UTVÄRDERING AV PROJEKTET KONKURRENSKRAFT

Transkript

1 UTVÄRDERING AV PROJEKTET KONKURRENSKRAFT Slutrapport Helena Kästel Utblick 2012 Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

2 Inledning... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Kort om Konkurrenskraft... 5 Projektet i praktiken och förändringar utmed vägen... 7 Utbildningarna och deras betydelse Deltagarna om CLV Deltagarna på CLV+ om städyrket Deltagarna om Arbetsledarutbildningen Deltagarna på Arbetsledarutbildningen om städyrket Betydelsen av projektet för städbolagen Bedömning av projektets måluppfyllelse Sammanfattande analys och diskussion Slutsatser Rekommendationer Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

3 INLEDNING Projektet Konkurrenskraft har pågått sedan 1 maj 2010 och avslutas den sista juni Initiativet till projektet togs av Bengt Gunnarsson på Städcentralen Träffpunkten AB. Projektet startades för att utmana och skapa förändring i städbranschen. Visionen var att höja statusen genom utbildningsinsatser till både lokalvårdare och arbetsledare. Att skapa en yrkeskår som vet sitt värde. Projektet har varit en arena för många spännande möten och samtal. Både på kurserna och i andra sammanhang. Viktiga frågor för branschen har diskuterats. Det har handlat om städkunskap, konkurrens, kundrelationer, ledarskap, jämställdhet, tillgänglighet mm och inte minst om status och utbildning. Utvärderaren Helena Kästel från Utblick har följt projektets genomförande. Resultat, analys och slutsatser från den externa utvärderingen finns samlade i denna rapport. UTVÄRDERINGSUPPDRAGET SYFTE OCH FOKUS Utvärderingens syfte har varit att utforma och genomföra en utvärderingsprocess som löpande synliggör resultat samt möjliggör internt lärande och utveckling av projektets arbete. Konkret har det handlat om att fånga upp och utvärdera projektets resultat och genomförande utifrån deltagarnas och medaktörernas perspektiv samt att föra en utvecklingsdialog med projektledaren. GENOMFÖRANDE Vi har arbetat utifrån ett styrkebaserat förhållningssätt. Det innebär att vi har riktat ljuset på det som fungerat och i resultat och analyser strävat efter att hitta vägar att utveckla styrkorna och möta utmaningar. Som utvärderare har vi följt projektet med stort intresse och fört dialog med nyckelpersoner inom projektet för att återkoppla resultat som framkommit samt diskutera projektets utveckling. En lärande ansats har genomsyrat utvärderingen genom att ge stort utrymme åt röster från deltagare på projektets kurser. De har fört fram sina perspektiv och har diskuterat kurserna och branschen. Utvärderingen har haft för avsikt att ge en bild av branschen inifrån. Utvärderingsinsatser under projektet: Möten med projektledare och andra nyckelpersoner Dialogen med projektledaren har varit viktig. Antal möten har varierat i projektets olika faser, dels beroende på vilka aktiviteter som varit på gång och dels beroende på projektledarens prioriteringar. Kontinuerlig kontakt har hållits via telefon. Under möten har vi även träffat övrig projektpersonal samt utbildarna från Ren Kunskap. Som utvärderare har vi även haft möten med handläggaren Eva- Lena Ekman samt processtödet Margareta Eklund på Svenska ESF- rådet. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

4 Besök på projektets utbildningar Kontakt med projektet har även skett genom återkommande besök på projektets utbildningar. Intentionen har varit att besöka så många av kurserna som möjligt. Totalt har vi varit med på 26 av 29 CLV+ samt på samtliga fem arbetsledarutbildningar. Besöken på projektets utbildningar har gjort att vi som utvärderare har haft löpande kontakt med utbildarna från Ren Kunskap. Mötena har byggt förtroende mellan oss och varit viktiga för att återföra resultat, även om det inte alltid har funnits tid för längre samtal. Deltagande observation på utbildningstillfällen Vid projektets start var en av oss utvärderare med och följde en hel CLV+ för att få ökad insyn i kursen och dess genomförande. Vi hade även möjligheter att vara med på delar av arbetsledarutbildningen. Dialog och enkäter till deltagare på CLV+ och Arbetsledarutbildningen Att ta del av deltagarnas synpunkter och idéer har varit i fokus vid besöken på projektets utbildningar. Teman har varit: kursen, efter kursen samt städbranschen. Frågorna i enkäten har dels varit i form av slutna svarsalternativ och dels med öppna. Se bilaga. I anslutning till enkäterna har olika frågor diskuterats i gruppen. Telefonintervjuer med representanter för de städbolag som är med i projektet Intervjuer per telefon har gjorts under olika faser i projektet för att ta del av synpunkter och erfarenheter från deltagande städbolag. Frågor vid intervjuerna har handlat om: projektet som sådant, värdet för de personal som gått kurserna, värdet för städbolaget, syn på städbranschen etc. Intervjuer med deltagare ett tag efter deltagande i projektet Samtal har också förts med ett urval av deltagare ett tag efter att de har deltagit i projektet. Urvalet har gjorts slumpmässigt utifrån listor med kursdeltagare. Då tidspressen inom branschen är stor har intervjuerna varit korta. Medverkan på stormöten och städmässan Som utvärderare har vi varit med på projektets gemensamma aktiviteter såsom stormöten, städmässan samt avslutande debatt. Framtagning av spridningsmaterial Under våren 2012 tog vi i dialog med projektledaren fram ett spridningsmaterial för projektet. Materialet samlar resultat från projektet och lyfter projektets centrala frågor ur olika perspektiv. Broschyren spreds bl.a. på avslutande debatt. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

5 KORT OM KONKURRENSKRAFT SYFTE Projektets syfte har varit att genom kompetensutveckling och dialog stärka städbolag och dess anställda samt höja statusen på städbranschen. MÅLGRUPP Städbolag i Västsverige och dess anställda. Köpare av städtjänster samt samhället i stort. HÖRNPELARE I PROJEKTET Städbranschens status, utbildning, jämställdhet och tillgänglighet. FINANSIERING Medel från programområde 1, Svenska ESF- rådet AKTIVITETER Kompetensutveckling till städbolagens anställda, dels en grundutbildning inom lokalvård och dels en arbetsledarutbildning. Grundutbildningen skulle enligt projektansökan ge deltagarna: Kunskap om kulturella olikheter, diskriminering och jämställdhet. Kunskap om ergonomi, friskvård och tillgänglighet. Kunskap inom miljöfrågor. Kunskap om team och laganda. Förbättrade språkkunskaper i svenska. Arbetsledarutbildningens inriktning var enligt projektansökan tänkt att handla om hur man inom städbranschen arbetar med mångkulturella frågor, jämställdhet samt tillgänglighet. Tanken var att en av de tre utbildningsdagarna skulle ägnas åt att följa upp nyttan med utbildningsdagarna. Andra projektaktiviteter Projektet hade även redan i projektansökan ambitionen att genomföra aktiviteter som syftade till att påverka städbranschen i stort. I projektansökan skrivs t ex att: projektet skall ha ett utbyte med städbolagens kunder, för en utveckling och förståelse för kravspecifikationen gällande städtjänster. TRANSNATIONELLT UTBYTE I projektansökan planerades ett transnationellt utbyte med städbranschen i Finland, ett land som anses vara ett föregångsland med positivare syn på städyrket samt yrkesutbildning för städare. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

6 MÅLSÄTTNINGAR Kompetensutveckling för 220 lokalvårdare samt 50 arbetsledare från deltagande städbolag. Målsättningen var att 80 % av lokalvårdarna klarade certifieringen på grundutbildningen och därmed blev certifierade lokalvårdare. I projektansökan presenteras flera kvalitativa målsättningar som vi samlat här: ÖNSKADE EFFEKTER FÖR DELTAGARNA PÅ GRUNDUTBILDNINGEN: Gedigen basutbildning inom städyrket. Stärkt ställning för städarna på arbetsplatsen och på marknaden. Städare som känner sig säkra och stolta över sitt yrkesval. Städare med förståelse för yrkets mångfald och komplexitet. Städare som är starka ambassadörer för sitt yrke och sprider sin kunskap. Städare med kunskap ur ett jämställdhetsperspektiv, både teoretiskt och praktiskt. Städare med större kunskap och förståelse för städmarknadens möjligheter att erbjuder dem ett större arbetsfält. Städare som ser fördelar med lagspelet, att alla inte måste vara lika. Städare med miljökunskaper vilket ger säkerhet i hur det dagliga arbetet påverkar miljön på olika sätt. ÖNSKADE EFFEKTER FÖR DELTAGARNA PÅ ARBETSLEDARUTBILDNINGEN: Att arbetsledaren efter utbildningen kommer att ha kunskap om kulturella olikheters påverkan på arbetsplatsen samt ökad kunskap för nya möjligheter utifrån jämställdhet och tillgänglighet. ÖVRIGA ÖNSKADE EFFEKTER TILL FÖLJD AV PROJEKTET: Förbättrad syn på städaren och städyrket hos allmänheten Höjd status för yrket och städaren. Fler som vill börja arbeta inom städyrket. Ökad rörlighet bland arbetskraften p.g.a. att fler kan utföra olika arbetsuppgifter och utvidgad syn på tillgänglighet som leder till minskad arbetslöshet och lägre sjukskrivningskostnader. Ökad kunskap om hur städbranschen påverkar miljön och därmed minskad miljöbelastning. Intresse från andra länder avseende arbetssätt samt ökat utbyte. Andra branscher som tar efter synsättet och tar vara på möjligheter i den egna branschen. Enklare förhållningssätt mellan städköpare och städbolag vilket gör att det blir lättare att lämna in anbud och lättare för kunder att bedöma värdet i anbudet. Kvalitet och prisförståelse kommer leda till att prisdumpning inte kommer att uppfattas som seriöst. Branschens oseriösa aktörer kommer få det svårare, att hålla sig kvar på marknaden och staten kommer att få in mer skattemedel. I projektansökan lyfts även en rad positiva effekter för köparen av städtjänster. Det handlar t ex om förbättrad kommunikation mellan kunder och städare, ökat förtroende för städarens kunskap. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

7 PROJEKTET I PRAKTIKEN OCH FÖRÄNDRINGAR UTMED VÄGEN STARTEN Projektet Konkurrenskraft startade den 1 maj Förberedelserna drogs igång och en Kick- Off anordnades för samtliga medverkande såsom representanter från städbolag som var intresserade av att vara med, utbildarna från Ren Kunskap, handläggaren från ESF- rådet samt projektledare m.fl. från Städcentralen Träffpunkten. Syftet var att skapa intresse för projektet. Rekrytering av städbolag hade tidigare skett via Städcentralen Träffpunktens upparbetade nätverk och kontakter. Utbildningarna kom igång De första två utbildningarna inom projektet hölls i juni och platserna fylldes relativt lätt. Utbildningarna var två grundutbildningar, CLV+, en på 4,5 dagar och en på 8 dagar. Innehållet var liknande men tempot olika. Projektets grundtanke var att erbjuda två varianter för att ge alla chansen att genomföra utbildningen i ett passande tempo. Den längre utbildningen var tänkt för deltagare med svårigheter i det svenska språket. Efter att ha testat två varianter en tid bestämde sig utbildarna och projektledaren sig för att bara erbjuda en variant på 5,5 dagar. En anledning var att det visat sig svårt att rekrytera rätt till de två olika varianterna. En annan var att det var svårare för städbolagen att avvara anställda under många dagar. Beslutet att ha en variant på 5,5 dagar var ett resultat av att ha testat sig fram och enas kring en lagom längd på utbildningen. Efter förfrågan från städbolag valde projektet att testa CLV+ som kvällskurs. Det visade sig dock inte lyckad då deltagarna var trötta på kvällen. De flesta jobbade på dagen för att gå på kurs på kvällen. Projektet valde att endast genomföra en kvällsutbildning då förutsättningarna inte varde bästa. För städbolagen var det troligen ett sätt att spara in vikariekostnader. Rekrytering av deltagare till kurserna Initialt var det tänkt att sätta samman grupperna på utbildningarna efter olika kriterier för att få en bra blandning, både avseende kön, erfarenhet och språkkunskaper. Det visade sig dock svårt att medvetet styra sammansättningen i grupperna. Istället fylldes kurserna slumpmässigt i takt med städbolagens anmälningar. Ett stort jobb gjordes för att rekrytera deltagare och fylla inplanerade utbildningar. Städbolagen var intresserade av att erbjuda utbildning till sin personal men hade inte alltid tid och råd att avvara personal för utbildningsdagarna. En annan anledning var troligen också vetskapen om att projektet skulle pågå under två år. Stor del av rekryteringen har skett genom möten på Städcentralen Träffpunkten. Städbolagen som varit med i projektet är Städcentralen Träffpunktens kunder. Vid besök i butiken har de fått information om pågående kurser och andra aktiviteter. Projektledaren har även rekryterat till kurserna genom att ringa runt till städbolagens kontaktpersoner för att på så sätt uppmuntra till deltagande och ta emot anmälningar. Initialt hade projektet problem med att städbolagen bokade upp platser på kurserna för att i sista minuten tacka nej p.g.a. behov av personalen i verksamheten. Åtgärden från projektet blev att införa en kostnad för sen avbokning, något som projektet dock inte behövde använda sig av. Flertalet kurser har varit välfyllda av deltagare från en blandning av städbolag. En kurs har ställts in av projektet p.g.a för få anmälda. En del av bolagen valde att skicka flera anställda till samma kurs som ett sätt att möjliggöra utbyte och stöttning personalen emellan. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

8 PROJEKTET HALVVÄGS Avstämning Ett år in i projektet gjorde vi som utvärderare tillsammans med projektledaren och handläggare samt processtöd från Svenska ESF- rådet en avstämning. Syfte var att blicka tillbaka på projektets första år och utifrån det titta framåt och diskutera vad som var möjligt och önskvärt framåt. Det vi då konstaterade var att CLV+ var efterfrågad och uppskattad av både deltagare och arbetsgivare samt att det kommit fram önskemål såsom t ex fler praktiska moment på kursen. Diskussioner fördes också kring Arbetsledarutbildningen. Utvärderingen hade visat att den tagits emot positivt av deltagarna men att det fanns önskemål om utveckling och förändring såsom t ex mer fokus på ledarskap samt lagar och regler. Idéer om hur kursen skulle kunna utvecklas för att bli ett unikt bidrag till branschen diskuterades. En idé var t ex att undersöka hur närliggande branschers arbetsledarutbildningar är upplagda. Att omsätta idéer till praktik kräver dock tid. En del ändringar har genomförts i Arbetsledarutbildningen men inga genomgripande. Det finns dock stor potential att vidareutveckla Arbetsledarutbildningen även om projektet är avslutat. Resultaten från utvärderingen visar att det troligen blir nödvändigt för att kunna sälja in kursen till städbolag. Det vi också kunde konstatera halvvägs in i projektet och utvärdering var att den statushöjning som projektet bidrog med främst handlade om ökad kunskap hos individer inom de städbolag som skickat deltagare. I övrigt efterlyste vi ökad dialog både inom projektet och utåt för att ta vara på möjligheten att även ytterligare lyfta städbranschen. En fråga som vi tog upp var kontakten mellan projektet och de städbolag som var med. Som vi berättat ovan har stor del av kommunikationen skett från Städcentralen Träffpunkten, vilket har varit en fantastisk tillgång för projektet och en av projektets framgångsfaktorer. De intervjuer som vi gjort med arbetsgivare halvvägs in i projektet visade dock att få av dem tänkte på projektet som något mer än ett projekt som erbjöd kurser. Många var dock positiva till projektet och det gick att konstatera att det fanns potential att stärka tillsammans- känslan i projektet och därmed dra nytta av kraften att vara många. Förslag som diskuterades för att stärka projektets kommunikation var t ex att ta fram till en strategi för hur projektet skulle jobba med dialogen både inåt och utåt. Andra idéer var t ex att börja med ett återkommande nyhetsbrev till städbolagen. Halvvägs in i projektet stod det också klart att det var dags att öka dialogen med andra aktörer såsom t ex kunder, upphandlare m.fl. Många av deltagarna på utbildningarna hade tagit upp behovet av att öka förståelsen och kunskapen om branschen, inte bara bland utförare men också bland beställare och allmänheten. Det var också frågor som projektet och städbolagen tidigare hade diskuterat tillsammans. SISTA ÅRET Transnationellt utbyte Dialog var också det som tog fart under år två i projektet. Under hösten 2011 reste projektet tillsammans med representanter från städbolag till Finland på transnationellt utbyte. Projektledare hade tack vare rekommendation från processtödet Margareta Eklund fått kontakt med en finsk konsult med expertkunskap och nätverk inom städbranschen. Totalt reste ett trettiotal svenskar med Finlandsbåten för att utbyta erfarenheter med branschkollegor. Enligt projektansökan var intentionen att det transnationella utbytet skulle bidra till att vidareutveckla konceptet för städutbildningen. Intervjuer med projektledaren och andra som varit med på resan har visat att Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

9 utbytet bidrog med inspiration och idéer till diskussioner om städbranschen och utbildning. Då den finska städbranschen på många sätt skiljer sig från den svenska berörde inspirationen inte så mycket projektets kurser CLV+ och Arbetsledarutbildningen utan snarare utbildningsfrågan i stort. I Finland har de t ex statligt finansierad utbildning inom lokalvård på gymnasienivå. Behovet av kompetensutveckling gällande grundkunskaper i städ finns därför inte på samma sätt som det gör i Sverige. Det transnationella utbytet genererade istället inspiration till debatten om brist på utbildning i den svenska städbranschen, vilket blev en viktig fråga under spridningsaktiviteten som projektet arrangerade i slutet av april Upphandling har varit en annan viktig fråga som projektet lyft under sitt sista år. Villkoren vid upphandling av städtjänster är en fråga som har engagerat många av de städbolag som har varit med i projektet. Projektledaren jobbade för att få till ett möte med Göteborgs Upphandlingsbolag och SAMHALL. I januari 2012 hölls ett stormöte där upphandling och konkurrensvillkor var i centrum. Många debattglada representanter för städbranschen deltog och fick möjlighet att föra dialog. Det visade sig bli upptakten till den avslutande debatten. DEBATTDAG OM STÄDBRANSCHEN Den 26 april 2012 anordnade projektet en debattdag. Inbjudna debattörer kom från ett stort antal aktörer med olika perspektiv och relation till städbranschen. Debattörerna representerade: Almega Serviceentreprenörer Arbetsförmedlingen Fastighetsanställdas förbund Göteborgs Upphandlingsbolag Handisam Myndigheten för Yrkeshögskolan Nyföretagarcentrum Samhall Skolverket SRTF Svenska ESF- rådet Svenskt Näringsliv Vänsterpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet Sverigedemokraterna Totalt fylldes salen av drygt 300 personer. Representanter från 31 av de 48 städbolagen som har varit med i projektet var där. Flera av dem hade skickat flera medarbetare däribland lokalvårdare. Bohus städ var, med sina 20 medarbetare, ett av företagen med flest representanter. Att locka städbolagen till debatten bör ses som en framgång för projektet. Tidsmarginalerna i branschen är små och många är ovana vid att vara delaktiga i sammanhang likt debatten. Framgångsrikt med debatten var också att projektet lyckats skapa intresse för städbranschen och samla ett flera tunga aktörer. Att Carin Hjulström Liv anlitats som debattledare var säkert del av förklaringen. Men framgången berodde till stor del på att projektet fick medel över till att anställa en projektassistent, Sascha Stevic, som under tre månader förstärkte projektledningen. Hon var med tillsammans med projektledaren Bengt Gunnarsson och processtödet Margareta Eklund att spåna fram idén om debattdagen. Debatten blev av mycket tack vare att Sascha vågade tänka stort. Flera initiativ togs för att få mediauppmärksamhet. Det var nära att SVT Forum kom samt lokalradion, men konkurrensen om medierna var stor. Projektet lyckades dock att få med en helsidesuppslag i GP Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

10 dagen före debatten, vilket skapade bra publicitet. Några branschtidningar var även på plats. Viktiga frågor som diskuterades var status, arbetsvillkor, upphandling, konkurrens, jämställdhet och tillgänglighet. Störst fokus kom dock att hamna på upphandling och SAMHALLS uppdrag och påverkan. Rummet fylldes med viss frustration hos åhörarna och flera tyckte att SAMHALL fick för mycket utrymme. Frustrationen kan ses som ett tecken på hur viktigt det är att inleda och fördjupa dialogen om städbranschen. Förlängning och tid att tänka framåt Projektet fick förlängt tre månader vilket gjorde det möjligt att avsluta på ett bra sätt samt börja planera tiden efter projektet. En fråga som har diskuterats är att skapa ett nätverk där viktiga frågor för städbranschen kan fortsätta att drivas. Det finns idag ett uttalat intresse från flera av de städbolag som har varit med i projektet. En grupp, som kan bli kärnan i ett större nätverk, har börjat träffas och planerar att göra det regelbundet framöver för att driva frågorna vidare. Andra positiva händelser för städbranschen är t ex nya ESF- projekt: Rena Lyftet och SKY (Stark Kompetens och Yrkesstolthet). Kontakt har knutits mellan projektledaren för Konkurrenskraft och de andra projekten, vilket är positivt för alla. Städbolagen som har varit med i Konkurrenskraft har fått inbjudan till Rena Lyftet som fokuserar på ledarskap och hälsa. Hemsida renstatus.se Under sista halvåret kom även projektets hemsida på plats. Namnet som valdes var renstatus.se. På sidan finns idag information om projektet och dess kurser. Intentionen har varit att skapa en hemsida med möjlighet till interaktivitet. Idag finns det utrymme att lämna synpunkter men hemsidan har ännu inte blivit det forum för utbyte som projektet hoppats på. Det är dock bra att projektet har en hemsida med information. Synpunkter som har kommit fram i intervjuer med städbolag visar att många tycker att det är för mycket information på sidan. Många av kontaktpersonerna på städbolagen som vi har pratat med hade ännu inte varit inne på sidan. Stöd från Svenska ESF- rådet Engagemanget från handläggaren Eva- Lena Ekman och processtödet Margareta Eklund har varit viktigt för projektet. Inte bara för projektets utveckling utan också som uppmuntran och bekräftelse på att projektet och därmed städbranschen är viktig. Det var också när processtödet kopplades in som projektet fick upp farten. Projektledaren har varit anställd i projektet på 40 %, vilket visat sig vara relativt lite med tanke på att Städcentralen Träffpunkten är en liten aktör samt att projektet varit omfattande i kontakter och aktiviteter. Projektet har också fått stöd av Svenska ESF- rådet genom Gert Månsson, projektstöd tillgänglighet, som b la varit med och föreläst på flera Arbetsledarutbildningar. Stödet möjliggjorde att projektet kunde sätta fokus på tillgänglighetsfrågorna och höja kunskapen. Projektet har även haft kontakt med projektstödet för jämställdhet Anna- Elvira Cederholm, vars främsta bidrag har varit utbildning med referensgruppen samt synpunkter och idéer på kursmaterial. Projektets referensgrupp med representanter från några av de medverkande städbolagen har fungerat som ett diskussionsforum under projektet. Det är svårt att säga vilken betydelse referensgruppen har haft men projektledaren har uppskattat gruppen som bollplank. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

11 PROJEKTETS SAMLANDE AKTIVITETER Projektet har genomfört flera samlande aktiviteter utöver kurserna. Här presenterar och kommenterar vi dem. Aktivitet Kommentar Kick- off Viktig för att nå ut med information och skapa intresse. Projektet hade direkt nytta av Kick- offen för rekryteringen. Stormöte januari 2011 Stormötet samlade representanter från ett stort antal av städbolagen, utbildarna, projektets handläggare på Svenska ESF- rådet m.fl. Stormötet var viktigt för att informera om projektet och dess utveckling samt för att skapa dialog om branschspecifika frågor. Medverkan på Städmässa CLEAN Betydelsefull för att nå ut med information om projektet samt att vara med och skapa diskussion. Projektledaren berättade om initiativet och var med i en paneldebatt. Medverkan på Städmässan var också viktig för deltagare som gått CLV+. Flera av dem besökte mässan. Finlandsresa transnationellt utbyte Sammanlagt reste ett 30- tal representanter på en gemensam resa till Finland. Samtliga kontaktpersoner från städbolagen bjöds in. Intresset att följa med på resan var lägre än förväntat. Det transnationella utbytet var lyckat och visar att även små projekt kan ha nytta av transnationellt utbyte. Stormöte januari 2012 Stormötet samlade representanter från medverkande städbolag, SAMHALL, Göteborgs Upphandlingsbolag m.fl. Stormötet var en uppvärmning inför avslutande debatt. Debatten den 26 april 2012 Debattdagen bör ses som en av projektets höjdpunkter. Dagen blev ett bra sätt att knyta ihop säcken. Möjligen kunde städbolagen och deltagarna från kurserna fått större utrymme för att visa ytterligare på vilken skillnad projektet bidragit med för individer, företag och branschen i stort. UTBILDNINGARNA OCH DERAS BETYDELSE GRUNDUTBILDNINGEN CLV+ Utbildningen som initialt gick under namnet PRYL+ bytte i början av projektet namn till CLV+ (Certifierbar Lokalvårdarutbildning). Anledningen var att Bolagsverket inte godkände namnet då det redan används. Följande kunskapsområden har tagits upp på kursen: Varför man städar, Ergonomi, Inredningsmaterial, Städmetoder, Städmaskiner, Fackuttryck, Kundrelationer, Arbetsplanering, Rengöringsmaterial, Entrémattor, Hygien, Arbetsetik, Golvmaterial, Städredskap, Säkerhet och skydd och Miljö. Kursen har främst gått under 5,5 dagar. Staffan Björling och Ing- Marie Widén från Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

12 utbildningsföretaget Ren Kunskap har utbildat. Kursen har hållits i Pripps lokaler i Högsbo Industriområdet och certifierats av Lennart Widén från företaget Svensk Personcertifiering AB (SPC). Totalt har kursen gått 29 gånger och samlat 296 deltagare. De som inte klarade certifieringsprovet första gången fick möjlighet att göra om provet. Totalt klarade 95 % av deltagarna certifieringen, inräknat omcertifiering. KURSENS UTVECKLING Inga stora ändringar har gjorts av kursen. Kursmaterialet är också detsamma. Till de mindre förändringarna som har gjorts hör lexikon på olika språk i utbildningsrummet som deltagarna kunnat använda för att slå upp svåra ord. Materialet har varit detsamma sedan projektets start. Inga förändringar har gjorts eller planeras. Kursen hölls initialt i två varianter, en på 4,5 dagar och en på ca 8 dagar. Det visade sig dock ganska snart att det inte fanns någon efterfrågan på den längre varianten varmed projektet beslutade sig för att erbjuda en variant på 5,5 dagar. Som ovan beskrivet testade projektet också en kvällsvariant. ARBETSLEDARUTBILDNINGEN Arbetsledarutbildningen är den andra kursen som projektet har erbjudit. Kursen har riktat sig till anställda på de städbolagen som varit med i projektet. Städbolagen har främst valt att skicka arbetsledare. Bland deltagarna har det dock också funnits vd:ar på bolagen samt tilltänkta arbetsledare. Kursen, som har gått under 3 dagar utspridda under en längre period, har varit tänkt att utgå från deltagarnas erfarenheter. De områden som finns med i Arbetsledarutbildningens material är: tillgänglighet, jämställdhet, systematisk arbetsmiljö, kundvård, arbetsledarens roll, de svåra samtalen, arbetsetik, arbetsplanering, de svåra samtalen samt mångfald/diskriminering. Kursen har varit dialogbaserad. Ing- Marie Widén från Ren Kunskap har varit utbildare. Projektledaren Bengt Gunnarsson har besökt varje kurs och vid några tillfällen varit med och hållit i delar. Projektstödet Gert Månsson har varit med på flertalet kurser och föreläst samt skapa diskussion kring tillgänglighet och vad det betyder för städbranschen. K URSENS U TVECKLING Trots att inga större förändringar har gjorts av kursen har ingen av de 5 kurserna varit den andra lik. Detta då kursen är upplagd på ett sätt som bygger på deltagarnas erfarenheter och engagemang. Det har funnits ambitioner inom projektet att utveckla kursen och testa nya grepp som rollspel och olika övningar. Det har även funnits en idé om att ge större utrymme till ämnet ledarskap då det kommit fram som önskemål vid utvärderingarna. Utbildarna har provat sig fram och lagt till några nya moment i kursen men det finns mycket mer som skulle kunna göras. Att ha en kurs som är beroende av att deltagarna tillför kunskap och erfarenhet samt är intresserade av att föra dialog är möjligen för riskabelt, vilket också visade sig på en av kurserna där deltagarna var mindre nöjda än på övriga kurser. En förändring som gjordes var att deltagarna på de sista kurserna fick materialet först efter kursen. Hur det påverkade är svårt att säga. Det finns potential att vidareutveckla Arbetsledarutbildningen. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

13 DELTAGARNA OM CLV+ Här presenterar vi resultat från den enkät som deltagarna har svarat på i samband med utbildningen samt gruppintervjuer och enskilda intervjuer med deltagare. Enkätresultaten är baserade på svar från 247 personer på 26 kurser. Totalt 83 procent av deltagarna. NÖJDHET Deltagarna är överlag nöjda eller mycket nöjda med kursen CLV+. De har fått frågor om projektet som helhet, boken, lärarna samt bemötandet från lärarna. Svaren har de angett på en skala 1 till 5 där 1 motsvarar mycket dåligt och 5 mycket bra. Svaren nedan presenteras i procent. Deltagarna om kursen CLV+ 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du nöjd med kursen? 0% 0% 4% 26% 70% Är du nöjd med boken? 0% 1% 2% 25% 72% Är du nöjd med lärarna? 0% 0% 4% 40% 58% Fick du bra bemötande av lärarna? 0% 0% 5% 26% 69% Diagram 1: Nöjdhet med CLV+ Kommentar: 1 motsvarar inte alls och 5 mycket. En majoritet av deltagarna har angett en femma på samtliga frågorna. De höga siffrorna har givetvis att göra med hur deltagarna ser på genomförandet av kursen. Siffrorna visar dock också på deltagarnas uppskattning av att få gå en utbildning. För många har kursen varit den första utbildningen som de gått inom sitt yrke. Diskussionerna i samband med enkäten har visat något mindre positiva omdömen än enkäter. När vi under gruppintervjuer samtalat om kursen och hur nöjda de t ex är med boken så kommer det fram en mer negativ bild än den som enkätsvaren reflekterar. Många av dem som har begränsade svenskkunskaper tycker t ex att boken är svårläst då den innehåller långa meningar och svåra ord. Även flera deltagare med svenska som modersmål uppfattar boken som svår och förklarar själva det med att de inte är vana bokläsare. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

14 BÄST M ED CLV+ Deltagarna uppskattar många saker med CLV+. Till dem hör att: gå på kurs, lära sig något, golvvård, uppdatera sin kunskap, träffa andra inom branschen, få ett certifikat och lärarna. När vi ställt frågor om vad de lärt sig och om de lärt sig nya saker så berättar flertalet grupper att det kanske inte var mycket ny kunskap men att det var bra att få den samlat. Många berättar att kursen blev en bekräftelse på att de kan sitt jobb, vilket särskilt gäller dem som jobbat i branschen i många år. Bland dem som har lång erfarenhet i branschen finns det dock många som tycker att de också lärt sig många nya saker. Branschen utvecklas och det kommer nya material och redskap. Att få träffa och umgås med andra i samma bransch är också något som många av deltagarna lyfter fram som positivt med kursen. I arbetsvardagen samarbetar många med kollegor men tempot är oftast högt och stressigt, vilket många gånger påverkar samarbetet. Att få umgås under en utbildning är en helt annan sak, berättar en av deltagarna. VIKTIGASTE KUNSKAPSOMRÅDENA CLV+ berör många områden. Allt från städmetoder till arbetsplanering och miljö. Golvmaterial är det område som deltagarna uppfattar som viktigaste. För många är det just kunskapen om material och hur man bäst behandlar dem som gör att de känner sig kompetenta. Det förklaras med att golv är en stor del av städjobbet och ett område där det märks skillnad om man gör rätt eller fel. Diagram 2. Viktigaste kunskapsområdena i CLV+. Kommentar: Vi lät deltagarna välja de tre rubrikerna som varit viktigaste för dem utifrån en lista på kursens fjorton rubriker. Rengöringsmaterial upplevs också som viktigt, både PH- skalan och själva doseringen. Ergonomi upplevs likaså som viktigt. Flera deltagare berättar om hur slitsamt arbetet kan vara för kroppen och tycker om idén om att ta mikro- pauser där man t ex kan röra på axlarna när man åker hiss. Även Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

15 om vissa områden upplevs som viktigare än andra är det kursens bredd som många uppskattar och tycker är användbar. IDÉER OM UTVECKLING Deltagarna på CLV+ har många idéer om hur kursen kan utvecklas. Ett förslag är att utöka med fler praktiska moment i kursen, t ex gällande golvvård och ergonomi. Några deltagare har också visat intresse för att lära mer om vaxning och polering av golv samt fönsterputsning. Golvvård är populärt. Flera av deltagarna vill ha en mer omfattande golvvårdsutbildning. I utvärderingen kommer det också fram önskemål om att lära sig mer om samarbete och konflikthantering för att skapa bättre arbetsklimat. Rättigheter för lokalvårdare är ett annat område som flera ser nyttan av att lära sig mer om. Bland deltagarna finns det också de som tycker att lärarna borde utnyttja gruppens erfarenheter mer. Några deltagare berättar att de upplever att deras egen kunskap inte räknas utan att lärarna har alla svaren. VÄRDET AV UTBILDNINGEN FÖR DELTAGARNA På vilket sätt gör då utbildningen skillnad i arbetsvardagen? De vanligaste svaren har handlat om att göra ett bättre jobb och kunna prata mer med kunden. Många säger att de efter kursen känner sig självsäkrare och att de har lättare för att prata med kunderna. Flera berättar att de känner sig som experter och att det är skönt att kunna ge förslag t ex på hur ett golv kan behandlas och städas för bästa resultat. Kanske är det också det som gör att de tror att de kommer att trivas bättre på jobbet efter kursen. Många deltagare tror att kursen ökar deras möjligheter att få andra jobb i branschen. Få tror att de till följd av kursen kommer att ha möjlighet att få högre lön. Enkätsvaren stödjer vad som kommit fram i gruppintervjuer med deltagare. "På vilket sätt kommer du få använding av kursen? " Bra för mig själv Ökade möjligheter att få andra jobb inom Kan tala mer med kunden Få mer respekt av kollegor Få mer respekt av chefen Få mer respekt av kunden Kan göra ett bättre jobb Kan trivas bättre på jobbet Ha möjlighet att få bättre lön 29% 37% 67% 13% 21% 29% 77% 58% 17% Diagram 3: Användning av CLV+. Kommentar: Deltagarna har fått ange flera svarsalternativ. Procenttalen är relaterade till andelen deltagare. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

16 SJÄLVFÖRTROENDE Många av deltagarna tycker att de efter kursen har fått en positivare syn på sig själva och det de är bra på. Om vi räknar in dem som angett en trea, fyra eller femma (på den femgradiga skalan) kan vi konstatera att 86 % upplever en positiv förändring, vilket kan tolkas som stärkt självförtroende. Enkätsvaren ligger i linje med de svar vi fått under gruppintervjuer. "Tycker du att du efter kursen har en mer positiv syn på dig själv och det du är bra på?" 48% 24% 16% 12% 0% Diagram 4: Syn på sig själv Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. ETT TAG EFTER KURSEN Om vi jämför svaren vi fick i direkt anslutning till kursen med de vi fick i intervjuerna ett tag efter kursen är likheterna många. Flertalet av dem vi talat med efteråt tycker att kursen har gjort skillnad i hur de genomför sitt arbete. En deltagare säger t ex att arbetet går enklare nu och att det känns roligare att städa. Hon tycker också att hon känner sig självsäkrare i samtal med sin arbetsgivare och även till viss del med kunder. En annan deltagare tycker å sin sida att det inte blev så stor skillnad på jobbet som han trodde. Han menar att han städar ungefär likadant som före kursen. Han tycker dock att det känns bättre nu då han vet att han städar på ett bra sätt. Några av dem som vi har intervjuat berättar att tidspressen gör att det är svårt att ändra sitt sätt att städa. De menar att det ofta inte finns tid att städa på det sättet som skulle vara bäst både för lokalerna och för dem själva. Flera av dem vi har intervjuat berättar att de tittar i boken emellanåt. En deltagare tycker t ex att det är bra att slå upp förklaringar på olika symboler som används på medel. En annan deltagare berättar att han har boken i städvagnen för att enkelt kunna kolla upp saker om det skulle behövas. Han berättar också att många kollegor som inte gått kursen blir nyfikna. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

17 DELTAGARNA PÅ CLV+ OM STÄDYRKET Hur ser då deltagarna på städyrket? Känner de sig stolta? Vad är bäst med yrket och vad upplever de som svårigheterna? Vad tycker de om städbranschens status jämfört med andra branschers? SYNEN PÅ DET EGNA YRKET Synen på städyrket skiljer sig åt mellan olika personer. Det finns både dem som är stolta och trivs med sitt jobb och dem som helst skulle vilja göra något annat. Många av deltagarna svarar att de inte har valt städyrket utan att de hamnat i det för att det var det enda jobbet de fick. Några har varit i början av karriären, andra har haft svårt med språket och därför inte fått något annat jobb. Flera deltagare säger att de trivs med sitt jobb. Att det är roligt att göra fint för andra, att det är omväxlande. En deltagare svarar att hon valde yrket för att hon tycker om att göra smuts till rent och njuter av att se nöjda kunder. DET BÄSTA OCH SÄMSTA MED YRKET På frågan vad som är bäst med städyrket svarar många självständigheten, synliga resultaten och att få röra på sig mycket och träffa människor. Många lyfter också fram tillfredställelsen att göra rent och fint. Det som upplevs som svårt med yrket är t ex stressen och att försöka leva upp till allas krav och förväntningar. Både chefens, kollegors och kunders. Många tycker att det är svårt att träffa nya människor och att hantera olika situationer som kan uppstå under en dag. DET BÄSTA MED STÄDYRKET SVÅRIGHETERNA MED STÄDYRKET Att det blir rent när man städar. Göra kunder glada. Man rör sig ganska mycket vilket är bra för kroppen. Kommunikationen med kollegor och kunder. Mötet med kunder och att prata med dem. Tycker om när det är rent och att arbeta med människor. Att kunna informera kunder om lokalvård på ett bra sätt. Andras värderingar och kunskaper. När det blir fel och när folk tittar ner på en för att man städar. Många företag som är lyckosökare samt oprofessionella. Ibland visar folk inte mig och det jobb jag gör respekt. Mycket jobb, lite tid. Svårigheterna med yrket är stress. Kontakt med andra, ibland är det svårt med samarbete. Att lära om olika produkter. KONTAKT MED KUNDER Flera av de frågor som ställts till deltagarna på CLV+ har handlat om relationen till kunder. Hur vi blir bekräftade och bemötta i vårt arbete påverkar många gånger jobbtillfredsställelsen, självförtroende och yrkesstoltheten. Hur upplever då deltagarna att de blir bemötta när de är ute hos kund? Och upplever de att kunderna förstår deras arbete? En majoritet av deltagarna upplever att de blir bra bemötta när de är ute hos kund men resultaten visar också att det är många som upplever att de blir dåligt bemötta. Under gruppintervjuerna Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

18 kommer det fram att bemötandet skiljer sig mycket åt från kund till kund. Några deltagare berättar att de har bra kontakt med sina kunder. Ett exempel på vad som är bra är t ex att kunden hälsar på dem och frågar om allt är bra. Ett annat kan vara att de genom ord får uppskattning för utfört arbete. Andra deltagare berättar om kunder som aldrig säger hej och som tittar bort när de kommer. Flera delar med sig av exempel på hur kunder avsiktligt smutsat ner som ett sätt att kontrollera om städaren upptäcker det. "Hur blir du bemött när du är ute hos kund?" 33% 23% 25% 19% 0 0% Diagram 5: Upplevt bemötande av kund Kommentar: 1 motsvarar Mycket dåligt och 5 Mycket bra. Många deltagare tycks vara eniga om att företagskunder överlag är trevligare att ha att göra med än privatpersoner. Några deltagare berättar hur de blivit utskällda av privatpersoner om de inte städat som kunden vill eller inte hunnit med alla delar i hemmet. En grupp deltagare är eniga om att bemötande är som sämst på skolor, speciellt gymnasieskolor, även om de kan finnas undantag. En deltagare berättar om en gymnasieskola där han jobbar och där eleverna uppför sig illa mot honom. Deltagarna om kunders bemötande Företag förstår bättre än privatpersoner. Det varierar från ställe till ställe. Finns de som är bra och de som är dåliga. Många av dem har stressigt och är inte alltid trevliga. En del hejar aldrig och tittar bort när jag kommer. Om man är trevlig mot dom är de trevliga mot mig. Jag hejar på folk även om de inte hejar tillbaka. En kund hejat på i ett år och plötsligt en dag sa hon hej tillbaka. Det är så vi kan förändra. Vissa vill att vi inte ska synas. Det finns dom som tror att de kan säga vad som helst till en bara för att man är tjej och städare. Oftast är dom glada och snälla. En del säger tack när jag städat. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

19 Många deltagare tror att de efter kursen kan prata mer med kunder, förklara mer, sälja mer, känna sig säkrare i dialogen. Deltagarna om kundkontakt efter kursen Jag tror att jag kan påverka kunder genom att förklara så att de förstår varför man behöver göra på ett visst sätt i deras lokaler. Jag kan förklara hur man använder olika medel och mer. Jag ska ge mina kunder fler alternativ och jag kan visa att jag är proffs. Kunna sälja in jobb på et mer professionellt sätt, upplysa bättre. Kunna ge bättre svar på frågor. Visa på lösningar på problem som kan uppstå. YRKESSTOLTHET Det varierar hur stolta deltagarna känner sig över sitt yrke. Många tycker att det är svårt att själv vara stolta över sitt yrke när de upplever att andra ser ner på dem. Det kan t ex handla om grannar som blir generade när de får städare som svar på frågan vad de jobbar med. Flera berättar också att samtal ofta tar slut när de berättat för någon att de är städare. "Känner du dig stolt över ditt yrke?" 26% 32% 21% 11% 1 10% Diagram 6: Yrkesstolthet bland deltagare CLV+ Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket Flera deltagare upplever att kunderna inte förstår vad det innebär att städa och att de har orealistiska förväntningar på hur fort det går att städa rent. Många av deltagarna kopplar också bristen på yrkesstolthet till den låga lönen. En klar majoritet känner sig dock stolta över sitt yrke, medan många inte gör det. Vad är det då som påverkar yrkesstoltheten? Siffrorna återspeglar troligen det ökade självförtroende som många deltagare upplever efter CLV+ samt att en majoritet trivs med sitt jobb. Stolthet är ett tema vi har diskuterat under ett flertal gruppintervjuer. Flera deltagare har varit eniga om att det är svårt att känna sig stolt över sitt yrke när man upplever att andra ser ner på en. En deltagare berättar t ex om sitt jobb på en skola där han får höra kommentarer som Min pappa säger att städning är ett riktigt skitjobb. Förstår inte hur du kan städa. Jag skulle hellre dö än att bli städare. En annan deltagare berättar hur eleverna demonstrativt stökar ner på nystädade toaletter och i korridorer. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

20 Lönen är också en fråga som kommer upp i samtal om yrkesstolthet. Flera deltagare tror att de hade känt sig stoltare över att vara städare om de tjänat mer pengar. Deltagarna om städyrkets status Folk tycker inte om städjobb. Låg lön, mycket arbete. Okunskap från människor som inte jobbar i branschen. Det är bara så. Det är ingen som förstår hur viktigt det är att det är ren och hur viktiga vi som jobbar inom städbranschen är. Andra ser ner på städyrket och tycker att det är ett skitjobb. Under intervjuerna blir det också tydligt att olika arbetsområden inom städbranschen har högre status än andra. Sanering, fönsterputs, arbeta med städmaskiner är några exempel på sådana. Två deltagare på en av kurserna berättade tydligt att de arbetade med sanering och inte städning, varmed de inte kände att de tillhörde städbranschen. Deltagarna förklara i enkäten sina svar angående stolthet på följande sätt: Deltagarna om yrkesstolthet Jag städar bra så jag är nöjd. Hade mer kunskap än jag trodde, måste våga stå upp för de kunskaperna jag har. För att jag lärt mig mycket på kursen som jag inte visste. Man har en positiv syn efter kursen för att man vet hur man ska göra, t ex hur man ska använda olika produkter. Andra ser ner på oss städare. Kurser ger mig kunskap och självförtroende. Jag känner mig stolt för att jag är nöjd med mitt yrke. Jag jobbar hårt och tjänar lite. Nu vet jag vad jag gör och hur jag kan göra skillnad och planera bättre. Jag har blivit mer säker och fått bekräftelse på vad man kunde inne och mer kunskap utöver det. Ja man lär sig mycket. För att jag tycker om att fräscha upp miljön så att kunden blir glad. Jag vet att jag städar bäst men här på kursen får man inte vara duktig. Status jämfört med andra yrken Deltagarna har fått frågan hur hög de tycker att statusen på städyrket är jämfört med andra yrken. En majoritet av deltagarna tycker att städyrket har lägre status än andra yrken. När vi för en diskussion om vad det beror på handlar förklaringarna om brist på utbildning, ett jobb som man får om man inte får något annat, låg lön och den allmänna uppfattningen om att alla tror att alla kan städa. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

21 "Hur hög tycker du att statusen på städyrket är jämfört med andra yrken?" 40% 33% 20% 7% 0% Diagram 7: Status jämfört med andra yrken Kommentar: 1 motsvarar Mycket låg och 5 Mycket hög. IDÉER OM HUR STATUSEN KAN HÖJAS Många av deltagarna upplever att städbranschen har låg status. De märker det t ex på kundernas bemötande, låg lön och orealistiska förväntningar från kunder på hur fort det går att städa rent. En del är stolta över sitt yrke. Andra tycker att det är svårt att vara det när de upplever att andra ser ner på dem. Resultaten från utvärderingen visar på flera områden som är viktiga att jobba med för att höja statusen i branschen. Det handlar om utbildning, förståelse och respekt, självförtroende, upphandling, konkurrensvillkor mm. Deltagarna önskar förändring i branschen. Många känner att de själva kan påverka, i alla fall till viss del. De menar dock att det är många andra som också måste ta sitt ansvar, t ex upphandlare och kunder. Deltagarnas idéer om vad som kan höja statusen Utbilda personal så att de kan ge ett mer professionellt intryck. Med utbildning och kunskap kan man fokusera bättre och bli mer effektiv. Högre lön, mer utbildad personal, bättre språkkunskaper, att man är stolt. Modernisera mer med maskiner. Att säga ifrån när man inte är nöjd och inte vara rädd. Få bort oseriösa företag från branschen. Skapa bra villkor för anställda. Man måste visa respekt för att höja statusen. I grund och botten behöver städarna själva tala gott om sitt yrke och inte trycka ner sig själva. Prata med kunden och personalen. Höja lönen så att det blir ett intressant yrke för folk. När det blir känt för folk att städning handlar om kunskap och folk förstår vad städning är. Vara ansluten till kollektivavtal och följa avtalet. Inte betala svarta löner. Går inte att förändra. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

22 DEN EGNA PLATSEN PÅ ARBETSMARKNADEN Utvärderingen har också följt upp hur deltagarna på CLV+ trivs på jobbet och hur de ser på sina möjligheter på arbetsmarknaden efter kursen. En klar majoritet av deltagarna svarar att de mår bra på jobbet. Vad som kommer fram i gruppintervjuerna är dock inte lika positivt. Många deltagare berättar om värk i kroppen, stress och dålig arbetsmiljö. "Mår du bra på jobbet?" 48% 30% 13% 9% 0% Diagram 8: Deltagarna om hur de mår på jobbet Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket En majoritet av deltagarna vill eller kanske vill byta jobb. En fjärdedel vill det inte. Bland de som vill eller kanske vill byta jobb finns det både dem som vill byta till annat jobb inom städbranschen och de som vill byta jobb. På frågan vad som hindrar dem svarar många utbildning, idéer, pengar med mera. "Skulle du vilja byta jobb?" 32% 43% Ja Nej Kanske 25% Diagram 9: Deltagarna om att byta jobb Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

23 En majoritet av deltagarna tror att det efter kursen kommer att ha större möjligheter på arbetsmarknaden. Förklaringarna de ger handlar t ex om att många städbolag söker personer med städutbildning. "Tror du att du efter kursen kommer att ha större möjligheter på arbetsmarknaden?" 47% 20% 13% 13% 7% Diagram 10: Syn på möjligheter på arbetsmarknaden Kommentar:1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket Deltagarna om ökade möjligheter på arbetsmarknaden Om chefen ber mig att jobba med andra saker så kommer jag att vara förberedd t ex köra städmaskiner. Jag kan visa att jag är certifierad och att jag har kunskap. De flesta städfirmor söker folk med städutbildning. Ja om jag söker mig till ett nytt jobb men det vill jag inte. Alla vill ha kvalificerad arbetskraft. Kanske hitta annan arbetsplats. Jag tror att jag har bättre möjligheter nu för att jag kan säga t ex vilka produkter passar till vilka golv. Kanske, fast å andra sidan är det sånt här man bör kunna när man utför städ. Både min och mina kollegors situation, nu har jag en bakgrund att förklara och tipsa dem att arbete på ett annorlunda sätt. Alla arbetsgivare söker effektivitet och flexibilitet. Man kan få det av utbildningarna. Inte städa, bara bli chef. Jag vill bli proffs och expert. JÄMSTÄLLDHET Städyrket är kvinnodominerat. Arbeten inom fönsterputsning, sanering och golvvård domineras dock nästan helt av män. Det är också de arbetsuppgifter som många gånger är bättre betalda. Enkäterna och gruppintervjuerna har berört jämställdhet. Jämställdhet är ett av de ord vi har fått förklara flest gånger. Överlag tycker deltagarna att deras egen arbetsplats är mer jämställd än städbranschen i stort. En majoritet tycker att den egna arbetsplatsen är jämställd. De förklarar det t Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

24 ex med att det jobbar både kvinnor och män eller att alla är lika viktiga. Städbranschen uppfattar de inte som lika jämställd. Under gruppintervjuerna kommer det fram diskussioner om att män ofta gör de arbetsuppgifter som har högre status och därmed högra lön. Andra berättar om kunder som bara vill ha kvinnliga städare, vilket upplevs vanligare bland privatpersoner. Jämställdhet är överlag en fråga som många deltagare tycker är svår att diskutera. I CLV+ tar lärarna främst upp jämställdhet genom att låta alla deltagare testa städmaskiner. Hur jämställdhet i övrigt integreras i kursen t ex genom medvetet bemötande av deltagarna, är svårt att säga. "Hur jämställd tycker du att städbranschen resp. din arbetsplats är?" 63% 46% 29% 8% 0% 1 29% 15% 2 Egna arbetsplatsen 10% 3 Städbranschen 0% 0% 4 5 Diagram 11: Deltagarna om jämställdhet i städbranschen och på den egna arbetsplatsen. Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. Deltagarna om jämställhet Lagom mot alla, alla har lika uppgifter, ingen skillnad. Den person som jobbar bra får beröm. Inte samma jobb. Lätt jobb till tjej och svårt jobb till kilar. Lika mycket män som kvinnor jobbar hos oss. Vi är många kvinnor, inte så många män så jag vet inte om det är jämställt. Männen tjänar mer. Det är enklare för en man att bli arbetsledare och få mer betalt. DELTAGARNA OM ARBETSLEDARUTBILDNINGEN NÖJDHET Deltagarna på Arbetsledarutbildningen är överlag nöjda med kursen, kursmaterialet, läraren och bemötandet. Under gruppintervjuer berättade deltagarna att de uppskattade att få komma på kurs och diskutera viktiga frågor kopplade till deras roll som arbetsledare. Att få träffa andra i branschen beskrev många av deltagarna som det viktigaste med utbildningen. En grupp var markant mindre Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

25 nöjd med utbildningen än övriga grupper. Samtal med läraren visade att gruppdynamiken varit sämre vilket gjort att diskussionerna gått trögare i den gruppen. Deltagarna om Arbetsledarutbildningen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du nöjd med kursen? % 21% 54% 21% 33% 42% 25% 38% 29% 29% 6% 21% 73% Är du nöjd med kursmaterialet? Är du nöjd med läraren? Fick du bra bemötande av läraren? 4% Diagram 12: Nöjdhet deltagare på Arbetsledarutbildningen Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. VIKTIGASTE KUNSKAPSOMRÅDEN De kunskapsområden som deltagarna bedömde som viktigast i kursen var arbetsledarens roll, kundvård, de svåra samtalen och arbetsplanering. Det är också områden som flera deltagare önskade mer av. Några områden såsom t ex tillgänglighet och jämställdhet som projektet önskat lyfta i kursen har deltagarna bedömt som mindre viktiga jämfört med övriga ämnen. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

26 "Vilka var de viktigaste rubrikerna i kursen?" 2% 2% 4% Tillgänglighet Jämställdhet 9% 19% Systematisk arbetsmiljö Kundvård 2% 19% Arbetsledarens roll De svåra samtalen 17% Arbetsetik 26% Arbetsplanering Mångdald/diskriminering Diagram 13: Viktigaste kunskapsområdena på Arbetsledarutbildningen Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. DET BÄSTA MED ARBETSLEDARUTBILDNINGEN OCH DELTAGARNAS IDÉER PÅ UTVECKLING Delaktigheten och att få träffa branschkollegor var det som många av deltagarna uppskattade med arbetsledarutbildningen. Deltagare Det bästa med Arbetsledarutbildningen Att vi fick vara så delaktiga och inte bara sitta och lyssna. Utbyte av info, diskussioner. Att dela kunskap med mina klasskamrater. Jag har hittat samarbetspartners. Samhörigheten med andra i samma situation och bransch. Det har väckt en del tankar och idéer. Man känner igen sig i dom andra Det har varit kul och intressant att dela tankarna med andra som gör samma sak. Det är viktigt att känna att man inte är ensam. Det har varit kul att prata med andra. Det är ibland viktigt att känna att man inte är ensam. Förut visste jag att jag har ett stort ansvar. Nu vet jag vilken typ av ansvar jag har. Deltagarna lyfter fram flera idéer på vad de skulle vilka se i arbetsledarutbildningen. Idéerna handlar t ex om ökad inriktning på ledarskap samt lagar och reglar. I gruppdiskussionerna framgår att många av deltagarna önskar mer fakta. Några deltagare önskade att kursen utgick mer från det lilla företags arbetssituation. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

27 Deltagare om vad de skulle vilja ha mer av Ledarskapstips. Ekonomi Nyckeltal Lagar och arbetsmiljö. Lagar på arbetsmarknaden Rehabilitering. Juridiska aspekter. Vad man får göra och inte får göra. Rättigheter och skyldigheter. Det kanske finns saker och misstag man gör varje dag utan att veta att det är fel. Åtminstone en dag åt att bara knö in fakta. Jag kommer inte att gå tillbaka till mitt arbete imorgon och göra något annorlunda, och det tror jag inte att någon annan kommer att göra heller. Mer fakta, mindre grupparbeten. Deltagarlistor saknas. Prata utifrån det lilla företaget. VÄRDET AV UTBILDNINGEN FÖR DELTAGARNA Många deltagare upplever att de kan göra ett bättre jobb efter kursen, att de kan bli bättre ledare. Andra menar att de inte kommer att göra något annorlunda i sitt arbete efter att de gått kursen. Även de som inte upplever att de fått med sig ny kunskap från kursen är överlag nöjda då kursen skapat mycket utrymme för utbyte mellan deltagarna. På vilket sätt tror då deltagarna att de kommer att få användning av kursen? De vanligaste svaren är att kunna göra ett bättre jobb, vara en bättre ledare och kunna ge medarbetare nya utmaningar. Arbetsledarutbildning "På vilket sä@ kommer du få använding av kursen? " Ökade möjligheter inom städbranschen 32% Kan tala mer med kunden 30% 45% Kan vara en bättre ledare Få mer respekt kunden få mer respekt av chefen få mer respekt av anställda 25% 16% 21% Kan göra ett bättre jobb 51% Kan ge mina medarbetare nya utmaningar 42% Kan trivas bättre på jobbet Ha möjlighet att få bättre lön 32% 24% Diagram 14: Deltagarna om användningen av kursen Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

28 Flera av deltagarna tror att de kommer att bli en bättre arbetsledare efter kursen. Förklaringar som de ger är t ex att de kan se saker ur nya perspektiv samt att de vet mer om vad som krävs av dem som arbetsledare. I gruppintervjuerna framkommer det också att de fått inspiration från sina branschkollegor. Deltagarna om att bli en bättre arbetsledare Jag har inte lärt mig något som jag inte redan visste. Kan se saker från ett annat perspektiv. Jag vet mer om vad som krävs av mig som arbetsledare samt vad jag kan kräva av personalen. Jag har varit alldeles för snäll och en del av personalen kommer inte att gilla det jag kommer att skriva i policyn. Ny kunskap gör att du blir bättre arbetsledare. Kan se saker på ett annat sätt. Jag ska försöka men sen kan jag inte vara säker på att andra kommer att tycka likadant. DELTAGARNA PÅ ARBETSLEDARUTBILDNINGEN OM STÄDYRKET En majoritet av deltagarna känner sig stolta eller mycket stolta över att vara arbetsledare inom städbranschen samtidigt som en knapp tredjedel inte gör det. "Känner du dig stolt över ditt yrke?" 49% 29% 15% 7% 0% Diagram 15: Deltagarna om Yrkesstolthet Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. Att deltagarna är stolta över sitt yrke återspeglar sig i hur de svarar på frågan om de skulle vilja byta jobb. En knapp femtedel svarar att de skulle vilja byta jobb. Endast några av dem uppger att de skulle vilja byta inom städbranschen. Flertalet av dem önskar byta till jobb inom annan bransch. När vi frågar vad som hindrar handlar svaren om t ex om att de saknar utbildning eller inte vet vad de skulle vilja göra istället. En majoritet av deltagarna uppger att de kanske skulle vilja byta jobb. En del Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

29 uppger att de är intresserade av att testa en ledarroll inom en annan bransch. Många uppger att de inte vet vad de skulle vilja jobba med om de inte jobbade i städbranschen. "Skulle du vilja byta jobb?" 19% Ja Nej 15% Kanske 65% Diagram 16: Deltagarna om att byta jobb En stor andel av deltagarna på Arbetsledarutbildningen uppger att de mår bra eller mycket bra på jobbet. De förklarar det med att det är ett fritt jobb där de själva kan påverka sin arbetsdag samt att jobbet ofta innehåller utmaningar. Ingen dag är den andra lik. "Mår du bra på jobbet?" 46% 35% 19% Diagram 17: Deltagarna om att må bra på jobbet. Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. KONTAKT M ED KUNDER Deltagarna på Arbetsledarutbildningen tycker att de blir bra bemötta ute hos kund. Ingen uppger motsatsen. När vi diskuterar bemötande under gruppintervjuerna berättar flera deltagare att de blir bättre bemötta av kunderna än när de själva var städare. Förklaringarna som de ger är dels att de idag har mer tid att prata med kunderna och dels att deras roll som arbetsledare respekteras mer av andra än vad städarens gör. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

30 "Hur blir du bemött när du är ute hos kund?" 44% 27% 8% 0% 1 0% Diagram 18: Upplevt bemötande av kunder Kommentar: 1 motsvarar Mycket dåligt och 5 Mycket bra. Deltagarna på Arbetsledarutbildningen tycker överlag att deras kunder förstår deras jobb. I diskussioner framkommer att kunderna ofta är uppskattande men att de kan ibland kan ställa orimligt stora krav och har lite förståelse om arbetet behöver skjutas fram om personal t ex är sjuk. Flera av arbetsledarna berättar också att de lägger tid på att förklara för kunderna vad som är möjligt att göra i deras lokaler och vilken tid det tar att utföra arbetet. När de förklarar förstår ofta kunderna bättre. "Tror du att dina kunder förstår ditt arbete?" 35% 33% 17% 10% 4% Diagram 19: Deltagarna om kunders förståelse för yrket Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket bra. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

31 MÖJLIGHETER PÅ ARBETSMARKNADEN Många av deltagarna tror att de kommer att ha större möjligheter på det egna företaget efter Arbetsledarutbildningen. En del gör det inte. "Tror du att du efter kursen kommer att ha större möjligheter på ditt företag?" 40% 23% 8% 1 13% 2 16% Diagram 20: Deltagarna om möjligheter på det egna företaget Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. En majoritet av deltagarna tror att de efter kursen kommer att ha större möjligheter på arbetsmarknaden. När vi samtalar om det i gruppintervjuerna och ställer mer precisa frågor framkommer en mer nyanserad bild. Några deltagare tycker att en arbetsledarutbildning borde göra det lättare för dem att söka ledarjobb i andra branscher men flera är tveksamma då utbildningen inte ger ett certifikat. En del deltagare tror att kursen skulle kunna ge ökade möjligheter på arbetsmarknaden om större fokus ägnats åt ledarskapsfrågor. "Tror du att du efter kursen kommer att ha större möjligheter på arbetsmarknaden?" 35% 23% 19% 15% 8% Diagram 21: Deltagarna om möjligheter på arbetsmarknaden Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick

32 Deltagarna om möjligheter på arbetsmarknaden Nästan alla system är stängda för oss. Kunskap ger möjligheter. Jag kanske får mer arbetsuppgifter som de litar på att jag kan utföra. Inte vid min ålder. Inom städ är det stor brist på utbildad personal. Jag tror inte att det blir så stor skillnad. Nej det finns inga utvecklingsmöjligheter i vår bransch. Man kan bli arbetsledare men vill man nå längre får man söka sig till ett större företag eller starta eget. JÄMSTÄLLDHET Deltagarna upplever den egna arbetsplatsen som mer jämställd än städbranschen i stort. De förklaringar som ges är att de har bra chefer som ser alla medarbetare samt att det är både män och kvinnor på arbetsplatsen. Ojämlikheten i branschen i stort förklarar de med att det är fler kvinnor än män i branschen samt att kvinnor i regel tjänar mindre än män. "Hur jämställd tycker du att städbranschen resp. din arbetsplats är?" 63% 46% 29% 8% 0% 1 29% 15% 2 Egna arbetsplatsen 10% 3 Städbranschen 0% 0% 4 5 Diagram 22: Deltagarna om jämställdheten i branschen och på den egna arbetsplatsen. Kommentar: 1 motsvarar Inte alls och 5 Mycket. Jag tror att kursen kan hjälpa till att höja status. Många tror att vem som helst kan leda. Men det är många som blir översittare istället för bra ledare. BETYDELSEN AV PROJEKTET FÖR STÄDBOLAGEN Totalt har 48 städbolag varit med som medaktörer i projektet. Ytterligare några har visat intresse att vara med men skickade aldrig några deltagare till kurserna. När projektet drogs igång var det ett 30- tal bolag som var med. Resterande har tillkommit efterhand, de sista under sista året. Utvärdering av projektet Konkurrenskraft Utblick