Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning. Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger
|
|
- Ida Eriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger
2 Innehållsförteckning Syfte och avgränsningar Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE) Drivkrafter för utveckling av LFE Systemaspekter på en expansion av solel Hinder för utveckling av LFE Regelverk och stödsystem Lönsamhet inklusive systemaspekter Elnät och koncession Utblick mot jämförbara länder
3 Syfte och avgränsningar
4 Syfte och avgränsningar Syftet med uppdraget är att genomföra en kunskapssammanställning avseende Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem för Intelligent Energy Management Challenge (IEM) med fokus på solel Sammanställningen baseras på pågående och avslutade utredningar, studier och forskningsprojekt. Exempelvis utgår vi från Profus rapport Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemaspekter Energimyndighetens rapporter såsom Vad styr och vad bromsar solel i Sverige? Vid behov kompletteras och uppdateras bilden som dessa rapporter ger. I uppdraget inkluderas att: Lyfta fram styrkor och svagheter med hållbara lokala energisystem (särskilt solel) ur ett system- och samhällsperspektiv. Redogöra för de viktigaste hindren (inklusive frågan om koncessionsplikten). Översiktligt beskriva några exempel på motsvarande diskussion i jämförbara länder.
5 Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE)
6 Varför lokal förnybar elproduktion (LFE)? Det finns flera teknoekonomiska systemaspekter och icke-tekniska, mjukare mer svårmätbara skäl, som talar för att i viss utsträckning stötta LFE. Frågan är då hur stort stödet bör vara och hur det ska utformas för att spegla nyttan med LFE. LFE kan ske med olika tekniker: mikrokraft(värme)verk, små vindkraftverk, bränsleceller, solceller med mera. Beroende på teknikval så ser nyttan olika ut. Störst nätnytta ges av LFE när nätet är som mest ansträngt. På våra breddgrader innebär det styrbar elproduktion framförallt vintertid. I det avseendet bidrar solceller med relativt lite nytta (såvida man inte kombinerar med en batterilösning). Solceller är dock det alternativ som idag uppvisar bäst ekonomiska förutsättningar och störst potential även utan stöd Vad som är lokalt i LFE utgör också en glidande skala och kan påverka nyttan med LFE. Större solcellsanläggningar på mark kopplade till lågspänningsnätet kan också utgöra LFE och i vissa fall vara kostnadseffektivare än att sprida ut motsvarande effekt på flera hustak. Nyttan med LFE är också beroende på hur elnätet ser ut. I länder/regioner med svaga eller till och med obefintliga nät är nätnyttan med LFE naturligtvis större än i länder/regioner med väl utbyggda och starka elnät. Sverige och Norden får anses tillhöra den senare kategorin (med vissa begränsade och lokala undantag).
7 Systemtekniska skäl för LFE LFE reducerar nätförluster på transmissions- och distributionsnivå LFE reducerar reinvesterings- och underhållsbehov för elnäten, men sannolikt i mindre utsträckning i ett land som Sverige Detta styrs generellt av maxlaster och dessa sammanfaller inte med solel på våra breddgrader Bidrar i viss utsträckning till systemtjänster såsom spänningshållning i det lokala elnätet. För solceller begränsas detta dock av det faktum att bidraget är som störst när behovet av systemtjänster är relativt lågt (lågt effektuttag ur näten under sommarhalvåret) Många mindre produktionsanläggningar ökar sannolikt robustheten på produktionssidan och minskar känsligheten för störningar. Men det finns också systemmässiga svårigheter med många, små och spridda anläggningar genom att samordningen försvåras (nyckelfaktor: teknikutveckling inom kommunikation och styrning) Produktionsstörningar som menligt påverkat slutkunder är å andra sidan sällsynta i Sverige.
8 Icke-tekniska skäl för LFE Snabbare att nå förnybarhetsmål med fler potentiella investerare (där flera av aktörerna sannolikt har lägre avkastningskrav än ett konventionellt kraftföretag) Lokal småskalig elproduktion är ett sätt att öka det individuella engagemanget för omställningen av energisystemet och för miljöfrågor. Ingen oanvänd mark behöver tas i anspråk (om ex befintliga tak utnyttjas för solel eller om solpaneler integreras i befintliga byggnader) Reducerar potentiella konflikter med alternativ markanvändning Teknikutveckling kan få extra fart genom att öppna för privata/mindre aktörer: Early adopters bland privatpersoner. Lägre avkastningskrav på riskfyllda investeringar än för exempelvis ett kraftföretag. Många små installationer är sannolikt positivt för teknikutvecklingen för modulära tekniker än få stora installationer ( högre aktivitet ). Spilleffekter till annan teknikutveckling, ex batteriteknik (som i sin tur ger ytterligare systemnytta) och IT. Stötta/utveckla det lokala näringslivet (installatörer, tillverkare, )
9 Ekonomi och LFE Incitamenten för egenförbrukning (som är intimt förknippat med lokal egenproduktion) Kopplas till undvikna kostnader för distribution av el och skatter. Kan vara lönsamt för en privat aktör. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ska lönsamheten villkoras av att nätavgiften speglar de faktiska kostnaderna. Då är sannolikt den fasta delen mycket hög vilket minskar lönsamheten för solceller på våra breddgrader eftersom de i sig inte ger någon reell effektminskning. Skatterna har inget med systemnytta att göra. Även om exempelvis solceller är en modulär teknik finns skalfördelar, inte minst i relation till kringutrustning och installation. Större anläggningar är således billigare att bygga (ännu tydligare för annan lokal mikroproduktion)
10 Vad talar emot LFE? Ett system med många lokala produktionsnoder är betydligt svårare att samordna och styra än ett mer centraliserat system (nyckelfaktor: teknikutveckling inom kommunikation och styrning). Den potentiella nätnyttan kan snabbt övergå i en nätbelastning om en kritisk gräns för lokal elproduktion överskrids. Skalfördelar även för solceller (och andra modulära småskaliga tekniker), det vill säga det är billigare med större anläggningar, allt annat lika. Samlokaliseringsvinster med exempelvis vindkraft mer lämpliga för större installationer. Privatpersoner kan komma att stå för en viktig del i vår gemensamma elförsörjning Är det bra för robustheten i elsystemet? Kommer regleringar och krav att följas i samma utsträckning som man kan förvänta sig av professionella aktörer? (jämför exempelvis en viss underlåtenhet att anmäla inmatning på elnätet som noterats av elnätsföretag)
11 Sammantaget om styrkor och svagheter för LFE Det finns skäl som man rimligen kan anföra för att satsa extra på just decentraliserad/lokal elproduktion. De direkta systemnyttorna är dock sannolikt små i Sverige/Norden. De icke-tekniska nyttorna kan vara signifikanta, men är å andra sidan mycket svåra att kvantifiera. Liknande icke-tekniska nyttor finns dessutom i andra delar av energisystemet och i andra samhällssektorer exempelvis: subventionera svenska elbilar istället för solceller ger det mer för våra skattemedel?
12 Innehållsförteckning Syfte och avgränsningar Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE) Drivkrafter för utveckling av LFE Systemaspekter på en expansion av solel Hinder för utveckling av LFE Regelverk och stödsystem Lönsamhet inklusive systemaspekter Elnät och koncession Utblick mot jämförbara länder
13 Drivkrafter för LFE
14 Intresse för solel hos allmänheten [1] Intresset är stort för att producera egen el, och då främst genom solel Främsta drivkrafter är Miljörelaterade Vara oberoende Ekonomi (billigare i längden) men få köper grön el idag 80% Hur skulle du vilja producera din egen el? Intresset finns men det krävs mer för folk ska agera* *Investeringar i solel sprids ofta i grannskap 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Solel Vindkraft Övrigt Vet ej Uppläsning av alt Spontana svar
15 Intresse för solel hos organisationer [1] Främsta drivkrafter för solel är miljö och marknadsföring Målet är vanligen att vara klimatneutral, där solel är en del för att kunna nå hela vägen. Marknadsföring mot kunder, för att stärka relationer med hyresgäster (fastighetsbolag). Viktigt att investering i solel syns! Långsiktigt och strategiskt viktigt att vara framåt idag för att bli mer framgångsrik om 10 år. Styrmedel och stöd är en viktig del för att investeringar ska ske i dagsläget Skiljer något i uppfattning avseende stödet (från allt för osäkert till att man räknar med det). De flesta vill inte att det ska finnas stöd långsiktigt utan man menar att solel måste klara sig på egna meriter. Ser en risk i att man trappar ned stöder för tidigt. Erfarenheter av genomförda investeringar i solel är generellt sett goda Lönsamheten är tveksam, men kalkylen skiljer sig kraftigt åt Stor skillnad mellan aktörer, kalkylräntan som används är från 3 % upp till 11 %.
16 Systemanalys avseende en kraftig expansion av solel
17 TWh TWh Elproduktion i Sverige [1] Profu och Chalmers har genomfört en systemanalys om effekterna av en kraftig expansion av solel Analysen inkluderar två olika ansatser: 1. Hur stor mängd som är kostnadseffektiv att bygga ut (se figur nedan). 2. Olika mängd solel tvingas in i systemet för att analysera resulterande systemeffekter (kommande bilder). Det är kostnadseffektivt med ca 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (ca 2035). 200 Elproduktion i Sverige (referensfall) Solel Solelsproduktion (ref+känslighetsanalys) Vattenkraft Kol Gas Vind Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart Ref Snabbare tekn utveckl Tidigare utfasning av stödsystem Bruttoelanvändning Referensfallets kostnadsreduktion: -35% ( ) -40% ( ) Känslighetsanalysens kostn.red: -40% ( ) % ( )
18 EUR/MWh Prisbildning vid en stor andel variabel elproduktion Figuren visar modellresultat avseende systempris på el med 15 TWh solelproduktion i Sverige (tidsperspektiv 2030), dels med kärnkraft och dels ett fall där kärnkraften ersätts med 60 TWh vindkraft Då den styrbara kapaciteten förvinner (kärnkraft) ökar mängden högpristimmar 100 Då det kommer in stor volym med variabel kraft (vindkraft) blir antalet lågpristimmar betydligt fler Utfasning av styrbar kapacitet ökar antalet högpristimmar Mer vindkraft ökar antalet lågpristimmar (35 60 TWh) TWh 15 TWh utan KK 60 TWh vind
19 EUR/MWh Prisbildning om både Sverige och omvärlden satsar på solel Om omvärlden (norra Europa) och Sverige samfällt ökar andelen solel markant (till ca 15 % av behovet), så ökar antalet lågpristimmar kraftigt. Notera att en ökad efterfrågeflexibilitet kan dämpa variabiliteten på elmarknaden, men det ingår inte i modellanalysen Kraftig ökning av antalet lågelpristimmar om utbyggnaden görs i hela Nordeuropa Solel motsvarande 15% av behovet enbart i Sverige 0 20 TWh 20 TWh +15% i omvärlden
20 EUR/MWh EUR/MWh Intjäningsförmågan för olika kraftslag En ökad andel solel (som förändrar prisbildningen) leder till att intjäningsförmågan minskar Intjäningsförmågan kommer att påverkas (mer eller mindre) för all kraftproduktion (figur till vänster) En ökning av solel i omvärlden kommer att påverka solelen särskilt negativt (figur till vänster) En kraftigt ökad mängd vindkraft leder till ökad skillnad mellan kraftslagen (figur till höger) KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) 15% i omvärlden 5 TWh 10 TWh 15 TWh 20 TWh Average Wind Solar CHP Mycket vind (60 TWh)+Sol (15 TWh) TWh 10 TWh 15 TWh Average Wind Solar CHP
21 TWh/år TWh/år Förändrad kraftproduktion vid en solelexpansion (modellberäkningar) Förändringen av kraftproduktionen vid en utbyggnad av solel i Sverige beror på val av systemgräns Förändring i kraftproduktion, Sverige Sverige (systemgräns) I Sverige ersätts vind och lite biokraft Netto ökar dock produktion, dvs ökad export / minskad import Nordeuropa (systemgräns) I Nordeuropa ersätts till stor del fossilt i början av modellperioden I slutet även vind (samt biokraft och lite sol i andra länder) Koldioxidnyttan med solceller minskar med utvecklingen av det nordeuropeiska elsystemet (se nästa bild) Förändring i kraftproduktion, Nordeuropa Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart
22 Koldioxidminsknng (kg/mwh) Koldioxidnytta med solceller Koldioxidnytta med Nordeuropa som systemgräns Stor nytta den första tiden. Koldioxidnyttan minskar med utvecklingen i det nordeuropeiska elsystemet. Med den målbild som finns för Europas elproduktion (nollutsläpp på lång sikt) blir inte frågan vilken koldioxidnytta en teknik har, utan hur kostnadseffektiv koldioxidfri produktion är
23 Slutsatser av systemstudien Systemanalysen visar att det är kostnadseffektivt med omkring 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (till ca 2035), beroende på kostnadsutveckling och omvärldsförutsättningar. 3-8 TWh kan jämföras med dagens ca 0,1 TWh det finns således utrymme för en kraftig expansion. Vid högre nivåer än så tilltar problematik t.ex. i form av kannibalism (det vill säga minskad intjäningsförmåga särskilt om omvärlden också bygger) samt kostnader i elnätet. Kostnadseffektiv mängd beror på hur väl man kan integrera solel med t.ex. efterfrågeåtgärder och batterier. Koldioxidnyttan är störst första tiden, sedan avtar den då en stor del av fossil elproduktion fasats ut
24 Hinder Befintligt Möjligheter Syntes avseende möjligheter och hinder för solel Syntesbild som visar att det främst är stödsystemet, dess utformning, samt regelverket som styr utbyggnaden den närmaste tiden Yta (tak, fasad och fristående) Intresse Ekonomi Stöd Regler och styrmedel avgör Ekonomi och elnät avgör Utveckling i teknik och omvärld avgör 0,1 0, GW Regelverk och stödets utformning Systemaspekter Elnät
25 Innehållsförteckning Syfte och avgränsningar Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE) Drivkrafter för utveckling av LFE Systemaspekter på en expansion av solel Hinder för utveckling av LFE Regelverk och stödsystem Lönsamhet inklusive systemaspekter Elnät och koncession Utblick mot jämförbara länder
26 Hinder Regelverk och stödsystem
27 Stora skillnader i ekonomiska förutsättningar Privatperson <100 A 1, 68 kw Övriga <100 A 1, 68 kw Investeringsstöd 2 Ja 3, 20% Ja, 30 % för företag, 20 % för offentliga Alla >100 A, 68 kw Ja, 30 % för företag, 20 % för offentliga ROT-avdrag Ja 3,4, 9 % Nej Nej Skattereduktion 5 Ja Ja Nej Undantag för energiskatt på Ja Ja Nej, om > 255 kw 6 egenanvändning Inkomstskatt på såld el Nej 7 Nej 7 Ja Befrielse från inmatningsavgiften Ja, om < 63 A Ja, om < 63 A Nej Batteristöd Ja, max 60 % Nej Nej Elcertifikat Ja Ja Ja Ursprungs-garantier Ja Ja Ja 1) Anläggning med en säkringsstorlek under 100 A räknas som mikroproducent, vilket ger en rad fördelar. 2) Max 1,2 MSEK per anläggning. 3) Investeringsstöd och ROT-avdrag kan ej kombineras med varandra. 4) Arbetskostnaden är schablonmässigt satt till 30 % och ROT-avdraget är 30 %, vilket ger 9 % 5) 60 öre/kwh, max kr/år och max så många kwh man tagit ut. 6) Aktör som har flera mindre anläggningar med total effekt över 255 kw har en energiskatt på 0,5 öre/kwh på egenförbrukning. En enskild anläggning över 255 kw har 32,5 öre/kwh i energiskatt. 7) Om försäljning understiger kr/år.
28 Hinder i styrmedelsutformningen Generellt krånglig administration, och för många olika styrmedel och stöd (se föregående bild). Man upplever att samordningen mellan olika styrmedel är dålig. Exempelvis skattereduktion vs. batteristöd. Energiskatt för stora anläggningar och investeringsstöd är motsägelsefullt. Investeringsstödet bromsar upp marknaden på grund av handläggningstid på 2-3 år. Skattereduktionen är oviss då den inte är tidsbestämd (systemet ska utvärderas efter utgången av 2017). Ur ett statligt perspektiv är vissa styrmedel inte kostnadseffektiva, såsom elcertifikat till mikroproducenter. Energimyndigheten har lagt fram förslag för att förenkla i detta regelverk och göra solcellsinvesteringar mer attraktiva (ex. ingen momsregistrering och sänkt skatt för samlad effekt på 255 kw)
29 Hinder i regelverk och praxis Generellt är regler och lagar gällande elfrågor inte anpassade för mikroproduktion. Egenanvändning av el i flerbostadshus, se mer i avsnittet om koncessionen. Energiskatt på egenförbrukning är inte oproblematisk. Solceller beaktas sällan i planeringsprocessen (stadsplanering osv). Byggregler innefattar inte solceller. Olika principer för bygglov i olika kommuner, vilket kan hindra utveckling i många kommuner. Generellt råder även kunskapsbrist om solceller i ovanstående sammanhang.
30 Upplevda hinder hos potentiella investerare Hindren utgörs främst av administration och lönsamhet (baserat på intervjustudier [1]) Upplevelsen är att det är otydligt med onödig administration kring avdrag, moms och annat. Felkonstruktionen av solcellbidraget (omöjligt att veta om man får bidrag innan investering genomförs. Denna osäkerhet i sig kan leda till uteblivna investeringar Begränsningen på 255 kw per juridisk person har haft stor betydelse. En investering i solel bör samordnas med takrenovering, vilket kan begränsar möjligheterna i vissa fall.
31 Regelförändringar och på gång* Regelförändring Status / kommentar Privatpersoner slipper momsregistrering (vid försäljning av el). Togs bort fr.o.m. 1 jan 2017 Skattereduktion flyttas från inkomstdeklarationen till elräkningen Undantag från energiskatt för egenanvändning av solel i fastighet ändras från 255 KW per organisation till 255 kw per anläggning, samt skatt sänks till 0,5 öre/kwh. En långsiktig strategi för utveckling av solkraft Förenklade och enhetliga regler för bygglov för solenergiinstallationer. Etablera rutiner för certifiering av installatörer (solel/solvärme). Uppdaterad och förenklad Mikrohandbok Verka för att det införs en stoppmekanism och en linjär utbyggnadstakt i det förlängda elcertifikatsystemet Skattereduktionen för andelägds förnybar el införs och begränsas till kwh per år och på en nivå 30 öre/kwh för privatpersoner Förenklingar i systemet för elcertifikat och ursprungsgarantier med avseende på mindre anläggningar. Utredning pågår Tas bort i två steg, steg 1 i juli 2017 Energimyndigheten har presenterat en vision om 7 14 TWh solel till 2040 Boverket har fått i uppdrag att utreda klart till 31 Oktober 2017 Pågår. 11 certifierade för solel Energiföretagen uppdaterar den. Remissversion i Augusti Har presenterats av Regeringen Utredning pågår Förslag om att utesluta anläggningar under 68 kw. * Valda delar är hämtade från Svensk Solenergis hemsida
32 Solelbranschens visioner* Ambition År En analysgrupp för uppföljning och en genomtänkt avveckling av, solcellsstödet Föreslagen Sol-ROT införs (omfattar även solvärme och nya hus) Att det införs en skrotningspremie för äldre pannor som inte uppfyller Boverkets utsläppskrav Solenergi är en av de prioriterade valfrågorna All förnybar el som produceras och konsumeras innanför en anslutningspunkt ska vara befriad från skatt. Solenergianläggningar är etablerade i alla former av ny- och ombyggnad En marknadsutveckling som bedöms leda till att solel täcker 10 % (drygt 13 TWh) av Sveriges totala elanvändning och att solvärme täcker 10 % (knappt 10 TWh) av värmeanvändningen i bostäder och service * Valda delar är hämtade från Svensk Solenergis hemsida
33 Hinder Elnät och koncession
34 Elnätet och solel [1] Resultat från intervjuer med elnätsbolag Generellt är elnätsbolagen positiva till solceller. Hittills har det endast varit små problem, elnätet tål en markant ökning av solel. Osäker på var gränsen för åtgärder går och vad kostnaderna kan bli. Det finns ett flertal åtgärder för de problem som kan tänkas uppstå. Incitament för att investera i smarta elnät upplevs dock som svagt. Översikt över potentiella problem och möjliga åtgärder
35 Hur mycket solel kan elnätet hantera? Tre enkla uppskattningar Ansats 1 [3]: Installerad effekt motsvarar i snitt hushållens egna minsta effektbehov, ca 1000 W/hushåll. Ger ingen nettoproduktion i lokalnäten. Uppskalat till alla hushåll ger detta ca 4 GW, eller 4 TWh, dvs ca 3 %. Anm: just nu ser inte solelutbyggnaden ut på detta sätt, snarare blir det till följd av granneffekten kluster med mycket solel, och potentiellt nettoproduktion i lokalnäten. Ansats 2 [4]: I t.ex. Tyskland har man kommit till en situation där elnätsåtgärder behövs för fortsatt solelexpansion hade Tyskland 7 % sol och 11 % vind. 7 % sol i Sverige motsvarar ca 10 TWh. Ansats 3 [13]: I en undersökning där man frågat elnätsbolagen om möjligheterna att integrera solel blev uppskattningen MW (utan större förstärkning) Omfattade Blekinge län, Hallands län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Skåne län, Västra Götalands län och Östergötlands län
36 Elnätskoncession och undantagen Då elnätet är ett naturligt monopol, med krav på balans i elnätet och elsäkerhet, krävs en tydlig reglering Avsikten med nätkoncession är att skapa regelverk som borgar för god effektivitet och säkerhet Det finns undantag från koncessionsplikten, Icke Koncessionspliktiga Nät [5] Undantaget från kravet på nätkoncession kräver att det är ett internt nät (överföring måste alltid ske åtminstone delvis till den som äger elnätet) Nätet får inte ha för stor utbredning och måste vara lätt att avgränsa (ex interna nät som ligger på eller i byggnader, eller områden med sjukhus, skolor) Elnät eller elledningar som ligger i eller på en byggnad får användas för att överföra el till andra utan att det krävs nätkoncession (ex hyreshus) (24 ) Interna nät som kopplar ihop flera elektriska produktionsanläggningar som tillsammans utgör en funktionell enhet kräver inte nätkoncession (22a ). Orsaken till undantagen är att minska administration som krävs vid koncession Undantagen motiveras av effektivitetsskäl och sker i de fall där man tros undvika parallella elnät
37 Tillämpning och förändring av koncessionsplikten Undantag enligt 22a torde innebära att man kan ha ett IKN om man har solceller på flera byggnader I Uppsala har Vasakronan gjort denna tolkning och installerat ett likströmsnät för flera byggnader med solceller för en anläggning om totalt 225 kw Orsaken till att man valde ett IKN var att kunna utnyttja solelen lokalt och minska effekttoppar, samt att det räcker med ett batterilager Motiven till likspänningsnät var att minska behovet av omvandling och bättre styrbarhet Nya förutsättningar kräver översyn av regelverket så att ambitionen om effektivitet och säkerhet uppfylls, även om man kan tolka befintliga undantag så att man kan flytta solel lokalt Redan 2011 redovisade Energimarknadsinspektionen (Ei) en översyn av förordningen för IKN i en rapport [6]. Förslagen har dock inte behandlats av Regeringskansliet Ei föreslår i sitt remissvar till Energikommissionens betänkande [7] att se över hela IKN-systemet
38 Hinder Lönsamhet inklusive systemaspekter
39 Återbetalningstid (år) Stora skillnader i ekonomiska förutsättningar [1] Med dagens stödsystem uppstår stora skillnad i förutsättningar för att investera i solceller Ett litet företag får investeringsstöd, skattereduktion, elcertifikat samt slipper betala energiskatt. En elproducent har endast investeringsstöd och elcertifikaten * Riksdagen beslutade i maj 2017 att fastighetsknutna installationer med en samlad effekt på över 255 kw solel inte längre behöver betala elskatt på egenförbrukningen. Den hittillsvarande beskattningen ansågs utgöra ett avsevärt lönsamhetshinder för större fastighetsägare (återbetalningstiden inkl ränta låg innan på omkring 27 år för Flerbostadshus jämfört med 17 år i figuren) Småhus Flerbostadshus Litet företag Elproducent Rak återbetalningstid Räntepåverkad återbetalningstid (3%)
40 SEK/MWh el Små incitament för batteri idag Med skatterabatt blir intäkten för såld el i samma storlek som undvikt kostnad för köpt el. Således finns det mycket små incitament för batteri för mikroproducenter som får skatterabatt fullt ut. Oklart hur länge skatterabatten kommer att finnas och hur stödsystem för batterier ser ut. Batteri kan bidra med nätnytta vintertid, särskilt om det styrs centralt. Det finns sedan ett stöd för energilagring för privatpersoner (max SEK) Elpris, köpt el Elpris, såld el El, börs Påslag elhandel Elcertifikat Elnät, rörlig Elskatt Moms, rörlig del El, energidel fast Elnät, fast El, börs Nätnytta Elcertifikat Ursprungsgaranti Skatterabatt Moms, fast del
41 Innehållsförteckning Syfte och avgränsningar Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE) Drivkrafter för utveckling av LFE Systemaspekter på en expansion av solel Hinder för utveckling av LFE Regelverk och stödsystem Lönsamhet inklusive systemaspekter Elnät och koncession Utblick mot jämförbara länder
42 Utblick mot jämförbara länder - Danmark och Tyskland
43 Danmark stödsystem och regelverk Knappt 800 GWh solel producerades under 2016 (ca 2 % av inhemsk bruttoförbrukning) Majoriteten utgörs av anläggningar på 1-6 kw som ägs av privatpersoner Uppskattningsvis 3 GW till Ca 8% av elförbrukningen (denna uppskattning kom innan de nya förändringarna i stödsystem genomfördes har blivit sämre) [8] Stöd till förnybart finansierades till 2016 inom PSO-programmet och betalas via PSO-avgiften på elräkningen (PSO-systemet är under omarbetning) Stöd till solel utgörs dels av nettodebitering timme för timme (max 800 MW fram till 2020 får ingå i nettodebitering) och dels av ett system för inmatningstariffer för överskottet som matas in på nätet Nytt system från och med maj 2016 (med generellt sett minskat stöd på grund av snabb kostnadsminskning för solceller): stöd fås endast via den sk solcellepuljen (solcellspoolen), en särskild och begränsad pott för (tidigare högre) stöd. Ger ca Döre/kWh under tio år beroende på typkund och tak/mark. Därefter intäkter endast från elmarknaden. Gäller för installationer om max 6 kw. Ansökningar görs till Energinet.dk. Oklart om systemet är OK efter 2017 med hänsyn till EUs statsstödsregler [8] Om man inte får stöd ur poolen gäller enbart nettodebitering (ansökan krävs) och sälja till marknadspriser. Nettodebitering sker timme för timme och den egenförbrukade elen är fri från PSO-avgift och elskatt Det nya systemet ersätter det gamla systemet med inmatningstariffer som generellt hade högre ersättningsnivåer och utan volymbegränsningar Stödsystemen och teknikutvecklingen har lett till kraftig ökning av storskaliga anläggningar under senare tid
44 Danmark diskussion Det sannolikt mest betydande hindret för en fortsatt snabb expansion i Danmark är tydliga tecken på minskat finansiellt stöd och en uppstramning av regelverket till det sämre Snabb utbyggnad i Danmark som mot 2020 ser ut att överträffa det politiska målet. De därmed högre statliga kostnaderna (än projekterat) fick den danska regeringen att dra i handbromsen (maj 2016). Statliga kostnader uppstår dels i form av stödutbetalning och dels i form av uteblivna skatteintäkter (egenförbrukning befriad från PSO, elskatt och moms) Regeringen pekar på att solel från just småskaliga installationer (med viss egenförbrukning) kan vara ett dyrt sätt att öka den förnybara elproduktionen jämfört med exempelvis större installationer I ett lagförslag från maj 2017 föreslås att villkoren för nettodebitering stramas upp och att timvis avräkning ersätts av momentan avräkning. Uppskattningsvis minskar då den egenförbrukade andelen som även framgent föreslås vara avgiftsfri. Därmed minskar de uteblivna skatteintäkterna med uppskattningsvis drygt 1 miljard till 2030, allt annat lika (även utbyggnadstakten antas minska något). Befintliga anläggningar <6 kw omfattas ej utan fortsätter med timvis nettodebitering [9] Den danska regeringen är i färd med se över systemet och arbetar på en mer långsiktig lösning
45 Tyskland stödsystem och regelverk I slutet av 2016 fanns ca 41 GW solel (netto) fördelat på ca 1,5 miljoner anläggningar som gav 38 TWh. Detta utgör ca 6,5% av bruttoelförbrukningen. Under soliga vardagar kan 35% av elförbrukningen täckas med solel (soliga helger uppemot 50%) Omfattande revision av EEG (Erneuerbare Energien-Gesetz) fr o m 1 jan 2017: Auktion istället för garanterade inmatningstariffer (vissa anpassningar för att garantera aktörsmångfald, dvs inte bara stora kraftföretag) Utbyggnadstakten begränsas uppåt för att synkas med nätutbyggnaden (ingen mer tomgång för produktionen). För solel gäller 2,5 GW per år (sedan 2014) För stora solcellsanläggningar (>750 kw) gäller auktion. Årlig auktionsvolym uppgår till 600 MW (auktionerna hanteras av Bundesnetzagentur). För mindre anläggningar (< 750 kw) gäller fortsatt garanterade inmatningstariffer enligt en fastlagd princip. Inmatningstariffens storlek anpassas varje månad efter utbyggnaden från föregående månad. Syftet är att små-medelstora anläggningar ska byggas ut med 1900 MW per år. Inmatningstariffen stiger om utbygganden tycks gå saktare än planerat och sjunker om det omvända gäller. Inmatningstariffen ges under 20 år (och ändras inte efter driftstart) Eftersom inmatningstarifferna sjunkit de senaste åren har betydelsen av egenförbrukningen ökat för att få lönsamhet. Egenförbrukad el är fri från nätavgifter, elskatt och har en reducerad EEG-umlage (det sistnämnda gäller för >10 kw. <10 kw är helt befriade från EEG-umlage; EEG-umlage är den extra pålagan på elräkningen som finansierar förnybarstödet). Anläggningar <100 kw får inmatningstariffen direkt från nätbolaget medan anläggningar >100 kw (men <750 kw) måste sälja till elmarknaden och får ett påslag som stöd ( Marktprämie ) som varierar beroende på elpris Typiska inmatningstariffer för <10 kw är 12,2 cent/kwh (2017), >40 kw, < 100 kw ca 10,6 cent/kwh och ca 8,5 cent/kwh för de största (men < 100 kw) Finns även lagringsstöd (i samband med solel) men i nuläget sträcker sig detta till 2018 Enligt plan ska systemet med inmatningstariffer upphöra när man nått 52 GW solel i Tyskland
46 Tyskland diskussion Under senare år har stödnivåerna sänkts för nya installationer framförallt till följd av kostnadsutvecklingen för solceller (stödet ska spegla produktionskostnaden) Sänkt stöd förklarar delvis inbromsningen i utbyggnad, från ca 7-8 GW/år mellan 2010 och 2012 till 1-2 GW/år mellan 2014 och 2016 Nätbegränsningar anges allt oftare som den stora flaskhalsen för fortsatt utbyggnad, liksom den negativa produktionsprofileffekten (produktionen sker samtidigt och i lika stor utsträckning) Stort fokus på lagring och efterfrågeflexibilitet för att fortsätta med expansionen på ett effektivt och systemanpassat sätt Ökat intresse för storskaliga anläggningar på mark, ökad auktionsvolym för storskaliga anläggningar för 2017 (pilotfas under ), fortsatt kostnadspress och nya affärsmodeller (solel för hyresgäster, Mieterstrom )* ) anges som skäl till att utbyggnaden kan ta fart igen [10] Stor solelproduktion under sommarhalvåret samvarierar med exporten (grannländerna absorberar överskottet; se nästa bild) * ) Fastighetsägare med solceller kan få ett särskilt stöd om solelen säljs till de egna hyresgästerna (som dock inte är förpliktigade att köpa solel) [11]
47 Tyskland: grannländerna hjälper till än så länge [12] Fredag Lördag Söndag Kristi Himmelfärdshelgen 2017 mkt soligt och låg last OBS! Olika skalor på y-axlarna Fredag Lördag Söndag Stor solelproduktion sammanfaller med stor export
48 Referenser
49 Referenser [1] xx [2] xx [3] xx [4] xx [5] [6] [7] [8] [9] [10] xx [11] xx [12] [13] Axelsson E, Blomqvist P, Dvali K, Ludvig K, Unger T (2017) Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter. ISBN [XXX-X] Energistyrelsen, Danmarks Energi- og Klimafremskrivning 2015 Baggrundsrapport E: El og fjernvarme, 2015 Vid Kamp S. (2013) Sveriges potential för elproduktion från takmonterade solceller Teoretisk, teknisk och ekonomisk analys DENA (2012). Ausbau- und Innovationsbedarf der Stromverteilnetze in Deutschland bis dena- Verteilnetzstudie. SFS nr: 2007:215. Förordning om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. Ei R2011:02. Bättre regler för interna elnät SOU 2017:2. Kraftsamling för framtidens energi Energistyrelsen Energi-, Forsynings og Klimaministeriet Källa: Fraunhofer ISE, Power Circle (2014). Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige.
50
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
Läs merSå påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Läs merMarknadstrender Den internationella solcellsmarknaden
Marknadstrender Den internationella solcellsmarknaden 1 Den internationella solcellsmarknaden Den internationella solcellsmarknaden Lägsta inkomna buden i olika nationella aktioner för förnyelsebar elprodukt
Läs merAktörsperspektivet nya aktörer träder in på arenan. Profu. NEPPs vinterkonferens 2018 Stockholm. Thomas Unger
Aktörsperspektivet nya aktörer träder in på arenan NEPPs vinterkonferens 2018 Stockholm Profu Thomas Unger Viktiga påverkansfaktorer för energisystemets långsiktiga utveckling Energibehovsutvecklingen
Läs merElsystemet en utblick
Elsystemet en utblick Thomas Unger Profu Profu Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu är ett oberoende konsultföretag verksamt inom områdena energi, miljö och avfall. Företaget etablerades
Läs merSynpunkter inför utredningen om Solelstrategi
Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi
Läs merNettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag
2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket
Läs merSolcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Läs merSammanfattning av Solelkommissionens förslag
Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament
Läs merRemiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningskontoret 2016-12-15 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av
Läs merVad blev det av Nettodebiteringsutredningen?
Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen? Maria Stenkvist Balingsholm, 2013-10-02 Vad är nettodebitering? Uppdraget Ta fram förslag om att införa ett system för nettodebitering av el Ska ske inom moms-
Läs merStockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen
Läs merLönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt
Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.
Läs merDecentraliserad finansiering av solceller
Decentraliserad finansiering av solceller Emanuel Olofsson November 2018 2018-11-05 1 (7) 1. BAKGRUND Utbyggnaden av solceller i Sverige är ett steg i att nå en förnyelsebar energiproduktion till 2040.
Läs merRemissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Läs merBehåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent
Svensk Solenergi till regeringen Stockholm 31 oktober 2018 Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent Sammanfattning Den avgående regeringen
Läs merSvensk Solenergis synpunkter på delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel
Svensk Solenergis synpunkter på delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel Informationsinsatser Plattform för regelverk Förslag: I första hand vill Energimyndigheten
Läs merà Solel i flerbostadshus erfarenheter från Gårdsten Maria Haegermark, doktorand på Chalmers tekniska högskola
Diskussionsforum Beställargruppen energieffektiva flerbostadshus, BeBo 2017-01-18 Eftermiddagens upplägg à Aktuellt och trender inom solel Sverige Charlotta Winkler, solenergiexpert WSP à Juridiska aspekter
Läs merSolceller. Från idé till färdig anläggning. Mikaela Tarnawski,
Solceller Från idé till färdig anläggning Mikaela Tarnawski, 2019-04-09 Vi behöver ställa om snabbt Mål om andel förnybart i Sverige Energiöverenskommelsen: 100 % förnybar elproduktion till 2040 3 Hur
Läs merFörslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013
Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013 Nettodebiteringsutredningen Uppdraget var bland annat att: Ta fram förslag om införandet av ett
Läs merUtredning av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat
Promemoria 2017-08-31 M2017/02099/Ee Miljö- och energidepartementet Energienheten Ämnesråd Jan-Olof Lundgren 08-405 34 12 076-780 66 85 jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se Utredning av vissa frågor
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merFörslag till solelstrategi och förutsättningar för solenergi i Sverige
Förslag till solelstrategi och förutsättningar för solenergi i Sverige Solcellsanläggningar i världsklass Stockholm, 20 september 2017 Sara Grettve, Energimyndigheten Innehåll Strategiförslag Vad har hänt
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merRemissvar Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER2016:16)
Miljö och Energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se. Remissvar Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER2016:16) Solelkommissionen
Läs merNya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu
Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu 219-5-22 Elnätets förutsättningar förändras Stora förändringar sker Vindkraft, solel, elbilar, lagring förändrar förutsättningarna
Läs merRemissvar. Remissvar avseende Energimyndighetens Fö rslag till la ngsiktig strategi fö r ö kad anva ndning av sölel
Remissvar Remissvar avseende Energimyndighetens Fö rslag till la ngsiktig strategi fö r ö kad anva ndning av sölel Sammanfattning av s åsikter Det är mycket positivt att regeringen har tagit till sig av
Läs merÄr du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning?
Bostadsrättsföreningar Är du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att
Läs merSvensk Solenergis remissvar angående Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)
24 april 2017 Dnr M2017/00026/Ee Miljö- och Energidepartementet 111 52 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Svensk Solenergis remissvar angående Energikommissionens betänkande Kraftsamling för
Läs merREGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN
REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande
Läs merFörutsättningar för en lyckad solcellsanläggning. SVEA Renewable Solar AB. Per-Göran Andersson
Förutsättningar för en lyckad solcellsanläggning SVEA Renewable Solar AB Per-Göran Andersson Kan vi täcka energibehovet med solceller? Solenenergins utveckling Ca 0,1% av elen i Sverige kommer från solceller
Läs merSvensk Solenergis motsätter sig en höjd stödnivå i förordning (2009:689) för investeringsstöd för solceller 2017
Miljö- och Energidepartementet 111 52 Stockholm 15 september 2017 Svensk Solenergis motsätter sig en höjd stödnivå i förordning (2009:689) för investeringsstöd för solceller 2017 Sammanfattning Regeringen
Läs merBilaga 1. Förslag till strategi för ökad användning av solel
Bilaga 1 Förslag till strategi för ökad användning av solel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post
Läs merNationella Vindkraftskonferensen
Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den
Läs merVindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%
Läs merElcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser
Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh
Läs merVälkommen till informationsmöte om solel
Välkommen till informationsmöte om solel Pauline Saers Staffan Lindberg Staffan Gunnarsson Uppsala Konsert & Kongress 2017-11-28 Kvällens agenda Kort om den kommunala energi- och klimatrådgivningen Pauline
Läs merSå är det! Arne Andersson
Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merSolenergi och vindkraft i energisystemet
Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation
Läs merFunderar du på att investera i en solcellsanläggning?
Företag Funderar du på att investera i en solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att få besök
Läs merSå vill regeringen utveckla solenergin. Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet
Så vill regeringen utveckla solenergin Ingemar Nilsson Riksdagsledamot - Näringsutskottet Stor global potential Den globala potentialen för solel är mycket stor, långt mycket större än världens totala
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Uppsala 28 februari 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Uppsala 28 februari 2017 Lars Ejeklint 1 SOL I SINNET På stark framväxt Åtta av tio svenskar skulle förändra sitt hem för att göra det mer miljövänligt 57 procent säger att solceller
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future
2019-05-27 Question today imagine tomorrow create for the future Värdet av överskottselen från solceller hos företag Gustaf Svantesson, Energikonsult Vi arbetar för hållbar samhällsutveckling där resurseffektivitet
Läs merProblemställning matchning användning-produktion
Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion
Läs merProgram för ökad produktion av solel
Program för ökad produktion av solel Dokumenttyp: Program Antaget av: Kommunfullmäktige Status: 2018-08-28 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2018-431 Dokumentansvarig:
Läs merMiljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)
YTTRANDE 2017-04-15 Dnr 2017:02 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) Vi instämmer i huvudsak i betänkandets förslag
Läs merOmställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu
Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm Thomas Unger, Profu Viktiga (pågående) förändringar för energi- och elsystemet o Storskalig
Läs merMagnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare
Solenergi Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare 290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020 Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner
Läs merFörstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad
Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad 2017 03 03 JB EcoTech Solenergi AB Telefon: 0704-333 217 Jonas.buddgard@jbecotech.se www.jbecotech.se 2017 03 03 Bakgrund Avsikten med denna förstudie
Läs merIEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat
IEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat 2018-05-02 Definition av IEM-system i ingress till enkäten: I spåren av alltmer lokal solenergiproduktion och att även en del batterilager börjar dyka upp,
Läs merInformationsmöte om solel
Informationsmöte om solel Staffan Gunnarsson Hemslöjdens samfällighetsförening 2018-03-06 Frågor - behövs bygglov - hur stor takyta krävs för att eltillskottet ska vara intressant - hur får man in elen
Läs merBeskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015
Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Kort om Lindahl En av Sveriges största advokatbyråer med ca 400 medarbetare varav två tredjedelar är jurister Bred kapacitet samt lång och gedigen
Läs merProducera din egen el
E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Varberg 28 mars 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Varberg 28 mars 2017 Lars Ejeklint 1 SOL I SINNET På stark framväxt Åtta av tio svenskar skulle förändra sitt hem för att göra det mer miljövänligt 57 procent säger att solceller
Läs merAlternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi
Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Norrköping 1 juni 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Norrköping 1 juni 2017 Lars Ejeklint 1 VÄLKOMNA Per Sjöström Norrköpings kommun Nicholas Etherden Vattenfall Lasse Ejeklint Vattenfall Jörgen Eriksson Vattenfall 2 MYTER, REALITET
Läs merSolel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster
Solel i flerbostads- hus - en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster SOLEL I FLERBOSTADSHUS 2 I Sverige finns i dag endast ett fåtal flerbostadshus där fastighetsägaren producerar solel som hyresgästerna
Läs merSolceller nu eller senare?
190423 Solceller nu eller senare? Ragnar Uppström Energi- och klimatrådgivare, Mölndals stad I samarbete med Energimyndigheten Skilj på solfångare och solceller Solfångare ger värme till uppvärmning och/eller
Läs merAtt sälja Solel i Sverige fördelar och fallgropar
Att sälja Solel i Sverige fördelar och fallgropar Svenska Solelmässan 2017 Uppsala, 2017-11-28. Jonas Malmström, VD Yokk Solar AB. YOKK SOLAR AB, Ardmorevägen 3, 451 50 Uddevalla. De flesta solcellsinstallationerna
Läs merStrategi för ökad användning av solel
Strategi för ökad användning av solel Solenergi seminarium och inspiration Malmö, 2 december 2016 Sara Grettve, Energimyndigheten Energimyndigheten snabba fakta Expertmyndighet åt regering och departement.
Läs merFörbättrade förutsättningar för egenproduktion av solel. Solelkommissionens utredning av hur Sveriges stora solelpotential kan tillvaratas
Förbättrade förutsättningar för egenproduktion av solel Solelkommissionens utredning av hur Sveriges stora solelpotential kan tillvaratas Programförklaring Solelkommissionen Solelkommissionen är ett nätverk
Läs merVälkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö
Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer
Läs merPrivatpersoner. Producera din egen el med solceller
Privatpersoner Producera din egen el med solceller Producera din egen el med solceller De senaste åren har priset på solcellssystem minskat kraftigt och idag kan en solcellsanläggning för ett villatak
Läs merProducera din egen el med solceller
Producera din egen el med solceller Producera din egen el med solceller De senaste åren har priset på solcellssystem minskat kraftigt och idag kan en solcellsanläggning för ett villatak vara en god investering
Läs merVindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Läs merREMISSVAR ENERGIMYNDIGHETENS FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR ÖKAD ANVÄNDNING AV SOLEL
2017-01-16 1 (7) Till: Miljö och Energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se REMISSVAR ENERGIMYNDIGHETENS FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR ÖKAD
Läs merVälkommen till informationsmöte om solel. Staffan Gunnarsson Daniel Boström. Enköping
Välkommen till informationsmöte om solel Staffan Gunnarsson Daniel Boström Enköping Kvällens agenda: Kort om den kommunala energi- och klimatrådgivningen Utveckling av solceller i världen, Sverige och
Läs merVÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Läs merSolelsmarknaden...ur min synvinkel SERO Karlstad april Arne Andersson
Solelsmarknaden..ur min synvinkel SERO Karlstad 22 23 april 2016 Arne Andersson Reflektioner Solel SERO behövs Pågår ett paradigmskifte inom den Svenska energimarknaden. De ursprungliga herraväldenas åsikter
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merSolceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert
Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig
Läs merBengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel
Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti
Läs mer6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSOLCELLER EGENPRODUKTION AV EL Välkomna. Nyköping 14 mars 2017
SOLCELLER EGENPRODUKTION AV EL Välkomna Nyköping 14 mars 2017 1 VAD HÄNDER I KVÄLL? Värmeverksamheten Nyköping; Fredrik Wettervik, Vattenfall Värme Solenergi; Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development
Läs merHela effektutmaningen
Hela effektutmaningen en första skiss till roadmap för de kommande 30 åren NEPP:s vinterkonferens feb. 2018 Peter Blomqvist, Håkan Sköldberg & Thomas Unger, Profu Eleffektfrågans många dimensioner NEPP:s
Läs merErfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Läs merStudie av marknadsförutsättningar för Intelligent Energy Management (IEM) System
Studie av marknadsförutsättningar för Intelligent Energy Management (IEM) System Anna Nordling, Claes af Burén, Ingrid Nohlgren WSP Sustainable Innovation 2017-03-09 Innehåll 2 Omfattning och bakgrund
Läs merFjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett
Läs merS o lceller En strålande energikälla
S o lceller En strålande energikälla Vi som arbetar med energi- och klimat i Uddevalla, Munkedal, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstads kommun Eva Ginstrup 0522-69 63 54 eva.ginstrup@uddevalla.se Jenny
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merKort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder
Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme
Läs merUtmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi
Utmaningen Minska elanvändningen och omvandla mer förnybar elenergi Everything you know about electricity is wrong uttryckt av den brittiske energiforskaren Walt Patterson Det gamla (nuvarande) energisystemet
Läs merRemissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)
Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen
Läs merSolceller. Producera egen el - en lysande idé!
Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan
Läs merSolceller på varje hus i framtiden
Solceller på varje hus i framtiden Solträff Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna, 2018-09-10 Bengt Stridh Universitetslektor, Mälardalens högskola, bengt.stridh@mdh.se Principal Scientist, ABB Corporate
Läs merKRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Läs merVägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
Läs merEkonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin
Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som
Läs merFunderar du på att investera i en solcellsanläggning?
Privatpersoner Funderar du på att investera i en solcellsanläggning? Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge dig opartiskt stöd i alla steg. Sju tips på vägen: 1. Ta kontakt med en säljare för att
Läs merTa vara på solen. El från solen Solect Power AB Malin Åman Energi on Tour på Röshults Vedugnsbageri
Ta vara på solen El från solen Solect Power AB Malin Åman 2016-12-06 Energi on Tour på Röshults Vedugnsbageri INNEHÅLL Solect Power AB Solceller - Tekniken Solceller Potentialen Solceller - Ekonomi Några
Läs mernorth european power perspectives
north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke-förnybar kraft Profu NEPP report Maj 213 Utbyggnaden av förnybar kraft
Läs merEXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R
EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R V Å R A P R O D U K T E R O C H T J Ä N S T E R E R B J U D A N D E T I L L D I G S O M I N V E S T E R A T I E N S O L C E L L S A N L Ä G G N I N G SolarVolt AB
Läs merTemasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
Läs merNettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren
Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren Statliga utredningar och rapporter Svåra skatter (SOU 2003:38) Stärkt konsumentkontroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Proposition 2010/11:153
Läs merFramtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12
Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merAtt ansluta en produktionsanläggning till elnätet
Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs mer