Illegala bosättningar i Göteborg. En samordnad bild av förvaltningar i Göteborgs stad som arbetar för att förhindra illegala bosättningar.

Transkript

1 Illegala bosättningar i Göteborg En samordnad bild av förvaltningar i Göteborgs stad som arbetar för att förhindra illegala bosättningar.

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Deltagande förvaltningar... 3 Bakgrund... 3 Problemformulering... 4 Boplatser i Göteborg... 4 Särskilt attraktiva platser... 4 Samtliga platser... 4 Bosättningar på parkeringsplatser... 5 Lagliga alternativ... 5 Vilka bor på de illegala boplatserna?... 5 Fältarbete... 5 Miljöperspektivet... 6 Polisanmälan och avhysning... 7 Polismyndigheten Väst perspektiv... 7 Asfaltsläggare... 9 Allmänhetens syn på illegala bosättningar... 9 Omvärldsbevakning Resurser Kostnader Stadens insatser Utmaningar Förslag framåt Juridiska frågeområden Avslutning Referenser Bilagor... 15

3 Inledning Ett antal förvaltningar i staden har sedan juni 2014 samarbetat kring illegala boplatser som bebos av EU-medborgare. Samarbetet uppkom utifrån ett behov av att kunna hantera ett nytt fenomen som staden ställdes inför illegala bosättningar. Förvaltningarna har träffats under hösten, och har bland annat tagit fram en rutin för hanteringen av illegal camping i Göteborgs stad. 1 I oktober beslutades det i gruppen att gemensamt ta fram en samlad rapport om arbetet med illegala bosättningar i staden. Denna rapport behandlar vårt gemensamma arbete riktat mot boplatser, och har främst fokus på de platser som bebos av EU-medborgare. I staden finns även ett särskilt arbete riktat gentemot gruppen så kallade asfaltsläggare. Rapporten beskriver även frågeställningar som behöver beaktas och förslag på hur man skulle kunna arbeta framöver. Deltagande förvaltningar Arbetet riktat mot boplatser spänner över flera av kommunens verksamhetsområden och ett flertal förvaltningar är delaktiga i arbetet. I staden finns en grupp som träffas för att tillsammans arbeta med frågan, i denna grupp ingår representanter från Social resursförvaltning, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Idrott och förening, Park- och natur, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Centrum mot organiserad brottslighet samt Polismyndigheten. Älvstranden Utveckling har varit inbjuden till ett möte men hade förhinder. De har haft flera boplatser på deras mark. De kommer fortsättningsvis vara med. Denna rapport är en beskrivning från denna arbetsgrupps perspektiv. I arbetet riktat mot boplatser ingår även kontakter med andra markförvaltare som finns i Göteborgs kommun, såsom Fortifikationsverket och Trafikverket. Förvaltningarna har även kontakt med Kronofogdemyndigheten. Bakgrund Sedan 2006 har staden uppmärksammat EU-medborgare som vistas i Göteborg i hopp om att finna arbete. Majoriteten av de vi möter har sitt ursprung i Rumänien och Bulgarien. Det skall poängteras att arbetet gentemot illegal bosättning sker oavsett vilken nationalitet de som bor där har. Göteborgs stad erbjuder sedan 2012 gruppen insatser i samverkan med idéburen sektor. Under 2014 har dessa insatser drivits i form av natt/övernattningsplatser, dagcentral, råd- och stödverksamhet och öppen förskola. Utöver detta så bedriver staden även arbetet med sina egna verksamheter och resurser, som exempelvis socialtjänst och skola. I juni 2014 förändras situationen i Göteborg. En större boplats i Kallebäck uppmärksammades. Enligt den ID-kontroll som genomfördes av Polismyndigheten vistades 99 myndiga personer på platsen samt barn. Göteborg haft inte tidigare haft boplatser av 1 Se bilaga 1

4 denna storlek. Sedan sommaren har det också funnit många mindre boplatser spridda över staden. Problemformulering Illegala bosättningar medför tre större problem: Att människor bor där man inte får bo. Att bosättningarna blockerar eller hindrar annat berättigat nyttjande, t.ex. uthyrda P- platser, gång- och cykel stråk. Att det snabbt uppstår sanitära olägenheter i samband med bosättning. Att människor riskerar att fara illa vid dessa bosättningar. Vid några platser har barn uppmärksammats och staden har ett ansvar i att barn inte far illa. Boplatser i Göteborg Sedan sommaren 2014 har det funnits platser med ett eller flera tält och husvagnar över större delen av Göteborg. Bosättningarna har varierat i storlek mellan ett fåtal till 130 personer. Särskilt attraktiva platser Vi ser att det är ett antal platser som är mer attraktiva än andra. En sådan plats är Kviberg där det funnits bosättningar sedan i våras. Kviberg ligger nära staden, men ändå lite avskilt och det finns tillgång till vatten och toaletter vid idrottsanläggningen. En annan attraktivt plats flera är pendelparkeringen vid Kallebäck/Delsjön där det under sommaren vistades cirka 130 personer. Det var utifrån denna boplats som det stadsövergripande arbetet inleddes, och en rutin togs fram. Samtliga platser Av de förvaltningar som har haft flest platser kan nämnas; Fastighetskontoret har haft kännedom om 28 illegala bosättningar under av dessa beboddes av EU-medborgare, tre platser av asfaltsläggare samt 2 platser av svenska bosättare. Park- och naturförvaltningen har kännedom om 20 platser som bebotts av EUmedborgare under 2014 samt fem platser som ockuperats av asfaltsläggare. Älvstranden utveckling har under 2014 haft tre olovliga etableringar vararv två var EU-emigranter och en av så kallade asfaltsläggare. Platser som varit aktuella som illegala bosättningar under 2014 för EU-medborgare (inkl asfaltsläggare) har varit; Kvibergsnäs, Polstjärnegatan samt Askims Badväg, Kvibergsområdet, Blidvädersgatan, Bergfotsgatan, Tellusgatan, Lillhagsvägen, Harry Martinssons väg/röda Sten, Gränsgatan/Södermalmsgatan, Bratteråsgatan, Rasmusgården, Smörvattenstigen, Celsiusgatan, Vattenverksgatan, Polstjärnegatan, Ringön, Frihamnen, Karlavagnsgatan,

5 Askims Badväg, Tuve Torg, Bergslagsparken, Fricksgatan/Guldhedsgatan, Skansberget/Leijonsparres väg, Distansgatan, Norra Dragspelsgatan, Burgårdsparken, Ehrenströmsgatan, Dr Hålens gata, Gårdsten/Agnesberg, Askimsbadet, Hovåsbadet, Delsjömotet, Väderutsikten, Färjenäsparken, Anekdotgatan, Rasmusgården, Lundbyhamnen Helgered/Biskopsgården, Grästuvevägen/Hisingsparken, Kallebäck, Ruskvädersgatan, Delsjö golfbana, Bergslagsgatan, Von Utfallsgatan, Götatunneln och Delsjömotet. Bosättningar på parkeringsplatser Vi har också bosättningar på parkeringsplatser såsom Hedens parkering. Asfaltsläggare har ofta ockuperat parkeringsplatser vid badplatser. Det fanns till exempel 40 husbilar och arbetsfordon vid Askimsbadet i maj. Därmed är det inte är möjligt för andra att nyttja parkeringen. Lagliga alternativ Det finns andra alternativ till bosättningar som är lagliga såsom vanliga campingar eller vandrarhem samt att även kommunen har nattplatser för målgruppen. Vilka bor på de illegala boplatserna? I de allra flesta fall är det vuxna som bor på boplatserna, dock är det konstaterat att det på i några fall funnits minderåriga barn. När det finns minderåriga på plats eller misstanke om minderåriga så informeras respektive stadsdels socialtjänst. På de allra flesta boplatser rör det sig om rumänska och bulgariska medborgare. De är i Sverige för att försöka försörja sig och man reser tillsammans med sitt nätverk. Det är både män och kvinnor som lever på boplatserna, dock är männen i majoritet. Språkkunskaperna är oftast begränsade till det egna hemspråket, vilket gör att kommunikation och överlämnande av information blir svårare. På de större platserna, såsom Kallebäck och Skatås, har det funnits några personer som företrätt gruppen och de har också pratat engelska. På ett par ställen har en svensk medborgare sagt sig företräda de boende på platsen. Denna medborgare har överklagat beslut som är gjorda av kommunen, som till exempelvis fordonsflytt. Fältarbete Det uppsökande arbetet mot hemlösa har delats mellan Social resursförvaltning samt en idéburen organisationer. I samband med att bosättningen på Kallebäck uppmärksammades och det beslutades att en avhysning skulle ske, fick fältarbetarna ett utökat uppdrag. I fältarbetet ingår numera även att besöka illegala bosättningar. Fältarbetarna informerar bosättarna om vilken hjälp som finns att få i Göteborgs stad. De informerar också om regler för camping och vad som händer om de bor kvar. Social resursförvaltning har tagit fram information på rumänska och bulgariska som kan delas ut på. Fältarbetarna har fått uppdrag att besöka boplatser från markförvaltare på 27 platser i staden, och de har sammanlagt gjort ett 80-tal besök under sista halvåret 2014.

6 Enligt fältarbetarna är många av de som bor illegalt inte intresserade av att sova inne på de alternativ som finns. Detta kan bero på att man inte vill lämna den plats man gjort till sin, att man vill kunna sova tillsammans med de man känner eller att det antal nätter som kommunen erbjuder är för få. Miljöperspektivet Miljöförvaltningen har under 2013 och 2014 handlagt ett flertal klagomål om illegal camping, nedskräpning och eldning på stadens mark. Det har rört sig om allt från camping med tält till ibland större grupper med fordon inklusive husvagnar och lastbilar. I några fall har det skett på känsliga platser, exempelvis vid Säveån som är Natura 2000 skyddat. Denna camping och boende på stadens mark har inneburit eldning för matlagning, eldning av avfall, utsläpp av orenat tvättvatten bland annat från tvättmaskiner drivna med dieselverk, uträttande av toalettbehov fritt i naturen, dumpning av tillhörigheter, kläder, hushållsavfall, matavfall samt även dumpning av farligt avfall. Staden har inte som ambition att bistå med t.ex. portabla toaletter eller containrar på dessa platser. I kommunens syn så skulle en sådan hantering befästa boplatsen. Dock har det i några fall behövts göra ändå. En plats där detta gjordes är Kallebäck, detta med anledning av att det var så många boende och det kom många samtal om nedskräpning. På platsen ställdes det en container och det delades ut handskar och soppåsar till de boende. Vid boplatsen Röda Sten har det ställts ut portabla toaletter. Detta på grund av att processen blivit väldigt utdragen och situationen för allmänheten med nedskräpning var ohållbar. Göteborgs Stad är en stor fastighetsägare med många förvaltningar och olika utförare. Åtgärderna som vidtagits har skiljt sig mellan olika förvaltningar. Även i de fall en förvaltning valt att genomföra avhysning så snart man fått kännedom om en illegal bosättning så har det tagit ganska många dagar innan det har kunnat verkställas, väl över en vecka och ibland mer där nedskräpningsproblematiken fortsatt under tiden. Göteborgs Stad har som andra städer i Europa en utmaning att hantera nedskräpning och bristande avfallshantering från campande EU-migranter och andra som illegalt använder stadens mark. På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt planoch bygglagen där kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom exempelvis gaturenhållning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Även för andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Med andra ord; oavsett om en

7 nedskräpning har skett på kommunal mark eller privat mark har kommunen ofta det yttersta ansvaret för att se till att städning sker enligt lag om gaturenhållning. Polisanmälan och avhysning Utgångspunkten är att agera skyndsamt genom att de som bor på boplatsen skall få information om vilka andra alternativ som finns och flytta dit man får campa. Stadens förvaltningar skall sköta sina åtaganden gentemot stadens medborgare, och staden skall hållas ren från nedskräpning. Om bosättarna inte flyttar gör markförvaltaren en polisanmälan. Polismyndigheten genomför ID-kontroll på plats och därefter begär markförvaltaren särskild handräckning av Kronofogdemyndigheten. Denna process tar i normala fall cirka tio arbetsdagar. Stadens skyndsamma agerande har vid vissa fall bromsats upp i handläggningen av polisanmälningarna. Några av platserna har polisanmälts flera gånger men på grund av olika orsaker har inte en id-kontroll genomförts. Några platser där upprepande polisanmälningar på samma boplatser gjorts är Blidvädersgatan (2 anmälningar), Bäckravinsgatan (2 anmälningar) och Röda Sten (3 anmälningar). Under året har Trafikkontoret polisanmält två platser varav en gått till Kronofogdemyndigheten med begäran som särskild handräckning, Fastighetskontoret åtta platser polisanmälda och varav fyra gått till Kronofogden. Park- och naturförvaltningen har haft två polisanmälningar, varav en till Kronofogden. Älvstranden utveckling har polisanmält tre platser, varav tre till Kronofogden. Vid ett tillfälle var det inte samma personer kvar på platsen som vid Id-kontroll, utan det var andra som nyttjade platsen och då kan ingen avhysning göras. Vid ett annat tillfälle så hade man flyttat husvagnarna ett hundratal meter in på annan förvaltares mark, vilket gjorde att avhysning inte kunde ske. På samtliga platser har inga eller endast ett par varit kvar till vid verkställighet av avhysning, utan man har valt att flytta innan dess. De som varit kvar har gått i samband med att Kronofogdemyndigheten kommit till platsen, så i princip har inga avhysningar behövt göras. Andelen platser som polisanmäls är väldigt få i förhållande till det totala antalet platser. Ännu lägre antal är de platser som går till avhysning. Stadens arbete är inriktat mot att så få avhysningar skall behöva göras, därav det förberedande arbetet av både markförvaltare och fältarbetare. Det är viktigt att de som bor på boplatserna får information om vad som gäller och efter information själva har möjlighet att finna annat boende. Polismyndigheten Väst perspektiv I den gemensamma grupp som staden haft kring boplatser, har en representant från Polismyndigheten deltagit. Representanten arbetar i nordöstra Göteborg. Polismyndigheten ser positivt på det arbete som genomförts inom ramen för samverkansgruppen, och ser att vi

8 tillsammans nått en ökad samsyn kring situationen och den problematik som kan uppstå. Genom även en öka personkännedom inom de olika förvaltningarna, har även arbetet underlättats. Polismyndigheten är medveten om den kritik, som i vissa fall riktats avseende långa handläggningstider. Detta har främst uppstått i samband med utdraget identifieringsarbete som åligger oss innan markägaren kan begära handräckning hos Kronofogdemyndigheten. De konstaterar att det främst handlar om en resursfråga där identifieringsarbetet ställs mot mer akuta ingripanden som vi är skyldiga att genomföra Vissa av identifieringarna har också blivit utdragna i tid på grund av att de som bosatt sig på platserna rör sig mycket i området och över dygnets timmar vilket gör att det vid vissa tillfällen varit i stort sett helt öde när vi varit på platsen. De bosättningar som tar störst polisiära resurser i anspråk är de så kallade asfaltsläggarnas bosättningar. De kommer ofta med ett stort antal fordon och personer till samma plats vilket kräver stora resurser i anspråk när Kronofogdemyndigheten begär handräckning av oss i samband med avhysning. När det gäller avhysning av övriga EU-migranter brukar deras bosättningar inte omfatta ett lika stort antal person med reservation för bosättningen i Kallebäck under våren Dessa avhysningar brukar också gå lugnare till väga och i flera fall har polisen inte ens behövts på platsen utan de boende har flyttat vid tidpunkten för avhysningen. Problemet som i flera fall uppstått är att bosättningen flyttar ett kort avstånd inom samma område och avhysningsprocessen startas därigenom om igen med ny anmälan, identifieringsarbete och avhysning. Gemensamt för alla bosättningar är att de medför nedskräpning och sanitära olägenheter. Detta skapar en stor irritation och otrygghet hos övriga samhället vilket avspeglar sig i att allmänheten hör av sig till bland annat oss och påtalar hur de upplever problemet.

9 Asfaltsläggare Även om fokus i rapporten ligger på EU-medborgare från främst Rumänien och Bulgarien vill vi belysa den speciella problematik som sedan några år tillbaka är aktuell, med asfaltsläggare som kommer från brittiska öarna. Sedan 2013 har det funnits ett nätverk i staden med syfte att samverka kring problematiken med de så kallade asfaltsläggarna. Nätverket består förutom av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som är sammankallande till nätverket av representanter från Polisen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Partille kommun, Mölndals stad och Härryda kommun samt från olika förvaltningar i Göteborgs stad. 2 Asfaltsläggarna började sin illegala verksamhet i Göteborgsregionen genom att sälja anläggningsarbete, framför allt asfaltläggning, till privatpersoner som de lurat på pengar. De har också underlåtit att betala moms på sina utförda tjänster, utfört undermåliga arbeten och använt sig av utländsk arbetskraft under omständigheter som påminner om människohandel. De har dessutom orsakat stora saneringskostnader på de platser där de etablerat sig/slagit läger i form av kostnader för sanering av allt från miljöfarligt avfall och byggmaterial till sopor och latriner. Under senare tid, har asfaltsläggarna utökat sin verksamhet och sitt utbud till att istället påminna om kringresande hantverkare som numer även erbjuder tjänster som takarbeten, ommålning och allehanda anläggningsarbeten. I flera fall har tvivelaktiga metoder använts och de har uppträtt alltmer aggressivt i sin framtoning gentemot sina kunder vilket lett till att hantverkare har polisanmälts för bedrägeri, hot och utpressning. Oftast är det engelsktalande personer som står för försäljning och marknadsföring av sina tjänster till villaägarna men själva arbetet utförs ofta av rumäner, letter eller litauer. Under senare tid har noterats att gruppen särkilt inriktat sig på äldre villaägare, ofta med fastigheter av sämre standard, vars redan utsatta situation därefter utnyttjats av hantverkarna som utfört ett undermåligt arbete för att därefter ta ut ockerpriser. I något känt fall har de till och med tömt en äldre mans bankkonto intill sista kronan efter att ha utfört ett fuskjobb. Vad gäller polisanmälningar mot denna grupp av oseriösa hanverkare och deras bosättningar så går dessa hela vägen till avhysning. Allmänhetens syn på illegala bosättningar De förvaltningar som arbetar med illegala bosättningar märker att det skett en förändring i attityden hos allmänheten. Tidigare var många oroade för bosättarna och ville hjälpa till. I dag tycker allt fler att kommunen ska vidta hårdare åtgärder. För att möta allmänhetens behov och snabbt ge svar på vanliga frågor kring illegal camping och hur Göteborgs stad arbetar, publicerades frågor och svar på stadens hemsida i juni. 3 2 Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, 2013, sid ea2230&page=nyhetsarkiv.nyhet

10 Där fanns även kontaktuppgifter om man önskade vidare kontakt. Samma information har därefter publicerats på fler kommuners hemsidor, som Skara kommuns. 4 Omvärldsbevakning Även Stockholm och andra städer har problem med bosättningar. Ökningen skedde precis som i Göteborg, under I dagsläget har Stockholm 44 aktiva boplatser som används av EU-medborgare. I denna räkning förekommer även sovplatser i centrala staden där människor sover på madrasser direkt på gatan. I Stockholm har man, precis som i Göteborg, en rutin som följs. I huvudstaden har man dock en central funktion som samordnar och prioriterar de avhysningar som skall göras. Vid avhysning öppnas en nödlokal där man kan sova max fem nätter. Vid delgivning och avhysning medverkar från kommunen markförvaltare och stadsdelsförvaltning. I Malmö kom problemet med boplatser något senare. Där har man även tagit ett beslut att inte göra avhysningar utan istället ska fältarbetare motivera människor att flytta. Socialsekreterare/uppsökare besöker platserna och informerar. Man har idag tre boplatser i Malmö, varav en med 23 personer som bor på kommunens mark. Även i mindre kommuner finns boplatser, oftast med ett fåtal boende. Av Göteborgs kranskommuner är det Mölndal som haft illegala bosättningar. Resurser Arbetet med illegala bosättningar är resurskrävande och har inskränkt på annan ordinarie verksamhet. Det gäller både personalresurser och pengar. Social resursförvaltning har sedan 1 september 2014 en samordnare som arbetar med frågan kring EU-medborgare ur ett helhetsperspektiv. Fältarbetarna har arbetat inom befintliga resurser, vilket gjort att deras uppdrag riktat mot den hemlöse göteborgaren har påverkats. Park och naturförvaltningen har gjort en uppskattning att arbetet med att städa/sanera, transporter och avfallskostnader har kostat över 300 tkr under året. I denna summa ingår kostnad för arbetsledning med 12 % (35 tkr). I kostnaden ingår även boplatser som bebotts av så kallade asfaltsläggare. Uppskattad nedlagd under året för medarbetarna på fastighetskontoret är ca 600 timmar. Fastighetskontoret har avsatt en person för att ha samordnings- och genomförandeansvar gällande boplatserna, anledningen till detta är att varje boplats påverkar flera medarbetare och att det krävde mycket tid för att hålla ihop enheten. Fastighetskontoret uppskattar att kostnaden för städning, transport och avgifter till Kronofogdemyndigheten kommer att hamna mellan tkr (inkl vissa insatser av OSA-lag). 4

11 Parkeringsbolaget har sedan slutet av juni, satt in extra väktare som besöker parkeringsplatser i centrum för att först och främst be dem som tar upp en parkeringsplats betala avgift och gör dem inte detta be dem lämna platsen. Detta kostar parkeringsbolaget cirka 80 tkr per månad. Utöver dessa kostnader, finns det även förlorade intäkter i utebliven parkeringsavgift i biljettautomaterna samt obetalda kontrollavgifter. Trafikkontoret uppskattade kostnader är inte så stora. Uppskattningsvis har man haft kostnader på cirka 10 tkr, detta för containerhyra, administration och material. Utöver detta tillkommer personella kostnader. Idrott och förening gör en uppskattning av kostnaderna för sanering av ytorna, uppskattningsvis 40 tkr. Här ingår arbetstid och entreprenadkostnader. De har haft stora problem på Kviberg trots att det inte är Idrott- och förening som är markägare, då de boende har använt områdets servicebyggnader (dusch och toalett) som ägs av förvaltningen. Miljöförvaltningen har haft fyra handläggare under året som hanterat klagomål rörande nedskräpning, inklusive hygieniskt avfall (toalett), samt eldning. Bara inom Kvibergsområdet har det under årets hanterats tio enskilda ärenden. Nedlagd tid uppgår till ca 170 h, varav ytterst få har kunnat debiteras. Med en taxa om 900 kr/h motsvarar detta en kostnad på ca kr. Miljöförvaltningen arbetar även med en problematik kring fria åkare, Åkarna parkerar sina fordon på gator och parkeringsplatser där de stör så lite som möjligt och får vara i fred. De gör service på fordonen och utför mindre reparationer. Exempel: byte av olja, och släpper då oljan rätt ner i dagvattenledningarna. Allt skräp som finns i dragbil och uppe på trailern slängs på gatan/gångbanan eller p-platsen där de står för tillfället. Chaufförerna har ingenstans som de kan göra sina toalettbehov, utan detta sker ute i det fria i närhet av fordonet. Detta innebär ett hygienproblem, med risk för smittspridning.

12 Kostnader 2014 I och med att alla förvaltningar inte sammanställt kostnaderna som kan sättas i samband med hanteringen är följande förteckning inte en komplett bild för staden. Vad gäller Social resursförvaltnings kostnader så innefattar det mer arbete än det riktat mot illegal bosättning. Förvaltning Insats Kostnad Social resursförvaltning Inom befintlig ram, uppsökares uppdrag och en samordnare. Extramedel förstärkning av Socialjouren samt ökat anslag till Prostitutionsgruppen Bräcke Diakoni, nattplatser Frälsningsarmén, dagcentral Räddningsmission, öppen förskola för romska barn, uppsökande verksamhet samt tillfälligt boende för barnfamiljer. Stadsmissionens Crossroads, inbokare till nattplatserna samt uppsökande arbete Park och Städning/sanering, kr naturförvaltningen transporter och avfallskostnader Fastighetskontoret 600 arbetstimmar kr Städning, transporter samt kr avgifter till Kronofogden Parkeringsbolaget Extra väktare som besöker P kr platser (fr. o. m juni) Trafikkontoret 10 procentig tjänst plus städning Miljöförvaltningen Handläggning kr Problematiken med illegala bosättningar kräver allt mer arbete från alla parter (både kommunen och myndigheter) och medför därmed också ökade kostnader i handläggningen av ärendena. Det är därför av vikt att kommunen och myndigheter fortsätter sitt arbete med fokus kring samverkan, metodutveckling och lagstiftningsutveckling för att underlätta arbetet med att motverka illegala bosättningar. Samhällets alla parter behöver också se över lagstiftningen för att underlätta handläggningen och förkorta tiden som bosättningarna är aktiva på en och samma plats.

13 Stadens insatser Staden erbjuder olika insatser till mobila EU-medborgare. Förutom kommunens egna resurser såsom socialtjänst och uppsökande verksamhet, beviljas även bidrag till idéburen sektor för att arbeta med målgruppen. Under 2014 erbjöds insatser i form av nattplatser, dagcentral, tillfälligt boende, råd- och stödverksamhet och öppen förskola i samverkan med idéburen sektor. Utmaningar Samtliga inblandade förvaltningar är överens om att vi inte löser problemet med illegala bosättningar långsiktigt med nuvarande förfarande. Förfarandet kräver många inblandade, är trögt, tar tid och flera av de personer som blir föremål för handräckning, flyttar vidare till nästa plats i närheten. Många har lärt sig systemet och vet att man har ett par veckor på sig mellan polisens id-kontroll till kronofogdens handräckning. En annan svårighet är att de som inte blir identifierade inte heller omfattas av Kronofogdemyndighetens beslut om avhysning. Detta innebär att de som är identifierade inte behöver vara på plats vid verkställandet, utan andra kan vara där som inte är identifierade. Detta resulterar i att den illegala bosättningen blir kvar. Markförvaltarna har uppfattat det som att det i vissa fall varit svårt att få tag i handläggare på socialtjänsten när det funnits barn i bosättningarna. Ett annat problem med de attraktiva platserna är att till exempel Kallebäck inte kunde polisanmälas ytterligare en gång, eftersom det redan gjorts. Det har också varit svårt att veta vart man ska skicka polisanmälan då polisen har olika ingångar. Genom vår samverkan i gruppen tillsammans med Polismyndigheten, hoppas vi att vi tillsammans får mer kännedom om varandras organisationer vilket kommer att underlätta processen. Vid ett par tillfällen har det brunnit i husvagnar och på boplatser. Hur ser kommunens ansvar ut utifrån en säkerhet och skyddsaspekt? Av denna anledning, brandsäkerhet, är det också vikigt att boplatserna inte tillåts att bli stora och etablera sig. Vid två platser har det brunnit i ett eller flera fordon, oklart av vem. Förslag framåt Arbetet med hanteringen kring de illegala bosättningarna tar mycket resurser i anspråk, och det finns behov av en gemensam funktion som kan samordna arbetet med boplatserna och rutinen. Detta skulle vara mer kostnadseffektivt än idag då varje enskild förvaltning blir involverad. Samordnaren skulle kunna ta olika kontakter, polisanmäla, följa upp, begära handräckning hos Kronofogden och bedriva efterarbete. Personen skulle ha ett helhetsperspektiv över flödet i staden och prioriteringar vad gäller insatser. Fördelen skulle också innebära en likartad hantering över staden. Arbetet är för omfattande för att rymmas inom social resursförvaltnings övergripande samordning av frågor kring mobila EU medborgare. Trafikkontoret samt Park- och naturförvaltningen har sett möjligheter till att

14 vara med att delfinansiera en sådan tjänst. Ett första förslag för det fortsatta arbetet innebär att en gemensam funktion för staden tillsätts i arbetet riktat mot illegala bosättningar i Göteborg. Vidare, så lyfts följande förslag från samverkansgruppen: Frågan om boplatser berör många av stadens förvaltningar. Förankringen och informationen om rutinen när en illegal bosättning upptäcks behöver spridas ytterligare. Stadsdelarnas insatser varierar när de får en bosättning. Några stadsdelar gör det uppsökande arbetet enligt socialtjänstlagen - andra inte. Det behövs en kontaktlista över vilka som är ansvariga för dessa ärenden inom Polismyndigheten och inom vilka distrikt. Detta för att underlätta kommunikation och därmed effektivisera ärendehantering. Markförvaltare kan inför sommaren röja och gallra ut de skogsdungar där EUmigranter kunnat bygga upp boplatser utan att bli upptäckta. Markförvaltare kan stänga av infartsvägar till markområden som kan tänkas lockande att bosätta sig på. Dock blir detta ett bekymmer då staden enligt exempelvis Vision Älvstaden ska vara öppen och inkluderande och att fler delar av staden öppnas upp med temporära/platsskapande aktiviteter. Stänger man då av dessa platser, motverkar detta syftet med stadsutvecklingen. Juridiska frågeområden Utifrån de resonemang som förts så är det ett antal juridiska frågeområden som uppkommit när det gäller hanteringen av illegal camping. Möjligheten till att kunna avhysa utan identifiering av Polisen, vilket skulle kunna innebära att polisens resurser kan nyttjas till annat. Eller att man kunde ha idkontroll och handräckning av Kronofogdemyndigheten vid samma tillfälle. Möjlighet att delgivning och handräckning sker på tidig morgon eller kvällstid för att nå så många som möjligt. Bötfälla på plats för illegal camping, vilket skulle bli ett styrmedel för staden. Göteborgs lokala ordningsföreskrifter som förbjuder camping på offentlig plats. Kan man se över vilka områden som berörs, som exempelvis Kvibergs idrottsplats? Staden skulle också kunna använda sig av den möjlighet som finns gällande fordonsflytt, vilket innebär att när böter uppkommit till 5000 kr så kan en flytt göras. Idag står många fordon på parkeringar, och upptar en plats för boende eller gäster. En gemensam rutin för fordonsflytt behöver tas fram. Skydds- och säkerhetsaspekt för boplatser. Behövs en planering för exempelvis brand och smittspridning? Vilket ansvar har staden när människor väljer att bosätta sig på detta vis. Vid de flesta tillfällen önskar markförvaltare att ej genomföra en avhysning direkt utan att ge både sociala myndigheter och personerna själva ett handlingsutrymme (tid). Problemet är att man då som fastighetsägare riskerar att bryta mot

15 fastighetsägaransvaret avseende miljö, hälsa, brand mm. Hur för håller sig juridiken gällande detta, utifrån ansvar om man som förvaltare tillåter en etablering under viss tid. Samverkansgruppen har fått i uppdrag att återkomma till berörda förvaltningsdirektörer med ett konkret förslag på innehåll och placering av en gemensam funktion som arbetar med de illegala bosättningarna och utreder de förslag samverkansgruppen lyfter för tydlighet och ansvarsfördelning i denna rapport. Avslutning Förvaltningarna ser med oro på våren och sommaren då sannolikt många nya bosättningar kommer att uppstå. Indikationer visar på att antalet EU-medborgare som vistas i Göteborg ökar, vilket gör att människor som väljer att bosätta sig på boplatser troligen kommer att öka. Förvaltningarna har redan idag knappa resurser att hantera frågan och trycket från medborgarena är också högt på att kommunen skall vidta åtgärder. Referenser Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, Verksamhetsberättelse 2013, 2013 Frågor och svar om illegal camping (Göteborg) Frågor och svar om illegal camping (Skara) Bilagor Bilaga 1: Rutin illegal camping Göteborg

16 Bilaga 1 Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen. Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. Kontaktcenter (KC): KC kontaktar markägare/förvaltare samt skickar kopia till berörd stadsdel (SDF). Polisen: Polisen mejlar kontaktcenter: goteborg@goteborg.se. Andra förvaltningar: De kontaktar berörd markägare/förvaltare. Markförvaltningen i staden: Förvaltningen mejlar till Social resursförvaltning (SRF)