Organisationsöversyn av Svensk Idrott

Transkript

1 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus STOCKHOLM Organisationsöversyn av Svensk Idrott Svenska Fäktförbundets remissvar Inledning Utredningen har gjort ett gott arbete. Svensk idrotts starka och svaga sidor visas upp. Enkäter har genomförts, och uppgifter har tagits fram, som förbättrar förståelsen av svensk idrott. Beskrivningen av de ekonomiska resurserna för svensk idrotts samlade elitsatsning är speciellt bra. Utredarna har förtjänstfullt genomfört intervjuer med många företrädare för svensk idrott. En del arbetsuppgifter har genomförts med sämre kvalitet eller inte alls. Bl.a. är den internationella redovisningen summarisk och alltför idyllisk. Riksidrottsstyrelsens direktiv till utredningen blev alltför omfattande och överensstämde inte heller till alla delar med besluten från RF-stämman 2007, vilket till viss del förklarar varför utredarna inte har hunnit med allt. Utan att det ska uppfattas som negativ kritik, kan vi konstatera, att utredningen också slår in ett antal öppna dörrar. Bl.a. vill utredningen att RF ska genomföra ett antal viktiga åtgärder, som inget hittills har hindrat RF från att redan genomföra. Förslag om s.k. stärkt elitsatsning är liksom vårblommorna perenna, liksom förslag om sammanslagning av RF och SOK. De dyker inte upp varje vår, som snödroppar, men ungefär vart femte år. Det är för Svenska Fäktförbundet svårt att förstå varför en förstärkt och sammanhållen elitsatsning inte redan har skett, med tanke på alla goda förslag som lämnats tidigare, och som hade kunnat beredas i det s.k. elitidrottsrådet. 1 (11)

2 Den ekonomiska bakgrunden Det finns anledning att något beröra den ekonomiska situationen i svensk idrott, bl.a. för att skapa förståelse för de mindre kommersiella specialförbundens situation och för Svenska Fäktförbundets ställningstaganden i det följande. Så här skrev Svenska Fäktförbundet i sitt remissvar över utredningen om statens stöd till idrotten som lämnades i september 2008: 1. Genom folkrörelsernas minskade andel av spelmarknaden till förmån för bl.a. Svenska Spel är möjligheterna idag betydligt sämre för den förening som vill skaffa egna intäkter, och därmed också själv bestämma om hur intäkterna ska användas, än för ca 15 år sedan. 2. Allt större andel av det totala statliga stödet går nu istället ut till föreningarna. Det gynnar förbund med många föreningar och därmed stor aktivitet. För de enskilda förbunden blir det stöd som går till förbundets föreningar totalt sett mycket viktigare än det stöd som går från RF till förbundet centralt. Svenska Fotbollförbundet fick t.ex. tidigare ca 10 procent av RF-stödet till förbunden, trots att fotbollen har drygt 20 procent av RF: s medlemstal. Av de medel som går ut till föreningarna genom det s.k. Idrottslyftet får nu fotbollen mellan 30 och 40 procent på grund av att deras andel av föreningarna och aktiviteterna är så stora. Solidaritetsprincipen har i praktiken fått vika för storleks- och aktivitetsprincipen. Det finns risk för en allvarlig splittring inom svensk idrott, om inget görs för att förändra de förhållanden vi har beskrivit ovan. Några få kommersiellt starka förbund, med resurser till utveckling, kommer att bli ännu större och starkare, medan huvuddelen av förbunden, med lägre kommersiella intäkter, kommer att sakna resurser. Utredningen har visat upp denna risk. 3. Svenska Spel har tagit stora andelar från Folkspel. Det gynnar bl.a. de idrotter som har sponsoravtal med Svenska Spel, som ger direkt sponsorstöd till dessa. Det är huvudsakligen sådana förbund som också har gynnats av den utveckling som beskrevs ovan. RF har medverkat i stärkandet av Svenska Spel genom att bl.a. se mellan fingrarna, när företaget har startat traditionella föreningslotterier, en spelform som skulle vara förbehållen Folkspel. 4. De kommersiella intäkterna har ökat kraftigt för de kommersiellt starkaste förbunden. Svenska Fotbollförbundets totala intäkter är över 550 Mkr och andelen externa intäkter var 93 % år Den svenska idrottsrörelsen har blivit alltmer spelberoende. Intäkterna, som är kopplade till Svenska Spels vinst avgörs av svenska folkets vilja att spela på de olika spel som Svenska Spel tillhandahåller. Utredningen konstaterar på sid. 29, att detta medför att fördelningssystemet i praktiken gynnar förbund med stora kommersiella intäkter. 2 (11)

3 Utredningens skriver också, att Statsbidraget bör värna om mångfald och att särskild hänsyn måste tas till små förbund och idrotter med begränsade möjligheter till marknadsintäkter. Vi vill kraftigt understryka detta och önskar att den ovanstående analysen får ligga till grund för hur framtidens totala stöd till idrotten utformas. Detaljutformningen av det särskilda stödet till SF har mindre betydelse i en tid när de 1, 4 miljarderna från Svenska Spel fördelas i stort sett helt enligt storleks- och aktivitetsprincipen. Om den s.k. processen Utredningen och utredarna presenterades av RF med ett mycket seriöst anslag. Det skedde bl.a. vid en konferens på Bosön. Flera av oss som var åhörare trodde att riksidrottsstyrelsen verkligen tog utredningen på allvar. Bl.a. utgick många ifrån att denna fråga skulle lösas genom en bred och traditionell demokratisk process. Först skulle utredningen få arbeta i fred. Sedan skulle den presenteras, och remissinstanserna skulle få säga sitt. Därefter skulle riksidrottsstyrelsen lämna ett förslag till RF-stämman. Så visade sig dock inte vara fallet. I augusti 2008 tog riksidrottsstyrelsen ställning för att RF och SOK borde gå samman. Först tre månader därefter presenterade utredningen samma slutsats vid Riksidrottsforum i Umeå. Vid presentationen i Umeå gjordes försök att påverka de närvarande att omedelbart ställa sig bakom utredningens slutsatser och förslag. Bl.a. medverkade företrädare för några av de stora förbund som hade skrivit den ursprungliga motionen om översynen. De berömde, några timmar efter att utredningen blev offentlig, utredningens slutsatser. Speciellt berömdes förslaget om sammanslagning. Några nyanserade röster, och några som tyckte annorlunda, fick ej komma till tals i det allmänna forumets scenpresentation. Däremot fanns det möjlighet att under ordförandekonferensen göra sin stämma hörd för dem som inte utan betänketid accepterade förslagen bl.a. om sammanslagning. Det var besynnerligt, att företrädare för stora förbund pläderade för förslag i en utredning som endast var några timmar gammal istället för att ge beskedet, att man nu skulle gå hem och tänka och senare lämna remissvar. Samma förbund hade vid SOK: s årsmöte på våren 2007 klargjort, att sammanslagning inte alls var avsikten med motionen. Medan remissarbetet sedan pågår, bl.a. om en samordnad elitsatsning, samlar RF till ordförandekonferens den 20 januari och presenterar i princip den elitsatsning, som föreslogs av utredningen. Handlingen kallades En samlad elitsatsning ytterligare ett steg på vägen och hade antagits som diskussionsunderlag av riksidrottsstyrelsen den 18 januari (11)

4 När SOK kallar till extra möte den 12 februari för att skapa en plattform för den fortsatta dialogen med RF, skickar RF: s ordförande fem sidor argumentation emot SOK-styrelsens förslag till SOK: s medlemsförbund. Dessutom skickas kopior av både SOK- styrelsens förslag och det egna brevet till alla de SF, som inte alls har anledning att delta i diskussionen inför SOK: s möte. Detta är, enligt Svenska Fäktförbundet, ett mycket anmärkningsvärt ingrepp i en annan organisations demokratiska debatt, något som tidigare aldrig förekommit vare sig inför SOK: s årsmöten eller RF-stämmor. Vi vill uttrycka vår besvikelse över riksidrottsstyrelsens sällsynt märkliga agerande. Förslagen i sak Vi kommenterar nedan några av de för oss viktigaste sakfrågorna. En samlad elitsatsning Svenska Fäktförbundet vill kraftfullt stödja utredarnas förslag till en stärkt elitsatsning liksom RF: s utveckling av tankarna, redovisade vid ordförandekonferensen. Liknande förslag har tidigare funnits i svensk idrottsdiskussion, men tyvärr har de ännu ej blivit verklighet. Det är dags för ett nytt och avgörande försök. I remissvaret över utredningen om statens stöd till idrotten, skrev Svenska Fäktförbundet: Övergripande mål bör vara att ge alla idrotter rimliga grundförutsättningar för att bedriva och utveckla landslagsverksamhet, skriver utredningen. Vi delar den synen och noterar samtidigt, att extra insatser måste göras för de förbund med begränsade kommersiella intäkter, som inte är medlemmar i SOK. När nu 135 miljoner kan användas ett första år för en förstärkt elitsatsning är det naturligt att ge ett särskilt stöd till de ofta små och icke-kommersiella förbunden utanför SOK-familjen. För Svenska Fäktförbundets del kommer de nya medlen att användas som ett förstärkt stöd till landslagssatsningarna, medan stödet från SOK också i fortsättningen bör gå till den yttersta toppen. Tillsammans med stödet från SOK kommer den nya satsningen att kunna lyfta svensk fäktnings internationella konkurrenskraft avsevärt. Vi vill vidare tillägga, att det i olika sammanhang betonas, att elitsatsningen ska ske på ett sådant sätt, att specialförbunden får ökat inflytande. Inte sällan kritiseras indirekt SOK: s sätt att arbeta. Vi vill starkt varna för ett system, där ekonomiska medel för elitsatsningen utan hårda kvalitetskrav skickas iväg till förbunden. Vi är inte heller övertygade om att stöd till enskilda idrottare bör tas bort. Vi har god erfarenhet av detta. Det är i dialogen mellan förbundet och företrädarna för den elitutvecklande organisationen, i vårt fall SOK, som framgångarna skapas. 4 (11)

5 En nödvändig förutsättning för framgång är att all den kompetens inom detta område som finns samlad inom SOK kan ställas till den samlade elitsatsningens förfogande. Det förutsätter en samverkan och ett öppet arbetsklimat. Det är omöjligt att skapa detta klimat, om riksidrottsstyrelsens ständiga utspel om en sammanslagning mellan RF och SOK fortsätter. Vi utgår ifrån att elitsatsningen genomförs utan villkoret, att SOK och RF slås samman. För oss är det viktigt att lyfta blicken från destruktiva sammanslagningsfrågor till konstruktivt arbete för en framgångsrik elitsatsning. Vi vill starkt ta avstånd från den formulering som finns i riksidrottsstyrelsens PM En samlad elitsatsning från den 18 januari 2009 För att få full effekt förutsätter det förslag till en samlad elitsatsning för svensk idrottsrörelse som skisseras i detta dokument att följande grundvillkor uppfylls: Att medlemsorganisationerna i RF, SOK och SPK - dvs. specialidrottsförbunden - tar ställning för en sammanslagen stödorganisation för idrottsrörelsen på nationell nivå. Vi upplever det som utpressning mot i första hand SOK: s medlemsförbund. Dock söker vi tröst i det faktum, att riksidrottsstyrelsens ordförande vid ordförandekonferensen den 20 januari 2009 konstaterade, att det inte skulle tolkas på det sättet, och att elitsatsningen skulle göras även utan sammanslagning mellan SOK och RF. I tidningen Svensk idrott, nr 2/2009, tar riksidrottsstyrelsens ordförande återigen till orda i denna fråga: I ledaren sägs följande: Det är därför självklart att den samlade elitsatsningen är integrerad i svensk idrotts centrala stödorganisation. Och på sid. 30 svarar ordföranden på ett debattinlägg: En samlad elitorganisation är med andra ord en förutsättning för det nya elitidrottsstödet. Svenska Fäktförbundet utgår ifrån, att en samlad elitorganisation, på sid. 30, inte betyder en sammanslagning av SOK och RF utan just den samlade organisation som Svenska Fäktförbundet, precis som utredarna och riksidrottsstyrelsen, verkligen vill vara med och bygga upp. Tydliggöra Svensk Idrotts värdegrund Idrotten vill är enligt Svenska Fäktförbundet ett utmärkt dokument och en bas för vårt egna program Fäktningen inför framtiden. Att ständigt återerövra de goda värderingarna, när brott mot dem begås, är en viktig uppgift i en folkrörelse. Vi anser, att SISU, vårt eget studieförbund, inte har lyckats 5 (11)

6 bli den smältdegel för bl.a. diskussioner om värderingar och visioner, så som vi hoppades, när SISU bildades. En ännu mer värderingsstyrd svensk idrottsrörelse förutsätter också en stark ledning. RF-ledningen har, verifierat bl.a. i den statliga idrottsstödsutredningen, under senare år medvetet lagt sig till med en låg profil och poängterat specialförbundens självständighet. Stora och kommersiellt starka förbund har andra förutsättningar än de mindre förbunden med lägre självfinansiering. Dessa förbund präglar en stor del av bilden av svensk idrott. En tydlig värdegrund blir allt svårare att visa upp och leva efter, om t.ex. förslagen om slopande av den s.k. 51-procentspärren blir verklighet i några förbund. Då kommer två världar att mötas inom svensk idrott. En där folkrörelsens ideal fortfarande lever, och en annan, där allt, inklusive inflytandet i föreningslivet, kan köpas för pengar. Bilden av svensk idrott kommer då dramatiskt att förändras efter ett antal år. Exemplen från andra länder förskräcker. Fokusera folkbildningen för förenings- och demokratiutveckling Svenska Fäktförbundet delar till fullo den syn som utredarna har i detta avsnitt. Ett självständigt SISU måste förstärka utbildningen i demokratins och organisationskunskapens grunder. Här skulle vi gärna vilja se en omfattande studiekampanj med mål för varje förbund. Att få genomslag för något liknande i förbund utan en lång studietradition kräver extra insatser och betydligt mer arbete än att få till stånd studiecirklar om populära mer specialiserade förbundsmaterial. Här har SISU, centralt och regionalt, en viktig uppgift att prioritera det svåra före det lätta. Resurser för internationella relationer samt internationella tävlingar Svenska Fäktförbundet har en unik och stark ställning i den internationella fäktvärlden med företrädare i viktiga internationella kommittéer. Svenskar har varit högsta ansvariga för både OS-tävlingen i Beijing och i de senaste världsmästerskapen både för seniorer och för juniorer. Det är vår uppfattning, att svenskt ledarskap är uppskattat, och att svenska specialförbund, i förhållande till vårt lands storlek, har en god position internationellt. Vi vill gärna framhålla, att det stöd för internationell verksamhet, som RF har bidragit med i flera år, har gett ett gott resultat, när det gäller vår internationella plattform. Svårigheterna består för vår del i att arrangera större tävlingar på hemmaplan, och att få dem att gå ihop ekonomiskt, inte att få dem till Sverige. I januari 2009 arrangerades landets största fäkttävling hittills, junior- och kadettävlingen Vigor Challenge, med nästan 600 startande från 31 länder. 6 (11)

7 Svenska Fäktförbundet skrev följande i remissvaret över RF: s finansieringsutredning i januari 2007: Det är viktigt att svensk idrott också kan bjuda igen och inte endast vara gäster vid internationella tävlingar utomlands. För oss betyder inte stora idrottsevenemang endast de evenemang som drar flest utländska besökare med t.ex. friidrotts-vm och europamästerskapen i fotboll som aktuella exempel. För oss betyder det istället betydligt oftare arrangemang som är stora för varje enskilt förbund. Ett litet förbund tar stora risker, när man söker ett mästerskap eller en världscuptävling. Och ofta finns inte de kommersiella förutsättningarna för att få arrangemanget att bära sig ekonomiskt, vilket däremot ofta är fallet med stora evenemang i stora idrotter. Även i större, och kommersiellt starkare idrotter, är det stora svårigheter att få arrangemang för damer att klara sig utan extra stöd. De flesta förbund får t.ex. producera TV-sändningar på egen bekostnad, medan andra förbund får mångmiljonbelopp för att visa evenemanget i TV. Vi har egen erfarenhet av bl.a. Challenge Bernadotte, en av de få Grand Prix - tävlingar, som arrangeras i svensk idrottsrörelse och en av fyra tävlingar med denna status i fäktvärlden. Statens stöd till arrangemang bör ha som utgångspunkt, att staten bl.a. genom ökade momsintäkter tjänar på dem. Ett nytt stöd till arrangemang bör självfallet inte påverka framtidens stöd till idrotten i övrigt på ett negativt sätt. Det är väsentligt att RF genom intensifiera idrottspolitiskt arbete försöker nå framgång i denna fråga. Goda exempel på statens stöd till arrangemang finns bl.a. i Danmark. Uppgradera resurser för att stödja uppförande och underhåll av idrottsanläggningar Tillgången till ändamålsenliga idrottsanläggningar är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik utveckling av svensk idrott. Vi vill starkt framhålla, att DF, som är RF: s regionala organisation, bör göra anläggningsinventeringar i dialog med alla specialidrotter, inte endast med några. Det finns en tendens att koncentrera arbetet på de stora lagidrotternas behov och glömma källarlokalernas idrotter, där fäktningen finns tillsammans med mängder av andra idrotter. Det är viktigt att genom idrottspolitiska insatser få till stånd ett starkt kommunalt stöd till hyreskostnader för de idrotter som ännu inte har en självklar plats bland de kommunala anläggningarna. Speciellt viktigt är det i storstäderna, där hyrorna i privata lokaler har ökat kraftigt under senare år. 7 (11)

8 Skapa nya inkomster Svenska Fäktförbundet är positivt till detta förslag. Det har sedan RF-stämman för två år sedan varit möjligt för RF att göra detta. Några förslag i en utredning behövs inte. Ett avtal med Svenska Spel har också nyligen träffats. Det är dock viktigt att hänsyn tas till SF: s möjlighet att på egen hand skapa nya inkomster. Centrala sponsoravtal får inte hindra SF från att sluta egna avtal eller medföra att SF bryter mot dem genom egna sponsoravtal. Om så sker måste de SF som berörs kompenseras för förluster som uppkommer, då de inte kan sluta egna sponsoravtal. Vi beklagar att det första avtalet tecknades med Svenska Spel. På olika sätt blir svensk idrott därmed ytterligare beroende av detta bolag, samtidigt som idrottsledare överallt i landet blir försvarare av det beroende som nu finns. Svenska Fäktförbundet skrev i remissen över RF: s finansieringsutredning följande: För oss är stödet till idrotten lika självklart som satsningar på t.ex. skola, sjukvård och brandförsvar. Det är för oss en viktig princip. En sådan ordning leder också till, att idrottsrörelsen inte heller behöver stå till svars vare sig för spelautomater eller för pokerspel. Förändringarna av statsstödet, t.ex. ökad respekt för idrottsrörelsens självständighet, förutsätter en ökad idrottspolitisk aktivitet av den svenska idrottsrörelsens ledning. Inom detta område finns fortfarande en del övrigt att önska. Riksidrottsstyrelsen har under senare år heller aldrig på allvar ifrågasatt t.ex. kopplingen till Svenska Spel. En ny organisationsstruktur för Svensk Idrott Utredarna föreslår att RF och SOK ska gå samman, samtidigt som SISU bör vara en självständig organisation. Skälet till det senare är, enligt utredarna, att den sammanslagningen inte är akut. Vår tolkning är att behovet av en sammanslagning mellan RF och SOK känns akut för utredarna. Vi har en annan mening. Vi vill samtidigt framhålla, att Svenska Fäktförbundet vill slå vakt om SISU: s självständighet och notera, att vi var motståndare till den sammanslagning av kanslierna som skedde likväl som till ordningen, att SISU nu får medel direkt från utbildningsdepartementet och därvid skiljer sig från andra studieförbund. Svenska Fäktförbundet vill inledningsvis framhålla att vi endast har en central organisation inom svensk idrott. Det är RF, som är ansvarigt, i dialog med förbunden och efter beslut på stämmor, för bl.a. elit- och breddidrottsutveckling, barn- och ungdomsidrott, arbete mot doping och mycket mer. RF är också den organisation som ska företräda svensk idrott mot riksdag, regering och myndigheter, även om stora förbund ständigt försöker skapa egna plattformar i det avseendet. 8 (11)

9 SOK: s uppdrag är begränsat till att i första hand förbereda OS-trupper, representera Sverige vid olympiska spel och förvalta de olympiska rättigheterna för de 35 förbund, som är medlemmar i SOK. Utredningen har inte gjort någon analys av vilka konsekvenser en sammanslagning av RF och SOK skulle få, speciellt för SOK: s medlemsförbund. Varken för- eller nackdelar redovisas. För Svenska Fäktförbundet är inte endast påståenden tillräckliga för en sammanslagning, oavsett om de kommer från en utredning, från fria debattörer eller från riksidrottsstyrelsen. För Svenska Fäktförbundet är det viktigt, att också förbund med lägre kommersiella intäkter får möjlighet till utveckling. Den möjligheten är tryggad för Svenska Fäktförbundet inom SOK, förutsatt att svenska fäktare är i toppklass. Då utgår stöd från SOK, ibland till enskilda individer, vilket vi inte har haft anledning att anmärka på. Med ett förstärkt stöd direkt under toppen, som en effekt av en samlad elitidrottssatsning, kommer kraften i svensk fäktning att öka ytterligare. Ett stöd för den nuvarande ordningen är ett stöd för mångfalden i svensk idrott. I flera dokument betonas, att de mindre olympiska förbunden inte ska få sämre resurser efter en sammanslagning. För detta kan naturligtvis inte ges några garantier. Den ekonomiska utvecklingen, som vi beskrivit ovan, visar tvärtemot att skillnaderna mellan ekonomiskt starka och svaga förbund har ökat. Varför skulle riksidrottsstyrelsen nu klara av att göra ett trendbrott, när viljan tidigare inte har funnits? Förslag om hur de olympiska rättigheterna ska förvaltas i framtiden finns inte. Om en sammanslagning med positiva konsekvenser ska bli möjlig måste tilliten byggas upp. Den saknas för närvarande. Bristen på tillit har sin grund bl.a. i den ekonomiska utvecklingen med ökade skillnader mellan förbunden men också i den tveksamma demokratiska processen med anledning av utredningen. Bristen på tillit förstärks också av att riksidrottsstyrelsens sammansättning helt domineras av större och kommersiellt starkare förbund med starka kopplingar till Svenska Spel. RF: s valberedning har en viktig uppgift att försöka komma till rätta med denna dominans. Bristen på tillit förstärks av det inte heller finns några garantier för att den kompetens som finns inom SOK, och det sätt att arbeta som präglar organisationen, får fortsätta i en ny sammanslagen organisation. Vi bedömer SOK: s arbete med elitidrottsfrågor som oerhört kompetent. Organisationen präglas av erfarenhet, kvalitetskontroll och snabba beslutsvägar. En förutsättning för inflytandet för mindre förbund är rösträttsreglerna vid SOK: s årsmöte, där varje förbund har en röst. 9 (11)

10 Utredningen skriver, att antalet stämmodeltagare per förbund behöver se över kan däremot vara riktigt vid en sammanslagning. Något förslag om en förändrad röstfördelning i en sammanslagen organisation har dock inte lämnats vare sig av utredningen eller av riksidrottsstyrelsen. Svenska Fäktförbundet skrev så här i remissen över den statliga idrottsstödsutredningen: Svenska Fäktförbundet har grundsynen, att samarbetet mellan RF och SOK på många sätt kan och bör förbättras. Om och när detta samarbete blir framgångsrikt, kanske det blir allt naturligare med en sammanslagning. En sammanslagning av organisationerna förutsätter beslut i stadgefrågor av en kvalificerad majoritet på respektive stämma/årsmöte. Det är viktigt, att de icke-olympiska förbunden får ökat stöd till sin elitverksamhet. Av de totalt 1, 9 miljarderna borde några medel kunna frigöras för detta. Det är RF: s sak att genomföra detta. Det är lika självklart, att SOK: s elitstöd till de olympiska förbunden måste garanteras vid en sammanslagning. En framtida sammanslagning förutsätter, tror Svenska Fäktförbundet, också att rösträttsreglerna förändras, så att de mindre förbunden får ett ökat inflytande på den gemensamma stämman. Med ett ökat inflytande för mindre förbund under senare år är Svenska Fäktförbundet övertygat om att de klyftor inom svensk idrott som utredningen visar upp inte hade blivit så allvarliga. Förändrade rösträttsregler på RF-stämman skulle därmed kunna få flera goda effekter, i linje med både utredningens och Svenska Fäktförbundets önskemål om framtiden. Svenska Fäktförbundet vill avslutningsvis framhålla att dagens situation med ständiga energislukande gräl mellan RF och SOK, inte kan och får fortsätta. 10 (11)

11 Svenska Fäktförbundet förutsätter, att den gemensamma elitidrottsorganisationen nu byggs upp genom god samverkan mellan RF och SOK, och att riksidrottsstyrelsen inte längre driver frågan om sammanslagning mellan RF och SOK. RF-stämman har inte hittills givit riksidrottsstyrelsen ett sådant uppdrag. Farsta den 9 februari 2009 SVENSKA FÄKTFÖRBUNDET Lars Liljegren förbundsordförande 11 (11)