VÄRLDENS BAKSMÄLLA. om alkohol som utvecklingshinder. Pierre Andersson

Transkript

1 VÄRLDENS BAKSMÄLLA om alkohol som utvecklingshinder Pierre Andersson

2 VÄRLDENS BAKSMÄLLA om alkohol som utvecklingshinder Pierre Andersson

3 Pierre Andersson och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2007, 2009 och :e upplagan Layout: Pierre Andersson Omslagsfoto: Per-Åke Andersson Tryck: Larsson Offsettryck AB 2013 ISBN: Världens Baksmälla är utgiven av NBV i samarbete med IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut och Sober Förlag. Detta dokument har finansierats med Sida-stöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

4 Innehåll Hinder för utveckling...7 En global sjukdomsbörda...11 Alkohol och hiv...17 Ingen vanlig handelsvara...21 Törsten efter nya marknader...27 Alkoholindustrin som lobbyorganisation...39 Makt över sitt eget liv...46 Alkohol, män och kvinnor...52 Från pulque till Heineken...58 Vägen framåt...62

5 6

6 Hinder för utveckling Varför ska den som är intresserad av globala utvecklingsfrågor bry sig om alkohol? Svaret är enkelt: Alkohol är ett hinder för utveckling och den främsta riskfaktorn bakom ohälsa i stora delar av världen. Detta gäller förstås även i Sverige men problemen blir än tydligare i det vi brukar kalla utvecklingsländerna. Länder med dålig ekonomi och med nya, instabila demokratier är dåligt rustade att hantera problemen med alkohol på alla nivåer. Den här boken handlar om precis detta. Om hur alkohol bidrar till att hålla människor kvar i fattigdom, hur samhällsutvecklingen och människors hälsa påverkas negativt. Om hur alkohol skapar otrygghet och våld och bidrar till att människors rättigheter kränks, och om hur den internationella alkoholindustrin cyniskt söker nya marknader och större vinster genom att expandera i fattiga länder. Det är alltid enklare att gå till puben eller det lokala ölskjulet och glömma vardagen för en stund än att försöka göra något åt sin situation. FOTO: SEAN SPRAGUE / PHOENIX Ingen alkoholpolitik I många länder finns ännu ingen alkoholpolitik som skyddar landet och människorna från alkoholindustrins aggressiva marknadsföring och försäljning. Människor fastnar i beroenden och destruktiva mönster helt utan skyddsnät att falla tillbaka på. De ekonomiska konsekvenserna blir ofta katastrofala i första hand för de drabbade familjerna men i förlängningen också för landet som helhet. 7

7 Alkoholen får också politiska konsekvenser. Det är alltid enklare att gå till puben eller det lokala ölskjulet och glömma vardagen för en stund än att försöka göra något åt sin situation. Alkohol har under sekler använts för att passivisera människor. Slavhandlarna gjorde det. Kolonialherrarna gjorde det, fabriksägarna likaså. På och 1700-talen fanns ett system i Europa där delar av lönen betalades ut i alkohol. Systemet exporterades till bland annat Afrika och levde på vissa platser kvar till helt nyligen. Nära tre miljoner dödsfall Människors alkoholvanor världen över blir allt mer lika varandra. Globaliseringen gör att avstånden kortas och att vi utsätts för fler och fler intryck från andra länder och kulturer. Fortfarande finns dock stora skillnader och det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av världens befolkning är nykterister. I Bangladesh dricker 88 procent av männen och 99 procent av kvinnorna ingen alkohol alls. 1 I andra änden av spektrat finns dock länder som Sydafrika där var tredje man i vissa befolkningsgrupper beräknas missbruka alkohol. 2 När Världshälsoorganisationen gjorde en sammanställning av vilka riskfaktorer som bidrar till sjukdom och för tidig död i världen hamnade alkohol på femte plats globalt. 3 Forskare bedömer att alkoholen orsakar nära tre miljoner dödsfall i världen varje år. Mest alarmerande är situationen i de utvecklingsländer som är på väg att få det bättre där står alkohol överst på listan över riskfaktorer som orsakar sjukdom. Räknar man dessutom in alkoholens roll vid spridningen av hiv blir läget än mer dystert. Alkohol gör att människor tappar omdömet och tar större risker, färre skulle ha oskyddat sex om de var nyktra. Hiv och aids är fortfarande ett stort hinder för utveckling i världen och det är oklokt att bortse från alkoholens roll vid spridningen av sjukdomen. Sverige och svenska organisationer har tusentals projekt runt om i världen som syftar till att minska fattigdomen. Tyvärr glöms alkoholens roll ofta bort. 1 Global Status Report on Alcohol and Health WHO. 2 Meel B L Alcohol-Related Traumatic Deaths in Transkei Region, South Africa. Internet Journal of Medical Update. 3 The Lancet. Global Burden of Disease Study WHO (Studien publicerades 2012). 8

8 FOTO: CAMILLA ORJUELA Bortom millenniemålen Vid FN:s millennietoppmöte år 2000 enades världens länder om att bekämpa fattigdomen. Man enades om åtta mål som ska uppnås till år Bland annat ska andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag och som lider av hungersnöd halveras. För samtliga dessa områden och för de utvecklingsområden som FN diskuterar att sätta på agendan efter 2015 spelar alkohol en roll. Sverige och svenska organisationer har tusentals projekt runt om i världen som syftar till att minska fattigdomen och uppfylla millenniemålen. Tyvärr glöms alkoholens roll ofta bort. På senare år syns tecken på att något håller på att hända. WHO:s medlemsländer antog en alkoholstrategi , EU har en alkoholstrategi sedan 2006 och FN har lyft alkoholens roll som en nyckelfaktor i arbetet mot icke-smittsamma sjukdomar. Dessvärre syns samtidigt en allt mer intensiv och cynisk satsning från alkoholindustrin när det gäller att öppna upp nya marknader. Arbetet att sätta fokus på alkoholen som ett hinder för utveckling är långt från över. n 4 Global strategy to reduce the harmful use of alcohol WHO. 9

9 10

10 En global sjukdomsbörda I fattiga länder med starkt växande ekonomier ökar alkoholkonsumtionen kraftigt. I ökningens spår kan vi tydligt se en förhöjd dödlighet på grund av alkohol. I stora delar av världen är alkoholen den riskfaktor som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan. Miljontals människor i världen lider av sjukdomar som helt eller delvis orsakats av alkohol. Mångdubbelt fler lider av andra typer av problem där alkohol är orsaken eller en starkt bidragande faktor: Olyckor, våld och sexuellt överförbara sjukdomar är några exempel. När Världshälsoorganisationen,WHO, studerade den globala sjukdomsbördan i världen kom man fram till att alkohol orsakar omkring 2,7 miljoner dödsfall varje år. 1 Alkohol beräknas orsaka 5,5 procent av den totala sjukdomsbördan i världen, räknat i år förlorade på grund av sjukdom, invaliditet eller för tidig död. 2 Detta är en ökning jämfört med vad motsvarande studier kom fram till 1990 (3,5 procent) och 2004 (4,6 procent). Skillnaden mellan män och kvinnor är stor. För män ligger alkoholen bakom 6,1 procent av alla dödsfall medan motsvarande siffra för kvinnor är 1,1 procent. 3 Kopplingen till hur män och kvinnor dricker är tydlig. FOTO: JOHAN KÄLLSTRÖM 1 The Lancet. Global Burden of Disease Study WHO (Studien publicerades 2012). 2 För att beräkna sjukdomsbördan använder sig forskarna av begreppet Disability-Adjusted Life Years, DALYs. Man beräknar antalet förlorade levnadsår på grund av dödsfall, men räknar också med förlorade år på grund av olika typer av invaliditet. 3 Global Status Report on Alcohol and Health WHO 11

11 Skillnaderna är också stora mellan olika delar av världen. I Ryssland ligger alkohol bakom över 20 procent av den totala sjukdomsbördan bland män. Liknande siffror kan hittas i delar av Central- och Sydamerika. Siffor från WHO visar att 25 procent av skillnaderna i medellivslängd mellan Öst- och Västeuropa kan förklaras av hur mycket alkohol man dricker. 4 Globalt är alkohol den femte största riskfaktorn bakom ohälsa och för tidig död större är bara högt blodtryck och rökning. (Se tabell till höger). I Västeuropa finner vi alkoholen på sjätte plats, här har övervikt och brist på motion utvecklats till större riskfaktorer relativt sett. Det mest anmärkningsvärda är att alkoholen i vissa delar av världen hamnar i toppen av listan: I södra Afrika, Östeuropa, delar av Latinamerika och Centralamerika är det alkoholen som orsakar mest ohälsa bland de 67 riskfaktorer som forskarna har tittat närmare på. I södra Afrika, Östeuropa, delar av Latinamerika och Centralamerika är det alkoholen som orsakar mest ohälsa. Ekonomiska och sociala skadeverkningar inte medräknade Alkoholen orsakar också andra skador än de rent medicinska. Dessa omfattas inte av WHO-studien ovan. Att beräkna storleken på sociala skador (beroende, barn som växer upp med missbrukande föräldrar, kriminalitet etc) där alkohol spelar en avgörande roll är svårt. Forskningen på området är inte särskilt omfattande, men uppskattningar som gjorts visar att andelen skador orsakade av alkohol är dubbelt så hög om även sociala skador räknas med. 5 Inte heller de ekonomiska skadeverkningar alkoholen orsakar finns med i studien. I fattiga familjer där mannen köper alkohol för större delen av lönen är konsekvenserna enkla att se, när det gäller effekterna på samhället blir det mer komplicerat. Det finns flera uppskattningar av hur mycket alkoholen kostar samhället. Resultaten varierar kraftigt beroende på vilken beräkningsmodell som används, men i samtliga kommer man fram till mycket höga kostnader. I en EU-rapport 6 beräknas de direkta kostnaderna för alkoholen 4 WHO. European Status Report on Alcohol and Health Rehm et al. Disease Control Priorities in Developing Countries, kapitel Alcohol in Europe European Commission. 12

12 De tolv största riskfaktorerna bakom ohälsa och för tidig död: Globalt Södra Afrika Västeuropa 1 Högt blodtryck Alkohol Rökning 2 Rökning Högt blodtryck Högt blodtryck 3 Luftföroreningar (inomhus) Högt BMI (övervikt) Högt BMI (övervikt) 4 Låg konsumtion av frukt Icke-optimal amning Fysisk inaktivitet 5 Alkohol Rökning Högt blodsocker 6 Högt BMI (övervikt) Högt blodsocker Alkohol 7 Högt blodsocker Luftföroreningar (inomhus) Låg konsumtion av frukt 8 Undervikt under barndomen Låg konsumtion av frukt Högt kolestorol 9 Luftföroreningar (partiklar) Undervikt under barndomen Låg konsumtion av nötter och frön 10 Fysisk inaktivitet Järnbrist Hög natriumkonsumtion 11 Hög konsumtion av salt Fysisk inaktivitet Luftföroreningar (partiklar) 12 Låg konsumtion av nötter och frön Narkotika Låg konsumtion av grönsaker Anmärkningar: De tolv största riskfaktorerna för dödsfall och sjukdom i olika delar av världen. Alkoholen hamnar också på första plats bland riskfaktorerna exempelvis i Östeuropa. Rankingen ovan gäller båda könen. Tittar man bara på män så hamnar alkohol på tredje plats globalt. Södra Afrika anges i källan som Southern Sub-Saharan Africa, men den något bredare geografiska beskrivningen används här i brist på bättre översättning. Källa: The Lancet. Global Burden of Disease Study WHO (Studien publicerades 2012). 13

13 inom EU uppgå till 125 miljarder Euro (ca 1070 miljarder kronor) per år. Om även indirekta kostnader som psykosociala effekter och lidande på grund av sjukdom och kriminalitet tas med hamnar uppskattningen på 270 miljarder Euro (2500 miljarder kronor) per år. Ekonomen Anders Johnsons senaste uppskattningar (2005) visar att alkoholen kostar det svenska samhället omkring 160 miljarder kronor varje år. De största kostnaderna i hans beräkningar är produktionsbortfall (90 miljarder kronor) och vård (29 miljarder kronor). Dödsfall (36 miljarder Euro) Produktionsbortfall (9 miljarder Euro) Hälsa och sjukvård (17 miljarder Euro) Behandling och prevention (5 miljarder Euro) Skador av kriminalitet (6 miljarder Euro) Trafikolyckor (10 miljarder Euro) Skydd mot kriminalitet (12 miljarder Euro) Arbetslöshet (14 miljarder Euro) Brottsbekämpning (15 miljarder Euro) Fördelning av kostnader för alkoholen inom EU. (Källa: Alcohol in Europe, 2006, European Commission.) Icke-smittsamma sjukdomar i fokus Såväl FN som WHO har de senaste åren fokuserat allt mer på ickesmittsamma sjukdomar. De vanligaste, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes, orsakar årligen 36 miljoner dödsfall i världen (av 52,8 miljoner totalt). En stor del av dessa skulle kunna förebyggas. Alkohol pekas ut som en av de fyra främsta riskfaktorerna bakom de icke-smittsamma sjukdomar tillsammans med tobak, för lite fysisk 14

14 aktivitet och ohälsosam diet. 7 Om inte åtgärder vidtas räknar WHO med att dödligheten i de här sjukdomarna kommer att öka kraftigt de närmaste åren, främst i Afrika och Sydostasien. Att alkohol orsakar cancer har varit känt för forskarna länge, men det är först på senare år som forskningen på området fått en bredare spridning. Undersökningar visar att 67 procent av européerna känner till sambanden. (I Sverige var motsvarande siffra 55 procent). 8 Forskare från det så kallade Amphoraprojektet 9 menar att alkohol orsakar nya cancerfall årligen bara i EU-länderna. Man pekar också på att risken för flera cancersjukdomar (exempelvis bröstcancer) ökar redan med första glaset. Det finns helt enkelt ingen helt säker nivå. I konsekvens med detta vill man också ändra de riktlinjer som många länders hälsomyndigheter utfärdar kring vilka konsumtionsnivåer som är säkra. Sveriges rekommendation om max 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor borde sänkas rejält menar Amphoraforskarna. En av dem går till och med så långt som att säga att rekommendationen bör vara max ett(!) glas per år. 10 Risken för flera cancersjukdomar ökar redan med första glaset. Det finns helt enkelt ingen helt säker nivå. Världens läkare varnar för alkoholen Världsläkarförbundet har i ett uttalande pekat på alkoholens framträdande roll när det gäller ohälsa i världen. De konstaterar, precis som WHO-forskarna, att alkohol är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och att alkohol direkt kan länkas till mer än 60 olika kroniska och akuta sjukdomar. Världsläkarförbundet pekar också på problemen med alkoholindustrins aggressiva marknadsföring och att alkohol aldrig kan ses som en vanlig handelsvara. I uttalandet lämnar läkarna bland annat dessa rekommendationer: Lär av de länder som har en framgångsrik alkoholpolitik, ofta med inslag av åldersgränser, begränsad tillgång, höga skatter och låg promillegräns i trafiken. Med mindre modifikationer kan samma åtgärder användas även i utvecklingsländer. 7 Noncommunicable diseases - Fact sheet. ( ) 8 Europeiska kommissionen. Special Eurobarometer 331. april ( ) 15

15 Var medveten om och motverka alkoholindustrins förslag på alternativa, icke evidensbaserade, åtgärder för att kontrollera alkoholpolitiken. Begränsa möjligheterna att marknadsföra alkohol till unga och tillsätt oberoende kontrollinstanser som övervakar att alkoholindustrin verkligen följer de etiska riktlinjer man själva skapat. Alkohol och våld Det finns ett tydligt samband mellan alkohol och våld. Detta samband visar sig på flera sätt. Statistiken visar oss att en ökad försäljning av alkohol också ger en ökad våldsbrottslighet. Vi vet också att en stor andel av de som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. En studie från Karolinska Institutet visar att omkring 60 procent av dömda våldsverkare druckit alkohol innan brottet och att risken att använda våld är 13 gånger högre om man druckit alkohol. 11 Varför alkohol ibland leder till våld vet man inte riktigt, här finns flera teorier. 12 En är att alkoholen ger oss en ursäkt att bete oss på ett sätt vi inte skulle annars. En berusad människa anses inte vara fullt ansvarig för sina handlingar. En annan orsak är att berusning leder till minskad självkontroll. Experiment visar att människor påverkade av alkohol i högre utsträckning än andra tar till våld i situationer som präglas av stress och frustration. Ytterligare en orsak kan vara att alkoholen gör att konfliktsituationer upplevs som mer frustrerande och provocerande än vanligt. Alkohol är sällan eller aldrig den enda förklaringen till att våld uppstår, men påfallande ofta en utlösande faktor. n 11 Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study. Addiction (2006) 101: Vilket samband har alkohol och våld? ( ) 16

16 Alkohol och hiv Hiv och aids orsakar stort lidande och är ett av de största hindren för utveckling idag. Alkohol spelar en betydande roll för spridningen av sjukdomen. Trots en allt bättre tillgång till bromsmediciner så dör årligen omkring 1,7 miljoner människor i världen av aids. På ett år hinner smittan också sprida sig till ytterligare 2,5 miljoner. Det är människor per dag, 300 varje timme. Totalt lever nu 34 miljoner människor med det dödliga hivviruset. 1 Utvecklingsländerna är hårt drabbade. 23,5 miljoner smittade finns i Afrika söder om Sahara (här finns också över 90 procent av världens hivsmittade barn). Ytterligare omkring 5 miljoner hivsmittade finns i Syd- och Sydostasien. I dag vet man att alkohol I dag vet man att alkohol spelar en väsentlig roll i smittspridningen av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. spelar en väsentlig roll i smittspridningen av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Det finns belägg för att alkohol gör människor mer benägna att ta risker och ökar förekomsten av våldtäkter och sexuellt våld. Men alkohol påverkar också risken för smittspridning rent fysiologiskt genom att kroppens immunförsvar fungerar sämre. Studier från bland annat Laos, Malawi, Botswana och Uganda be- 1 Foundation for Aids Research (amfar.org), november

17 kräftar att alkoholkonsumtion leder både till att människor har fler sexuella kontakter och att fler har sex utan kondom. Undersökningarna visar ofta ett direkt samband mellan hur ofta och hur mycket människor dricker och hur ofta de har oskyddad sex. Ett flertal studier visar att det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och hivprevalens och pekar på att risken att utsättas för hivinfektion är omkring 70 procent högre för de som dricker alkohol jämfört med de som inte gör det. Bland de som ägnar sig åt berusningsdrickande är risken för hiv är dubbelt så hög som bland nykterister. 2 Bland män kan man också se ett tydligt samband mellan drickande och besök hos prostituerade. En Bland de som ägnar sig åt berusningsdrickande är risken för hiv är dubbelt så hög som bland nykterister. undersökning från Botswana 3 visar att besök hos prostituerade var tre gånger så vanligt bland måttlighetsdrickare jämfört med de som inte dricker alls. Bland storkonsumenterna var det fem gånger vanligare att man betalade för sex. Det är dock viktigt att påpeka att forskarna inte är säkra på om detta är orsakssamband. Det skulle kunna vara så att människors personlighet exempelvis en stor benägenhet att utsätta sig för risker leder till såväl en högre alkoholkonsumtion som ett sexuellt riskbeteende. Ett flertal studier visar att alkohol, framför allt hög konsumtion, gör behandlingen betydligt svårare att genomföra. Patienter som dricker alkohol visar sig ha nästan dubbelt så hög risk att missköta sin behandling. Bland de som brukar dricka sig berusade är risken att missköta behandlingen hela 4,3 gånger högre jämfört med helnyktra patienter. ² Här finns också ett tydligt samband med själva dryckestillfället. Slarvet med medicineringen är 9 gånger större under dagar då patienterna dricker alkohol. 4 2 Schuper et al Causal Considerations on Alcohol and HIV/AIDS A Systematic Review. Alcohol and Alcoholism. 3 Sheri D. Weiser et al A Population-Based Study on Alcohol and High-Risk Sexual Behaviors in Botswana. 4 Parsons et al.,

18 Svagare immunförsvar snabbare spridning Alkohol påverkar spridningen av hiv rent fysiologiskt genom att immunförsvaret försvagas på olika sätt. En studie visar exempelvis att risken att smittas av hiv är tre gånger större när kroppens celler är påverkade av alkohol. 5 En hög alkoholkonsumtion som pågått en längre tid ger störst effekt, men även tillfälligt intag av alkohol verkar påverka immunsystemets funktion på ett djupgående sätt. 6 Forskare har också funnit att alkohol gör att mängden hivvirus ökar snabbare hos redan smittade. 7 En så låg konsumtion som tre öl på två dagar gjorde att mängden hivvirus ökade tio gånger snabbare än normalt. I en djurstudie fick man ännu tydligare resultat. Bland de apor som inför testerna druckit stora mängder alkohol (motsvarande 4 standardglas per dag) var mängden virus efter en vecka 64 gånger högre än bland de apor som bara druckit sockerlösning. 8 Fakta: Alkohol och hiv Det finns en betydligt högre andel storkonsumenter bland hiv-positiva än bland icke smittade. Risken att utsättas för hiv-infektion är dubbelt så hög för den som ibland dricker sig berusad än för den som inte dricker alls. Personer som är berusade i samband med sex löper 87 procent högre risk att smittas än den som är nykter. 9 Alkoholmissbruk medför ofta att hiv-test sker senare och att behandlingen försvåras. Risken för att missköta sin behandling är nästan dubbelt så stor bland alkoholkonsumenter som bland ickekonsumenter. De flesta forskare som studerat sambanden mellan alkohol och hiv är överens om att alkoholspecifika åtgärder måste finnas med när program eller projekt för att minska hivspridningen utformas. 5 Zheng, Jun et al Ethanol Stimulation of HIV Infection of Oral Epithelial Cells. Journal of Acquired Immune Deficiency Syndromes. 37(4): Szabo Consequences Of Alcohol Consumption On Host Defence. Alcohol And Alcoholism. 7 Journal of Infectious Diseases 167: Bagby Alcoholism: Clinical & Experimental Research 9 Baulinas & Rehm

19 20

20 Ingen vanlig handelsvara Rapporten Alkohol: Ingen vanlig handelsvara slår bland annat fast att alkoholen är ett betydligt större problem globalt än många tror, och att det finns alkoholpolitiska åtgärder som bevisligen fungerar. FOTO: SARA HEINE Thomas Babor är doktor i psykologi, professor vid University of Connecticut och en av världens främsta forskare när det gäller alkohol och alkoholpolitik. Originalrapportens titel är Alcohol: No ordinary commodity och precis som namnet säger slår den fast att alkohol inte är som vilken annan vara som helst. Rapporten, som i senaste upplagan kom ut 2010, har Thomas Babor skrivit tillsammans med en rad andra alkoholforskare spridda över hela världen. Tillsammans ville de svara på två frågor: Hur stort är egentligen problemet med alkohol, och vad finns det för metoder som verkligen fungerar för att minska problemen? Forskarna gick igenom all tillgänglig forskning på området som gjorts de senaste 10 åren, totalt granskades över 500 forskningsstudier. En av slutsatserna var att alkoholen är ett mycket stort hälsoproblem i världen. Det är en av de saker som sticker ut, säger Thomas Babor. Tittar man på utvecklingsländer där man inte har problem med svält, undernäring eller hög barnadödlighet så ligger alkohol överst på listan över riskfaktorer. Tobak, som brukar anses vara farligare ur hälsosynpunkt 21

21 FOTO: PIERRE ANDERSSON Tomas Babor hamnar först på tredje plats. Mycket av det som kommer fram i rapporten bekräftar det som var känt sedan tidigare, men att alkohol hamnar så högt när det gäller riskfaktorer för global ohälsa förvånade forskarna. Tydligheten i de resultaten har nog bidragit till att rapporten fått relativt stor uppmärksamhet och till att alkohol nu för första gången på länge faktiskt står ganska högt på WHO:s agenda. Restriktioner effektivast När det gäller vilka metoder och strategier som egentligen fungerar när det gäller att minska problemen med alkohol är rapporten tydlig. All tillgänglig forskning visar att det är olika typer av restriktioner som fungerar bäst. Bland de mest effektiva åtgärderna finns begränsningar av tillgängligheten till alkohol genom begränsade öppettider, monopol eller åldersgränser, och höga skatter på alkohol. Det här är strategier som har mycket starkt stöd i den forskning vi 22

22 gått igenom och som bevisligen fungerar, säger Thomas Babor. När det gäller utvecklingsländer som ännu inte har någon aktiv alkoholpolitik tycker Thomas Babor att de borde undvika att uppfinna hjulet på nytt och lära av de länder som har hittat framgångsrika sätt att begränsa alkoholskadorna. I dag har vi en väldigt gedigen forskning på området och vet vilka strategier som är effektiva. Rapportens titel Alkohol: ingen vanlig handelsvara kommer från en av forskarnas viktigaste slutsatser. Alkohol kan helt enkelt inte behandlas som vilken vara som helst, säger Thomas Babor. Den är både giftig, berusande och beroendeframkallande och måste behandlas därefter. Tyvärr har trenden gått åt rakt motsatt håll de senaste åren. Om man värderar hälsa lika högt som frihet kan man inte behandla alkohol som vilken vara som helst. n I dag har vi en väldigt gedigen forskning på området och vet vilka strategier som är effektiva. Fakta: Vilka metoder fungerar? Rapporten Alkohol: ingen vanlig handelsvara visar att olika typer av restriktioner fungerar bäst för att förebygga alkoholproblem. Informationsinsatser som ofta framställs av alkoholindustrin som ett bättre alternativ än lagstiftning har enligt forskningen generellt mycket liten eller ingen effekt när det gäller att förändra människors beteende. Bland de mest effektiva åtgärderna finns begränsningar av tillgängligheten till alkohol genom begränsade öppettider, monopol eller åldersgränser, och höga skatter på alkohol. Fakta: Alkohol ingen vanlig handelsvara Rapporten utgavs ursprungligen 2003 på Oxford University Press. Den senast uppdaterade utgåvan kom Arbetet med boken har finansierats av bland andra WHO. Totalt har femton av världens främsta alkoholforskare bidragit till arbetet. Förutom Thomas Babor finns namn som Griffith Edwards, Esa Österberg och Robin Room med på listan över författare. En svensk översättning av rapporten kan laddas hem från Statens Folkhälsoinstituts webbplats: 23

23 FOTO: GIDEON MENDEL / CORBIS Unga och kvinnor i Afrika dricker allt mer En effekt av att de traditionella sätten att dricka alkohol försvunnit är att ungdomar och kvinnor i södra Afrika dricker allt mer. Särskilt ökar berusningsdrickadet, ofta med katastrofala följder, säger Neo Morojele, alkoholforskare från Sydafrika. Neo Morojele är psykolog och forskar i alkoholfrågor vid Medical Research Council i Pretoria. Hennes forskningsprojekt handlar ofta om ungdomar, kvinnor och alkohol och täcker stora delar av södra Afrika. Hon menar att en stor del av problemet ligger i de nya dryckesmönster som utvecklats. Före kolonialtiden drack man nästan bara vid ceremoniella tillfällen, berättar hon. Dryckerna bryggdes av byns kvinnor och alko- 24

24 holhalten var låg. Ungdomar och gravida kvinnor tilläts inte dricka alls. I dag är situationen på många ställen i södra Afrika helt annorlunda. Hon tar Uganda som exempel. Här dricker man i genomsnitt nästan 20 liter ren alkohol per person (över 15 år) och år, dubbelt så mycket som vi dricker i Sverige. Dessutom har det verkligt riskfyllda drickandet, där man dricker sig kraftigt berusad, ökat väldigt mycket. Sen är det viktigt att komma ihåg att skillnaderna är stora. I Mauretanien dricker de flesta till exempel nästan ingenting. Bland unga människor i exempelvis Sydafrika är det berusningsdrickandet som är norm, enligt Neo Morojele. Det blir vanligare och vanligare. Om 40 procent av ungdomarna dricker så är det uppskattningsvis 37 procent som alltid dricker så mycket att de blir kraftigt berusade. Många unga människor dricker så mycket att de måste ta hjälp för att sluta. 22 procent Neo Morojele av de som behandlas för alkoholism i Sydafrika är under 20 år. I Zambia är motsvarande siffra 27 procent. När det gäller kvinnornas drickande så är det fortfarande lägre än männens. På några platser är kvinnorna dock på väg ikapp och de dricker sig allt oftare kraftigt berusade. Studier från Namibia visar att kvinnor där dricker nästan lika mycket som männen, skillnaden är mycket liten. I andra länder finns skillnaderna kvar, men tittar man på andelen högkonsumenter skiljer det sig faktiskt inte särskilt mycket mellan män och kvinnor. Att alkoholen bidrar till fattigdom och på andra sätt är ett hinder för utveckling i södra Afrika tycker inte Neo Morojele att det råder någon som helst tvekan om. Hon efterlyser en bättre alkoholpolitik från myndigheternas sida. Men det finns också andra saker man kan göra, vi måste förbättra folks livssituation. Sättet folk dricker på är lite desperat. Vi har områden där nästan alla är arbetslösa, men alkohol finns alltid närvarande och blir lätt en flykt. Och när folk dricker trycks deras hopp för framtiden ännu längre ner. Det är viktigt att komma ihåg att de här problemen går åt båda hållen. n FOTO: PIERRE ANDERSSON 25

25 26

26 Törstar efter nya marknader Alkoholindustrin har ett problem: de traditionellt stora marknaderna på norra halvklotet, Västeuropa och Nordamerika, är mättade. Nu lägger industrin stora resurser på att hitta nya marknader, särskilt i fattiga länder. FOTO: RASMUS KÄLLSTRÖM Alkoholindustrins ständiga krav på tillväxt kan inte längre tillfredsställas i USA och Västeuropa. Det går helt enkelt inte att sälja så mycket mer alkohol här. Förklaringarna är flera. För det första dricker vi redan mest i världen, för det andra börjar många inse att det leder till problem. Allt fler länder har börjat införa tuffa restriktioner, högre skatter och förbud mot alkoholreklam. ännu låg och här finns sällan Här är alkoholkonsumtionen Så, vad göra? Alkoholindustrins några restriktioner för försäljning lösning har blivit att hitta nya, lovande marknader och hoppet om eller marknadsföring av alkohol. tillväxt står till utvecklingsländerna. Här är alkoholkonsumtionen ännu låg (med våra mått mätt) och här finns sällan några fungerande restriktioner för försäljning eller marknadsföring av alkohol. Länder med stark tillväxt och en växande medelklass är extra intressanta. De så kallade BRIKS-länderna, de framväxande jätteekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, är perfekta för alkoholindustrins satsningar men även i världens allra fat- 27

27 tigaste länder finns möjligheter. Den afrikanska kontinenten blir allt mer intressant i takt med den ekonomiska utvecklingen. Mellan 2000 och 2008 ökade Afrikas samlade BNP med 4,9 procent per år mer än dubbelt så snabbt som under och 1990-talen 1. Diageo, världens största alkoholproducent, räknar med att hälften av deras intäkter kommer att komma från växande marknader Det är en ökning från 22 procent Mellan 2007 och 2012 lade företaget omkring 11 miljarder kronor, bara i Afrika, på att investera i egna produktionsanläggningar och köpa upp lokala alkoholproducenter. 2 Globala alkoholjättar tar över Självklart fanns det alkohol i utvecklingsländerna även innan Absolut, Heineken, Tiger, Smirnoff och Carlsberg hamnade på hyllorna i ländernas barer och butiker. Förr dracks mest olika lokala varianter av alkohol, ofta med ganska låg alkoholhalt. Idag tas de lokala bryggerierna allt oftare över eller slås ut av internationella bryggerijättar. Detta är en del av en medveten strategi från alkoholindustrin för att kunna fortsätta växa och lägga under sig nya marknader. Det småskaliga system som i viss mån bidrog till den lokala ekonomin har försvunnit. Tillverkningen, även av de traditionella dryckerna, har till stora delar industrialiserats och vinsterna hamnar hos globala alkoholjättar. De senaste två decennierna har den här utvecklingen gått allt snabbare. Alkoholjättarna finns nu över hela världen. Företag köper upp varandra eller går samman, både öl- och spritmarknaderna har konsoliderats så att det nu bara finns en handfull giganter kvar som kontrollerar nästan alla varumärken hade de fem största bryggerikoncernerna 17 procent av världsmarknaden. Drygt 20 år senare har de fyra största (AB-Inbev, SABMiller, Heineken och Carlsberg) en marknadsandel på över 50 procent. 3 Det största bryggeriet, AB-Inbev (skapat genom en sammanslagning av Anheuser Busch och Inbev 2008), hade 2010 ensamt 22 procent av den globala ölmarknaden. 4 n De fyra största bryggerierna har nu en marknadsandel på över 50 procent. 1 What s driving Africa s growth McKinsey Quarterley 2 Financial Times Case study: Diageo s Africa finance chief discusses opportunities abroad 3 Logic, Plato World Beer Report. 4 Beverage Marketing The Global Beer Market. 28

28 FOTO: TORKEL EDENBORG Fakta: Växande marknader Asien är den snabbast växande marknaden för sprit. Mellan 2005 och 2010 mer än fördubblades marknadsvärdet från 41 miljarder dollar till 85 miljarder beräknas värdet vara 93 miljarder dollar. 5 Kina är sedan en tid världens största ölmarknad. Försäljningen 2011 beräknas vara värd 71 miljarder dollar. Samma år såldes det 50 miljarder liter öl i Kina. (På den näst största marknaden, USA, såldes samma år 24 miljarder liter.) 6 Carlsberg är ett av de företag som storsatsar i Kina, både genom att marknadsföra sitt eget varumärke och genom att investera i lokala bryggerier och ölmärken. Ölmarknaden i Indien är fortfarande betydligt mindre än den i Kina, men växer desto snabbare. Branschens egna siffor visar på en tillväxt om procent årligen och man ser stora möjligheter med en snabbt växande medelklass och en konsumtion som ännu ligger betydligt under de andra BRIKS-ländernas. 7 5 Winchster Capital Research Spirits Industry M&A Update: 2012 Market Insight 6 CompaniesAndMarkets.com Chinese beer market the largest in the world. 7 Guido de Boer (CFO United Breweries) Brewing a success in India (presentation) 29

29 Alkoholmisär på export Den danska bryggerijätten Carlsberg har under många år använt sig av en mycket aggressiv marknadsföring i utvecklingsländer runt om i världen. Det finns gott om exempel på hur många företag som säljer alkohol i utvecklingsländer använder sig av livsstilsreklam. Alkoholen kopplas konsekvent samman med rikedom, framgång, skönhet och lycka. En representant för Asian Pacific Brewers, ett företag som ägs av Heineken och som kontrollerar stora delar av ölmarknaden i Sydostasien, har sagt: 8 Allt handlar om märken... Ett märke är som en person. Hur gör man den här produkten så åtråvärd? Vi säljer inte öl, vi säljer en image. Lyx, framgång och rikedom i Malawi På Carlsbergs webbplats finns berättelsen om bryggeriets första investering i Afrika. En tjänsteman från danska utrikesdepartementet besökte Malawi 1967 och törstade desperat efter den ljusa, klara öl han var van vid hemifrån. Det ena ledde till det andra och året efter öppnade Carlsberg sin första utlandsfabrik just i Malawi ett bryggeri som idag har omkring 97 procent av den inhemska marknaden för så kallat klart öl. En förklaring till att man har en så hög marknadsandel är att man inför öppnandet av bryggeriet fick garantier från regeringen i Malawi. Ingen annan aktör skulle tillåtas brygga ljust öl i Malawi de närmsta 45 åren. Malawi är ett av världens absolut fattigaste länder. Enligt UNDP lever 41 procent av landets befolkning under fattigdomsgränsen på en dollar per dag och vartannat barn är undernärt. Alkoholreklamen i Malawi går ofta ut på att associera varumärket med lyx, rikedom och framgång. Carlsberg har genom åren bland annat arrangerat tävlingar, bland annat med den här vinsten: Carlsbergs kampanj I en tidigare kampanj lottade man ut resor med privatjet bland öldrickare i Malawi. 8 Jernigan, David H På jakt efter nya marknader. 30

30 Tänk dig att ha tillgång till en privatjet som kan ta dig vart som helst i världen på en sju dagars semester, alla omkostnader betalda, tillsammans med sju av dina vänner. Tokyo, Sidney, Rio vart som helst. Den som ville vara med i lotteriet skulle skicka in en liten plastbit som satt fast innanför korken på ölflaskorna. Varje plastbit var en lott i det gigantiska lotteriet. Mannen som vann just den här tävlingen, en lagerförman på en bilverkstad, hade tillsammans med sina vänner skickat in över tusen lotter. 9 Etiska koder som inte följs Carlsberg har, precis som de flesta alkoholföretag, ett antal självpåtagna etiska koder som ska följas när det gäller bland annat marknadsföring. När Sveriges Radios program Kaliber (med programtiteln Alkoholmisär på export ) granskade Carlsberg i Malawi fann man flertalet uppenbara brott mot de egna koderna. 10 Ett exempel är uppförandekoden som är formulerad: Undvik att drickandet kopplas ihop med välstånd eller professionell framgång. Samtidigt publicerar man helsidesannonser med studenter i examenskläder (i ett land där knappt halva befolkningen ens kan läsa) med varsin öl i handen. Texten i annonsen: Du förtjänar det! Drick Carlsberg Guld och ha ännu roligare med dina vänner. De egna marknadsföringsreglerna säger också att man inte ska uppmuntra överdrivet eller oansvarigt drickande. Detta samtidigt som man introducerat ett billigare öl på marknaden och döpt det till Kuche Kuche som på det lokala språket Chichewa betyder drick till gryningen. Det mest uppseendeväckande som framkom i granskningen var att Carlsberg i Malawi tvärt emot deras egna etiska koder ägnade sig åt omfattande marknadsföring riktade mot minderåriga. Varje fredagkväll sändes programmet Carlsberg turning on the music MARKETING POLICY COMMUNICATION Carlsbergs uppförandekod för marknadsföring. 9 Midthun, Ingvar The Promise of Youth. 10 Kaliber, 3 maj Alkoholmisär på export. ( el= ) 31

31 på en av landets radiostationer. Programmet bestod av partymusik där själva programidéen för den speedade diskjockeyn verkar vara att nämna Carlsberg Guld, Grön och Elefant så många gånger som möjligt. Carlsberg erkände efter granskningen att man brutit mot sin egen uppförandekod och menade att man nu ska genomgå alla olika processer för att det inte ska ske igen. SOS Barnbyar: Alkoholen bakom många problem Jeremy Sandbrook är ansvarig för SOS Barnbyar i Malawi. Han berättar för den norska skribenten Ingvar Midthun om alkoholens koppling till fattigdom i landet: De barn vi har hand om kommer från så extrem fattigdom att det är omöjligt att säga att det är alkoholen som gjort att de är här. Men det är ingen tvekan om att alkoholen är en bidragande faktor till de sociala problem som finns här. Ofta är det kvinnornas inkomst som räddar familjerna, många män spenderar större delen av sin inkomst på alkohol. När det dricks så är det rejält. Måttlighet är inte riktigt grejen här, förklarar Jeremy Sandbrook. Drickandet leder också till osäker sex och vi ser att fler och fler blir hiv-smittade. Och precis som i många andra länder kan man se en tydlig koppling mellan alkohol och våld i familjen, men det är inget man pratar om och problemet får inte mycket uppmärksamhet. n 32

32 Guinness och legenden om Michael Power Ölmärket Guinness ägs av Diageo, en av världens största alkoholproducenter, och säljs mest i Irland och Storbritannien. Den tredje största marknaden för Guinness är Nigeria ett resultat av offensiv marknadsföring. Nigeria är också en av de snabbast växande marknaderna för Guinness ölmärket har kunnat visa tioprocentig tillväxt under år då den totala ölmarknade i Nigeria bara växt med två procent. Enligt David Armstrong, marknadschef för Diageo i Afrika, har 33

33 denna ökning drivits fram genom en framgångsrik reklam. 11 En av kampanjerna, framtagen av reklambyrån Saatchi & Saatchi, bygger på Michael Power, en välkänd person i Nigeria. Power är en påhittad figur som spelas av den brittiska skådespelaren Cleveland Mitchell som under taget namn och har förts fram av Diageo på stortavlor, i tidningar och i radio och teve som talesman för Guinness. I många fall har varken media eller allmänheten insett att Michael Power är en påhittad figur och Diageo och reklambyrån har gjort sitt bästa för att låta det förbli så. 12 Namnet Michael Power kom inte till av en slump. I Nigeria har Guinness länge förknippats med styrka, sexuell virilitet och makt och namnet är tänkt att förstärka detta. Med Michael Power som frontfigur lanserade Diageo en kampanj av sällan skådat slag. I stället för att använda sig av traditionell marknadsföring med annonser och säljbudskap gjordes Power till hjälte i dramaserier både i radio och teve. Serierna innehöll gott om tillfällen för bolaget att förstärka kopplingen mellan Guinness och det man vill att drycken ska förknippas med: styrka, vänskap och intelligens. Den ständigt återkommande frasen var Guinness brings out the power in you. Efter några år togs nästa steg och man lanserade en spelfilm kalllad Critical Assignment med Michael Power i huvudrollen, lanserad som en afrikansk James Bond. Filmen distribuerades i stora delar av Afrika till biografer såväl som till samlingssalar och mobila biografer. För många blev Critical Assignment den första film de sett på stor duk. Diageo erbjöd både dramaserierna och filmen gratis som en del i företagets satsning på att bygga varumärket Guinness på kontinenten. Företaget har också gjort en liknande satsning i Asien, då med karaktären Adam King i huvudrollen. Diageo satsade 1,6 miljarder kronor på marknadsföring i Afrika under räkenskapsåret Tio år tidigare var motsvarande siffra under 300 miljoner kronor. En ökning med över 400 procent. n Diageo satsade 1,6 miljarder kronor på marknadsföring i Afrika under räkenskapsåret en ökning med över 400 procent på tio år. 11 Jernigan, David H och Obot, Isidore Thirsting for the African market, African Journal of Drug & Alcohol Studies, 5/ Michael Power. ( ) 13 Stephen Lepitak, The Drum Diageo reveals international marketing spend for

34 FOTO: NILE SPRAGUE Bilden är arrangerad. Personerna på bilden har ingen koppling till texten. Ölflickorna i Kambodja Om du går en promenad framåt kvällen i Phnom Penh, Siam Reap eller Sihanoukville kan du inte missa dem. På varje bar och på många restauranger finns unga, vackra kvinnor klädda i åtsittande och ofta korta klänningar tydligt märkta med ett ölmärke. Där är Heinekenflickorna, Tigerflickorna och de med den korta Stella Artois-kjolen. De finns där av en enda anledning: Att sälja öl till de manliga kunderna. Betalningen sker ofta i form av provision. En såld låda öl, omkring åtta liter, ger tre-fyra dollar. Medellönen för en öl- 35

35 flicka är 55 dollar i månaden, en summa som ofta ska räcka både till henne själv och till att hjälpa familjen hemma i byn. För att sälja mycket öl måste de unga kvinnorna vara trevliga mot kunderna oavsett hur de själva blir behandlade. Våld och trakasserier är vanligt. Det förekommer också att flickorna accepterar att ha sex med kunderna mot betalning. Det finns omkring ölflickor i Kambodja. Undersökningar visar att över 20 procent av dem är hiv-smittade. 14 Kampanj för bättre förhållanden Bryggerierna har fått hård kritik för systemet med ölflickor och har lovat att bättra sig. Ett par märken har gått över till något längre kjolar och gått över till ett lönesystem som bara delvis är provisionsbaserat. Carlsberg har efter kritiken slutat marknadsföra sig med hjälp av ölflickor i Kambodja men äger fortfarande Holsten och 50 procent av det lokala Angkor beer, som båda använder sig av ölflickor som försäljningsmetod. I övrigt har inte mycket förändrats, ölflickor är fortfarande en vanlig syn på Kambodjas restauranger och barer. Sharan Burrow, ordförande i ACTU, en australiensisk motsvarighet till LO, berättar för australiensiska ABC News att de inlett en kampanj för att skapa bättre arbetsförhållanden för Kambodjas ölflickor. 15 Jag har pratat med kvinnor som med en pistol mot huvudet tvingats sitta ner och dricka med män. Det här utnyttjandet av unga kvinnor måste få ett slut. Hon berättar att de internationella ölföretagen undviker att ta ansvar genom att inte anställa ölflickorna direkt. Den formella anställningen finns hos barägaren, på så vis kan bryggerierna frånsäga sig ansvar för anställningsförhållanden och arbetsmiljö. Att stora internationella ölföretag som gör enorma vinster vägrar att anställa de här kvinnorna och låter dem utsättas för trakasserier, sexuellt utnyttjande och till och med våldtäkter det är chockerande. De senaste åren verkar situationen ha förbättrats något. När CAS, Jag har pratat med kvinnor som med en pistol mot huvudet tvingats sitta ner och dricka med män. 14 Lubek, Ian. Confronting HIV/AIDS and alcohol in Cambodia. ( ). 15 ACTU looks to help Asian beer sales girls, ABC News, 27 maj

36 Cambodia research organization utvärderade bryggeriernas förebyggande arbete (på uppdrag av ölindustrins egen branschorganisation i Kambodja) fann man att kvinnorna var något mer påklädda och att många av dem fått utbildning via sin arbetsgivare. Utvärderingen visade dock också att kvinnorna fortfarande dricker stora mängder alkohol tillsammans med sina kunder och att de arbetsrättsliga villkoren fortfarande är undermåliga. Lönerna hade inte ökat. 16 Samma metod i andra länder Ölflickor har använts för att sälja alkohol i Kambodja i över 15 år. Ur de internationella bryggerijättarnas synvinkel är det en så framgångsrik försäljningsmetod att man valt att ta den vidare till nya länder. Välkända märken genomför en aggressiv expansion i Kina med hjälp av liknande strategier som i Kambodja, berättar Sharan Burrow. Heineken har redan 1200 ölflickor som arbetar i Kina. Priset som dessa unga kvinnor får betala för att hjälpa stora ölföretag att ta marknadsandelar är alldeles för högt. n 16 Heine, Sara. Happy Hour i paradiset. Nätverket Schyst resande

37 38

38 En företrädare för Brown Forman, företaget som ligger bakom bland annat Jack Daniels, i samtal med EU:s tidigare hälsokommissionär Markos Kyprianou. Alkoholindustrin som lobbyorganisation Den politiska arenan blir allt viktigare för alkoholindustrin. Genom ett omfattande påverkansarbete försöker man stoppa lagar och regler som hindrar eller minskar deras försäljning. En av strategierna är att ge sken av att vara socialt ansvarstagande. FOTO: PIERRE ANDERSSON Alkoholmarknaden omsätter varje år omkring miljarder kronor. Det finns inga tecken på att summan skulle minska analytiker spår snarare en ökning till miljarder kronor de kommande fem åren. 1 Detta kan jämföras med Sveriges statsbudget som omfattar omkring 830 miljarder kronor. Världens största alkoholföretag, Diageo, finns på marknaden i över 180 av världens 194 länder och säljer varje år alkohol för omkring 11 miljarder pund, eller 114 miljarder kronor. 2 Detta har gjort att alkoholindustrin fått ett betydande politiskt inflytande i vissa länder. Storbritanniens regering anklagas ibland för att sitta i whiskyindustrins knä och vinindustrin har länge trampat maktens korridorer i Frankrike. 1 Alcoholic Drinks: Global Industry Guide Datamonitor. 2 Diageo Corporate Fact Sheet

39 Alla branscher försöker skaffa sig inflytande över politiken, men för alkoholindustrin är det på många ställen något av en ödesfråga. Fler och fler får upp ögonen för alkoholens skadliga effekter och börjar snegla på olika typer av restriktioner för att begränsa skadorna. Detta är något som genomgående motarbetas av industrin. På Heinekens webbplats kan man bland annat läsa följande: En alltmer negativ inställning En alltmer negativ inställning till alkohol från lagstiftarnas sida kan leda till en minskad försäljning till alkohol från lagstiftarnas sida kan leda till en minskad försäljning och orsaka skador på industrin i allmänhet. Om alkoholens sociala acceptans skulle komma att minska kan också försäljningen av Heinekens produkter minska. (Författarens översättning) Precis som alla andra vinstdrivande företag har Heineken och andra företag inom alkoholindustrin ett mål som är överordnat allt annat att se till aktieägarnas bästa genom att ge dem mesta möjliga utdelning. Kort sagt: maximera vinsten. Spelet bakom kulisserna Alkoholindustrins påverkan sker på många olika sätt. Ett omfattande påverkansarbete sker både på nationell nivå och i internationella sammanhang, inte minst genom industrins stora bransch- och lobbyingorganisationer. Det här påverkansarbetet pågår både bakom kulisserna och helt öppet. Ett exempel på det förstnämnda kan hämtas från Storbritannien där det framkommit att Portmangruppen, en påtryckargrupp bestående av de stora brittiska alkoholproducenterna, efter möten med ansvarig minister lyckats stoppa en sänkning av gränsen för rattfylleri. 3 En granskningskommitté som tillsattes i det brittiska parlamentet sade sig vara förvånad över det tydliga inflytandet från alkoholindustrin. Ett annat exempel på hur industrin påverkar politiska beslut är arbetet med EU:s alkoholstrategi där slutresultatet blev betydligt mer urvattnat än de ursprungliga utkasten. Den dåvarande hälsokommissionären Markos Kyprianou sade senare att lobbykampanjen från de europeiska bryggerierna var den mest aggressiva han varit med om. 3 Room, Robin Advancing industry interests in alcohol policy: the double game. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, nr 6/

40 Ansvarstagande som pr-strategi Att framstå som ansvarstagande har blivit allt viktigare för alkoholindustrin. Troligen har man lärt sig läxan från vad som hände med tobaksindustrin (och hur tobakspolitiken i förlängningen blivit allt tuffare) efter stora avslöjanden om lögner och missförhållanden under och 1990-talen. Ett exempel är Heineken Foundation, bildad för att förbättra hälsan hos människor i Afrika söder om Sahara. Via en fond delar man ut pengar till olika hälsoprojekt. I Nigeria deltar Guinness och Diageo i kampanjer mot hiv och sponsrar kliniker där man kan testa sig. Diageo driver också projektet Water of life som sägs ge en miljon afrikaner varje år tillgång till rent vatten. Detta samtidigt som det går åt mellan 180 och 300 liter vatten för att tillverka en liter öl. 4 Genomgående för hela industrin är också att man hela tiden för fram kampanjer för ansvarsfyllt drickande som ett alternativ till lagstiftning. Forskningen visar dock att den typen av kampanjer har mycket liten eller ingen effekt. Alkoholindustrins organisationer Alkoholindustrins lobby- och påtryckningsgrupper har växt fram under de senaste 20 åren. Organisationerna verkar på internationell nivå (t.ex. ICAP, International Center for Alcohol Policies), på europeisk nivå (EFRD, European Forum for Responsible Drinking) och på nationell nivå (ex. Sprit- och vinleverantörsföreningen och dess sociala grupp ). Även om organisationerna sällan eller aldrig gör någon hemlighet av att det är alkoholindustrin som står bakom dem ger deras namn och framtoning ofta sken av oberoende. ICAP presenterar sig exempelvis på sin webbplats som en icke vinstdrivande tankesmedja kring alkoholpolitik som involverar regeringar, alkoholindustrin och hälsovården. Talande är också att ICAP rekryterat sin chef, Marcus Grant, från en framträdande position på WHO där han arbetade just med alkoholfrågor. 4 Breweries across the world strive to decrease beer s water footprint. The Guardian,

41 Strategier för att påverka Alkoholindustrins sociala organisationer använder ett antal olika strategier för att påverka lagstiftning och forskning kring alkohol: 5 Lobbying och annat påverkansarbete för att skaffa inflytande över alkoholpolitik på nationell och internationell nivå. Skaffa sig medlemskap i organisationer, arbetsgrupper och nätverk. (Inte bara grupper som arbetar specifikt med alkohol. ICAP är exempelvis medlemmar i FN:s Global Compact, en plattform för företagsledare världen över med syfte att göra den nya globala ekonomin hållbar.) Detta ger både inflytande och en bättre image. Finansiera forskning, hålla konferenser och publicera rapporter. När rapporten Alcohol Policy and the Public Good publicerades erbjöd brittiska Portmangruppen 2000 brittiska pund till de forskare som kunde kritisera rapporten och låta Portmangruppen publicera resultaten. 6 Ta fram etiska koder för hur företagens marknadsföring ska gå till. Vanligen sägs att den inte ska riktas till unga eller använda sig av sex som försäljningsknep. Forskning visar dock att det ofta sker brott mot koderna och att lagstiftning är en betydligt mer effektiv väg att gå. Industrin manipulerar lagstiftningen Alkoholindustrin lägger allt större resurser på att påverka fattiga länders alkoholpolitik. Deras åtgärder är ineffektiva, säger experten. Per-Åke Andersson är programsekreterare på IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut och har lång erfarenhet av att jobba med problematiken kring alkohol i utvecklingsländer. De senaste åren har en allt större del av hans tid gått åt till att kartlägga och försöka motarbeta alkoholindustrins inflytande i den delen av världen. 5 The beverage alcohol industry s social aspects organizations: A public health warning Eurocare. 6 Rows over drinks industry s attempt to rubbish alcohol report. Alcohol Alert, april

42 De arbetar framför allt med att manipulera de här ländernas lagstiftning för att få bort och hålla tillbaka erkänt effektiva åtgärder för att hålla nere konsumtion och skador. Istället för de fram åtgärder som man idag vet är betydligt mindre effektiva, säger Per-Åke Andersson. Många utvecklingsländer har idag få regleringar kring alkohol, något som utnyttjas av industrin och dess lobbyorganisationer. En vanlig metod är att man Per-Åke Andersson via exempelvis ICAP, International Centre for Alcohol Policy, en organisation som till hundra procent finansieras av alkoholindustrin, erbjuder landet hjälp att skriva en alkoholpolicy. En studie av fyra nationella alkoholpolitiska policydokument som har kommit till på det viset visar att det i princip är samma lagförslag man driver igenom i alla länder. Över 75 procent av texten var identisk eller innehöll bara mindre justeringar. 7 Det här är policydokument som ger intryck av att man har en alkoholpolitik, men de har knappast något värde för folkhälsan. För att politiken ska betyda något måste den förebygga skador. Alkoholindustrin är skickliga i sitt påverkansarbete, men så har de också mycket pengar bakom sig. Så varför är de här länderna så intressanta för alkoholindustrin? Marknaden är mättad i väst, då söker man sig till nya marknader. Länder som Bangladesh där 96 procent av befolkningen inte dricker, där ser man potential. Just där finns förvisso en motkraft i religionen, men det finns en lång rad andra länder med en stark ekonomisk utveckling och en allt större medelklass med växande köpkraft. Finns där några motkrafter? Motkraften är att det finns så mycket evidens kring vilka åtgärder som faktiskt är effektiva. Vetandet finns. De här länderna behöver en evidensbaserad alkoholpolitik. Och det räcker med att titta på de senaste siffrorna från WHO när alkohol ligger i topp bland riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död måste det kalla till åtgärd. Nu är det dubbelt så många som dör av alkohol som av hiv i världen. n FOTO: SARA HEINE 7 Bakke, Øystein & Endal, Dag. Vested Interests in Addiction Research and Policy. Addiction

43 Öljättarna AB-Inbev Varumärken: Budweiser, Bud Light, Bud Ice, Busch, Stella Artois, Brahma, Becks, Skol. Skapades genom att två av världens största bryggeriföretag, Anheuser-Busch och Inbev gick samman (Innan dess köpte Interbrew bryggaren Ambev 2004 och bildade Inbev. Företaget har ensamt 22 procent av världsmarknaden. Strategiska marknader: I princip hela världen. SABMiller Varumärken: Miller Genuine Draft, Castle Lager. Skapat när South African Breweries köpte Miller Beer av tobaksbolaget Philip Morris. Finns i över 40 länder. Strategiska marknader: USA, Östeuropa, Afrika, Asien, Kina och Indien. Heineken Varumärken: Heineken, Amstel, Tiger, Cruzcampo Hävdar själva att de är det ölmärke som finns i flest länder (160) i världen. Köpte 2012 Asian Pacific Breweries som kontrollerar varumärken som Tiger och Anchor. Strategiska marknader: Europa, Östeuropa, Asien, Indien, Afrika, Mellanöstern. Carlsberg Varumärken: Carlsberg, Tuborg, Pripps, Ringnes, Holsten. Carlsberg/Tuborg slogs för att par år sedan samman med Pripps/ Ringnes. Strategiska marknader: Ryssland och övriga Östeuropa, Sydostasien, Kina. 44

44 Spritjättarna Diageo Varumärken: Guinness (öl), Smirnoff, Johnnie Walker, Baileys, J&B, Gordon s, Captain Morgan mfl. Världens största spritproducent, men också en stor aktör inom öl och vin. Skapades genom en sammanslagning av Grand Metropolitan, Guinness, United Distillers and Vintners Förhandlar med indiska UB Group om ett köp av United Spirits. Äger 60 procent av Seagram sedan Är aktiva i 180 länder. Pernod Ricard Groupe Varumärken: Absolut Vodka, Chivas Regal, Jameson, Ballantine s, Martell, Jameson, Havana Club, 100 Pipers, Malibu. Har genom aggressiva uppköp blivit världens näst största producent av spritdrycker. Under 2008 köpte man AB Vin & Sprit av den svenska staten för att komma åt Absolut Vodka. Bacardi Varumärken: Bacardi, Bombay Sapphire, Dewar s, Grey Goose. Bolaget är aktivt i 170 länder. Nordamerika är nyckelmarknaden, men tillväxten sker i Latinamerika, Afrika och Mellanöstern. Brown-Forman Varumärken: Jack Daniels, Finlandia, Canadian Mist, Southern Comfort. Företaget har sin bas i USA som också har varit dess överlägset viktigaste marknad. Sedan omkring 2005 har man dock satsat stort på tillväxtmarknader, främst i Asien och Östeuropa. Finns idag i över 160 länder. Källor: The Promise of Youth, Ingvar Midthun The World Beer Report, Plato Logic Euromonitor, Adbrands, företagens webbplatser 45

45 FOTO: CAMILLA ORJUELA Makt över sitt eget liv Att bekämpa fattigdomen är det främsta målet för såväl svensk biståndspolitik som för Världssamfundet. Alkohol bidrar i många fall till att göra fattigdomen värre och svårare att ta sig ur. När vi pratar om fattigdom menar vi ofta brist på resurser. Att inte få pengarna att räcka till, att inte kunna föda familjen eller ha råd med kläder och skolgång för barnen. Men fattigdom är också en brist på möjligheter, makt och säkerhet. Frågar man hur fattiga människor själva upplever sin situation framträder en bild av maktlöshet, sårbarhet, beroende och förnedring. Fattigdom är ett problem med många dimensioner. Världen är i dag rikare än den någonsin varit förut. Att bekämpa 46

46 fattigdomen är det främsta målet både för svensk biståndspolitik och för Världssamfundet. Exempel på framgångar finns: Under de senaste 30 åren har den genomsnittliga förväntade livslängden i världen ökat med 20 år och barnadödligheten har halverats. Samtidigt kan vi se att många länder idag har en lägre inkomst percapita än de hade 1990 och att omkring 2,6 miljarder människor fortfarande försöker överleva på mindre än två dollar om dagen. 1 Det finns en rad olika mekanismer som bidrar till att fattigdomen befästs och är svår att bekämpa. Fördelningen av jordens materiella resurser är i grunden orättvis men den politiska viljan att omfördela rikedomarna är relativt svag. Det finns orättvisor kvar i världshandelssystemet som gör att fattiga länder ofta missgynnas. Enorma skuldbördor tynger många länder. Djupa orättvisor föder korruption och konflikter, fenomen som ofta förstärker fattigdomen ytterligare. Vi kan fortsätta: Hiv, miljöförstöring, naturkatastrofer, befolkningsökningen. Allt detta är yttre mekanismer som bidrar till fattigdomen. I alla tider har makthavare mycket medvetet använt alkohol och andra droger för att hålla nere och kontrollera fattiga människor. Det finns också mekanismer som växer fram och gror inom människor. Okunskap och känslor av uppgivenhet, rädsla eller förnedring leder ofta till ökad maktlöshet. Tillsammans med de yttre mekanismerna låser de fast människor i fattigdom. Alkohol är en drog som på olika sätt påverkar både de inre och de yttre fattigdomsmekanismerna. Rent ekonomiskt när männen går till ölhallarna och dricker upp stora delar av lönen, eller när de är så fulla eller sjuka av drickandet att de inte kan arbeta. Alkohol bidrar också till att människor tappar kontrollen över sina liv. I alla tider har makthavare mycket medvetet använt alkohol och andra droger för att hålla nere och kontrollera fattiga människor. För den fattige blir alkoholen en slags flykt ur samma förtryck. En flykt från verkligheten, men också ofta en flykt från delaktighet både i den egna familjen och i samhället i stort. n 1 The World Bank Group, Global statistics Key indicators for country groups and selected economies 47

47 Den norska biståndarbetaren En frustrerad norsk biståndsarbetare skrev ett mejl till Forut, en norsk organisation som bland annat arbetar med alkohol som utvecklingshinder. Biståndsarbetaren arbetade med ett projekt i Namibia, ett land med förhållandevis positiv utveckling men också stora problem. Arbetslösheten är stor, i vissa delar av landet närmare 70 procent, och en femtedel av befolkningen är hiv-smittad. Men anledningen till hans frustration var en annan: de stora problemen som alkoholen orsakar. Alkoholen gör att utvecklingen stannar Det hade gått så långt att den norska biståndsarbetaren och hans kollegor var tveksamma att betala ut lönen till den lokalt anställda personalen i pengar. Samtidigt ville han inte betala den i mat eller varor eftersom det vore att omyndigförklara de anställda: Runt lönedagarna står arbetet stilla eftersom så många är på fyllan. Bilolyckor, slagsmål, våldtäkter och så vidare är utbrett inte överraskande i kombination med alkohol. Jag skulle kunna fortsätta och fortsätta, alkoholmissbruket är en av de mest betydande faktorerna till att utvecklingen avstannar, till personliga och samhällsmässiga misslyckanden och till demoralisering och passivisering av hela folkgrupper. I projekten hade de tillgång till socialantropologer och pedagoger och många av de som arbetade där hade lång erfarenhet av olika biståndsprojekt. Fokus låg på det uppenbara förbättra skolsystemet, bekämpa korruptionen, se till att folk har rent vatten. Trots att vissa framsteg gjordes var frustrationen stor: Framstegen spelar så liten roll när problemet är att allt för många av de som sitter och förvaltar systemet har problem med alkohol. Det handlar om traditionellt bruk av alkohol (från tiden då alkoholen var svagare och inte lika tillgänglig) och det handlar om männens ära och status (en man dricker inte läsk en man dricker öl), det handlar om desperation och verklighetsflykt. n 48

48 Alkohol del av en fattigdomskultur Velu och Chaminda sitter på en bar vid järnvägsstationen i Pettah i Sri Lanka och borde egentligen vara på väg hem till sina familjer. Men istället blir de kvar timma efter timma, drink efter drink. Det spelar ingen roll om vi kommer hem sent. Vi har redan så stora ekonomiska problem att det är omöjligt att lösa dem med våra små löner, säger de. Vi kan lika gärna spendera det lilla vi har och ha roligt i dag, i morgon kommer det att vara hemskt i alla fall. Velu och Chaminda är inte ensamma. Deras exempel är hämtat ur en rapport om alkohol och fattigdom i Sri Lanka som visar att nästan var tionde fattig man använder hela eller till och med mer än hela sin lön till alkohol. Att åtminstone tillfälligt kunna fly från en till synes hopplös situation är en av förklaringarna till drickandet. Forskarna bakom rapporten menar att alkoholen också blivit en del av en fattigdomskultur. Även familjer som egentligen inte vill spendera pengar på alkohol blir pressade att arrangera enorma fester med stora mängder alkohol vid bröllop, begravningar och flicka-blir-kvinna-firanden. Kostnaderna är stora och det är lätt att hamna i en skuldfälla som inte går att ta sig ur. Får andra att betala drickandet Jayantha kör trehjulingstaxi i Colombo. Hans dotter nådde nyligen den ålder då hon anses bli kvinna och hela hans omgivning grannar, släkt, vänner och arbetskamrater förväntar sig att han arrangerar en stor fest. Om jag skulle säga att jag inte tänker ordna någon fest säger de andra att de kan göra det åt mig. Min dotter och min familj skulle få skämmas. Jag har ingen möjlighet att vägra. Alkoholen har blivit en del i en kultur där fattiga människor avundsjukt kontrollerar varandra. Ingen tillåts få det bättre än de andra och de som dricker mycket alkohol lyckas få andra familjer att vara med och betala deras drickande. Jag vet inte hur det går till, säger en annan man som liksom Jayantha kör trehjulingstaxi. På något sätt tillåter inte de andra att jag sparar, de ser till att jag spenderar mina pengar på samma saker som de slösar bort sina pengar på. 49

49 När lönen går till sprit På teplantagen i Matale i Sri Lanka brukade tre fjärdedelar av männen gå till baren efter jobbet varje dag. När de kom hem var hälften av dagens lön uppdrucken. Där togs alkoholen med som en dimension i arbetet mot fattigdomen och situationen har förbättrats märkbart. Även om det fortfarande dricks mest i de rika delarna av världen är det ofta de fattigaste som drabbas hårdast. Kostnaderna för alkoholen skapar stora hål i en redan ansträngd budget. Undersökningar 2 visar att familjer i Rumänien lägger i genomsnitt 11 procent av sin totala inkomst på alkohol. I Zimbabwe är motsvarande siffra 7 procent. Dessa genomsnittssiffror döljer dock de effekter alkoholen får i de familjer där mannen dricker mycket. Familjer i Delhi, Indien, med familjefäder som är högkonsumenter, lägger 24 procent av inkomsten på alkohol. Genomsnittet bland andra familjer i samma stad är 2 procent. I de fattiga förorterna till Colombo, Sri Lanka, uppger hela 30 procent av familjerna att de lägger en tredjedel av familjens inkomster på alkohol. n I de fattiga förorterna till Colombo, Sri Lanka, uppger hela 30 procent av familjerna att de lägger en tredjedel av familjens inkomster på alkohol. Oacceptabelt att inte bjuda på alkohol Alkoholen kan bli en del av en fattigdomskultur som gör att de små resurser man har spenderas på till synes helt onödiga saker. Det menar Diyanath Samarasinghe, alkoholforskare i Sri Lanka. Att vara fattig innebär ofta att man lever ett poröst liv. Uttrycket kommer från Diyanath Samarasinghe, som ingående har arbetat med och studerat fattiga familjers liv i olika delar av Sri Lanka. De fattigaste lever tätt inpå varandra, privatlivet är starkt begränsat och valfriheten 2 Public health at a glance Alcohol Världsbanken. 50

50 FOTO: PIERRE ANDERSSON sällan särskilt stor. Fattigdom kan skapas och upprätthållas socialt, säger han. Oftast är omständigheterna sådana att man inte har något val, det går inte att sticka ut och vara hur annorlunda som helst. Han tar firandet vid bröllop som exempel. Att inte bjuda på stora mängder alkohol är socialt helt oacceptabelt, även om det innebär att man måste låna stora belopp för att klara att betala för det, ibland med ödesdigra konsekvenser som följd. Diyanath Samarasinghe Många familjer hamnar i skuldfällor de aldrig tar sig ur. Men man kan inte komma utifrån och beskylla dem för att vara dumma som spenderar så mycket på alkohol. Hela kulturen och kollektivet måste förändras om det ska fungera. Att ändra en kultur och beteendemönstren hos ett kollektiv är inte enkelt. Det är en process som ofta tar lång tid. Ofta behövs det en liten knuff utifrån för att den här processen ska komma igång. Kunskapen och förståelsen växer snabbt hos vissa och långsammare hos andra, men det gäller att hela tiden vänta in majoriteten. Diyanath Samarasinghe är både oroad och upprörd över alkoholindustrins framfart i Sri Lanka. Vi har fortfarande ganska stora grupper som inte dricker någon alkohol alls. Strategin från industrin är helt klart att få dem att börja dricka åtminstone något, så att man får över dem på drickarnas sida. Kvinnorna är definitivt en viktig målgrupp i marknadsföringen. På senare tid har allt fler lätta drycker, både ölsorter och söta alkoholdrinkar dykt upp på marknaden. Dessutom ser Diyanath Samarasinghe att alkohol allt oftare dyker upp i teverutan. Det är inte en tillfällighet, säger han. Att placera alkoholen i såpoperor och andra teveprogram är helt enkelt en form av subtil marknadsföring för att nå nya grupper. n 51

51 Alkohol, män och kvinnor Alkohol har länge använts som ett sätt att förstärka könsroller och öka mäns makt på bekostnad av kvinnors. Kopplingen mellan alkohol och våld är tydlig. Alkohol och mäns våld mot kvinnor Alkoholen drabbar ofta andra än den som dricker. Över hela världen är det män som dricker mest, medan kvinnor drabbas av en oproportionerligt stor del av skadorna. När Världshälsoorganisationen, WHO, intervjuade kvinnor om mäns våld mot kvinnor visade svaren att också den typen av våld har tydliga kopplingar till alkohol. 1 Bland de undersökta länderna är problemen störst ibland andra Etiopien, Tanzania, Peru och Bangladesh, där uppemot 70 procent av kvinnorna uppger att de utsatts för sexuellt eller fysiskt våld. Biståndsorganet USAid har undersökt sambanden och pekar ut alkohol som en av de främsta riskfaktorerna bakom mäns våld mot kvinnor och menar att alkoholen alltid beaktas i det förebyggande arbetet. I Rwanda svarade 24 procent av kvinnor vars män inte dricker alls att de utsatts för våld i hemmet. Bland kvinnor vars män blir berusade ofta är motsvarande siffra 72 procent. Liknande mönster kunde ses i Kamerun, Kenya, Malawi, Uganda och Zimbabwe. 2 1 Study on Women s Health and Domestic Violence against Women WHO. 2 Gender-Based Violence in Sub-Saharan Africa USAid. 52 FOTO: JOHAN BENGTSSON

52 53

53 USAid påpekar också att sambanden är komplexa det är inte alltid självklart vad som är orsak och verkan: Det handlar inte alltid om orsakssamband. Alkohol förknippas med våld både för förövare och offer, men ibland använder förövare alkoholen som en slags förberedelse för våld som redan är planerat. 3 Varför dricker män mer än kvinnor? Män dricker mer än kvinnor och män orsakar mer alkoholrelaterade problem än kvinnor. Så är det generellt i alla delar av världen och allt tyder på att det har det varit så under alla tider. Hur stora skillnaderna är mellan kvinnors och mäns drickande skiljer sig åt ganska mycket mellan olika delar av världen. Fysiska skillnader kan förklara en del kvinnor behöver inte dricka lika mycket för att nå samma effekt men kulturen spelar också roll. Alkohol har länge använts som ett sätt att förstärka könsroller. En WHO-studie 4 som tittat närmare på skillnaden mellan mäns och kvinnors drickande i åtta länder i Afrika, Asien och Latinamerika pekar på fyra olika förklaringar till varför skillnaderna i dryckesvanor finns: Makt. Alkohol både symboliserar och förstärker mäns makt i förhållande till kvinnor. Att klara av att dricka mycket är ett tecken på manlighet världen över. Alkohol blir ofta också en ursäkt för våldsamt beteende och kan på så vis göra att man får mer makt över andra. Män blir i allmänhet mer våldsamma av alkohol än vad kvinnor blir. Studien menar att mycket tyder på att den förväntade effekten spelar en stor roll. Alkohol både symboliserar och förstärker mäns makt i förhållande till kvinnor. Sex. I studien framförs också tanken att både män ock kvinnor lockas av förväntningar att alkohol ska öka den sexuella förmågan och njutningen. En utbredd rädsla för kvinnlig sexuell frigörelse bidrar till att kvinnors drickande begränsas via olika typer av kulturell och social kontroll. Riskbeteende. En tredje möjlig förklaring till varför män dricker mer än kvinnor är att män skulle vara mer benägna att ta risker. Också här finns kulturella förklaringar risktagande ses som maskulint. 3 Addressing Gender-Based Violence Through Usaid s Health Programs USAid 4 Alcohol, gender and drinking problems Perspectives from low and middle income countries WHO. 54

54 Ansvar. Det kan också vara så att män och kvinnor påverkas av det ansvar de förväntas ta på olika områden. Kvinnor anses ofta vara huvudansvariga för hem och barn och begränsar kanske sin alkoholkonsumtion på grund av det. Här finns ofta en stark social kontroll medan drickandet för männens del snarare kan vara ett sätt att slippa ta ansvar för hemmet. Skillnaderna utjämnas På många håll i världen minskar skillnaderna mellan hur mycket män och kvinnor dricker. Detta är delvis en direkt följd av ökad jämställdhet och kvinnlig frigörelse, men beror också på att kvinnor är en attraktiv målgrupp för alkoholindustrin. Carlsbergs VD, Jørgen Bühl Rasmussen, påpekar i en intervju att 80 procent av deras kunder är män och säger att man har planer på att göra något åt det: Vi kan och måste ta fram produkter som tilltalar kvinnor mer. 5 I Indien dricker 90 procent av kvinnorna mycket lite eller ingen alkohol alls. En förändring är på gång, inte minst i den unga, urbana medelklassen. En insändare i den indiska tidningen the Tribune berättar om situationen: De senaste tre, fyra åren har alkoholmissbruket bland kvinnor ökat. Alkoholreklamen visar snygga unga män och kvinnor som lever grandiosa liv och de stora spritföretagen sponsrar stora arrangemang och fester med gratisdrinkar. Alkohol har blivit ett sätt att få tillträde till de finare kretsarna. Vi kan och måste ta fram produkter som tilltalar kvinnor mer. 5 Fast Company: Carlsberg Taps The Next Big Beer Market (Really): Women. december

55 Christine Kyazike FOTO: SARA HEINE Special beer for special people Christine Kyazike är 19 år och drömmer om att bli journalist och gifta sig med en man som inte dricker alkohol hon har växt upp med alkoholen nära inpå sig. Christine lever i Uganda, ett land som enligt Världshälsoorganisationen, WHO, har den högsta alkoholkonsumtionen i världen med 19,4 liter per person och år. Då Uganda också är ett av många länder där det saknas tillförlitlig forskning och statistik kring alkohol, är siffrorna långt ifrån säkra. Att det dricks mycket råder det dock ingen tvekan 56

56 om och till skillnad från andra länder i Afrika, Asien och Latinamerika, är konsumtionen hög även bland kvinnor. Ja, kvinnor dricker här, säger Christine. De har inget annat att göra. De går iväg, tar några öl och går sedan hem och sover. De dricker helt enkelt för att glömma problemen ett tag. Christine vet. Hennes mamma är en av de tusentals kvinnor i Östafrika som livnär sig på att producera och sälja alkohol. Hon driver en bar där Christine brukade arbeta som servitris redan som barn. Baren drog in pengar och försörjde familjen, men gav också problem. Bråk framåt natten och kunder som vägrade betala gav en osäker arbetsplats för Christine och hennes mamma. De flesta kunder drack lokal sprit eftersom den är billigare, säger hon. Men alla vill egentligen ha de kända märkena, de man ser på reklamen. Som Nile Special for special people. Christine skrattar. För att den ölen är sötare i smaken. Själv dricker hon inte alkohol. Hon har sett problemen och dessutom blivit pånyttfödd som kristen och då ska man avstå från alkohol, säger hon. Förr drack man inte lika mycket. Min mormor till exempel, hon drack inte alls. Idag är Baren drog in pengar och försörjde familjen, men gav också problem. Bråk framåt natten och kunder som vägrade betala gav en osäker arbetsplats för Christine och hennes mamma. folk mer nyfikna. De ser reklamskyltarna och hur andra dricker och så vill de testa själva. Och de som dricker drar med sig nya konsumenter. En stor del av alkoholen produceras i hemmet eller på lokala bryggerier. Men de stora öl- och spritföretagen marknadsför sig hårt för att ugandierna ska gå över till finsprit och i huvudstaden Kampala är alkoholreklamen dominerande. Nile Special beer använder slogans som After a long day you ve earned it, Smirnoff anordnar musikfestivaler för ungdomar och Club Beer fokuserar på kvinnor som konsumenter. Christine arbetar inte längre i sin mammas bar, utan utbildar sig till hårfrisörska. Som frisör kan hon tjäna runt 700 kronor i månaden. Jag ska jobba några år, tills jag har tillräckligt med pengar för att utbilda mig vidare till journalist. Jag skulle passa som det, säger hon rättframt. För jag är bra på att hitta historier i allt jag är med om. n Intervju: Sara Heine 57

57 Från pulque till Carlsberg I många kulturer har alkohol funnits länge. Ofta har alkoholen varit en del i ceremonier av olika slag, omgärdat av mer eller mindre stränga regler och kulturella restriktioner. Kolonialismen slog i många fall sönder de traditionella dryckesmönstren. I det gamla aztekväldet, ungefär i det område centrala Mexico finns i dag, var alkoholen knuten till religionen. Den vanligaste drycken var pulque. 1 Aztekerna tillverkade den av saften man fick från magueykaktusen och drycken som blev resultatet betraktades som en gåva från gudarna. Pulque dracks regelbundet, men endast av präster och ett litet antal människor i samhällets elit. Vissa undantag fanns, bland annat kvinnor som just fött barn samt gamla och sjuka. Resten av befolkningen fick nöja sig med att dricka vid högtidliga tillfällen. Att bli berusad var helt uteslutet innan man uppnått 60 års ålder. Ny dryckeskultur med kolonialismen När den spanska kolonialmakten gjorde sitt intåg på 1500-talet fick det konsekvenser också för aztekernas alkoholvanor. Den lokala kulturen slogs i spillror, stora delar av den politiska och religiösa ledningen dödades och koloniherrarna inledde ett hänsynslöst utnyttjande av både människor och naturresurser. FOTO: PETER TURNLEY / CORBIS 1 Helling Stig Rusets riddare. 58

58 59

59 När eliten försvann förändrades också respekten för de gamla sederna. Pulque blev en handelsvara som vem som helst kunde tillverka, sälja och köpa och konsumtionen ökade kraftigt. Mönstret är inte unikt för aztekerna. Samma sak har hänt i många länder som kolonialiserats, inte minst i Afrika. Den lokala kulturen, ofta restriktiv när det gäller alkohol, slås sönder och ersätts med ett friare förhållningssätt. Inte sällan har kolonisatörerna fört med sig sina egna dryckestraditioner och marknadsfört egna alkoholprodukter till den lokala befolkningen. I Afrika söder om Sahara finns mycket gamla alkoholtraditioner. Här dracks förr mest lokala varianter av öl, oftast bryggt av byns kvinnor. Alkoholhalten var ganska låg och hållbarheten kort. Även om drickandet inte var lika strikt reglerat som hos aztekerna följde det vissa regler. Vid de stora festerna, födelser, bröllop och efter skörden, dracks det rejält, men däremellan nästan ingenting. Byns kvinnor hade kontroll över produktionen och på så sätt också stor kontroll över drickandet. I viss mån finns den här kulturen kvar, men precis som i fallet med aztekerna förändrades mycket i och med kolonialismen. Samhällets strukturer raserades, nya drycker och nya vanor kom in i landet. Historien upprepar sig. Vid de stora festerna dracks det rejält, men däremellan nästan ingenting. Byns kvinnor hade kontroll över produktionen och på så sätt också kontroll över drickandet. Alkohol passiviserar Under kolonialtiden skapade myndigheterna i Zimbabwe ölhallar, den första redan 1911, som tjänade två syften. 2 De blev nöjescentra för arbetarna samtidigt som de drog in pengar till staten. En ledare i Zimbabwes Daily Gazette 1994 sammanfattade vad kolonisatörerna hade skapat så här: Genom att erbjuda lättillgängliga ölhallar som de enda platserna för rekreation... försäkrade sig kolonisatörerna om att när den afrikanske arbetaren inte slet i deras fabriker, var han i ölhallen där han berusade sig så till den grad att han inte brydde sig om sin eländiga status. Följaktligen lärde 2 Jernigan, David H På jakt efter nya marknader. 60

60 sig den vanlige afrikanske arbetaren att arbeta och dricka utan att något annat upptog hans tid. Idag rankas männen i Zimbabwe bland de största alkoholkonsumenterna i världen. Många börjar redan i grundskolan och på universitetsnivå dricker studenterna mycket även med internationella mått mätt. Jämfört med studenter i Storbritannien är det mer än dubbelt så många studenter i Zimbabwe som dricker sig berusade mellan tre och sju gånger i veckan. En undersökning bland industriarbetare i Harare visar att 22 procent av arbetarna dricker varje dag detta i en kultur där männens drickande nästan alltid leder till berusning. Västvärlden påverkar fortfarande Koloniernas tid är förbi men västvärldens påverkan när det gäller alkoholkulturen i utvecklingsländerna är kanske större än någonsin. Den globala alkoholindustrin omsätter ofantliga summor varje år. I Europa och USA är marknaden i det närmaste mättad och alkoholindustrin söker sig till nya länder och nya marknader. Västvärlden påverkar dryckesmönstren i utvecklingsländerna också på andra sätt. Turismen ökar och når varje år nya resmål. Media blir allt mer internationaliserad, innehållet i våra tevekanaler allt mer likformigt. Biståndsarbetare reser till jordens alla hörn och tar med sig sina alkoholvanor. Inte sällan blir alkoholkonsumtionen i den situationen biståndsarbetare ofta befinner sig ensam och borta från den normala sociala kontrollen betydligt högre än hemma. För många människor i utvecklingsländer blir den amerikanska eller den europeiska livsstilen en dröm och ett mål att sträva mot. Västvärldens stora alkoholkonsumtion kommer med på köpet. n 61

61 Vägen framåt Alkohol påverkar människors liv på många sätt och på flera olika plan. Bilden som tecknats här är dyster. Det är viktigt att komma ihåg att det också finns exempel på när utvecklingen går åt rätt håll. På senare år har allt fler fått upp ögonen för de problem som alkoholen orsakar, inte minst i fattiga länder. Två studier har särskilt fungerat som ögonöppnare. Först Global Burden of Disease, utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO) 2002 (senare uppdaterad 2012), där alkoholen mycket tydligt anges som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i världen. Av samma studie framgår att alkoholen står för 5-6 procent av dödsfallen i världen. Året efter kom Alcohol: No ordinary commodity av Tomas Babor och hans 14 forskarkollegor (kom i ny upplaga 2010). Efter att ha gått igenom i princip all tillgänglig forskning sedan 1994 bekräftade gruppen WHO:s utpekande av alkoholen som en av de stora orsakerna bakom ohälsa. Dessutom var man mycket tydlig med vilka metoder som visat sig fungera när man förebygger alkoholproblem. Information har ingen eller begränsad effekt medan metoder som högt pris och begränsad tillgänglighet visat sig framgångsrika för att begränsa skadeverkningar från alkohol. I dag finns en allt starkare konsensus kring detta, både bland forskare och i den politiska världen. EU antog en alkoholstrategi I en union där alkohol för mindre än ett decennium sedan behandlades enbart som en jordbruksfråga är det en viktig milstolpe, även om strategin enligt vissa blev urvattnad och tandlös tack vare intensiv lobbying från alkoholindustrin. Det betyder inte att EU:s länder är överens om allt som rör alkohol och alkoholpolitik. Men om konfliktlinjen i alkoholfrågan i EU tidigare gick främst mellan länderna i nord och syd går den idag snarare mellan hälsooch jordbruksministrarna. Om konfliktlinjen i alkoholfrågan i EU tidigare gick mellan nord och syd går den idag snarare mellan hälso- och jordbruksministern 62

62 Världshälsoförsamlingen sammanträder i Geneve. FOTO: WHO Globala alkoholstrategin: En milstolpe I maj 2010 antogs WHO:s globala alkoholstrategi den första som någonsin existerat. Det är ett betydelsefullt dokument på flera sätt, främst för att det för första gången visar på en mycket bred uppslutning bland världens regeringar bakom principerna för en restriktiv alkoholpolitik. Dokumentet innehåller en mängd rekommendationer, bland annat: Begränsad tillgänglighet Inför ett system för licensierade butiker eller monopol. Begränsa antalet försäljningsställen och öppettider. Inför åldersgränser och se till att försäljningsställena följer dem, samt inför regler om att berusade personer inte ska serveras. Begränsa alkoholreklamen Särskilt om barn och unga riskerar att utsättas för den. Strategin talar om både självreglering och lagstiftning när det gäller alkoholreklam men säger tydligt att lagstiftning är att föredra. Höga priser Ett viktigt instrument, uppnås med ett system för alkoholskatter som regelbundet bör justeras för inflation och stigande inkomster. 63