Sammanställning CSA- Varberg informations träff 2 med workshop

Transkript

1 Sammanställning CSA- Varberg informations träff 2 med workshop Först vill vi passa på att tacka alla som kom, en inspirerande kväll som verkligen satte igång hjärncellerna. Här har vi försökt sammanställa allt som blev sagt under kvällen. Tisdagen den 27/2 träffades konsumenter och producenter i Grimetons Bygdegård för att lyssna på föreläsare, workshop och nätverka. Projektledaren Christina Almén hälsar välkommen och informerar om projektet CSA. - ett projekt inom ramen för sociala innovationer och innovativa servicelösningar med stöd från Lokalt Ledd Utveckling i Halland (förkortat LLUH) enligt Leadermetoden. Medfinansiering sker med stöd från EU, staten och ideella timmar från medverkande i projektet. Hela Sverige ska leva Halland är projektägare. Mål med projektet: Inventera matproducenter i Varberg med omnejd Informera producenter och konsumenter Inspirera producenterna att tänka utanför ramarna- tex andeljordbruk, samarbete, prenumerationstjänster. CSA- Comunity Supported Agriculture, eller Andelsjordbruk som vi på svenska kallar det innebär att konsumenter tecknar upp sig på förhand som andelsägare i produktionen, de förskottsbetalar/prenumererar på det som produceras på en lokal gård. Här finns de lite olika modeller. En de betalar allt i förskott, en del delar upp summan och vissa har betalning inför varje utlämning. Varje producent har sin egen lösning på hur de vill lägga upp det. Här kan ni som konsumenter komma med önskemål. Lantbrukaren delar de ekonomiska riskerna i produktionen med konsumenten t ex missväxt, sjukdom hos djur etc. Det ger en ökad tryggheten och därmed bärigheten för matproducenten. Konsumenten väljer att stötta en lokal producent och och i utbyte för de mat tillbaks.

2 Kajsa Vik från Coompanion informerade om deras arbete- rådgivning i tillsammansbranschen. Hon la fram olika förslag på hur man kan arbeta tillsammans, hur man kan komplettera varandra och ge ett större utbud till konsumenterna. Hon förklarar hur CSA fungerar och förtydligar att man inte köper en andel i gården, utan enbart en andel i produktionen/säsong. Det är ett direktavtal mellan konsument och producent- utan mellanhänder. Ett sätt av crowdfunding. Om man odlar tillsammans och kompletterar varandra så kan man erbjuda större volymer och tillgodose tex kommuner, som kan vara svårt att täcka upp annars. Ett exempel på detta är Nybrukarna i Växjö. De är flera odlare som har gått samman. Kommunen köper in 20 andelar av deras produktion. Läs mer om Nybrukarna på deras hemsida CSA är ett bra sätt att komma igång med så lite kostnader som möjligt och går man samman så kan man dela kostnaderna för tex verktyg, marknadsföring, arbetstimmar och administrationstjänst. Men hur raggar man då kunder? Vi måste skapa ett behov, och ett gemensamt mål. Målet kan vara de första andeljordbruket i Varberg. Kanske man ska slå sig samman. Man kan samarbeta på olika nivåer. Nätver k Projektavt Dela al Samarbetsav tal marknadsföring Dela lokal / kontor Dela varumärke All verksamhet Som förslag hade hon Bonabergs Gård som föder upp kaniner. Vad behöver hon som komplement? Jo kanske potatis. Kan man då samverka tillsammans med en grönsaksodlare så kan man lämna en mer komplett matkasse. Man kan göra allt från samarbete till att gå samman till en företagsform.

3 Varför vill man då vara kund i CSA? Alla vill ha hjälp till självhjälp. Vi vill äta lokalproducerat, men det fungerar inte i vardagen att man kör runt till alla gårdsbutiker och handlar mat. Man vill själv ha något som inte får att få tag på i den vanliga mataffären. Då måste vi skapa en lösning för deras behov. Smidigheten och möjligheten att få tag på de lokalproducerade. Som konsument vill man kunna påverka innehållet i prouktionen. Man vill kunna påverka och då blir vi intresserade av en producent. Påverkar och Samarbeten är nyckeln i detta! Kontakta gärna Kajsa vid ev frågor och funderingar: Kajsa Vik Tel: kajsa@coompanion.se Albin Ponnert som kommer från Röstånga i Skåne är vår andra föreläsare. Han har själv arbetat med en förstudie för CSA eller småskalig livsmedelsproduktion. Han är med och bygger upp LFN- Local Food Nodes, ett digitalt verktyg som man kan använda sig av för att nå ut till konsumenter för att sälja sina produkter. Och han håller just nu på att starta upp sitt egna Andelsjordbruk Backaly. Under förstudien åkte han runt i Sverige och föreläste om Andelsjordbruk i 10 månader. Det handlade om att bygga relationer, skörda intryck och sammanställa en rapport. Men Albin ville göra något praktiskt. Många platser han besökte ville också göra något tillsammans och därifrån har LFN startats. Kolla gärna in deras hemsida: Nu öppnades de nya utlämningar över hela världen bla 4 st i Minneapolis, 1 st i Genéve och 1 st i Filippinerna. Det är som en webbutik där varje producent lägger upp sina varor och sina utlämningar. De kommer släppa en konsument-app den 20 mars. Allt Albins jobb bottnar i eget intresse för självhushållning, han vill vara en småskalig producent, men de blir alltid ett överskott. Intresset för hans produkter finns i bygden och därefter har han och hans familj valt att börja bygga upp sitt andelsjordbruk: Backaly. Läs mer på deras FB-sida:

4 Albin kommer att bygga upp sitt andeljordbruk som ett sambruk där man 1 gång/månad träffas under frivillig basis och hjälps åt med större arbeten. Detta är Albins uppstartsår- därav kommer han köra med ett reducerat pris för att se hur mkt dom behöver producera av varje gröda. Han satsar även på ett mer helhetskoncept med både grönsaker, ägg och lammlådor. Han beräknar 1 andel/pers. Skillnaden från Albins koncept jämför med många andra är att han tänker självhushållning, så han tänker 1 andel på hela året. Alltså 52 veckor, många andra har säsongsvis tex 20 veckor. Albin tänker även förvaring av grödor tex gemensam stuka på gården, syltning och syrnings-workshops. Inför nästa år tänker han även slaktkycklingar. Albin drömmer om ett stort växthus med fiskodling som även de ska ingå i andelen i framtiden. Albin tänker att han kommer inte att producera allt själv, utan istället även göra samarbeten ihop med närliggande producenter som har nötdjur och mjöl som kan bokas via Albin. Albin vill ha både engagerade och passionerade andelsägare. Alla har olika anledningar till varför man väljer att köpa lokalproducerad mat. Vissa vill odla själva, men har inte möjligheten, andra tror på lokalproducerad mat och vill främja landsbygden. Albin säger sig förstå business, men är ej själv intresserad av pengar. Han tänker självhushållning- fast för flera medmänniskor, då han har marken. Han har dock själv de övergripande ansvaret och förlitar sig inte på att hans andelsägare kommer hjälpa till, det ska ske på frivillig basis. De ska själva vilja hjälpa till. Albin framhäver vikten av att vara tydlig i med vad som ska ingå ingå i andelen, och även vara tydlig med att ha kommande år kommer att öka priset för en andel. En vuxen individ äter mat för kr på ett år. Något som man måste tänka på när man ska sälja eller köpa en andel- hur mycket pengar vi verkligen lägger på mat. Om en grönsaksandel kostar 3,4 eller 5000kr så är det ändå inte så stor del av vad vi lägger på mat för en hel säsong. Albin får en fråga var han hittar sina andelsägare, och svaret är att han är bra på att prata Han har valt att gå via sin omgivning, han har haft en relation med flera av sina andelsägare. Skolkamrater, fd arbetskollegor, grannar etc. Det är du som andelsägare som är den säljande partnern. Du har själv säljansvaret. Man kan arbeta via flera kanaler, bla facebook- alla är ju ändå där Local Food Nodes är en annan. Fördelen med CSA enligt Albin är att du behöver enbart sälja en gång, och kunder kommer tillbaks. Men enligt en studie i USA så tappar man 40% av kunderna/år. Men de kan vara att de flyttar etc. Men de tillkommer nya också. Så man får jobba med det varje år. Men lås inte fast dig vid ett koncept. Anpassa dig efter konsumenternas önskemål. Du säljer en förväntning- Försök att nå upp till den, både vad de gäller pris och innehåll. Annars kommer inte kunderna tillbaks. Long time relationships Vad är det som lockar med CSA för kunderna? Det är något intressant med närodlat, det ger en möjlighet till öppna landskap, vilket kan vara svårt för många småjordbrukare. Många vill vara en del av det, man vill veta var maten kommer från, transporter och tillsammans skapa en hållbar produktion, utan att göra för stora uppoffringar. Vi kan inte i de långa loppet äta på de vis vi gör idag med importerad mat och vid fel säsong. CSA och Reko är reaktioner på att det inte är ok att fortsätta äta som vi gör idag. Och på regelbunden bas kan man inte ej åka till gårdsbutiker i vardagen. Vi måste skapa en förändring. CSA passar inte alla- men det är helt värt klart att kolla upp!

5 Relationen mellan konsument och producent gör att man kan odla ekologiskt utan att vara certifierad. CSA är beyond certifieringen. Man skapar en tillit och öppenhet mellan varandra, och behöver inte lägga ut stora pengar på att certifiera sig. Certifieringen är egentligen bara en garanti att maten är producerad på rätt sätt, och har man öppenheten mot sina konsumenter så kan de själva kontrollera att produktionen går till på rätt sätt. Men man får absolut inte använda ordet eko i sin marknadsföring om man inte är certifierad. Där får varje producent välja sin egen väg. I Sverige finns det andelsjordbruk, och det finns även kommuner som är andelsägare tex Växjö, Sollefteå och Kramfors. Nästa föreläsare är Christan Dalhqvist från Solskensfarmarna. Dom har tillsammans med sina medlemmar/grannar skapat en landsbygdsutveckling själva. En augustidag för 2,5 år sen satt grannarna och fikade under äppelträdet och Jerry kläckte ur sig Jag vill bli en solskensbonde Därifrån har de arbetat med att utveckla så de kan leva på det, att arbeta på gården med sol i sinnet. Inte som månskensbönder, som ofta lönearbetar dagtid och ska driva gården på kvällar och helger. De har startat en ekonomiskt förening där medlemmarna är flera gårdar i närområdet som har en tydlig anknytning till Kärnebygd rote. De vill hålla de lokalt. De har även utökat och köpt ett hus, där de har gårdsbutik och bed&brekfast. Solskensfarmarna arrenderar mark av sina medlemmar och betalar lön till de som arbetar för dom, vid tex stängsling, skötsel av djuren. Djuren går ute året runt, utan ligghall. De är med i ett speciellt program för utedjur utan ligghall och har årliga kontroller där djuren noga gås igenom. De expanderar sin yta bla med

6 ny betesmark då de samma dag som mötet var fått en ny medlem. En stor del av arbete som alla hjälps åt med är att stängsla upp nya områden. De river ner gammal taggtråd och stängslar med ekstolpar som sågats på Fageredssågen. De vill behålla öppna landskap, utveckla miljön och landsbygden där de bor. Alla medlemmarna har andra jobb upptill, och delar på arbetet med djuren. De har många olika kompetenser i den ekonomiska föreningen. Föreningen hyr in både personal och maskiner av sina medlemmar, och har ingen egen anställd. Läs mer om Solskensfarmarna och Viktors Affärs hus på De finns även på Instagram Efter Christian är det dags för våra producenter att presentera sig och sina verksamheter. Bonaberg Gård- Josefin Bergström I Hunnestad har Josefin tagit över familjegården och är nu 7:e generationen på gården. Förr kunde man klara sig på gården man ägde och även hon vill kolla på möjligheterna. Hon gillar att ha fötterna i jorden och har därför börjat hyra ut mark- odlingslotter. Där kan man odla tillsammans för eget bruk eller för de som vill börja odla för att sälja. Hon föder själv upp köttkaniner, delikatessfåglar i liten skala och ska nu även bygga en skönhetssalong. Hon har även planer på att bygga ett andelsslakteri. Ekkullens Fårfarm- Mari Eriksson och Daniel Mari är 4:e generationen på gården som idag har 130 tackor. De har valt rasen finullstackor, de har fin ull, ger bra kött, fina skinn och är bra på att beta. Gården har varit utan djur i 10 år och mycket igenväxt, men nu återställer de de öppna landskapen. Tidigare sålde de djuren till Scan, men dels var de inte lönsamt och framförallt så var de så jobbigt att se djuren som de fött upp gå upp på lastbilen och stå och trängas med flera andra främmande djur. De stod vid ett vägskäl, antingen så får de lägga ner eller göra något åt det. För 3 år en öppnade de sin gårdsbutik och under 2017 skickades inte ett enda får till Scan. Gårdsbutiken går rätt så bra, men vissa månader är de sämre, och fåren kostar lika mycket att ha dom månaderna. De säljer lammkött via Reko, men vill hitta fler ben att stå på. De vill säkra upp framtiden genom att sälja får-kassar. Ekkullens fårfarm är under omställning till ekologiskt och i oktober 2018 är de klart. De tar in allt foder till djuren själva. Djuren är mkt fertila och får ofta 3-4 lamm/år. Men de sliter på

7 tackorna med så många lamm, så det blir varje år några flasklamm som Mari vårdar kärleksfullt. De kör nu själva lammen till slakt på Öströö. Förädling sker på både Öströö och Lillegårdens. Rya Gård- Christer Sandberg Christer och Gertrud Sandberg driver sin gård i Valinge. De har 10 hektar åker, 4 hektar bete + skogsmark. De bedriver en småskalig verksamhet och är ekologiskt certifierade. De står på 4 ben. Rya får- om ger fina pälsar och bra kött. De säljer lammlådor vid slakt och frysta styckdetaljer däremellan. Grönsaksodling- de har valt att skippa basgrönsaker som potatis och morötter och satsat på de lite annorlunda istället, som pumpor, fänkål kronärtskockor, bönor, majs, sparris, rotpersilja, svartrot etc. De tar gärna emot önskemål från konsumenterna. Spannmål- De odlar olika lantsorter och ger konsumenterna möjligheten att köpa säd för att mala sitt egna mjöl. Ankägg- löpankorna går fritt på gården och äter sniglar. De ger mycket ägg, som anses vara en delikatess. De har ingen gårdsbutik, de säljer enbart via Reko Ring och personlig kontakt. CSA kan passa för dom i framtiden. De ger en trygghet för vad som ska produceras för säsongen.

8 Skrea Ost- Monica Bondesson I 5 år har Monica sålt ost, yoghurt, mjölk etc. i sin gårdsbutik i Skrea, en ombyggd gammal svinstia där hon ystar ljuvliga ostar. För 18 år sen flyttade hon hem till föräldragården och har sen dess utökat med både höns, får, ullgrisar och arrenderar ut mark. Hon bygger upp gården och har funderingar på odlingslotter och kanske på en komplett matkasse. Lite beroende på vad konsumenterna är intresserade av. Hon har 20 hektar mark så möjligheterna finns. Mjölken till hennes produkter hämtar hon hos grannen. Man kan inte göra allt själv. Kullagårdens Glutenfria Stenungs bageri- Ann Kristin Whalgren 2014 fick Ann Kristin själv en diagnos och fick övergå till glutenfritt bröd, men utbudet var inte stort och framförallt väldigt tråkigt. Hon provbakade i 1 år innan hon öppnade sitt bageri 1 dag/vecka. Men det blev snabbt populärt och idag bakar hon på heltid. Ann Kristin säljer till både restauranger, hotell, via Reko, i butiker, café och har nu startat en webbshop där man kan beställa hennes stenugnsbakade glutenfria bröd. Hon har et unikt sätt att baka på med naturligt glutenfria produkter, och de är även mjölkfria. Bageriet har hon inrett i sin källare. Förra året öppnade hon ett trädgårdscafé, det var mkt roligt och uppskattat. Dock regnade många dagar bort och nu drömmer hon om att öppna ett stort café i en gammal lada med både kurser, pizzakvällar etc. Att sälja bröd via prenumerationskasse skulle hjälpa henne att kunna genomföra sin dröm. Hon är inte rädd för att testa nya saker och just nu håller hon på att baka sin första glutenfria bröllopstårta. Livsnytergården- Marcus Renders Marcus kommer från Belgien och växte upp i en familj som odlade. Så varför inte börja odla när man flyttade till Sverige. Grönsaker är hans liv! Den stora utmaningen för honom är att svenskarna äter inte samma grönsaker som man gör i Belgien. Så han måste lära sig vad svenskarna vill äta. De har specialiserat sig på ekologiskt torkade grönsaker som inte går att få tag i butikerna. De har erfarenhet från Belgien och tycker att Andelsjordbruk i kombination med tex Reko är ett bra koncept. Zigges BBQ och Bergagårds Mat var tyvärr sjuka och kunde inte delta på presentationen.

9 Efter en fikapaus, som självklart bjöd på lokalproducerat och lite mingel var det dags för workshop Vad vill du köpa via CSA? Mejerivaror, ägg, mjölk, basprodukter, bär, vad som helst-när man vet var de kommer från Hur vill du att hämtning/leveranser ska fungera? Många tror att det skulle vara nyhetens behag att köra och hämta på gårdarna, kommer man orka i längden? Att leverera till Reko är ett alternativ. Kanske man kan hämta allt hos en producent? Vad skulle CSA göra för skillnad för ditt liv? Veta vem som har odlat grejerna. Veta att det är närproducerat. Ungdomarna är nog mer medvetna än vi äldre. De skulle kännas bra i magen. Efter givande workshop var de dags för Ingrid Holmberg från Länsstyrelsen att berätta om deras kommande projekt. En inspirationskväll med inriktning på Andelsjordbruk den 7/3. Därefter tackade projektledare Christina Almén alla dom deltog och kvällen avslutades med mingel mellan producenter och konsumenter där viktiga kontakter knöts. Många producenter hade ställt upp sina varor på bord runt om i lokalen och det fanns flera smakprover. Vi finns på Facebook-