Steve Berggren 1

Transkript

1 Steve Berggren 1

2 Krävs det en diagnos i skolan för att kunna göra en insats? Steve Berggren Leg. Psykolog, Doktorand & Bitr föreståndare, KIND, Karolinska Institutet Enhetschef, BUP-KIND Steve Berggren 2

3 SLSO/SLL Karolinska institutet BUP Divisionen (Divisionschef Paula Liljenberg) BUP Specialenheter (Verksamhetschef Charlotta Spangenberg Wiberg) CAP Research center BUP KIND,BUP FUNK(kognitivt stöd), BUP CPF KINDs styrgrupp KIND Chef Sven Bölte Bitr chef Steve Berggren Institutionen för kvinnors och barns hälsa (Prefekt Olle Söder) Enheten för neuropsykiatri (Enhetschef Sven Bölte) Projekt med HSL patienter Projekt med försökspersoner

4 KIND CAP Child and adolescens psychiatric research center. Barn och ungdomspsykiatrisk forskningscenter CPF(centrum för psykiatriforskning (SLL & KI) BUP FUNK (tidigare BUP signal) Kognitivt stöd Bedriver barn och ungdomspsykiatrisk forskning. Kliniskt anknuten forskning men även grundforskning. Bedriver utbildning. Bygger just nu upp en utökad utbildningsdel Akademisk förankring(ki, kvinnors och barns hälsa, enheten för neuropsykiatri) Klinisk verksamhet (BUP-KIND Klinik) Steve Berggren 4

5 Forskning Utveckling Undervisning Klinik BUP-KIND Steve Berggren 5

6 FORSKNINGSPROJEKT PÅ KIND Projekt småsyskon ASC Inclusion- serious gaming Emotion recognition Roots of Autism Twin Study of Sweden (RATSS) Validering och standardisering av psykologiska instrument (ADI- R/ADOS/Conners-3) Vuxenbehandling för ADHD och deras närstående Behandling av vuxna med Aspergers syndrom EU AIMS COST -Enhancing the scientific study of early autism Långgtidsutfallet hos vuxna med utvecklingsrelaterade NPF Transistion Läs mer om projekten på Steve Berggren 6

7 www Steve Berggren 8

8 Vad pratar vi om? Särskilda behov Diagnos Utredning Kartläggning Steve Berggren 10

9 2012 = 2,6% in Stockholms Län Steve Berggren 11

10 ADHD: en omstridd diagnos? ~ 40% av alla BUP-utredningar/diagnoser Bäst vetenskapligt undersökt barnpsykiatrisk diagnos Ca peer-reviewed publikationer sedan 1985 ADHD diagnos har hög: reliabilitet bland experter, stabilitet, prognostisk validitet ADHD diagnos har högre: reliabilitet och validitet än många andra diagnoser i psykiatrin & somatiken [Risk för fel-, över- & underdiagnostisering?] Steve Berggren 12

11 Komorbiditet ADHD 30% klnikal 20% subklinikal Yeris E. et al Utvecklingsstörning Språkstörning Tourettes syndrom Ätstörning Autismspektrum- Tillstånd 77% individuals with ASD have at least 1 komorb and 60% 2 or more. Mazefsky CA et. al., 2012, OCD Fobier Depression 20% Shtayerman, Steve Berggren 13

12 Personlighetsdrag, övergående problem eller diagnos? Steve Berggren 14

13 Multifaktoriel bakgrund Dominerande Biologisk faktor Hjärndysfunktion Olika nivåer Kognitiva funktioner Theory of mind Central Koherens Exekutiva funktioner Minne Inlärning Ålder, kön, begåvning, komorbiditet tillstånd, stress-miljö Nedsatt förmåga till social interaktion, kommunikation och begränsad repertuar av aktiviteter och intressen Beteende kontext Steve Berggren 15

14 Teorier kring särskilda behov M I L J Ö Bakomliggande orsaker Hjärnans struktur och funktion Kognition: exekutiva dysfunktioner Observerbara beteenden: dysreglering av uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsnivå Fuktionsnedsättning i studier, arbete, socialt, familjerelationer, bilkörning... Steve Berggren

15 Vad göra? M Bakomliggande orsaker Förebyggande arbete I L Hjärnans struktur och funktion Läkemedel, pedagogik, utbildning J Ö Kognition: exekutiva dysfunktioner Datoriserad kognitiv träning, utbildning,pedagogik Observerbara beteenden (DSM-IV/5): dysreglering av uppmärksamhet, impulsivitet,aktivitetsnivå o.s.v Social färdighetsträning, Egen kännedom, pedagogik Fuktionsnedsättning i studier, arbete, socialt, familjerelationer, bilkörning... Psykosocialt arbete, familjerådgivning, pedagogic, arbetsmarknadspolitik, kognitiva hjälpmedel etc Steve Berggren januari

16 Särskilda behov? Av alla elever i skolan idag har ca 12% neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Pastor & Reuben, 2009). Ca 16 % av eleverna i skolan har en generell kognitiv förmåga som ligger i nedre delen av normalzonen Det finns även barn som har särskilda behov på grund av andra orsaker såsom jobbiga hemförhållanden och senare kognitiv och socioemotionell mognad. Undersökningar (Skolinspektionens rapport, 2012) Steve Berggren 18

17 I mötet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar måste hjälpmedelsbegreppet utvidgas till att gälla stöd för kognitiva funktionsnedsättningar som att förutsäga händelser, organisera material och handlingar, se sammanhang, socialt samspel och kommunikation (Falkmer, 2013). Forskning pekar på att elever med särskilda behov har nedsatt förmåga till planering, organisering och självstyrning. Svårigheter blir tydligare i och med ökad ålder då det ställs större krav från omgivningen. Skolsystemet ställer stora krav på exekutiva förmågor vilket medför ökad risk att inte klara skolan Steve Berggren 19

18 Kommunikation. Sjukdom (somatisk definition) Störning/tillstånd (beteendedefiniton, inga biomarkörer) Funktion(shinder) Egenskaper/ traits Normer ki.se/kind Steve Berggren 20

19 Steve Berggren 21

20 Särskilda behov? Rätt till särskilt stöd Alla elever har rätt att nå målen för sin utbildning. Oavsett fysiska, psykiska eller andra skäl ska alla få ledning och stimulans för sin personliga utveckling och sitt lärande. Alla ska få det stöd de behöver på det sätt och i den omfattning som behövs. Det säger skollagen. Alla ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Det innebär att skolan inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Alla ska ges möjlighet att nå så långt som möjlig enligt utbildningens mål. Även de elever som lätt når de lägsta kunskapskraven ska få ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Allmänna bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kapitlet skollagen Steve Berggren 22

21 Barnperspektiv Barnperspektiv innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. I artikel 3 barnkonventionen uttrycks ett förhållningssätt som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn. Barnets perspektiv innebär att man lyssnar på barnet och att det utifrån ålder och mognad får möjlighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag. När detta inte är möjligt är det viktigt att hämta in barnets åsikter i efterhand. Barnrättsperspektivet avser barnets rättsliga status och är ingen personlig tolkning av vad som är bäst för barnet. Barnrättsperspektiv uttrycker en skyldighet att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter och barnets bästa liksom barnets rättigheter som de är formulerade i barnkonventionen Steve Berggren 23

22 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Enligt riktlinjer från socialstyrelsen(vägledning för elevhälsan 2014) skall undervisningen ska vara forskningsbaserad. Detta innebär att: Att det ska finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut. Med beprövad erfarenhet menas dokumenterad och förmedlad erfarenhet som är delad med ett större flertal under längre tid i ett kollegialt sammanhang. Bestämmelsen i skollagen om vetenskaplig grund och beprövad Erfarenhet riktar sig både till dem som utformar styrdokument och till dem som är verksamma i skolan. Det betyder att rektorer och huvudmän har ett ansvar för att skolpersonal får möjlighet att fortbilda sig och utveckla sina ämnes och metodkunskaper Steve Berggren 24

23 Utgångspunkt: Alla är vi olika Om man accepterar det faktum att barn är olika när de kommer till förskolan/ skolan och att det inte är förskolans/skolans uppgift att reducera olikheten får det konsekvenser för hela verksamheten. Därav behöver också det samverkande stödet vara utformat för varje individ Steve Berggren 25

24 Individens delaktighet Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkti elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper LGR 11 En likvärdig utbildning

25 Genomförande plan Anpassning Utveckling Färdigheter Förmågor Kartläggningsarbete Anpassa för att underlätta Skapa förutsättningar för att utveckla nya förmågor Steve Berggren 27

26 Kärnsymtom: Sociala interaktioner, uppmärksamhet impulsivitet/hyperaktivitet o.s.v Historia av: Misslyckanden, Underprestation. Relationsproblem. Misslyckas med att använda kompensatoriska strategier: Organisering Planering Hantera undvikanden (skjuta upp, bli distraherad) Negativa tankar: låg självkänsla det kommer aldrig att gå Negativa emotioner: depression, ångest, skuld, skam, ilska Funktionsnedsättning Steve Berggren 28

27 Kartläggning/Utredning?! Individ/organisation/hem/pedagog Utbildning Utvärdering Implementering av träningsverktyg Handledning av pedagoger/föräldrar/barn Kartläggning Kognitivt stöd Kognitiva teorier Multidisciplinärt samarbete Steve Berggren 29

28 Vanliga svårigheter i vardagen(jmf diagnoskriterier) Planera och organisera Bristande koncentration och motorisk oro Minne Impulsivitet Annorlunda tänkande Språk och verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation (mimik, ögonkontakt, kroppsspråk) Begränsning i att automatisera Förmåga att tolka/hantera kroppens signaler Ambivalens Perception Tidsuppfattning Förstå regler Förändringar Matsituationer Sömn Känslighet för stress Rutiner Tics Svårigheter i hemmet Steve Berggren

29 Kunskapstrappan Omedvetet okunnig Medvetet okunnig Medvetet kunnig Omedvetet kunnig Steve Berggren 32

30 Kan vi göra något? Inclusio Nytorpsmodellen Nya metoder Multidiciplinärt arbete Kartläggning Utvärdering Steve Berggren 33

31 Kartläggning Hur skattar pedagog, föräldrar och elev förmågor och färdigheter viktiga i skolan? Steve Berggren 34

32 Osynliga krav på förmågor i skolans kontext (Jmf med förmågor som krävs hos individ) 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete prioritera, sortera och strukturera många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevens val elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid hantera schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint) Fria val, rastverksamheter Etc Steve Berggren 35

34 Målgrupp? Pedagogisk personal i skola Framtida målgrupp? Föräldrar och elever När? Mars- maj Tid? ca 30 minuter Syfte? Kartlägga verksamhetens förmåga att anpassa/utveckla fungerande pedagogiska lärmiljöer för elever med NPF. (samtliga) Vad får skolan ut av detta? Enkäterna kan användas för ökad förståelse kring lärmiljöer Utvärdera den egna verksamheter över tid Resultat kommer att återges på gruppnivåutvecklingsarbete

35 Kartläggningens syfte -Balansera krav och förmåga Levalib Steve Berggren 40

36 Kartläggningsexempel Hur skattar pedagog, föräldrar och eleven själv förmågor och färdigheter viktiga för att klara skolan? Steve Berggren 41

37 Gemensam skattning- överblick Steve Berggren 42

38 Kommunikation Skola Vårdnadshavare Elev 11. Ger eleven lätt upp om en uppgift är för svår? 13: Förmedlar eleven om hen blir störd i skolan? 15: Vet vad eleven ska göra på rasterna? 16: Signalerar eleven för läraren om hen blir trött eller behöver paus? Steve Berggren 43

42 11. Ger du lätt upp om en uppgift är för svår? Förstår ibland inte fast jag får hjälp. Men vågar aldrig säga det. 15: Vet du vad du ska göra på rasterna? Jag följer oftast med de andra. Nästan alltid. Om jag inte gör det så går jag runt på skolgården. Fram och tillbaka. Jag får ofta göra saker jag inte vill eller orkar. 16. Visar du på något sätt för läraren om du blir trött eller behöver paus? Nej har aldrig gjort det och tror jag aldrig att jag kommer att göra. Eleven la till frågan: Har du det bra i skolan? Bra kompisar men mycket bråk mellan dom. Jag vågar inte säga till om något är jobbigt eller om jag inte orkar. Jag gör bara samma sak som alla andra. Varje dag längtar jag till skolan är slut och jag tittar på klockan hela tiden. Är det tillräckligt med lärare? Steve Berggren 47

43 TACK! Steve Berggren 64

45 4 olika nätverksområden Amaygdala nätverket: Amygdala, orbifrontal regioner inblandade i upptäckt av hot, känslomässig evaluering och emotions regulering. Mentaliserings nätverket: Medial prefrontal och superior temporala regionerinbladade till andras attribuering till andras mentala tillstånd Empati nätverket: Insula och amygdala involverade i att upptäcka(automatiserade) andras känslomässiga tillstånd Spegelneuron(mirror) nätverket: pariental och prefrontala regioner där specifika neuron som svarar till observerade och utförda handlingar Dessa nätverk verkar vara separata i neurologisk mening Steve Berggren 66

46 Mentalisering & Empati Det finns olika begrepp som används då man pratar om mentalisering och empati. Man kan säga att Theory of mind är den kognitiva formen av mentalisering medan empati handlar mer om den känslomässiga delen av mentalisering Steve Berggren 67

48 Sammanfattning Happe & Frith Inte bara kognitiva processer i form av social kognition Inte universala svårigheter per diagnos Svårigheter tenderar att förbättras över tid Sociala svårigheter korrelerar med andra icke sociala svårigheter Sociala interaktioner viktiga då det påverkar omgivning, mer fokus Lika stora skillnader gällande IQ & exekutiva funktioner påverkar inte andra i samma omfattning Tidigt social utveckling inte alltid nödvändig för senare social utveckling Steve Berggren 69