Utveckla bättre stöd och hjälp till elever med svårigheter i skolan utifrån den senaste neuropsykiatriska forskningen SVEN BÖLTE

Transkript

1 Utveckla bättre stöd och hjälp till elever med svårigheter i skolan utifrån den senaste neuropsykiatriska forskningen SVEN BÖLTE Professor, psykolog, PhD Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Inst för kvinnors och barns hälsa & BUP Stockholm Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att bättre förstå och bemöta dessa barn utifrån deras sätt att tänka, agera och lära SVEN BÖLTE Professor, psykolog, PhD Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Inst för kvinnors och barns hälsa & BUP Stockholm 1

2 EXPERTFÖRELÄSNING 09:10 Utveckla bättre stöd och hjälp till elever med svårigheter i skolan utifrån den senaste neuropsykiatriska forskningen Hur kan du bli bättre rustad till att pedagogiskt möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur kan forskningen bidra till skolutveckling som i sin tur leder till en bättre lärmiljö för eleverna? Varför är det så viktigt med en flexibel lärmiljö där eleven kan utvecklas utifrån sina behov? Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att bättre förstå och bemöta dessa barn utifrån deras sätt att tänka, agera och lära Hur kan vi förstå uppkomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vad är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och vad är det inte? Aktuellt inom forskningen om olika neuropsykologiska funktioner och om hjärnans funktioner Att öka elevernas inlärningsförmåga och att stärka de kognitiva funktionerna Träningsmetoder som förbättrar arbetsminnet, den sociala kognitionen och förmågan till helhetsförståelse Diskussion och reflektion Två till tre personer i varje klass har en neuropsykiatrisk nedsättning i någon form, såsom ADHD, autismspektrumtillstånd, inlärningssvårigheter, motoriska störningar eller språkstörningar. Aktuell forskning visar att det saknas kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan och att många skolor skulle kunna utveckla ett bättre elevstöd genom att organisera och strukturera lärmiljön så att den bättre ser till individuella olikheter. Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare vid Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND), Karolinska Institutet. Under ett interaktivt fördjupningspass går Sven igenom aktuell forskning kring barns lärande och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och presenterar strategier för att främja inlärningen hos dessa elever. Ta del av en inspirerande fördjupning som hjälper dig att utveckla bättre stöd till eleverna utifrån den senaste neuropsykiatriska forskningen. Sagt om Sven Böltes tidigare föreläsningar: Mycket pedagogiskt upplägg ; Nu förstår jag NPF ; Inspirerande nya perspektiv ; Mycket bra och viktig information ; Många Wow upplevelser ; Duktig föreläsare, kunnig, svarar bra på frågor 2

3 Program Varför är NPF viktigt för skolan? Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF; ASD/ADHD)? Hur tänker, känner och upplever man med NPF? Vilka principer fungerar/gäller i bemötande, stöd Yrkesroll, etik, verksamhetsutveckling, var är vi? Definition, orsaker och modeller för NPF Kognitiva, emotionella funktioner Neuroplasticitet (Oangenäm) statistik!? 3

4 Hjärnfonden 4

5 I morgon är jag normal (Attention/skola) 5

6 Varför är NPF viktigt för skolan? Ca 14% av skolbarnen har särskilda behov (bl a ADHD, ASD) Individanpassat pedagogik (är möjligt) gör stor skillnad! Skollagen: rätt till anpassning och stöd i undervisningen 6

7 ADHD diagnoser i Stockholms län bland barn och ungdomar år 2011 (Dal et al., 2013) ASD diagnoser i Stockholms län bland barn och ungdomar år 2011 (Dal et al., 2013) 7

8 Utveckling av ADHD & ASD diagnoser i Sverige Några faktorer som påverkar diagnosfrekvens Diagnoskriterier / tolkning av kriterier Medvetenhet/kunskap Traditioner/paradigmer Förväntningar/krav på funktion och hälsa Tolerans för annorlundahet / avstigmatisering Omdiagnostisering Vårdprioriteringar / vårdpolicy Kulturella faktorer /sociala stödsystem Skolpolitik / prestationskrav [biologiska miljöfaktorer, genetik] 8

9 Diagnos är tillgång till hjälp, vård, resurser Vad är NPF? 9

10 DSM-5 (ICD-11) Utvecklingsstörning Kommunikationsstörningar (t ex språkstörningar) Autismspektrumtillstånd (ASD) ADHD Inlärningsproblem (t ex dyslexi) Motoriska störningar (t ex Tourettes) ~10-15% prevalens (enligt DSM-5/ICD-11, andra definitioner omfattar ev fler, t ex CP, gen. syndrom, tvång) Hur definieras en NPF diagnos idag? Försök att så bra som möjligt sammanfatta vetenskaplig evidens och klinisk erfarenhet för att systematisera beteendeproblem Prototypisk, operationaliserat beteendebeskrivning, ej sjukdom (störning, tillstånd), ej orsaksrelaterat En kvalitativ funktionsnedsättning i vardagen (eller personligt lidande/fara) Debut under neuroutvecklingen Reliabilitet & validitet [Inte mindre pålitligt än somatiska diagnoser] 10

11 Psykologiskt konstrukt Konstrukt (t ex AST, ADHD, intelligens, personlighet) ( latent, osynlig, kan ej mätas direkt, basfenomenet) Beteende (kan vara symptom) ( manifest, synlig, mätbar, uttryck) Normala eller sjuka barn? Dimensionellt, kontinuerligt, kvantitativt Kategoriellt kvalitativt 11

12 Varför diagnoser? Effektiv kommunikation (mellan experter & andra) Forskning! Standardisering (jämförbarhet) Transparens/legala aspekter Effektivitet av förvaltning/administration/ dokumentation/statistiker...nackdelar...kompromiss. Försök/behov att förenkla / hantera komplexa fenomen Paraplykoncept NPF: varför? Annorlunda neurologisk utveckling/utrustning (genetik X miljö) Olika kognitionshandikapp (språk, motorik, uppmärksamhet etc.) Medfödd/tidig debut (ibland senare) och kronisk förlopp Oförmåga, inte ovilja ( osynlig ) Kan inte botas idag ( bör inte botas?) Målsättningen = hjälp med att förhindra dåliga konsekvenser, öka livskvalitet, funktionsförmåga Neurodevelopmental Disorders 12

13 Vanligt med flera diagnoser ( komorbiditet, samsjuklighet, tilläggsproblem) T ex ASD [Simonoff et al., 2008, JAACAP] + MR (50%) + epilepsi (~20%) + andra (t ex genetiska syndrom) enbart ADHD 31% 40% trots tics 11% ADHD N = % 38% uppförandestörning ångest, depression The MTA Cooperative Group, Archives of General Psychiatry 1999; 56:

14 X-Kromosomet? Är XX protektivt? < Andra förklaringar? NPF dimensioner Symptom Objektiv realitet Subjektiv realitet Funktion Livskvalitet 14

15 ADHD & död i förtid ASD & död i förtid - OR = 2.56 (1.5-40) - För alla ICDkategorier - Nervsystem OR= Suicid OR = år förkortad medellivslängd 15

16 Livskvalitet, neurodiversitet & beteckning/etiketter/labels ASD och neurologiskt mångfald Extrem normal variation & patologi Autism som personlighet Styrkor och svagheter Rätt : autist, autistiskt; neurotypiskt (NT), typiskt utvecklad Fel : med autism, sjuk, drabbad; lidande, frisk, normal Kognition & NPF? 16

17 Gener X Miljö, Genxpression, Proteiner, Hjärnan, Immunsystem, Hormoner, Beteende, Kognition, FUNKTION, livskvalitet Miljö Kognition, Emotion FUNKTION Temperament (Symptom) Gener Celler Hjärna, Immun- & hormonellt system Beteende [>Livskvalitet] Atypiska kognitiva/emotionella/ motoriska funktioner Allmänna intellektuella/iq Språk- och tal Social kognition, kommunikation, motivation, orientering Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Intresse-Aktivitetsmönster Impulsivitet/hypermotorik Motorisk koordination/kontroll Inlärning 17

18 Kognition & INLÄRNING - implicit vs explicit kognition (lärande) - kognitiv mognad Implicit kognition Explicit kognition Kognitiv mognad (t ex NPF ej degenerativa) Begåvning, andra kognitiva funktioner Motivationsstil Delay aversion (Sonuga-Barke, 1994, 1995) Timing Konditionerbarhet 18

19 Exekutiva funktioner Kognitiv kontroll / kognitiv supervision Paraplybegrepp på flera olika funktioner Oberoende av IQ Arbetsminne & självreglering centralt Flexibilitet Igångsättning Planera Organisera och prioritera Fokusera Kontrollera och anpassa Stroop testet 19

20 Tower of Hanoi ki.se/kind (Pre)Frontalloben & Basala ganglier [NC, GP, Put, NA] Dopaminsystemet Exekutiva funktioner i hjärnan 20

21 21

22 Gestaltpsykologi God gestalt: enkel, symmetriskt, ordnat, lättförståeligt, meningsfullt a b c Bölte et al. (2008): gestalt principles downregulated in autism.. Strukturell och funktionell Konnektivitet (hypo- & hyper-) Synchronicitet 22

23 Kognitiv stil, instruktion & prestation Iarocci et al. (2006) Detailuppmärksamhet (lokal vs global) & timing 23

24 Informationsbearbetning Top-Down versus Bottom-up Kunskap Erfarenhet Strategier Förväntningar Konstruktivism Sensation Objektegenskaper data-driven Realism Best interpretation of incoming data Normal utveckling Vissa NPF, ffa autism 24

25 SAVANTS Stephen Wiltshire ( living camera ) Implicit & explicit social kognition Vem funderar?? Frith,

26 ki.se/kind Kognitiva nätverk i den sociala hjärnan (Kennedy & Adolphs, 2012) 26

27 Social Attribution (Task) Heider & Simmel, 1944; Klin et al., 2000 Social uppmärksamhet Eye tracking e.g. ASD: Klin et al (2002) 27

28 Emotionsbearbetning (igenkänning) ki.se/kind Biomotion & emotion Freitag et al. (2008) 28

29 Hypoaktivation av amygdala vid ansikts-/emotionsbearbetning och AST Wang et al. (2004), Baron-Cohen et al. (1999); Critchley et al. (2000) Autism & Gyrus Fusiformis- underaktivering & AST ASD R Schultz et al. (2000): Faces processed as objects Controls ASD Controls Critchley et al. (2000), Pierce et al. (2001), Schultz et al. (2003), Hubl, Bölte et al. (2003), Wang et al. (2004), Grelotti et al. (2005) ki.se/kind 29

30 Social kognitionsträning Neuroplasticitet! 30

31 Att bemöta NPF från kognition Allmänt bemötande Ta på allvar (individ/svårigheter) Hjälp till att förklara/identifiera behov Försäkrar dig att information kommer fram Anta/utred missförstånd (lätthänt/ har stor effekt) Acceptera elev och anhöriga som experter för eleven & partner Inget är självklart, inga felaktiga slutsatser, inga teorier Dra åt samma håll (allians) Samordna och maximera (bolla inte bort eller ignorera) Tänk konkreta svårigheter och lösningar, inte diagnos Gör en riktig plan (super IUP) och följ upp i korta avstånd 31

32 Pedagogik Skapa motivation! Uppnåbara (praktiska) mål. Hjälp till att komma igång att uppnå. Tydlighet, tydliga förväntningar, upprepning, struktur, enkelhet, konsekvens, transparens, förutsebarhet i kommunikation och handling! Använd styrkor!! Inte fokus på svårigheter. Gör/identifiera det som fungerar Träning, träning, träning Visualisering, hjälpmedel, hörlurar Ta hänsyn till sensorisk överkänslighet Frontal/traditionell vs grupper & självständighet Möblemang, raster, lunch Utvärdera med alla Schema 32

33 Pedagogik (Take home) Det som är extra bra för NPF är bra för alla!! Inklusion betyder inte att individer med NPF ska undervisas/behandlads som typisk utvecklade elever Det flesta med NPF kommer aldrig lära sig ; grundläggande beteendeförändring svår att uppnå, gör det som fungerar i praktiken Tänk in dig i elever med NPF igen och igen och igen Arbetar rätt, även utan diagnos I längden ingen extra belastning/jobb on top Goda intentioner inte samma som god arbete Yrkesroll, etik 33

34 Yrkesroll Yrkesroll Förväntningar (YAVIS-syndrom?) Jobbiga elever och anhöriga? Vem ska/kan anpassa/anstränga sig? Vem kan göra något? Vi måste ha/ge det som vi kräver av eleven och anhöriga: Flexibilitet Uthållighet Förståelse etc. Göra vårt jobb 34

35 Patienten/eleven i fokus! Hur bra är vi? Finns förbättringsutrymme? 35

36 Tänk på tillfällen du varit på ett besök hos vården (exempelvis BUP, Habilitering, vårdcentral). 1. Förstod du anledningen till att du var där? 2. Tycker du att informationen som du fick var lätt att förstå? 3. Fick du möjlighet att ställa frågor om något var svårt att förstå? 4. Vände sig vårdpersonalen till dig direkt när de pratade? 5. Hade du tillfälle att själv berätta om din situation och hur du mådde? 6. Tycker du att den du träffade lyssnade på dig? 7. Fick du vara med och bestämma vad ni skulle prata om på träffarna? 8. Tycker du att du blivit hjälpt av träffarna? Ja Snarare ja Snarare nej Nej 40,47% 40,18% 14,95% 4,40% 27,57% 39,30% 26,69% 6,45% 55,43% 24,34% 13,78% 6,45% 44,87% 32,26% 17,60% 5,28% 56,89% 24,34% 12,90% 5,87% 51,61% 26,39% 16,13% 5,87% 20,53% 25,22% 32,26% 21,99% 26,39% 32,55% 25,81% 15,25% 36

37 Hemmasittare enkät: A & A föreningen, Attention i Stockholm INCLUSIO- Organisationskartläggning Inklusion vid NPF i skolmiljö 61 items (plus bakgrundsfrågor) Utredning av behov av stödinsatser (7) Individualiserade stödinsatser (10) Strukturerad studiemiljö (8) Specifika studieplansdelar (7) Funktionellt bemötande av beteendemässiga särdrag (6) Samarbete med föräldrarna (6) Hänsyn till kamratrelationen (8) Personalens professionalitet (9) JA / snarare JA / snarare NEJ / NEJ 37

38 INCLUSIO resultat (självskattning!) N= 4786 skolpersonal från 13 kommuner (Stockholm = 3895) Kommunal = 4690, privat = 88 Personalgrupper annan 427 elevass 199 fritidsp 527 grlaldre 1219 grlyngre 1646 gymnl 19 skolhals 161 skolled 202 specl 174 specped 204 Anser du att lärarutbildningen har förberett dig inför arbetet med elever som har diagnos inom NPF? Alla: ~80% snarare nej eller nej Prel analys: % skolor som kommer över cut-off för good enough ~32.7 % 38

39 39

40 TACK! 40