GÖTEBORGS UNIVERSITET PM Dnr B1 1809/06 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PM Dnr B1 1809/06 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Uppdrag och anslagsfördelning år 2007 till institutioner med verksamhet inom ansvarsområdet för Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). Den gamla lärarutbildningen har nu helt fasats ut och ersatts av den förnyade. Inom grundutbildningen omfattar det totala uppdraget till UFL hst vilket motsvarar ett takbelopp av tkr. Till detta kommer uppdrag som finansieras av externa medel: Särskild lärarutbildning (SÄL) III med inriktning i första hand mot yrkeslärare. Särskild utbildning (SÄN) för arbetslösa naturvetare (Ma, Nv, Tk) Anslaget till UFL för lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning uppgår för år 2007 till tkr. Fr.o.m. år 2007 är medelstilldelning för lokaler inkluderad i de anslag för grundutbildning resp. forskning/forskarutbildning som UFL får från styrelsen. De delar som avser lokaler hos fakultetsnämnderna för grundutbildning ( tkr) och forskning/forskarutbildning (2 668 tkr) fördelas vidare utan avräkning till de fakultetsnämnder som medverkar i utbildningen. I förhållande till år 2006 har följande större förändringar skett: 1) Medel för lokalkostnader fördelas till nämnderna utan avräkning. 2) Antagningen anpassas bättre till skolans och samhällets behov. 3) Antagningstal införs till andrainriktningar. 4) Uppflyttning införs så snart ValWeb tagits i bruk. 5) Antagningen till utbildning av lärare för verksamhet i förskolan och undervisning i grundskolans år 1 och 2 ökar. 6) Inriktningen Social och kognitiv utveckling övergår till att vara enbart andrainriktning. 7) Antagning till inriktningen Lärande, undervisning och IT sker endast en gång per år. 8) Inriktningarna Lärande, yrke, arbetsliv och Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama har tillkommit. Utrymme har reserverats för att inriktningen Barn- och Fritidskunskap skall kunna ersättas med inriktning Pedagogik, kommunikation och ledarskap. 9) Utrymme för att ta emot studenter från andra lärosäten har skapats. 10) Utrymme för att ta emot studenter på gamla lärarprogram har lagts in i beräkningarna. 11) Ett antal avvikelser mellan beräkningsunderlaget och beslutet har rättats till. Detta gäller arbetsfördelningarna i Historia och i Samhällskunskap, fördelningen av didaktikuppdraget i Svenska och kostnaden för specialiseringar inom LÄRIS. Nettokostnaden för detta tas ur kudden. Enligt uppdrag Maj-Lis Sjöbeck Utbildningsdirektör Adress: Besöksadress: Tel: (0) GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden Fax: (0) Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning för lärarutbildning Föreningsgatan 20 Box 100 Göteborg SE GÖTEBORG

2 INNEHÅLL sidan Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom grundutbildningen 4 Antagning 4 En ny organisation av lärarutbildningen 4 Den ekonomiska kudden 4 Mål- och resultatstyrning 4 Arbetsbelastning höst och vår 5 Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU 5 Kursplaner på kurser som används inom lärarutbildningen 5 Erfarenheter från institutionsdialogerna 6 Översyn av utbildningsutbudet 6 Överproduktion på programmet 7 En totaldimensionering av lärarutbildningen 7 Efterfrågan på olika andrainriktningar 7 Riktlinjer för antagningstal på andrainriktningar 8 Tillträde till ny termin (uppflyttning) 9 Examensarbetet 9 Ändrad arbetsfördelning på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet 10 Ändrad arbetsfördelning på inriktningarna Svenska och Religionskunskap 10 Inriktning Barn och fritidskunskap (modifierad, alternativt Pedagogik, 10 kommunikation och ledarskap) Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling 10 Inriktning Globalisering 11 Inriktning Historia 11 Inriktning Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama 11 Inriktning Lärande, undervisning och IT 11 Inriktning Musik 11 Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 11 Inriktning Svenska 12 Inriktning Vård och omsorg 12 Inriktning Yrke, skola och arbetsliv (LYS) 12 Behörighetsgivande kurser avseende läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning för tidigare åldrar 12 ELSA som underlag för anslagsfördelningen även inför En ettårig avräkning 13 Medel för lokalkostnader 13 Exempel på samverkan med den omgivande regionen 14 Särskilda lärarutbildningar till yrkeslärare och för arbetslösa akademiker 15 Forskarutbildning och forskning 15 Forskningstemanas utveckling för Informations- och förankringsarbete CULs kursutbud Förändrad ledning och styrning av CUL 17 Översiktlig beskrivning av utbildning inom UFL:s område. Programspecifika uppdrag 17 Den förnyade lärarutbildningen 17 Påbyggnadsutbildningar 17 Naturvetenskapligt basår 17 Rörlighet mellan lärosäten 17 Utrymme för studenter på gamla program 18 2

3 Fristående kurser 18 Det nya Korta programmet 18 Småkursproblematiken 19 Bolognaprocessen 19 Uppdrag till institutioner och fördelning av medel 20 Resurser för grundutbildning 20 Resurser för forskning och forskarutbildning 20 Anslagsfördelning Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning år Avräkning av institutionernas uppdrag 24 Avräkning UFL - institutioner och universitetsstyrelsen - UFL 24 Vad ingår i uppdraget och hur räknas ersättningen ut? 24 Ekonomiska förutsättningar för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. 26 Uppdraget som kursansvarig institution 26 Tabell 1: Planeringstal ingångar och antagningstal andrainriktningar år Tabell 2: Fördelning av lokalmedel till nämnder år Tabell 3: Uppdrag och anslagsfördelning till institutioner år Tabell 4: Ansvariga institutioner år Tabell 5: Fördelning av anslag för forskning och forskarutbildning avseende bå 2007 till institutioner 31 Tabell 6: Externa intäkter Tabell 7: Budget för 2007, anslag för forskning och forskarutbildning 32 Tabell 8: Uppdrag i fristående kurs år

4 Verksamhet inom UFL:s område samt generella uppdrag inom grundutbildningen Antagning till lärarutbildning vid Göteborgs universitet All nyantagning av lärarstuderande sker till den förnyade lärarutbildningen. Utbildningen på de gamla lärarutbildningsprogrammen har fasats ut men fortfarande kan ett mindre antal studenter finnas som p.g.a. studieuppehåll efterfrågar (stöd)undervisning på de avslutande kurserna. Eventuella behov av extra resurser för denna och andra oförutsebara behov täcks av kudden (se sidan 4). En ny organisation av lärarutbildningen Med inrättandet av lärarutbildningsråd (LUR) som beredningsorgan till UFL förändras förutsättningarna för UFL:s interna organisation. Följande organisation gäller under nämndens kvarvarande mandatperiod, d.v.s. t.o.m Utskotten för Budget, Grundutbildning samt Forskning och internationalisering har lagts ned, medan arbetsutskottet (AU) kvarstår. Följande funktioner har inrättats: 1. Budgetfrågor (grupp bestående av UFL:s ledning, en student, en extern ledamot och en lärarrepresentant - samt föredragande tjänstemän) 2. Uppföljning och kvalitet (grupp bestående av två lärarrepresentanter, en student och en extern ledamot) 3. Internationalisering (grupp bestående av en ledamot samt tjänstemän) För UFL:s arbetsgrupper gäller: 1. Den av UFL tillsatta Visionsgruppen benämns Strategigruppen 2. Strategigruppen ges i uppdrag att i samverkan med UFL:s ledning utarbeta en strategisk plan för de närmaste två åren. Planen skall, utgående från styrdokument och utvärderingar av olika slag, innefatta en problembeskrivning, förslag till strategier/åtgärder samt en tidsplan. 3. Bolognagruppen kvarstår p.g.a. Bolognaprocessens aktualitet. Arbetsgruppen för Uppföljning och kvalitet har i uppdrag att inledningsvis ägna särskild uppmärksamhet åt uppfyllandet av examensmålen. Den ekonomiska kudden För 2007 tilldelas den ekonomiska kudden 3,0 Mkr. Grundutbildningsanslag upp till 100 tkr delas inte ut som förskott utan fördelas först i samband med avräkningen. I avvaktan på denna läggs dessa uppdrag till kudden, vilken till följd av detta kommer att något överstiga 3 Mkr. UFL fördelar medel ur kudden till särskilt angelägna behov. (Ett sådant är lärarutbildningens internationalisering). Något särskilt ansökningsförfarande finns inte. Mål- och resultatstyrning De kursplaner som tas fram utgående från de av UFL fastställda riktlinjerna lämpar sig väl som underlag för en mål- och resultatstyrning. I och med att universitetsstyrelsen ställt sig bakom förslagen i Resurs 07 kommer uppdragen till varje institution att summeras och avräknas på samma sätt som under Ett viktigt, nytt inslag är att UFL även fördelar medel för 4

5 lokalkostnader. För varje nämnd har en lokalprislapp räknats fram och de lokalkostnadsmedel som nämnden får beräknas som produkten av denna prislapp och totala grundutbildningsuppdraget uttryckt i hst till institutioner inom nämndens ansvarsområde. Medlen fördelas utan avräkning. Motsvarande gäller för de lokalkostnader som är knutna till forskning och forskarutbildning. Se vidare sidorna 13 och 28. Arbetsbelastning höst och vår Skillnaderna i antagningsvolym mellan vår och höst ökar något år 2007, (från till ) dels till följd av att inriktningen Social och kognitiv utveckling helt övergår till att vara andrainriktning och dels till följd av att utvecklingsarbetet med andra inriktningar inte nått så långt att de kan starta under år Detta är en tillfällig effekt som kommer att försvinna under 2008 och framåt. Effekten minskas därtill av att antagningstalet till Korta programmet ökas på våren och minskas på hösten. På papperet överstiger antalet studenter på kurserna LAU100 och LAU160 (vt 329 och ht 626 eftersom LYS-studenterna inte inleder med AUO) det högsta antal som Nya Pedagogens största sal kan ta emot men det är UFLs bedömning att bortfallet vid terminsstart till följd av tillgodoräkningar av termin 1 av allmänt utbildningsområde kommer att medföra att antalet platser kommer att vara tillräckligt. Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU VFU är ett mycket viktigt inslag i den nya lärarutbildningen. Alltifrån början har det varit ett krav från kommuner och skolor att ha en enda samverkanspart oavsett vilken modell för VFU som tillämpas och vilken kurs VFUn förekommer på. Detta innebär att all VFU (och all verksamhet som motsvarar VFU) på kurser som används inom lärarutbildningen skall ha UFL som huvudman. Prestationer på kurser som inte uppfyller detta krav ersätts inte vid avräkningen. Kursplaner på kurser som används inom lärarutbildningen Under vissa perioder har den tid det har tagit för att få ut ett examensbevis efter avslutad utbildning har varit oacceptabelt lång. För att råda bot för detta har UFL övertagit uppgiften att förbereda och utfärda examensbevis. Ett inslag i detta arbete är att bedöma de kurser som en student åberopar för att få ut sin examen, och i kvistiga fall behöver då kursplanerna vara tillgängliga. Aktuella kursplaner för samtliga inriktningskurser finns tillgängliga på UFLs hemsida och de flesta kursplaner för specialiseringskurser, men inte riktigt alla, går att hitta via en Google-sökning på Internet. För att inte studenterna skall få problem vid det tillfälle de behöver ha ut sin examen beslutar UFL att tillgängligheten av kursplaner för de kurser som skall bilda underlag för en lärarexamen (och på vilka prestationer under utbildningens gång under denna förutsättning genererar ersättning till institutionerna) skall kontrolleras årligen i samband med avräkningen. För att underlätta studenternas val och informationssökande bör samtliga kursplaner och litteraturlistor publiceras på GU:s webb. Kursplaner och litteraturlistor till inriktningarna och AUO, som fastställs av UFL, publiceras på UFL:s webb. Specialiseringarnas kursplaner och litteraturlistor, som fastställs av fakultetsnämnden för kursansvarig institution, publiceras på respektive institutions webb. Dessa rutiner finns på 5

6 Erfarenheter från institutionsdialogerna Institutionsdialoger genomfördes under maj månad Även denna gång gav de UFL ett flertal upplysningar av stor betydelse för utformningen och genomförandet av det liggande uppdraget. Ett antal uppslag från dialogerna hösten 2006 har också fångats upp i detta dokument. UFL gav samtliga institutioner tillfälle att yttra sig över systemet med årliga skarpa avräkningar. Ingen uttryckte en önskan att ta bort dagens system. En sak som lyftes fram från flera håll var svårigheten att sätta sig in i och förhålla sig till hur olika institutioner beräknar hur många lärartimmar som den resurs som tilldelas från UFL resulterar i. UFL har vid ett flertal tillfällen försökt penetrera hur olika nämnder och deras institutioner omvandlar ett anslag från UFL till olika insatser till lärarstudenternas fromma. Även om materialet varit svårgenomträngligt är det ganska klart att orsakerna till de eventuella diskrepanserna inte är att söka i olika avsättningar på fakultets- och institutionsnivå. Summan av dessa ligger i de allra flesta fall omkring 50 % även om avdragen på respektive nivå kan vara större eller mindre. Det har inom budgetutskottet föreslagits att UFL skall genomföra en inträngande studie i nära samarbete med verksamheten av ett mindre antal inriktningar valda så att de täcker över den pågående lärarutbildningen för att belysa frågan. Studien syftar till att följa anslagens väg från UFL fram till enskilda lärartimmar. UFL ställer sig bakom detta förslag och kommer under hösten 2006 att besluta vilka inriktningar som kommer att studeras. Institutionerna för Religionsvetenskap och Litteraturvetenskap påpekar, liksom HFN åren innan, att personer som bildat ryggraden i den didaktiska verksamheten på inriktning Religionskunskap samt i de litteraturvetenskapliga momenten på inriktningarna Svenska och Svenska för tidigare år numera är anställda vid motsvarande ämnesinstitutioner och inte vid IPD. Man yrkar därför på att UFLs uppdrag och anslag för didaktik skall ta hänsyn till detta faktum. När frågan senast togs upp för ett drygt år sedan meddelade nämnderna att man inte behövde UFLs engagemang i frågan utan skulle lösa denna i gemensamma diskussioner. Så har inte skett. Institutionen för litteraturvetenskap hänvisar till att inriktning Svenska i allt väsentligt är ett jämbördigt samarbete mellan institutionen och Institutionen för Svenska språket. I uppdraget för 2006 har dock Institutionen för Svenska språket angivits som ansvarig institution för samtliga inriktningskurser. Översyn av utbildningsutbudet Högskoleverkets utvärdering av den nya lärarutbildningen lyfte fram att utbildningen skall svara mot skolans och det omgivande samhällets behov. Medan studenternas eget ansvarstagande för sin utbildning är ett viktigt och nödvändigt inslag får detta inte leda till att vissa studieval de facto är en utbildning till arbetslöshet. Att svara upp mot denna utmaning är en av UFLs viktigaste uppgifter. Vissa konkreta åtgärder med detta syfte började få genomslag redan under 2006 medan andra får effekt med början I slutet av våren 2006 beslutade UFL att varje ingångsalternativ fr.o.m. höstens antagning skall vara knutet till en viss längd på programmet. Andra viktiga inslag är att andrain- 6

7 riktningarna får antagningstal och att studenternas väg genom de kurser som är en direkt konsekvens av deras ingångsval underlättas genom s.k. uppflyttning (mera om detta på sidan 9). UFL har också tagit hänsyn till tillgängliga statistiska data för tillgång och efterfrågan på olika kategorier av lärare såväl i landet som helhet som i regionen och dimensionerat såväl första- som andrainriktningarna med hänsyn till detta. En totaldimensionering av lärarutbildningen UFLs beslut att fastställa utbildningens längd för samtliga ingångsalternativ innebär att det är möjligt att beräkna vilken volym som olika kombinationer av ingångar och planeringstal på dessa kommer att motsvara då beslutet slagit igenom fullt ut. Ett klassiskt sätt att beräkna hur stor utbildningsvolym en nämnd behöver för sina program är att utgå från att alla studenter som antas genomför sina studier på normalstudietid. Ett visst bortfall kommer att ske och denna volym kan nämnden använda för fristående kurs. Om man tar år 2006 som utgångspunkt kan man visa att planeringstalen detta år lämnar ett utrymme inom styrelsens uppdrag till UFL av 127 hst för fristående kurs medan dagens utbud är 165. Att detta går ihop kommer sig av att ett utrymme skapas genom studieavbrott. En kvalitativ bieffekt av den undersökning av studenternas efterfrågan av olika andrainriktningar som redovisas på annan plats (sidan 7) i detta dokument är att man kan se att skillnaderna i bortfall mellan olika ingångsalternativ är stora. Budgetutskottet har vid olika tillfällen startat s.k. kohortstudier av vilka ett resultat skulle bli individualiserade bortfallsuppgifter, dock utan att nå ända fram till kvantitativa data. I avsaknad av kvantitativa uppgifter väljer UFL att använda värdet 3,1 % i de beräkningar som ligger till grund för detta dokument, ett värde som bör vara en försiktig uppskattning. Å andra sidan visar beräkningarna också att beslutet om utbildningens längd inte får fullt genomslag förrän under Fram till dess måste nyantagningen hanteras med försiktighet. Åtgärder som skapar svängningar måste undvikas. Överproduktion på programmet En ytterligare bieffekt av undersökningen av studenternas efterfrågan av olika andrainriktningar är att man kan se att ett avsevärt antal studenter läser fler kurser än vad som krävs för examen. Att de budgetar som hittills lagts för utbildningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till detta kommer fram i de senaste avräkningarna och prognoserna. Avräkningen för år 2005 visade en överproduktion på utbildningen på c:a 7 Mkr eller 3 % och prognosen för innevarande år manar till försiktighet. ELSA-data visar att om uppdraget för år 2006 lades ut även år 2007 så skulle det krävas uppemot 100 hst eller 5 Mkr mer än vad UFL kunde påräkna från styrelsen. Avsnittet om totaldimensionering visar att de långsiktiga åtgärder som UFL satt in kommer att bringa utbildningen i balans inom c:a tre år. Under de närmaste åren råder dock en ekonomiskt riskfylld situation, och UFL diskuterade vid sitt sista möte före sommaren vilka åtgärder som kan ge omedelbar effekt utan att skapa svängningar i systemet. Försiktighet vid höstens nyantagningar är egentligen den enda tillgängliga. Efterfrågan på olika andrainriktningar Olika studentkategorier efterfrågar andrainriktningar på olika sätt. En analys av LADOK-data visar att 140-poängarna i mycket liten omfattning tar en hel andra inriktning som specialise- 7

8 ring. Däremot väljer många att läsa de första 10 eller 20 poängen på en sådan. Det innebär problem för institutionernas personalplanering när färre än hälften av studenterna på termin 1 av en inriktning fortsätter på termin 2. Eftersom inriktningarna normalt är upplagda som en pedagogisk helhet garanterar första kursen inte heller kompetens för lärarverksamhet även om det finns undantag som gör detta. Tendensen att välja delar av inriktningar som specialisering har förstärkts i och med att kravet på kompetens i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikinlärning skrivits in i examensordningen. De studenter som läser 180 poäng eller mera väljer normalt en hel andrainriktning. Däremot är valmönstren mycket olika. Två extremfall är valen av andrainriktning efter ingång Matematik respektive ingång Musik. Nedanstående två diagram visar detta. Ingång Matematik Ingång Musik "ettämnesutbildning" Slut at LBD LBI LEN LFR LFY LHI LBD LBI LEN LFR LFY LHI LHK LID Slutat LSL LSV LSL LHK LIT LKE LSV Speckurs musik LMA Speckurs ej musik LMN Slut at LMU S inr Speckurs LTD LSV LSU LSL LSK LSALRE LNA LID LIT LKE LM A LM N LM U LNA LRE LSA LSK LSL LSU LSV LTD Speckurs S inr Speckurs ej musik Speckurs musik Slutat Medan de studenter som läst matematik som första inriktning är att räkna med inom ett brett verksamhetsfält (över 20 olika andrainriktningar) är de studenter som börjat med musik nästan enstämmiga (endast 2 andrainriktningar - nästan alla som fortsätter fram till examen blir ettämneslärare). I ett annat avseende är dock inriktningarna mera lika, mer än 25 % avbryter sina studier, och, kanske något oväntat, en större andel musiker än matematiker. Avbrottsfrekvensen ligger också över medianvärdet som är 20 %. Resultatet av denna analys skiljer sig något från de valuppgifter som insamlats av UFLs studievägledare i samband med att studenterna söker till sin andra inriktning. Orsaken till detta är att medan LADOK-analysen skiljer mellan val av hela andrainriktningar och val av en enstaka kurser inom en inriktning så kan man vid ansökningstillfället inte veta om studenten tänker hoppa av efter första kursen eller ej. Riktlinjer för antagningstal på andrainriktningar Antagningstal för andrainriktningar används för första gången våren Eftersom denna styrning av studenternas väg genom den nya lärarutbildningen inte har förekommit tidigare är det inte osannolikt att stockningar kommer att uppstå under en övergångsperiod. För att snabbt kunna uppmärksamma och vid behov motverka sådana kommer studievägledarna vid UFL att fortlöpande följa upp hur det nya systemet fungerar. För att detta skall ha tillräcklig stabilitet och förutsägbarhet tas antagningstalen på andrainriktningar och tillämpningen av dessa fram utgående från följande riktlinjer: 8

9 1. Varje student som antas till lärarprogrammet och som följer detta i normalstudietakt skall erbjudas plats på en andrainriktning eller, där så är tillämpligt, en specialisering som utbildar för samma åldersgrupp som första inriktningen. 2. Motsvarande gäller för studenter som beviljats studieuppehåll med tidsbegränsning. 3. Vilka andrainriktningar som erbjuds och platsantalen på dessa avgörs av skolans och samhällets behov. 4. UFL fastställer dessa för ett år framåt som en del av beslutet om uppdrag och anslagsfördelning. 5. Antagningstalet på en andrainriktning skall stå i samklang med antagningstalet på motsvarande förstainriktning. 6. En student som önskar bli antagen utöver det beslutade antagningstalet skall ansöka om detta hos UFLs studievägledare. 7. För avsteg från det beslutade antagningstalet krävs särskilda skäl. 8. Avsteg enligt ovan beslutas av dekanus och skall redovisas för nämnden efter varje avslutad antagningsomgång. Antagningstalen på sidan 27 är satta utgående från riktlinjerna ovan och med hänsyn till arbetsmarknadens behov. Eftersom väsentligt större studentkullar inom främst SO-området än vad som svarar mot dagens utbud via VHS för närvarande befinner sig i utbildningen har antagningstalen på motsvarande andrainriktningar anpassats till detta. (Denna anpassning kommer att fasas ut inom en tvåårsperiod.) Därutöver kommer vissa avsteg från riktlinjerna att bli nödvändiga under 2007 mot bakgrund av att de studenter som kom in före hösten 2006 antogs till ett system där andrainriktningarna kunde väljas i princip fritt. För studenter antagna hösten 2006 och framåt kommer antagningstalen att tillämpas strikt. Tillträde till ny termin (uppflyttning) I samband med att studentuppföljningssystemet ELSA ersätts av ValWeb bortfaller behovet för studenterna på det nya lärarprogrammet (och möjligheten till) att anmäla sig till påföljande kurs på programmet. Istället gäller att uppflyttning sker automatiskt till nästa kurs på den individuella studieplanen som lagts in i ValWebben (f.n. ELSA). Uppflyttningen sker automatiskt med platsgaranti under förutsättning att förkunskapskraven enligt kursplan är uppfyllda. Studenten skall dock alltid själv registrera sig vid introduktionen till respektive kurs. Endast studenter som inte går på det nya lärarprogrammet kommer i fortsättningen att behöva anmäla sig via Lokal Antagning. OBSERVERA att arbetet med övergången till ValWeb inleds hösten Något datum för övergången kan därför inte anges. Tills vidare skall studenter på det nya lärarprogrammet anmäla sig till nästa kurs på vanligt sätt. Examensarbetet Examensarbetet på den nya lärarutbildningen kan antingen genomföras inom det allmänna utbildningsområdet (kurs LAU350 resp. LAU660) eller som en del av en specialiseringskurs i vilken ett 10 poängs projektarbete (självständigt arbete) får en sådan utformning att det både uppfyller ämnets och lärarutbildningens krav. Denna senare typ, som tidigare kallades integrerat examensarbete har numera fått benämningen interdisciplinärt examensarbete vilken på ett bättre sätt beskriver vad som kännetecknar arbetet. Erfarenheterna från den nya lärarutbildningens första tid ger vid handen att de allra flesta examensarbeten utförts inom AUO, vilket inte stämmer med statsmakternas uttalade önskemål. 9

10 Ändrad arbetsfördelning på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet De ansvariga institutionerna på termin 1 av det allmänna utbildningsområdet (IPD för kurs LAU100 och IVM för LAU160) har informerat UFL om att arbetsfördelningen på kurserna under år 2006 av olika skäl avvikit från den planerade. Institutionen för matematiska vetenskaper har anmält att man inte medverkar i dessa kurser. Ett kvantitativt underlag om institutionernas medverkan i LAU160 har nyligen inkommit från IVM. Frågan om justeringar för 2006 får behandlas i samband med avräkningen. LUR1 skall lämna underlag till beslut avseende fördelning av uppdrag mellan institutionerna utgående från ett innehållsmässigt perspektiv. Detta har dock inte varit möjligt inför 2007 av tidsmässiga skäl. I brist på sådant underlag beslutar UFL att uppdragen för 2007 är desamma som för 2006 med undantag av att Matematiks andel fördelats bland övriga medverkande institutioner. Ändrad arbetsfördelning på inriktningarna Svenska och Religionskunskap Som framgår av referatet från vårens institutionsdialoger har de diskussioner mellan HFN och UFN om didaktikuppdragets placering som pågått i mer än två år inte lett till något konkret resultat. Inte heller de hearings som för ett drygt år sedan genomfördes under ledning av UFLs dåvarande ordförande gjorde detta. UFL har inför budgetbeslutet genomfört ett samråd med berörda institutioner. För didaktikuppdraget för de litteraturvetenskapliga momenten föreslår de berörda institutionerna att uppdraget skall justeras inför år 2008 utgående från den faktiska arbetsfördelningen, medan det för 2007 skall kvarstå oförändrat p.g.a. att tiden inte räckt till för att få fram de korrekta siffrorna. UFL beslutar att medlen för didaktik under 2007 tilldelas IPD under förutsättning att medlen för den andel som utförs av Litteraturvetenskapliga institutionen vidareförs dit. Denna andel av medlen skall innefatta såväl overhead som lokalmedel. Beträffande didaktikuppdraget för inriktning Religionskunskap beslutar UFL att uppdraget skall delas mellan Institutionen för religionsvetenskap och teologi och Institutionen för pedagogik och didaktik. Arbetsfördelningen mellan institutionerna blir därigenom 95 % / 5 %, vilket ungefär motsvarar den faktiska arbetsfördelningen. Inriktning Barn- och fritidskunskap (modifierad, alternativt Pedagogik, kommunikation och ledarskap) UFL skrev i Uppdrag 2006 att en ny, adekvat utbildning som bättre svarar mot skolans behov skulle utvecklas tillsammans med lärarna på inriktningen under 2006 med sikte på ett nyintag HT Denna nya inriktning har fått namnet Pedagogik, kommunikation och ledarskap. Den aviserade gymnasiereformen har dock lagts på is av den nytillträdda regeringen, varför införandet av den nya inriktningen bordlagts. Om inriktningen inte inrättas får det frigjorda budgetutrymmet om så finnes lämpligt istället disponeras av en modifierad variant av inriktning Barn- och fritidskunskap. Inriktning Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling Denna inriktning förbereder för en av samhället högt prioriterad verksamhet. Söktrycket mot denna inriktning är mycket stort och den fyller ett tydligt samhällsbehov. Till följd av detta beslutade UFL om ett ökat antagningstal Ökningen fortsätter

11 Inriktning Globalisering (tidigare benämning: Natur och samhälle i ett globalt och lokalt perspektiv) I sin ursprungliga utformning har inriktningen inte tilldragit sig tillräckligt studentintresse för att kunna erbjudas. De ansvariga har inlämnat förslag på en ny inriktning som har tydligare fokus på globala studier och som bör kunna fylla behovet av SO-lärare på grundskolans tidigare år på ett bra sätt. Gränsdragningen mellan den nya inriktningen och inriktning Samhällskunskap har dock inte utretts tillräckligt för att ett förslag skall kunna läggas om start under Avvägningen försvåras av att medan arbetsmarknadsskäl gör att det redan låga utbudet i samhällskunskap för senare år borde dras ner ytterligare så råder en stor efterfrågan från studenternas sida (ämnet är kraftigt översökt som andrainriktning). Inriktning Historia En utvärdering som utmynnade i ett antal allvarliga anmärkningar har nyligen genomförts av inriktning historia. Som en följd av denna har UFL initierat ett utvecklingsarbete i samarbete mellan berörda institutioner och berört Lärarutbildningsråd (LUR 4). Ett konkret förslag från utvärderarna var att arbetsfördelningen mellan de olika institutionerna skulle förändras, och UFLs ordförande lade vid institutionsdialogerna fram förslaget att fördelningen på kurserna LHI100 och LHI200 skulle bli Ekonomisk historia 20 %, Historia 60 % och Pedagogik och didaktik 20 % istället för 35, 45, 20 som hittills har gällt. Institutionerna accepterade förslaget. UFL beslutar att fördelningen 20, 60, 20 skall gälla fr.o.m under den tid arbetet med en ny inriktning Historia pågår. Inriktning Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama På UFLs initiativ har en inriktning i Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama som förbereder för verksamhet i förskola, förskoleklass och på fritidshem tagits fram. Arbetet är inte helt slutfört, men det har nått så långt att underlag finns för att utannonsera inriktningen hösten 2007 med 20 platser. Inriktning Lärande, undervisning och IT I samband med institutionsdialogerna kom företrädare för IT-universitetet och UFL fram till en samsyn om att nyantagning till inriktningen endast sker en gång per år. Denna förändring kan ses som inledningen till att inriktningen på sikt övergår till att vara enbart en andrainriktning. Ett definitivt beslut i detta avseende får anstå tills vidare. Inriktning Musik Endast ett fåtal av de studenter som antas till inriktningen läser något ämne utöver musik. Samtidigt finns ett behov av tvåämneslärare i gymnasieskolan. Tidigare bestod utbildningen till lärare i musik av två alternativ, en ettämnes- och en tvåämnesutbildning med ungefär samma volym. UFL har inlett diskussioner med företrädare för Högskolan för Scen och Musik om hur Inriktning Musik skall utformas i framtiden. Inriktning Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna Diskussioner med företrädare för utbildningen i specialpedagogik har lett fram till en samsyn att inriktningen fr.o.m enbart skall erbjudas som andrainriktning. Ett önskemål från de- 11

12 ras sida är att studenter på 140-poängsutbildningarna som önskar välja denna andrainriktning i och med detta får tillstånd att förlänga sin utbildning med ytterligare 20 poäng. Detta strider mot UFLs beslut om begränsning av Lärarprogrammets längd för studenter antagna HT06 eller senare. De studenter som önskar skaffa sig specialpedagogisk kompetens inom 140 poäng kommer att få möjlighet till detta genom en specialisering. Studenter som bara får rum med 20 poäng av inriktningens kurser som specialisering inom 140 poäng kan få möjlighet att läsa resten av inriktningen som fristående kurs utanför lärarprogrammet. Inriktning Svenska Som framgår av referatet från vårens institutionsdialoger yrkar Litteraturvetenskapliga institutionen på att ansvarsfördelningen på inriktningskurserna bättre skall överensstämma med hur institutionerna de facto fördelar detta arbete mellan sig. Institutionen för svenska språket har inte invänt mot detta. UFL beslutar därför att Litteraturvetenskapliga institutionen skall vara ansvarig institution för kurserna LSV100, LSV200 och LSV300 fr.o.m. år Inriktning Vård och omsorg Inriktningen har lagts ner i samråd med de ansvariga för utbildningen. Istället erbjuds ett antal platser på det Korta programmet för dem som önskar utbilda sig till vårdlärare. För att möta behovet av en anpassad utbildning för denna grupp av studenter ges Institutionen för vårdvetenskap och hälsa ett eget didaktikuppdrag inom programmet motsvarande maximalt 20 platser årligen. Inriktning Yrke, skola och arbetsliv (LYS) Inriktningen är ett ambitiöst försök till att skapa en attraktiv utbildningsgång för blivande yrkeslärare som helt eller delvis saknar de högskolepoäng som krävs för att kunna antas via det Korta programmet. Om inriktningen slår väl ut bör den få så många platser att den ger ett väsentligt bidrag till att avhjälpa den akuta bristen på yrkeslärare. I inledningsskedet är det dock nödvändigt att stanna vid 24 platser. Eftersom studentkullen förväntas vara mycket heterogen med avseende på hur många högskolepoäng studenterna har, måste alla kurser kunna erbjudas redan från början. Någon arbetsfördelning mellan de medverkande institutioner är ännu ej framtagen, men IPD har erbjudit sig att ta emot samtliga medel som ej åtgår för VFU och vidarefördela den andel som enligt ett kommande beslut av UFL skall tillfalla andra institutioner. UFL bifaller interimistiskt IPDs förslag under förutsättning att den ersättning som vidarefördelas innefattar såväl overhead som lokalmedel. Behörighetsgivande kurser avseende läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning för tidigare åldrar För student som antogs till Lärarprogrammet efter 1 juli 2005, krävs minst 10 poäng i grundläggande läs- och skrivinlärning samt minst 10 poäng i grundläggande matematikinlärning för att bli behörig för undervisning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare åldrar. För student som antogs till Lärarprogrammet före 1 juli 2005 ställs inga särskilda krav på fördjupad kunskap i grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning. Intresset för att frivilligt skaffa sig denna kompetens är mycket stort. Då ELSA-underlaget för 2006 sammanställdes hade detta inte hunnit slå igenom ännu, vilket innebär att medan ELSA 2006 anger c:a 43 hst så pekar registreringarna under detta år på 221 hstk. ELSA 2007, som fångar upp intresset på 12

13 ett bättre sätt, anger 106 hst. Enligt UFLs bedömning är även denna nivå något för låg, varför ett extra utrymme av 30 hst lagts in i dessa beräkningar. ELSA underlag för anslagsberäkningen även inför 2007 Även inför 2007 används uppgifter ur prognosverktyget ELSA som underlag för fördelning av medel mellan de institutioner som medverkar i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Institutionerna har i samband med institutionsdialogerna fått bedöma i vilken mån som det är möjligt att uppfylla studenternas önskemål. Där så inte varit möjligt har UFLs studievägledare kontaktat berörda studenter för att ta reda på vad dessa kan tänka sig att välja istället. Det var UFLs avsikt att i god tid före arbetet med Uppdrag 2007 ersätta ELSA med den av Umeå universitet utvecklade ValWebben som förutom prognosverktyg också är ett system för kursanmälan. Arbetet genomförs tillsammans med universitetets IT-avdelning. Eftersom denna är hårt belastad av ett antal tunga projekt kunde samarbetet inte ta sin början förrän under augusti månad En ettårig avräkning De i utbildningen medverkande nämnderna har ända sedan den förnyade lärarutbildningen infördes haft invändningar mot UFL:s ettåriga skarpa avräkningar, som beslutats av GUs styrelse. Eftersom UFL fr.o.m ger uppdrag direkt till institutioner har UFL aktualiserat frågan vid samtliga institutionsdialoger, såväl under hösten 2005 som under våren Institutionernas budskap är att de accepterar och i de flesta fall ser positivt på årliga skarpa avräkningar och önskar att UFL skall behålla dessa. Universitetsstyrelsen ställde sig bakom Resurs 07-förslaget. Detta innebär UFLs formella status bekräftas och nämndens rätt att välja hur grundutbildningsuppdraget skall avräknas. UFL väljer att följa samma procedur som tidigare. För att underlätta för institutionerna följa upp sitt uppdrag och tillräckligt god tid förutse årets ekonomiska utfall har UFL tagit fram ett uppföljningsverktyg som distribuerats till institutionerna under våren UFL har också genomfört ett antal utbildningstillfällen om lärarutbildningens organisation och ekonomiska system för institutionernas personal. Ytterligare tillfällen kommer att erbjudas med jämna mellanrum. Medel för lokalkostnader Universitetsstyrelsens beslut om Resurs 07 innebär att till UFL, liksom övriga nämnder, fördelas medel inte bara för själva undervisnings- och/eller forsknings/forskarutbildningsverksamheten utan även för de lokaler i vilka verksamheten sker. Medlen fördelas dock inte till institutionerna utan till de fakultetsnämnder vilka institutionerna tillhör. När det gäller grundutbildningen tillgår fördelningen på följande sätt. Då systemet införs fastställer UFL för varje fakultetsnämnd en lokalprislapp som skall gälla tills vidare (se nedan). De lokalmedel varje nämnd erhåller är produkten av denna prislapp och det samlade uppdrag mätt i hst som tillfaller institutioner inom nämnden enligt uppdraget för kommande år. Motsvarande gäller medlen för de lokaler i vilka forskning/forskarutbildning sker. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut beräknar UFL varje fakultets lokalprislapp som kvoten mellan den del av fakultetens lokalanslag år 2006 som enligt Resurs 07:s beräkning skulle ha slussats via UFL och det grundutbildningsuppdrag uttryckt i hst som fakultetens in- 13

14 stitutioner tillsammans erhöll från UFL enligt Uppdrag Prislapparna och resultaten av UFLs beräkningar av fakulteternas lokalanslag för år 2007 framgår av tabell 2 på sidan 28. Tabellen visar att lokalprislapparna är mycket olika mellan nämnderna. En avsevärd del av dessa skillnader kan hänföras till olika kostnader för det aktuella lokalbeståndet (olika standard, utrustning, modernitet etc.) medan en annan del har historiska orsaker. Detta är en direkt följd av att en av förutsättningarna för Resurs 07 var att reformen vid införandet inte skulle medföra några ekonomiska förändringar i sig. Nämndernas samlade lokalanslag för år 2007 ( tkr) är något lägre än för 2006 ( uppräknade till tkr) trots att totala uppdraget räknat i hst är oförändrat eftersom en något större andel av uppdraget går till nämnder med låga lokalprislappar. (Nämnder med större uppdrag år 2007 än år 2006 får oavsett detta ökat lokalanslag medan nämnder med minskat uppdrag får mindre.) Exempel på samverkan med den omgivande regionen Eftersom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i huvudsak sker på kommunala skolor är denna de facto lärarutbildningens första och största samarbete med det omgivande samhället. Det finns två huvudvarianter av verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet: det Långa programmet och det Korta programmet. De flesta studenterna går i s.k. klassisk VFU på Långa programmet. Dessutom finns ytterligare två långa varianter: Nordostpassagen, som är ett exempel på ett fortlöpande utvecklingsarbete inom den klassiska modellens ram, och MAG-modellen, som är en variant där kommunerna och skolorna tar ett särskilt tydligt ansvar både för VFUns innehåll och genomförande. Information om de olika modellerna finns på UFLs hemsida via länken Ett andra samarbetsprojekt är den lärarutbildning för ortsbundna studenter (LÄRIS) som UFL bedriver i samarbete med kommungruppen RIS (Region I Samverkan) i norra Bohuslän. Utbildningen är kommunförlagd och IKT-baserad. Kommunerna ansvarar för verksamheten vid de fadderskolor där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning medan universitetet svarar för övriga inslag. Utbildningen startade ht Den går på halvfart, men det finns också studenter som läser i snabbare takt, upp till helfart. LÄRIS övergick 2005 till att vara en del av UFLs ordinarie utbud av grundläggande lärarutbildning. Ett tredje samarbetsprojekt är GRUC, GöteborgsRegionens UtvecklingsCentrum. GRUC är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen, med syfte att genom gemensam verksamhet förbättra och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning. Ytterligare information finns på länken Ett fjärde samarbetsprojekt är den Collegeutbildning i Göteborgsregionen/Mölndal i vilken UFL fr.o.m tagit ansvaret för de akademiska inslagen. Uppdrag att ge dessa ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik. Ett femte samarbetsprojekt är den collegeliknande utbildning, Angeredsateljén, som startar Verksamheten under detta år är finansierad via KFN medan UFL träder in år

15 Särskilda lärarutbildningar till yrkeslärare och för arbetslösa akademiker Till följd av att SÄL II-projektet blivit så framgångsrikt tog regeringen initiativ till ett liknande projekt, med samma ekonomiska villkor i kronor räknat, som avser att utbilda yrkeslärare. 500 studenter antas ht 2005 och 500 under Genom att projektet förlängs med ett år kan antagning ske under 2007 till eventuellt överblivna platser. Förutom de i SÄL II medverkande lärosätena, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Malmö, Stockholm och Umeå, deltar även Högskolan Dalarna och Luleå Tekniska universitet. Malmö högskola har samordningsansvar. OBS att prestationerna måste vara märkta SÄLIII för att ge en korrekt ersättning! Ett liknande projekt för arbetslösa akademiker (SÄN) startade år 2006 och skall vara avslutat år FORSKARUTBILDNING OCH FORSKNING 2007 Forskarskolan i Utbildningsvetenskap, som under 2007 går in på sitt fjärde verksamhetsår, är mångvetenskaplig och genomförs i samverkan med fakulteterna vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet avsatte under 2006 interna medel så att ytterligare 10 doktorander kunde finansieras. I ett utvecklat samarbete med kommuner och högskolor i regionen har dessutom 12 externt finansierade doktorander kunna antas till forskarskolan. Det innebär en antagning om 24 doktorander hösten 2006 och att forskarskolan under 2007 kommer att ha 49 inskrivna doktorander. Under 2006 kompletterades antalet forskarutbildningsämnen inom ramen för CUL med ytterligare två. Det innebär att under 2007 kommer doktoranderna att vara inskrivna i något av följande åtta ämnen: Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap Humaniora med inriktning mot lärarprofessionen Hushållsvetenskap Matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap Pedagogiskt arbete Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning Tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Ämnesdidaktik Ett syfte med CUL är att få till en forskarutbildning som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Inför 2007 kommer detta arbete att fortskrida, men genom successiva avstämningar med de fakulteter som deltar i forskarskolan kommer utvecklingen anpassas till nya förväntningar som dyker upp. Utfallet av hur många doktorander som tillhör de olika forskarutbildningsämnen vid GUs fakulteter och byten av forskarutbildningsämnen medför olika utvecklingsprocesser vid fakulteterna. Under 2007 bör dessa processer kartläggas. 15

16 Forskningstemanas utveckling för 2007 Under 2006 omvandlades sex forskningsteman till fyra teman som skall främja samverkan mellan discipliner så att mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor tar form. Lärandets innehåll, process och miljö Nya media, undervisning och lärande Nya livsmönster och omvärlden i skolan Läraryrkets kunskapsbas och den pedagogiska verksamhetens förändring Dessa fyra teman förväntas tillföra kunskaper till såväl Göteborgs universitet som den pedagogiska yrkesverksamheten. Temana kommer under 2007 genomföra seminarier, utgöra stöd åt doktorandernas avhandlingsprojekt och svara för ansökningar om forskningsmedel som knyter an till forskningsfrågor inom de olika temana. Via CULs hemsida framgår den omfattande seminarieverksamhet som genomfördes under 2006 och som planeras för Under våren 2007 kommer de olika temana att söka forskningsmedel främst från forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet och FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). FAS har inte bara fokus på lärares arbetsliv utan också uppdraget att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning, vilket är ett uttalat syfte med CULs forskarskola. Informations- och förankringsarbete 2007 Under de tre första verksamhetsåren svarade CUL för ett omfattande utbud av information och seminarier vid universitetets fakulteter och i ett stort antal kommuner i regionen. CULs utveckling kom också att presenteras i flera sammanhang inom massmedia (TV, radio och facktidskrifter). Under 2007 är inte informationsbehovet lika stort eftersom CUL nu har etablerats som verksamhet både inom högskolan och i pedagogisk yrkesverksamhet. CULs kursutbud 2007 I den kursdel om 20 poäng som CUL svarar för ingår fyra kurser om 5-poäng. Under 2006 genomförs tre kurser; två kurser för de som antogs 2005 (kurs 2 och kurs 3) och en kurs för de som antas hösten 2006 (kurs 1) genomförs två kurser för de som antas hösten 2006 (kurs 2 och kurs 3) och en sista kurs för de som antogs 2005 (kurs 4). Kurs 1: Utbildningsvetenskap, kunskapsbildning och lärande Kurs 2: Perspektiv på bildning och utbildning Kurs 3: Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori Kurs 4: Perspektiv på utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder I kurserna ingår också den obligatoriska kursen högskolepedagogik 3 poäng. Kurserna planeras i samråd med universitets fakulteter som också svarar för kursgenomförandet. Till de tre första kurserna finns kursplaner (se hemsidan). Till den fjärde kursen kommer en kursplan att utformas hösten

17 Förändrad ledning och styrning av CUL I samband med omstruktureringen av UFLs styrning av lärarutbildningen, vilket resulterade i ett antal Lärarutbildningsråd, har också CULs ansvarsområde och organisation utretts. Ett förslag om en ny lednings- och samordningsstruktur för CULs verksamhet utarbetades under våren Under hösten 2006 kommer UFL inrätta ett råd som benämns Forsknings- och forskarutbildningsrådet (FF-rådet). Under 2007 kommer därmed en ny lednings- och styrningsstruktur avseende CUL att ta form. Översiktlig beskrivning av utbildningar inom UFL:s område. Programspecifika uppdrag. Den förnyade lärarutbildningen Den förnyade lärarutbildningen startade hösten 2001 i och med att 713 studenter registrerades till 26 nya inriktningar/sökalternativ. Planeringstal för 2007 är 329 (vt) och 650 (ht). Motsvarande siffror för 2006 var 374 resp Skälen bakom denna förskjutning från vår- till höstantagning har redovisats på annan plats i detta dokument. Till detta kommer det korta programmet, dvs. antagning till senare del, 100 (vt halvfart distans) och 120 (ht), en viss minskning jämfört med Påbyggnadsutbildningar Specialpedagogiska programmet Behovet av lärare med specialpedagogisk examen samt av särskolelärare är stort. Intresset för att skaffa sig specialpedagogisk kompetens är också stort hos alla typer av lärare. Utbildningen genomförs inom en total ram av 200 hst. Därtill kommer specialpedagogiska inriktningar inom den förnyade lärarutbildningen. Påbyggnadsutbildning i pedagogik (två inriktningar: Barn och ungdom och Ledarskap). Antalet platser motsvarar 90 hst. Uppdraget på dessa två påbyggnadsutbildningar, 290 hst, får avräknas som en enhet, vilket betyder att Institutionen för pedagogik och didaktik kan fördela om platserna om fördelningen av efterfrågan avviker från den förväntade. Naturvetenskapligt basår Intresset för naturvetenskapligt basår för lärare är numera litet på grund av de förändrade behörighetsreglerna. De lärarstudenter som efterfrågar sådan utbildning erbjuds denna genom samläsning med det Naturvetenskapliga basåret vid NF, (uppskattat behov 10 hst årligen, ersätts utöver institutionernas takbelopp). Rörlighet mellan lärosäten I olika sammanhang betonas vikten av att rörlighet mellan lärosäten skall vara möjlig. UFL reserverar därför ett utrymme motsvarande 40 platser för att studenter från andra lärosäten skall kunna antas till senare del av det nya lärarprogrammet, c:a 15 av dessa vid vår- och c:a 17

18 25 vid höstantagningen. Resurser för detta ändamål har beräknats med utbildningsområde Undervisning och fördelats proportionellt bland institutioner med inriktningsansvar. Utrymme för studenter på gamla program Studenter på gamla lärarprogram har möjlighet att ta ut examen enligt den gamla examensordningen till och med Eftersom det fortfarande finns ett avsevärt intresse för att bli färdig med en gammal examen och detta inte visar tecken på att avta beslutar UFL att för 2007 lägga in ett utrymme av 25 hst för kurser på gamla program. Institutionerna har även tidigare fått ersättning för de prestationer som utförts av studenter på gamla lärarprogram, men eftersom denna kommit via pengarna följer studenten har detta bidragit till omfördelningen av medel vid avräkningen. Fristående kurser Ett antal institutioner har uppdrag att ge fristående kurs, uppdrag som år 2006 omfattade totalt 165 hst. Under institutionsdialogerna framlades förslaget att det fristående uppdraget skulle utvidgas till 10 % av det totala utbudet, dvs. c:a 430 hst. Ett uppdrag på denna nivå ansågs kunna spela en betydelsefull roll för fortbildning av yrkesverksamma lärare. UFL prioriterar fortbildning mycket högt men pedagogiska skäl gör det olämpligt att hasta fram en fördelning av ett större sådant uppdrag redan Detta år kommer att behöva utnyttjas för ett utvecklings- och förberedelsearbete som UFL kommer att avsätta medel för i särskild ordning. Enda förändringarna till 2007 är därför att det fristående uppdraget till Institutionen för vårdvetenskap och hälsa försvinner samt att uppdraget för Institutionen för mat, hälsa och miljö höjs från 10 till 12 hst. Hur många hst de fristående platserna högst kan omfatta anges i tabell 9 på sidan 34. I anslagsfördelningen förs samtliga medel till den ansvariga institutionen. Om denna väljer att använda fristående platser på programkurser som inslag i sitt fristående uppdrag så kommer insatserna på kursen att fördelas (liksom ersättningen vid avräkningen) till samtliga medverkande institutioner och även till UFL för genomförande av VFU. Om VFU ingår skall denna organiseras av UFL. Det är viktigt att vara medveten om att studenter på fristående platser inte har någon garanti att få läsa motsvarande påbyggnads- och fördjupningskurser. OBS! För att ersättning skall kunna utgå krävs att prestationerna på kursen har sådan beteckning i LADOK/SIRIUS att avräkning sker till UFL. Det nya korta programmet Efter ett intensivt utvecklingssamarbete mellan UFLs grundutbildningsutskott och de samverkande fakultetsnämnderna sker antagning hösten 2005 och framgent till det Nya korta programmet. Ett stort antal vittnesbörd om hur väl samarbetet mellan lärare på det nya korta programmet fungerar har kommit in till UFL från institutioner, lärare och studenter. Det ingår inte i UFLs mandat att peka ut hur de kursansvariga institutionerna skall organisera samarbetet, men UFL förutsätter att alla de goda resultat som uppnåtts tas tillvara och utvecklas även fortsättningsvis. Emellertid har det även inkommit starkt kritiska synpunkter från studenter om bristande och/eller felaktig information om bl. a. kurser och examination under utbildningens gång. UFL förutsätter att detta åtgärdas. Innehållet i utbildningen synes ha tagits 18