Forskning för hälsa DRABBAD UTAN RISKFAKTORER. Snälla tarmbakterier bra för hjärtat. Hjärtstudie räddar liv

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 2/2013 OPERERAD FÖR AORTASTENOS Snälla tarmbakterier bra för hjärtat Hjärtstudie räddar liv TEMA HJÄRTINFARKT OCH STROKE Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna DRABBAD UTAN RISKFAKTORER

2 Forskning för hälsa NUMMER 2/2013 OPERERAD FÖR AORTASTENOS Snälla tarmbakterier bra för hjärtat Hjärtstudie räddar liv Vårlyftet Efter en sällsynt lång och kall vinter skalar vi av oss ylletröjorna och promenerar i vårsolen. Inte nog med att det är skönt med en promenad, motion är också rena medicinen och alldeles gratis. TEMA HJÄRTINFARKT OCH STROKE Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna DRABBAD UTAN RISKFAKTORER Omslagsfoto Nils Bergendal Forskning för hälsa chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner projektledare Karin Myhrström karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg karin.strand@appelberg.com redaktör Anne Hammarskjöld, Appelberg grafisk form Jan Sturestig, Appelberg layout Lena Palmius, Appelberg tryck Edita, Västerås Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon fax Org nr ISSN FOTO: GETTYIMAGES 2 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

3 INNEHÅLL Hjärtinfarkt utan riskfaktorer TEMA Jan Söderqvist var 42 år, sund och vältränad och utan riskfaktorer. Ändå fick han en hjärtinfarkt. 8 Mot målet att förebygga TEMA Forskarna försöker på olika vägar hitta de personer som är till synes friska men som ligger i riskzonen för hjärtinfarkt. 10 SCAPIS-studien räddar liv TEMA Den stora SCAPIS-studien har pågått i ett år och hittills har det gått över färväntan. Hos fem studiedeltagare upptäcktes dessutom livshotande sjukdom vid undersökningen. 14 En cocktail av goda bakterier TEMA Fredrik Bäckhed forskar om tarmbakterier och hjärt-kärlsjukdom. Snart kanske personer i riskzonen kan behandlas med probiotika. 17 Det viktiga testamentet Vad är giftorättsgods, arvslott och laglott? Forskning för hälsas testamentskola reder ut begreppen. 18 Njuter av livet med ny hjärtklaff Lennart Levi drabbades av den i Sverige vanligaste hjärtklaffsjukdomen aortastenos. Nu har han fått en ny klaff inopererad. 22 Startade egna insamlingar Mathias Johansson och Chalmers sångkör har en sak gemensam. Båda har startat egna insamlingar till förmån för Hjärt-Lungfonden. I VARJE NUMMER 7, 13 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Currykyckling med kokos En flygande start på 2013 NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre av årets månader gått och jag kan med glädje konstatera att vi har haft en flygande start på För det första fick vi i februari veta att vi får totalt 38 miljoner kronor av Postkodlotteriet. Av dem går 11 miljoner till ett mycket spännande treårigt projekt i Sydafrika, där vår forskare Markus Maeurer försöker hitta bot mot så kallad multiresistent tuberkulos, det vill säga tuberkulos som nuvarande medicinering inte rår på. LYCKAS DEN HÄR FORSKNINGEN kommer den att kunna hjälpa oändligt många människor runt om i världen, där svårbehandlad tuberkulos blir allt vanligare. Själv tycker jag att den här forskningen har ett alldeles särskilt värde i och med att det var med bekämpandet av tuberkulos som vår historia började en gång, för 109 år sedan. Vi hoppas förstås att vi ska vara lika framgångsrika nu! För det andra har vi nu sjösatt Hjärtsäkra Sverige, som går ut på att få arbetsplatser att satsa på hjärtstartare och utbildning i hjärt-lungräddning. Intresset är mycket stort från företag runt om i landet och vår förhoppning är att hjärtstartare på sikt ska vara lika självklara som brandsläckare i samhället. På så sätt skulle vi kunna rädda fler av de som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp. FÖR DET TREDJE HAR VI beslutat att nu starta det viktiga projektet SCAPIS i Göteborg och Malmö/Lund. Det handlar om att ta prover på tusentals människor och spara dem för framtida forskning. Det ger unika möjligheter att forska på utvecklingen av hjärt- och lungsjukdomar. Väl medveten att årstiderna skiftar beroende på var i landet just du bor, vill jag önska dig en fin vår och så småningom försommar! Staffan Josephson Generalsekreterare FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 3

4 TEMA Hjärtinfarkt När Jan Söderqvist 42 år gammal fick bröstsmärtor var tanken på hjärtinfarkt så osannolik att varken han eller sjukvården gjorde kopplingen. Han var vältränad, med sunda vanor och utan tecken på de klassiska riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Ändå hände det osannolika. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO NILS BERGENDAL Hjärtinfarkt utan riskfak 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

5 torer JAN SÖDERQVIST hade visserligen aldrig haft halsbränna, men tänkte att det kunde nog kännas så här? Fast vem hade trott att det gjorde så ont i bröstet. Ett samtal till jourakuten bekräftade hans misstankar. Säkert var det bara halsbränna och inget att oroa sig för, men det vore bra om han kom in nästa morgon. När den vältränade Jan Söderqvist kliver in på akutmottagningen i Sundsvall den 8 juli är det fortfarande ingen som misstänker hjärtinfarkt. Inga varningslampor blinkar. Han uppfyller inte några av riskkriterierna för hjärt-kärlsjukdom. Det görs inte ens en analys av hans EKG. Det ska dröja flera dagar innan kopplingen görs.» FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 5

6 TEMA Hjärtinfarkt Det sista jag minns är att jag mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under en bokhylla. INSAMLING PÅGÅR för forskning kring hjärtinfarkt pg bg Egentligen har Jan Söderqvist alltid gjort allting rätt för att minimera riskerna för sjukdom i hjärta och kärl. Sedan barnsben har han tränat dagligen i perioder på elitnivå. Han har aldrig rökt, knappt druckit alkohol och har alltid varit noga med vad han äter. Blodtrycket har alltid varit lågt, vilopulsen har legat på ungefär 40 slag i minuten. Lite högt kolesterolvärde kanske, men det har hans båda föräldrar också haft utan att det ställt till problem. Inte så konstigt alltså, att varken han själv eller någon annan kopplade den våldsamma bröstsmärtan till hjärtinfarkt. SMÄRTORNA KOM när Jan, som bor i Malmö, tillsammans med sin dotter var i föräldrahemmet nära Sundsvall och laddade inför Vansbrosimmet. Tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet utgör tävlingen En svensk klassiker något han hade bestämt sig för att göra under året tillsammans med några vänner. Smärtorna kom sent på kvällen den 7 juli. Två dagar senare var det dags för Vanbrosimningen. Jag hade brutit i Vasaloppet i mars och ville inte upprepa det så jag bestämde att det inte kan vara farligt att simma med en halsbränna. Det märkliga var att så fort jag började simma fungerade kroppen och jag gjorde mina meter. Smällen kom senare. Jan hade jobb inplanerade i Falun dagen efter och tog in på hotell. Det sista jag minns från den kvällen är att jag mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under en bokhylla, men fick tag i min telefon och kunde beställa en taxi till akuten i Falun. Det EKG som gjordes där visade stora förändringar, ändå fanns det efter tre dagar i sjukhussängen ingen entydig förklaring till vad som hänt. Det var ingen som kopplade ihop halsbrännan med det som hände efter simningen. Hjärtmuskelinflammation blev den troliga diagnosen, och det var något jag faktiskt också haft i 20- årsåldern. Jag blev utskriven och fick antiinflammatorisk medicin och order att ta det lugnt i tre månader. Han for tillbaka till föräldrahemmet där dottern Elvira väntade hos farmor och farfar. För att hitta på lite kul gick de på hembygdsdag och besökte bagarstugan där en bekant stod och knådade limpor. Det var varmt och fullt av människor. När allt började snurra och jag höll på att svimma såg bagerskan, som egentligen är sjuksköterska, vad som hände och ryckte in. Jag åkte tillbaka till sjukhuset i Sundsvall för ny utredning och den här gången kunde de konstatera att det hade varit förändringar på mitt EKG redan första gången jag kom in den 8 juli. Jag undersöktes med ultraljud, men en av läkarna insisterade på att jag skulle till Umeå för kranskärlsröntgen. Tack vare honom blev det till slut uppenbart att det var en hjärtinfarkt jag hade haft, för på kranskärlsröntgen syntes tydligt både kärlförträngningarna som orsakat infarkten och skador på hjärtat. HEMMA I MALMÖ igen tyckte Jans dåvarande sambo, som är röntgenläkare, att det där med hjärtinfarkt ändå var ganska osannolikt. Sådant drabbar ju inte en kille som Jan. Men om det osannolika ändå inträffat så borde detta utredas mer grundligt. Så blev det också. Efter en vecka på sjukhuset i Malmö kunde Jan åka hem med tre stentar i de tidigare förträngda kranskärl som nu öppnats med ballongvidgning. De första månaderna tog han det ganska lugnt, men i dag sex år senare tränar han lika mycket som tidigare. Minst en timme varje dag. Han har åkt Vasaloppet och deltagit i Fjällräven Classic (elva mils vandring från Nikkaluokta till Abisko). Jag lever ett bra liv i dag, utan särskilda restriktioner. Jag vet inte om infarkten var ett undantag, men hoppas att den inte återkommer. Och jag vet heller inte vad jag kunde ha gjort annorlunda. Skillnaden i dag är väl att jag använder mer av min tid åt att göra sådant jag verkligen tycker om, som att vara i naturen, gärna tillsammans med min dotter. En annan skillnad är att jag faktiskt börjat dricka ett glas rödvin ibland! Och i skafferiet står blodförtunnande samt blodtrycks- och blodfettssänkande mediciner som han ska ta dagligen. I fickan finns också en liten burk nitroglycerin ifall det osannolika skulle inträffa igen. 6 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

7 AKTUELL FORSKNING FOTO ISTOCKPHOTO Svensk-danskt centrum för hjärtstopp skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett har tillsammans med två danska sjukhus samt Lunds universitet fått 1,2 miljoner euro från EU för att bilda ett gemensamt centrum för hjärtstopp. Centrumbildningen ska stödja samarbete och integration av forskning och utveckling av hjärtstoppsbehandling. Tanken är att det ska bli enklare för forskare att engagera sig i projekt på båda sidor av Öresund. Ett exempel på ett prioriterat forskningsprojekt handlar om att värdera risken för att vissa läkemedel kan leda till hjärtstopp, ett annat ska kartlägga skillnader och likheter i det tidiga omhändertagandet vid hjärtstopp ute i samhället. Fler hjärtsviktspatienter kan få hjälp en ny observationsstudie som gjorts vid Karolinska institutet och som är baserad på kvalitetsregistret RiksSvikt, Din gåva stödjer! visar att ACE-hämmare och/eller angiotensinreceptorblockerare (ARB), som är vanliga blodtryckssänkande läkemedel, verkar minska dödligheten i den grupp hjärtsviktspatienter som har så kallad diastolisk hjärtsvikt. Diastolisk hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpfunktion är bevarad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd. Det finns få studier som omfattar patienter med diastolisk hjärtsvikt, vilket inneburit att man inte haft tillräckligt bra riktlinjer vad gäller behandlingen av den gruppen. Diastolisk hjärtsvikt är vanligast hos äldre och hos kvinnor. Kan vatten förebygga diabetes? forskare i lund undersöker nu om man genom att dricka mycket vatten kan minska kroppens utsöndring av hormonet vasopressin som framkallar diabetes. Hormonet reglerar bland annat kroppens salt-vätskebalans. Tidigare har det varit svårt att studera vasopressin, men med hjälp av en ny metod, där man mäter proteinet copeptin som bildas tillsammans med vasopressin, har man nu kunnat gå tillbaka till 16 år gamla prover och kunnat se att höga nivåer av copeptin och därmed av vasopressin ökade risken att insjukna i diabetes med två till tre gånger. Även risken att drabbas av högt blodtryck och fetma ökade med förhöjda halter av hormonet. Nu har forskarna inlett en ny studie där försökspersoner får dricka tre extra liter vatten per dygn. Syftet är att undersöka huruvida sänkta vasopressinnivåer leder till förbättrad sockerfrisättning. Din gåva stödjer! kvinnor får varje år hjärtinfarkt trots rena kranskärl. KOL-patienter riskerar farliga infektioner ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE Din gåva stödjer! personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, löper inte bara högre risk än andra att få luftvägsinfektioner utan också allvarliga bakterieinfektioner. Det visar en doktorsavhandling som lades fram vid Lunds universitet tidigare i vår. Studierna som ligger till grund för avhandlingen visar att KOLpatienter har betydligt högre förekomst av farliga bakterier som pneumokocker, kolibakterier och gula stafylokocker i blodet än en frisk kontrollgrupp. Pneumokocker kan i värsta fall ge upphov till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning och gula stafylokocker är den bakterie som förknippas med så kallad sjukhussjuka. Nästa steg blir att ta reda på varför KOL-patienter är mer infektionskänsliga än andra om känsligheten beror på sjukdomen i sig eller på den kortisonbehandling som är vanlig vid KOL. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 7

8 TEMA Hjärtinfarkt Mot målet att före hjärtinfarkt Genom att mäta nivåerna av specifika så kallade biomarkörer i blodet kan läkarna redan i dag säga vilka som har en ökad risk att få en hjärtinfarkt. Det som saknas är en effektiv och säker behandling. Men forskning pågår. TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS OCH GETTYIMAGES Utmaningen är att hitta de till synes friska personer som är i riskzonen innan de drabbas. Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). UNDER DE SENASTE två decennierna har den akuta vården av hjärtinfarktspatienter gjort enorma framsteg och dödligheten har minskat dramatiskt. Även antalet hjärtinfarkter har minskat, främst på grund av minskad rökning och lägre kolesterolnivåer hos befolkningen. Men fortfarande är det många som drabbas, trots att de inte kan uppvisa de klassiska riskfaktorerna som rökning, fetma, diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Utmaningen är att hitta de till synes friska personer som är i riskzonen innan de drabbas av en infarkt, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Forskningen följer flera olika spår och har redan kommit långt. Men innan vi kan gå vidare och börja testa människor mer rutinmässigt måste vi förstå varför dessa personer har en ökad risk för framtida hjärthändelser. Först därefter kan vi pröva nya behandlingar med syfte att minska risken. Ett forskningsspår rör ett protein som heter troponin och som har en viktig funktion i hjärtmuskelcellen eftersom det reglerar cellens förmåga att dra ihop sig och att slappna av. Förhöjda nivåer av troponin i blodet är ett tecken på att det finns en skada i hjärtmuskelcellerna en frisk cell läcker inte troponin. Vid misstänkt hjärtinfarkt mäter man rutinmässigt troponinnivåerna, som är mycket höga vid infarkt. Nu har vi så förfinad analysteknik att vi kan notera även mycket låga nivåer av troponin och studier har visat att de som har nivåer som är lätt förhöjda eller som ligger i den övre delen av normalintervallet har en ökad risk för hjärtinfarkt och andra hjärthändelser som är i nivå med de som har diabetes, säger Bertil Lindahl. De förhöjda troponinnivåerna signalerar alltså att något är fel i hjärtat. Frågan är vad. Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna bakom de förhöjda troponinnivåerna och se om de är påverkbara. Man tittar också på andra biomarkörer än troponin som även de har visat sig kunna signalera förhöjd risk för hjärtinfarkt. Kan man kombinera ihop dem kan riskbilden bli tydligare, säger Bertil Lindahl. Möjligheten att mäta även låga nivåer av troponin har redan fått betydelse inom hjärtinfarktsvården. Tidigare fick en person som kom till akuten med bröstsmärta, men som inte uppvisade förhöjda nivåer av de tidigare använda infarktmarkörerna i blodet, diagnosen instabil kärlkramp. Nu kan man konstatera troponinläckage och därmed en liten hjärtinfarkt hos många av dessa patienter, vilket innebär att de i dag får effektiv hjärtinfarktsbehandling. ETT ANNAT FORSKNINGSSPÅR rör generna - finns det genetiska faktorer som påverkar risken för hjärtinfarkt? Bertil Lindahl är skeptisk till de självtester där man skickar in salivprover och för en dyr penning får sitt dna analyserat och svar på om man är i riskzonen för olika sjukdomar, men han understryker att forskningen är spännande, framför allt om man kombinerar kunskaperna om miljöns respektive genernas påverkan på riskbilden. Det kan tänkas att vi genom den genetiska forskningen blir duktigare på att ge handfasta råd till enskilda individer. 8 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

9 bygga Många drabbas av hjärtinfarkt trots att de inte kan uppvisa de klassiska riskfaktorerna. Frågan är vilka som riskerar att drabbas och hur de ska behandlas. Även bildtekniken går stadigt framåt. Magnetkamerorna och datortomograferna blir bättre och bättre och möjligheten att hitta små förändringar i exempelvis åderförfettade kranskärl ökar. Regelmässiga undersökningar, så kallad screening, med de här metoderna är inte trolig, däremot kan individer som via blodprov visat sig ligga i riskzonen undersökas ytterligare med bildteknik, säger Bertil Lindahl. Men han understryker åter vikten av att hitta behandlingar innan man börjar leta efter personer med förhöjd risk för infarkt. Den stora utmaningen är att hitta effektiva och skräddarsydda åtgärder som med stor precision påverkar det riskabla förloppet i hjärtat i gynnsam riktning. Hur lång tid kan det ta innan den behandlingen finns? Minst tio år, förmodligen längre. Här behövs stora forskningsinsatser. Fotnot: Biomarkörer, eller biologiska markörer, är ämnen i kroppen som används som indikator på ett biologiskt tillstånd. Vissa biomarkörer signalerar skada i hjärtat och kallas hjärtinfarktmarkörer. Förfinad analysteknik Den analysteknik som lett fram till att man nu kan mäta mycket låga nivåer av troponin i blodet är i princip densamma som den som först började användas på 1990-talet. Det som skett sedan dess är att alla steg i analysprocessen förfinats. Dessutom har man blivit bättre på att välja ut de antikroppar som reagerar på troponinet, så att det proteinet blir synligt i blodet. Sammantaget har detta resulterat i att man nu kan mäta till och med de mycket låga nivåer av troponin som anses utgöra ett normalintervall. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 9

10 TEMA Hjärtinfarkt Ett år efter starten: SCAPIS-studien Första insättningen har gjorts i Sveriges största prov- och bildbank för hjärt-, kärl- och lungstudier. Drygt göteborgare har undersökt hälsan och samtidigt lämnat tusentals prover och närmare två miljoner bilder för framtida forskning. Utdelning har det redan blivit särskilt för de fem personer som opererades akut sedan livshotande sjukdom upptäckts vid undersökningen. TEXT SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION MARIE ÅHFELDT STUDIEN, SOM INITIERATS av Hjärt-Lungfonden, kallas SCAPIS, Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study, och är den hittills största studien inom hjärta, kärl och lungor. Målet är att kartlägga och identifiera individuella risker för att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och lunga, som hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp eller KOL. Hittills har göteborgare i åldrarna 50 till 65 år från sex olika stadsdelar deltagit i denna första pilotstudie. Den första deltagaren klev in på Sahlgrenska sjukhusets specialinrättade SCAPISavdelning på Alla hjärtans dag, den 14 februari Drygt ett år senare kan professor Göran Bergström, som är huvudansvarig forskare för studien, konstatera att det hittills gått över förväntan. Vi hade känt en viss oro för att testerna var för många, för att det skulle ta för mycket tid och att folk inte skulle dyka upp, men vem vill inte ha ett papper på att man är frisk! Pilotstudien har gått planenligt, även om vi underskattat behovet av uppföljande undersökningar och det är något vi måste tänka på inför framtiden, säger Göran Bergström. Planen är att piloten ska följas av en storskalig SCAPIS där ytterligare personer deltar på universitetssjukhus i hela Sverige. Beslut om nästa steg fattas under våren Hittills har drygt 500 män och lika många kvinnor från olika socioekonomiska områden av Göteborg nappat på erbjudandet att få en gratis och grundlig hälsoundersökning och i utbyte lämnat bilder och prover som kan Din gåva stödjer! användas för framtida forskning. Förutom att svara på frågor om sin hälsa och sina vanor har de gjort konditionstest samt lämnat blodprov för kontroll av kolesterol och blodsocker, prover som frysts ner för framtida forskning. Vidare har de testat lungfunktionen, undersökts med ultraljud och fotograferats i den nya datortomografen, eller CT-kameran som den också kallas, och sammantaget har testerna krävt två halvdagar på sjukhuset. Precis som på bilprovningen var det en del som fick anmärkningar. 40 procent av deltagarna hade provresultat som krävde ytterligare klinisk uppföljning. Närmare 200 personer visade fynd som kan tyda på hjärtproblem av olika slag, men hittills har alla jag talat med varit tacksamma för att de fått veta, säger Göran Bergström. FÖR DE ALLRA FLESTA av dem räckte det med ett brev och en uppmaning att ta kontakt med den lokala vårdcentralen för att kolla kolesterolvärdet eller blodtrycket. Men några deltagare gick direkt från att vara studiedeltagare till att bli patienter. Några fick totalt körförbud och fem personer har opererats akut. Med den nya CT-kameran upptäckte vi tre fall av cancer två i lungan och ett i levern. Vi hittade också ett aortaaneurysm och en person har genomgått en kranskärlsoperation sedan vi upptäckt förträngningar, säger Göran Bergström som gläds åt den positiva bieffekt som studien haft trots att huvudsyftet är ett annat. CT-kameran är en donation från Hjärt-Lungfonden. Kameran erbjuder det allra senaste inom» 10 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

11 räddar liv FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

12 TEMA Hjärtinfarkt CT-kameran har gett en helt ny dimension till forskningen i och med att den gör det möjligt att avbilda sjukdomen. Professor Göran Bergström röntgenteknik och ger en tydlig avbildning av det rörliga hjärtat på kort tid vilket gör att stråldosen är 60 procent lägre än hos tidigare modeller. CT-kameran har gett en helt ny dimension till forskningen i och med att den gör det möjligt att avbilda sjukdomen, säger Göran Bergström och förklarar att den avancerade avbildningstekniken gör att fler detaljer blir synliga, såsom millimeterstora förändringar på lungan. Något som lett till att över 100 deltagare får delta i ett uppföljningsprogram med ny CT-undersökning inom sex respektive 24 månader för att säkert utesluta att det inte rör sig om exempelvis begynnande tumörer. VID DATORTOMOGRAFIUNDERSÖKNING avbildas hjärtats kranskärl och lungorna liksom fördelningen av bukfett och underhudsfett samt fettinnehållet i levern. Tillsammans med bilderna från ultraljudsundersökningen finns nu en bildbank på sammanlagt bilder. Flera tusen av dessa har granskats av överläkare i thoraxradiologi Agneta Flinck som på en dataskärm visar exempel på kranskärl med inslag av plack. Här kan vi se förträngningar men vet inte hur mycket blodflödet genom kärlet påverkas, visar Agneta Flinck och vrider och vänder på bilden på skärmen så att kärlen kan studeras ur olika vinklar, ett arbete som visat sig vara tidskrävande. Hade det inte för varit för Göran Bergströms otroliga engagemang för vad detta kan betyda för forskningen hade vi kroknat för länge sedan, säger hon med ett leende och återvänder till bilderna. Klart är att många av deltagarna i studien med tiden kommer att insjukna i olika sjukdomar. Eftersom alla deltagare gett sitt medgivande kan SCAPIS-teamet årligen stämma av med Socialstyrelsens register om det är något som hänt med dem. Om och när detta i så fall inträffar kan dessa bilder i kombination med de andra proverna, såsom de cirka blodprover som finns i biobanken, visa hur det såg ut före och efter exempelvis en stroke. Därmed kan SCAPIS ge svar på varför vissa drabbas av sjukdom i hjärta och kärl och andra inte och på så sätt hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. För mig är SCAPIS-studien en enorm möjlighet för våra forskare att förstå och på sikt kunna förutsäga hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Vi vet ju att nästan hälften av Sveriges befolkning på sikt kommer att drabbas av dessa sjukdomar, men tack vare SCAPIS öppnar sig plötsligt en möjlighet att bättre förstå vilka personer som har en större risk att drabbas än andra, säger Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Staffan Josephson och tillägger att studien också kommer att ge en bättre möjlighet att ställa diagnos och skapa nya behandlingsregimer. Dessutom hittar vi människor som redan nu behöver komma under behandling, vilket ju gör studien ännu viktigare. Fakta Målet för SCAPIS, som står för Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study, är att identifiera individuella risker och förbättra individers hälsa genom bättre diagnostik, vård och behandling av hjärt- kärl- och lungsjukdomar. Studien är initierad av Hjärt-Lungfonden som också donerat en CT-kamera som erbjuder det allra senaste inom röntgenteknik. Donationen som är värd 15 miljoner används främst för SCAPIS men också för andra forskningsprojekt och om den är ledig även för Sahlgrenska sjukhusets patienter. Under 2012 har drygt göteborgare i åldern deltagit i den första pilotstudien. Planen är att piloten efterföljs av en större SCAPIS-studie där ytterligare personer genomgår undersökningar på universitetssjukhus över hela landet. Alla röntgenbilder, data, och provresultat kommer att lagras i en informationsbank som, om den storskaliga studien genomförs, blir den största i världen. Beslut om uppföljning fattas av Hjärt-Lungfonden under våren CT-kameran ger en tydlig och detaljerad bild av hjärtat. FOTOGRAF/KÄLLA:ANDERS PERSSON FÖR HJÄRT-LUNGFONDEN 12 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

13 AKTUELL FORSKNING FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE Höga pollenhalter astmarisk för ofödda höga halter av pollen under graviditetens sista tre månader ökar risken för att ett barn ska få astma under det första levnadsåret. Det visar forskning vid Umeå universitet. Tidigare studier har visat ett samband mellan att vara född under pollensäsongen och löpa ökad risk för allergi. Däremot är det få studier som tittat på den faktiska pollenförekomsten före och efter födseln. Umeåstudien omfattar graviditeter i Stockholmsområdet och i analysen har man justerat för faktorer som mammans rökning och årstid. Enzym hjärtrisk hos diabetiker ett enzym kan utgöra en del av förklaringen till kopplingen mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskare vid Karolinska institutet har funnit att enzymet, som kallas arginas, motverkar bildandet av skyddande kväveoxid i blodkärlen hos diabetessjuka. Kväveoxid har en viktig roll i blodkärlen. Dels vidgar ämnet kärlen, dels fungerar det förebyggande så att Din gåva stödjer! Din gåva stödjer! det inte kan utvecklas plack på insidan av kärlväggen. Men hos diabetessjuka motverkar alltså arginas bildandet av kväveoxid. När forskarna tillförde en substans som hämmar arginas blev blodkärlsfunktionen avsevärt bättre hos patienter med både typ 2-diabetes och kärlkramp. När samma substans tillfördes patienter som hade kärlkramp men inte typ 2-diabetes var effekten inte alls lika märkbar och hos helt friska sågs ingen effekt av behandlingen alls. Forskarna planerar nu en större studie för att bekräfta resultaten samt arbetar vidare med att utveckla en behandling med arginashämmare. Tbc ökar i Sverige antalet fall av tuberkulos i Sverige ökade med 8 procent från 2011 till 2012 visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Det totala antalet fall 2012 var 645. I 85 procent av fallen var de sjuka födda utomlands. Sverige är ett av de länder i världen som har lägst förekomst av tuberkulos, men sjukdomen har ökat sedan Nytt medel mot tbc godkänt den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket godkände tidigare i år det första nya läkemedlet mot tuberkulos sedan Läkemedlet är verksamt mot den fruktade multiresistenta varianten av tuberkulos och kommer att användas i kombination med andra läkemedel när inga andra alternativ är möjliga. Multiresistent tuberkulos är ett av vår tids stora epidemiska hot. Läs mer om multiresistent tuberkulos på sidan procent av Sveriges kommunhus saknar hjärtstartare. Gastric bypass sänker blodtrycket fetmakirurgi med metoden gastric bypass minskar inte bara förekomsten av diabetes och hjärt-kärlsjukdom utan ger även en långsiktig sänkning av blodtrycket. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, bland annat stroke. Studien är den senaste i en rad som ingår i den långa studie som går under namnet Swedish Obese Subjects, SOS, där patienter som genomgått fetmakirurgi och annan fetmareducerande behandling har följts i upp till 20 år. Den nu aktuella studien om blodtryck omfattar patien- ter och visar att gastric bypass ger en sänkning av blodtrycket som är bestående så länge som tio år efter operationen detta trots att patienterna äter mer salt än de gjorde före operation, troligen beroende på att aptiten på salt ökar när magtarmkanalens anatomi förändras. Forskarna tror att blodtryckssänkningen beror på att operationen ger en vätskedrivande effekt. Blodtryckssänkningen gäller endast gastric bypasspatienter. Patienter som opererats med så kallad bandingmetod återgick till nästan samma blodtrycksnivå som före operationen. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

14 TEMA Stroke Tarmbakterier är otroligt häftiga, faktiskt bland det häftigaste Fredrik Bäckhed vet. Hans dröm är att kunna förhindra stroke genom att blanda till en cocktail av goda bakterier som förändrar tarmfloran. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO PONTUS JOHANSSON INSAMLING PÅGÅR för forskning kring stroke pg bg En cocktail av goda bakterier 14 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

15 Personligt Namn: Fredrik Bäckhed Född: 1973 i Getinge utanför Halmstad Familj: Hustru och två barn, tre och fem år Bakgrund: Läste kemi, biologi och matte för att bli gymnasielärare men valde i stället att gå den biomedicinska forskarskolan i Linköping. Doktorerade i mikrobiologi vid Karolinska institutet följt av en postdoktoral tjänst i St. Louis, USA, och medverkade i en banbrytande studie kring hur tarmfloran kan påverka fetma. Sedan 2012 professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset där han forskat i tarmbakterier sedan Forskningsmål: Att ta reda på om tarmfloran är associerad med hjärt-kärlsjukdomar och om vi kan hitta en riskbild och förhindra sjukdomarnas utveckling. Hobby: Fiske, mest havsöring, och tennis. Förebild: Min morfar som alltid varit lika glad och positiv. Okänd talang: Allt det morfar lärde mig om jakt och natur, som att jag är (eller kanske var som liten) expert på att driva upp fröer. ATT TARMBAKTERIERNA ÄR VIKTIGA för vårt välbefinnande är allmänt känt. Lika känt är att de kan orsaka sjukdom. Eftersom den mänskliga kroppen innehåller tio gånger fler bakterieceller än mänskliga celler har var och en av oss en otrolig mängd bakteriegener i våra kroppar. Frågan är vilka av dessa främmande gener som påverkar vår hälsa och hur. Fredrik Bäckhed är nybliven professor och föreståndare för Wallenberglaboratoriet för metabol och kardiovaskulär forskning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där leder han ett forskarlag på 20 personer med fokus på olika riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Forskarteamet är redan på god väg att hitta några svar. I en nyligen avslutad studie, som fått stöd från Hjärt-Lungfonden och gjorts i samarbete med forskare på Chalmers, har tarmfloran hos 15 strokepatienter jämförts med tarmfloran hos 15 friska personer. Vi kunde se att de som haft stroke hade en annan sammansättning på tarmfloran än de friska personerna. Tarmfloran hos strokepatienterna hade en högre produktion av inflammatoriska molekyler medan den friska tarmfloran producerade fler antioxidanta molekyler, säger Fredrik Bäckhed. RESULTATEN HAR NYLIGEN PUBLICERATS i tidskriften Nature Communications. Med nytt forskningsbidrag från Hjärt-Lungfonden inleds nu en större studie med 50 strokepatienter och 50 kontrollpersoner och forskarteamet hoppas kunna visa om förändringarna i tarmfloran har skett före eller efter stroken. Om tarmfloran förändras före en stroke kan det betyda att de även har hittat en metod för att avgöra vem som riskerar att drabbas. Förutom fler kliniska tester kommer vi dessutom att göra parallella djurstudier. Vi har redan kunnat se att möss som har bakteriefria tarmar har mindre åderförfettning än möss med bakterier i tarmarna, säger Fredrik Bäckhed och berättar att nästa steg blir att överföra tarmfloran från strokepatienter respektive friska personer i bakteriefria möss och se om de utvecklar olika mängd åderförfettning. Han kallar gruppens forskning för translationell. Eftersom vi kombinerar klinisk forskning med djurforskning. När man studerar människor är det lätt att hitta samband, som att du som har den här genen eller äter just detta kan utveckla hjärt-kärlsjukdom. Men det kan också finnas många andra faktorer som inte går att kontrollera. I ett djurexperiment kan du isolera och studera en specifik gen. Forskning kring tarmfloran är ett hett ämne. Fredrik Bäckhed var själv en av banbrytarna inom området. I en studie gjord tillsamman med professor Jeffrey Gordon vid Washington University 2004 kunde han visa en koppling mellan tarmbakterier och fetma. Sedan dess har intresset för tarmflorans inverkan på vår hälsa bara vuxit. Vår bakterieflora är otroligt spännande. De sammanlagda generna i vår tarmflora är exempelvis 100 gånger fler än de mänskliga generna och vi vet att tarmflorans gener förändras med tiden till exempel beroende på vad vi äter och Din gåva stödjer! vilka mediciner vi tar. Ett problem för forskningen har varit att stora delar av tarmfloran inte går att odla, vilket gjort det svårt att göra studier i större skala. Men ungefär samtidigt som vår amerikanska studie publicerades förbättrades tekniken för att studera tarmflorans sammansättning med hjälp av moderna metoder att bestämma dess arvsmassa, vilket öppnade för nya möjligheter att göra större studier. Fredrik Bäckhed är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan vi indirekt kan påverka vem som utvecklar stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Drömmen är att vi ska kunna bota patienter genom att ändra tarmfloran. Det skulle vara det absolut häftigaste. Föreställ dig att vi hittar en riskgrupp och kan säga att ni som har den här uppsättningen bakterier har en förhöjd risk för att utveckla stroke, och sätta dem på en bakteriecocktail av probiotika, alltså goda bakterier, som gör att de inte insjuknar. Det vore fantastiskt. DET ÄR INTE BARA KOPPLINGEN mellan tarmflora och stroke som undersöks av den multiprofessionella forskargruppen på Wallenberglaboratoriet. Diabetes, barnfetma och överviktskirurgi liksom olika födoämnens påverkan av tarmfloran är andra inriktningar. Verksamheten är stor, men fokus är det samma; att undersöka hur tarmfloran påverkar kroppens ämnesomsättning och all forskning är direkt eller indirekt inriktad på olika riskfaktorer för sjukdom i hjärta och kärl. Det gör att de olika projekten hjälper fram varandra vilket ger positiva samordningseffekter. Såsom att de analysmetoder vi använde i det första Hjärt-Lungfondenprojektet kan användas inom andra studier, säger Fredrik Bäckhed och understryker vikten av att dra nytta av det material och den kunskap som finns i och kring Wallenberglaboratoriet. I nästa korridor arbetar till exempel Göran Bergström som håller i den unika SCAPIS-studien som initierats av Hjärt-Lungfonden (se sid 10). Om SCAPIS utvidgas är målet att patienterna också ska lämna avföringsprov som kan användas av Bäckheds forskarteam. Här är en unik möjlighet att undersöka om de som lämnat prover till SCAPIS och senare utvecklar en stroke hade samma bakterieflora i tarmarna redan ett eller ett par år tidigare. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

16 Strategi i förändring Föra årets delade Hjärt-Lungfonden ut 180 miljoner kronor till hjärt-, kärl- och lungforskningen i Sverige. Det är fondens Forskningsråd som bestämmer vilka forskningsprojekt som ska få bidrag. Processen bakom fördelningen är omfattande och i ständig utveckling. TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS TROTS ATT HJÄRT-LUNGFONDEN varje år delar ut miljontals kronor till forskningen motsvarar de beviljade medlen bara cirka 14 procent av de ansökta. Därför är det av yttersta vikt att fördelningsprocessen är bästa tänkbara och att prioriteringarna blir de rätta. Vi arbetar ständigt på att förbättra och utveckla fördelningsprocessen, berättar Forskningsrådets ordförande professor Jan Nilsson. En stor förändring som skett under senare tid är att det inte längre är den enskilde forskaren och dennes självständighet som står i fokus, utan snarare den grupp forskaren arbetar i. Forskningssamhället har genomgått omfattande förändringar. Tidigare arbetade man i relativt små grupper nu sker arbetet i större miljöer och man samarbetar i allt högre utsträckning både nationellt och internationellt. Samarbetet har blivit viktigare än den individuella karriären, säger Jan Nilsson och tillägger att utvecklingen är bra, både för forskningen och för arbetsmiljön. I de stora miljöerna kan varje individ ta ett långsiktigt ansvar och då finns det plötsligt utrymme för exempelvis barnledigheter, vilket i sin tur ger kvinnor större möjligheter än tidigare att göra karriär inom forskningen. Jan Nilsson, professor och Forskningsrådets ordförande. Hjärt-Lungfondens anslag går fortfarande till enskilda forskare, men det finns ett krav på att denne i sin ansökan ska beskriva den egna rollen i arbetsgruppen samt hur han eller hon coachar sina yngre forskare. Allt vägs in i bedömningen. Just de yngre forskarna har under senare tid fått allt mer av Forskningsrådets uppmärksamhet och i år har man för första gången utlyst ett stort anslag som ska gå till en särskilt lovande och driftig yngre forskare. Anslaget är på 6 miljoner kronor i tre år. Vi står inför ett generationsskifte inom den medicinska forskningen och vi vill hitta sätt att stimulera utvecklingen för yngre forskare som hittills haft svårt att konkurrera med de etablerade, säger Jan Nilsson. Över huvud taget går utvecklingen mot att Hjärt-Lungfondens anslag till forskarna blir längre och större, detta eftersom forskningen i sig är långsiktig och bidragen bör löpa under lång tid för att bli meningsfulla. I linje med detta ökar vi även antalet forskartjänster. Vi ser att det finns ett glapp mellan de temporära forskningstjänster som nydisputerade forskare ofta får och en fast tjänst på en institution. Med våra tjänster vill vi överbrygga det gapet, säger Jan Nilsson. Vi står inför ett generationsskifte inom den medicinska forskningen och vi vill hitta sätt att stimulera utvecklingen för yngre forskare. Det är Lena Krantz, familjejurist på Swedbank Juristbyrå i Täby utanför Stockholm, som håller i Testamentskolan. Frågor & svar Fråga: Jag är gift sedan trettio år tillbaka och har inga barn. Min hustru har två barn sedan tidigare. Jag vill inte att min hustru och hennes barn ska ärva mig utan jag vill att Hjärt-Lungfonden ska få allt jag äger efter min död. Är det möjligt? Svar: Ja, absolut. Makar har ingen laglottsrätt efter varandra och du kan i ett testamente förordna att hela din kvarlåtenskap ska tillfalla Hjärt-Lungfonden. Din hustru har däremot rätt till sin giftorättsandel vilken vanligtvis är hälften av ert sammanlagda nettogiftorättsgods. Fråga: Jag är skild och har två barn. Dessvärre har jag ingen kontakt med ett av mina barn och vill inte att hon ska ärva mig. Kan jag testamentera allt jag äger till endast ett av mina två barn? Svar: Ja, det kan du i princip göra men din dotter som enligt ditt testamente inte ska ärva dig kan begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott och har då alltid rätt att få laglotten. Hennes laglott motsvarar en fjärdedel av din totala kvarlåtenskap. Fråga: Min yngste son har fått en gåva på kronor av mig. Jag vill inte att gåvan ska avräknas på hans arv efter mig den dag jag dör. Hur ska jag göra för att åstadkomma detta? Svar: Det bästa hade varit att du hade skrivit in detta i en gåvohandling i samband med att du gav gåvan men du kan även upprätta ett testamente där du i efterhand förordnar att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. 16 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

17 TESTAMENTSKOLAN Del 2 Så här beräknas arvslotten efter en avliden gift man utan testamente. August Lotta Enskild egendom: kr Giftorättstillgångar: kr kr Giftorättsskulder: kr 0 kr I denna del av Testamentskolan behandlar vi makes arvsrätt samt begreppen arvslott och laglott. Nettogiftorättsgods: Sammanlagt nettogiftorättsgods: Giftorättsandel (bodelningsandel): + enskild egendom: Arvslotten: Laglotten (=halva arvslotten): kr kr kr kr kr kr Bodelning kr kr ILLUSTRATION KJELL THORSSON Sambors och makars arvsrätt Arvsrätt, fri förfoganderätt och basbeloppsregeln Sambor har ingen arvsrätt efter varandra enligt lag. Vill man att sambo ska ärva måste man upprätta ett testamente. Däremot kan efterlevande sambo genom att begära bodelning vid den förste sambons död erhålla rätt till hälften av sambornas bostad och bohag under förutsättning att egendomen är anskaffad för gemensam användning. För makar däremot gäller särskilda regler för arvsrätten. Om den avlidne maken inte efterlämnar några arvingar i första eller andra arvsklassen och inte har skrivit testamente (se Testamentskolan del 1 i förra numret av Forskning för hälsa) ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med full äganderätt. Arvingarna i tredje arvsklassen har i alltså ingen rätt till kvarlåtenskapen om det finns en efterlevande make. Finns det däremot arvingar i första eller andra arvsklassen så ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte kan testamentera bort den ärvda egendomen, utan den ska fördelas mellan den först avlidnes legala arvingar vid den efterlevande makens död. Detta kallas för efterarv och den först avlidnes arvingar kallas för efterarvingar. Det finns dock ett viktigt undantag från denna huvudregel. Efterlämnar den avlidne barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn, så ärver dessa hela kvarlåtenskapen. Genom testamente kan man till viss del skriva bort särkullbarns arvsrätt. Det finns även en särskild regel i Ärvdabalken som ger efterlevande make visst skydd mot särkullbarns arvsrätt och det är den så kallade basbeloppsregeln. Den innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidne erhålla egendom till så stort värde att den tillsammans med den efterlevande makens egen egendom motsvarar fyra gånger det vid dödsfallet gällande prisbasbeloppet. Åberopas basbeloppsregeln av efterlevande make medför detta att särkullbarnen blir efterarvingar och får vänta på sin rätt till arv tills den dag den efterlevande maken avlider. Bodelningsandel, arvslott och laglott Om ingen av makarna äger enskild egendom är all egendom i äktenskapet giftorättsgods. Vid den förste makens död ska makarna enligt huvudregeln dela lika på makarnas sammanlagda giftorättsgods efter det att varje makes skulder dragits av från respektive tillgångar. Den hälft av det sammanlagda nettogiftorättsgodset som den efterlevande maken erhåller kallas för giftorätts- eller bodelningsandel medan den avlidnes andel av nettogiftorättsgodset kallas arvslotten. Det finns ett undantag från huvudregeln om hälftendelning som innebär att efterlevande make vid bodelningen kan begära att få behålla sitt giftorättsgods odelat vilket får till följd att det inte blir någon hälftendelning utan vardera sidan behåller sin egendom. Om den efterlevande maken är den mest förmögne av makarna kan det finnas skäl att åberopa denna regel för att slippa hälftendelningen och därigenom kanske behöva avstå egendom till förmån för den först avlidne makens arvingar. Arvslotten blir i detta fall mindre än hälften av makarnas sammanlagda nettogiftorättsgods. Laglotten är alltid halva arvslotten. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott i arv efter sin förälder oavsett vad det står i ett testamente. Förskott på arv Det är inte ovanligt att en person under sin livstid ger betydande gåvor till ett eller flera av sina barn eller kanske till välgörande ändamål. Om inte något annat föreskrivits betraktas gåva till barn eller annan bröstarvinge som förskott på arv. Det ska då avräknas på bröstarvingens arv till det värde gåvan hade vid gåvotillfället. Gåva till annan arvinge än bröstarvinge anses inte utgöra förskott på arv under förutsättning att inget annat har kommit till uttryck. Missade du första delen av Testamentskolan? Du hittar den på Där finns även en liten ordlista. I nästa nummer av Testamentskolan går vi igenom hur man upprättar ett testamente och vad man bör tänka på. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

18 Njuter av livet med ny hjärtklaff Lennart Levi drabbades av den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i Sverige, aortastenos, som innebär att aortaklaffen blir allt trängre. Efter den lyckade operationen är han djupt tacksam mot läkarvetenskapen. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO TOBIAS OHLS Fakta Öppen kirurgisk behandling med byte av den förträngda klaffen till en mekanisk eller biologisk klaffprotes är den helt dominerande metoden för behandling av aortastenos. År 2011 genomfördes öppna hjärtklaffoperationer i Sverige. Därtill kommer ett antal kombinationsingrepp, exempelvis åtgärder mot förmaksflimmer som ofta kombineras med ingrepp mot mitralklaffen. För de patienter som bedöms för sköra för att klara en öppen hjärtklaffoperation finns sedan 2008 ett alternativ som innebär att en förkalkad aortaklaff byts ut med hjälp av kateterteknik. Ingreppet görs enbart på Sveriges universitetssjukhus och 2011 gjordes 209 sådana implantationer. PROFESSOR EMERITUS LENNART LEVI, 82 år, möter Forskning för hälsa i ett soligt och sobert konferensrum på sin gamla arbetsplats i Riksdagshuset. Han är en aktiv och engagerad man som under sitt liv har arbetat både som stressforskare och som riksdagsledamot, och hans hjärta slår starkt för samhällets och individens hälsa. Rent fysiskt bultar hans hjärta nu kanske bättre än någonsin, efter en lyckad hjärtklaffoperation på Karolinska universitetssjukhuset i Solna i september Redan 1988 upptäcktes ett blåsljud på hjärtat vid en rutinhälsokontroll. Efter en grundligare undersökning kunde läkaren se att vänster hjärthalva var förstorad och att aortaklaffen hade en förträngning och läckage i kombination. Jag mådde bra, hade inga som helst symptom och därför var en operation inte aktuell. I stället kom vi överens om att jag skulle komma på årliga kontroller med ekokardiogram och ibland även arbets-ekg. Den här typen av klaffel utvecklas vanligtvis gradvis och under lång tid, vilket bidrog till att Lennart Levi kände att han kunde leva med sitt klaffel, som han själv uttrycker det, och hans hjärtläkare var länge av samma mening. Tiden gick, undersökningarna som följde visade att förträngningen förvärrades. För några år sedan var aortaklaffen så trång och stel att hans hjärtspecialist föreslog en klaffoperation, trots fortsatt symptomfrihet. Hjärtoperationer är omfattande, och jag var väl medveten om att en operation alltid innebär en viss risk, säger Lennart Levi. Han drar ett finger över skjortbröstet för att visa var bröstkorgen öppnas. Han berättar att man blir kopplad till en hjärt-lungmaskin som övertar hjärtats och lungornas funktion under en del av operationen, och att den sjuka aortaklaffen skärs bort och ersätts med en protes. Lennart Levi sköt på operationen lite till, men i höstas 24 år efter att blåsljudet på hans hjärta upptäcktes stod det klart att det faktiskt var dags. I vardagen hade Lennart Levi fortfarande inga besvär, men vid ansträngning dök det upp ansatser till allvarliga rytmrubbningar. Aortaklaffen var nu så förträngd att blodet hade svårt att ta sig igenom den stela öppningen. Nu var jag väl förberedd och påläst. Jag hade hört mig för hos flera kollegor, som nu enhälligt tillrådde operation. Jag blev opererad av en skicklig kirurg och sövd av en lika kompetent narkosläkare. På den stora dagen kände jag mig trygg och mycket väl omhändertagen, säger han. OPERATIONEN tog drygt fyra timmar. Den skadade aortaklaffen ersattes med en biologisk klaffprotes, men kirurgen upptäckte även början till ett bråck på stora kroppspulsådern som togs om hand på samma gång. Den skadade delen av aorta ersattes med en konstgjord blodåder, ett så kallad kärlgraft. När jag vaknade upp fungerade smärtlindringen mycket bra och jag hade inte särskilt ont. Däremot tillstötte en hjärtrytmrubbning, men den hävdes på medicinsk väg. Jag är djupt imponerad över hur väl allt togs om hand, säger Lennart Levi med ett varmt leende. Det råder ingen tvekan om att han är djupt tack- 18 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

19 Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation. Jag försöker se varje ny dag som en dyrbar gåva. sam över den vård och det bemötande han har fått. Han pratar i varma ordalag om kirurgen, narkosläkaren, hjärtspecialisten och inte minst om sjuksköterskan som tog hand om honom de första dygnen på intensiven. Han var en fantastisk människa, fenomenalt kunnig, vänlig och hjälpsam. Inte ens mina närmaste hade kunnat ta hand om mig på ett bättre sätt. Kirurgen hade förberett sin patient på att återhämtningen skulle ta tid, allt mellan sex och tolv månader. Vilket är en ganska lång tid för en 82-åring, konstaterar Lennart Levi. Men han hade läst en bok av cancerforskaren och författaren Georg Klein som efter nästan en lika stor hjärtoperation var tillbaka i sitt arbete redan efter en vecka. Jag tänkte: Kan han, så kan jag. Nu tog återhämtningen längre tid än sju dagar, men efter några månader kände han sig nästan helt återställd. Sedan dess har Lennart Levi hunnit resa till USA, han promenerar, föreläser, diskuterar politik, läser goda böcker, skriver, njuter av livet och har därtill upptäckt ett nytt glädjeämne: att motionera under ledning av Karolinskas duktiga sjukgymnaster till popmusik på hög volym. Hans hjärta anpassar sig sakta men säkert till den nya miljön, där en frisk, smidig klaffprotes gör sitt jobb och ser till att blodet pumpas genom hjärtat precis som det ska. Lennart Levi ser fram emot många goda år: Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation. Jag är djupt tacksam mot läkarvetenskapen, uppskattar livet och försöker se varje ny dag som en dyrbar gåva. Välkommen skrift om hjärtklaffsjukdom Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärt-Lungfondens serie av skrifter om olika hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar har nu utökats med en som rör sjukdomar och skador i hjärtklaffarna. Klaffel kan drabba människor i alla åldrar. Från de allra minsta som föds med klaffel, till den som drabbas av en hjärtinfarkt mitt i livet. Den allra vanligaste klaffsjukdomen ger sig dock till känna högre upp i åldrarna och yttrar sig i en förträngning på aortaklaffen, så kallad aortastenos. Ungefär 2 procent av dem som är över 65 år och 5 procent av alla över 80 år drabbas. Den näst vanligaste klaffsjukdomen är läckage på mitralklaffen. I skriften om hjärtklaffsjukdom hittar du lättillgänglig information om de vanligaste klaffelen och de behandlingsmöjligheter som finns i dag. Skriften kan beställas kostnadsfritt, antingen via fliken sist i tidningen, via hemsidan eller telefon FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

20 CYKLA LUGNT Smycka cykeln med ett vattenavvisande sadelskydd och ny ringklocka. Både skyddet och ringklockan finns i rosa och svart. Pris: Ringklocka 225 kr och sadelskyddet 175 kr av vilka 10 procent går till Hjärt-Lungfonden. Tips på vårliga saker som ger stöd till forskningen. Rustad för vår PACKA FÖR PICKNICK Den hjärtformade picknickkorgen i stabil konstruktion innehåller bland annat kylväska, tallrikar, bestick och glas för två. Pris: 825 kr av vilka 10 procent går till Hjärt-Lungfonden. Bomullsfilt Den mjuka och sköna barnfilten från Lundmyr of Sweden i 100 procent bomull är perfekt som gosefilt. Filten har en liten ficka med ett broderat hjärta där till exempel nappen kan förvaras. Storlek: ca 80 x 80 cm Pris: 249 kr av vilket 10 procent plus 5 kr per order går till Hjärt-Lungfonden För hjärtebarnet Den röda bodyn från Lundmyr of Sweden blir en fin present till barnet eller barnbarnet. Bodyn har en extra knapprad i grenen och dubbelvikta ärmmuddar, som gör att plagget växer med barnet. Pris: 179 kr av vilka 10 procent plus 5 kr per order går till Hjärt-Lungfonden. I vår gåvoshop hittar du allt från fina smycken till tavlor, muggar och hotellövernattningar FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013