Verksamhetsplan och budget

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget Fastställd i kommunfullmäktige den 21 september 2015, 59

2 Innehållsförteckning Omvärld... 3 God ekonomisk hushållning... 5 Styrmodellen i Malung-Sälens kommun... 5 Kommunplan Verksamhetsplan Finansiella mål...11 Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun...12 Skattesats...14 Anvisningar för driftverksamhet...14 Skatter och bidrag...15 Finansiella kostnader och intäkter...16 Fördelning av ekonomiska resurser...16 Fördelning av ramar för perioden Investeringsplan

3 Omvärld Svensk ekonomi på gång (Ur cirkulär 15:15, Sveriges kommuner och landsting, SKL) Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. 3

4 Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Befolkningsutvecklingen i Malung-Sälens kommun Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/-avgiften för det kommande året. Befolkningen den 1 november varje år används vid beräkningen. Som framgår av den grafiska bilden på nästa sida, har Malung-Sälens kommun under de fem senaste åren tappat cirka 440 personer och är nu under invånare. Det är en minskning med cirka 90 invånare per år, där födelsenettot har varit minus invånare och resterande är flyttnettot. En tidigare trend, där inflyttningen varit något högre än utflyttningen, har brutits samtidigt som födelsenettot fortsätter att vara negativt. Den planerade etableringen av flygplats och handelscentrum i Rörbäcksäs, Airport center, kan komma att bryta den negativa befolkningsutvecvklingen på sikt. Det är dock i dagsläget svårt att beräkna eventuella förändringar. I budgeten för 2016 baseras intäkterna på ett befolkningsunderlag på personer. Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun Inv ÅR Arbetsmarknaden Sysselsättningen är god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2015 till 2018 men ökningen blir begränsad under det närmaste året. I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16,5 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket var 12,1 % för år Kommunen har även länets högsta andel unga företagare. 4

5 Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun Principerna för styrning i Malung-Sälens kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Med mål- och resultatstyrning menas att det finns en tydlig styrkedja, där kommunfullmäktige genom att formulera övergripande mål och gemensamma riktlinjer, anger för nämnderna vad som ska åstadkommas och hur uppföljningen ska ske. Målen bryts ner på nämndsnivå och förvaltningarna formulerar uppdrag som verkställs och rapporteras tillbaka. Kommunstyrelsen fastställer indikatorer och måltal utifrån kommunfullmäktiges verksamhetsplan. Mål ur ett övergripande perspektiv, kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål, omfattar alla kommunala verksamheter. Målen beskriver en inriktning som gäller under planperioden. Till målen på den övergripande nivån kopplas ett antal indikatorer, som ger kommunfullmäktige möjlighet att följa graden av måluppfyllelse. Målen på nämndsnivå relaterar till respektive verksamhets bidrag till de övergripande målen. Resultat i ett styrningsperspektiv kräver att kommunen på ett tydligt sätt ska visa vilka effekter som ska åstadkommas för medborgarna/brukarna. Resultatstyrning innebär att 5

6 kommunen använder olika typer av resultatmått och nyckeltal för att beskriva service- och tjänstekvalitet samt effektivitet. Måtten används för att följa upp de fastställda målen. Mål- och resultatstyrningen bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan skrivs med ett perspektiv motsvarande mandatperioden/ planperioden. Planen revideras varje år under perioden och innehåller: Kommunens vision Strategier Prioriterade inriktningsmål med mått och måltal Prioriterade åtgärder år 1 Finansiella mål Kommunplan 2025 Arbetet med att utarbeta en strategisk plan som tar sikte på år 2025 pågår för närvarande. Målet är att ha en ekonomi i balans utifrån befolkningsutvecklingen, där en anpassning krävs. Utmaningen är att skapa balans mellan tillväxt och anpassning. Nedanstående modell används i arbetet med Kommunplan Källa: Politik för kommuner som krymper, J Syssner, rapport 2014:4, Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 6

7 Verksamhetsplan Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Malung-Sälens kommun Den av kommunfullmäktige fastställda styrmodellen bygger på en sammanhållen styrkedja baserad på mål- och resultatstyrning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål speglas i nämndernas planer och uppföljningen från nämnd till kommunfullmäktige synliggör hur respektive nämnd bidrar till de övergripande målen. Vision Strategier Hållbar utveckling Kvalitet Kompetens Demokrati Prioriterade åtgärder Mål- och resultatstyrning Nämndsplaner Vision för Malung-Sälens kommun Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande att växa upp och lära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och utveckla företag. Det rika föreningslivet, en aktiv landsbygdsutveckling och förmågan att arrangera stora evenemang är andra kännetecken. Vi präglas av öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde. Barn och unga är vår prioriterade målgrupp. En kommunal ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare i samhällsbygget, liksom mångfald, entreprenörskap och företagsamhet. Vi är en stark inflyttningskommun med framtidstro. Strategier för Malung-Sälens kommun för att nå målen Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv. Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen. Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa lösningar. Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner. 7

8 Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott ledarskap är vårt kännetecken. Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande. Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen. Prioriterade inriktningsmål för planperioden Hållbar tillväxt Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd region index (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Informationsmått Minst bibehållen nivå Minskande Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Indikatorer Andel nya företag /1000 inv Andel nöjda företagare (Insikt) Bibehållen nivå Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Indikatorer Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % Andel miljöcertifierad skog, % Kvalitet Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, % Andel som erbjudits plats inom förskolan får plats på önskat placeringsdatum, % Väntetid för att få plats på särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Informationsmått Bibehållen nivå <90 dagar Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Indikatorer Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende, % av maxpoäng Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % Bibehållen nivå Bibehållen nivå Bibehållen nivå 8

9 Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Indikatorer Antal barn per personal i förskolan Bibehållen nivå Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Bibehållan nivå Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % Kompetens Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang (index) Antal förbättringsidéer Antal genomförda förbättringar Sjukfrånvaro, % Hälften av idéerna är genomförda Minskande Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Indikatorer Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Demokrati Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (NII) Informationsindex för hemsidan Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Indikatorer Årliga medel för Leaderprojekt, kr Tillgång till kommersiell service och /eller servicepunkter Informationsmått saknas 9

10 Prioriterade åtgärder år 2016 Kommunens finanser Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Minska lönekostnadernas andel av de totala nettokostnaderna för driften och begränsa vikarieförsörjningen. Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Hållbar tillväxt Fortsatt arbeta med kommunplan Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri. Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. Färdigställa en kommunal VA-plan. I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälens kommun. Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Fortsatt arbeta med att miljöcertifiera kommunens skogar enligt modell anpassad för kommunens skogsinnehav. Kvalitet Arbeta med effektivisering av kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy som fokuserar på lokal-,när- och ekologiskt producerade alternativ Arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen, LSS-verksamheten och IFO. Kompetens Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna. Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända. Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. 10

11 Finansiella mål Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Nyckeltal Verksamhetens nettokostnad < 100 % Amortering av lån 2 % per år Lån och borgensåtagande < 95 % av satt limit Kassalikviditet > 80 % Soliditet > 20 % Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar. Nyckeltal Avsättningar enligt finanspolicyn > 5 mkr per år Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Nyckeltal Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden 11

12 Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun Fem år i sammandrag finansiella nyckeltal Fem år i sammandrag 2014* Antal kommuninvånare 31/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktekser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 106,3 100,4 103,8 95,4 95,9 Nettokostnadernas ökning, % 5,6 2,7 6,4 1,1 2 Skatte- och generella statsbidrags ökning % -0,4 2,5 1,4 1,7 5,9 varav Skatteintäkternas ökning, % 1,4 1,6 3,2 3,9 2,6 varav Generella statsbidrags ökning, % -4,2 4,5-2,6-2,8 13,3 Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr 325,9 335,0 271,1 216,2 218,7 Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr -32,7-0,1-18,4 22,4 25,2 Nettoinvesteringar, mkr 41,4 60,7 19,5 85,2 35,8 Skattesats kommunen, kr 22,54 22,54 22,31 22,31 22,31 Koncernen Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr -16,3 18,6 21,2 12,7 37 Eget kapital, mkr * I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi Lån, borgen och skulder Malung-Sälens kommun hade vid ingången av 2015 långfristiga skulder på cirka 326 mkr varav cirka 132 mkr avser bolaget VAMAS, där en revers är upprättad mellan kommunen och bolaget. Kommunens kortfristiga skulder uppgick till cirka 165 mkr vid bokslutet för Malung-Sälens kommun har stora borgensförbindelser med kopplingar till de kommunala bolagen. Inför 2015 hade kommunen en borgensförbindelse på cirka 420 mkr. Kommunfullmäktige tog beslut 2013 om en generell borgensavgift på 0,2 % av nyttjat borgensbelopp. Borgensavgiften började gälla från och med Pensionsskulden (inklusive löneskatt), alltså ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen, har ökat kraftigt de senaste åren på grund av att diskonteringsräntan har sänkts. Vid bokslutet 2014 var skulden uppe i 273,6 mkr inklusive löneskatt. Totalt hade kommunen lån, borgen och skulder vid årsskiftet 2014/2015 på cirka mkr, vilket är cirka 120 tkr per invånare. Kommunen har en limit hos Kommuninvest på 138 tkr per 12

13 invånare, vilket innebär att kommunen har ungefär 18 tkr kvar per invånare eller 180 mkr, innan limiten är nådd. Kommunens skuldsättningsgrad och soliditet har utvecklats negativt under de senaste åren. Kommunens soliditet ligger på cirka 36 % exklusive skogsinnehavet och ca 50% inklusive skogsinnehavet. Strukturella överkostnader Kommunens nettokostnader för samtliga verksamheter ligger betydligt högre än genomsnittet för jämförbara kommungrupper och riket (se diagrammet nedan). Kommunen ligger ca kr högre än riket per invånare, ca kr högre än snittet i Dalarna och ca kr högre än turism- och besöksnäringskommunerna. Det innebär att kommunen har cirka mkr mer i nettokostnader för sina verksamheter än jämförbara kommungrupper och cirka 85 mkr över rikets genomsnitt Kr Källa: koloda Nettokostnadsutveckling per invånare ÅR Malung-Sälens Turism- och besöksnäringskom muner Dalarnas Län I tabellen har uppbokningen 2014 på 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi tagits bort för en bättre jämförelse med kommungrupperna Resultat Malung-Sälens kommun redovisade ett stort negativt resultat för 2014 på 32 mkr. Resultatet berodde bland annat på en uppbokning av sluttäckning av Malungs deponi på 15 mkr. Verksamheterna redovisade ett negativt resultat på ca 27 mkr medan skog och mark redovisade ett positivt resultat på ca 6 mkr. Nedan visas ett diagram på hur kommunens resultat sett ut mellan åren 2010 till Riket 13

14 Tkr Resultat ÅR Skattesats Skattesatsen för år 2015 beslutades till 22,54 %. För år 2016 föreslås en höjning till 23,04 %. Med utgångspunkt från Kommunplan 2025 ska ett omstruktureringsarbete genomföras för att nå ekonomi i balans under mandatperioden. Skattehöjningen görs i kombination med en övergripande handlingsplan för planperioden för att möjliggöra den nödvändiga anpassningen. Anvisningar för driftverksamhet Varje förvaltning får en driftbudget som ska täcka nettokostnaden i verksamheten. Budgetramarna läggs upp för en planperiod för åren Ett underlag arbetas fram från egna prognoser och prognoser främst från Sveriges kommuner och landsting (SKL) om kommunens skatteintäkter och bidrag. Förändringar som beräknas påverka verksamheten beaktas vid framtagande av detta underlag. Utifrån förvaltningens förslag och nämndens prioriteringar fastställer nämnden en planbudget för de närmaste 4 åren. Löneökningar Kostnader för löner (inklusive sociala avgifter) beräknas öka med cirka 3 % för Verksamheterna behöver aktivt arbeta med att utveckla ett mer effektivt arbetssätt för att hantera personalkostnadsökningarna. Tabell 11. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader* 1,027 1,027 1,031 1,035 1,033 1,033 Övrig förbrukning 1,011 1,014 1,016 1,022 1,025 1,026 Prisförändring 1,022 1,023 1,026 1,031 1,030 1,031 *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. SKL, cirkulär 15:15 Kostnadsökningarna för 2016 beräknas bli cirka 3 %, vilket innebär att kommunen kommer att ha en kostnadsökning på cirka 20 mkr för 2016 och mkr per år för åren vid oförändrad verksamhet. Kommunens intäkter beräknas öka med cirka 12 mkr för 2016 och 9-10 mkr per år under Det innebär att kostnadsökningen är högre än intäktsökningarna för de tre kommande åren med cirka 10 mkr per år. Prognosen för 2015 pekar mot ett underskott på mkr, vilket innebär att kommunen kommer att ha ett 14

15 negativt resultat för åren på mkr per år om inga verksamhetsförändringar sker. Kapitalkostnader Kapitaltjänstkostnader är den sammanlagda kostnaden för internräntan och avskrivningar. Internräntan beräknas från SKL:s rekommendationer. För 2015 är internräntan 2,5% och för 2016 rekommenderas 2,4 %. I kommunen görs planenliga avskrivningar utifrån investeringens livslängd. Interna kostnader Beräknas från olika fördelningstal. Faktorer som kan påverka fördelningstalen är hur mycket personal som utnyttjar varje resurs, lokalyta med mera. Kostnaden fördelas sedan med hjälp av dessa fördelningstal. I interna ersättningar ingår gemensam ekonomi, IT, växelpersonal lönesystem, informationsbudget mm. Interna lokalhyror, intern lokalvård och förrådskostnader är andra internkostnader som fördelas ut på förvaltningarna. Vissa internkostnader faktureras via internfakturor, när dessa uppstår mellan förvaltningarna. Arbetsgivaravgift (personalomkostnadspålägg/po) Arbetsgivaravgiften är för ,46 % för anställda under 65 år (från 1 juli) 15,81 % för anställda 65 år och uppåt. Under januari till juni 2016 är den lagstadgade arbetsgivaravgiften 25,46 % för födda 1991 eller senare. Skatter och bidrag Skatteintäkter Skatteintäkterna på det egna underlaget beräknas utifrån skattesatsen 23,04 % /skattekrona och SKL:s prognos över skatteunderlagets utveckling. Beräkningen bygger på kommunens bedömning av den egna befolkningsutvecklingen. Utjämningssystem Kommuner och landsting står för större delen av välfärdstjänsterna. De ansvarar för skolan, sjukvården och olika omsorger. Därför är kommunernas och landstingens utgiftsandel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommuner, mellan landsting och olika delar av landet, liksom förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Det finns därför ett behov av att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, när det gäller både inkomster och strukturella skillnader. Syftet är att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Genom den omfördelning av resurser, som sker i utjämningssystemet, kan mer likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster skapas. Detta är bakgrunden till utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av olika delar. Inkomstutjämning är en utjämning av skatteintäkter mellan kommunerna. Kostnadsutjämning används för strukturellt betingade kostnadsskillnader, det vill säga skillnader som kommunerna inte kan råda över. Utjämning sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt geografiska faktorer. Regleringsbidrag/avgiften motiveras av att staten önskar ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Strukturbidrag inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. LSS-utjämning är för utjämna LSS-kostnader bland kommunerna. Detta regleras sen av en slutavräkning, där man tittar på budgeterade skatteinkomster mot det faktiska utfallet för året. 15

16 Finansiella kostnader och intäkter Finansiella kostnader är till största delen räntekostnader på lån. De senaste åren har den största delen av de finansiella intäkterna kommit från aktieutdelning (7 mkr 2014) och en mindre del från ränteintäkter från bankkonton och kundfodringar. Fördelning av ekonomiska resurser Budgetramarna fördelas från kommunfullmäktige till styrelse och nämnder. Enligt reglemente för kommunstyrelsen är kommunstyrelsen kommunens ledande förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning genom att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, uppfylla uppsyn över nämnder och verksamheter, när detta inte är reglerat på annat vis i lag eller förordning. Kommunstyrelsen uppdras att utöva koncernstyrning över alla verksamheter som kommunen har ett betydande inflytande över, utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och särskilda anvisningar liksom utifrån de villkor som följer av aktiebolagslagen (2005:551). Kommunstyrelsen ansvarar för att löpande rapportera till kommunfullmäktige gällande verksamheternas resultat och ställning, samt att fastställda mål och planer för verksamheterna följs och redovisas åter till fullmäktige. 16

17 Fördelning av ramar för perioden (Med 50 öre skattehöjning) SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Datum: Uppdatering 4 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Befolkningsprognos tkr tkr tkr tkr Skatteintäkter Statligt utjämningsbidrag Summa intäkter Summa fastighetsavgift Summa skatteintäkter, statliga bidrag, fastighetsavgift Budgetramar År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Skogsförvaltningens markexploatering Revision Kommunfullmäktige Valnämnd Kommunstyrelsen KS - Omstruktureringsmedel KS - Sociala investeringsprojekt Kommunkansli Kollektivtrafik + kompletteringstrafik Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) Näringslivsenheten + konsumentvägledning IT-enheten Personalavdelningen Skogsförvaltningen (exkl markexploatering) Service ochteknik Arbetsmarknadsenheten (Mosjön+Fällen) Summa kommunstyrelsen budgetram Byggnadsnämnd Kultur- och Fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljönämnd Räddningsnämnd Överförmyndaren Summa övriga Nettokostnader för driften (tilldelade budgetramar) Netto finansförvaltningen Nettokostnader totalt Resultat exklusive markexploatering Resultat inklusive markexploatering

18 Investeringsplan Övergripande sammanställning Det årliga utrymmet för investeringar för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet i Malung-Sälens kommun ska enligt kommunfullmäktiges finansiella mål motsvara de årliga avskrivningarna. Datum: INVESTERINGSPLAN SAMMANSTÄLLNING FASTIGHETER - SoT : BARN & UTBILDNINGSLOKALER - SoT : SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT : GATA, PARK & BELYSNING - SoT : FRITID - SoT : TVÄTT / STÄD - SoT : MÅLTIDSVERKSAMHETEN - SoT: RÄDDNINGSTJÄNSTEN : KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN: SKOGSFÖRVALTNINGEN : KOMMUNÖVERGRIPANDE : SUMMA: AVGIFTSFINANSIERAT : SERVICE OCH TEKNIK (SoT) FASTIGHET - SoT SUMMA SERVICE OCH TEKNIK: Kommunförrådet Kallförråd Rosengrens Takbyte Årliga medel Åtgärder av lokaler enligt lagkrav, ombyggnation och förbättringar, anpassning hyresgäst, årligt belopp SUMMA: BARN OCH UTBILDNINGSLOKALER - SoT Ungärde skola Ny ventilation, hus B (2 000 tkr) Utemiljö SUMMA: SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT Ombyggnationer och förbättringar av lokaler Vårdhemmet Förbindelse mellan två avdelningar Bompabacken 10 rum anpassning Trygghetslarm Årligt belopp Skålmogården Återvinning ventilation 200 SUMMA: KULTUR- & FRITIDSFÖRVALTNINGENS LOKALER - SoT Ombyggnationer och åtgärder Fritidsanläggningar projektering fritidsanläggningar Åtgärder fritidsanläggningar Fritidsgård Ersättningslokal SUMMA:

19 GATA, PARK OCH BELYSNING - SoT Ombyggnationer och åtgärder Gata Ombyggnation, - egen regi i samarbete med VAMAS, årligt belopp Gång och cykelväg, årligt belopp Park Grönlandsparken Utemiljö Malung-Sälens kommun - årligt belopp Belysning Gatubelysning, - utbyte - årligt belopp SUMMA: TVÄTT / STÄD -SoT Maskiner och utrustning, årliga belopp SUMMA: MÅLTIDSVERKSAMHETEN - SoT Maskiner, inventarier och utrustning, årligt belopp SUMMA: RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsfordon (Utköp av leasad släckbil,) SUMMA: KULTUR- & FRITIDSFÖRVALTNINGEN Cirkulationsplats E45/E16 - utsmyckning SUMMA: KOMMUNÖVERGRIPANDE Övergripande Lokalanpassningar - gemensamma utrymmen, årligt belopp kommunplan 2025 Strukturinvesteringar SUMMA: AVGIFTSFINANSIERAT INDUSTRIFASTIGHETER - SoT Industrihus Anpassning till nya hyresgäster - årligt belopp SUMMA: SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR : AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR : SUMMA INVESTERINGAR : INTECKNAT FRÅN 2014 : AVSKRIVNINGAR : INVESTERINGSRAM : DIFF / ATT JUSTERA :

20 För att få en bättre överblick över hur långsiktigt viktiga satsningar ska kunna rymmas i befintliga investeringsplaner illustrerar nedanstående tabell det återstående investeringsutrymme som med nuvarande ekonomiska förutsättningar finns tillgängliga. Det totala utrymmet de kommande 10 åren är cirka 290 mkr. INVESTERINGSPLAN (Tkr) ÅR (per år) TOTAL INVESTERING INVESTERINGSRAM ÅRLIGA SATSNINGAR KVAR ATT INVESTERA: