbetar med kvinnofrid. Till detta kan också tilläggas ett produktionsbortfall på grund av dödsfall, längre eller kortare sjukfrånvaro eller frihetsberövande. -7-

8 Begrepp och definitioner Jämställdhet Innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män. Kvinnor män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetsintegrering En strategi som innebär att beslut på alla nivåer inom alla samhällsområden och verksamheter ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Världens länder enades om jämställdhetsintegrering som strategi för jämställdhet vid FN:s konferens i Beijing Kön Med kön avses det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställs för henne eller honom. Kön är en kategori. Könsroll/Genusroll Sammanfattande term för traditionella föreställningar om skillnader mellan könen avseende beteende, värderingar, normer, resurser och makt. Som exempel kan nämnas att vissa beteenden, kläder och sysslor traditionellt har getts en kvinnlig eller manlig stämpel. Könsmaktsordning Enligt teorin om könsmaktsordning finns en maktordning i samhället mellan könen, där kvinnor är underordnad män. Begreppen är snarlika begreppen genussystem/genusordning och inom forskningen finns ingen egentlig skillnad i innebörd mellan begreppen. Jämlikhet Jämställdhet avser förhållanden mellan könen och jämlikhet avse rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhället. Jämlikhet utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett exempelvis kön, etnicitet, religion, social tillhörighet och ålder. Genus Begreppet genus används för att beskriva att relationen mellan könen, liksom kvinnors och mäns beteenden, sysslor och vad som anses kvinnligt eller manligt inte är biologiskt givet utan socialt och kulturellt konstruerat. Genus är föränderligt över tid och rum. -8-

9 Motstånd till jämställdhetsarbete Jämställdhetsarbete kan aktivera motstånd. Motståndet kan förstås mot bakgrund av att arbetet kan ifrågasätta föreställningar om oss själva, som kvinnor respektive män, som vi tar för givna. Maktrelationen mellan kvinnor och män som kategorier är ett förhållande som berör alla, eftersom vi kategoriseras med utgångspunkt från kön. Flera studier har samtidigt visat hur män i allmänhet är mer negativt inställda till jämställdhet än kvinnor. Detta kan bero på en form av omedvetenhet (könsblindhet) i kombination med att män själva inte upplever några problem Flera forskare har samtidigt konstaterat att mäns motstånd på sätt och vis är logiskt med tanke på att de tillhör den kategori som har mest att vinna på att status quo bevaras: Män tjänar mer och har lättare att avancera på arbetsmarknaden, de gör mindre av det obetalda hemarbetet och har högre status i samhället. -9-

10 Vad innebär ett entreprenöriellt förhållningssätt? Utvecklingspotentialen hos kvinnors och mäns företagande behöver bättre nyttjas för att få en bättre näringslivsstruktur och fler livskraftiga företag. För att tillvarata potentialen krävs att befintliga företagsfrämjande strukturer vidareutvecklas och anpassas till människors förutsättningar, och till nya och växande branscher. Så skriver regeringen på sin hemsida för att förklara sina strategiska satsningar för att främja jämställda villkor för entreprenörskap. Innebär då alltid entreprenörskap att starta företag? Nej! Det handlar snarare om att uppmuntra och stödja nytänkande och kreativitet hos de anställda, vilket gynnar utvecklingsarbetet och produktiviteten i företaget. Att hitta nya vägar till problemlösning och våga delta i ett förändringsarbete kräver nytänkande. Jämställdhetsarbetet innebär ett förändringsarbete som kräver just dessa egenskaper för att nå effekt. Jämställdhet och entreprenörskap hand i hand Kreativitet och Dessa arbetsområden bör därför gå hand i hand och kan naturligtvis även leda Nytänkande vidare till att exempelvis förbättra statistiken när det gäller kvinnligt företagande. I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar. Ändå har det funnits hundratusentals kvinnor runt om i landet som med framgång har drivit företag. Men deras historia är till stor del okänd och oskriven. Även i dagens medier skildras oftast de manliga företagarna, också i branscher och regioner där många företagare är kvinnor. -10-

11 Arbetsmarknaden Svenska kvinnors förvärvsfrekvens är bland de högsta i världen. Därför kallas Sverige världens mest jämställda land. Ändå har Sverige en av Europas mest uppdelade arbetsmarknader. Kvinnor och män befinner sig i olika branscher, i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Bara 10 procent av alla kvinnor och män finns i yrken med jämn könsfördelning. Kvinnor har sedan mitten på 60-talet etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden och idag finns lika många kvinnor som män i förvärvsarbete, även om nästan hälften av alla kvinnor arbetar deltid. Medelarbetstiden för män har sedan 60-talet minskat och beräknas sjunka från 40 timmar till 36 timmar år För kvinnornas del gäller motsatsen: kvinnor förväntas öka sin arbetstid från 34 timmar per vecka till 35 timmar. En förklaring till kvinnors ökade arbetstid är att yngre kvinnor förväntas arbeta heltid till skillnad från dagens deltidsarbetande äldre kvinnor. Lika möjligheter i arbetslivet för kvinnor och män? Genom en hög trivsel på arbetet skapas en attraktionskraft hos arbetsgivaren och ger goda förutsättningar för tillfredsställelse och individuell utveckling i arbetet oavsett kön. Lika arbetsförhållanden i arbetslivet är en viktig nyckel till jämställdhet inom alla områden i samhället. Jämställdhet har dock i hög grad betraktats som en kvinnofråga, men det är nödvändigt att arbetet med jämställdheten blir en gemensam fråga för både kvinnor och män. Arbetsmiljön ett gemensamt ansvar Arbetsmiljön är en viktig förutsättning för trivseln på en arbetsplats och kräver ett systematiskt arbete med att kartlägga, förbättra och utvärdera miljön. Varje arbetsplats har en skyldighet att skapa lika eller olika möjligheter och villkor för kvinnor och män. Detta kräver då i sin tur att alla engagerar sig i sin arbetsmiljö. Tillsammans med kollegorna bör man identifiera vilka förbättringar som behöver göras och sedan arbeta för att försöka förändra situationen. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön är det idén om ett gemensamt ansvar som ligger till grund för det som kallas systematiskt arbetsmiljöarbete. Jämställda företag skapar en bättre arbetsmiljö för personalen, som gör ett bättre jobb, vilket också ger affärsnytta. Företagen blir alltså mer lönsamma och därmed också attraktiva arbetsplatser. -11-

12 Maktstrukturer på arbetsplatsen Att genom statistik studera hur jämställd en arbetsplats är, det vill säga att räkna procentuell fördelning av kvinnor och män, är en vanlig metod som man brukar benämna representation. Visst har representationen betydelse men det räcker inte. En viktig aspekt är vilka som får del av och i så fall hur stor del av tid och resurser. Vilkas erfarenheter tas tillvara? Hur ser maktfördelningen ut? Vilka sätter dagordningen? Vem fattar besluten? Löneskillnader De tio vanligaste yrkesgrupperna omfattar 43 procent av alla anställda kvinnor och 34 procent av alla anställda män. I åtta av dessa tio yrkesgrupper har kvinnor i genomsnitt klart lägre lön än män. Bland vård- och omsorgspersonal har män ca 100 kronor mer i lön. I yrkesgruppen grundskollärare har kvinnor och män lika hög lön. Generellt kan sägas att kvinnor tjänar mellan 80-90% av männens löner i Sverige. Även kvinnor inom traditionellt mansdominerade yrken, t ex inom fackförbundet Metall, tjänar kvinnorna i genomsnitt 93,5% av männens lön. (2006). Utbilda rätt och öka rekryteringsbasen Mellan 2000 och 2015 pensioneras närmare 40 procent av den svenska arbetsstyrkan. Samhället bör skapa utbildningar som motsvarar de behov som finns i näringslivet. Företagen måste aktivt marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare. Framtiden skapas nu. Våra barn och barnbarn ska ha förutsättningar att leva fria och jämställda liv i ett samhälle utan förtryck och orättvisor. Som vi kunnat konstatera lever vi med en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Men, tycker kanske någon, vad gör det? Är det inte okej för tjejer att jobba inom vården och skolan och killar inom industri och teknik? För att svara på detta måste man se framåt och fundera över hur det samhälle vi vill leva i skall se ut. Vilka kompetensbehov har vi för att kunna behålla vår goda levnadsstandard i framtiden? -12-

13 -13-

14 Det ser ut att bli stor brist på t ex, lärare, högskoleingenjörer, tandläkare och andra vårdutbildade. Här är det inte ungdomarnas brist på intresse utan bristen på utbildningsplatser som styr. Källa: hsv.se, Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, Rapport 2009:5 R -14-

15 Argument för en jämställd arbetsmarknad Alla är vi brukare av varor och tjänster kvinnor använder datorer, mobiltelefoner, bilar, köksmaskiner etc i minst lika stor utsträckning som män. Alltså måste både män och kvinnor delta i utvecklingsarbetet kring dessa produkter. Både män och kvinnor blir föräldrar och bör delta i barnens uppfostran och utbildning lika mycket. Både flickor och pojkar går i skolan och bör möta lärare av båda könen. Alla blir vi, både män och kvinnor sjuka och skall kräva en jämställd och rättvis vård av både män och kvinnor inom vårdyrket. Listan över argumenten för en jämställd arbetsmarknad kan göras mycket längre men överordnat är att vi måste förse samhället med den kompetens som kommer att behövas. Dynamiken i ett utvecklingsarbete med både kvinnliga och manliga erfarenheter skapar förutsättningar för bättre produktionsresultat av både varor och tjänster. Individens eget ansvar På lite längre sikt har kvinnors möjligheter och position på arbetsmarknaden förändrats men trots detta kan vi konstatera att utvecklingen går långsamt och vi har idag fortfarande en starkt segregerad arbetsmarknad. Hur kan vi då arbeta för att bryta det traditionella mönstret och få pojkar och flickor att kunna se bortom omvärldens förväntningar och tillgodose sina egna behov? Varje individ måste ta ett eget ansvar och ställning i frågan: Vad är jämställd arbetsmarknad för mig? Vad kan jag vinna på detta? Hur kan jag som enskild individ påverka utvecklingen? Vilket ansvar har jag? Vilken kunskap behöver jag? -15-

16 Arbetsmarknadens ansvar Könsuppdelning dålig flexibilitet Den svenska arbetsmarknaden är fastlåst i sin könsuppdelning. Det är en arbetsmarknad där kvinnor ofta arbetar i lågbetalda yrken med offentliga arbetsgivare och välbetalda män finns i näringslivet. Fastlåsningen i olika sektorer är utan tvekan den främsta orsaken till att löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortfarande är stora. Deras yrkesval må vara självvalda men valen är gjorda utifrån de normer och förväntningar som de samhälleliga strukturerna och könsrollerna ger oss. Höga sjukskrivningstal Kvinnor arbetar på offentliga arbetsplatser med lågt inflytande, med följd att offentliga sektorn har högst andel sjukskrivna. TCO:s rapport Låg rörlighet ökar sjukskrivningarna, augusti 2005, är den senaste i raden som visar det starka sambandet mellan arbetsmarknadens struktur och risken för sjukskrivningar. En ökad möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden skulle få en positiv effekt på framförallt kvinnors hälsa. Få kvinnliga företagsledare När så stor del av kvinnorna arbetar inom offentlig sektor, där möjligheterna till egen verksamhet är mycket små är det inte förvånande att tre gånger så många män som kvinnor driver eget företag. Konkurrensbegränsande I ett dynamiskt näringsliv som skapar jobb och tillväxt har vi inte råd att avstå från stora delar av befolkningens kompetens och skaparkraft. Det är ett samhällsintresse att näringslivet i Sverige är så framgångsrikt och lönsamt som möjligt. Att på olika grunder bortse från kvinnor är en konkurrensbegränsning som måste bekämpas på samma grund som andra konkurrensbegränsningar. Kvotering? Återkommande i jämställdhetsdebatten är diskussionen kring kvotering inom näringslivet. Utvecklingen går för långsamt när det gäller att få fler kvinnor till toppositioner i samhället. Men går det att förändra genom att kvotera in kvinnor på dessa positioner? Undersökningar visar att väldigt få kvinnor inom näringslivet är för kvotering. Motivet är att kvinnorna vill få en tjänst tack vare sin kompetens, inte på grund av sitt kön. Andra menar att eftersom förändringen går så långsamt måste man använda denna metod för att underlätta förändringsarbetet. Detta är inte bara en kvinnofråga utan även männen måste ta ett ansvar och lära sig se mönster. Vilka rekryteringsmetoder används? Hur sker urvalet? Hur definieras kompetensbehovet? Vilka -16-

17 värderingar baseras beslutet på? Vågar vi bryta rekryteringsmönster? Det är viktigt att hålla debatten vid liv och att själv reflektera över sitt ställningstagande och vilka värderingar det grundar sig på. Jämställdhet och tillväxt Den sjunkande utbildningsnivån för pojkar och det ökande glappet mellan kvinnor och män som avslutar sina högskolestudier, är allvarliga hot mot vår tillväxt och kompetensförsörjning i framtiden. Särskilt glesbygder riskerar att förlora välutbildade kvinnor och få ett mansdominerat samhälle med få välutbildade män. Risken för en befolkningskoncentration till storstäderna ökar och avfolkningsbygderna blir alltmer öde och könssegregerade. Varje kommun arbetar för att öka tillväxten och skapa en attraktiv bygd att bo i men om denna utveckling fortsätter kommer resultatet att bli det motsatta. Företagen måste arbeta för ökad jämställdhet och stimulera männen att studera för att få välavlönade stimulerande arbeten på den lilla orten. Denna tendens har varit tydligt under hela 90-talet men glappet mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå ökar anmärkningsvärt snabbt och blir allt större. En könsuppdelad arbetsmarknad hämmar tillväxten och redan idag kan vi se branscher med uppenbara brister på kompetent arbetskraft. I framtiden finns risk för en ännu mer omfattande brist på arbetskraft. Könsbundna yrkesval gör det svårare att tillsätta lediga arbeten med personal som har rätt kompetens. Ur ett lönsamhetsperspektiv borde företagen intressera sig mer för att tillvarata och utveckla talangerna hos båda -17-

18 könen. Man riskerar annars att gå miste om den stora potential som finns bland välutbildade män och kvinnor. Det finns forskarstudier som visar att jämställda företag är mer lönsamma. I projektet Jämställdhet som framgångsfaktor har man inriktat sig på att plocka fram vilken nytta man har i näringslivet av jämställdhet? Företag har satt fokus på affärsnyttan med att arbeta med jämställdhet i företaget inklusive de interna lagstadgade jämställdhetsplanerna. VD:n för företaget BioGaia, Peter Rothschild säger att det är utvecklande att arbeta för en jämställd arbetsplats där alla medarbetare kan bidra till tankekraft oavsett kön. Vi kan då utnyttja möjligheter på ett bättre sätt. Vi kan se olika perspektiv när vi utnyttjar olikheter och får en belysning som är berikande. Sedan är det mycket roligare. Det är roligare att arbeta när diskussionen blir spänstig. Källa: Boken om Sthlm Jämt, 2007 Kvinnlig, manlig, mänsklig styrka Vi behöver tänka bortom vår idé om att män och kvinnor står i motsats till varandra och fokusera på de mänskliga egenskaperna. Både kvinnor och män är starka och svaga och vi skulle få ett mer variationsrikt samhälle om vi tänkte mer på individer och mindre på våra generaliserande uppfattningar om kvinnor och män. Det vi inte diskuterar är till exempel hur många män som klarar av att jobba som brandmän eller hur många kvinnor som tycker att vårdarbete är som gjort för dem. Vi kan inte stanna vid generaliseringar utifrån kön utan måste ställa oss frågor och fundera på hur vi skall gå vidare. Exempel: Äldreomsorgen är ett fysiskt tungt arbete där det behövs styrka, uthållighet och tålamod. Fysisk styrka är inget som traditionellt förknippas med kvinnor. Trots detta är de flesta kvinnor som arbetar inom omsorgen. Brandman är ett extremt mansdominerat yrke. I yrket behövs ett stort mått av empatisk förmåga, psykisk styrka och att kunna ta hand om människor i kris. Dessa egenskaper är inte traditionellt förknippade med män. -18-

19 Diskrimineringslagen Alla människor har lika värde och rättigheter Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft där de tidigare sju diskrimineringslagarna slogs samman till en lag och diskriminering på grund av ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck förbjuds. Andra nyheter i lagen är att skydd mot diskriminering införs på nya samhällsområden där förbud mot diskriminering hittills inte funnits i lag, nämligen offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Dessutom införs förbud mot diskriminering av praktikanter och av inhyrd eller inlånad arbetskraft. En ombudsman istället för fyra En ny myndighet - Diskrimineringsombudsmannen - ska svara för tillsynen över att den nya lagen följs. I samband med inrättandet av den nya ombudsmannen upphörde verksamheten hos de tidigare fyra ombudsmännen mot diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Den 1 januari 2009 slogs myndigheterna DO, HomO, HO och JämO ihop till en ny myndighet och samtidigt tillträdde Katri Linna som ny myndighetschef och DO. Den nya diskrimineringslagen som började gälla 1 januari 2009 är bredare och täcker fler områden än tidigare lagar. En jämställd arbetsplats På en jämställd arbetsplats har kvinnor och män lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska skriva ned sitt arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män i en plan. Planen för jämställdhetsarbetet ska uppdateras åtminstone vart tredje år. -19-

20 En lönekartläggning skall göras, som följs av en analys och handlingsplan för jämställda löner. Arbetstagare får inte heller missgynnas på grund av föräldraledighet. Det framgår av föräldraledighetslagen. Vem skyddas av lagen? Lagen skyddar mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Du skyddas mot diskriminering om du är anställd är arbetssökande gör en förfrågan om arbete söker eller gör din praktik När gäller lagen? Förbuden mot diskriminering gäller i princip alla arbetsrelaterade situationer, bland annat när du inte blir kallad till en anställningsintervju trots att du har likvärdiga meriter inte blir befordrad eller inte får en utbildning som kan leda till befordran blir uppsagd inte får samma möjligheter till yrkespraktik och yrkesvägledning inte får samma möjligheter till utbildning får försämrade löne- eller anställningsvillkor, blir bortsållad för att det ställs krav på till exempel körkort trots att det inte behövs för att utföra arbetet. -20-

21 NÅGRA EXEMPEL PÅ PRAKTISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE Reflektion På arbetsplatsträffar eller liknande möten är reflektionstid efter mötet värdefullt. Praktiskt kan reflektionen genomföras på följande sätt. Efter avslutat möte ställer alla sig frågan: Tycker jag att mötet genomförts på ett tillfredställande sätt? Har jag blivit respekterad, lyssnad på och fått tillräckligt med talutrymme? Efter några minuters enskild reflektion får alla tillfälle att delge övriga sina upplevelser. Mötesledaren summerar synpunkterna och ger förslag till eventuella åtgärder. Pröva analysera förändra kontinuerligt för att få adekvat förhållningssätt och arbetsmetoder. För ett bra resultat krävs en hög tillåtenhet i gruppen PROVTÄNK! Härskarteknikerna En punkt för jämställdhet/jämlikhet skall alltid finnas på agendan.. Hitta gärna på en lämplig intern benämning som känns bra för er. Låt t ex härskarteknikerna ligga till grund för diskussionerna och låt mötesdeltagarna fritt gärna med lite underliggande humoristisk ton berätta om de har noterat eller upplevt sig ha blivit utsatta för en härskarteknik. Med humor kommer man långt och under den glättiga tonen kan mycket allvar dölja sig och bli en tänkvärd reflektion. Är det något vi måste tänka på i framtiden? Måste vi förändra något? Veckans idé! Ytterligare en punkt på agendan kan vara Veckans/Månadens idé! Låt de anställda komma med förslag på olika förbättringsåtgärder. Det kan gälla arbetsmiljö eller produktion och behöver inte vara fullt utvecklad. Använd Provtänkmetoden tillsammans kanske gruppen kommer fram till ett färdigt förslag. Uppmuntra den kreativa tanken! -21-

22 HÄRSKARTEKNIKER Enligt Berit Ås 1. Osynliggörande Om du blir bortglömd, överkörd eller inte bemött med verkligt intresse är du utsatt för osynliggörande. 2. Förlöjligande Förlöjligande innebär att man får någon att framstå som löjlig och mindre värd. Den som förlöjligar hånar och härmar ofta ironiskt. 3. Undanhållande av information Undanhållande av information innebär att någon hålls okunnig om vissa saker. Om man inte får information får man svårare att utföra sitt arbete och kan börja tvivla på hur man uppfattar saker. 4. Dubbelbestraffning Att bli straffad hur man än gör kan leda till att man känner sig maktlös. Det kan innebära att all tid och energi går åt till att försöka göra rätt. 5. Påförande av skuld och skam Påförande av skuld och skam innebär att man utser en person till syndabock. Några Detta kan förekomma när man anser att tjejer som har djup urringning och kort kjol får skylla sig själva när de blir kallade hora. Även i juridiska processer är detta ett argument som ibland kommer upp i samband med våldtäktsbrott. Pojkar som ofta är stökiga, bullriga och bråkiga får skulden för fler händelser än vad de faktiskt bär skulden för. -22-

23 Härskartekniker enligt Elaine Bergqvist 1. Projiceringsmetoden - Du får själv skulden för det du klagar på 2. Komplimangmetoden - Du skall göra något utöver det förväntade (ex. övertid) 3. Stereotypmetoden - Mindre trovärdig pga det stereotypa fack du tillhör 4. Uteslutningsmetoden Du blir inte sedd i en situation där du borde bli sedd 5. Hierarkimetoden Högst i hierarkin definierar dig med personliga påhopp 6. Tidsmetoden Jag har varit längre/mindre tid på jorden, platsen, gänget 7. Självförvållad Du gör dig och det du säger mindre än vad du är härskarteknik -23-

24 Några viktiga årtal 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några undantag (jur.lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön när de får barn Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en utlänning Lagstadgad betald ledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor som får barn Kvinnor får rätt att vigas till präster LO och SAF beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet Gymnasiet får ny läroplan som stadgar att skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning av inkomsterna för gifta makar införs Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten FN:s kvinnoår. Ny abortlag ger rätt till fri abort till och med 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolans får ny läroplan som stadgar att skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd ger kvinnor rätt att bli tronarvingar Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal för den statliga sektorn FN:s kvinnoårtionde avslutas och strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Ny lag om ogifta sammanboende par Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraledigheten ( pappamånaden ) viks för endera föräldern, och kan inte överlåtas. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. Lag om registrerat partnerskap Första kvinnliga biskopen Ny lag om våld mot kvinnor. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster ("Torsklagen") FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför talet Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner Lagen om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat för att främja studenters lika rättigheter Ny skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen skärps bland annat avseende sexuella trakasserier, repressalier och yrkespraktik. Lagen om förbud mot diskriminering börjar gälla även kön En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan träder i kraft. Nya nationella politiska mål för jämställdhet. -24-

25 -25-