Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (17) Projektnamn Konkurrenskraft Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt "Konkurrenskraft" har sin grund i projektledarnas verklighetsbild från städbranschen. Denna bygger på 35 års erfarenhet. Varje dag har projektledarna, med sin arbetsgivare städgrossisten StädCentralen Träffpunkten AB (projektägare) daglig kontakt med den direkta städbranschen genom försäljning, rådgivning, leveranser etc till personer inom städbranschen. Projektledningen träffar dagligen många människor från städbranschen som saknar formell utbildning för sitt arbete. Vi möter människor från många olika kulturer. Många har städning som sitt första arbete som nyanlända invandrare. Jämställdhetsfrågorna är många. Branschen är kvinnodominerad, men inom vissa områden i t ex fönsterputsning och sanering är den mansdominerad. Branschen är fysiskt krävande och är mycket arbetsintensiv, detta kan leda till arbetsskador om arbetet inte utförs ergonomiskt riktigt. I branschen finns även en stor statlig aktör Samhall, som har sin grund i att utveckla människor med funktionshinder. Med ovan grund, tyckte projektledningen att en ansökan om ekonomiska medel till städbranschen, skulle kunna infria Svenska ESF-Rådets förväntningar. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Grunden i projektet är utbildning. Projektet har erbjudit privata städbolag en grundutbildning inom städning, CLV+. Förkortningen står för Certifierbar Lokalvårdsutbildning och + står för de mjuka värdena, som handlar om städarens syn på sig själv, sitt arbete och relationer. Utbildningen avslutas med en certifiering. Klarar deltagaren denna får deltagaren ett diplom och en namnbricka med personnummer och texten Certifierad Lokalvårdare. Dessutom har en arbetsldarutbildning erbjudits städföretagen. Totalt har 296 deltagare genomgått städutbildningen (mål 220 deltagare) och 54 deltagare har gått arbetsledarutbildningen (mål 50 deltagare). Resultaten är mycket positiva från utbildningarna. 95 % klarade certifieringen i CLV+ utbildningen, mål 80%. Utbildningarna har givet deltagarna och deras arbetsgivare bättre konkurrenskraft, dessutom har städbolagens kunder fått en starkare leverantör av städtjänster. Enligt den externa utvärderingen anser 60% av kursdeltagarna i städutbildningen, att de på en femgradig skala angett fyra och fem, att de kommer att ha en större möjlighet på arbetsmarknaden efter avslutad kurs. Utöver detta har statusen för städbranschen ökat, när 350 personer nu har en formell utbildning för sitt arbete. Enligt den externa utvärderingen anser 72% av kursdeltagarna i städutbildningen, att de på en femgradig skala angett fyra och fem, att de har en mer positiv syn på sig själva. Siffrorna för arbetsledarutbildningen är ungefär lika.

2 Sid 2 (17) Det transnationella inslaget i projektet gick till Finland. Ett trettiotal deltagare från städföretagen åkte till Finland och besökte städmässan Finn Clean. Deltagarna var med på flera föreläsningar som handlade om städbranschen i Finland. I Finland finns det statliga skolor för städbranschen. I Sverige föväntas städbranschen själv ta ansvar för detta. Det svenska resultatet är tydligt, många städare har ingen formell utbildning. Frågan som väcktes tydligt på resan var, varför nästan alla andra yrkeskårer såsom målare, elektriker, sjuksköterskor, jurister m fl erbjuds offentligt betald utbildning, men inte städbranschen??? Projektets resultat och existens har spridits via olika kanaler. Dels genom flertalet artiklar i facktidningarna Rent och Rengöring och Hygien. Dessutom har projektet deltagit i två olika mässaktiviteter, en anordnad av Svenska ESF-rådet och en av CLEAN. I den sistnämnda var projketledaren inbjuden till ett seminarie och en paneldebatt för att diskutera frågor kring projektet. Under sista halvåret anordnades även ett stormöte, med städföretag och inbjudna gäster från Samhall och Göteborgs Upphandlingsbolag. Denna träffen hade sit fokus på konkurrensfrågor och upphandlingskriterier. Den sista stora spridningsaktiviteten var debattdagen den 26:e april 2012, på Folkets Hus Järntorget. Totalt var vi dryga 300 personer som hörsammat inbjudan. Debattledare var Carin Hjulström och i panelen fanns 18 debattörer från Almega Serviceentreprenörerna, Arbetsförmedlingen, Fastighetsanställdas förbund, Göteborgs Upphandlingsbolag, Handisam, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Nyföretagarcentrum, Samhall, Skolverket, STRF, Svenska ESF-Rådet, Svenskt Näringsliv, Västerpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna. Efter fyra timmars debatt hade alla debattörer och publiken fått säga sitt, kring frågor gällande utbildning, jämställdhet, tillgänglighet, status, upphandling/konkurrens mm. Några dagar före debattdagen var projektledaren och en representant från medaktörerna inbjudna till P4 morgonprogram och blev intervjudade av Cissi Strömblad och Harald Treutiger,om frågor kring städbranschen. Veckan därpå skrev Göteborgsposten en två sidors artikel om projektet och om Svenska ESF-Rådet. Spridningen till både städbranschen, andra branscher, allmänheten och makthavare var mycket framgångsrikt, med mycket positiv respons. Det var mycket hedrande för projektlägaren, att få möjlighet att presentera projektet och resultaten för strukturpartnersgruppen. Detta gav även ett extra spridningseffekt och nya värdefulla kontakter för projketledaren. Efter informationen har projektägaren träffas Arbetsförmedlingens ledning i Göteborg, för ett eventuellt framtida utbildnings-samarbete, med grunden framkommen från projekt Konkurrenskraft. Projektet har drivits av en liten projektägare, StädCentralen Träffpunkten AB. Företaget har 3,2 anställda. Det har varit en utmaning för projektledningen att kunna driva igenom ett ESFprojekt. Det är inte vanligt att projektägare har en organisation likt den som StädCentralen Träffpunkten AB har. Projektledningen närhet till branschen och ett mycket gott samarbete med städföretagen,

3 Sid 3 (17) referensgruppen, utbildningsföretaget, utvärderare och inte minst kontakterna hos Svenska ESF-Rådet, har varit avgörande för projektets resultat. Efter projektets avslutande, har projektledningen bjudit in städföretagen och andra aktörer till sin första nätverksträff. Denna hölls den 6:e september. Vi var en grupp städintresserade som träffades och la upp riktlinjerna för hur det nya nätverket skulle arbeta. Att träffas var tredje månad, tyckte gruppen var lämpligt och att det vid varje tillfälle skulle vara ett tema, gärna med någon/några speciellt inbjudna gäster. Utöver denna sammanfattningen finns en genomarbetad utvärdering från Helena Kästel, från utvärderingsföretaget Utblick. Där beskrivs projektet och resultatet på ett ingående sätt. Utvärderingen bifogas per mail, till ESF-Rådets handläggare Eva-Lena Ekman. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektets huvudproblem är städbranschens låga utbildningsnivå, vilket bl a leder till att statusen för städyrket är låg. Projekt Konkurrenskraft har arbetat med att höja utbildningsnivån för medarbetare i städbranschen. Att göra yrkeskåren inom städyrket medveten om vad utbildning innebär för den enskilde och för branschen gör stor skillnad för en bransch, som inte erbjuds någon formell yrkesutbildning från samhället. Städaren känner sig säkrare i sin personlighet och en större stolthet för sitt arbete. Detta gör att arbetstagaren kan utföra ett bättre arbete, till gagn både för kunden, arbetsgivaren och sig själv. Innovativt inom projektet är, att kontakten med verklighetens alla frågor kunnat fungats upp, då projektledningen har lång erfarenhet att arbeta i projektdeltagarnas vardag. Dessutom har många personliga kontakter uppstått mellan kursdeltagre och kontaktpersoner mellan de olika deltagande städföretagen. Särskilt under den transnationella aktiviteten, resan till Finland, uppstod många starka band mellan deltagare inom projektet. Detta har lett fram till bildandet av ett nytt nätverk. Det kvantitativa resultatet är att 296 städare har en godkänd grundutbildning i städkunskap och att 54 arbetsledare genomgått en relevant utbildning för sitt yrke. Dessutom har diskussioner inom städbranschen kring utbildningsfrågor, jämställdhet, tillgänglighet, olika kulturer, vidgat synen på städbranschen både internt och externt. På individnivå har projektet ökat en medvetenhet för vad städbranschen betyder - jag är inte

4 Sid 4 (17) bara städare - jag är även företagets ansikte utåt, som gör ett mycket viktigt arbete. Städföretagen är mycket mer benägna att arbeta för att höja kvaliten i sitt arbete och driva projekets frågor vidare, så att det även kan bli krav från kunderna. Städbranschen är hårt konkurrensutsatt, men efter projektets avslutande har kontaktpersonerna hos städföretagen önskat en fortsättning med träffar som både förenar nytta med nöje. I dessa träffar önskar sig gruppen driva olika frågor som kan utveckla det egna företaget och branschen i stort. Som exempel kan nämnas rekrytering och utbildningsfrågor. Det externa utvärderingsföretaget har i sin slutsats skrivit: " Projekt Konkurrenskraft har varit framgångsrikt i sitt arbete att stärka städbolag och deras anställda genom komptetensutveckling". Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet är, att genom utbildningsinsatser och sociala kontakter, skapa förutsättningar för att höja statusen för städyrket. Målet är att så många som möjligt inom projektramen, skall få en relevant grund-utbildning för sitt arbete. Resultatet är att deltagaren i projketet skall ha fått bättre grundkunskaper för sitt yrke, samt känna en större yrkesstolthet. Projektet har mer än väl uppnått de uppsatta målen. 296 deltagare har genomgått grundutbildning CLV+ Certifierbar städutbildning och godkänts i efterkommande prov. Målet var 220 deltagare. 54 arbetsledare har genomgått en tredagars arbetsledarutbildning, målet var 50 deltagare. Projektledningen möter nästan dagligen deltagare som genomgått utbildningarna, vi märker en tydlig förändring i attityder och beteende hos kursdeltagarna. De är mycket stoltare, vissa bär även sin namnbricka, Certifierad Lokalvårdare, på sig hela tiden och talar positivt kring vad de lärde sig på utbildningen och önskar sig en fortsättning. Flera av dem nämner att de har kursmaterialet med sig på städvagnen, för att ibland slå upp vissa saker, där svaret kan bli till hjälp i det dagliga arbetet. Att driva ett ESF-projekt var en ny erfarenhet för projektledarna. Admininstrativt var det att lära sig en rutin och ett tänkande som skiljer sig ganska mycket från en småföretagares vardagsarbete. T ex upphandling av allt, samt redovisningsarbetet. Men detta fann vi förståelse för ganska snabbt, med tanke på hur projekten annars kunde missbrukas. Vidare har projektledningens interna kunskap kring projektets hörnpelare, status för städbranschen, jämställdhet, tillgänglighet och mångkulturella frågor berikat oss mycket. Inte minst från förläsare och alla andra deltagare i projektet. Externt har vi även nått ut till allmänheten via ett stort reportage i Göteborgs-Posten och intervju i P4 morgonprogram, som intervjuat oss om frågor kring projektet och städbranschen. Under vår stora debattdag med över 300 deltagare, nådde vi ut till både städbranschen och makthavare, med frågor om projektet och städbranschen.

5 Sid 5 (17) I den planerade verksamheten var målet att utbilda 220 deltagare i en grundutbildning för städning. Då intresset i slutet av projekttiden ökade från städföretagen, ökade vi även antalet platser för deltagare. Tyvärr kom inte alla med som hade önskat. Vår transnationella aktivitet, resan till Finland, blev inte så kostsam som vi först budgeterat. Antalet deltagare var ett trettiotal mot planerat fyrtio. Dessutom tog vi in en extra projektassistent i tre månader, för att rigga för den stora debattdagen, som hade till syfte att sprida projektresultaten och debattera städbranschen, både internt och externt. När projektet är avslutat, har projektet förbrukat budgeterade medel till sista kronan. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projeketets arbetssätt bygger på projektledningens dagliga kontaker från StädCentralens grossitverksamhet, där vi naturligt möter de flesta aktörerna i projektet. Projektledningen talar med städföretagens ägare, arbetsledare och städare och rekryterar dem till utbildningarna och följer upp synpunkter med dem efter avslutade kurser och olika aktiviteter. Arbetssättet är mycket effektivt, då vi inte alltid behöver kalla till särskilda träffar. Projektledningen har arbetat med en referensgrupp/strategigrupp. Referensgruppen har bestått av cirka 5-6 deltagare, som kommer från städföretagen, utvärderade, utbildningsföretaget och projektledningen. Gruppen diskuterar uppkomna resultat, nulägesanalys och framtidsfrågor. Referensgruppen har fungerat som ett bollplank för projektledningen och som informationsspridare. Projektet startade upp med en "Kick-off" träff. Till träffen inbjöds kontaktpersonerna från de olika aktörerna inom projketet, för att få information kring projektets syfte, aktiviteter och mål. I samband med denna träff kryddade vi träffen med en föreläsning av Mats Birgersson Konsult AB. Föreläsningen handlade om företag i förändring. Detta tema tyckte projektledningen passade väl in i ambitionen i projektet, att arbeta för att skapa förändring. Därefter har projektet hållit två stormöten. Stormöten har haft sin nytta i att alla kontaktpersoner i projektet fått träffas och få information om vad som händer inom projektet. Vi har deltagit i av Svenska ESF-Rådet anordnad mässa på Folkets Hus, Järntorget. Mässan var bra, då projektledningen träffade andra ESF-projekt, samt fick möjligheten att sprida infromation om projekt Konkurrenskraft, till kanaler utanför projektledningens vanliga arbetsområden. Vidare har projektet haft annonser i facktidning Rent. Syftet med detta var att sprida information kring projektet inom städbranschen. Vi har aktivt sökt skillnader och kunskaper om städning i vårt grannland Finland, genom vår transnationella aktivitet. Resan var både en möjlighet att svetsa gruppen medaktörer samman

6 Sid 6 (17) och engagera dem i projektets huvudfrågor. I slutet av projektet har vi startat upp en hemsida för projektet. Hemsidan har haft till syfte att sprida information kring projektet och andra städfrågor. Alla skall även kunna använda sidan för att föra fram idéer och synpunkter. Projektledningen anordnade en stor spridningskonferens, med debatt kring städbranschen den 26:e april Debatten visade vilket stort intresse som finns för städbranschen. Projektets hörnpelare och resultat fick en mycket god spridning i och med debattdagen. Både till allmänheten, från ett stort uppslag i Göteborgs-Posten och P4 morgon intervju, samt till fackfolk och makthavare. Städutbildningen som projektet använt heter CLV+, Certiferbar Lokalvårdsutbildning. Utbildningen har erbjudits med två olika kurslängder 5,5 dagar eller 7,5 dagar. Samma utbildning men i olika tempo, anpassat till kursdeltagarnas förkunskaper. Dessutom har en kvällskurs hållits. Arbetsledarutbildningen har hållits under tre heldagar. Utbildningen har byggt mycket på kursdeltagrnas egna erfarenheter. Dessutom har externa föreläsare (Thomas Gustafsson Fastighetsanställdas Förbund, Gert Månsson Handisam) varit och föreläst inom sina specialistområden. Vi har även kört rollspel i arbetsledarutbildningen, där vi spelat upp en tänkt problemsituation och diskuterat olika lösningar på den uppkomna situationen. Vi har arbetat med ett nytt anpassat arbetsmaterial både för CLV+ -utbildningen och arbetsledarutbildningen. Sammanfattningsvis kan sägas att det som lett fram till resultat för projektet, är det engagemang, som på ett okonstlat sätt, naturligt har funnits hos alla aktörer inom projektet. Projektet har haft sin kärna mycket nära den verklighet, som målgruppen arbetar inom. Projektidén har efterfrågats, från en grupp som inte är vana att erbjudas någonting. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 48 städföretag har varit basen i projektet. Bifogas en förteckning med namn och kontaktpersoner, från dessa städföretag. Dessa företag har skickat kursdeltagare till projektets olika aktiviteter. Engagemanget hos företagen har naturligt varit varierande. Vissa företag har varit mycket engagerade i projektet och dess frågor. Andra har haft mindre intresse och bara sporadiskt deltagit i aktiviteterna. Aktiviteterna för städföretagen har varit kostnadsfria. Den kostnad de bidragit med, har varit kostnaden för medarbetare, som ersatt personer som varit engagerade i projektet. Flera företag har varit mycket engagerade i projeket och deltagit aktivt till projektets utveckling, vissa har även varit aktiva i referensgruppen. Projektets frågor har engagerat många städföretag mycket. Önskemål om nätverksbildande

7 Sid 7 (17) har framkommit. Städföretagen vill tillsammans vara med och arbeta med opinionsbildning, samt driva frågor viktiga för städbranschen. Som exempel kan nämnas upphandlingsfrågor, konkurrensvillkor och personalfrågor. Dessutom har en god vänskap uppkommit mellan kollegor/konkurrenter i branschen, som i vissa fall kommer att ligga till grund för framtida samarbeten. Utvärderingsföretaget Utblick AB, Helena Kästel, har stöttat projektet genom att arbeta nära kursdeltagare, utbildningsföretaget, projektledning och kontakter med Svenska ESF-Rådet. Helena har gjort intervjuer med nästan alla deltagare, efter avslutade kurser och sammanställt denna information. Denna information har varit till stor nytta för projektets utveckling. Helena har även stöttat projektet med media-material från städbranschen. Engagemanget och intresset från utvärderingsföretaget Utblick AB har varit stort. Bifogas en mycket genomarbetat utvärderingsrapport, som ger en god inblick i projektet, med bl a mycket citat från kursdeltagare. Fastighetsanställdas Förbund, Thomas Gustafsson, har varit med som samverkanspartner. Thomas har bl varit med som föreläsare vid arbetsledarutbildningar. Engagemanget från Thomas när det gäller projektets huvudfrågor har varit mycket stort, med betoning på status och utbildningsfrågor. Projektledningen har haft flera givande lunchmöten med Thomas. Dessa har lett fram till bl a att spridningen av projektet och dess resultat har kunnat nå ut på andra kanaler, än de som projektledningen normalt arbetar med. Thomas deltog även på den stora debattdagen 26:e april, med stort engagemang inom sina frågor. Det transnationella inslaget gav projektet en mycket värdefull kontakt i Roger Bäckroos. Roger har många års erfarenhet från den finska städmarknaden och har bl a varit ordförande i den finska centrala städföreningen. Det inte Roger känner till om städning i Finland, känner ingen annan heller till. Vi har en kontakt som känns att den kommer att fortleva även efter projektets avslutning. Vi har talat om, att se över möjligheter att tillsammans söka nya ESF-projekt, som även skulle kunna innefatta Rogers kontakter med Baltikum. Kunskapen kring den finska modellen för utbildning, har påverkat projektet att än mer fokusera på frågan, varför städbranschen är nästan är den enda branschen som inte har någon formell gymnasieutbildning för sitt yrke. Alla myndigheter, politiker och andra makthavare som deltog på vår stora debattdag den 26:e april, har visat oss att det finns ett äkta intresse för städbranschens frågor. Dessutom har projektet väckt intresse för stäbranschen, många makthavare har liten kunskap om den stora städbranschens villkor. Städbranschen är hela verkligheten i ett nötskal. Branschen erbjuder många frekvent debatterade frågor, såsom jämställdhet, tillgänglighet, illojal konkurrens, kulturskillnader och statusfrågor. Allt detta och mycket mer finns koncentrerat i städbranschen! Städbranschen har inte fått den uppmärksamhet på detta som den borde, plus det viktiga resultat som städbranschen producerar så att landet kan fungera. Media genom P4 Göteborg morgonprogram med Cissis Strömblad och Harald Treutiger och Göteborgs-Posten gav projektet och städbranschen ett stort genomslag, genom sina

8 Sid 8 (17) intervjuer och reportage. Allmänhetens respons har varit stor och mycket positiv. Alla tycker att städbranschen är jätteviktig, men att den inte fått det erkännande som den förtjänar, med alla duktiga människor som arbetar med städning. Facktidningarna Rent och Rengöring och Hygien har uppmärksammat projektet, som något innovativt för städbranschen. Projektet har väckt nya frågor inom den professionella städvärlden och kommer att uppmärksammas på nästa CLEAN städmässa i Stockholm i slutet av oktober Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsfrågor har varit det svåraste området inom projektet, att få riktigt bra genomslag på. Att förklara vad jämställdhet är har varit svårt att förklara och få förståelse för. Städyrket är kvinnodominerat. 80 % är kvinnor och 20 % män. Var åttonde kvinna arbetar i städbranschen. Städyrket är dock i vissa delar mycket mansdominerat. Bland fönsterputsare, sanerare och storstädare är det manlig majoriritet. Utväderaren har fått fram intressant information från intervjuerna, att vissa av kursdeltagarnas kunder bara vill ha kvinnliga städare, detta gäller särskilt för hemstädning. Vidare har det kommit fram att männen gör de delar i städyrket, som kan uppfattas ha högre status och därmed också ger högre lön. Jämställdhetsfrågor har tagits upp i alla utbildningar. Det har dock varit svårt att få riktigt gensvar för jämställdhetsfrågor. Det beror säker säkert på att många deltagare tycker det är svårt att diskutera detta ämne. En förklaring kan vara att det är många med invandrarbakgrund, som har ett annat tänkande vad gäller jämställdhet. Intressanta frågor som uppkommit är jämställdhetsfrågor mellan kvinnor och män, med olika kulturell bakgrund. Dessa frågor kan spetsas till extra, när det är en underställd man som har en kvinna som chef. När dessa frågor lyfts har det inte funnits några givna svar. I städutbildningarna har alla, både kvinnor och män fått testa att köra städmaskiner. När kvinnorna upptäcker att de kör städmaskiner lika bra som männen, justeras attityder till att även kvinnor kan göra "mansjobb". Vidare har tydligt bekrivits fördelarna med att alla på en arbetsplats kan göra alla arbetsuppgifter, att minska sårbarheten med en bredare kunskap hos personalen, har de flesta uppfattat som självklart bra. Men i praktiken är det inte alla som har det på detta sätt. Att ta upp dessa frågor och synsätt gynnar attityder kring jämställdhet, däremot kopplas det inte alltid till att vi talar om jämställdhet. I utvärderingen är det relativt svaga betyg för jämställdhet, men projektledningen tror att kursdeltagarna inte alltid kopplar ovan frågor till jämställdhet. Utbildning i städbranschen gynnar jämställdhet, projekt Konkurrenkraft har utbildat 350 kursdeltagare! 296 kursdeltagare har gått kursen CLV+, 190 av dem har varit kvinnor och 106 män. Siffrorna för arbetsledarutbildningen har varit 30 kvinnor och 24 män. Totalt är fördelningen 220 (63%) kvinnor och 130 (37%) män. Detta speglar ganska väl fördelningen inom privat städmarknad. Utbildning leder till ändrade attityder, högre kompetens, högre kompetens leder till högre lön, vilket leder till högre status och leder till att fler män söker sig till städbranschen. Ett utbildningsprojekt för städbranschen leder naturligt till ökad jämställdhet, dock är det

9 Sid 9 (17) svårt att mäta. I vår transnationella aktivitet, resan till Finland, hade vi uppe jämställdhetsfrågan. En av uppgifterna på städmässan FinnClean var att fråga utställare och andra om hur synen på jämställdhet var i Finland. Först kunde vi se, precis som i Sverige, att det är nästan helt övervägande män som står i montrarna och försöker sälja städprodukter till kvinnor. I alla montrar där städmaskiner såldes var försäljarna bara män. När vi frågade varför, blev svaret, "det är inga kvinnor som söker sådana säljjobb", "det bara är som det är", "det har alltid varit så", en annan kommentar var "har inte tänkt på det". Projektets uppfattning är att Finland inte kommit längre vad gäller jämställdhet än vi gjort i Sverige. En annan reflektion är att städbranschen inte skiljer sig inte så mycket från andra verksamheter, t ex styrelsearbete i börsföretag. När frågan kommer upp varför det är en sådan fördelningen mellan kvinnor och män, blir svaret från båda grupperna att det inte behöver vara så, men det är ett invant mönster som det är svårt att bryta. Det bara är som det är. Men alla tycker att det skulle vara bättre med jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Städbranschen är extra intressant vad gäller jämställdhetsfrågor. Branschen brottas med gamla traditioner och värderingar, men även med nya frågor, där många olika kulturer möts och skall samarbeta i en arbetsintensiv bransch. Vilken annan bransch kan uppfattas som mer spännande än städbranschen när det gäller jämställdhet? Probelm: Konsultbranschen vad gäller jämställdhetsfrågor känns främmande för städbranschen. När städbranschen arbetar med timdebiteringar på runt kronor per timma, så känns det inte bra att anlita en föreläsare som skall ha runt :- för en dags föreläsning. Detta är något som projektledningen vill uppmärksamma Svenska ESf-Rådet om. Det hade annars varit värdefullt att anlitat en duktig föreläsare och haft en diskussion kring dessa svåra frågor, men någon måtta får det vara på priser! Det verkar som dessa konsulter lever väl på beställningar, där inte kunden "själv betalar". Projektledningen fick i slutet på projeket kontakt med Anna-Elvira Cederholm på Länstyrelsen. Anna-Elvira var mycket hjälpsam med råd till oss, på ett sätt som gav oss en ny syn på detaljer i jämställdhetsfrågor som har stor betydelse. Ett exempel, vad är första frågan när ett barn fötts? Svar: Blev det en flicka eller pojke! I projektets stordebatt var politiker från alla riksdagspartier inbjudna, representanter kom från alla partier förutom från Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet med debatten var att föra en dialog kring projektets hörnpelare, där jämställdhet är en. Projektledningen uppfattade att debattrörerna var kunskapstörstande om städbranschens frågor. Projektledningen var kanske inte så väldigt engagerad i jämställdhetsfrågor från början i projektet. Men intresset har ökat markant allt eftersom projektet har fortskridit. Jämställdhetsfrågor är mycket betydelsefulla, särskilt i en så mångkulturell bransch som städbranschen. Hur städbranschen lyckas att hantera dessa svåra frågor kommer hela

10 Sid 10 (17) samhället att ha stor nytta av. I projektplanen var tanken att vi skulle ha en kvinna och man både i projektledningen och i utbildningarna, detta har vi efterlevt. Även i referensgrupperna har det varit viktigt att ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män, vilket projektet lyckats med. Projektledaren har deltagit en halvtimma i alla utbildningar (med undantag av en ) och träffat alla kursdeltagare. Vid dessa träffar med kursdeltagarna har projektledaren understrukit projeketes hörnpelare. Jämställdhet är en av hörnpelare i projektet och detta ämne har diskuterats med gruppen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet började sitt arbete med att hitta lokaler, som skulle vara tillgängliga för så många som möjligt. Vi hittade lämpliga lokaler i gamla Pripps kontor i Högsbo industriområde. Läget var nära busshållplats, utanför lokalen fanns det gott om fria parkeringsplatser. Handikapparkering och lätt att komma in med rullstol och hiss fanns till andra våningen där utbildningarna hölls. Det fanns gott om plats i korridorer och tomma kontorsutrymmen för att praktisera städmaskiner och för grupparbeten. Effektiviteten blev stor, då det alldeles under utbildningslokalen låg en restaurang, där deltagarna åt frukost, lunch och eftermiddagsfika. En utmaning i projektet har varit att förklara vad ordet tillgänglighet betyder, och vad det kan innebära för kursdeltagarna. Många hade aldrig tidigare hört ordet tillgänglighet i detta sammanhang och ändå mindre förstått betydelsen. Projektledningen var med på föredrag om tillgänglighet på ESF-kontoret, som hölls av Gert Månsson från Handisam. Där uppkom kontakt och uppslag om hur vi skulle kunna samarbeta i projektet vad gäller tillgänglighetsfrågor. Vi beslutade att Gert skulle komma och föreläsa på arbetsledarutbildningen. Dessa föreläsningar blev mycket uppskattade, då Gert på ett mycket trovärdigt sätt beskrev situationen för personer med funktionshinder och att det är så många som är drabbade av någon typ av funktionsnedsättning. Utbildningsföretaget Ren Kunskap har haft uppe tillgänglighetsfrågor i sin utbildning. Dels i avsnittet ergonomi, som handlar om hur kroppen fungerar och vad som är viktigt att tänka på för att inte få arbetsskador. Vidare har poängterats vikten att arbeta på ett rätt sätt med arbetsverkstygen. Rengöringsmedel, städredskap och städmaskiner har stor betydelse för hur ett arbete påverkar städaren ur ett tillgänglighetsperspektiv. Med felaktiga arbetsverktyg uppkommer lätt arbetsskador och funktionsnedsättningar, för den som arbetar med städning. Projektet har utbildat 350 kursdeltagare, detta har påverkat kunskapen om tillgänglighet mycket. Att skapa en arbetsmiljö som är anpassad för personer med funktionshinder, är även till fördel för den som inte har funktionshinder. Att t ex tänka på detta redan från början i ett bygge är både bättre och billigare, än att behöva anpassa tillgänglighet när bygget står färdigt. Att väcka tankar hos kursdeltagare och andra aktörer i projketet kring ovan frågor, gör att

11 Sid 11 (17) attityder och synen på funktionshinder justeras. Idag ser många fler på hur spårvagnar är byggda, om det finns handikapptoaletter, hur det är skottat snö på vintern så att rullstolar kommer fram, vilka kulörkontraster det finns på t ex toaletter och dörrar, så att en synskadad lättare kan hitta osv. Inom städbranschen finns det statliga företaget Samhall. Samhall är ett av de största städbolagen i Sverige. Företaget har till uppgift att hjälpa personer som har någon form av funktionsnedsättning, att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektledningen har haft flertalet kontakter med Samhall under projektets gång. Viktigt har varit att få till en konstruktiv dialog, mellan privata städföretag och Samhall, där det i många fall har varit en negativ uppfatting kring konkurrensvillkoren. Att förstå att lönebidrag är en kompensation för funktionsnedsättning och hur detta kan gagna även privata företag, har varit en viktig fråga att diskutera. En annan viktig insats har varit att Samhall skall kunna nå ut till fler samarbetspartners, som kan vara de privata städföretagen. Samhall har varit speciiellt inbjuden gäst till ett stormöte med städföretagen och deltog även i den stora debattdagen. Där Samhall tillsammans med Handisams representant Gert Månsson hade stort utrymme att debattera tillgänglighet och konkurrensfrågor. Därefter har projektledaren blivet inbjudentill flra av Samhalls stora kundevent. Glädjande deltog Samhall med två representanter på den första nätverksträffen, som hölls efter projektets avslutning. Detta tyder på att Samhall känner ett stort intresse för projektets ambitioner, som de känner att de kan bidraga till och även själva ha nytta av. Kontaketn med Gert Månsson, från Handisam, har varit en stor inspirationskälla för projektledningen och kursdeltagarna. Gert har involverats i projektet på ett naturligt sätt, där han bidragit med sin kunskap och sina erfarenheter, på ett sätt som kommer att gagna oss alla på något sätt, även efter projektets slut. Projektledaren har deltagit i alla utbildningar i en halvtimma, (med undantag av en) och träffat alla kursdeltagare. Vid dessa träffar med kursdeltagarna har projektledaren understrukit projektets hörnpelare. Tillgänglighet är en av hörnpelarna i projektet och detta ämne har diskuterats med gruppen. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har arbetat med att stärka individens konkurrenskraft. Att beskriva städaren som företagets ansikte utåt är givet. Frågan som brukar ställas är: Vad tycker en kund om ett städföretag som har en duktig och trevlig städare? Svar (troligen) Ett bra städföretag! Vad tycker en kund om ett städföretag som har en mindre duktig och inte så trevlig städare? Svar (troligen) Ett dåligt städföretag.

12 Sid 12 (17) Detta förklarar tydligt städarens betydelse, vilken vikt städaren har, för hur framgångsrikt städföretaget är. Samma frågeställningar har används i arbetsledarutbildningen, om hur viktig personen är som möter kunden i frontlinjen. Att tänka i dessa banor har för städpersonal inte alltid varit självklart. När kursdeltagarna tänker igenom sin betydelse, förstår de sin betydelse och känner sig starkare i sin personlighet och yrkesroll. Detta tillsammans med sina utökade kunskaper om städarbetet gör att individen känner en starkare position på marknaden. Projektet uppmanar kursdeltagarna i städutbildningarna att arbeta med en "högre svansföring". Vi ser i den externa utvärderingen, att utbildningarna givet bra resultat i ovan frågor. Utbildning gör skillnad för individen, särskilt i städbranschen, som i stort saknar yrkesutbildad personal. Det är väldigt få städare som är certifierade lokalvårdare. Att få gå en certifierbar lokalvårdsutbildning, visar även att städarens arbetsgivare, satsar på sin städare och vill utveckla individen. Kunskapsmassan inom städning har markant ökat för 350 kursdeltagare. Mycket troligt är att utan projektet, hade ingen fått denna kompetenshöjning i projektets hörnpelare. Att uppmana till diskussioner och få kunskap, kring jämställdhet, tillgänglighet, status och etnicitet, är innovativt för grupper som normalt inte rör sig kring dessa frågeställningar. Det kan tyckas märkligt att många andra pratar mycket om dessa områden, men för de som det mest berör, involveras inte särskilt mycket. Det är inte rimligt att begära, att någon annan än deltagare i städbranschen kan starta arbetet med att ändra attityder till städning. Det tunga ansvaret ligger på den enskilda människan, som tillhör städbranschen. Det är viktigt hur individen i städbranschen själv beskriver sitt arbete för sin omgivning. Ovan frågor har väckt mycket tankar hos kursdeltagarna. Projektledningen har ställt frågor till Arbetsförmedlingen och Nyföretagrcentrum om hur de beskriver städyrket. Projektledningen är positiv till svaren från dessa aktörer. De är intresserade att lära sig mer om branschens förutsättningar och hur de ändå bättre skall kunna ge en rättvisare bild av städyrket. Det är många i städyrket som inte vill byta arbete, enligt projektets externa utvärderare svarar endast 19 % att de vill byta arbete. Resterande 81 % svarar nej eller kanske. Många trivs väldigt bra i städyrket! Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vilka har projektet vänt sig till:

13 Sid 13 (17) Projektet har vänt sig till alla. Alla har en relation till städning. Vissa har det endast privat, andra har det både privat och yrkesmässigt. Därför har projektet arbetat med opinionsbildning och information kring städbranschens verksamhet och frågor. Hur kan projektet och dess erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Städbranschen är unik, men många branscher arbetar med samma frågor som varit centrala i projketet. Dels är projektägaren StädCentralen Träffpunkten AB unik med sin storlek 3,2 anställda. Detta är en ganska udda projektägare med tanke på storlek och organisation. Att driva ett projekt så nära sina kunder (städbolagen) som sinsemellan i vissa fall är bittra konkurrenter, kan vara intressant att ta del av för annan verksamhet utanför städbranschen. Ytterligare insatser för att nå dit vi vill: Projektledningen hoppas att det nybildade nätverket för städbranschen, med i första hand deltagande städföretag från projektet kommer att utvecklas och kunna driva viktiga framtidsfrågor som en stark grupp. Projektägaren StädCentralen Träffpunkten AB kommer att fungera som navet i att utveckla detta nätverk. Vidare hoppas vi att makthavare i samhället, kommer att vara intresserade att ta till sig städbranschens intressanta framtidsfrågor, som vi i dagsläget bedömer kommer att handla om snedvriden konkurrens med hjälp av lönebidrag, arbetskraftsinvandring, svartarbete, upphandling, jämställdhet, tillgänglighet, mångkulturella frågor, utbildning och status. Första aktören på plats är kontakten med Arbetsförmedlingens chef i Göteborg, som visat intresse för ett samarbete med projektledaren för att få människor i riktigt arbete och höja utbildningsnivån i städbranschen. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den enskilt viktigaste insatsen som den externa utvärderaren Helena kästel från Utblick AB, bidragit med är att projektledningen fått kontinuerlig information från kursdeltagare och andra aktörer, som kunnat användas till att utveckla projeket. Utvärderingsföretaget har deltagit på en hel städutbildning CLV+, för att på bästa sätt förstå innebörden i kursen och dess genomförande. Den externa utvärderaren har därefter besökt nästan alla projektets utbildningar. Vid dessa besök har utväderaren samlat resultat som kommit fram efter kontaken med kursdeltagaren. Resultaten har tagits fram genom att kursdeltagaren fått fylla i enkäter, blivit intervjuade och från gruppdiskussioner Dessutom har städföretagens representanter intervjuats per telefon, för att få fram företagens syn på projektet.

14 Sid 14 (17) Efter det gått en tid efter deltagaren medverkat i utbildningen, har Helena åter igen kontaktat vissa kursdeltagare slumpmässigt, för att följa upp hur det gått efter utbildningen. När projektledningen sammankallat till olika träffar, t ex med processtöd, representater från Svenska ESF-Rådet, utbildningsföretaget, referensgruppen har Helena deltagit vid flertalet tillfällen. Helena har även varit med vid mässarrangemangen och stormöten, dels för att informra sig själv och samtidigt lämna resultat om vad som framkommit i projektet. Det har varit ett bra stöd för projektledningen, att ha en extern utvärderare kopplad till projektet som vidimerar projektresultaten. I samband med avslutande stordebatt, var Helena även aktiv i att stödja projektledningen med utvärderingsmaterial som var viktigt när projektledningen tog fram informationsmaterial. Helena skrev även protokoll på många av våra möten. Sammanfattningsvis kan sägas att projektledningen i starten av projektet, inte var helt säkert på vad en extern utvärderare skulle ha för funktion och vad denne skull bidraga med konkret till projektet. Nu när projektet avslutas, kan projektledningen konstatera att värdet av en extern utvärderare är stort. Projektledningens uppfattning är, att som alltid, beror det på människors förståelse för uppgiften och kontakt, om det blir ett bra utbyte eller inte. Projektets utvärderare har varit lyhörd för projektets hörnpelare, för alla aktörerer och förstått sin roll på ett bra sätt. Även utvärderarens slutrapport speglar engagemanget som lagts ner från Helena. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projekt Konkurrenskraft har bestått av över sex hundra aktiva aktörer. Vår utvärdering har bestått av täta avstämningar med olika aktörer inom projektet. Dessa avstämningar kan bestå i enskilda träffar med en kursdeltagare i projektägarens butik, refrenesgruppsmöten eller stormöten. Denna nära kontakt med aktörerna har varit till ovärderlig nytta för projketledningens utvärdering, som varit grunden att kunna driva och utveckla projektet. Responsen är omedelbar! De två viktigaste faktorerna i projektet har varit närheten till alla aktörer i projketet och deras kunskap. Ett exempel på resultat av egen utvärdering, är ändringen av kurslängden på städutbildningen CLV+. Med information från den externa utvärderaren och kontakten med kursdeltagare, kontakpersoner från städföretagen och utbildningsföretaget, framkom att vi behövde justera antalet kursdagar. Kommentarer och tips

15 Sid 15 (17) Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vad är det som gjort att det gått bra för projekt Konkurrenskraft: Intresserade aktörer. Grunden i ett projekt liknande Konkurrenskraft, är att ha en förankring och intresse för projektets aktiviteter från medaktörerna. Inget intresse från målgruppen, ger inga kursdeltagare. Kort sagt, inga kunder inga affärer! Förtroende. Sedan är det viktigt med förtroende. Projektledningen måste inte bara övertyga Svenska ESF- Rådet om projektets förträfflighet. Det är helt avgörande att alla har respekt för projektets inblandade aktörer och projektets innehåll. Det handlar om människors tid, pengar och utveckling. Ingen vill göra något som känns meningslöst. Engagemang. Det måste finnas ett helhjärat engagemang, gärna kopplat till tävlingsinriktning, från de som driver projektet. Annorlunda projektägare. För projekt Konkurrenskraft har det varit viktigt, att visa för Svenska ESF-Rådet att en liten projektägare som StädCentralen Träffpunkten med 3,2 anställda kan driva ett ESF-projekt, med allt det innebär. Lika viktigt har det varit att visa andra mindre företag/aktörer med en bra idé att försöka ansöka och driva ett EU-projekt. Glädje. Det måste vara roligt för projektledningen att driva projektet. Finns inte denna glädje inbyggd i projektet är det lätt att tröttna och att projektet havererar. Sår vi ett frö så kan det växa. Det som gått bra är att responsen från alla inblandade är så positiva till initiativet, genomförandet och resultatet av projektet. Efter projektet har nätverk bildats, deltagare träffar vi dagligen, andra mer långväga hör även av sig (t ex från Skara Kommun). Idag 23:e sptember skriver Carin Hjulström, krönikör i Göteborgsposten, om frågor som känns hämtade från projekt Konkurrenskraft. Vi har uppnått våra kvantitativa mål. Vi har en utvärdering som i stort ger en mycket positiv bild över projektets genomförande. Allmänheten har fått sitt, städföretagen/branschen har fått sitt och kursdeltagarna har fått sitt. Tack! Många duktiga aktörer ha varit projektet till gagn, det gäller att ha både tur och skicklighet. På turkontor sätter vi våra fantastiska kontakter på ESF-Rådet, handläggare Eva-Lena Ekman och processtöd Margareta Eklund, som båda har bidragit med mycket stöd, förståelse och uppslag. Projektledningen vill även nämna Gert Månsson från Handisam, som hjälpt oss mycket med frågor kring tillgänglighet och blivet en god vän till oss. Sist men inte minst har valet av utbildningsföretaget Ren Kunskap och utvärderingsföretaget Utblick varit mycket lyckosamt, med ett mycket bra samarbete under hela projekttiden.

16 Sid 16 (17) Vad är det som kunde gjorts bättre i projekt Konkurrenskraft: (mycket) Rekrytering av medaktörer. Vi borde från början gått ut med möjligheten för fler städföretag att gå med i projektet. Projektet har succesivt under projekttiden uteslutet vissa som ej engagerat sig eller har upphört och lagt till nya städföretag. Information. En viktig fråga som vi från början visste väl om är att komma ut med information till alla. Vi borde gjort vissa saker i en annan ordning. Vår hemsida för projektet borde vi startat upp initialt. Då hade vi kanske fått ett ändå större engagemang från flera. Gratis utbildningar. Städ- och arbetsledarutbildningen har varit kostnadsfria för städföretagen. Projektet har löpt under en längre tid, två år. Vetskapen hos pressade städföretag, ofta med personalbrist/problem, har gjort att respekten för städutbildngen kommit i andra hand med avbokningar i sista stund, som förorsakat utbildningsföretaget problem. Alla medverkande städföretag har intresse av utbildningarna, men med vetskap att kurserna går under en längre tid har de flyttat fram anmälningarna. Detta gjorde att det under vissa perioder var svårt att fylla kurserna, medan det i slutet blev en anhopning som gjorde att alla intresserade inte fick gå kurserna. Vissa städföretag prioriterade sina arbeten före att skicka sina medarbetare på kurs. Att som vissa företag avboka kursen i sista stund gjorde att det blev problem med antalet kursdeltagare vid vissa tillfällen. Efter halva projekttiden gick projektledningen ut med att projektet skulle ta ut en avbokningskostnad. Respekten för "gratis" är inte alltid stor. Redovisningar. Projektledningen låg inte hela tiden i fas med sina redovisningar. Detta ledde till att projektägaren legat ute med stora pengar under onödig lång tid. Varför det blev så berodde på projektledningens prioriteringar. Jämställdhet. Begreppet jämställdhet och dess betydelse var svårt att utveckla i projektet. Projektledningen sökte konsulter som föreläsare till utbildningar och seminarium. Dessa konsulter hade en prisbild som var orimlig, vilket gjorde att vi tackade nej. Till slut fick vi en mycket bra kontakt med Anna-Elvira Cederholm på Länsstyrelsen som hjälpte oss bra i slutet av projektet. Anna-Elvira skulle vi haft kontakt med mycket tidigare. Sammanfattningsvis när slutredovisningen snart är klar kan projektledningen säga: Det har varit dryga två år med mycket arbete, nya roliga erfarenheter, nya trevliga kontaketer och en väldigt massa aktiviteter som har gett avtryck i städbranschen, som så väl behöver positiv uppmärksamhet.

17 Sid 17 (17) Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Bengt Gunnarsson, projektledare, StädCentralen Träffpunkten AB Mirjana Stojanova, projektassistent, StädCentralen Träffpunkten AB Helena Kästel, utvärderare, Utblick AB Ing-Marie Widén, utbildare, Ren Kunskap AB Eira Järvi, medaktör, städföretaget Fix Cleaning Service AB