Innehåll NYCKELTAL...2 ÅRET VD HAR ORDET...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Organisation, IT-frågor och personal...6. Utlåning...8. Upplåning...

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G

2

3 Innehåll NYCKELTAL...2 ÅRET VD HAR ORDET...4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation, IT-frågor och personal...6 Utlåning...8 Upplåning...11 Riskhantering, kapitaltäckning och rating...14 Finansiell kommentar...18 Känslighetsanalys...19 RESULTATRÄKNING...20 BALANSRÄKNING...21 REDOVISNINGSPRINCIPER...22 NOTER...24 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION...38 REVISIONSBERÄTTELSE...39 STYRELSE, REVISORER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE...40 FEM ÅR I SAMMANDRAG...42 FAKTA OM BOLAGET, ADRESSER...44 Kommande ekonomisk information: Delårsrapport för sex månader, 24 augusti

4 NYCKELTAL Nyckeltal Resultat före kreditförluster, mkr Kreditförluster, mkr Rörelseresultat, mkr Balansomslutning, årsmedeltal, mkr Eget kapital, mkr Räntabilitet på eget kapital, % 10,1 13,3 12,0 10,2 8,7 I/K-tal före kreditförluster 4,74 5,01 4,18 4,37 6,25 I/K-tal efter kreditförluster 1,62 2,46 2,77 2,25 3,15 Räntemarginal, % 0,85 0,95 0,86 0,83 0,85 Kreditförlustnivå, % 0,56 0,34 0,19 0,29 0,21 Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, % 1,8 1,2 1,4 1,4 1,4 Kapitaltäckningsgrad, % 12,9 14,1 15,3 14,0 13,1 Primärkapitalrelation, % 9,6 10,9 12,8 12,8 12,7 Avkastning på totalt kapital, % 0,52 0,96 0,99 0,80 0,92 Medelantal anställda DEFINITIONER AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL. Rörelseresultat före skatt i relation till genomsnittlig balansomslutning. I/K-TAL. Summa intäkter i förhållande till summa kostnader. I/K-talet beräknas före och efter kreditförluster inkl värdeförändring av övertagen egendom. KAPITALBAS. Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt kapital avses eget kapital minus goodwill samt i moderbolaget 72% ( %) av obeskattade reserver. Som supplementärt kapital räknas förlagslån med viss reduktion då den återstående löptiden understiger fem år. Denna del av det supplementära kapitalet får ej överstiga 50% av det primära kapitalet. För täckande av kapitalkrav på marknadsrisker får förlagslån med ursprunglig löptid på minst två år inkluderas i kapitalbasen. KAPITALTÄCKNING. Kapitaltäckningen eller kapitaltäckningsgraden utgör kapitalbasen i förhållande till riskvägd volym. Kapitaltäckningen ska enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag uppgå till minst 8%. KREDITFÖRLUSTNIVÅ. Kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i förhållande till ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier. LÖNSAMHET. Se Räntabilitet på eget kapital. OREGLERAD FORDRAN. Fordran för vilken ränta, amortering eller övertrassering är förfallen till betalning sedan mer än 60 dagar. OSÄKER FORDRAN. Fordran som är oreglerad, eller för vilken andra omständigheter medför osäkerhet om dess värde, och för vilken säkerhetens värde inte med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och upplupen ränta. Med osäker fordran netto menas osäker fordran med avdrag för reserv för befarad kreditförlust. OSÄKRA FORDRINGAR, ANDEL. Osäkra fordringar netto i förhållande till total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker). PRIMÄRKAPITALRELATION. Primärkapital i förhållande till riskvägd volym (se Kapitalbas och Riskvägd volym.) PROBLEMKREDITER. Summan av osäkra fordringar netto och räntenedsatta fordringar. RESERVERINGSGRAD FÖR OSÄKRA FORDRINGAR. Reserv för befarade kreditförluster i relation till osäkra fordringar brutto. RISKVÄGD VOLYM. Den riskvägda volymen bestäms genom att tillgångarna och posterna utanför balansräkningen, enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, placeras i olika riskklasser. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0%, 20%, 50% eller 100%. RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL. Periodens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt i relation till genomsnittligt eget kapital justerat för nyemission, utdelning samt inklusive minoritetsandel. RÄNTEMARGINAL. Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medelräntan på samtliga skulder. RÄNTENEDSATT FORDRAN. Fordran för vilken räntan satts ned i förhållande till marknadsmässig ränta. 2 STADSHYPOTEK

5 ÅRET 1998 Året 1998 Väsentliga händelser Integrationen med Handelsbanken är i det närmaste helt genomförd. Stadshypotekslånet är nu fullt ut etablerat som kontorsprodukt i Handelsbanken. Stadshypotek Fastigheter har avyttrats och Stadshypoteks innehav av övertagen egendom har därmed så gott som helt upphört. Samtliga rörelsefastigheter har avyttrats, varav den sista i januari Därmed är Stadshypotek med sitt dotterbolag Handelsbanken Hypotek ett helt renodlat hypoteksinstitut. Stadshypoteks upplåningsfunktion har sammanförts med Handelsbankens Centrala finansavdelning för att möjliggöra en samlad finansiering för hela koncernen. En ny låneprodukt har lanserats: Stadshypotekslån med Räntetak. Produkten förenar det ränterörliga lånets fördelar med ett skydd mot en kraftig ränteuppgång. I mars 1999 höjde ratinginstitutet Moody s kreditbetyget för Stadshypotek till Aa3 från tidigare A1 med hänvisning till bl a den framgångsrika integrationen. STADSHYPOTEK 3

6 VD HAR ORDET VD har ordet Ett integrationsarbete av den omfattning som förvärvet av Stadshypotek innebar kan inte överblickas blott efter ett år, det är för kort var det andra året för Stadshypotek som dotterbolag till Handelsbanken och det kan därför nu vara på sin plats med några reflektioner och tillbakablickar. Att integrera verksamheter, liksom all förändring, bygger på fyra grundstenar: en klar och tydlig idé, en uppfattning om vart man vill komma att denna grundsyn kommuniceras, så alla vet var målet ligger och är överens om vägen dit att varje steg i genomförandet är konsistent med den grundläggande idén och genomförs med kraft i ett högt tempo kontinuerlig uppföljning och korrigeringar. Idén Grunden var att Stadshypotekslånet skulle bli en lika självklar tjänst på bankens kontor som vilken annan del i sortimentet som helst. Av det följer att kund- och kreditansvar, marknadsföring och allt praktiskt arbete i övrigt hanteras i sin helhet på bankens kontor. Förankring För att förstå grundidén måste man förstå Handelsbanken. Stora insatser gjordes därför omgående efter förvärvet i slutet av februari 1997 för att ge de drygt 900 medarbetarna i Stadshypotek kunskap om Handelsbankens mål och medel. Härvid gavs också rikliga tillfällen till det informella kontaktskapande som är så betydelsefullt i sammanhang som dessa. Efter en modell som framgångsrikt prövades vid Handelsbankens förvärv av Skånska Banken , tillsattes en central fusionsledning med Stadshypoteks VD som ordförande, och i övrigt bestående av ett antal centrala funktionschefer, representanter från Stadshypoteks och Handelsbankens regionorganisationer samt Stadhypotekslånet skulle bli lika självklart på Handelsbankens kontor som vilken annan del i sortimentet som helst. fackliga företrädare. Efter ett drygt år var de flesta frågor placerade i den ordinarie organisationen och på fackets initiativ upplöstes gruppen. Genomförande En helt avgörande fråga gällde hur kunderna i möjligaste mån skulle hållas opåverkade av störningar från integrationsarbetet. Detta var särskilt angeläget mot bakgrund av den anstormning vi förväntade oss från konkurrenterna. Svaret var enkelt. Vi kunde helt enkelt inte tillåta några störningar. I varje läge skulle kunderna kunna nå Stadshypotek genom telefon, brev och besök i den omfattning de sedan tidigare vant sig vid. Att dessa kontakter gradvis svängde från tidigare Stadshypotekskontor till kontor i Handelsbanken var ju sedan ingen nackdel för någon. Det var ju själva poängen. En annan stötesten gällde den administrativa övergången från 20 regioner till Handelsbankens sju regionbanker. Det skedde genom en övergångslösning benämnd Hypoteksstöd. Varje regionbank samlade ihop de befintliga Stadshypoteksregionerna till ett sådant hypoteksstöd i anslutning till sitt regionhuvudkontor. Vartefter dess funktioner införlivades med ordinarie rutiner på Handelsbankens kontor och regionhuvudkontor, upplöstes dessa stöd. Övergången av ansvar för kunder och administration kunde genomföras smidigt tack vare ett stort engagemang och en helhjärtad satsning från Handelsbankens regionbanker och kontor. Ett decentraliserat utförande ger ibland lokala avvikelser, men det är inte ovanligt i Handelsbanken. Detta arbetssätt ledde också till en snabb och naturlig assimilering av medarbetare i Stadshypotek i bankens kontorsrörelse. Flera tidigare stadshypotekare är nu chefer på några av bankens största kontor och ett antal ingår också i regionbankernas ledningsgrupper. 4 STADSHYPOTEK

7 VD HAR ORDET Uppföljning Utvärderingen av integrationsarbetets inriktning kom tidigt att peka i en för Handelsbanken överraskande men för de tidigare medarbetarna i Stadshypotek inte oväntad riktning. Det visade sig ligga betydligt större värden i Stadshypoteks utformning av sina rutiner och Det visade sig ligga betydligt större värden i Stadshypoteks utformning av sina rutiner och kontaktvägar med kunder än vad som förutsetts. kontaktvägar med kunder än vad som förutsetts. Det genomgående inslaget av enkelhet och kundens eget val av löptid, amorteringstakt etc i hemmets lugna vrå med svarspost tillbaka innebär en betydande avlastning både för kunden och bankkontoret. Volymutvecklingen har hela tiden i stort följt förvärvskalkylens antaganden med ett betydande undantag. Det för hela förvärvet så viktiga privatsegmentet har minskat i betydligt lägre omfattning än väntat. Det tog ett drygt år, fram till april 1998, att få volymminskningen att praktiskt taget upphöra och sedan augusti har volymen vuxit månad för månad. Det var inte bara ett trendbrott sedan förvärvet. Även för gamla Stadshypotek var detta något som inte inträffat sedan tidigt 90-tal. Volymnedgången ligger främst inom den kommunala bostadssektorn. I många fall var den samlade Handelsbankskoncernen här närmast överrepresenterad och dessutom till låga marginaler. Inom kategorin övriga fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar har vi också noterat volymminskningar. I det senare fallet bl a beroende på obeståndssituationer. Av företagssidans samlade volymtapp har en inte obetydlig del gått till Handelsbanken i samband med omläggningar av lån. Sammantaget finns inget i volymutvecklingen som överraskat negativt i förhållande till förvärvskalkylen. Av Stadshypotekskoncernens vid förvärvet ca medarbetare återstår idag drygt 40 anställda i Stadshypotek AB. Drygt 480 ingick i Stadshypotek Fastigheter som nu i form av Fastighets AB Balder är ett börsnoterat fastighetsbolag. Strax över 110 medarbetare fanns i Stadshypotek Bank, som nu under god lönsamhet driver sin rörelse i nära samverkan med bankens kontor som ett dotterbolag direkt under Handelsbanken. Av moderbolagets dåvarande ca 600 medarbetare i regionrörelsen har alla övergått till bankens kontorsrörelse. Av huvudkontorets tidigare 200 medarbetare är efter placering på motsvarande enheter på bankens centrala funktioner ovannämnda drygt 40 kvar. Härtill kommer 16 medarbetare i dotterbolaget Handelsbanken Hypotek. Vi är således strax under 60 i hela Stadshypotekskoncernen. Förvärvskalkylen innehöll ett antagande om kostnadsbesparingar i moderbolaget inkl Stadshypotek Bank på 700 mkr årsvis efter fem år. Efter två år har kostnadsmasssan reducerats med ca 400 mkr. En klar och tydlig plan finns för att fram till 2001 spara resterande 300 mkr. Att förvärvet efter två år framstår som en entydig framgång innebär inte att resan varit problemfri. Det har funnits stunder då många behövt göra sitt allra yttersta för att det skulle gå vägen. Jag vill på detta sätt framföra mitt stora och varma tack till alla chefer och medarbetare i Handelsbankskoncernen, vilket givetvis också inkluderar de många från Stadshypotek. Många utmaningar väntar även framledes men något av den här omfattningen får vi inte uppleva ofta. Stockholm i mars 1999 MICHAEL ZELL Verkställande direktör STADSHYPOTEK 5

8 Organisation, IT-frågor och personal Stadshypotek är ett publikt aktiebolag med tillstånd att driva verksamhet enligt lagen om finansieringsverksamhet. Verksamheten är inriktad på finansiering främst av bostäder samt kontors- och affärshus. Bolaget hade tidigare ett spritt ägande men är sedan 26 februari 1997 ett helägt dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB (publ). KONCERNSTRUKTUR Stadshypotekskoncernen utgör en underkoncern inom Handelsbankskoncernen för dess hypoteksverksamhet. Stadshypotek AB är moderbolag i denna underkoncern med Handelsbanken Hypotek AB som enda rörelsedrivande dotterbolag. Detta bolag är inte helägt. Vid Handelsbankens förvärv av Stadshypotek erbjöds dess aktieägare nyemitterade preferensaktier i Handelsbanken Hypotek AB som ett alternativ till kontant likvid. Preferensaktierna är börsnoterade och det samlade innehavet i dessa utgör en minoritetsandel på ca 5% av kapitalet och 0,5% av rösterna. I samband med Handelsbankens förvärv av Stadshypotek kom drygt 1 miljon A-aktier (0,84% av alla aktier) att bli föremål för tvångsinlösen. Tvångsinlösenförfarandet avslutades genom skiljedom i oktober 1998, genom vilken lösenbeloppet fastställdes till 190 kr per aktie, d v s samma belopp som Handelsbanken erbjöd aktieägarna i samband med förvärvet Skiljedomen har vunnit laga kraft och lösenbeloppet jämte ränta har utbetalats av banken. Den 31 mars 1998 avyttrades dotterbolagen Stadshypotek Fastigheter Holding AB och Systempartner AB till det av Handelsbanken helägda Fastighets AB Balder. Handelsbanken har under andra kvartalet 1998 delat ut aktierna i Fastighets AB Balder till sina aktieägare. Stadshypotek Fastigheter Holding AB ägde och förvaltade så gott som samtliga de pantfastigheter som Stadshypotek övertagit för skyddande av fordran. Fastigheterna hade ett bokfört värde om ca 6 mdkr. Systempartner AB ägde 15 av Stadshypoteks 16 regionala rörelsefastigheter. Efter avyttringen av Stadshypotek Holding AB och Systempartner AB återstår endast övertagna pantfastigheter med ett bokfört värde på 14 mkr i 5 objekt och en rörelsefastighet i centrala Stockholm. Rörelsefastigheten har avyttrats i januari Redan under 1997 försåldes Stadshypotek Bank AB till Handelsbanken. Bolaget driver under oförändrat namn sin rörelse i nära samverkan med Handelsbankens kontor. Stadshypotekskoncernen omfattar efter dessa förändringar endast moderbolaget Stadshypotek AB och dotterbolaget Handelsbanken Hypotek AB och är därmed ett renodlat hypoteksinstitut. I årsredovisningen används beteckningen Stadshypotek när koncernen som helhet avses eller eljest i sammanhang där det inte är av vikt att precisera en bestämd juridisk person. Beteckningen Stadshypotek AB avser alltid den juridiska personen, d v s moderbolaget i koncernen. ORGANISATORISK SAMORDNING MED HANDELSBANKEN Efter Handelsbankens förvärv 1997 inleddes en organisatorisk samordning med Handelsbanken. Anställda inom Stadshypoteks regionrörelse inordnades organisatoriskt med bankens sju svenska regionbanker. Personal vid de tidigare Stadshypotekskontoren överflyttades successivt till Handelsbankens kontorsrörelse. Den organisatoriska samordningen har fortsatt under I juni 1998 sammanfördes Stadshypoteks upplåningsfunktion med Handelsbankens Centrala finansavdelning. Samordningen ska bidra till ett effektivare utnyttjande av Handelsbankskoncernens likviditet samt möjliggöra en samlad finansiering för hela koncernen. Under 1998 har även samordningen av vissa av Stadshypoteks huvudkontorsfunktioner med Handelsbankens centrala avdelningar fortsatt. Syftet med de förändringar som genomförts har varit att integrera hypoteksverksamheten med bankens övriga verksamhet. Integrationen med Handelsbanken är i det närmaste helt genomförd. Efter genomförda förändringar kvarstår i Stadshypotek endast funktioner som är viktiga för bolagets ledning och kontroll. IT-FRÅGOR Under året har ett intensivt arbete pågått för att anpassa Stadshypoteks utlåningssystem till den decentraliserade och kundorienterade affärsverksamheten vid de närmare 500 Handelsbankskontoren. Initialt inriktades arbetet på att göra det möjligt för kontoren att ta hand om kunderna vid villkorsändringar och nyutlåning. Nästa steg var att skapa underlag för kontorens uppföljning och lönsamhetsbedömningar. Det återstår dock ännu arbete med att integrera utlåningssystemets obestånds-, utbetalnings- och valvsfunktioner samt metoder för systemutveckling och systemdokumentation innan Handelsbankskoncernen har uppnått fulla synergieffekter. Genom att byta till Handelsbankens nätverk för kommunikation och utdataproduktion har såväl kommunikations- som tryckkostnader kunnat sänkas. Ytterligare rationaliseringseffekter kommer att kunna uppnås genom att överföra datadriften från extern leverantör till Handelsbanken. Detta kommer dock inte att kunna genomföras förrän efter år MILLENNIESKIFTET Stadshypotek ingår som en del i Handelsbankens år 2000-projekt. Detta syftar till att säkerställa att koncernen kan gå in i 2000-talet med full funktionalitet. Detta innebär att alla datasystem och all teknisk utrustning ska fungera på samma sätt efter som före millennieskiftet och att alla relationer med omvärlden ska fortgå oförändrade. Detta omfattar också att år 2000 ska hanteras som skottår. 6 STADSHYPOTEK

9 Delprojektet avseende Stadshypotek startade 1997 och har använt samma testmetodik som Handelsbankskoncernen, vilket i hög grad har underlättat anpassningsarbetet och testerna inför millennieskiftet. Projektet omfattar centrala datasystem liksom persondatorer och s k inbäddade system. I projektet ingår också beredskapsplanering för den händelse att oförutsedda interna och externa störningar trots alla förberedelser ändå skulle uppstå, t ex externa störningar som på något sätt påverkar koncernen. Arbetet i projektet följs fortlöpande av Stadshypoteks ledning och styrelse, av interna och externa revisorer samt av Finansinspektionen. I slutet av december 1998 var samtliga Stadshypoteks applikationssystem analyserade, anpassade, testade och satta i produktion. Anpassningarna av tekniska plattformar, PC-system och inbäddade system fortgår planenligt. Under första halvåret 1999 planeras kompletterande tester av samband mellan olika system inom koncernen samt av externa samband. Avsikten är att inga externa samband ska ändras, d v s att inga externa motparter ska märka någon skillnad då det gäller från koncernen mottagna data. Inga speciella svårigheter har uppstått i anpassningsarbetet och tidsplanerna följs. Samtliga anpassningsåtgärder inom koncernen ska vara genomförda senast den 30 juni PERSONAL I enlighet med de principer som tillämpas vid upprättandet av koncernens rörelseresultat har medelantalet anställda beräknats som om koncernen per 31 december funnits under hela året (se Redovisningsprinciper, sid 22). Beräknat på detta sätt uppgick medelantalet anställda i Stadshypotekskoncernen 1998, omräknat till heltidsbefattningar, till 116 personer (1 340). Jämfört med 1997 Medelantal anställda, uttryckt i heltidsbefattningar Stadshypotek AB Handelsbanken Hypotek Fastighetsbolag, exklusive hotell ingår ej* 106 Hotelldrift ingår ej* * Bolaget avyttrat 1998 innebar detta en minskning med heltidsbefattningar. Av dessa var 478 personer anställda inom det avyttrade dotterbolaget Stadshypotek Fastigheter. Huvuddelen av resterande personalminskning utgjordes av anställda inom Stadshypoteks regionrörelse som 1998 fått sin anställning i Handelsbanken. En ytterligare förklaring till minskningen av antalet heltidsbefattningar 1998 jämfört med 1997 är den reduktion som under 1998 genomförts av bemanningen inom Stadshypoteks huvudkontorsfunktioner. Vid utgången av 1998 uppgick denna bemanning till 98 personer. I januari 1999 kvarstod 44 personer med fast anställning i Stadshypotek AB. Av personalen i koncernen var 47% (54) kvinnor och 53% (46) män. STYRELSE Vid ordinarie bolagsstämma den 27 april 1998 valdes chefen för Handelsbankens Centrala kreditavdelning, Lennart Francke, till ny styrelseledamot. I augusti 1998 trädde styrelsens ordförande Arne Mårtensson tillbaka från sitt uppdrag. Till ny styrelseordförande utsågs styrelseledamoten och chefen för Handelsbankens Regionbank Mellansverige, Curt Källströmer. I april 1998 lämnade tidigare arbetstagarledamöterna sina uppdrag. Till ny arbetstagarledamot har Finansförbundet utsett Merja Svedberg, tjänsteman vid Stadshypoteks kreditavdelning. En förteckning över styrelsens ledamöter finns på sid 40. Upplysningar om vissa anställningsvillkor för ledande befattningshavare och om lån till styrelseledamöter och ledande befattningshavare lämnas i not 7 (sid 25). REVISORER Vid ordinarie bolagsstämma den 27 april 1998 utsågs Öhrlings Coopers & Lybrand AB till revisorer i Stadshypotek AB med auktoriserade revisorn Håkan Zadler som huvudansvarig för revisionen. Auktoriserade revisorn Peter Markborn, Arthur Andersen AB, är av Finansinspektionen förordnad revisor i bolaget. STADSHYPOTEK 7

10 Utlåning STADSHYPOTEKSLÅNET I HANDELSBANKEN Fastighetsfinansiering inom Handelsbankskoncernen sker i huvudsak i Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotek AB. Med hänsyn till Stadshypoteks starka varumärke och den uppskattning som produktutformningen rönt bland kunderna har det varit naturligt att låta Stadshypotekslånet bli Handelsbankens huvudprodukt vad gäller koncernens hypoteksutlåning. Utlåningen sker genom Handelsbankens kontorsnät. Genom den decentralisering som tillämpas har kontoren ett delegerat ansvar för marknadsföring, kundkontakter, prissättning och hantering av samtliga hypotekskrediter oavsett om de ligger i Stadshypotek eller Handelsbanken Hypotek. Handelsbanken agerar som ombud för de båda hypoteksbolagen med ansvar för att kreditprövning och pantvärdering sker enligt de riktlinjer som beslutats av de båda hypoteksbolagens styrelser. Även om Stadshypotekslånet är huvudprodukten kan bankkontoren lägga upp nya lån i Handelsbanken Hypotek. Bland annat lämnar Handelsbanken Hypotek sedan januari 1999 hypotekslån i EUR. MARKNADEN UNDER 1998 Bostadsmarknaden har även 1998 präglats av låg tillväxt. Detta avspeglas i bostadsinstitutens utlåning till allmänheten, vilken under 1998 endast ökade med 9 mdkr. Vid årets utgång uppgick denna utlåning till mdkr. Huvudorsaken till den låga tillväxten för hypotekskrediter är den fortsatt låga nyproduktionen av bostäder. Under 1998 färdigställdes nästan bostäder, varav drygt småhus. I likhet med föregående år sker denna nyproduktion i storstäderna och i högskoleoch universitetsorter. Nyproduktionen av kontors- och affärshus har under 1998 varit låg. Av bostadsinstitutens totala ökning av utlåningen svarade hushållssektorn för en ökning med 30 mdkr, medan utlåningen till företagssektorn minskade med 21 mdkr. Ökningen av utlåningen till hushållssektorn förklaras i huvudsak av att omsättningen på andrahandsmarknaden för småhus och bostadsrätter varit oförändrat hög. En bidragande orsak till detta har varit ett mycket gynnsamt ränteläge, vilket lockat många hushåll att skaffa annan bostad. Minskningen av bostadsinstitutens utlåning till företag förklaras till en del av en fortsatt hög benägenhet hos företagen att återbetala sina lån. Då bankernas utlåning till företagssektorn samtidigt kraftigt ökat under 1998, är det troligt att denna ökning delvis motsvaras av lån som överflyttats från instituten till bankerna. STADSHYPOTEKS UTLÅNING Inriktningen med Stadshypotekslånet som huvudprodukt har inneburit att lån successivt överflyttas från Handelsbanken Hypotek AB till Stadshypotek AB. Av denna anledning bör utlåningen från de två hypoteksbolagen inom Stadshypotekskoncernen betraktas ur koncernperspektiv. Stadshypotekskoncernen redovisar vid utgången av 1998 en utlåning till allmänheten på 326,5 mdkr, vilket motsvarar 32% av bostadsinstitutens samlade utlåning till allmänheten. Av Stadshypotekskoncernens totala volymminskning 1998 med 22,2 mdkr svarade företagsmarknaden för hela minskningen. En volymminskning på privatmarknadssidan som pågått sedan tidigt 90-tal tycks ha brutits under Från augusti 1998 har privatmarknadsutlåningen ökat varje månad. Denna utveckling är ett resultat av det arbete som lagts ned på att integrera Stadshypoteks utlåningsverksamhet med Handelsbankens kontorsrörelse. Viktiga inslag i detta arbete har varit att effektivisera kontorsrörelsens hanteringsrutiner och därvid skapa förutsättningar för kontoren att befästa befintliga kundrelationer och utveckla nya affärskontakter. Minskningen av Stadshypotekskoncernens utlåning till företagsmarknaden följer i stort sett den utveckling som kunnat avläsas för bostadsinstituten i övrigt under Stadshypoteks volymminskning på 22,2 mdkr hänför sig huvudsakligen till utlåning lämnad till kommuner, kommunala bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. Volymminskningen är till del betingad av en hög benägenhet hos låntagarna att lösa sina lån. En del av detta volymtapp förklaras av att lån överflyttats till Handelsbanken, vars företagsutlåning ökat under Stadshypotekskoncernens volymminskning inom företagsmarknaden avser till stor del låntagarkategorier med en låg räntemarginal. Fördelningen mellan olika låntagare på företagsmarknaden per 31 december 1998 och 1997 redovisas i vidstående tabell. Stadshypotek AB har historiskt haft en betydande övervikt av företagsutlåning. Genom samgåendet med Handelsbanken Hypotek AB och volymutvecklingen under 1997 skedde en förskjutning mot privatmarknadsutlåning. Denna utveckling har fortsatt under Per 31 december 1998 utgör privatmarknaden 47,6% (44,6) och företagsmarknaden 52,4% (55,4). Eftersom marginalerna i privatmarknaden är högre och kreditförlustnivån lägre jämfört med företagsmarknaden, påverkar denna förskjutning Stadshypotek i positiv riktning. Stadshypotekskoncernens marknadsandel bland bostadsinstituten var vid utgången av 1998 på privatmarknaden 29% och företagsmarknaden 36%. Utvecklingen mot allt lägre marknadsräntor har varit påtaglig under Sålunda har utlåningsräntan för 8 STADSHYPOTEK

11 Låneportföljen Stadshypotekskoncernen 31 december Belopp i mdkr Förändring Småhus 145,3 146,1 0,8 Bostadsrätter 10,1 9,3 0,8 Privatmarknad 155,4 155,4 0 Flerbostadshus 146,4 167,5 21,1 Kontors- och affärshus 24,7 25,8 1,1 Företagsmarknad 171,1 193,3 22,2 Totalt 326,5 348,7 22,2 Låntagare på företagsmarknaden 31 december Ränta Stadshypotekslån % 9,0 8,5 8,0 7,5 6,5 6,0 5,0 5-årsränta Rörlig ränta Låne- Andel Låne- Andel Belopp i mdkr volym % volym % Kommuner, kommunala bostadsföretag 33 19, ,8 Bostadsrättsföreningar 55 32, ,1 Privata fastighetsbolag m fl 66 38, ,6 Enskilda fastighetsägare 17 9, , , ,0 villalån med rörlig ränta under 1998 fallit med 0,95 procentenheter till 4,85%, medan utlåningsräntan för villalån med 5 års löptid fallit med 1,5 procentenheter till 5,65%. Skillnaden mellan den rörliga räntan och femårsräntan har därvid successivt minskat under 1998 och var vid utgången av ,8 procentenheter. Trots den historiskt sett mycket låga femårsräntan valde 1998 var fjärde låntagare inom privatmarknaden i Stadshypotek AB rörlig ränta vid villkorsändring eller vid upptagandet av ny kredit. Samma tendens kan avläsas inom företagsmarknaden. Detta kan ses som ett uttryck för dessa kunders förväntan om fortsatt låga eller till och med sjunkande räntor. De låntagare som valt att binda sina lån har till stor del valt bindningstider mellan 3 och 10 år. Låntagarnas val av bindningstider har sammantaget inneburit att den genomsnittliga bindningstiden för utlåningen till allmänheten ökat från 1,8 år 1997 till 2,0 år Under året har Stadshypotek lanserat en ny låneprodukt Stadshypotekslånet med Räntetak. Lånet är femårigt och är konstruerat så att räntan på lånet följer med ner om den rörliga räntan går ner. Om den rörliga räntan går upp, behöver låntagaren aldrig betala mer än det i förväg fastställda räntetaket. Låntagaren är således alltid försäkrad mot framtida kraftiga räntehöjningar. Att på detta sätt erbjuda kunderna nya och attraktiva låneprodukter är en väg att behålla gamla kunder och attrahera nya på en så gott som stillastående marknad Även om nyproduktionen av bostäder förväntas öka till enheter under 1999, varav småhus, kommer merparten av konkurrensen bolåneinstituten emellan att gälla den befintliga kreditstocken. Stadshypoteks organisation och kapitalsituation är dimensionerad för att hantera en viss volym fastighetsrelaterade bottenlån. Stadshypotek har även rätt att genom utfärdande av betalningsgaranti underlätta kreditgivning av det slag bolaget bedriver. Som en följd av integrationen av Stadshypotek i Handelsbankskoncernen har som nämnts ovan en del av koncernens fastighetslån för längre eller kortare tid övergått till eller lagts upp i Handelsbanken. Handelsbanken önskar successivt överföra denna del av sin belåning mot säkerhet av fastighet till Stadshypotek. Mot denna bakgrund har Stadshypotek AB påtagit sig kreditrisk genom att utfärda en betalningsgaranti till förmån för Handelsbanken avseende vissa sådana fastighetskrediter i bankens låneportfölj som Stadshypotek AB självt kunnat bevilja. KREDITFÖRLUSTER En fortsatt gynnsam konjunktur- och ränteutveckling har haft en positiv inverkan på låntagarnas återbetalningsförmåga. Under 1998 minskade de samlade kreditförlusterna konstaterade och befarade förluster på lånefordringar samt realiserade och orealiserade värdeförändringar på övertagen egendom med 392 mkr eller 34%. Liksom de senaste åren är det krediter med säkerhet i under åren 1987 eller senare nybyggda fastigheter som svarar för merparten av kreditförlusterna. Nedtrappningen av räntebidrag som inte kompenseras av högre hyror och avgifter är huvudorsaken till förlusterna. De totala kreditförlusterna uppgick till 759 mkr (1 151), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,21% (0,29) av den totala utlåningsvolymen. Kreditförlustnivån var under året starkt fallande och uppgick fjärde kvartalet till 0,11%. I de totala kreditförlusterna ingick STADSHYPOTEK 9

12 F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE konstaterade och befarade kreditförluster för flerbostadshus med 752 mkr (895), varav bostadsrättsföreningar svarade för 331 mkr (459). Den största kreditförlusten under året avseende en enstaka kund eller kundgrupp uppgick till 34 mkr (39). På 17 (21) engagemang uppkom förluster om 10 mkr eller däröver och sammanlagt uppgick dessa till 245 mkr (388). I 11 (11) av fallen rörde det sig om reserveringar för befarade förluster på krediter till bostadsrättsföreningar. PROBLEMKREDITER Per den 31 december 1998 uppgick Stadshypoteks osäkra fordringar före avdrag för reserv för befarade kreditförluster till mkr (6 817). Efter avdrag för reserv för befarade kreditförluster uppgick dessa till mkr (4 975). Av de osäkra fordringarna är mkr (2 806) oreglerade samt mkr (4 011) sådana krediter för vilka låntagarna betalar ränta och amorteringar, men som till följd av låntagarnas betalningsförmåga och osäkerhet om säkerhetens värde bedöms som osäkra. Härutöver finns oreglerade fordringar på mkr (1 687), för vilka dock säkerheterna bedöms så goda att ränta intäktsförts. Utöver osäkra fordringar ingick i problemkrediter även räntenedsatta krediter där räntan satts ned i förhållande till marknadsmässig ränta. Dessa krediter uppgick per 31 december 1998 till 101 mkr (106). Efter avdrag för reserv för befarade kreditförluster uppgick problemkrediterna per 31 december 1998 till mkr (5 081). Se not 17 samt för definition avseende problemkrediter m m sid 23, Kreditförluster. ÖVERTAGEN EGENDOM Fram till Handelsbankens förvärv av Stadshypotek AB övertog bolaget, som ett led i sin kreditriskhantering, vanligtvis egendom för skyddande av fordran. Därefter har inriktningen varit att inte ta in nya objekt samt avyttra befintligt bestånd. Under 1997 minskade antalet objekt från 347 till 227 med ett bokfört värde på mkr vid 1997 års utgång. Vid utgången av 1998 kvarstår endast ett innehav av 5 objekt, varav en andel i bostadsrättsförening, till ett bokfört värde av 14 mkr. Uppgifter om detta innehav lämnas i not 36. Totalt har försäljningarna av övertagen egendom under 1998 givit upphov till en realisationsförlust på 19 mkr. Erhållen avkastning på de kvarvarande objekten motsvarar en direktavkastning på 9,0% (6,4). Den kvarvarande egendomen har genomgått särskild värdering. Tillämpade värderingsprinciper framgår av Redovisningsprinciper (sid 22). 10 STADSHYPOTEK

13 Upplåning UPPLÅNING Under 1997 samordnades finansavdelningarna i Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotek AB till en gemensam enhet. I samband härmed upphörde Handelsbanken Hypotek AB att emittera obligationer i eget namn, vilket innebär att huvuddelen av all upplåning i Handelsbanken Hypotek AB sker genom internlån från Stadshypotek AB eller Handelsbanken. Vid utgången av 1998 uppgick Stadshypotek AB:s vidareutlåning till 48 mdkr, vilket motsvarar 54% av dotterbolagets totala upplåning. Sedan 1997 sker normalt all utlandsupplåning för hypoteksverksamheten i Handelsbankens namn. Efter Handelsbankens förvärv av Stadshypotek fanns inte längre något behov inom banken att investera överskottslikviditet i externa värdepapper. I stället har detta överskott delvis använts för refinansiering av Stadshypotekskoncernen. I syfte att uppnå en effektiv finansförvaltning har det varit naturligt att ytterligare samordna hela Handelsbankskoncernens verksamhet. Sålunda har under 1998 Stadshypoteks finansavdelning sammanförts med Handelsbankens Centrala finansavdelning. Härigenom har även möjligheterna förbättrats för hypoteksverksamheten att utnyttja alla de upplåningsprodukter inom och utom Sverige som står Handelsbankskoncernen till buds. UPPLÅNING GENOM STADSHYPOTEKSKASSAN All nyupplåning genom Stadshypotekskassan har upphört. Den utestående skulden i Stadshypotekskassan har därmed fortsatt att minska i snabb takt. Vid utgången av 1998 kvarstod 54,1 mdkr (88,2) av denna skuld. UPPLÅNINGSINSTRUMENT Stadshypotekskoncernens upplåning sker huvudsakligen på den svenska penning- och kapitalmarknaden och genom finansiering i Handelsbanken. Obligationsupplåningen utgör koncernens huvudfinansieringskälla. Försäljningen av obligationer sker i eget namn och i första hand inom ramen för ett system med s k benchmarklån avsedda för den institutionella marknaden. Detta betyder att emissionerna koncentreras till ett litet antal obligationslån där varje låns slutförfallodag infaller med 9 12 månaders intervall. Genom att på detta sätt samla stora volymer i ett fåtal lån uppnås en hög likviditet för dessa papper på marknaden. Stadshypoteks benchmarklån emitteras normalt med en ursprunglig löptid på ca 5 år och är sedan öppna för löpande emissioner till omkring ett år före slutförfallodagen, då lånen blir illikvida till följd av att ingen marknad då ställs i dessa papper. Samtidigt erbjuds obligationsinnehavarna inbyte mot certifikat, vilket medför en likviditetsmässig spridning av obligationsförfallen. Benchmarkobligationerna förmedlas av market makers, vilkas antal under året reducerats från tio till åtta. Benchmarklånen har stöd av en OM-clearad terminsmarknad avseende fem- och tvååriga obligationer. Terminerna bidrar till en förbättrad likviditet i dessa papper samtidigt som de underlättar de stora emissionerna i anslutning till utlåningens förfall. Benchmarkupplåningen kompletteras genom ett domestikt MTN-program (Medium Term Notes), inom vars ram emissioner kan genomföras för att möta särskilda kundkrav på löptider som avviker från benchmarklånen. För detta program gäller en sammanlagd ram om 25 mdkr. Stadshypotek AB:s inhemska certifikatprogram kvarstår oförändrat med en ram på 90 mdkr. Hypotekskoncernens upplåning 31 december Bokfört Andel Bokfört Andel Belopp i mdkr värde % värde % Repor och olikviderade återköp 5,0 1,7 2,9 0,9 Upplåning hos moderbanken 65,8 21,6 35,5 10,5 Certifikat 18,2 6,0 67,2 19,9 Obligationslån i Sverige 183,9 60,5 189,1 56,0 Privatobligationer* 18,2 6,0 18,8 5,6 Obligationslån i utlandet 3,4 1,1 14,2 4,2 Reverslån 2,1 0,7 2,4 0,7 296,6 330,1 Förlagslån i Sverige 7,3 2,4 7,6 2,2 Summa 303,9 100,0 337,7 100,0 Varav genom Stadshypotekskassan 54,1 88,2 * Hos Handelsbanken Hypotek är även de externa förlagslånen utformade som privatobligationer. De uppgick 1998 till 3,5 mdkr (3,7). STADSHYPOTEK 11

14 Försäljningen av Stadshypoteks privatobligationer sker fortsatt genom systerbolaget Stadshypotek Bank. Handelsbanken Hypotek upphörde 1997 att lägga upp nya privatobligationslån i eget namn. I stället läggs dessa lån upp av Handelsbanken, som överför de upplånade medlen till Handelsbanken Hypotek i form av internlån. Försäljningen av båda dessa privatobligationslån sker genom Handelsbankens kontor. Handelsbanken Hypoteks refinansiering på privatobligationsmarknaden har under 1998 skett genom försäljning ur utestående egna lån till och genom vidareutlåning från Handelsbanken. RÄNTEUTVECKLING Den nedgång av de längre marknadsräntorna som inleddes under fjärde kvartalet 1997 fortsatte under första halvåret Denna räntenedgång fick ett abrupt slut i mitten av augusti till följd av det oroliga finansiella läget i bl a Asien, Ryssland och Latinamerika. Den internationella krisstämningen avspeglas i utvecklingen av den svenska bostadsobligationsräntan och den s k bospreaden, d v s ränteskillnaden mellan bostads- och statsobligationer. Denna ökade 1998 för lån med femårig löptid från lägst 30 räntepunkter före den internationella oron till som högst 97 räntepunkter under krisen. Under december hade denna ränteskillnad sjunkit till i genomsnitt 60 räntepunkter. Ränteoron kulminerade i oktober. Amerikanska räntesänkningar under hösten bidrog till en vändning av ränteutvecklingen med en kraftig nedgång av marknadsräntorna under det fjärde kvartalet Totalt sett har avkastningskurvan flackat ut under Den femåriga bostadsobligationsräntan har under året sjunkit med 173 räntepunkter, samtidigt som reporäntan sänkts med 95 räntepunkter. Räntan för en femårig bostadsobligation var den 30 december ,42%, vilket är den lägsta räntenivån sedan Upplåningens förfallostruktur 31 december 1998 Förfallo- Nominellt Andel period belopp, mdkr % 1999, kv. 1 62,7 20,7 1999, kv. 2 39,0 12,9 1999, kv ,4 8, ,9 17, ,9 15, ,7 8, ,5 11, ,0 4,9 303,1 100,0 Ränteskillnad mellan 5-årig statsobligation och 5-årig Stadshypoteksobligation Antal punkter 100 Ränteutveckling för 5-årig statsobligation och 5-årig bostadsobligation % UPPLÅNING OCH SKULDFÖRVALTNING 1998 Sammanslagningen med Handelsbankens Centrala finansavdelning har möjliggjort en ökad diversifiering av upplåningsportföljen. Detta har medfört ökade möjligheter att vid varje upplåningstillfälle använda det instrument som erbjuder den lägsta upplåningskostnaden. Förutsättningarna har också ökat för en aktivare skuldförvaltning. Samordningen har underlättat refinansiering av den långfristiga utlåningen med kortfristig upplåning. Detta har skett genom swapavtal, varvid den kortfristiga upplåningen omvandlats till samma löptid som den långfristiga utlåningen. Dessa swapavtal har finansierats med företagscertifikat och med kortfristiga internlån Statsobligation Bostadsobligation STADSHYPOTEK

15 F Ö RVALTNINGSBERÄ TTELSE från Handelsbanken. För denna internutlåning har banken antingen använt sin likviditet eller emitterat värdepapper i Sverige och internationellt. Den relativt stora ränterörligheten under främst senare delen av 1998 har inneburit att räntekurvan för bostadsobligationer och swappar varierat kraftigt. Stadshypotek har aktivt utnyttjat de affärsmöjligheter detta medfört. Bland annat har kortfristig upplåning till förmånlig räntekostnad skapats genom att samtidigt emittera benchmarklån och ingå swapavtal med motsatt ränterisk. Per årets slut uppgick ingångna ränteswapavtal, där fast ränta erhålles, till 28,2 mdkr (9,7), medan ränteswapavtal, där fast ränta betalas, uppgick till 59,5 mdkr (30,8). Försäljningen av obligationer ur Stadshypotek AB:s benchmarklån har under året uppgått till 76,3 mdkr (56,1). Det bokförda värdet av utestående obligationsskuld uppgick vid årets slut till 202,1 mdkr (207,9). Av detta belopp utgjorde emissioner under MTN-programmet 2,1 mdkr (1,1). Vid årets utgång fanns företagscertifikat med ett bokfört värde om 18,2 mdkr (67,2). Jämfört med föregående års ultimo innebär det en minskning med 49 mdkr, vilken förklaras av att utlåning med rörlig ränta i högre grad än föregående år finansierats med Handelsbankens likviditet. Kortfristig upplåning har vidare, som tidigare omnämnts, skapats genom benchmarkemissionerna och ingångna swapavtal. Stadshypotek har under 1998 inte tagit upp några nya utlandslån. Utlandsmarknaderna har istället utnyttjats genom att Handelsbanken genomfört upplåning som förts vidare till Stadshypotek AB eller Handelsbanken Hypotek. Medlen har kommit Stadshypotek till godo i form av reverser denominerade i kronor. Under året har 17,7 mdkr finansierats på detta sätt. Tre äldre utlandslån har förfallit till inlösen under året. Vid årets slut kvarstod utlandslån till ett bokfört värde av 3,4 mdkr (14,2). Nyförsäljning av privatobligationer uppgick i Stadshypotek AB till 2,3 mdkr och i Handelsbanken Hypotek till 0,5 mdr. Därtill kommer en nyförsäljning av Handelsbankens privatobligationer på 0,8 mdkr, som i form av internlån överförts till Handelsbanken Hypotek. Då de förfallande volymerna av obligationer varit något större, har Stadshypotekskoncernens utestående stock av privatobligationer minskat. Det bokförda värdet av denna stock uppgick vid årets slut till 18,2 mdkr (18,8). Bland förlagslånen redovisas därutöver privatobligationer till ett bokfört värde av 3,5 mdkr (3,7). Stadshypoteks totala upplåning uppgick vid årets slut till 303,9 mdkr (337,7). Av denna upplåning svarar upplåning från Handelsbanken för 65,8 mdkr (35,5), vilket motsvarar 22% (11) av den totala upplåningen. Upplåningens fördelning på olika instrument framgår av tabellen på sid 11. Tabellen inkluderar därvid även den upplåning som skett i Stadshypotekskassan och som vidareutlånats till Stadshypotek. STADSHYPOTEK 13

16 Riskhantering, kapitaltäckning och rating Stadshypotek ska driva sin verksamhet med en kontrollerad låg risknivå. De huvudsakliga riskerna är kreditrisker och finansiella risker. Kreditriskerna hålls nere genom kreditprövning av kunderna och krav på betryggande säkerhet för utlåningen. De finansiella riskerna minimeras genom en god balans mellan utlåningen och upplåningen. KREDITRISKER Stadshypotek belånar fastigheter, i första hand bostadsfastigheter. Kreditportföljen är i den meningen ensidigt sammansatt. I andra avseenden är den emellertid diversifierad. Utlåningen är fördelad över hela landet med en koncentration inom tätbebyggda områden. Alla kategorier av fastighetsägare finns bland kunderna, från enskilda hushåll till de största fastighetsbolagen. Av utlåningen avser 48% småhus och bostadsrätter, 45% flerbostadshus och 7% kontors- och affärshus. Utlåningen till den största kundgruppen motsvarar cirka 1% av hela portföljen. Det finns 10 kunder eller kundgrupper med över mkr i lån, ett gränsbelopp som motsvarar cirka 4% av Stadshypoteks kapitalbas. Kreditprövning I Handelsbanken sker en för banken och dotterbolagen gemensam kreditprövning med koncernövergripande limiter för kunder och kundgrupper. Bankkontoren och regionbankerna har här den primära rollen. För krediter över en viss gräns, som ska läggas upp i något av de två hypoteksbolagen, sker dessutom prövning av krediten i dessa respektive bolag innan utbetalning kan ske. Vid prövning av kredit bedöms såväl låntagarens återbetalningsförmåga som ställd säkerhets värde. Värdering Värdering av fastigheter och bostadsrätter är ett centralt led i lånerörelsen. När det är uppenbart att en pantsäkerhet avseende vanliga normala hyres- och villafastigheter eller bostadsrätter ligger långt under objektets värde räcker en förenklad värdebedömning. I övriga fall ska alltid en aktuell och komplett värdering utförd av kompetent personal finnas innan lån kan beviljas. En kår av kunniga värderare finns vid Handelsbankens regionbanker. Dessa värderare ansvarar för att lämpliga värderingsförfaranden används och att värderingarna bygger på senaste data om priser och hyror på fastighetsmarknaden. Den normala gränsen för betryggande pantsäkerhet ligger vid 75% av objektets värde. För välbelägna villor i orter med en god fastighetsmarknad kan 85% accepteras, vilket också är den högsta gränsen enligt bolagsordningen. FINANSIELLA RISKER Ränterisk utlåning Inom Stadshypotekskoncernen mäts ränterisker som den skillnad i nuvärde av de framtida kassaflödena som uppstår om avkastningskurvan parallellförflyttas 1 procentenhet uppåt. Sådana ränterisker uppstår som resultat av att räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder eller poster utanför balansräkningen inte sammanfaller. Upphör till exempel upplåningens räntebindning tidigare än motsvarande utlåning, är den ursprungliga räntemarginalen i slutet av utlåningens bindningstid exponerad för förändringar av marknadsräntorna. Till följd av benchmarklånens koncentration till ett fåtal slutförfallodagar är en traditionell löptidsmatchning ej möjlig. Den övergripande tekniken för att uppnå en riskneutral matchning är istället att använda två olika obligationslån för att finansiera en utlåning. Genom att det ena obligationslånet är kortare än utlåningen och det andra längre skapas motsatta ränterisker för de två upplåningsposterna som balanserar varandra på ett sådant sätt att den är riskneutral mot utlåningen. Genom denna matchning mellan finansiella tillgångar och skulder och poster utanför balansräkningen påverkas Stadshypotek resultatmässigt endast marginellt av ränteförändringar. Om obalanser uppstår är det möjligt att genom upplånings- och derivatinstrument uppnå en önskvärd ränterisk. Ränterisker kontrolleras genom dagliga mätningar. Mätningen sker separat för de båda hypoteksbolagen, vilket även gäller den uppföljning som sker mot de ränterisklimiter som beslutats av de båda bolagens styrelser. Ränterisk eget kapital En annan form av ränterisk är förbunden med placeringen av det egna kapitalet. Huvuddelen av detta kapital är placerad i utlåning, vilket innebär att balansräkningens räntebärande tillgångar är betydligt större än de räntebärande skulderna. När det egna kapitalet placeras i räntebärande tillgångar, kommer en förändring av ränteläget att påverka placeringsintäkten på detta kapital. Stadshypotek eftersträvar en över tiden jämn avkastning på det egna kapitalet. Av denna anledning placeras detta kapital på en genomsnittlig bindningstid motsvarande den som genomsnittligt gäller för utlåningen. Detta är normrisken för det egna kapitalet. Den dagliga ränterisken på det egna kapitalet får ej tillåtas att avvika från denna normrisk med mer än ett av styrelsen fastställt belopp. Vidstående tabeller visar räntebindningstiderna för koncernens och moderbolagets tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen vid utgången av STADSHYPOTEK

17 Räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder den 31 december 1998 mkr 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 5 år 5 år Totalt TILLGÅNGAR Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Summa tillgångar SKULDER Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Summa skulder Poster utanför balansräkningen Differens tillgångar och skulder inkl poster utanför balansräkningen Kumulativ differens Kumulativ differens i % av totala tillgångar 3,61 4,01 3,45 9,33 9,08 9,08 Genomsnittlig bindningstid utlåning till allmänheten 2,0 år (1,8). Genomsnittlig bindningstid upplåning 2,1 år (1,8). Räntebindningstider för moderbolagets tillgångar och skulder den 31 december 1998 mkr 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 5 år 5 år Totalt TILLGÅNGAR Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Summa tillgångar SKULDER Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Summa skulder Poster utanför balansräkningen Differens tillgångar och skulder inkl poster utanför balansräkningen Kumulativ differens Kumulativ differens i % av totala tillgångar 2,94 4,30 1,15 8,97 7,84 7,84 Genomsnittlig bindningstid utlåning till allmänheten 2,0 år (1,8). Genomsnittlig bindningstid upplåning 2,1 år (1,8). Risker vid koncentrerade affärsvolymer I verksamheten uppkommer situationer där stora volymer av förfallande upplåning ska lösas in vid ett och samma tillfälle. Särskilda åtgärder kan då krävas för att minska risken för negativa priseffekter i marknaden. Ett exempel på detta är benchmarklånens förfall. Omkring ett år före förfall erbjudes dessa låntagare att byta in obligationerna mot certifikat med mer spridda förfallotidpunkter. På så sätt kan ett jämnare likviditetsflöde skapas utan att Stadshypoteks ränterisk märkbart påverkas. Ett annat exempel gäller stora utlåningsomsättningar, där ny ränta ska sättas vid ett bestämt tillfälle. Det är STADSHYPOTEK 15

18 då inte möjligt att emittera hela obligationsvolymen just kring omsättningsdagen. Genom att utnyttja terminsmarknaden kan en viss spridning av denna upplåning ske utan att detta nämnvärt påverkar ränterisken. Likviditetsrisk Utöver lån med rörlig ränta refinansieras även en del av den tidsbundna utlåningen med kortfristig upplåning genom den förlängning som sker genom ingångna swapavtal. De bruttoflöden som den kortfristiga upplåningen ger upphov till vissa dagar och den refinansiering som detta föranleder ger upphov till framtida likviditetsrisker. Den dagliga likviditetsplaneringen för koncernen sker i Handelsbanken och för Stadshypotek finns en limit för det nettoflöde som maximalt får uppkomma i verksamheten en enskild dag. Valutarisker Stadshypotek har ingen valutaexponering. Utlåningen sker helt i svenska kronor och efter Handelsbankens förvärv sker också all upplåning i svenska kronor. All upplåning på utlandsmarknaderna görs av Handelsbanken, som vidareutlånar denna upplåning till Stadshypotek. Denna vidareutlåning från banken är denominerad i svenska kronor. Handelsbanken hanterar därvid också valutarisken. Stadshypotek har kvar ett antal äldre utlandslån men för dessa är genomgående såväl kapitalbelopp som räntebetalningar valutakurssäkrade. Derivatinstrument Huvuddelen av Stadshypoteks derivattransaktioner görs i form av ränteswappar. Syftet med dessa derivattransaktioner är antingen att skydda risk i egen balansräkning eller att uppnå en lägre upplåningskostnad. Det senare uppnås genom att förlänga bindningstiderna i kortfristig upplåning genom ränteswapavtal. Ränteswapmarknaden erbjuder också finansieringslösningar där derivatinstrument kombinerat med upplåningsinstrument kan skapa attraktiva kortfristiga eller långfristiga finansieringar. Under året har Stadshypotek, som ovan omtalats, lanserat en ny låneprodukt Stadshypotekslånet med Räntetak. Den har räntesäkrats genom s k räntecappar med villkor motsvarande denna utlåning. De motpartsrisker som uppstår vid tecknandet av Stadshypoteks ovannämnda typer av derivatavtal har minimerats genom att dessa har Handelsbanken som motpart. I verksamheten används även standardiserade ränteterminer för att minimera ränterisker. Genom att dessa terminskontrakt är clearade via OM ger de ej upphov till några motpartsrisker. Genom att ingångna derivatavtal utgör säkring mot ogynnsamma värdeförändringar i hypotekskoncernens ut- och upplåningsportföljer tillämpas s k säkringsredovisning med anskaffningsvärdering för denna typ av positioner. Information om Stadshypoteks positioner avseende derivatinstrument lämnas i not 38 (sid 35). KAPITALTÄCKNING Stadshypoteks kapitaltäckningsgrad uppgick den 31 december 1998 till 13,1% (14,0). Primärkapitalrelationen uppgick till 12,7% (12,8). Hänsyn har i dessa beräkningar tagits till föreslagen utdelning till Handelsbanken och till preferensaktieägarna i Handelsbanken Hypotek. Att kapitaltäckningsgraden trots en lägre utlåningsvolym minskat förklaras av den betalningsgaranti som Stadshypotek utfärdat till Handelsbanken avseende fastighetsrelaterade lån som Stadshypotek självt kunnat bevilja. Lånen är säkerställda av pantbrev inom 75% av de intecknade fastigheternas marknadsvärde. Låntagarnas återbetalningsförmåga har bedömts som god. Efter garantins utfärdande uppgår riskvägt belopp avseende utfärdade kreditgarantier till 17 mdkr. En ytterligare förklaring till att kapitaltäckningsgraden minskat är förfall av förlagslån samt att den andel som får räknas in i kapitalbasen för de kvarvarande förlagslånen har minskat på grund av kortare återstående löptid. Inget av bolagen inom Stadshypotekskoncernen har något handelslager av finansiella instrument eller någon öppen valutaposition. Inget kapitalkrav föreligger därför för marknadsrisker. Den fullständiga kapitaltäckningsanalysen redovisas i not 41 (sid 37). RATING FÖR STADSHYPOTEKS UPPLÅNING Omedelbart efter Handelsbankens förvärv meddelade ratinginstituten Standard & Poor s och Moody s att de beslutat höja kreditbetyget för Stadshypotek AB. I mars 1999 beslöt Moody s att höja Stadshypotek till Aa3 med hänvisning till den framgångsrika integrationen med Handelsbanken, bolagets starka finansiella nyckeltal, den goda och förbättrade kvalitén på kreditportföljen samt den begränsade förlusten av marknadsandelar efter förvärvet. Långfristig Kortfristig Standard & Poor's A+ A-1 Moody's Aa3 P1 Fitch F1 16 STADSHYPOTEK

19

20 Finansiell kommentar Stadshypotekskoncernens rörelseresultat ökade 1998 med 317 mkr till mkr. Resultatförbättringen förklaras med väsentligt lägre kostnadsnivå och minskade kreditförluster. RÖRELSENS INTÄKTER Koncernens räntenetto minskade 1998 med 50 mkr till mkr. Räntenettot har positivt påverkats med 251 mkr hänförligt till finansieringen av övertagna fastigheter i dotterbolaget Stadshypotek Fastigheter AB låg denna räntekostnad i räntenettot, medan motsvarande intäkt i form av driftsöverskott redovisades i posten Övriga rörelseintäkter. Till följd av fastighetsbolagets försäljning fanns ej någon motsvarande påverkan på räntenettot För att återställa kapitalbalansen i hypotekskoncernen efter förvärvet av Handelsbanken Hypotek AB och försäljningen av Stadshypotek Bank AB tillförde Handelsbanken i december mdkr i ökat primärkapital till Stadshypotek AB. Även om placeringsräntan sjunkit något under året har denna ökning medfört att avkastningen på eget kapital påverkat räntenettot positivt 1998 jämfört med Det lägre ränteläget har också minskat räntenettot genom en minskad räntefloat, d v s effekten av att utlåningsräntan erläggs kvartalsvis medan räntan på obligationer betalas årsvis. Räntenettot har påverkats negativt av den minskade utlåningsvolymen inom företagsmarknaden. Genom att denna minskning huvudsakligen avser lån till låntagarkategorier med låg räntemarginal har effekten av volymminskningen varit begränsad. I likhet med tidigare år har räntenettot belastats av förtida inlösen av privatmarknadslån med bunden ränta som lämnades under 1993 eller första halvåret Till följd av konsumentkreditlagens dåvarande utformning blir den ränteskillnadsersättning som får tas ut vid förtida inlösen av sådana lån mycket mindre än vad som motsvarar långivarens kostnad. På grund av det låga ränteläget har ett stort antal kunder utnyttjat denna möjlighet. Handelsbanken gjorde vid förvärvet av Stadshypotek i sin förvärvsbalans en reservering för denna typ av räntebortfall. Räntenettots utveckling visar i likhet med föregående år en viss ojämnhet mellan kvartalen. Orsaken till dessa variationer är främst en skillnad i tidpunkt mellan villkorsändring för upplåning och utlåning som beskrivits under rubriken Ränterisk utlåning (sid 14). Övriga rörelseintäkter uppgick 1998 till 5 mkr. För 1997 redovisades övriga rörelseintäkter på 476 mkr. Utöver driftsnettot i det avyttrade Stadshypotek Fastigheter på 343 mkr ingick 1997 realisationsvinsten från försäljningen av Stadshypoteks huvudkontorsfastighet på 95 mkr. OMKOSTNADER OCH KREDITFÖRLUSTER Koncernens omkostnader uppgick 1998 till 770 mkr (1 220). Jämfört med 1997 innebär detta en neddragning av omkostnadsnivån med 450 mkr eller med hela 37%. Av denna minskning svarar personalkostnaderna för 315 mkr. Denna betydande neddragning förklaras av att medelantalet heltidsbefattningar i koncernen minskat med personer. Som tidigare omnämnts, förklaras denna minskning av den personal vid Stadshypotek AB:s tidigare regionorganisation som från årsskiftet 1997/98 fått sin anställning i moderbolaget Handelsbanken och den minskning som skett av personalen på Stadshypoteks huvudkontor. Övriga administrationskostnader uppgår till 578 mkr, vilket motsvarar en minskning med 204 mkr jämfört med I posten ingår förmedlingsprovisioner som Handelsbanken Hypotek betalar till Handelsbanken med 349 mkr. Dessa har till följd av volymminskning minskat med 19 mkr. Resterande minskning av de övriga administrationskostnaderna är resultatet av integrationsarbetet med Handelsbanken och de rationaliseringsåtgärder som genomförts. Övriga rörelsekostnader på 97 mkr avser en koncernmässig kostnad som uppkom vid försäljningen av Stadshypotek Fastigheter AB till moderbolaget Handelsbanken. Denna försäljning ingick som ett led i utdelningen av aktierna i Fastighets AB Balder till Handelsbankens aktieägare. Kreditförlusterna på lånefordringar uppgick till 740 mkr (1 204), vilket motsvarar en minskning med 39%. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på övertagen egendom har belastat resultatet med 19 mkr ( 53). Närmare kommentarer om kreditförlusterna finns i avsnittet Kreditförluster (sid 9-10). KORRIGERINGSPOSTER OCH BOKSLUTSDISPOSITIONER Stadshypotekskoncernens sammansättning ändrades den 31 mars 1998, då dotterbolaget Stadshypotek Fastigheter AB såldes till Handelsbanken. Koncernens resultat för 1998 har upprättats på så sätt att det avyttrade dotterbolagets resultat redovisats tillsammans med realisationsresultatet i koncernresultaträkningen. Koncernens resultat 1997 har upprättats som om det 1997 förvärvade dotterbolaget Handelsbanken Hypotek tillhört koncernen hela året, varefter det före förvärvet upparbetade resultatet eliminerats i posten Förvärvat resultat. Det under 1997 avyttrade dotterbolaget Stadshypotek Bank har redovisats enligt samma princip som ovan beskrivits för Stadshypotek Fastigheter AB. 18 STADSHYPOTEK

21 Resultatutveckling kvartalsvis, mkr Kv 4 Kv 1* Kv 2* Kv 3 Kv 4 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 97 Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Vidare ingår minoritetens andel i rörelseresultatet med 22 mkr (13), vilket avdragits i posten Minoritetsandelar. Maximala avsättningar till obeskattad reserv i form av periodiseringsfond har också gjorts. SKATT OCH ÅRETS RESULTAT Efter en skattekostnad på mkr (813) redovisas ett resultat efter skatt 1998 på mkr (2 085). I moderbolaget redovisades ett resultat efter skatt på mkr (1 540). Koncernens resultat motsvarar en räntabilitet på eget kapital på 8,7% (10,2), vilket kan jämföras med upplåningskostnadens genomsnittliga räntesats som var 7,3% (8,3). En femårsöversikt över resultat- och balansräkningar för koncernen finns på sid 42, samt nyckeltal för koncernen på sid 2. KÄNSLIGHETSANALYS De faktorer som har den största inverkan på rörelseresultatet är utlåningsmarginalen och räntenivån för placering av eget kapital. Ändrad utlåningsvolym, omkostnadernas storlek och kreditförlusternas storlek är också betydelsefulla. I tabellen nedan redovisas schematiskt hur en ändring av var och en av dessa faktorer påverkar resultatet, under antagande om att allt annat är oförändrat. Utgångspunkten är balansräkningen vid slutet av För effekten av en ändrad lånevolym anges ett intervall, eftersom tillkommande eller bortfallande lån kan ha en annan marginal än portföljen i genomsnitt. Beräkningarna avser räntemarginaler om 0,5% respektive 1,0%. Det bör understrykas att ränteändringar slår igenom endast gradvis i en portfölj av räntebundna lån. Om nyutlåningsmarginalen ändras eller om den allmänna räntenivån ändras, tar det lång tid innan detta får fullt genomslag i den genomsnittliga marginalen respektive i den genomsnittliga placeringsräntan i hela portföljen. Faktor som ändras Utgångsläge Ändring Resultateffekt, mkr Genomsnittlig nominell utlåningsmarginal 0,78 procent 0,10 procentenhet 327 Genomsnittlig räntenivå för placering av eget kapital 6,8 procent 1,0 procentenhet 230 Utlåningens volym 326 mdkr 1,0 procent Omkostnader 770 mkr 10 procent 77 Kreditförlustnivå 0,21 procent 0,01 procentenhet 35 Förhållandevis stora ändringar av volymen av utlåning eller andra placeringar krävs för att mer avsevärt påverka kapitaltäckningsgraden. Med samma fördelning på riskklasser som genomsnittet i Stadshypoteks låneportfölj skulle det t ex krävas en volymökning om ca 29 mdkr för att sänka kapitaltäckningsgraden med en procentenhet. En lika stor sänkning skulle bli följden om kapitalbasen minskade med 1,9 mdkr. Följande tabell visar hur kapitaltäckningsgraden påverkas av ändringar i olika placeringstyper. Faktor som ändras Ändring Effekt på kapitali mkr täckningsgrad i procentenheter Placeringar Fordringar på finansinstitut ,01 Lån med pant i bostadsfastigheter ,04 Lån med pant i kontor eller affärshus ,07 Kapitalbas ,54 STADSHYPOTEK 19

22 Resultaträkning mkr mkr mkr mkr Ränteintäkter Not Räntekostnader Not Räntenetto Erhållna utdelningar Not Provisionsintäkter Not Provisionskostnader Not Övriga rörelseintäkter Not Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Not Övriga administrationskostnader Not Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not Övriga rörelsekostnader Not Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Värdeförändring på övertagen egendom Not Rörelseresultat Förvärvat resultat 270 Minoritetsandelar Lämnade aktieägartillskott 1 5 Bokslutsdispositioner Not Resultat före skatt Skatter Not Årets resultat STADSHYPOTEK

23 Balansräkning 31 december mkr mkr mkr mkr TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not Utlåning till kreditinstitut Not Utlåning till allmänheten Not Aktier och andelar Not Aktier och andelar i koncernföretag Not Materiella tillgångar Not Övriga tillgångar Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Summa tillgångar Koncernfordringar Not SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not Inlåning från allmänheten Not Emitterade värdepapper m m Not Övriga skulder Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Avsättningar Not Efterställda skulder Not Summa skulder och avsättningar Minoritetsandelar Obeskattade reserver Not Eget kapital Not 31 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver/balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital POSTER INOM LINJEN För egna skulder ställda panter Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Not 32 3 Ansvarsförbindelser Not Åtaganden Not Koncernskulder Not STADSHYPOTEK 21

24 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt tillämpningsföreskrifter utfärdade av Finansinspektionen (FFFS 1997:26). Stadshypotek AB är ett dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB. Banken upprättar koncernredovisning som omfattar Stadshypotek AB. Koncernredovisning Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning har tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Stadshypokskoncernens sammansättning ändrades den 31 mars 1998, då dotterbolaget Stadshypotek AB såldes till Handelsbanken. Det avyttrade dotterbolagets resultat redovisas tillsammans med realisationsresultatet i koncernresultaträkningen. Även 1997 ändrades koncernens sammansättning, då Handelsbanken Hypotek AB förvärvades den 1 juni som nytt dotterbolag och det tidigare dotterbolaget Stadshypotek Bank AB per samma datum såldes till Handelsbanken. Koncernens resultat 1997 har upprättats så att resultatet har beräknats som om den nya koncernen hade funnits under hela 1997, varefter det före 1 juni upparbetade resultatet eliminerats i posten Förvärvat resultat. Det avyttrade dotterbolaget Stadshypotek Bank AB har redovisats enligt samma principer som ovan beskrivits för redovisningen av försäljningen av Stadshypotek Fastigheter AB. Nyckeltal för 1997 och 1998 som bygger på medelbalanser eller ingående balans har beräknats under antagandet att den nya koncernsammansättningen gällt från respektive års början. De koncernräkenskaper som redovisas för 1996 och tidigare avser koncernen i dess helhet i dess sammansättning under respektive år. Upplåning genom Stadshypotekskassan Stadshypotek AB har upplåning både i eget namn och genom Stadshypotekskassan. För upplåningen genom Stadshypotekskassan gäller att bolagets lånevillkor exakt motsvarar villkoren för kassans egen upplåning och bolaget har också förbundit sig att ersätta kassan för alla eventuella kostnader som kan uppstå på grund av avtal som kassan ingått med externa parter i anledning av upplåningen. Eftersom bolaget därmed bär alla de förpliktelser som är förbundna med upplåningen från marknaden, sker redovisningen av transaktioner som rör bolagets skulder efter samma principer som skulle tillämpas om det var bolaget självt som agerat i marknaden. Upplåningen genom Stadshypotekskassan redovisas under balansposten Skulder till kreditinstitut. Redovisning av utlåning Utlåning klassificeras som finansiell anläggningstillgång och redovisas i balansräkningen på likviddagen till sitt anskaffningsvärde. Utlåningen redovisas netto efter avdrag för befarade kreditförluster. Nedskrivning för befarade kreditförluster görs enligt de principer som anges under rubriken Kreditförluster nedan. När låntagare genomför räntebyte eller i förtid löser in lån med fast ränta har Stadshypotek normalt rätt till ränteskillnadsersättning. Erhållen ränteskillnadsersättning periodiseras över det förtidslösta lånets återstående bindningstid. Intäktsförd ränteskillnadsersättning ingår i räntenettot. Redovisning av finansiella instrument Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas med tillämpning av affärsdagsredovisning. Terminsaffärer registreras på affärsdagen men betraktas fram till likviddagen som åtaganden utanför balansdagen. På likviddagen sker redovisning i balansräkningen. Långsiktiga innehav av räntebärande värdepapper där avsikten är att inneha dessa till förfall klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och upptas i balansräkningen till sitt upplupna anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar där diskonteringsräntesatsen är den effektiva anskaffningsräntan. Förvärvade över- och underkurser periodiseras med användning av effektivräntemetoden över den återstående bindningstiden. Skuld i samband med upplåning avseende fastförräntade diskonterings-, kupong- och nollkuponginstrument är bokförda till upplupet anskaffningsvärde. Över- och underkurser vid emission periodiseras därvid med användning av effektivräntemetoden över den återstående bindningstiden. För återköpta obligationer periodiseras den realiserade kursdifferensen över den återköpta obligationens återstående löptid enligt effektivräntemetoden. Kursdifferenser redovisas i räntenettot. Obligationer med återköpsavtal, s k repor, redovisas som kortfristig upplåning där avtalade kursdifferenser utgör räntekostnad för perioden. Resultatet av affärer i Stadshypoteksterminer periodiseras över den underliggande obligationens löptid enligt samma princip som ovan redovisats för kursdifferensen vid emission. Transaktioner i derivatinstrument utgör säkring till balansposter. Om säkringen bedöms utgöra ett effektivt skydd mot ogynnsamma värdeförändringar, redovisas derivattransaktionen med tillämpning av de redovisningsprinciper som gäller för den säkrade transaktionen. Derivatinstrument med positiv upplupen ränta redovisas i posten Övriga tillgångar och derivatinstrument med negativ upplupen ränta redovisas i posten Övriga skulder. 22 STADSHYPOTEK

25 REDOVISNINGSPRINCIPER Fordringar och skulder i utländsk valuta Lån som upptagits i utländsk valuta och som skyddas mot valutakursförändringar genom olika typer av valutasäkring värderas med hänsyn tagen till respektive kurssäkringsåtgärd. Fastigheter och bostadsrätter övertagna för skyddande av fordran Fastigheter och bostadsrätter övertagna för skyddande av fordran utgör omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Närmare redogörelse för principerna för fastighetsvärderingen lämnas i not 36. Fastighetsresultatet för övertagen egendom ingår i posten Övriga rörelseintäkter. På fastigheter som utgör omsättningstillgångar görs inte avskrivningar. Skattemässigt görs värdeminskningsavdrag med maximalt tillåtet belopp. Fastigheter använda i egen verksamhet Under denna rubrik redovisas Stadshypoteks egna fastigheter, i vilka lokaler finns för verksamheten. På byggnadens anskaffningsvärde görs avskrivning enligt plan med samma belopp som det skattemässigt tillåtna värdeminskningsavdraget. Inventarier använda i egen verksamhet Inventariers avskrives i huvudsak linjärt över 5 år. Persondatorer avskrives på 3 år. Pensionskostnader Tidigare pensionsåtaganden i Stadshypotek AB övertogs 1997, varvid den personal som nu tillhör bankens kontorsrörelse har övertagits av Handelsbanken och tryggas av Handelsbankens pensionsstiftelse. Den nuvarande personalens pensioner är försäkrade i Handelsbankens Pensionskassa. Kreditförluster Som kreditförluster redovisas under året konstaterade kreditförluster samt nedskrivningar för befarade kreditförluster avseende lånefordringar. Utlåningen redovisas netto, d v s efter avdrag för befarade kreditförluster. Återföring av tidigare gjord nedskrivning reducerar årets kreditförluster. Som kreditförlust redovisas också nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor. Som konstaterad förlust redovisas förlust som är beloppsmässigt fastställd eller övervägande sannolik genom att konkursförvaltare lämnat uppskattning av utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Nedskrivning för befarade kreditförluster görs om kredittagarens återbetalningsförmåga bedöms inte kunna förbättras tillräckligt inom två år och säkerhetens värde inte täcker lånebeloppet. Nedskrivningen görs till belopp som, med hänsyn tagen till säkerhetens värde, beräknas inflyta. Utgörs säkerhet av fordran av fastighetsinteckningar, sker värderingen till lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Med verkligt värde avses marknadsvärdet efter avdrag för försäljningskostnader. Detta värde bestäms utifrån individuell värdering med användandet av erkända och accepterade värderingsprinciper. Med oreglerad fordran avses fordran för vilken räntor, amorteringar eller övertrasseringar är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar. Med osäker fordran avses fordran som är oreglerad eller för vilken andra omständligheter medför osäkerhet om dess värde och för vilken säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbeloppet och upplupen ränta. Med räntenedsatt fordran avses fordran för vilken ränta satts ned i förhållande till marknadsmässig ränta. Som räntenedsatt fordran räknas ej fordran som är osäker enligt ovan. Med problemkrediter avses osäkra fordringar och räntenedsatta fordringar. Obetalda räntor på oreglerade fordringar för vilka säkerhetens värde inte med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och upplupen ränta intäktsförs ej. Under räkenskapsåret intäktsförda men ej betalda räntor på sådan fordran har återförts. Fortsättningsvis erhållna räntebetalningar avseende sådan kredit redovisas enligt kontantprincipen. Särskilda upplysningar Utöver de noter som ger specifikation och utökade upplysningar om enskilda poster i resultat- och balansräkningen lämnas tilläggsupplysningar i nedanstående noter: Not 36 Uppgifter om övertagna fastigheter Not 37 Finansieringsanalys Not 38 Derivatinstrument Not 39 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Not 40 Upplysningar om verkligt värde Not 41 Kapitaltäckningsanalys Övrigt Redovisade intäkter avser i sin helhet den svenska marknaden. Uppdelning av balansräkningens tillgångsposter i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar visas i not 40. Den enda tillgång av efterställd natur som finns i något av koncernens bolag är det förlagslån som moderbolaget lämnat till Handelsbanken Hypotek och som redovisas i posten Utlåning till kreditinstitut. Det finns ingen förvaltning av medel i eget namn för tredje mans räkning. STADSHYPOTEK 23

26 Noter Belopp i mkr, där ej annat anges Not 1 Ränteintäkter Utlåning allmänheten Utlåning kreditinstitut Räntebärande värdepapper Medelsaldo utlåning allmänheten Medelsaldo utlåning kreditinstitut Medelsaldo räntebärande värdepapper Under året har genomsnittsräntan på utlåningen till allmänheten varit 8,1% (9,0). Räntebärande värdepapper avser 1997 i sin helhet anläggningstillgångar. Not 2 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Certifikat och övrig kortfristig upplåning Obligationslån och övrig långfristig upplåning Inlåning från allmänheten Emitterade värdepapper Certifikat och övrig kortfristig upplåning Obligationslån och övrig långfristig upplåning Efterställda skulder Övrigt Övriga räntekostnader Medelsaldo skulder till kreditinstitut Medelsaldo inlåning från allmänheten Medelsaldo emitterade värdepapper SEK Medelsaldo emitterade värdepapper i utländsk valuta Under året har genomsnittsräntan på upplåningen (skulder till kreditinstitut, emitterade värdepapper och efterställda skulder) varit 7,3% (8,3). På inlåning från allmänheten har genomsnittsräntan varit 4,8% (4,8). Not 3 Erhållna utdelningar Utdelningar från koncernföretag 299 Utdelningar från övriga företag Not 4 Provisionsintäkter Utlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner STADSHYPOTEK

27 Not 5 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Not 6 Övriga rörelseintäkter Förvaltningsresultat övertagen egendom Resultat vid försäljning av rörelsefastigheter Övriga intäkter Specifikation av förvaltningsresultat av fastigheter övertagna för skyddande av fordran Externa intäkter Driftskostnader Driftsöverskott Administrationskostnader Not 7 Personalkostnader Löner och andra ersättningar Sociala avgifter Kalkylmässig pensionskostnad Erlagda pensionspremier Avsättning till vinstandelsstiftelse Andra personalkostnader Medelantalet anställda i koncernen har under året varit 116 (1 340) personer, varav 98 (829) inom moderbolaget samt 18 (33) inom Handelsbanken Hypotek. Av de anställda var 47% (54) kvinnor och 53% (46) män. Årets kostnad för pensionsåtaganden beräknas som en kalkylmässig kostnad enligt försäkringsteknisk beräkning. Åtaganden för den personal som nu tillhör bankens kontorsrörelse har övertagits av Handelsbanken och tryggas av Handelsbankens pensionsstiftelse. Den kvarvarande personalens pensioner är försäkrade i Handelsbankens Pensionskassa. Ledande befattningshavares villkor och ersättningar Det finns inga avtal om avgångsvederlag. VD Michael Zell har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet år 65% av lönen. Fr o m 65 års ålder utgår ålderspensionen med 65% av årslön upp till 40 basbelopp och därutöver med 32,5%. Pensionsbeloppen inkluderar belopp som utgår i form av AFP och ATP. I ersättningar till de i koncernen ingående bolagens styrelser, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer har utbetalats 4,6 mkr (17,9), varav i moderbolaget 3,7 mkr (14,9). Under året har till verkställande direktören i Stadshypotek AB utbetalats följande ersättningar inkl förmåner: 1,8 mkr. Till övriga ledamöter av moderbolagets styrelse har ingen ersättning utgått. Vid utgången av 1998 förelåg från Stadshypoteks sida lån till ledande befattningshavare i följande omfattning: Till VD eller vice VD i moder- och dotterbolag: 350 tkr Till övriga styrelseledamöter i moder- och dotterbolag: 380 tkr Till VD eller vice VD i övriga koncernbolag: tkr De aktuella lånen är fördelade på 12 personer och är genomgående lämnade mot pantsäkerhet på villkor som inte avviker från vad som vid respektive lånetillfälle erbjudits privatmarknadskunder i allmänhet. Erlagda pensionspremier för nuvarande och tidigare styrelse, VD:ar samt vvd:ar uppgår i koncernen till 1,6 mkr (5,6) samt i moderbolaget till 1,3 mkr (4,3). STADSHYPOTEK 25

28 Not 8 Övriga administrationskostnader Datakostnader Lokalkostnader Konsultarvoden Förmedlingsprovisioner 1) Andra omkostnader ) Posten avser av Handelsbanken Hypotek betalda förmedlingsprovisioner till Handelsbanken. Operationella leasingavtal Periodens betalda leasingavgifter: Framtida avtalade leasingavgifter Förfallotidpunkt år Förfallotidpunkt år Förfallotidpunkt år Förfallotidpunkt år Förfallotidpunkt år Förfallotidpunkt år Summa framtida leasingavgifter Not 9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar inventarier Avskrivningar fastigheter Not 10 Övriga rörelsekostnader Förlust avyttring dotterbolag Not 11 Kreditförluster netto A. INDIVIDUELLT VÄRDERADE FORDRINGAR Årets nedskrivning avseende konstaterade förluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Konstaterade kreditförluster netto Årets nedskrivning avseende befarade förluster Influtet på tidigare års konstaterade förluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade förluster Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar B. GRUPPVIS VÄRDERADE FORDRINGAR Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade fordringar Summa kreditförluster Under året har metodbyte skett till individuell värdering av samtliga fordringar. Detta metodbyte har inte inneburit någon väsentlig resultatpåverkan. 26 STADSHYPOTEK

29 Not 12 Värdeförändring på övertagen egendom Orealiserad värdeförändring fastigheter Realiserad värdeförändring fastigheter Not 13 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Förändring av skatteutjämningsreserv K Avräkning av pensioner Not 14 Skatt på årets resultat Betald skatt Latent skatt Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Upplupet Verkligt Bokfört Upplupet Verkligt Bokfört ansk.värde värde värde ansk.värde värde värde ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Svenska staten Innehavet avser instrument som skall innehas till förfallotidpunkt. Hela innehavet utgörs av noterade värdepapper. Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år 57 Summa 57 Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,5 Not 16 Utlåning till kreditinstitut OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Banker Övriga kreditinstitut ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Banker Övriga kreditinstitut Summa utlåning STADSHYPOTEK 27

30 LÖPTIDSINFORMATION Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst 3 månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,6 0,5 2,0 1,4 Not 17 Utlåning till allmänheten ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Utlåning brutto Reserverat för befarade förluster Bokfört värde LÖPTIDSINFORMATION Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst 3 månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 2,2 2,1 2,2 2,0 Oreglerade fordringar m m Osäkra fordringar, brutto Reserverat för befarade förluster Osäkra fordringar, netto Räntenedsatta fordringar utan reservering för befarade kreditförluster Summa problemkrediter Problemkrediter före nedskrivning för befarade kreditförluster Löpande avkastning på problemkrediter under räkenskapsåret Årlig procentuell ränta på problemkrediter 7,5% 9,2% 9,0% 10,3% Årlig procentuell ränta på fordringar som inte utgör problemkrediter 7,5% 8,9% 7,7% 9,1% Oreglerade fordringar för vilka ränta intäktsförs Not 18 Aktier och andelar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Andelar Antal Bokfört värde, mkr Andelar Koncernen och moderbolaget Bostadsrätter i egen verksamhet 3 1 Bostadsrätter övertagna för skyddande av fordran 1 1 Innehaven utgörs genomgående av onoterade andelar STADSHYPOTEK

31 Not 19 Aktier och andelar i koncernföretag ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i koncernföretag Namn Säte Org.nr. Eget Årets Tusental Nom Andel av Bokfört kapital, resultat, aktier värde, aktiekapi- värde, mkr mkr mkr talet, % mkr Handelsbanken Hypotek AB Stockholm Innehaven utgörs genomgående av onoterade aktier. Preferensaktier tillhörande minoritetsintresse i Handelsbanken Hypotek är noterade på Stockholms Fondbörs O-lista. Not 20 Materiella tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier använda i egen verksamhet Planenligt restvärde 1 januari 1) Nyanskaffningar netto under året Årets avskrivningar enligt plan Planenligt restvärde ) Planenligt restvärde har omräknats 1997 samt 1998 i koncernen med hänsyn tagen till ny koncernstruktur. Byggnader och mark Bokfört värde Därav: ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Fastigheter använda i egen verksamhet Ingående anskaffningsvärde Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar sålda fastigheter Avskrivningar under året Bokfört värde 1) ) Därav oavskrivet belopp av uppskrivningar Taxeringsvärde OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fastigheter övertagna för skyddande av fordran Anskaffningsvärde Nedskrivningar Bokfört värde Närmare uppgifter om koncernens övertagna fastigheter lämnas i not 36. Not 21 Övriga tillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förfallna räntor och avgifter Olikviderade emissioner av egna värdepapper Derivatinstrument Övrigt Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Upplupna räntor Övrigt STADSHYPOTEK 29

32 Not 23 Skulder till kreditinstitut Upplåning från Stadshypotekskassan Övriga En del av Stadshypotek AB:s upplåning kommer från Stadshypotekskassan som givit ut värdepapper på penning- och kapitalmarknaden och lånat ut medlen på oförändrade villkor till bolaget. Svenska kreditinstitut Obligationer 1) Ej likviderade affärer ) Inhemska obligationslån nominellt Obligationslån utland Kursdifferenser Bokfört värde Löptidsinformation Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst 3 månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 1,2 2,2 1,2 2,3 Not 24 Inlåning från allmänheten Inlåningsmedel Löptidsinformation Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 1,4 2,0 1,4 2,0 Not 25 Emitterade värdepapper m m Certifikat Obligationer 1) Reverser 2) ) Obligationslån i Sverige Privatobligationer Utländska obligationer Utelöpande obligationer, nominellt Kursdifferenser Bokfört värde ) Reverslån i Sverige, nominellt Kursdifferenser Bokfört värde En särskild obligationsförteckning kan erhållas från Stadshypotek. Utöver de av Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotek AB utgivna lånen redovisas där också obligationslån och förlagslån utgivna av Stadshypotekskassan (se även not 23). 30 STADSHYPOTEK

33 Löptidsinformation Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst 3 månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 2,5 1,8 2,6 1,7 Not 26 Övriga skulder Skatteskuld Olikviderade återköp av egna emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntor Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28 Avsättningar Avsatt till pensioner 7 Latent skatteskuld Not 29 Efterställda skulder Moderbolagets efterställda skulder motsvarade vid utgången av 1998 tre svenska förlagslån upptagna av Stadshypotekskassan. Förlagslån, nominellt Kursdifferenser Bokfört värde Löptidsinformation Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst 3 månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år 177 Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,8 1,8 1,4 2,4 STADSHYPOTEK 31

34 SPECIFIKATION Valuta/beteckning Räntevillkor Lånedatum Ränteförfallo- Återbetalning Utelöpande dagar år belopp Stadshypotek AB SEK F mån Stibor IMM-dagar 1) SEK F mån Stibor IMM-dagar 1) SEK % Handelsbanken Hypotek AB SEK F948 Nollkupong FL3 2) Nollkupong ) IMM-dagarna (International Money Market) infaller tredje onsdagen i mars, juni, september och december. 2) Förlagslånet är emitterat av Handelsbanken Hypotek AB och innehavare är Stadshypotek AB. I koncernredovisningen har lånet eliminerats. Not 30 Obeskattade reserver Periodiseringsfond Skatteutjämningsreserv K Not 31 Eget kapital Aktiekapital Bundna Fria Årets Summa reserver reserver resultat Enligt 1997 års bokslut Resultatdisposition Utdelning Förskjutningspost mellan bundet och fritt kapital Årets resultat Saldo vid årets slut Aktiekapital 1) Reserv- Balanserad Årets Summa fond vinst resultat Enligt 1997 års bokslut Resultatdisposition Utdelning Årets resultat Saldo vid årets slut ) Aktiekapitalet på balansdagen representerades av aktier om nominellt 25 kr, varav av serie A och av serie B. Not 32 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Reverser jämte säkerhet i pantbrev 3 3 Not 33 Ansvarsförbindelser Garantier Emittentgaranti till VPC Övriga Övriga ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse för fastighetskrediter i Handelsbanken Ansvarsförbindelse för Stadshypotekskassans swapavtal Ansvarsförbindelse för Stadshypotekskassans emittentgaranti till VPC Övriga ansvarsförbindelser STADSHYPOTEK

35 Not 34 Åtaganden Sammanställning av åtaganden som kräver kapitaltäckning Nominellt belopp Garantier Garantiförbindelser Räntebaserade och valutakursrelaterade kontrakt Ränteswappar Kombinerade valuta- och ränteswappar Ränteoptioner Summa åtaganden Ränteswappar har ingåtts i syfte att riskmässigt omvandla fastränteupplåning till rörlig och omvänt, för att erhålla en matchning av ränteflöden mellan ut- och upplåning. Kombinerade valuta- och ränteswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till att motsvara upplåning i svenska kronor. Ränteoptioner används i och för den nya produkten räntetakslån. Not 35 Koncernfordringar/koncernskulder KONCERNFORDRINGAR Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten 270 Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa KONCERNSKULDER Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper m m Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa RESULTATRÄKNING Ränteintäkter Räntekostnader Provisionsintäkter 2 4 Provisionskostnader Övriga rörelseintäkter 1 1 Övriga administrationskostnader Summa Under ovanstående rubriker i balans- och resultaträkningen förekommer koncernmellanhavanden, antingen mellan företagen inom Stadshypotekskoncernen eller mellan dessa och andra företag inom Handelsbankskoncernen. Not 36 Uppgifter om övertagna fastigheter I nedanstående tabeller lämnas uppgifter om koncernens innehav av egendom som övertagits för skyddande av fordringar. Fastigheter (byggnader och mark) Bokfört värde Driftsöverskott Driftsöverskott i % av bokfört värde neg 6,2% neg neg Bostadsrätter Bokfört värde STADSHYPOTEK 33

36 Antal Uthyrnings- Verkligt Bokfört Bokfört Uthyr- Uthyr- Direktfastig- bar bruks- värde, värde, värde/kvm ningsgrad ningsgrad avkastheter area, kvm mkr 1) mkr kr %, hyres- %, area ning % 3) värde 2) Flerbostadshus Övriga landet , ,97 Totalt Övriga landet , ,97 Bostadsrätter Totalt ) Verkligt värde: Bedömt marknadsvärde med avdrag för försäljningskostnader. 2) Uthyrningsgrad, % hyresvärde: Faktiska årshyror i förhållande till beräknad årshyra vid full uthyrning, varvid tomma ytor åsatts bedömd, nu gällande marknadshyra. 3) Direktavkastning, %: Direktavkastning är framräknad enligt Sveriges Finansanalytikers förenings rekommendationer. Information om fastighetsvärdering Av Stadshypotek anlitade värderare utför värderingen av de fastigheter och bostadsrätter som förvaltas inom koncernen. Värderingarnas syfte är att ange ett bedömt marknadsvärde som det mest sannolika priset vid en försäljning på den öppna marknaden, med för de olika fastighetstyperna normal tid för försäljning. Varje fastighet har bedömts enligt två skilda metoder: ortsprismetod och avkastningsmetod. Värdena på de olika värderingsparametrar som ingår i använda modeller varierar beroende på typ av fastighet, belägenhet etc. Värderaren anger sedan marknadsvärdet genom en totalbedömning. I normalfallet anges också ett intervall kring detta värde. På basis av fastighetsvärderingarna görs bedömning av föreliggande nedskrivningsbehov respektive möjlighet till återvinning av tidigare gjorda nedskrivningar. De utgör också grunden för den ovan lämnade uppgiften om fastigheter med verkligt värde som överstiger det bokförda värdet. Not 37 Finansieringsanalys TILLFÖRDA MEDEL Räntenetto Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Minoritetsintressen Förvärvat resultat 270 Bokslutsdispositioner Skatt Summa internt tillförda medel Nyemission Erhållna aktieägartillskott Minskning av utlåning 1) Minskning av övriga tillgångar Ökning av upplåning Nettoinvesteringar i fastigheter, inventarier och aktier, minskning Ökning av övriga skulder Summa externt tillförda medel Summa tillförda medel Använda medel Ökning av utlåning 1) Ökning av övriga tillgångar Minskning av upplåning Minskning av övriga skulder Nettoinvesteringar i fastigheter, inventarier och aktier, ökning Lämnade aktieägartillskott 1 5 Utdelning till aktieägare Summa använda medel Förändring av kassa och tillgodohavanden hos kreditinstitut ) Utlåning exkl tillgodohavanden hos kreditinstitut. 34 STADSHYPOTEK

37 Not 38 Derivatinstrument Stadshypotek använder derivatinstrument i syfte att gardera mot ränte- och valutakursrisker och tillämpar säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. Detta innebär att derivatinstrumentens bokförda värde utgörs av den upplupna räntan. För swapkontrakten redovisas upplupna räntor i balansposterna Övriga skulder/tillgångar. Skillnaderna mellan instrumentens verkliga värde och bokförda värde nedan motsvaras av lika stora, men motsatta, skillnader mellan verkligt värde och bokfört värde för de poster i balansräkningen som skyddas genom derivatinstrumenten. Förutom de derivatavtal som Stadshypotek AB ingått i eget namn ingår i nedanstående upplysningar också de swapavtal som Stadshypotekskassan ingått för bolagets räkning och som bolaget skall ta upp i sin kapitaltäckningsanalys. Dessa swappar ingår inte som tillgångar eller skulder i bolagets balansräkning utan redovisas inom linjen som ansvarsförbindelser. Ränta Valuta Verkligt Bokfört Nominellt Verkligt Bokfört Nominellt värde värde belopp värde värde belopp Derivatinstrument med positiva värden eller värde noll Terminer med positivt värde Optioner med positivt värde Swappar med positivt värde Summa varav clearat Derivatinstrument med negativa värden Optioner med negativt värde Swappar med negativt värde Summa varav clearat Ränta Valuta Verkligt Bokfört Nominellt Verkligt Bokfört Nominellt värde värde belopp värde värde belopp Derivatinstrument med positiva värden eller värde noll Terminer med positivt värde Optioner med positivt värde Swappar med positivt värde Summa varav clearat Derivatinstrument med negativa värden Optioner med negativt värde Swappar med negativt värde Summa varav clearat Not 39 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Några tillgångar i utländsk valuta finns inte. Det samlade värdet i SEK av skulder i utländska valutor framgår av nedanstående sammanställning, koncernen och moderbolaget: Lån upptagna i USD Övriga Totalt valutor Emitterade värdepapper Kapital- och räntebelopp för ovanstående utlandslån är valutakurssäkrade. Utöver denna direkta upplåning har Stadshypotek AB också en indirekt utlandsupplåning genom Stadshypotekskassan. Skulden till kassan är denominerad i kronor, men bolaget har åtagit sig att ersätta kassan för eventuellla förluster till följd av motpartsrisken i de swapavtal som kassan ingått för att kurssäkra sin upplåning. Bolaget tar därför upp en motsvarande ansvarsförbindelse. STADSHYPOTEK 35

38 Not 40 Upplysningar om verkligt värde Bokfört värde Justering till verkligt värde TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker omsättningstillgångar 0 Utlåning till kreditinstitut omsättningstillgångar anläggningstillgångar Utlåning till allmänheten anläggningstillgångar Aktier och andelar omsättningstillgångar 1 anläggningstillgångar 1 Materiella tillgångar omsättningstillgångar 13 anläggningstillgångar 49 Övriga tillgångar omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten 21 1 Emitterade värdepapper m m Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Efterställda skulder Minoritetsandelar 261 Summa skulder och avsättningar Summa övervärde Enligt Finansinspektionens föreskrifter (1997:26) skall för såväl tillgångar och skulder i balansräkningen som finansiella poster som ej redovisas i balansräkningen göras en jämförelse mellan verkligt och bokfört värde. Föreskrifterna ger utrymme för metodval och olika beräkningsantaganden. Upplysningar av detta slag om de olika posternas verkliga värde utgör inte en företagsvärdering. Följande metoder har använts för att bestämma verkligt värde: För betalningsmedel, kortfristiga fordringar och skulder samt fordringar och skulder till rörlig ränta har det verkliga värdet ansetts vara lika med bokfört värde. Finansiella instrument som är föremål för handel på likvida marknader har värderats enligt gällande noteringar på balansdagen. Finasiella intrument som inte är föremål för handel på likvida marknader har värderats med utgångspunkt i den aktuella marknadsräntan för likvida papper med motsvarande löptid, med justering för kredit- och likviditetsrisk. För värdering av fastränteutlåning har därvid kredit- och likviditetsriskpremien antagits motsvara lånestockens genomsnittliga nyutlåningsmarginal på balansdagen. Verkligt värde för övertagen egendom är det bokförda värdet ökat med övervärden enligt aktuella värderingar (not 36). 36 STADSHYPOTEK

39 Not 41 Kapitaltäckningsanalys KAPITALKRÄVANDE ENGAGEMANG I BALANSRÄKNINGEN Vägningstal, % Poster i Riskvägda Poster i Riskvägda balansräkningen belopp 1998 balansräkningen belopp KAPITALKRÄVANDE ENGAGEMANG UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN Vägningstal, % Nominella Omräknade Riskvägda Nominella Omräknade Riskvägda belopp belopp belopp 1998 belopp belopp belopp SUMMA RISKVÄGDA BELOPP, KREDITRISKER Vägningstal, % Totalt riskvägt belopp Kapitalbas Primärkapital Beskattat kapital Obeskattade reserver Supplementärkapital Förlagslån Total kapitalbas Kapitaltäckning Kapitaltäckningsgrad, % 13,1 14,0 16,8 19,3 Primärkapitalrelation, % 12,7 12,8 16,2 18,0 STADSHYPOTEK 37

40 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Förslag till vinstdisposition Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till mkr. Någon avsättning till bundna reserver erfordras ej. Till bolagsstämmans förfogande står följande belopp i moderbolaget: Balanserade vinstmedel från föregående år Årets resultat mkr mkr mkr Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: Till aktieägaren utdelas I ny räkning balanseras mkr mkr mkr Stockholm den 6 februari 1999 CURT KÄLLSTRÖMER Ordförande LENNART FRANCKE HANS CHRISTOFFERSON MERJA SVEDBERG SVEN GREVELIUS MICHAEL ZELL Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den xx mars 1999 Öhrlings Coopers & Lybrand AB HÅKAN ZADLER Auktoriserad revisor Huvudansvarig PETER MARKBORN Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor 38 STADSHYPOTEK

41 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Stadshypotek AB (publ) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Stadshypotek AB för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Handelsbankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och bokföringen. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelsen eller verkställande direktören har handlat i strid mot aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Vi tillstyrker att att att resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen fastställs och vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 3 mars 1999 Öhrlings Coopers & Lybrand AB HÅKAN ZADLER Auktoriserad revisor PETER MARKBORN Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor STADSHYPOTEK 39

42 STYRELSE, REVISORER, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Styrelse, revisorer och ledande befattningshavare STYRELSEN I STADSHYPOTEK AB Ordinarie ledamöter CURT KÄLLSTRÖMER Vice verkställande direktör i Handelsbanken, Ordförande. Styrelsens ordförande sedan augusti Ingår i styrelsen sedan HANS CHRISTOFFERSON Direktör i Handelsbanken. Ingår i styrelsen sedan LENNART FRANCKE, Vice verkställande direktör i Handelsbanken. Ingår i styrelsen sedan april SVEN GREVELIUS Vice verkställande direktör i Handelsbanken. Ingår i styrelsen sedan MICHAEL ZELL Verkställande direktör. Ingår i styrelsen sedan MERJA SVEDBERG Arbetstagarrepresentant. Ingår i styrelsen sedan april REVISORER I STADSHYPOTEK AB Ordinarie revisorer ÖHRLINGS COOPERS & LYBRAND AB Håkan Zadler, auktoriserad revisor, huvudansvarig. Revisor i bolaget sedan PETER MARKBORN Auktoriserad revisor, Arthur Andersen AB. Revisor i bolaget sedan 1997, förordnad av Finansinspektionen. LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Moderbolaget MICHAEL ZELL Verkställande direktör. Anställd sedan LEIF MELLQVIST Vice verkställande direktör. Anställd sedan 1993, VD:s ställföreträdare. Avgick med pension i januari BENGT EDHOLM Finans. Anställd sedan OVE GRANSTRÖM Företagsmarknad. Anställd sedan Avgick i juni RALF GUSTAVSSON Ekonomi. Anställd sedan LOTTA JUUL MARTIN-LÖF Administration. Anställd sedan JAN ERIK PERSSON Privatmarknad. Fr o m juli 1998 även Företagsmarknad. Anställd sedan Ledning dotterbolag OLLE LINDSTRAND VD i Handelsbanken Hypotek AB. Anställd sedan STADSHYPOTEK

43

44 FEM ÅR I SAMMANDRAG Fem år i sammandrag Resultaträkning, mkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Rörelseresultat Förvärvat resultat Minoritetsandelar Bokslutsdispositioner Skatt Balansräkning, mkr TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Efterställda skulder Minoritetsandelar Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital STADSHYPOTEK

45

46 FAKTA OM BOLAGET Fakta om bolaget Adresser FIRMA: Stadshypotek AB (publ). ORGANISATIONSNUMMER: REGISTRERINGSDATUM: STYRELSENS SÄTE: Stockholm. AKTIEKAPITAL: kronor, registrerat Lägsta och högsta tillåtna aktiekapital enligt bolagsordningen är respektive kronor. ANTAL AKTIER: aktier med ett nominellt värde om 25 kronor per aktie, varav av serie A och av serie B. Stadshypotek AB Besöksadress: Smålandsgatan 12, Norrmalmstorg Postadress: Stockholm Tel.: Fax: DOTTERBOLAG Handelsbanken Hypotek AB Besöksadress: Smålandsgatan 12, Norrmalmstorg Postadress: Stockholm Tel.: Fax: AKTIERS RÖSTVÄRDE: Varje aktie medför en röst. KONVERTIBLA SKULDEBREV M M: Bolaget har inte ställt ut några skuldebrev som kan konverteras till eller bytas ut mot aktier eller som är förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. ÄGARFÖRHÅLLANDEN: Dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB (publ), organisationsnummer Banken avger koncernredovisning som omfattar Stadshypotek AB. Stadshypotek Telefonservice PRIVATOBLIGATIONER Telefon: Fax: AKTUELLA RÄNTOR Telefon: STADSHYPOTEK

47 Produktion: Ulla Jansson Information AB Repro: Typografen Text&Bild Tryck: Tryckcentra MILJÖMÄRKT TRYCKSAK

48