STUDIEHANDLEDNING KONSTEN ATT MÖTAS. Kerstin Selen, Sensus studieförbund. Sensus SVERIGES KONSTFÖRENINGAR

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING KONSTEN ATT MÖTAS Kerstin Selen, Sensus studieförbund SVERIGES KONSTFÖRENINGAR Sensus

2 INTRODUKTION Konsten att mötas Denna handledning vill vara ett stöd för dig som ska leda en studiecirkel i Konsten att mötas. Konsten att mötas är en satsning som syftar till att öppna konstföreningarna för nya aktörer, nya samarbeten och ny publik. Konsten att mötas är också ett konstprojekt med utlandsfödda konstnärer som engagerar ett stort antal konstföreningar. I projektet samarbetar konstföreningarna med nyanlända konstnärer. Konstföreningarna utvecklas och konstnärernas integration underlättas. Projektet vill också väcka intresse för konstföreningarna hos andra än dem som redan är engagerade. Ytterligare en förhoppning är att projektet ska utmana vår västerländska bild av vad som är konst. I dag lever människor som är vana vid andra konstuttryck i vår närhet och de har, liksom vi, rätt till kultur. Vi behöver syna oss själva och våra normer så att vi kan säkra att trösklarna för att engagera sig i en konstförening eller delta i våra arrangemang är så låga som möjligt. Vi hoppas att studiematerialet ska ge stöd och inspiration i konstföreningarnas projektarbeten men också att de konstföreningar som inte deltar med ett konstprojekt i Konsten att mötas ska välja att mötas i samtal om frågorna. Studiecirkeln är upplagd för tre träffar. Studiematerialet Konsten att mötas omfattar Konsten att delta av Macarena Dusant, som går att köpa på nätet, samt andra texter och ett antal filmer som återfinns på webben. Teman i studiecirkelns träffar är - Mänskliga rättigheter och vår konstförening - Den öppna konstföreningen, om normer som kan stänga ute - Konstföreningen och nya samarbeten Sveriges Konstföreningar och Sensus studieförbund samarbetar. Anmäl studiecirkeln till ert Sensus-kontor inför starten av studiecirkeln. Därifrån kan ni också få hjälp och stöd. 2

3 Studiehandledningens innehåll Studiehandledningen tar i sin första del upp mycket av det man behöver veta innan man ska leda en studiecirkel. Därpå presenteras förslag på upplägg för varje cirkelsammankomst med ett antal uppslag för samtal kring aktuellt tema. Handledningen vill ge förslag och inspiration Handledningen är inte en manual som ska följas slaviskt utan ska uppfattas mera som ett recept. Ju säkrare du känner dig, desto friare förhåller du dig till receptet. Du behöver säkra att du har allt material och du behöver ta reda på att deltagarna kan få det material som de behöver. Du behöver gå igenom hela handledningen i god tid innan du har din första träff med cirkeln. Filmer I denna studiehandledning föreslås ett antal filmer. Titta gärna på dem tillsammans. Ni behöver då en lokal med skärm för filmvisning. Ni kan även göra så att var och en ser filmerna på egen hand som förberedelse före respektive cirkelträff. Ytterligare ett alternativ är att någon eller ett par av cirkeldeltagarna tittar på en film och återger kunskapsstoffet till övriga deltagare. Med andra ord: precis som man kan göra i studiecirkeln som utgår från litteratur. Deltagarna gör studiecirkeln Studiecirkelns signum är att den är deltagarstyrd. Vid första träffen (eller om ni i konstföreningen haft ett annat möte där ni pratat om studiecirkeln) bestämmer ni tillsammans hur ni ska lägga upp er cirkel och kommer överens om vilket arbetssätt som passar just er allra bäst. Vem gör vad? Hur ofta ska ni ses? Hur ska ni ta er an materialet? Den här handledningen föreslår att studiecirkeln har tre sammankomster à tre studietimmar. En studietimme är 45 minuter. Om cirkeln träffas exempelvis mellan kl och 21 så blir det tre studietimmar om ni lägger in 15 minuter kafferast. Ni kan mycket väl ägna två träffar åt samma tema om ni vill hinna med alla föreslagna samtalsfrågor, övningar och filmer. 3

4 Rekrytering av cirkeldeltagare Kanske det redan är klart vilka medlemmar i er konstförening som ska delta i studiecirkeln. Om inte: Hur kan Sensus hjälpa till? Formulera en inbjudan. Mejla konstföreningens medlemmar. Bra tillfällen att rekrytera kan vara i samband med möten, konstföreläsningar och utställningar. Kom överens med Sensus om hur anmälan till studiecirkeln ska gå till. Direkt till Sensus hemsida? Lokal att träffas i Be Sensus om hjälp med studielokal om ni inte har tillgång till egna bra lokaler. Tillgången på lokal är en faktor bland andra som styr vilken tid studiecirkeln kan hållas, så ta kontakt med Sensus i god tid om ni behöver hjälp med lokal och/eller utrustning för filmvisning. Lokalen som ni ses i bör vara tillgänglig för alla deltagare, oavsett funktionsvariationer. Samtalet påverkas positivt om lokalen är trevlig och om alla kan sitta i en ring, eventuellt med ett litet bord i mitten, inget sammanträdesbord! Övrigt Vill ni kanske bjuda in en föreläsare? Rådgör då mer ert Sensuskontor. 4

5 Viktigt att veta om studiecirkeln Studiecirkelns idé En studiecirkel är en grupp människor som lär sig tillsammans och av varandra. Allas erfarenheter och synpunkter är lika viktiga. Ledaren är (oftast) en i gruppen som söker kunskap och behöver inte ha mer ämneskunskaper än de övriga. Gruppen sätter tillsammans upp mål för cirkeln och kommer överens om upplägg. Alla tar ansvar för sitt eget lärande. Gruppen Omkring sju deltagare är optimalt i en cirkel där alla ska komma till tals och alla ska orka och hinna lyssna på de övriga. Gruppen ska vara stabil för att den goda gruppdynamiken ska uppstå. Med det menas här att deltagare i gruppen inte tillkommer och går. Ledaren Ledaren ska vara steget före och initiera övningar och samtal. Ledaren skapar trygghet och engagemang genom att vara tydlig och använda metoder där allas erfarenheter kommer till sin rätt och som befrämjar ett respektfullt lyssnande. Ledaren återför gruppen till ämnet om samtalet svävar ut. Ledaren är positiv, uppmuntrande och icke-dömande. Ledaren har kontakten med Sensus. Där får du pedagogiskt och praktiskt stöd. Ta vara på de utbildningstillfällen som erbjuds för att utveckla dina kunskaper i pedagogik och ledarskap. På Sveriges Konstföreningars riksförbund finns en verksamhetsutvecklare som gärna stöttar dig. Cirkelledarutbildning Sensus erbjuder alla cirkelledare en grundläggande cirkelledarutbildning. Ta vara på möjligheten! 5

6 Metoder för att skapa aktivitet och delaktighet i studiecirkeln Här finns några metodtips för dig som är cirkelledare: Checka in Inled gärna varje träff med en runda där alla kan säga något. Det är ett sätt att landa i gruppen och vara här och nu. Dessutom blir var och en sedd. Backspegel Det är bra att återknyta till föregående träff innan dagens tema lyfts. Det blir en liten repetition av det viktigaste samtidigt som nya tankar kring temat får sitt utrymme. Du som är ledare kan initiera backspegeln med frågan Vad var det vi tog upp vid vår förra träff? Nästa fråga kan gälla om någon spanat kring en fråga gruppen inte förmådde reda ut vid den förra träffen. Och sedan: Har någon kommit på något kring temat, någon fråga eller tanke, som han eller hon vill ta upp? Rundan Vid rundan går ordet laget runt och var och en talar utan att avbrytas och kommenteras av de andra. Ibland behöver taltiden begränsas: Berätta med några meningar. Tala om att den som inte just då har något att säga kan passa. Fråga gärna: Vem vill börja?. Det är viktigt att inte alltid samma person startar och samma person alltid kommer sist när kanske det mesta är sagt. Brainstorm Här ska det gå undan och ordet är fritt. Ledaren ber om exempel eller synpunkter och antecknar på blädderblock eller whiteboardtavla vartefter svaren kommer. Det som kommer fram ska inte kommenteras under brainstormens förlopp. Kommentarer, eller diskussion, utifrån det man skrivit upp tar man när idéerna uttömts. I kommenterandet får inget utpekas som fel eller dumt. Bikupa Ett oslagbart sätt att få alla delaktiga är att bryta upp gruppen i mindre enheter. I bikupan samtalar man i par eller i grupper om tre personer. För de flesta är det lättare att prata i en mindre grupp. Det känns lättare att komma ut med tankar som inte är färdigtänkta och som får processas vidare i bikupan innan man eventuellt lyfter dem i storgrupp. När det slutat surra i bikuporna kan man be grupperna att berätta något från samtalet. Ibland är det bättre att låta samtalet stanna inom bikupan, det beror på syftet med övningen. Bolla över frågor I stället för att du som är ledare alltid svarar på frågor som ställs bolla över till övriga deltagare: Vad tänker ni? Är det någon som vet något om det här?. Bildspråk Sensus har uppsättningar av svart-vita fotografier särskilt utvalda för att väcka associationer, lyfta tanken och ge idéer. Bildspråk kan användas vid presentationsövningar och i många andra sammanhang då deltagarna ska berätta om sina tankar och känslor. Så här kan man göra en presentationsövning med Bildspråk: 6

7 Bilderna sprids på ett bord, eller en golvyta som alla kan gå runt. Instruktionen är: Välj en bild som säger något om dig själv. Ta inte upp bilden, utan låt den ligga kvar. Kanske någon annan väljer samma bild. När du bestämt dig för en bild kan du sätta dig igen. Då ser vi när alla är klara med sitt val. Spela gärna lugn musik under det att deltagarna väljer sin bild om du inte tror att musiken kan störa koncentrationen. Alla berättar sedan kort varför de valt sin bild. Tack är en tillräcklig kommentar efter varje presentation. Spaning Debatten om integration pågår ständigt. Det händer saker på konstscenen och kulturdebatten är i bästa fall livlig. Uppmuntra gärna deltagarna att ta med sig sådant som berör studiecirkelns teman. Checka ut Utcheckningen är i slutet av träffen ett sätt att runda av den eller sammanfatta den. Några förslag: Checka ut med ett ord: Var och en säger det ord som kommer för hen när hen tänker på dagens sammankomst. Checka ut med en mening: Det här tar jag med mig från dagens sammankomst. Checka ut med en positiv värdering: var och en berättar, med en mening, vad som var det bästa med dagens träff. Checka ut med känt, tänkt och lärt : Var och en berättar med några få meningar något som hen känt respektive något som hen tänkt och lärt. Fler pedagogiska tips och metoder hittar du i Sensus metodbank på webben: 7

8 Första träffen Mänskliga rättigheter och vår konstförening Välkommen! Den första sammankomsten är viktig för att skapa trygghet i gruppen och få styrfart. Vid första träffen ska ni lära känna varandra, sätta upp mål och spelregler för er studiecirkel, samtala om arbetssätt och komma igång. Du som är ledare bör vara på plats i god tid. Gör dig hemmastadd i lokalerna. Välkomna deltagarna. Berätta var toaletterna är och annat praktiskt. Presentation Presentera er för varandra om inte precis alla i gruppen redan känner varandra väl. Här är ett förslag på en presentationsövning: Be deltagarna att leta efter någon sak som de har i väskan eller bär på sig eller som finns i rummet, som berättar något om honom eller henne. Säg att ni ska tala om vad ni heter och med några få meningar berätta varför just den här saken valdes. Sätt själv igång presentationsrundan genom att säga: Jag kan börja. Jag heter Anna Andersson. I väskan hittade jag en påse hundgodis. Jag har en tax som håller mig sällskap på långa skogspromenader. (Detta är alltså ett exempel på hur det kan låta.) Nicka mot personen som sitter till höger eller vänster om dig. Troligen går hen igång utan att du behöver säga något. Och så går ni laget runt. Om någon börjar breda ut sig för mycket sätter du vänligt men bestämt stopp genom att avbryta och säga förslagsvis: Vi gör bara en ganska kort presentation, så nu låter vi ordet gå vidare. Om någon nu börjar berätta varför hen vill delta i cirkeln kan du avbryta med att Just det där kommer vi snart till. Nu fortsätter vi presentationsrundan. Förväntningar på studiecirkeln Det är viktigt att tidigt prata om de förväntningar som finns på cirkeln. Det kan se så olika ut hos deltagarna, och nu ska alla samsas i samma cirkel. Skriv Förväntningar på studiecirkeln på ett blädderblocksblad. Be deltagarna berätta för varandra vilka förväntningar de har. Gör det med fördel i bikupor (se beskrivningen av metoden på sidan 6) Samla in alla förväntningar och skriv upp dem. Bidra med dina egna förväntningar. Sammanfatta de gemensamma förväntningarna som kom fram. 8

9 Hur gör ni med de mera udda förväntningarna? Ni kanske behöver ett samtal om ambitionsnivå. Om det finns deltagare med orimliga förväntningar på studiecirkeln behöver du som ledare kommentera det. Spara till er sista träff då ni vid en utvärdering av träffen kan se om förväntningarna tillgodosetts. Här kan det vara läge att berätta hur du ser på ledarrollen. Det kan finnas deltagare som förväntar sig att du ska lära ut. Det kan finnas deltagare som behöver höra att en studiecirkel kännetecknas av allas aktiva delaktighet. Påpeka att det redan finns otroligt mycket kunskap i gruppen. När alla bidrar utifrån sina kunskaper och erfarenheter blir studiecirkeln intressant. Den som har mindre förkunskaper kanske har desto intressantare frågor. Mål för studiecirkeln Vilka mål ska cirkeln uppnå? Skriv Mål på ett nytt blädderblocksblad. Vilka mål vill ni uppnå med studiecirkeln? Samtala och notera målen. Är ni eniga om de gemensamma målen? Stryk dem som ni inte är eniga om. Spara målskrivningen till sista träffens utvärdering. Spelregler Sätt gemensamt upp regler för hur ni ska vara mot varandra. När man vet vad som gäller och man själv har varit med och bestämt det flyter samspelet bättre. Här är en metod, en tvärtom-övning : Fråga deltagarna hur vi ska bete oss för att cirkeln ska bli så ineffektiv, tråkig och otrevlig som möjligt. Be dem att bara slänga ur sig det första de kommer på. Skriv upp det som sägs som stolpar på whiteboard eller blädderblocksblad. Det här är en brainstorm och det som sägs ska inte kommenteras eller värderas. Bidra själv till listan. Skriv Spelregler för vår cirkel på ett nytt blädderblocksblad Nu ska ni tillsammans formulera varje punkt på listan till sin motsats. Formulera er dessutom positivt. Hellre än Vi avbryter inte varandra Alla får tala till punkt. Snart har ni gruppens spelregler. Är alla eniga? Det kan hjälpa gruppen att hålla sig till reglerna om de sitter uppe på väggen vid varje träff. 9

10 Arbetssätt Cirkelns arbetssätt styrs av vad ni vill åstadkomma, vad ni just nu mest har behov av att utveckla/lära er, vad ni har för resurser, exempelvis i form av erfarenheter, av er ambitionsnivå och energi och givetvis av studiecirkelmaterialet. Är föreningen med i Sveriges Konstföreningars projekt Konsten att mötas? Vad har ni med er i bagaget? Vilka kontakter har ni med utlandsfödda konstnärer. Vilka av studiecirkelns teman är särskilt intressanta för er och särskilt viktiga för er konstförenings utveckling? Hur ska ni ta er an materialet? Ska ni tillägna er allt material tillsammans, under era träffar, eller ska ni läsa texter och se film mellan sammankomsterna? Hur många gånger ska ni träffas? Vilka teman är särskilt angelägna för er? Den viktiga kaffepausen I samband med samtalet om cirkelns arbetssätt kan det vara läge att ta upp frågan om hur ni gör med kaffepausen. Förbered den frågan genom att ha med dig ett förslag. I vissa studielokaler finns en maskin som var och en kan hämta kaffe ifrån. I andra lokaler måste gruppen brygga kaffet själva. Ska ni turas om att ta med bröd eller kan det ordnas på annat sätt? Det får inte bli så ambitiöst och jobbigt eller så dyrt att någon känner sig pressad. Struktur för studiecirkeln Nu har ni samtalat om era förväntningar, ni har satt upp mål och kommit överens om spelregler och arbetssätt för cirkeln. Du som är ledare har i förväg tittat igenom denna handledning, åtminstone så pass att du har god koll på vad det handlar om. Det är viktigt att du själv ser på filmerna i förväg. Det är en bedömningsfråga vilka filmer som passar gruppen och hur filmerna på bästa sätt ska användas i er studiecirkel. Nu ska du, efter att ha lyssnat på deltagarna, ge förslag på struktur för cirkeln. Arbetet blir både enklare och mer effektivt när det är tydligt vad som gäller. Här är förslag på en grundstruktur för studiecirkeln: Incheckning En snabb runda kring en enkel fråga som alla kan svara på Backspegel Vad var det vi talade om senast vi sågs? Är det någon fråga kring temat som dröjer kvar eller uppstått sedan sist? Är det någon särskild tanke kring temat som uppstått sedan sist? Har någon spanat kring eller hittat svar på någon fråga som senast uppstod? Backspegeln är värdefull därför att de kunskaper/teorier som gruppen tog till sig vid förra träffen nu haft lite tid att möta vardagen/praktiken. Det har funnits tid för eftertanke. I eftertanken uppstår nya tankar, det är viktigt att de får sitt utrymme. Låt backspegeln få den tid den behöver. Dagens tema Input från filmer och/eller texter och samtal. Inför nästa träff Vad ska läsas på? Tittas på? Är det någon fråga som dykt upp under träffen som någon tar på sig att söka svar på? Checka ut En enkel personlig utvärdering eller sammanfattning av träffen. Några metodtips för utcheckning finns på sidan 7. 10

11 Temat för den första träffen Mänskliga rättigheter och vår konstförening Nu har ni pratat ihop er och kommit överens om hur ni ska jobba. Ni har säkert också druckit kaffe eller te. Det är dags att komma igång med studiecirkelns egentliga arbete. Berättelsen om mänskliga rättigheter Se en introducerande kortfilm (ca 9 minuter) om mänskliga rättigheter som är mycket bra men som inte särskilt lyfter rätten till kultur. Sök Berättelsen om mänskliga rättigheter : på Youtube. Nedan står ett antal förslag till samtalsfrågor. Använd gärna rundan som metod. Det innebär att en fråga skickas laget runt. Gör en liten tankepaus efter att du presenterat frågan. Var och en får sedan delge sina tankar och idéer okommenterat. Delta också själv i rundan. När alla sagt sitt kan ett samtal vidta. Förslag till samtalsfrågor Vad tyckte du var mest intressant? Vad gjorde störst intryck på dig? Vilket ansvar har vi, som konstförening, när det rör mänskliga rättigheter? På vilka sätt kan vår konstförening försvara mänskliga rättigheter? Vad skulle vår förening, konkret, kunna göra? Är konst en mänsklig rättighet? Eventuellt tittar ni också på filmen med Hanna Gerdes - Är konst en mänsklig rättighet? innan ni börjar samtalet. Filmen är 42 minuter lång och spelades in vid Riksutställningars och Sveriges Konstföreningars utbildning Konsten att mötas i november Du hittar lätt filmen då du går in på Youtube och söker på Hanna Gerdes - Är konst en mänsklig rättighet? eller på Sveriges Konstföreningars hemsida. Det är ett tips att deltagarna ser filmen med papper och penna till hands för att kunna notera sådant som de vill komma ihåg. För studiecirkeln som inte tittar på film Om ni inte har tittar på någon av de föreslagna filmerna går ni nu direkt in i ett samtal om mänskliga rättigheter och konstföreningen. Någon i gruppen har kanske stora MR-kunskaper. Tillsammans kan ni säkert en hel del. Det går ju också lätt med att med en smartphone snabbt slå upp fakta. Använd gärna rundan som samtalsmetod. Det innebär att en fråga skickas laget runt. Gör en liten tankepaus efter att du presenterat frågan. Var och en får sedan delge sina tankar och idéer okommenterat. Delta också själv i rundan. När alla sagt sitt kan ett samtal vidta Här är några förslag till samtalsfrågor 1. När du tänker på mänskliga rättigheter Vad tänker du på då? Var och en reflekterar en stund för sig själv. 11

12 Gör sedan en runda då alla i några meningar får berätta vad de tänker på. Låt var och en få tala oavbruten. Spar alla kommentarer tills alla har fått berätta. 2. Varför är mänskliga rättigheter viktiga? Gör en runda igen, efter en kort tankepaus. 3. I sitt engelskspråkiga original lyder den första artikeln i den allmänna förklaringen: All human beings are born free and equal in dignity and rights.. Översättningen till svenska ser ut så här: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Dignity har översatts till värde i stället för till värdighet. Fundera en stund och samtala sedan om ordens valörer. Vad betyder begreppet värdighet för dig? Vad får översättningen för betydelse för hur vi tolkar den första artikeln? 4. Rätten till kultur är en av de mänskliga rättigheterna. I artikel 27 i FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna står: Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst etc. Har vår konstförening något ansvar när det gäller denna mänskliga rättighet? Varför/varför inte? På vilket sätt kan vår konstförening bidra till allas rätt att delta i kulturlivet? Checka ut Avrunda förslagsvis träffen genom att göra en runda då var och en får nämna en känsla och en tanke som hen tar med sig från dagens träff. Tala om att den som eventuellt inte vill säga något kan passa, det vill säga skicka frågan vidare till nästa person. Gör också här en kort tankepaus innan deltagarna ska svara. Delta själv i rundan. 12

13 Andra träffen Den öppna konstföreningen Syftet med träffen är att diskutera och få syn på normer som kan stänga ute och hindra konstföreningens och samhällets utveckling. Backspegel Inled träffen med en tillbakablick på föregående träff. Vad var det som vi tog upp? Är det någon som har någon fundering kring det eller kommit på något relaterat till första träffens samtal att delge gruppen? Se kompetensen Titta gärna på en eller ett par av kortfilmer (båda är knappt 2 minuter) från Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam) som finns på Youtube: Se kompetensen och/eller Anställningen. Förslag till samtalsfrågor Vilka tankar och känslor väckte filmen/filmerna? Vilken relevans har budskapet/budskapen för vår konstförening? Mångfald 2.0 Se filmen Mångfald 2.0 Kartan förändras när normer och strukturer ställs på ända, Edna Eriksson föreläser i en inspelning från Almedalen (Föredraget börjar cirka 10 minuter in i filmen. Hoppa dit vid visningen och avsluta när Edna Eriksson slutat prata, cirka 55 minuter in i filmen.) Vilka tankar och känslor väckte filmen? Människan är ett verb, säger Edna Eriksson. Hur tänker du kring det? Kompetens är ett relationellt begrepp, säger Edna Eriksson också. Vad betyder det för dig? Vad betyder det för er konstförening? Min smartphone är mångfald, säger Edna Eriksson. Hur kan konstföreningen bli mer mångfald? Vilket ansvar har vår konstförening i en värld i rörelse? Varför och hur vill Edna Eriksson uppdatera mångfaldsbegreppet? Hur kopplar du Edna Eriksson mångfaldsdiskussion till allas lika rättigheter? 13

14 Normer Våra förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter påverkas av de normer som finns i samhället. Normer kan beskrivas som oskrivna och osynliga regler som påverkar våra föreställningar av vad vi uppfattar som normalt och riktigt eller onormalt och fel. Normer blir ofta synliga först när någon bryter emot dem. Normer kan vara praktiska, som exempelvis normen att stå till höger i rulltrappan för att släppa fram dem som har bråttom. De kan också vara begränsande och stänga människor ute. Att tillhöra normen kan ge tillgång till makt och privilegier. Eftersom normer påverkar människors rättigheter och möjligheter är det viktigt att titta kritiskt på dem. Ge exempel på praktiska, positiva normer. Ge exempel på normer som kan begränsa och utestänga. Har du erfarenhet av att ha brutit mot en norm? Vilken skillnad kan det göra om vi är medvetna om de normer som råder i ett sammanhang? Grunder i normer, makt, privilegier och livsutrymme Titta eventuellt på den inspelade föreläsningen från utbildningen Konsten att mötas där Elfrida Bergman håller en workshop med grunder i normer, makt, privilegier och livsutrymme. (Den är 27 minuter.) Vad tyckte du var mest intressant av det du fick höra? Vad gjorde störst intryck på dig? Normer förändras Hur har du upplevt att normer förändrats under din livstid? Har du bott på platser med andra normer än dem som du varit van vid? Hur upplevde du det? Gör etikett-övningen : Fundera enskilt: Vilka etiketter tror du att andra sätter på dig? Etiketterna kan handla om utbildningsnivå, klass, religion, ålder, sexualitet, religion, funktionalitet, kön, intellekt och mycket annat. Välj en som känns bekväm och ger dig fördelar. Hur ger den fördelar? Är det någon av etiketterna som känns obekväm? På vilket sätt inskränker den ditt livsutrymme? Har du erfarenhet av att någon gång ha satt en etikett på någon annan som fått denne att krympa? Berätta för varandra det som känns okej att dela. 14

15 Samtala vidare: Vilka etiketter ger status och fördelar i samhället? Vilka etiketter ger status och fördelar i er konstförening? Vilka etiketter har låg status och ger nackdelar, eller gör så att man har svårt att komma in i konstföreningen? Finns det kategorier av människor som kanske inte ens känner till vår konstförening? Finns det de som kan känna sig ovälkomna? Finns det de som väljer att hoppa av efter att ha varit aktiva ett tag? Påverkas ditt sätt att vara av de normer som omger dig i föreningen? Vad gör vi i vår konstförening som kan leda till att vissa inte känner sig välkomna eller att vissa inte kommer? Hur skulle du själv kunna bidra till en mera öppen konstförening? Släpp ordet fritt kring hur övningen kändes och vilka tankar som väcktes. Kanske har någon fått en idé om vad ni behöver, eller hur ni kan arbeta, för att er konstförening ska utvecklas vidare? Några begrepp som ofta används i diskussioner om normer Norm och normkritik En norm brukar beteckna det normala, ofta outtalat godtagbara beteendet i en social grupp. Det kan handla om utseende och klädsel såväl som handlingar. Att passa in i normen ger fördelar, från att vardagssituationer flyter på lättare, till rena privilegier och makt. På liknande sätt skapar normer nackdelar för dem som inte passar in. Det ger upphov till diskriminerande strukturer. Normkritik är ett samlingsbegrepp för metoder och teorier för att förskjuta perspektivet från att fokusera på avvikare från normen, till att belysa den norm som tas för given. Ett exempel är den normkritiska pedagogiken, som formulerades i kontrast till den toleranspedagogik som syftade till att skapa tolerans för det avvikande. I ett normkritiskt arbete är utgångspunkten snarare att det är rådande normer och inte den som utsätts för diskriminering som är problemet. Målet är inte att skapa samhällen eller sociala sammanhang utan normer. Men normer förändras i samspel med ekonomiska och materiella förhållanden i samhället, och de är möjliga att påverka genom aktivt förändringsarbete. Exempel på normer som brukar diskuteras är heteronormen, funktionsnormen, vithetsnormen och tvåkönsnormen. Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. Intersektionalitet Intersektionalitet handlar om att maktordningar baserade på kategorier som kön, ras, sexualitet, funktionalitet och klass samverkar med varandra på olika sätt och skapar ojämlikheter, diskriminering och förtryck. Ett annat ord som ibland används är normsamverkan. En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Termen intersektionalitet myntades i en diskussion om hur sociala rörelser tenderar att inte uppmärksamma villkoren för personer som faller mellan kategorierna. Ett exempel är hur såväl en vit feministisk rörelse som en svart antirasistisk rörelse, riskerar att missa framför allt rasifierade kvinnors villkor. Ras- och könsdiskriminering sker ofta samtidigt och är svåra att särskilja ifrån varandra. Idag används intersektionalitet som en teoretisk utgångspunkt och en 15

16 metodologisk hjälp inom forskning, såväl som i aktivism och praktiskt förändringsarbete. Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. HBTQ Den i Sverige kanske vanligaste förkortningen för att benämna personer som inte ryms inom hetero- och tvåkönsnormen är HBTQ-personer. Denna förkortning kan både kritiseras, utökas och/eller minskas. H som står för homosexuell och B som står för bisexuell, handlar om sexuell läggning, alltså vem en person har förmåga att bli kär i eller attraherad av. T å sin sida står för trans, som handlar om hur en person definierar och uttrycker sitt kön, medan Q står för queer, som kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. Rasifiering Rasifiering innebär att olika människor, med olika erfarenheter, åsikter och bakgrunder tillskrivs en grupptillhörighet, alltså görs till en grupp, utifrån föreställningar baserade på exempelvis yttre egenskaper (så som hudfärg och hårfärg), kultur och religion. Analyser av rasifiering förutsätter att ras och etnicitet förstås som sociala konstruktioner där så kallade rasifieringsprocesser skapar olika rasidentiteter och grupper. Dessa processer äger rum både på strukturnivå, så som inom statliga institutioner, men också på mellanmänsklig nivå i vardagen. Rasifiering är inte ett nytt ord inom akademin men idag används ordet även allt oftare utanför akademin. Ordet fungerar då många gånger som en beskrivning av en person som rasifierad. Det sättet att använda och förstå ordet riskerar att osynliggöra just de rasifieringsprocesser som skapar enhetliga grupper av människor med olika bakgrund. Att vara en rasifierad person blir då synonymt till att vara invandrare, icke-vit eller någon annan etikett som genom tiderna har använts för att markera ut annanheten bland minoritetsgrupper i Sverige. Det kan leda till att vita, majoritetssvenskar inte förstås som rasifierade, någonting som i sin tur osynliggör hur rasifieringsprocesser inte bara skapar system och strukturer för förtryck och diskriminering utan även för privilegier och maktpositioner. Det är med andra ord ingen symmetrisk eller jämlik relation när människor rasifierar varandra. Processen och dess konsekvenser följer en rashierarki och vithetsnorm. Ett sätt att förstå hur även vithet konstrueras genom rasifieringsprocesser är att prata om markerade och icke markerade positioner. Alla kroppar rasifieras men vissa (vita) är ickemarkerade medan andra (icke-vita) markeras genom rasifiering. Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning. 16

17 Identitetspolitik Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på särintressen och perspektiv utifrån tillhörighet av en social grupp. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst sammanhållna sociala grupper. Förenklat kan det sägas att det är politik baserad på gruppidentitet i syfte att bekämpa diskriminering gentemot en grupp och stärka gruppens ställning i samhället. Exempel på dylika identiteter är exempelvis grupper baserade på ras, klass, religion, kön, könsidentitet, etnicitet, nation, sexuell läggning, funktionsvariation, ålder och kultur. Termen identitetspolitik och rörelser som förknippas med den, uppkom under slutet av talet. Det förekommer företrädesvis i arbetarrörelser, etniska rörelser, feministiska rörelser, HBTQ-rörelser, handikapprörelser, och postkoloniala rörelser. Identitetspolitiken är föremål för debatt och kritik. Minoriteters rättigheter är en huvudfråga i identitetspolitiken. Minoriteters influens är ett slags social influens som äger rum när majoriteten påverkas att erkänna minoriteters trosuppfattningar och beteenden. Till skillnad från andra influenser innefattar detta en personlig förändring av den egna åsikten, vilket kallas konvertering. Källa: wikipedia Samtala gärna om begreppen och hur ni ser på dem, ett begrepp i taget. Checka ut Gör en runda då var och en får svara på frågan: Är det något som du ser på ett annat sätt efter dagens samtal? 17

18 Tredje träffen Konstföreningen och nya samarbeten Det har betydelse vilken konst vi väljer att visa Kultur är en samhällsförändrande kraft. Det är viktigt att verka för att människors olika kulturella uttryck får vara med och påverka samhällsutvecklingen. Samtala om påståendet ovan. På vilka sätt kan vår konstförening bidra? Vad är konst? Vad är god smak? Vad är konst? Vad är god smak? Vem bestämmer vad som är konst respektive god smak? Varför skiljer sig uppfattningen om vad som är konst, respektive god smak, mellan tider och kulturer? I boken Konsten att delta (sidorna 16-18) återges Pierre Bourdieus teori om striden över definitionen om vad som kan kallas konst. De som befinner sig högst i hierarkin äger definitionsföreträde. Att ha god smak är en konstruktion och betyder att man har tagit till sig den dominerande maktens definition av god smak. Genom att göra det skapar vi vår sociala identitet och särskiljer oss från en lägre position. Vad tänker du om strid-teorin? Har du egen erfarenhet av att din uppfattning om vad som är konst har förändrats? Vad var orsaken? Har du egen erfarenhet av att din smak har förändrats? Vad var orsaken? Har du egen erfarenhet av att befinna dig i en kultur med andra estetiska normer, i ett annat estetiskt system? Hur upplevde du det? Den nyanlända konstnärens situation I boken Konsten att delta (sid ) beskrivs hur nyanlända konstnärer blir osynliggjorda i de svenska etableringssystemen och hos Arbetsförmedlingen. De har därmed svårt att få tillträde till kultursektorn. Det behövs större kontaktytor mellan Arbetsförmedlingen och kultursektorn. Det behövs förändringar på strukturell nivå och det behövs mer kunskap och förändrade attityder. Konstnärens bristande språkkunskaper kan skapa en misstro som leder till att konstnären får svårt att hävda sin kompetens. Konstnären har inte samma möjligheter som en konstnär med svensk bakgrund och motsvarande kompetens. Projektet Konsten att delta har gett erfarenheter som konstföreningen kan hämta inspiration från. 18

19 Vad tar du särskilt till dig? Vad kan vår konstförening göra för bidra till att dörrar öppnas för nyanlända konstnärer? Vilken kompetens behöver vi för att bidra till att dörrar öppnas för nyanlända konstnärer? Hur uppnår vi den kompetensen? När integration är ett projekt På sidorna i boken Konsten att delta diskuteras problematiken med integrationsprojekt. Projekten kopplas oftast bort från den övriga verksamheten och lämnar efter avslut inga spår i organisation och arbetssätt. De leds ofta av en eldsjäl. De utvärderas ofta inte. Projekten kan befästa uppfattningen att målgruppen är behövande, i stället för rättighetsbärare. Vidare kan projekten befästa förenklade kategorier som man och kvinna, vit eller icke-vit, när verkligheten i själva verket är mer komplicerad då olika maktordningar kan verka samtidigt och dessutom variera beroende på situation. Fokus läggs på människor som uppfattas som annorlunda i stället för att organisationers homogena och exkluderande struktur förändras. Vilka utmaningar ställer diskussionen om integrationsprojekt vår konstförening inför? Avrundning och utvärdering av studiecirkeln Sensus menar att god kvalitet på en studiecirkel är när målen uppfyllts och när deltagarna känner att deras behov tillgodosetts och deras förväntningar bemötts. Ta fram de blädderblocksblad med förväntningar och mål som ni tog fram vid er första träff. Hur väl uppnådde ni de mål som ni satte upp? Hur väl uppfylldes era förväntningar och förhoppningar på studiecirkeln? Vad upplevde du som särskilt värdefullt/intressant/nyttigt av det du lärde dig? Vad behöver du och vad vill du lära dig mer om? Vill ni gå vidare i ytterligare en studiecirkel? 19