Branschrapport Sanering Fakta och utveckling för branschen

Transkript

1 Branschrapport Sanering 211 Fakta och utveckling för branschen a

2 Förord För andra gången presenterar Almega Serviceentreprenörerna en branschrapport för saneringsbranschen. Detta för att fortsätta att belysa branschens utveckling med hjälp av bland annat nyckeltal, branschstatistik och annan relevant information. I rapporten återfinns förutom branschstatistiken en nyligen gjord enkätundersökning framtagen för att sätta fokus på intressanta branschfrågor. Undersökningen riktade sig till saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna och har i år extra fokus på frågor inom utbildningsområdet. Vi vill också lyfta fram hur väl företagen i branschen har klarat sviterna efter den finansiella krisen och hur företagen breddar sitt utbud av servicetjänster. Samtidigt är förutsättningarna och konkurrensen tuffare än någonsin. Det finns också ett utbrett missnöje gentemot hur offentlig upphandling hanteras och den prispress som går stick i stäv med företagens kostnadsutveckling. Genom denna rapport klargör vi branschens utveckling och lyfter fram relevanta fakta för både företag, kunder och andra intressenter. Trevlig läsning! Inger Jonasdotter, branschansvarig Almega Serviceentreprenörerna Oktober, 211 Almega Serviceentreprenörerna är bransch- och arbetsgivarorganisation för städ- och serviceföretag med drygt 94 medlemmar varav 128 är saneringsföretag. 1

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning Branschstatistik Saneringsföretagens omsättning Antal anställda Resultatutveckling Företagen i branschen Ålder och kön Arbetskraftskostnad/omsättning Omsättning per anställd Avkastning Marginaler Soliditet Kassalikviditet Vinstprocent Undersökning bland medlemsföretag Konjunktur Konkurrens och resultat Offentlig upphandling Underentreprenörer Tjänsteutbud Personalstatistik Utbildning Yrkesutbildning Behov av utbildning Utbildningar Problematik Informationsinhämtning Om undersökningarna Om branschstatistiken Branschdefinitionen Kontaktuppgifter

4 Sammanfattning Saneringsbranschen inom Almega Serviceentreprenörerna består av 128 företag med över 3 4 årsanställda och omsatte strax under 3 miljarder kronor år 29/1. Branschen kan delas in i 2 huvudsakliga delbranscher/verksamhetsområden industriservice och skadeservice. 8 procent av företagen i branschen har färre än 11 anställda, var fjärde anställd inom företagen är mellan år och hela 79 procent av de anställda är män. Saneringsbranschen har under de senaste åren haft en positiv utveckling, dock kunde en avmattning skönjas efter lågkonjunkturen 28. Utifrån 21 års statistik kan konstateras att lönsamheten har ökat i branschen generellt, samtidigt kan också en ökad variation på lönsamhet företagen emellan ses. Årets enkät visar att företagen tror på en fortsatt positiv utveckling under 211. Precis som inom städservicebranschen blir det allt vanligare för saneringsföretag att erbjuda ett brett spektra av tjänster utöver sin huvudnäring. En effekt av ett ökat tjänsteutbud är att underentreprenörer anlitas i större utsträckning för att möjliggöra leverans av erbjudna tjänster. 88,5 procent av de tillfrågade företagen använder sig av underentreprenörer. Dock bör det understrykas att trots underentreprenörer förefaller vanligt förekommande, så står de endast för en liten del (15,5 procent) av företagens totala omsättning. En av anledningarna till att företagen väljer att utöka sitt tjänsteutbud är för att vara mer attraktiva mot kund. Konkurrens och prispress har ökat inom branschen de senaste åren. Detta har lett till att företagen inte har kunnat höja sina priser i samma takt som arbetskraftskostnaderna har ökat. Det blir fortsatt allt vanligare för företagen att delta i offentlig upphandling (66,7 procent har deltagit). Ungefär sju av tio företag upplever att offentlig upphandling fungerar mindre bra eller till och med dåligt. Det är främst fokus på lägstapris som upplevs som ett problem. En annan intressant del av medlemsundersökningen att ta fasta på är att ett av de största tillväxthindrena enligt företagen är brist på kvalificerad personal. Yrkeskunnig personal är något som efterfrågas i allt större utsträckning internt inom företagen, men också externt av privata och offentliga kunder. 3

5 1. Branschstatistik Det här är den andra branschrapporten för saneringsbranschen, den första kom 29. Rapporten visar att utvecklingen i saneringsbranschen varit positiv under de senaste åren. En avmattning har märkts under lågkonjunkturen men branschens omsättning, antal anställda och sammanlagda resultat har ökat i jämförelse med hur det såg ut för två år sedan. Saneringsbranschen i rapporten är definierad utifrån medlemmarna inom Almega Serviceentreprenörerna som har saneringstjänster som sin huvudsakliga verksamhet 1. Saneringsföretagen var 128 till antalet den 1 augusti 211. Almega Serviceentreprenörernas medlemmar är företag inom såväl städbranschen som saneringsbranschen. Dessa företag representerar en mångfacetterad servicebransch där de flesta företag tillhandahåller fler tjänster än bara ren städservice eller sanering. Ett större utbud av erbjudna tjänster kommer sannolikt att öka även framöver. Statistiken är inhämtad med hjälp av verktyget Soliditets Nordic Business Key (NBK). Det som redovisas är de senaste inlämnade årsboksluten fram till och med den 2 maj 211. Urvalet består av aktiebolag bland saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna, dessa uppgick till 128 stycken och utgör underlag för statistiken som presenteras nedan. 1.1 Saneringsföretagens omsättning Saneringsföretagens gemensamma omsättning uppgick år 21 till knappt 3 miljarder kronor, en ökning med 4,8 procent. De hade tillsammans drygt 3 4 anställda och generade en vinst på cirka 134 miljoner kronor, vilket ger en vinstmarginal på 4,5 procent i genomsnitt. Året innan var vinstmarginalen 3,9 procent. Figur 1. Total omsättningsutveckling för branschen, milj kr /5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 De senaste åren har omsättningsutvecklingen stabiliserat sig, den ligger strax under 3 miljarder kronor. Den minskade en aning från år 28 till år 29 men ökade igen under år 21. Det finns dock en trend inom hela sektorn att bredda tjänsteutbudet, vilket kan innebära att omsättningsutvecklingen fortsätter att öka under de kommande åren. 1 Valet av branschdefinition utifrån medlemmarna i Almega Serviceentreprenörerna kommer av att de existerande SNI-koderna för saneringsyrket är för breda och ej ger en korrekt bild av den bransch som vi avser. 5

6 1.2 Antal anställda Antalet anställda inom saneringsbranschen har också stabiliserat sig de senaste åren, från under år 25 har de legat en bit över 3 de senaste tre åren. Under lågkonjunkturen minskade de anställda en aning, för att öka igen det senaste året. Under år 21 sysselsattes motsvarande årsanställda på heltid inom branschen. Figur 2. Utvecklingen av antal anställda /5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 1.3 Resultatutveckling Under finanskrisåren (28 29) och lågkonjunkturen minskade de samlade resultatet för branschen en aning, från 117 miljoner kronor år 28 till 11 miljoner kronor år 29. Under år 21 ökade företagens samlade resultat igen, till 134 miljoner kronor. Figur 3. Resultatens utveckling för branschen som helhet, milj kr /5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Nedan presenteras kvartilvärden och medianer för omsättningen, antalet anställda, samt årets resultat. Saneringsföretagen, kkr 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Omsättning övre kvartil Omsättning median Omsättning undre kvartil En ökande omsättning är tydlig i tabellen ovan, där omsättningen i den övre kvartilen samt medianen ökat jämfört med för två år sedan. 6

7 Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Antal anställda, övre kvartil Antal anställda, median Antal anställda, under kvartil Samma utveckling är inte lika tydlig i antalet anställda, mätt i kvartiler. Förklaringen är troligtvis att det är de absolut största företagen som står för merparten av tillväxten. Saneringsföretagen, kkr 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Årets resultat, övre kvartil Årets resultat, median Årets resultat, under kvartil Ökningen på årets resultat syns även om man ser till den övre kvartilen samt medianen, medan den undre kvartilen försämrats. 1.4 Företagen i branschen Storleksfördelningen bland företagen i branschen ser ut som nedan: Antal anställda Antal företag Andel i procent Totalt < > De flesta av företagen är småföretag, 8 procent av företagen har under 11 anställda och endast 5 procent (7 stycken) av företagen har över 1 anställda. De 12 största företagen, med fler än 5 anställda, representerar 53 procent av omsättningen och 59 procent av antalet anställda. De flesta servicebranscher har en hög andel småföretag. I exempelvis städbranschen har hela 77 procent färre än 11 anställda och endast 2,5 procent över hundra anställda. 1.5 Ålder och kön Utifrån Almegas lönestatistik för saneringsföretagen presenteras på nästa sida uppgifter kring ålder och könsfördelning för anställda i medlemsföretagen. Åldersfördelningen visar att det finns relativt många unga i branschen, drygt var femte anställd (22 procent) är mellan 18 och 24 år, medan 63 procent är under 4 år. Av de anställda är 21 procent kvinnor. 7

8 Åldersintervall Andel procent Arbetskraftskostnad/omsättning Ett av de mer intressanta nyckeltalen i branschen är arbetskraftskostnad/omsättning. Precis som flera andra tjänstenäringar så utgör arbetskraften den största kostnaden för företagen. Underentreprenörer är dock vanligt förekommande (88,5 procent av företagen använder underentreprenörer) bland saneringsföretagen. Detta och utvecklingen av mindre arbetskraftsintensiva kringtjänster är några av förklaringarna till varför medianen för arbetskraftskostnaden/omsättning är förhållandevis låg. Den är exempelvis bra mycket lägre än i städbranschen där medianen är 65,2 procent. Medianen för branschen har ökat en aning det senaste året, jämfört med för två år sedan; 44,5 procent. Den övre kvartilen har också ökat, från 54,1 till 57,1 procent, medan den lägre kvartilen minskat en aning, från 33,1 till 32,7 procent. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Arbetskraftskostn/omsättn, övre kvartil 54,4 51, 53,1 55,7 54,2 57,1 Arbetskraftskostn/omsättn, median 44, 42,4 42,3 42,9 39,2 44,5 Arbetskraftskostn/omsättn, nedre kvartil 33, 3,7 33,8 33,1 26,1 32,7 1.7 Omsättning per anställd Nettoomsättning per anställd är ett ofta använt mått på hur effektivt företaget nyttjar personalresurserna. Den påverkas också av förändringar i produktionsprocessen. Nettoomsättningen per anställd har ökat årligen under de senaste fyra åren fram till i år då den minskat en aning igen. Den ligger nu på 864 kronor per anställd. Som jämförelse kan nämnas att omsättningen per anställd i restaurangbranschen och hotellbranschen är 99 kronor respektive 1,2 miljoner kronor. För städ- och service är samma siffra 58 kronor. Saneringsföretagen, mkr 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Omsättning/anställd,735,823,864,879,899, Avkastning Avkastningen på eget kapital belyser företagets totala effektivitet genom att hänsyn tas till både rörelsen och hur denna är finansierad. Avkastningen på eget kapital har minskat de senaste åren, för båda kvartilvärdena och medianen. 8

9 Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Avkastning EK, övre kvartil 45,3 57,4 63,7 64,9 52,7 59,4 Avkastning EK, median 2,3 35,6 34,5 34,9 25,8 25, Avkastning EK, nedre kvartil, 8,6 11, 8,5,, Talet anges i procent och beräknas som justerat nettoresultat * 1/justerat eget kapital. Avkastningen på totalt kapital visar hur effektivt företaget har utnyttjat sina totala tillgångar i sin rörelse. Även avkastningen på totalt kapital har minskat en aning de senaste åren. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Avkastning TK, övre kvartil 15,9 19,7 2,5 22, 21,4 21,1 Avkastning TK, median 8,4 11,8 12,8 11,6 9,1 9,5 Avkastning TK, nedre kvartil, 2,7 3,5 2,6,, Talet anges i procent och beräknas som justerat resultat efter finansiella intäkter * 1/totalt kapital. 1.9 Marginaler Rörelsemarginalen visar bidraget per omsättningskrona från årets rörelse efter att samtliga rörelsekostnader täckts. Detta bidrag skall räcka för att täcka räntekostnader och skatt samt ge en acceptabel vinst per omsättningskrona. Rörelsemarginalen för branschen har ökat både för den övre kvartilen och för medianen jämfört med för två år sedan. Den nedre kvartilen har minskat marginellt. Detta tyder på en generellt ökad lönsamhet inom branschen men även på en ökad variation på lönsamheten. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Rörelsemarginal, övre kvartil 7,4 1,8 9,8 9,2 8,5 11,7 Rörelsemarginal, median 4,2 5,5 5,4 5,7 3,7 5,3 Rörelsemarginal, nedre kvartil,1 1,9 1,9 1,1,,9 Talet anges i procent och beräknas som justerat rörelseresultat * 1/nettoomsättning. Nettomarginalen visar bidraget per omsättningskrona efter att samtliga rörelsekostnader samt räntekostnader täckts. Detta bidrag skall räcka för att täcka skatt samt ge en acceptabel vinst per omsättningskrona. Nettomarginalen visar en liknande trend som rörelsemarginalen, men här sjunker medianen en aning till 4,1 procent. Dock ökar den övre kvartilen, från 9,1 till 9,7 procent. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Nettomarginal, övre kvartil 7, 1,2 9,7 9,1 9,1 9,7 Nettomarginal, median 3, 5, 5, 4,9 4,1 4,1 Nettomarginal, nedre kvartil -,1,9 1,3,9,, Talet anges i procent och beräknas som justerat nettoresultat * 1/nettoomsättning. 9

10 1.1 Soliditet Soliditeten visar i vilken grad som de totala tillgångarna (= balansomslutningen) under företagets hittillsvarande verksamhet har kunnat finansieras med eget kapital. Förändringar av soliditeten visar om avkastningen på eget kapital varit tillräckligt hög i förhållande till årets tillväxt i totala tillgångar. Soliditeten har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Den övre kvartilen har minskat en aning de senaste åren, men medianen är relativt stabil. Sammantaget visar branschen en god soliditet. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Soliditet, övre kvartil Soliditet, median Soliditet, nedre kvartil Talet anges i procent och beräknas som justerat eget kapital * 1/totalt kapital Kassalikviditet Kassalikviditet är en indikator för företagens betalningsberedskap. Det visar kassalikviditetens förhållande på balansdagen och ger på så vis endast en ögonblicksbild. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Kassalikviditet, övre kvartil Kassalikviditet, median Kassalikviditet, nedre kvartil Talet anges i procent och beräknas som (summa omsättningstillgångar varulager mm) * 1/summa kortfristiga skulder Vinstprocent Vinstprocent visar bidraget per omsättningskrona från årets rörelse efter att samtliga rörelsekostnader täckts och finansiella intäkter lagts till. Detta bidrag skall räcka för att täcka räntekostnader och skatter samt ge en acceptabel vinst per omsättningskrona. Precis som i fallen med netto- och rörelsemarginalerna har vinstprocenten minskat för den nedre kvartilen och medianen men ökat för den övre kvartilen. Det övre kvartilvärdet ligger på 11,7 procent medan medianen ligger på 5,3 procent och den nedre kvartilen på,9 procent. Detta kan jämföras med städ- och servicebranschen där motsvarande siffror senaste året var 11,1 i den övre kvartilen, 4,5 för medianen och,2 i den undre kvartilen. Saneringsföretagen 24/5 25/6 26/7 27/8 28/9 29/1 Vinstprocent, övre kvartil 7,8 11,3 1,3 9,7 8,5 11,7 Vinstprocent, median 4,2 5,6 5,8 6, 3,7 5,3 Vinstprocent, nedre kvartil,1 2 2, 1,3,,9 Anges i procent och beräknas som justerat resultat efter finansiella intäkter * 1/nettoomsättning. 1

11 2. Undersökning bland medlemsföretag I denna del presenteras resultaten från en enkätundersökning som gått ut till 128 stycken saneringsföretag inom Almega Serviceentreprenörerna. Konjunkturmässigt ligger svaren i närheten av de nivåer som återfanns i rapporten från 29. Omsättningsutvecklingen är ännu inte lika hög, medan antalet anställda är fler. Att omsättningen inte är lika hög som 28 kan ha sin förklaring i att branschen 29 påverkades av sviterna efter den ekonomiska kris som kunde ses under 28. Dock är företagen mer positiva och tror på både ökad omsättning och fler antal årsanställda under 211. Företagen anger att konkurrensen ökat och priserna pressats under år 21. Majoriteten av företagen upplever att de ej kunnat höja sina priser i samma takt som arbetskraftskostnaderna har höjts. Fler än 4 procent av företagen har till viss grad också varit tvungna att sänka sina priser. Jämförs svaren i årets enkät med svaren från 28, framgår att företag deltar i offentlig upphandling i större utsträckning, samt att de också använder sig mer av underentreprenörer. Av de företag som deltog i offentlig upphandling uppger nästan 7 procent att de tycker att det fungerar mindre bra eller dåligt. Hela 88,5 procent av företagen uppger att de har använt sig av underentreprenörer under år 21. Även fast underentreprenörer generellt sett verkar vanligt förekommande representerar de endast en liten del av den totala omsättningen. I genomsnitt 15,5 procent av omsättningen. 2.1 Konjunktur Figur 4. Omsättningsutveckling under 28 och 21 74,2 64, ,1 17, 9,7 18, Ökat Oförändrat Minskat Saneringsföretagen rapporterar att de haft en ökad omsättningsutveckling under år 21. För 64,2 procent av företagen har omsättningen ökat under året, medan den för 18,9 procent av företagen har minskat. 11

12 Figur 5. Omsättningsutveckling fördelat på företagsstorlek Ökat Oförändrat Minskat , ,4 33,3 33,4 1,7 14,3 21,1 21,1 Stora Mellan Små Mellanstora företag har haft den bästa omsättningsutvecklingen om man ser till företagens storlek. Omsättningen har ökat för tre av fyra mellanstora företag, för stora företag är motsvarande siffra ett av tre företag. Fler än hälften av företagen tror att omsättningen kommer att öka även under det kommande året. Sett till konfidensindikatorn (positiva minus negativa) får man nästan 4, vilket kan jämföras med konfidensindikator 23 i 29 års rapport. Figur 6. Omsättningsfördelning mellan industriservice och skadeservice ,1 Industriservice 58,9 Skadeservice Saneringsbranschen kan i grova drag delas upp i industriservice och skadeservice. Under år 21 kom 41,1 procent av företagens omsättning från industriservice och 58,9 procent från skadeservice. 12

13 Figur 7. De största hindren för tillväxt Brist på Kvalificerad personal 5 Konkurrens 38,5 Arbetsrätten 28,8 Regelverk/ administration 26,9 Skatter 21,2 Annat 5, Det största hindret för tillväxt anser hälften av företagen vara bristen på kvalificerad personal. Även konkurrens och arbetsrätten är områden som hämmar företagens potentiella tillväxt. Figur 8. De största hindren för tillväxt (företagsstorlek) Brist på Kvalificerad personal Små Mellan Stora Konkurrens Arbetsrätten Regelverk /administration Skatter Annat Problemområdet för tillväxt varierar mellan företagen beroende på företagens storlek. Hos små företag är det ganska jämnt fördelat mellan de olika problemområden, medan mellanstora företag främst ser bristen på kvalificerad personal som det största problemet. De stora företag ser konkurrensen som det största problemet. 13

14 Figur 9. Förändring av årsanställda (21) ,2 4, ,4 Ökat Oförändrat Minskat För 44,2 procent av företagen har antalet årsanställda ökat under år 21, medan det minskat för 15,4 procent av företagen. Kan jämföras med 28 års siffror på 41,9 procent samt 19,4 procent. Figur 1. Personalstyrkans utveckling under 21 (företagsstorlek) 8 7 Ökat Oförändrat Minskat ,1 55, ,3 16,7 Stora 35,7 Mellan 7,1 27,8 Små 16,7 Andelen årsanställda skiljer sig mycket åt beroende på företagets storlek. Fler än hälften av de tillfrågade mellanstora företagen har ökat sin andel årsanställda, medan hälften av de stora företagen har minskat sin andel årsanställda. Små företag har till största del haft oförändrad andelsfördelning. Inför år 211 ser förväntningarna på andelen årsanställda mer positiva ut. Sammantaget tror fler än hälften (54,9 procent) av företagen att andelen årsanställda kommer att öka, medan endast 3,9 procent av företagen tror att den kommer att minska. Även sett till år 211 är det de mellanstora företagen som är mest positiva. 14

15 2.2 Konkurrens och resultat Figur 11. Frågor kring priser & kostnader Stämmer helt överens Stämmer till viss del Varken eller Stämmer inte riktigt Stämmer inte alls Har ni sänkt era priser som ett resultat av pressade marknadspriser? Upplever du att priserna på marknaden pressats under det senaste året? Anser du att ni kan höja era priser i samma utsträckning som lönekostnaderna höjts under det senaste året? Merparten av företagen upplever att priserna har pressats under det senaste året. Det har fått till följd att fler än 4 procent av företagen till viss grad varit tvungna att sänka sina priser till följd av prispressen. Prispressen har också lett till att företagen under det senaste året inte har kunnat höja sina priser i samma utsträckning som arbetskraftskostnaderna har höjts. Detta har sin grund i ökad konkurrens och stora höjningar av arbetskraftskostnader. Fler än 6 procent av företagen anser att konkurrensen har ökat jämfört med föregående år. Bland dessa anser 2,4 procent att konkurrensen har ökat väsentligt. Det är de stora företagens som främst känt av prispressen och den ökade konkurrensen. I årets enkätundersökning fick företagen också chansen att ange de största problemen vid konkurrens från oseriösa företag 2. Företagen uppger att de främsta problemen som uppstår är att priserna sänks till ohållbara nivåer och att de oseriösa företagen inte följer de lagar och avtal som finns kring arbetsmiljö, skatter, försäkringar och arbetstid. Det får till följd att konkurrensen blir snedvriden. De seriösa företagen riskerar att bli undanträngda från marknaden och medarbetare inom branschen riskerar att fara illa. Enligt företagen blir följdeffekten att trovärdigheten för hela branschen försvagas och att branschen som helhet också riskerar att bli sedd som en oseriös bransch. Figur 12. Resultatutveckling ,3 26,9 32,7 1 Ökat Oförändrat Minskat 2 Med oseriösa företag menas företag som inte följer befintliga lagar och avtal. 15

16 Figur 13. Resultatutveckling (företagsstorlek) 8 7 Ökat Oförändrat Minskat ,7 4 5, , ,9 27,8 33,4 Stora Mellan Små 4,3 procent av företagen har haft ett ökat resultat under år 21, medan 32,7 procent företagen har haft en resultat som minskat. Mellanstora företag har haft bäst resultat om man ser till företagens storlek. Företagens resultat har ökat för mer än hälften av de mellanstora företagen. Däremot har resultatet inte ökat för något av de stora företagen. Ser man till den förväntade utvecklingen under år 211, är de stora företagen fortsatt negativa. Spritt över alla företag tror ändå 46,1 procent att resultatet kommer att öka under år Offentlig upphandling Figur 14. Andel företag som deltagit i offentlig upphandling ,7 Deltagit 33,3 Ej deltagit Två tredjedelar av företagen har deltagit i offentlig upphandling under år 21, vilket är en stor ökning sedan år 28 då siffran var 55,9 procent. Det är framförallt stora företag som deltar i offentlig upphandling. Den primära anledningen till ökat deltagande i offentlig upphandling torde vara att det finns ett större antal anbud ute på marknaden. En följdeffekt av detta blir att fler företag blir bättre på och mer intresserade av att lägga anbud. Offentlig upphandling representerar i snitt 19,2 procent av företagens omsättning. 16

17 Figur 15. Anledningar till att inte delta i offentlig upphandling Det är för mycket fokus på lägsta pris 52,9 Processen är oftast för komplicerad 41,2 Inget intresse 23,5 Upphandlingen hanteras inte korrekt av upphandlande enhet 11,8 Vi lever inte upp till de efterfrågade kraven 11,8 Vi är inte tillräckligt stora för uppdragen 5,9 Vi känner inte till hur offentlig upphandling fungerar 5, Den främsta anledningen till att företag inte deltar i offentlig upphandling är fokuseringen på lägsta pris, vilket 52,9 procent av de svarande anger. Enligt företagen har fokus på lägsta pris ökat sedan år 28, då angav 46 procent detta som en anledning till att inte delta vid offentlig upphandling. En annan anledning till att inte delta är att företagen anser att processen oftast är för komplicerad (41,2 procent). Det bör också tas i beaktning att 23,5 procent av företagen inte är intresserade av att delta i offentlig upphandling. Även frågan kring problemfyllda områden visar på att fokus på lägstapris är det största problemet. Andra problematiska områden var; kunskapsbrist hos upphandlande enhet, för dålig uppföljning av ställda krav samt för komplicerade förfrågningsunderlag. 19 Figur 16. Hur fungerar offentliga upphandlingar? ,8 38,9 38,9 3, ,7 19,4 8,3 16,7 2,8 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Mindre bra Dåligt Ingen uppfattning Endast 19,4 procent av företagen anser att offentlig upphandling fungerar bra. 69,5 procent anser att det fungerar mindre bra eller dåligt. Andelen som tycker att det har fungerat bra har ökat något sedan år 28, 17

18 medan andelen som tycker att det fungerar mindre bra eller dåligt också har ökat. Det grundar sig i att andelen som tycker att det fungerar varken bra eller dåligt har minskat med en ganska stor andel. Nämnvärt är också att inget av de stora företagen har svarat att de tycker att offentlig upphandling fungerar bra. Företagens inställning blir tydligare angående processen kring offentlig upphandling. 36,1 procent tycker att processen blivit sämre, medan 11,1 procent tycker att den blivit bättre. 2.4 Underentreprenörer Figur 17. Andel företag som använder underentreprenörer ,5 4 2 Använder underentreprenör 11,5 Använder ej underentreprenör En stor andel av saneringsföretagen använder sig av underentreprenörer under år 21, 88,5 procent. Vilket är knappt 8 procentenheter fler än under år 28. Små företag är de som mest vanligen använder sig av underentreprenörer, dock är det väldigt vanlig hos mellanstora och stora företag också. Generellt kan sägas att även om underentreprenörer verkar vanligt förekommande så representerar de endast en liten del av omsättningen. I genomsnitt genereras 15,5 procent av omsättningen via underentreprenörer. Noterbart är att andelen av omsättning som kommer från underentreprenörer ökar i linje med företagets storlek. Figur 18. Andel företag som arbetat som underentreprenörer ,8 4 2 Arbetat som underentreprenör 19,2 Ej arbetat som underentreprenör Det är nästan lika vanligt för företag att själva arbeta som underentreprenörer, som att de använder sig av underentreprenörer. 8,8 procent arbetade under 21 själva som underentreprenörer. 18

19 2.5 Tjänsteutbud I 21 års rapport har frågor kring företagens tjänsteutbud ställts. Svaren visar på att lite fler än hälften (51,1 procent) av företagen under de senaste två åren har utökat sitt utbud av tjänster. Det utökade tjänsteutbudet verkar vara korrelerat med företagets storlek. Fler stora än små företag har utökat sitt tjänsteutbud under de senaste två åren. Liksom inom städservicebranschen framgår att företagen blir allt mer diversifierade för att bli mer attraktiva på marknaden. Av de mellanstora företagen är det 64,3 procent som planerar att utöka sitt utbud under år 211, bland små och stora företag är det något färre. Figur 19. Erbjudna tjänster ,6 59,1 52, ,4 34,1 31,8 27,3 2,5 13,6 13,6 11,4 9,1 9,1 4,5 4,5 4,5 Brandsanering Vatten/avsloppssanering Asbestsanering Klottersanering Högtrycksrengöring/blästring Sanering av mögel och svamp PCB-sanering Olje-/kemsanering Socialsanering Vakuumsugning Sanering av skadedjur Slamsugning Ventilationssanering Kärnkraftsservice Dekontaminering Radonsanering Som kan ses i figuren ovan är brandsanering den vanligaste tjänsten att tillhandahålla. Därefter följer vatten-/avsloppssanering och asbestsanering. 19

20 2.6 Personalstatistik I branschen är det 85,8 procent som arbetar heltid, medan resterande är deltidsanställda. Figur 2. Vid nyrekrytering kom personen från: Arbetslöshet 35,7 Från annan bransch 23,3 Annat företag i branschen 21,7 Annat 1,7 Från tidigare studier 7,7 Från offentlig verksamhet,9 92,3 procent av företagen har anställt någon under de senaste två åren. Av dessa kom 35,7 procent ifrån arbetslöshet. Vart resterande nyanställda kom ifrån kan ses i figuren ovan. Svenskt Näringslivs redovisar att sjukfrånvaron för arbetare och tjänstemän låg på 3,3 procent år 21. Vilket är en minskning från 28 då motsvarande siffra var 3,9 procent. För arbetare är sjukfrånvaron högre (4,9 procent) i förhållande till tjänstemän (1,7 procent). Utifrån svaren från saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna har företagen en genomsnittlig sjukfrånvaro på 2,63 procent (viktat värde). 2

21 3. Utbildning I årets undersökning har fokus valts att läggas på utbildningsfrågor, för att få en bättre bild av hur det ser ut på marknaden och åt vilket håll branschen är på väg. Då utbudet av kvalificerad arbetskraft är lågt, är efterfrågan på kompetensutveckling stor. 3.1 Yrkesutbildning 27,7 procent av de anställda i de tillfrågade företagen har någon form av yrkesutbildning. Hos små och mellanstora företag har ungefär tre av tio (27 respektive 31 procent) en yrkesutbildning, medan siffran hos de stora företagen endast är 7,5 procent. Figur 21. Har kraven på yrkesutbildning ökat i branschen de senaste två åren? Ja, absolut Ja, till en viss del Nej Vet ej 68 procent har under de senaste två åren har sett ett ökat krav på yrkesutbildning. Endast 24 procent anger att de inte har upplevt någon ökning. 3.2 Behov av utbildning Figur 22. Internt behov av kompetensutveckling Ja, stämmer mycket väl Ja, stämmer till viss del Nej, stämmer inte helt Nej, stämmer inte helt Servicemedarbetare/sanerare Arbetsledare Chefer Företagen själva efterfrågar kompetensutveckling för främst servicemedarbetare och arbetsledare. Efterfrågan att kompetensutveckla chefer finns också, om än i mindre utsträckning. Mellanstora företag är de företag där efterfrågan på kompetensutveckling för chefer är minst. 21

22 Figur 23. Har externa behovet av kompetensutveckling ökat? , ,4 29,5 2,3 Ja, mycket Ja, till viss del Oförändrat Nej, minskat 68,2 procent av företagen anger att efterfrågan på specifikt branschutbildade saneringstekniker har ökat de senaste två åren. Endast 2,3 procent anser att efterfrågan har minskat. Hela 88,9 procent av företagen anser att det råder brist på utbildade saneringstekniker inom branschen. 3.3 Utbildningar Figur 24. Fler utbildningskrav för höjd kvalitetsnivå , ,4 15,6 4,4 Ja, många fler Ja, till viss del Varken eller Nej Åtta av tio företag anser att det bör finnas fler utbildningar inom branschen för att skapa en högre kvalitetsnivå. Utbildningarna bör främst erbjudas av branschorganisationer eller företag inom branschen. Kunderna ska i sin tur ställa krav på att fler medarbetare inom branschens företag är utbildade. 3.4 Problematik Det största hindret för ökad tillväxt inom företagen är brist på kvalificerad personal. En insats för att lösa problemet är att fler riktade utbildningssatsningar görs för att få fram personer med efterfrågad kompetens. Däremot finns anledningar till att företagen ej väljer att utbilda sin personal. Det rör sig främst om att betalningsviljan hos kund inte ökar i förhållande till företagets utbildningssatsningar. 22

23 Figur 25. Ser företagen skillnad i ersättning från kund vid utbildad personal? Ja, mycket 31,1 Ja, till viss del 4 Varken eller 15,6 Nej, inte särskilt 13,3 Nej, inte alls 31,1 procent anser att de ser viss skillnad i ersättning från kund vid utbildad personal, till skillnad från ej utbildad personal inom företaget. Däremot säger 68,9 procent att de inte ser någon skillnad i ersättning från kund. Det bör nämnas att fler utbildade medarbetare leder till mer kvalificerad personal. Mer kvalificerad personal kan i sin tur till exempel leda till ökad effektivitet. Ökad effektivitet medför ett bättre resursutnyttjande, vilket påverkar företagens lönsamhet positivt. 23

24 4 Informationsinhämtning Informationsinhämtningen till denna rapport har skett via statistikinsamling samt med hjälp av enkätundersökningar. 4.1 Om undersökningarna För enkätundersökningarna har analysföretaget Questback och dess verktyg (Easy Research) för webbenkäter använts. Undersökningen riktad till saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna gick ut till 18 företag. Av dessa mottog 13 av dem enkäten och 55 svarade, motsvarande en svarsfrekvens på 53,4 procent. 4.2 Om branschstatistiken För statistikinsamlingen har Svenskt Näringsliv, Nordic Business Key (Soliditet), SCB, samt Almegas lönestatistik använts. När det gäller uppgifter för saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna har Nordic Business Key använts för insamling av statistik för medlemsföretagen. Företagens uppgifter är hämtade från senaste rapporterade årsbokslut. 4.3 Branschdefinitionen Valet av branschdefinition utifrån medlemmarna i Almega Serviceentreprenörerna kommer av att de existerande SNI-koderna för saneringsyrket är för breda och ej ger en korrekt bild av den bransch som vi avser. 24

25 5 Kontaktuppgifter Har du frågor eller funderingar kring rapporten är du varmt välkommen att höra av dig till: David Cramér Tel: E-post: david.cramer@almega.se Youn Hee Pernling Tel: E-post: youn-hee.pernling@almega.se 25

26 WS Produktion och tryck: INEKO. 26 Box Stockholm almega.se