Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan"

Transkript

1 MATS RAMSTEDT ÖVERSIKT Alkoholens roll i den globala och regionala sjukdomsbördan Inledning Hur stor andel av världens ohälsa kan förklaras av att människor dricker för mycket alkohol? I vilken utsträckning varierar alkoholens betydelse för ohälsa mellan olika delar av världen? Vilken betydelse har alkoholen för den globala och regionala ohälsan i jämförelse med andra riskfaktorer? Inom ramen för Världshälsoorganisationens projekt Global Burden of Disease 2000 (GBD 2000) har en internationell expertgrupp analyserat dessa frågor. Om man inledningsvis känner en viss tveksamhet inför utsikterna att nå kunskap om dessa förhållanden, blir man vid en närmare granskning av WHO-projektet övertygad om att det visst är möjligt. Analyserna av alkohol som global och regional riskfaktor är bara en av flera delstudier i GBD-projektet där internationella forskargrupper på ett likartat sätt analyserat alkoholens och 25 andra riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan i olika delar av världen. Härmed erbjuds man en unik möjlighet att rangordna och jämföra hälsoeffekterna av olika riskfaktorer, såväl globalt som regionalt. Det är en imponerande samling data om alkoholvanor och deras risker som insamlats från hela världen och inte minst är det en imponerande analytisk och statistisk behandling av alla dessa data som forskarna genomfört. Resultaten kommer med säkerhet att få stor betydelse inom alkoholforskningen, inte minst försöken att analysera betydelsen av dryckesmönster för kardiovaskulära sjukdomar (hjärt-kärlsjukdomar) och olyckor. Dessutom har man för första gången försökt beräkna hur stor andel av den totala förekomsten av depression som kan förklaras med alkoholbruk. Intressant är givetvis projektets jämförande perspektiv; de regionala jämförelserna av alkoholens effekter på ohälsan samt jämförelser av alkoholens betydelse som riskfaktor jämfört med andra riskfaktorer. Det vore emellertid bra om budskapet även nådde ut till världens beslutsfattare, eftersom resultaten visar att det finns all anledning att ge alkoholpolitiken ökad prioritet i många regioner. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig bild av den del av projektet som handlar om alkohol som global och regional risk- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 ) 429

2 faktor, att ge en bild av hur forskarna har gått tillväga, att kortfattat presentera de viktigaste resultaten, samt att kort diskutera hur resultaten kan tänkas användas på den politiska arenan. I huvudsak har jag utgått från nyligen publicerade studier i European Addiction Research, och Addiction (Rehm m.fl. 2003a-c; Room m.fl. 2003). Jag har dessutom tagit del av ännu opublicerat material från det kapitel som behandlar alkohol i en kommande WHO-bok som redogör för flera av riskfaktorerna som ingår i GBD-projektet (Rehm m.fl. utkommer 2004). För mer allmän information om projektet inklusive andra riskfaktorer, har jag använt artiklar publicerade i Lancet (Ezzati m.fl. 2002; Ezzati, m.fl. 2003). Nämnas kan även att flera av projektets specialanalyser har publicerats eller kommer att publiceras mer utförligt i vetenskapliga tidskrifter. Detta har redan skett i fråga om analysen av alkohol och kardiovaskulära sjukdomar (Gmel m.fl. 2003), och kommer att ske i fråga om analyserna av alkohol och olyckor respektive alkohol och depression. Tillvägagångssätt Definition och mätning av sjukdomsbörda Det traditionella sättet att bedöma hur en sjukdom belastar en befolkning har varit att analysera antalet dödsfall med en specifik diagnos i relation till befolkningens storlek. En uppenbar brist med denna ansats är att varje dödsfall antas vara lika allvarligt oavsett om personen är 25 år eller 85 år. En annan svaghet är att man inte beaktar den sjukdomsbörda som oftast drabbar både individ och samhälle under en period innan personen avlider. Ett mått som beaktar detta är DALYs, vilket är en förkortning av Disability Adjusted Life Years (på svenska ungefär; antal levnadsår korrigerade för sjukdom och invaliditet). För det första ingår en skattning av antal förlorade levnadsår för dödsfall som inträffar tidigare än en optimal förväntad livslängd, i detta fall 80 år för män och 82,5 år för kvinnor, vilket är siffror som gäller i Japan. Om således en man avlider vid 40 års ålder, räknas det som 40 förlorade levnadsår. Beräkningen av förlorade levnadsår kombineras sedan med en skattning av den invaliditet en sjukdom för med sig. Invaliditeten definieras som den utsträckning en individ hindras att fungera normalt på grund av sjukdomen. Olika sjukdomar försämrar förstås människors välbefinnande i varierande omfattning och leder till olika grad av invaliditet. Med utgångspunkt i bedömningar av experter, har en relativt komplicerad procedur använts för att beräkna en invaliditetsvikt för varje sjukdomstillstånd, som varierar mellan 0 (ingen påverkan) och 1 (död). För att beräkna alkoholrelaterad invaliditet måste man alltså till att börja med ha uppgifter om hur många i befolkningen som lider av en alkoholrelaterad sjukdom eller som råkat ut för en olycka relaterad till alkohol, och sedan tillämpa invaliditetsvikter för dessa. DALYs för ett antal sjukdomstillstånd i sammanlagt 14 WHO-regioner har beräknats av WHO-experter och alkoholforskarna har sedan uppskattat hur stor andel av dessa som kan tillskrivas alkohol. Även om DALYs onekligen bättre ringar in fenomenet sjukdomsbörda på en teoretisk nivå än ett traditionellt dödlighetsmått, kvarstår vissa empiriska frågetecken. Utgående ifrån den existerande litteraturen är det svårt att bedöma kvaliteten dels på underliggande regionala data om sjukdomsförekomst, dels på de invaliditetsvikter som tillämpas. Det är därför en styrka att sjukdomsbördan redovisas både utifrån alkoholrelaterad dödlighet och alkoholrelaterade DALYs. 430 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 )

3 Val av alkoholrelaterade dödsorsaker och sjukdomar En central fråga är förstås vilka sjukdomar som ingår i beräkningarna av alkoholens globala sjukdomsbörda. Utgångspunkten i urvalet av alkoholrelaterade dödsorsaker och sjukdomar är den nionde versionen av den internationella klassifikationen av dödsorsaker och sjukdomar som har utarbetats av WHO (ICD-9). Med utgångspunkt i denna klassifikation, har man valt ut runt 60 diagnoser av sjukdomar och olyckor som välgjorda vetenskapliga studier samstämmigt visar att har en kausal koppling till alkohol. Dessa har i sin tur delats in i tre grupper enligt hur alkohol inverkar på risken. Den första gruppen består av 13 diagnoser där alkohol per definition är den avgörande riskfaktorn, som exempelvis alkoholförgiftning och alkoholbetingad leversjukdom. Den andra gruppen består av kroniska sjukdomar där forskningen klart visat att långvarig hög alkoholkonsumtion är en bidragande orsak, om än i varierande grad. För att en kronisk sjukdom ska tas med krävs inte bara att flera studier påvisat sambandet utan även t.ex. att man påvisat specifika biologiska mekanismer. Den tredje gruppen utgörs av akuta konsekvenser, såsom olyckor av skilda slag, självmord och våld. Här gäller generellt att storkonsumtionstillfällen är den avgörande riskfaktorn och att ett kroniskt missbruk inte nödvändigtvis är en betydande riskfaktor. Beräkningen av andelen alkoholrelaterade fall för olika sjukdomsdiagnoser Nästa steg är att försöka skatta hur stor andel av sjukdomstillstånden och olyckorna som beror på alkohol både globalt och i sex olika WHO-regioner; Afrika, Amerika, östra Medelhavsområdet, Europa, Sydostasien och västra Stillahavsområdet. Dessa har i sin tur delats in i 14 subregioner utgående nivå på spädbarnsdödlighet respektive dödlighet i den vuxna befolkningen. Det går givetvis alltid att ifrågasätta indelningar av detta slag, men i det stora hela förefaller man ha gjort rimliga överväganden. För de 13 sjukdomstillstånd som per definition är alkoholrelaterade är en skattning av andelen alkoholrelaterade fall förstås överflödig och samtliga betraktas som orsakade av alkohol. För övriga kroniska sjukdomar och olyckor beräknas en så kallad Alcohol Attributable Fraction (AAF) som uttrycker andelen fall som beror på alkohol. En AAF på 0,5 innebär t.ex. att hälften av existerande sjukdoms-/dödsfall skulle elimineras om ingen drack någon alkohol överhuvudtaget. Kroniska sjukdomar För kroniska somatiska sjukdomar påverkas AAF främst av mängden alkohol som dricks. Man kan således förvänta sig att andelen leversjukdomar som orsakas av alkohol är lägre i länder där 1 % av befolkningen är storkonsumenter jämfört med ett land där 15 % är storkonsumenter. Följaktligen varierar andelen inte bara mellan regioner, utan också mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper. För de flesta kroniska sjukdomar anses däremot dryckesmönstret ha en mindre betydelse för risknivån. För att beräkna AAF för en viss sjukdom måste man känna till hur risken för att drabbas av sjukdomen varierar vid olika konsumtionsnivåer i relation till att inte dricka alls. Sådana beräkningar av relativrisker har genomförts för de flesta alkoholrelaterade sjukdomar i studier där man följer upp dödligheten över tid i en kohort (grupp) vars alkoholvanor man initialt undersökt. Då denna typ av studier sällan har använt alkoholrelaterad sjuklighet som utfall, har man i projektet generellt använt dödlighetsbaserade AAFs även för de sjukdomar som ingår i DALY-måttet. Beräkningarna av AAF har gjorts lite olika för olika sjukdomar. För majoriteten av de NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 ) 431

4 Tabell 1. Indelningen av daglig alkoholkonsumtion för män och kvinnor Dryckesnivåer Män Kvinnor Nykterister 0 0 Konsumtionsnivå 1 0<40 g* 0 20g Konsumtionsnivå 2 40<60g 20 40g Konsumtionsnivå 3 60g+ 40g+ *1 flaska vin (75cl) motsvarar 70 gram alkohol Källa: Rehm et al. (2003a) kroniska sjukdomarna har man gått igenom de senaste studierna som estimerat risken att dö vid olika konsumtionsnivåer och sedan beräknat studiernas genomsnittliga relativrisker (s.k. polade meta-analyser). Resultaten har sedan sammanställts för nykterister samt för tre olika konsumtionsnivåer separat för kvinnor och män (se tabell 1). Om metaanalysen exempelvis visar att antalet nya fall av inflammation i bukspottskörteln (pankreatit) är 2 per män med konsumtionsnivå 3, och 0,5 bland manliga nykterister, innebär det att relativrisken för män i dryckeskategori 3 uppgår till 4. Annorlunda uttryckt; vid denna konsumtionsnivå löper man en 4 gånger högre risk att drabbas av pankreatit än om man är nykterist. Detta slag av information om risker vid olika konsumtionsnivåer appliceras sedan på data om köns- och åldersfördelningen av alkoholkonsumtion och nykterhet i respektive land. Hur kan man då veta hur många i varje land som kan kategoriseras inom de olika konsumtionsnivåerna? Utgångspunkten är den officiella statistiken över den totala alkoholkonsumtionen inklusive tillgängliga skattningar av oregistrerad alkohol, som sedan fördelas mellan olika grupper på det sätt som tillgängliga frågeundersökningar visar. Genom att sedan tillämpa de relativrisker som skattats för de olika konsumtionsnivåerna, kan man beräkna andelen av samtliga pankreatitfall som kan tillskrivas alkohol i olika länder. I ett land där en relativt stor andel av den manliga befolkningen hamnar i konsumtionsnivå 3 tenderar AAF för pankreatit alltså att bli högre än i ett land där denna andel är lägre. Kardiovaskulära sjukdomar och depression För två kroniska sjukdomstillstånd, kardiovaskulära sjukdomar och depressioner har dock andra beräkningsmetoder använts. Sambandet mellan alkohol och kardiovaskulära sjukdomar har visat sig vara komplext då måttlig och regelbunden alkoholkonsumtion tycks minska risken att injukna, medan dryckestillfällen med stora mängder alkohol tycks öka risken. Då existerande kohortstudier i allmänhet har en bristfällig dokumentation av antal storkonsumtionstillfällen, drog forskargruppen slutsatsen att kohortstudier inte bör användas generellt i beräkningen av andelen alkoholrelaterade fall, speciellt inte i länder där storkonsumtionstillfällen dominerar dryckesmönstret, som t.ex. i Ryssland. För att beakta betydelsen av dryckesmönstret, genomförde alkoholforskningsgruppen en specialanalys av sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom för ett urval av 74 länder, vilka delades in efter dryckesmönster enligt en skala från 1 (gynnsamt) till 4 (skadligt). I måttet ingår omfattningen av storkonsumtionstillfällena, i vilken utsträckning man dricker alkohol i samband med mat samt på restaurang/pub. Det skattade värdet på detta mått har man fått dels via experter inom varje land och dels genom resultat i frågeundersökningar, om sådana fanns tillgängliga. Genom att tillämpa en metod som kombinerar s.k. multi-level-analys med tidsserieanalys, framkom det att en ökning av genomsnittskonsumtionen i länder med de mest gynnsamma dryckesmönstren ledde till en minskad dödlighet medan den ökade i länder med det mest skadliga dryckesmönstret. För länder med dryckesmönster 2 eller 3, kunde däremot inget statistiskt signifikant samband beläggas. 432 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 )

5 För majoriteten av länderna användes sambandsmåtten från denna aggregerade analys för att beräkna AAF för kardiovaskulära sjukdomar. Den beräknade effekten halverades dock, för att beakta möjligheten att alkoholeffekten till viss del berodde på faktorer som inte kontrollerats i analysen. För de etablerade marknadsekonomierna (Västeuropa, Nordamerika och Australien) där de flesta kohortstudier genomförts, och som i allmänhet antogs ha ett gynnsamt dryckesmönster, tillämpades dock samma beräkningssätt som för övriga kroniska sjukdomar, alltså beräkningar baserade på relativrisker enligt uppföljningsstudier. En viktig skillnad är dock att den relativa risken för kardiovaskulära sjukdomar var under 1 vid låg konsumtionsnivå, dvs. här antog man att det finns en skyddande effekt av alkohol. Beträffande depressioner talar forskningsresultat för att alkohol inte bara har en statistisk samvariation med depression utan faktiskt även utgör en orsak till depression. Till skillnad från andra kroniska sjukdomar saknas dock fastställda risknivåer och forskarna har därför fått använda samband identifierade i frågeundersökningar. Av tillgängligt publicerat material är det lite oklart hur skattningen gått till. Principen är dock att utgående ifrån frågeundersökningar från olika länder beräkna sambandet mellan andelen depressioner där alkoholberoende funnits innan depressionen och prevalensen av alkoholberoende i populationen. Man fann då att detta samband var positivt, dvs. att ju större andel i populationen som var alkoholberoende desto större andel av de deprimerade hade ett alkoholberoende innan depressionen inträdde. Med hjälp av detta samband kan man sedan, enligt en matematisk formel, skatta AAF. Forskarna betonar att man har gjort försiktiga bedömningar, bl.a. halverades estimaten för att beakta risken att sambandet beror på andra faktorer som man inte kunnat kontrollera för. Akuta skador Utgångspunkten för beräkning av AAF för akuta skador (olyckor, våld) är de senaste metaanalyserna, som främst baserar sina resultat på case-control -studier och analyser av polisstatistik. Ett undantag är alkoholrelaterat våld, där resultat från studier på populationsnivå har använts. Då dryckesmönstret spelar en avgörande roll för dessa skador vägdes det in i de slutliga skattningarna av regionala AAF. I en motsvarande analys som den som genomfördes för kardiovaskulära sjukdomar, kunde man påvisa det man förväntade sig; ju mer skadligt dryckesmönster, desto starkare koppling till risken för olyckor vid en given förändring i den totala alkoholkonsumtionen. Effekten var betydligt mer kraftig för män än för kvinnor. Resultat Hur omfattande är alkoholbördan i världen? Global alkoholrelaterad dödlighet Forskarna bedömer att alkoholen orsakade 1,8 miljoner dödsfall i världen år 2000, vilket utgör 3,2 % av samtliga omkomna (Tabell 2). Andelen är ungefär 10 gånger större bland män (6,2 %) än bland kvinnor (0,6 %). Akuta alkoholrelaterade dödsfall i form av olyckor är vanligast och utgör nästan hälften av den globala alkoholrelaterade dödligheten. Därnäst kommer alkoholrelaterad cancer, 20 %, och kardiovaskulära sjukdomar, 15 %. Andra ickesmittosamma sjukdomar, främst skrumplever, står för 13 % och slutligen uppskattades 6 % av alkoholfallen avlida på grund av psykiatriska åkommor som beroendesyndrom, depression och psykoser. Värt att notera är att man i uppskattningen av kardiovaskulära sjukdomar rensat bort de dödsfall som antagits blivit förhindrade av ett gynnsamt dryckesmönster och att dessa uppskattats till mer än fall. Således NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 ) 433

6 ÖVERSIKT Tabell 2. Global alkoholrelaterad dödlighetsbörda (dödsfall i 1000-tal) i större sjukdoms- och olyckskategorier år 2000 Sjukdomar och olyckor Kvinnor Män Totalt Andel av alkoholrelaterad dödlighetsbörda Fosterskador % Cancer % Neuro-psykiatriska tillstånd (depression, alkoholberoende m.m.) % Kardiovaskulära sjukdomar % Andra ej smittsamma sjukdomar (skrumplever m.m.) % Oavsiktliga olyckor (trafikolyckor, förgiftningar m.m.) % Avsiktliga olyckor (självmord, mord m.m.) % Alkohol-relaterad dödlighet (alla) 166 1,638 1, % Alla dödsfall 26,629 29,232 55,861 % av samtliga dödsfall 0,6 % 5,6 % 3,2 % Källa: Rehm m.fl. (2003b) orsakade alkohol nästan kardiovaskulära dödsfall, vilket är mer än olycksfallen. Global alkoholrelaterad sjukdomsbörda Då man även beaktar antalet förlorade levnadsår p.g.a. dödsfall samt invaliditet som orsakats av alkohol, ökar alkoholens bidrag till den globala sjukdomsbördan från 3,2 till 4 % (se tabell 3). Den stora ökningen återfinns bland kvinnor, där andelen mer än fördubblas från 0,6 % till 1,3 %, medan andelen för män ökar mindre, från 5,6 % till 6,5 %. Den största skillnaden mellan dödlighet och sjuklighet fann man för neuro-psykiatriska diagnoser (t.ex. depressioner och alkoholberoende) vilka sällan är en direkt orsak till ett dödsfall men ofta är utbredda i befolkningen och innebär en avsevärd försämring av livskvaliteten. Gruppen neuro-psykiatriska sjukdomar står för hela 38 % av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan mot endast 6 % av de alkoholrelaterade dödsfallen och genererar en lika stor sjukdomsbörda som alkoholrelaterade olyckor. Regionala skillnader Det finns påtagliga geografiska skillnader i hur stor andel av dödlighet och sjukdomsbörda som kan tillskrivas alkohol (se tabell 4). Störst negativ effekt på både sjuklighet och dödlighet kan observeras i Europa C (t.ex. Ryssland och Baltikum), där nästan vart femte manligt dödsfall är alkoholrelaterat. Andra regioner med stora problem är Europa B (t.ex. Polen), Amerika B (t.ex. Mexiko) och Amerika D (t.ex. Bolivia). Inte oväntat finner man de minsta ohälsoeffekterna av alkohol i muslimska länder runt östra Medelhavet, där andelen av kvinnlig dödlighet och sjuklighet som beror på alkohol är så låg som 0,1 procent. För kvinnor i Europa A, Amerika A och västra Stillahavsområdet A, fann man att alkohol räddar fler liv än den orsakar, medan alkohol inte innebar lägre dödlighet bland män i någon region. När man även beaktar sjuklighet, finns det inte någon region där alkohol minskar sjukdomsbördan, varken för män eller kvinnor, även med hänsyn tagen till alkoholens skyddande effekt, vilket innebär att alkoholens negativa effekter på dödlighet och 434 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 )

7 Tabell 3. Global alkoholrelaterad sjukdomsbörda (DALYs i 1000-tal) i större sjukdoms- och olyckskategorier år 2000 Sjukdomar och olyckor Kvinnor Män Totalt Andel av alkoholrelaterad sjukdomsbörda Fosterskador % Cancer 1,021 3,180 4,201 7 % Neuro-psykiatriska tillstånd (depression, alkoholberoende) 3,814 18,090 21, % Kardiovaskulära sjukdomar ,411 3,983 7 % Andra ej smittsamma sjukdomar (skrumplever m.m.) 860 3,695 4,555 8 % Oavsiktliga olyckor (trafikolyckor, förgiftningar m.m.) 2,487 1,4008 1, % Avsiktliga olyckor (självmord, mord m.m.) 1,117 5,945 7, % Total alkoholrelaterad sjukdombörda (DALYs) 8,926 49,397 58, % Alla DALYs 693, , ,5473 % av alla DALYs som beror på alkohol 1,3 % 6,5 % 4,0 % Källa: Rehm m.fl. (2003b) Tabell 4. Alkoholrelaterad dödlighetsbörda och sjukdomsbörda (andel av total) för män och kvinnor i olika WHOregioner år 2000 Andel av total dödlighet (%) Andel av total sjukdomsbörda (%) WHO-Region 1 Män Kvinnor Män Kvinnor Afrika D 2,4 0,7 2,0 0,6 Afrika E 4,0 1,0 3,5 0,8 Amerika A 2,0-1,6 11,9 3,2 Amerika B 14,2 3,5 17,3 4,1 Amerika D 7,6 2,5 8,6 2,2 Östra Medelhavet B 1,5 0,3 1,3 0,2 Östra Medelhavet D 0,5 0,1 0,6 0,1 Europa A 3,2-4,1 11,1 1,6 Europa B 9,7 2,7 10,2 2,5 Europa C 18,0 5,1 21,5 6,5 Sydostasien B 4,1 0,9 5,3 1,0 Sydostasien D 2,3 0,4 2,8 0,4 Västra Stilla havet A 3,7-5,4 8,1 0,6 Västra Stilla havet B 8,5 1,3 9,1 1,8 Världen 5,6 0,6 6,5 1,3 Källa: Babor m.fl. (2003), Rehm m.fl. (2003b) 1 Bokstavsbeteckningar representerar olika nivå på dödlighet: A=låg dödlighet bland vuxna och spädbarn..e= mycket hög dödlighet bland vuxna och spädbarn. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 ) 435

8 sjuklighet klart överstiger de hälsosamma effekterna i alla delar av världen. Den globala sjukdomsbördan och dess orsaker i ett jämförande perspektiv Av de 26 studerade riskfaktorerna kom alkohol på femte plats genom att stå för fyra procent av den globala sjukdomsbördan (WHO 2002). Det är nästan lika mycket som rökning (4,1 %) och högt blodtryck (4,4 %) men mindre än undernäring (9,5 %) och oskyddad sex (6,3 %). Det visar sig dock att alkohol försämrar världshälsan betydligt mer än t.ex. övervikt, fysisk inaktivitet och höga kolesterolvärden. Att alkohol är en betydande riskfaktor i olika delar av världen illustreras av tabell 5, som presenterar en rangordning av de 12 viktigaste riskfaktorerna i tre regioner med olika dödlighetsprofiler och ekonomisk utveckling. I utvecklingsländer med låg dödlighet är det alkohol som mest försämrar folkhälsan, medan alkohol inte kommer lika högt upp i de fattigare delarna av världen som i Afrika, där den totala dödligheten är hög. Däremot är den sjukdomsbörda som är orsakad av alkohol hög i de industrialiserade länderna, inklusive Östeuropa, där 9,2 % av sjukdomsbördan uppskattats bero på alkohol. Detta innebär att alkohol är den tredje mest skadliga faktorn för folkhälsan i dessa regioner endast tobak och högt blodtryck kommer före på listan över de väsentligaste riskfaktorerna. Diskussion I en stor del av världen finns givetvis redan en insikt om att hög alkoholkonsumtion ökar Tabell 5. De 12 viktigaste riskfaktorerna för sjukdom i utvecklingsländer och etablerade industriländer (% av totala DALYs) Utvecklingsländer Hög dödlighet 1 % Låg dödlighet 2 % Industriländer % Undervikt 14,9 Alkohol 6,2 Tobak 12,2 Oskyddat sex 10,2 Högt blodtryck 5,0 Högt blodtryck 10,9 Vatten och sanitära Tobak 4,0 Alkohol 9,2 förhållanden 5,5 Rök inomhus från Undervikt 3,1 Högt kolesterol 7,6 fasta bränslen 3,6 Zinkbrist 3,2 Övervikt 2,7 Övervikt 7,4 Järnbrist 3,1 Högt kolesterol 2,1 Lågt intag av frukt och grönt 3,9 Vitamin A brist 3,0 Lågt intag av frukt Fysisk inaktivitet 3,3 och grönt 1,9 Högt blodtryck 2,5 Rök inomhus från Droger 1,8 fasta bränslen 1,9 Tobak 2,0 Järnbrist 1,8 Oskyddat sex 0,8 Högt kolesterol 1,9 Vatten och sanitära Järnbrist 0,7 förhållanden 1,8 Alkohol 1,6 Oskyddat sex 1,4 Blyförgiftning 0,6 Lågt intag av frukt Blyförgiftning 1,4 Sexuellt utnyttjande och grönt 1,3 av barn 0,6 1.= T.ex. Bolivia, Egypten, Indien, Nigeria 2.= T.ex. Kina, Iran, Indonesien, Mexico 3.= T.ex. Japan, Ryssland, USA Källa: WHO (2002) 436 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 )

9 risken för många hälsorelaterade problem. Å andra sidan har tesen om alkoholens positiva hälsoeffekter fått ett starkt genomslag, vilket kan motverka synen på alkohol som en ohälsofråga. Det är därför viktigt att den betydande sjukdomsbörda som estimerats i Global Burden of Disease-projektet, har tagit hänsyn till de hälsofrämjande effekterna av låg och måttlig alkoholkonsumtion. Att man inom projektet lyckats fastslå att alkohol fortfarande orsakar betydligt mer ohälsa än den motverkar i praktiskt taget alla samhällen är en av dess stora förtjänster. Att alkohol i högsta grad är ett allvarligt samhällsproblem får massivt stöd av det faktum att alkoholen tycks spela en så pass framträdande roll för den globala och regionala sjukdomsbördan då man jämför med andra riskfaktorer. Att alkohol är den tredje allvarligaste riskfaktorn för ohälsa i västvärlden stämmer till eftertanke, t.ex. i fråga om EU:s för närvarande passiva inställning till alkoholpolitiska insatser. Med den kommande utvidgningen av EU kommer en redan omfattande sjukdomsbörda att bli ännu större i denna region. I andra delar av världen kan man tänka sig att dessa resultat faktiskt belyser förhållanden som man inte alls har känt till och därmed blir till incitament för beslutsfattare att vidta åtgärder som kan reducera alkoholens skadeverkningar. I vissa utvecklingsländer, speciellt de med låg dödlighet bland vuxna och spädbarn, visade sig alkohol vara den riskfaktor som försämrar folkhälsan allra mest. Det är här värt att notera att akuta skador utgör en så stor del av sjukdomsbördan över hela världen, inte minst i utvecklingsländerna, att man kan säga att det finns goda möjligheter till snabba förbättringar. Det är förstås lite tidigt att i nuläget säga något om resultatens inflytande på den politiska arenan, med det står klart att det är en intressant fråga att följa upp under de närmaste åren. REFERENSER Babor, T. & Caetano, R. & Casswell, S. & Edwards, G. & Giesbrecht, N. & Graham, K. & Grube, J. & Gruenewald, P. & Hill, L. & Holder, H. & Homel, R. & Österberg, E. & Rehm, J. & Room, R. & Rossow, I. (2003): Alcohol: No Ordinary Commodity - A Consumer s Guide to Public Policy. Oxford: Oxford University Press Ezzati, M. & Lopez, A.D. & Rodgers, A. & Vander Horn, S. & Murray, C.J.L. & the Comparative Risk Assessment Collaborating Group (2002): Selected major risk factors and global and regional burden of disease. Lancet 360: Ezzati, M. & Vander Horn, S. & Rodgers, A. & Lopez, A.D. & Matters, C.D. & Murray, C.J.L. & the Comparative Risk Assessment Collaborating Group (2003): Estimates of global and regional potential health gains from reducing multiple major risk factors. Lancet 362: Gmel, G. & Rehm, J. & Frick, U. (2003): Trinkmuster, Pro-Kopf-Konsum von Alkohol und koronare Mortalität. Sucht 49 (2): Rehm, J. & Rehn, N. & Room, R. & Monteiro, M. & Gmel, G. & Jernigan, D. & Frick, U. (2003a): The global distribution of average volume of alcohol consumption and patterns of drinking. European Addiction Research 9 (4): Rehm, J. & Room, R. & Monteiro, M. & Gmel, G. & Graham, K. & Rehn, N. & Sempos, C. T. & Jernigan, D. (2003b): Alcohol as a risk factor for global burden of disease. European Addiction Research 9 (4): Rehm, J. & Room, R. & Graham, K. & Monteiro, M. & Gmel, G. & Sempos, C.T (2003c): The relationship of average volume of alcohol consumption and patterns of drinking to burden of disease An overview. Addiction 98 (10): Rehm, J. & Room, R. & Monteiro, M. & Gmel, G. & Graham, K. & Rehn, N. & Sempos, C.T. & Frick, U. & Jernigan, D. (utkommer 2004): Alcohol. I: Ezzati, M. & Lopez, A.D. & Rodgers, A. & C.J.L. Murray (red.): Comparative quantification of health risks: Global and regional burden of disease due to selected major risk factors. Geneva: WHO Room, R. & Graham, K. & Rehm, J. & Jernigan, D. & Monteiro, M (2003): Drinking and its burden in a global perspective: policy considerations and options. European Addiction Research 9 (4): WHO (2002): World Health Report 2002: reducing risks, promoting healthy life. Geneva: World Health Organization. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 6 ) 437

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige Jämförelse mellan svenska och WHO-data

Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige Jämförelse mellan svenska och WHO-data originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige Jämförelse mellan svenska och WHO-data EMILIE AGARDH, med dr, postdoc,

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur?

Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur? Artikel MATS RAMSTEDT Kan slutenvårdsstatistik användas som indikator på förändrade alkoholskador i Sverige och i så fall hur? En analys av utvecklingen åren 1987 23 Inledning Ur politisk synpunkt är det

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Alkohol som medicin fungerar dåligt Riskerna överväger nyttan visar genomgång av kunskapsläget

Alkohol som medicin fungerar dåligt Riskerna överväger nyttan visar genomgång av kunskapsläget Sven Andréasson, docent, överläkare, Statens folkhälsoinstitut och Beroendecentrum, Stockholm (sven.andreasson@fhi.se) Peter Allebeck, professor, avdelningschef vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Stockholm 2013-01-21 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Ref: S2012/7860/FS Folkhälsa

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke

Läs mer

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan

Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan Rättad 2015-04-24 avseende figurer. Citera som: Läkartidningen. 2015;112:C4TH Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan Utvecklingen i Sverige 1990 2010 kartlagd utifrån DALY-metoden

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning Svensk sammanfattning What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Tim Stockwell / Thor Norström Colin Angus / Adam Sherk Mats Ramstedt / Sven Andréasson Tanya

Läs mer

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH STUDIEPLAN FÖR Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET 2019 STUDIECIRKEL SOM ARBETSFORM Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning?

Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning? Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning? -Kartläggning utifrån DALY-metoden 1990-2010 Institutionen för Folkhälsovetenskap Emilie Agardh, Ulrika Boman och

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Riskfaktorers bidrag till DALYs

Riskfaktorers bidrag till DALYs Riskfaktorers bidrag till DALYs En jämförelse av sjukdomsbördan utifrån WHO-data och nya svenska data Peter Allebeck, Emilie Agardh, Tahereh Moradi Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,

Läs mer

Självmordsförsök i Sverige

Självmordsförsök i Sverige Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Seminarium om Kroppshets och Övervikt 12 Februari 2019 Elin Ekblom Bak, Lektor, Gymnastik- och idrottshögskolan Vårt samhälle

Läs mer

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Från pulque till Heineken. Världens baksmälla. Varför ska vi bry oss? Millenniemålen. om alkohol som utvecklingshinder

Från pulque till Heineken. Världens baksmälla. Varför ska vi bry oss? Millenniemålen. om alkohol som utvecklingshinder Världens baksmälla om alkohol som utvecklingshinder Varför ska vi bry oss? Alkohol skapar och håller kvar människor i fattigdom Samhällsutveckling och demokrati påverkas En av de största riskfaktorerna

Läs mer

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Fredrik Spak, Lektor, docent, överläkare Socialmedicin. Sahlgrenska akademin, Göteborgs U. www.socmed.gu.se

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer