Karlstad den 28 augusti 2012

Transkript

1 Avdelningen för sociala studier Socialt arbete Karlstad den 28 augusti 2012 Studiehandledning för teoridelen i delkurs 1, Teori och metod, 15 hp Socionomprogrammet Socialt arbete fördjupningskurs - 1 -

2 Innehållsförteckning Välkommen och kursplan 3 Momentschema teorier i socialt arbete 4 Undervisning i teorimomentet 6 Seminarier och uppgifter 7 - Litteratursökning på biblioteket 7 - Frågestund teorier i uppsats 8 - Artikelseminarium I Genusperspektiv 9 - Filmseminarium I 9 - Filmseminarium II 10 - Seminarium Kunskapsbaserat och evidensbaserat socialt arbete 10 - Artikelseminarium II Intersektionalitet 10 - Seminarium Ämne och teorier till uppsats-pm 11 Examination och kursvärdering 12 Litteraturlista 13 Bilaga 1. Riktlinjer för forskningspromemoria, PM 16 Bilaga 2. Kompensation av frånvaro 17 Bilaga 3. Delkursvärdering 17 Bilaga 4. Kursvärdering 17 Bilaga 5. Arbetsgrupper

3 VÄLKOMMEN TILL TEORIDELEN I KURSEN TEORI & METOD, 15 hp Kursplan för Socialt arbete fördjupningskurs 30 hp Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - visa förmåga att identifiera och problematisera sociala behov och problem samt dess konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå - analysera sin professionella roll med hjälp av socialvetenskaplig teori och ur mångfalds- och jämlikhetsperspektiv - visa förmåga att självständigt planera, utforma och genomföra en vetenskaplig studie - kritiskt granska och sammanställa vetenskapliga arbeten samt skriva och kommunicera ett vetenskapligt PM Kursens huvudsakliga innehåll Kursens undervisningsformer består av föreläsningar, självständigt och aktivt studerandearbete samt obligatoriska seminarier där man opponerar på andras och försvarar sina egna vetenskapliga arbeten. Kursen innehåller två delkurser (1) Teori och forskningsmetod samt (2) Examensarbete. Som en röd tråd genom hela delkursen, såväl teori- som metoddel, löper arbetet med att söka, läsa och kritiskt granska andras vetenskapliga arbete samt skriva uppsats-pm. Delkurs 1 Teori och metod 15 hp Efter avslutad delkurs skall studenten kunna: - reflektera över och problematisera socialt arbete och social omsorg ur ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv - redogöra för perspektiv på ett kunskapsbaserat socialt arbete - visa fördjupade kunskaper om den socialvetenskapliga forskningsprocessen - reflektera över etiska problem och formulera etiska överväganden under forskningsprocessen - visa förmåga att med hjälp av lämplig kvalitativ och kvantitativ metod genomföra analyser av empiriskt material Innehåll - Maktperspektiv i bemötande och möten mellan professionella och brukare/klienter inom social omsorg/socialt arbete - Teorier om mångfald och jämlikhet - Vetenskapsteoretiska positioner inom socialvetenskap - Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder inom socialvetenskap - Personlig och professionell utveckling (PPU) - 3 -

4 Momentschema Teorier i socialt arbete HT 2012 Tisdag 28 augusti kl A309 Arja Tyrkkö (ansvarig lärare för hela terminen) & Lis Bodil Karlsson Kursintroduktion Mål, innehåll & schema Introduktion till forskningsprocessen och vetenskapsteori samt skrivande av uppsats och PM Sohlberg & Sohlberg (2009) Torsdag 30 augusti kl Bibliotekarie Eva Backström 3C510 Litteratursökning av avhandling om ditt forskningsämne och forskningsartiklar i databaser Halvklass Grupp A + B Torsdag 30 augusti kl Bibliotekarie Eva Backström 11B240 Litteratursökning av avhandling om ditt forskningsämne och forskningsartiklar i databaser Halvklass Grupp C + D Tisdag 4 september kl LBK 5A309 OBSERVERA TIDEN! Föreläsning om forskningsprocessen och skrivande av uppsats och PM fortsätter Sohlberg & Sohlberg (2009) Tisdag 4 september kl LBK Obligatorisk närvaro vid seminarium 5A309 Seminarium där varje grupp under 45 minuter presenterar ett vetenskapsteoretiskt paradigm. Varje grupp har också föreberett diskussionsfrågor Deltagarna i varje grupp avgör själva presentationsform. Sohlberg & Sohlberg (2009), Alvesson & Sköldberg (2008) valda delar eller annan adekvat kurslitteratur Grupp A (författare/par 1 5) fokuserar på positivism och postpositivism Grupp B (författare/par 6 10) fokuserar på hermeneutik Grupp C (författare/par 11 15) fokuserar på fenomenologi Grupp D (författare/par 16 ) fokuserar på socialkonstruktivism Fredag 7 september kl LBK 5A309 OBSERVERA TIDEN! Föreläsning Genus i socialt arbete och Intersektionalitet Karlsson & Piuva (2012) Fredag 7 september kl LBK Artikelseminarium I - Obligatorisk närvaro 5A309 Varje grupp diskuterar under 45 minuter respektive artikel. Varje grupp förebereder särskilda diskussionsfrågor. Fokus på seminariet är vad ni kan lära av respektive författares förhållningssätt till teori. Alla kapitel skall läsas inför seminariet, men varje grupp diskuterar den text de fått anvisade. Se anvisningar om Artikelseminarium I. Diskussionsfrågorna lämnas till läraren i samband med seminariets början. OBSERVERA ATT NI INTE SKALL DISKUTERA INNEHÅLL I TEXTERNA UTAN FOKUSERA PÅ RESPEKTIVE FÖRFATTARES TEORIANVÄNDNING. Grupp A (författare/par 1 5) presenterar och diskuterar kapitel av Storms respektive Arvidson & Hendriksson Grupp B (författare/par 6 10) presenterar och diskuterar kapitel av Schlytter respektive Schlytter & Rexvid Grupp C (författare/par 11 15) presenterar och diskuterar kapitel av Karlsson respektive Beijer Grupp D (författare/par 16 ) presenterar och diskuterar kapitel av Piuva respektive Brandheim Måndag 10 september Föreläsning Bordieu ME 12B150 Ernlund (2010) läs uppsatsen för att studera hur forskaren har använt sig av teorier för att tolka sina resultat. Måndag 10 september Teorier i uppsats Obligatorisk närvaro 1B306 Fryxell Varje studentpar lämnar in sina reflektioner på papperskopia till läraren när frågestunden börjar (se anvisningar). Detta tillfälle diskuteras möjlig användning av teoretiska perspektiv inför filmseminarium I och II

5 Onsdag 12 september kl LBK Filmseminarium I - Obligatorisk närvaro 1D222 OBS TIDEN! Inför detta tillfälle diskuterar ni fem centrala teoretiska begrepp och deras definitioner eller teoretiska perspektiv utifrån kurslitteraturen i grupperna A, B, C och D. De begrepp ni väljer för att analysera filmen diskuterar i er grupp och skall presenteras kortfattat och lämnas till lärarna vid filmseminariets början. Eftermiddagen ägnas åt filmvisning, smågruppsdiskussion och avslutas med en gemensam samling. För mer information se särskilda anvisningar Filmseminarium I. Torsdag 20 september kl C420/3A525 LBK Filmseminarium II - Obligatoriskt! OBS TIDEN! Inför detta tillfälle diskuterar ni fem centrala teoretiska begrepp utifrån kurslitteraturen. De begrepp ni väljer för att analysera filmen diskuterar i er grupp och skall presenteras kortfattat och inlämnas till lärarna vid filmseminariets början. Dagen ägnas åt filmvisning, smågruppsdiskussion och avslutas med en gemensam samling. Filmen analyserar utifrån dem av era valda begrepp. För mer information se Filmseminarium II. Fredag 21 september kl LBK 5A309 OBSERVERA TIDEN! Föreläsning ojämlikhet Artiklar tillkommer Fredag 21 september kl LBK Artikelseminarium II - Obligatorisk närvaro 5A309 Seminarium där varje grupp under 45 minuter presenterar texter ur ett intersektionellt perspektiv. Klocka er det är inte era kurskamrater eller lärare som skall hålla reda på tiden. Varje grupp förebereder också diskussionsfrågor. De texter som inte ingår i antologin läggs ut på kurshemsidan. Alla texter skall läsas, men varje grupp diskuterar den text de fått anvisade. Se anvisningar om Artikelseminarium II i föreliggande studiehandledning. Diskussionsfrågorna lämnas till läraren vid seminariets början. OBSERVERA ATT NI INTE SKALL DISKUTERA INNEHÅLL I TEXTERNA UTAN FOKUSERA PÅ RESPEKTIVE FÖRFATTARES TEORIANVÄNDNING. Grupp A (författare/par 1 5) presenterar och diskuterar Söndergaards artikel Grupp B (författare/par 6 10) presenterar och diskuterar kapitel av Kuusela Grupp C (författare/par 11 15) presenterar och diskuterar artikel av Skjelsbaek Grupp D (författare/par 16 ) presenterar och diskuterar kapitel av Rantakeisu Mån 24 september kl , Jenny Höglund 5A309 Kunskapsbaserat och evidensbaserat arbete Bergmark & Lundström (2005, 2011), Hydén (2008), Topor (2006, 2010) Mån 24 september Seminarium Obligatorisk närvaro 5A309 Uppgiften består i att redogöra för och diskutera olika perspektiv på kunskapsbaserat och evidensbaserat socialt arbete. Se särskilda anvisningar Kunskapsbaserat och evidensbaserat arbete i studiehandledningen Tisdag 25 september LBK & ME (Grupp A + C) 3C510 OBSERVERA TIDEN! Välkommen till handledning om du behöver det om du kommer måste du närvara hela tiden. Ta med ditt första utkast till PM för att få kommentarer på pågående arbete. Tisdag 25 september LBK & ME (Grupp B + D) 3C510 OBSERVERA TIDEN! Välkommen till handledning om du behöver det om du kommer måste du närvara hela tiden. Ta med ditt första utkast till PM för att få kommentarer på pågående arbete Torsdag 27 september kl LBK (Grupp A + C) 3C510 OBSERVERA TIDEN! Ämne och teorier till uppsats - Seminarium i halvklass. Obligatorisk närvaro. Fredag 28 september kl ME (Grupp B + D) 3C510 OBSERVERA TIDEN! Ämne och teorier till uppsats - Seminarium i halvklass. Obligatorisk närvaro

6 Undervisning i teorimomentet Som en röd tråd genom hela kursen i Teori och metod, 15 hp löper författandet med din forskningspromemoria, PM (se Bilaga 1). Ett PM är en plan för planeringen av arbetet med uppsatsen. Skrivandet baseras på idéer om ämne och teori, tankar kring val av metod samt utifrån tidigare kunskap och färdigheter under socionomutbildningen. Syftet med ett PM är alltså att vara en kompass som anger riktningen av uppsatsarbetet. Ditt PM kommer också vara stommen för ditt fortsatta uppsatsarbete. Delar av innehållet i detta PM diskuteras vid det avslutande seminariet (för teoridel av kurs). Erfarenheterna visar att ju mer arbete du lägger ner på ditt PM ju mer underlättas ditt arbete med uppsatsen. Ert PM skall innehålla en preliminär tidsplan för genomförande av din empiriska studie. Det är avgörande för att skapa en överblick för att underlätta ditt framtida arbete, härvidlag är också seminarierna betydelsefulla. Det kan tyckas som att kursen innehåller många obligatoriska seminarier det är på förekommen anledning eftersom man som student då har lättare att tillgodogöra sig lärandemålen och därmed är bättre rustad att skriva sin uppsats. Vi rekommenderar att du redan den första dagen och alla dagar under kursen skriver på ditt PM för att det skall vara genomarbetat till examinationen. Ett PM är omöjligt att skriva den sista dagen på kursen. När du påbörjar nästa kurs skall PM:et var examinerat och godkänt. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier samt handledning. All undervisning rekommenderas även om den som inte är obligatorisk eftersom varje tillfälle är till för att underlätta just ditt arbete med att skriva uppsats. Det innebär således ingen tidsvinst att inte delta i undervisningen. Seminarier innebär alltid obligatorisk närvaro. I studiehandledningen presenteras de kompensationsuppgifter som skall fullföljas för kompensation av frånvaro och som studenter ger på papperskopia till ansvarig lärare senast sista dagen som momentet ges. Erfarenheter visar att studenters skrivande underlättas vid aktiv närvaro och noggranna förberedelser, eftersom lärandeprocessen då går snabbare. Uppsatskursen innebär alltid heltidsarbete, inte sällan krävs ännu mer tid, planera således för detta redan i ett tidigt skede av terminen, om inte kan uppsatsarbetet dra ut onödigt över tid. Föreläsningarna är avsedda för vägledning, även om de inte alltid kan synas praktiska eller för teoretiska är de alltid förberedande för planerande och tänkande av ditt PM. Varje student är själv ansvarig för att hålla reda på i vilken grupp eller i vilket par som hon eller han deltar i, vid det första undervisningstillfället delas ni in i grupper. Vid oklarheter läser ni instruktionerna igen. Vid otydligheter kontakta ansvarig lärare mejledes eller under lektionstid

7 Seminarier och uppgifter Litteratursökning på biblioteket avhandling och vetenskaplig artikel Syftet med undervisningen är att genomföra en litteratursökning för att du skall hitta en relevant doktorsavhandling inom socialt arbete med beröring till ditt forskningsämne som du senare ska presentera i ditt PM under rubriken Tidigare forskning respektive Teorier/Teoretiskt perspektiv. Vi rekommenderar alltså att du läser en avhandling inom tänkt forskningsområde eller ett angränsande fält med beröring till ditt tänkta uppsatsämne. Därmed får du en god teoretisk och forskningsmetodologisk genomgång som en del i ditt förberedande arbete för PMskrivandet. Resultatet av din arbetsinsats kan du senare återanvända i din uppsats, såväl för teoretiska som metodologiska resonemang, men även för presentation av tidigare forskning inom området. Intentionen är att allt arbete som görs under detta moment skall underlätta både forskningsoch skrivandeprocessen med din uppsats. När du sen arbetar med uppsatsen, kan du referera till din valda avhandling som en del i dina uppsatskapitel Tidigare forskning och/eller Teori/Teorietiskt perspektiv och/eller när du beskriver och problematiserar egna metodologiska resonemang i uppsatskapitel Metod och material. Avhandlingen du väljer skall vara publicerad på svenska eller engelska vid någon av landets institutioner eller avdelningar för socialt arbete för att erhålla doktorsgrad. En kandidat- eller en licentiatuppsats i socialt arbete gillas under inga omständigheter. Inte heller en forskningsrapport som publiceras i en högskolas eller ett universitets regi. Är du osäker, fråga särskilt vid biblioteksundervisningen, alternativt kontakta ansvariga lärare. Att välja en avhandling inom ett till socialt arbete angränsande forskningsområde fungerar också, som sociologi, psykologi, genusvetenskap, kriminologi etc. Men vid minsta tvivel måste du höra med någon av de ansvariga lärarna, eftersom ett felaktigt val kan resultera att din lösning blir underkänd. Texten får heller aldrig vara en populärvetenskaplig variant av doktorsavhandlingen, alltså sakna ett metodavsnitt med en beskrivning av och reflektion över studiens metodologiska strategi. Du som student är således alltid ansvarig för att du väljer ett relevant arbete. Felaktigt val innebär betyg IG och att studenten på nytt måste söka en avhandling och ånyo lösa uppgiften med att presentera avhandlingen i PM:et (se Bilaga 1). Under bibliotekspasset skall du också söka en vetenskaplig artikel med beröring till ditt tänkta forskningsområde på engelska eller svenska. Det kan vara en kvalitativ eller en kvantitativ studie, eller en där forskarna använder sig av mixade metoder, alternativt är en - 7 -

8 forskningsöversikt (review). Denna artikel skall du också referera till i ditt forsknings-pm under rubriken Tidigare forskning (se Bilaga 1). Det kan tyckas som mycket att hålla reda på, men för att erhålla en kandidatexamen förväntas varje student veta skillnaden mellan olika former av vetenskapliga publikationer. Detta är således en del av din akademiska utbildning. Eva Backström från Biblioteket håller i passet om litteratursökning. Biblioteksundervisning kan man aldrig få nog av, så utnyttja detta tillfälle för att söka den information du behöver framledes, särskilt för att erhålla nödvändiga akademiska färdigheter. Om du oavsett anledning inte har möjlighet att närvaro vid biblioteksundervisningen är du själv ansvarig för att få den utbildning som krävs för att klara uppgiften. Ordna därför i kontakter med Biblioteket att du får nödvändig hjälp. Frågestund teorier i uppsats Inför denna frågestund läser ni Ernlunds uppsats som finns utlagd på kurshemsidan för att lära er om hur man kan använda sig av teorier för att tolka empiri. Av tidsskäl har vi valt att fokusera på Bordieu, men har ni frågor under seminariet angående andra teorier går det också bra. Ni skall förbereda er genom att varje författarpar lämnar in reflektioner angående nedanstående frågor i relation till ert kommande arbete som socionomer/socialarbetare men även för ert uppsatsarbete: (1) Hur motiverar forskaren sitt val av teori? I vilket vetenskapsteoretisk tradition hör Ernlund hemma? (2) Reflektera över hur forskaren använder teori för att tolka sin empiri? (3) Vad tar du med dig inför ditt eget uppsatsarbete resonera och reflektera! Hur kan den presenterade teorin användas? (4) Reflektioner i anslutning till din kommande profession: Hur kan du i egenskap av socialarbetare/socionom utöka ditt förtroendekapital i mötet med klienter med olika bakgrund? Mot bakgrund av Bourdieus begrepp doxa, vilka trosföreställningar om olika slags klienter kan finnas på exempelvis ett socialkontor? Hur kan klasshabitus påverka relationen mellan socialarbetaren och hennes/hans klienter? Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt, för sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut, alternativt inte är aktiv under seminariet, gillas inte. Detta föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre fyra sidor, som innehåller en skriftlig presentation av svaren på ovanstående frågor

9 Artikelseminarium I Genusperspektiv För detta seminarium, läser ni några vetenskapliga texter i förväg, för att få kunskap om relationen teori och empiri. De texter som ska seminariebehandlas anges i det särskilda schemat. Du förbereder dig inför ert gruppsmöte med den kurskamrat som du kommer att skriva uppsatsen med under terminen. Skriver du ensam måste du ansluta dig till ett par, vilket du själv tar ansvar för. Under presentationen har ni stora friheter. Men varje grupp får 45 minuter var. Således måste ni klocka er själva det är inte era kurskamrater eller er lärare som skall hålla reda på er tid. Använd er vid presentationen av Sohlberg och Sohlberg (2009) för att lösa uppgiften. Under seminariet presenterar varje grupp sina reflektioner som skall beröra följande: (1) Vilken typ av teori används? Hur motiverar forskaren sitt val av teori? I vilket vetenskapsteoretisk tradition tror ni författaren hör hemma? (2) Reflektera över hur forskaren använder teori för att förstå sin empiri? Tolka sin empiri? Hur kan du förstå sambandet mellan teori och det studerade fältet? (3) Vad tar du med dig inför ditt eget uppsatsarbete resonera och reflektera! Hur kan den presenterade teorin användas? Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt, för sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut, alternativt inte är aktiv under seminariet, gillas inte. Detta föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre fyra sidor, som innehåller en skriftlig presentation av svaren på ovanstående frågor (se bilaga 2). Filmseminarium I Inför detta tillfälle diskuterar ni fem centrala begrepp och deras definitioner eller teoretiska perspektiv utifrån kurslitteraturen. Vilka begrepp ni väljer diskuterar i er gruppen och skall presenteras på papper. Denna sammanställning ska vara kortfattad en sida och inlämnas till lärarna vid filmseminariets början. Syftet med detta seminarium är att träna er att använda begrepp i analyser av vardagssituationer. Vid detta tillfälle visas en film för att analysera och tolka innehåll och form med hjälp av de teoretiska begrepp som ni har arbetat med under utbildningen. Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt, för sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut, alternativt inte är aktiv, gillas inte. Detta föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre fyra sidor (se bilaga 2)

10 Filmseminarium II Inför detta tillfälle diskuterar ni centrala begrepp och teoretiska perspektiv utifrån kurslitteraturen. Syftet med detta seminarium är att träna er att använda begrepp i analyser på strukturell nivå. Vid detta tillfälle visas en film för att analysera och tolka innehåll och form med hjälp av de teoretiska begrepp. Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt, för sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut, alternativt inte är aktiv, gillas inte. Detta föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre fyra sidor (se bilaga 2). Artikelseminarium II - Intersektionalitet För detta seminarium, i halvklass, läser ni några vetenskapliga texter i förväg, för att få kunskap om relationen teori, metateori och empiri. De vetenskapliga artiklar som ska seminariebehandlas kommer att återfinnas innan seminariet som PDF-filer på kurshemsidan. Denna uppgift görs i det par du kommer att formera under skrivandet av uppsatsen. Om du skriver ensam måste du ansluta dig till ett par, vilket du själv tar ansvar för. Uppgiften har syftet att du övar dig i att läsa vetenskaplig text och får kunskap om relationen teori och empiri. Använd dig av Sohlberg och Sohlberg (2009) för att lösa uppgiften. Under seminariet presenterar varje arbetsgrupp sina reflektioner som skall beröra följande: (1) Hur motiverar artikelförfattaren sitt val av teori och metod? I vilket vetenskapsteoretisk tradition hör författaren hemma? Hur gjordes datainsamlingen? (2) Reflektera över hur teori och empiri är sammankopplad? Vilken typ av teori används? Hur har dataanalys respektive en teoretisk analys genomförts? (3) Vad tar du med dig inför ditt eget uppsatsarbete resonera och reflektera! Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt, för sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut, alternativt inte är aktiv under seminariet, gillas inte. Detta föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre fyra sidor, som innehåller en skriftlig presentation av svaren på ovanstående frågor (se bilaga 2). Seminarium Kunskapsbaserat och evidensbaserat socialt arbete Uppgiften består i att redogöra för och diskutera olika perspektiv på kunskapsbaserat och evidensbaserat socialt arbete. Under presentationen har ni stora friheter. Varje arbetsgrupp får 20 minuter var. Således måste ni klocka er själva det är inte era kurskamrater eller er lärare som skall hålla reda på er tid. Resonera i er arbetsgrupp om följande: (1) Redovisa huvudargumentationer för evidens- och kunskapsbaserat socialt arbete utifrån den text som er arbetsgrupp är tilldelad. Knyt också an till annan forskning. (2) Förhåll er kritiskt reflekterande till dessa forskares resonemang. Vad håller ni med? Vad inte? Utveckla era resonemang för och emot

11 (3) När och hur är det möjligt att arbeta evidens- och kunskapsbaserat inom socialt arbete, enligt er uppfattning? Grupp A (författare/uppsatspar 1 5) fokuserar på Hydén (2008) Grupp B (författare/uppsatspar 6 10) fokuserar på Bergmark och Lundström (2006; 2011) Grupp C (författare/uppsatspar 11 15) fokuserar på Topor (2006) Grupp D (författare/uppsatspar 16 ) fokuserar på Topor (2010) Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt. För sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut föranleder en extra uppgift som innehåller en skriftlig presentation av dina resonemang om möjliga teorier eller teoretiska begrepp. Din individuella uppgift skall omfatta ca tre fyra sidor text, 1½ radavstånd, 12 grader Times, med tydliga underrubriker och försättsblad. Skriv kort och koncist. Ange korrekta referenser. Seminarium Ämne och teorier till uppsats-pm Inför detta seminarium i halvklass ska du och din uppsatspartner presentera ert uppsatsämne och ger exempel på en eller några teorier som kan användas i en analys och vilken vetenskapsteoretisk tradition som är adekvat. Inför seminariet tar ni utgångspunkt i Bilaga 1. Riktlinjer för Forskningspromemoria. 1 Syftet med seminariet är alltså att finna lämpliga teoretiska perspektiv eller teorier som begreppsramar eller teoretiska begrepp. Många gånger kan valet stå mellan olika teorier, där vart och ett av dem bidrar till att belysa ert ämne ur olika perspektiv, exempelvis ur ett individuellt, grupp eller strukturellt perspektiv. Andra varianter är att uttrycka det utifrån ett professionellt, brukar- eller anhörigperspektiv. Försök därför att diskutera för- och nackdelar med olika teorier och/eller teoretiska begrepp. Detta undervisningstillfälle är obligatoriskt. För sen ankomst och/eller om du lämnar undervisningen före lektionens slut föranleder en extra uppgift, omfattande tre sidor, som innehåller en skriftlig presentation av dina resonemang om möjliga teorier eller teoretiska begrepp. Lärarna avsätter särskild tid några dagar innan seminariet för er som vill ha lite mer feed back. Välkommen, men kom förberedd, gärna med anteckningar på papper eller annat underlag som avhandling, artiklar etc. så Och har ni ett första utkast ta också med det! Tänk på att tiden givetvis är begränsad får du inte svar på alla dina frågor så lita på att under seminariet kommer andra att ha liknande frågor. 1 Uppsats-PM:et (se bilaga 1) följer er genom hela kursen i Teori och metod 15 hp, och kommer att diskuteras i sin helhet i början på nästa kurs uppsatskursen

12 Examination och kursvärdering Examination på kursen sker genom tidigare nämnda obligatoriska moment och genom skriftliga examinationsuppgifter. Er hemtentamensuppgift består av två skriftliga uppgifter, det vill säga att skriva ett forsknings-pm och hemskrivningsessä, se Bilaga 3. Dessa ska lämnas in som två separata dokument. Hemskrivningsessän lämnas i Anna Holms brevlåda kursens sista dag. Ert PM lämnas till kursansvarig. Hemskrivningsessän bedöms med hänsyn till följande kriterier: Det första gäller innehållet som bedöms utifrån att du kan använda dig av de begrepp som finns i litteraturen. Det andra kriteriet rör form och formalia. Det tredje kriteriet handlar om du använder begrepp och teorier och redovisar en förståelse i din text. Det fjärde kriteriet rör en självständig och kritisk reflekterande hållning till litteraturen. Går du utanför kurslitteraturen, ifrågasätter du texter, relaterar du olika texter till varandra, finns din egen författarröst med, argumenterar du för en annan ståndpunkt än textens? Ert PM bedöms utifrån att du använder begrepp och teorier och redovisar en förståelse i din text. Det andra kriteriet rör form och formalia. Således kan någon av uppgifterna underkännas på grund av bristande formalia. Utifrån dessa kriterier ges betyg U, G eller VG. För betyget Godkänd, G krävs deltagande på samtliga obligatoriska moment samt betyg godkänt på examinationsuppgift. Extra uppgifter måste göras som kompenserar eventuell frånvaro vid seminarier, oavsett skäl till denna. För betyget Väl godkänd, VG, krävs deltagande och betyg väl godkänt på examinationsuppgift. Extra uppgifter måste göras som kompenserar eventuell frånvaro vid seminarier, oavsett skäl till frånvaro. Efter terminens slut görs en kursvärdering av hel kurs men en mindre värdering av teorimomentet genomförs vid det avslutande seminariet. (Se bilaga 3) Lycka till! Lis Bodil Karlsson, Marissa Ernlund och Jenny Höglund

13 Litteraturlista 2 *Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativa metod. (alla upplagor är ok). Lund: Studentlitteratur: Valda sidor: 50. *Bergmark, A. & Lundström, T. (2011). Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, Antal sidor: 8. *Bergmark, A. & Lundström, T. (2006). Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, Antal sidor: 14. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2, Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 480. *Ernlund, M. Jag skämdes över att jag skämdes över pappa. En kvalitativ, interjubaserad studie om barns och ungdomars tankar, upplevelser och erfarenheter av att leva under ekonomisk utsatthet i Sverige. Falun: Institutionen Hälsa och Samhälle, Högskolan Dalarna. Antal sidor: 76. *Hydén, M. Evidence-based social work på svenska - att sammanställa systematiska kunskapsöversikter. Upplaga Socialvetenskaplig tidskrift nr 1: Antal sidor: 17. *Karlsson, L. & Piuva, K. (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Antal sidor: 331. *Kleinman, S. & Copp, M. (2009). Denying Social harm: Students Restitance to Lessons about Inequality. Teaching Sociology, 37: Antal sidor: 10 Kvale, S. och Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 370. Malterud, K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 205. Meeuwisse, A. och Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. och Jacobsson, K. Forskningsmetodik för socialvetare. Upplaga Stockholm: Natur & Kultur. Antal sidor: 254. Silverman, D. Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text and interaction. Upplaga London: Sage. Antal sidor: Obs! Stjärna anger att texten ingår i föreliggande kurs

14 *Skjelsbæk, Inger (2006). Victim and Survivor: Narrated Social Identities of Women Who Experienced Rape During the War in Bosnia-Herzegovina. Feminism & Psychology 16: Antal sidor: 30. *Sohlberg, P. och Sohlberg B-M. Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Upplaga Stockholm: Liber. Antal sidor: 260. *Søndergaard, Dorte Marie (2005). Making Sense of Gender, Age, Power and Disciplinary Position: Intersecting Discourses in the Academy. Feminism & Psychology 15: Antal sidor: 20. *Topor, Alain (2006). Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet. Om en kunskapsöverskt från Socialstyrelsen. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, Antal sidor: 17. *Topor, Alain (2006). Medikalisering av det psykosociala fältet. Om en kunskapssammanställnng från socialstyrelsen, IMS. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, Antal sidor: 15. *Vald avhandling inom socialt arbete och vetenskapliga artiklar med beröring till ditt ämne tillkommer. Referenslitteratur Backman, J. Rapporter och uppsatser. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Bergmark, A, Bergmark, Å & Lundström, T. Evidensbaserat socialt arbete. Upplaga Stockholm: Natur & Kultur. Antal sidor: 192. Bergström, G. och Boréus, K. Textens mening och makt. Metod i samhällsvetenskaplig textanalys. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Bruhn, A. Dataprogram för teorigenerering. I: Kunskap utan väggar - perspektiv och metoder för fältstudier i grupp. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt, G. och Barmark, M. Statistisk verktygslåda 2 - Multivariat analys. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Edhlund, B. M. Allt om NVivo 9. Organisera allt ditt kvalitativa material. Upplaga Stallarholmen: Form & Kunskap. Fangen, K. Deltagande observationer. Upplaga Stockholm: Liber

15 Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja, J. Narrativa metoder i socialt arbete. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Patton, M.Q. Qualitative research and evaluation methods. Upplaga London: Sage. Payne, M. Modern teoribildning i socialt arbete. Upplaga Stockholm: Natur & Kultur. Strauss, A. & Corbin, J. Basics of Qualitative Reseach: Techniques and Producers for Developing Grounded Theory. Upplaga Thousend Oaks, CA: Sage. Trost, J. Att vara opponent. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. Fokusgrupper. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Övrigt Dags att skriva uppsats - Arbetsformer, råd och riktlinjer, svar på vanliga frågor. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för sociala studier 2012 (en skrift som kan laddas ned på kurstorget, Manual för referenshantering enligt Harvard KAU. Karlstads universitet, 2011 (en skrift som kan laddas ned på kurstorget, Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990/2002) (en skrift som kan laddas ned på kurstorget,

16 Bilaga 1. Riktlinjer för forskningspromemoria, PM Preliminär titel på arbetet Ditt PM skall ha en framsida och omfatta mellan 7 12 sidor text, 1½ radavstånd, Times typsnitt och 12 grader. Skriv fokuserat, men med tydliga underrubriker. Ange korrekta referenser. Problemformulering Hur har problemet aktualiserats, egen förförståelse, förhållande till annan forskning inom området, teoretiska utgångspunkter? Motivera särskilt arbetets anknytning till socialt arbete! [ca ½ sida] Syfte och specifika frågeställningar Du skall presentera vad du planerar att utreda i uppsatsen. Redovisa även de frågeställningar som kommer att styra uppsatsarbetet, vilka leder fram till fullföljande av uppsatsens syfte. Fokusera helst på ett syfte (en att-sats) och en frågeställning (mening med frågetecken). [ca ½ sida] Tidigare forskning inom området Här presenteras resultatet av din bibliotekssökning, alltså din avhandling och din vetenskapliga artikel som berör vad andra forskare har kommit fram till inom området. [ca 2 3 sidor] Teoretisk referensram Här redovisas en eller flera teorier, alternativt teoretiska begrepp, som du planerar att använda för att tolka eller analysera dina insamlade data. Kan du använda dig av den avhandling du läst, alltså finns det något teoretiskt begrepp eller perspektiv som är adekvat? Den vetenskapliga artikeln? Handböcker? Tidigare lästa teoretiska verk? [ca 2 3 sidor] Material och metod Material och metod: alltså typ av undersökning, tillvägagångssätt, material, urval etc. Avsnittet skall presentera en plan för undersökningens genomförande. Här kan du beskriva studiens tillvägagångssätt men även alternativa tillvägagångssätt. Beskriv och motivera valet av metoder. Hur har du tänkt att det skall det gå till? Vetenskapsteoretisk tradition? [ca 2 sidor] Etiska överväganden Under denna rubrik måste du redovisa hur du resonerar i utformandet av din undersökning för att gängse forskningsetiska krav skall vara uppfyllda. Besvara frågan: Vilka etiska överväganden måste göras? Hur förhålla sig till dem under forskningsprocessen? Problematisera! [ca ½ 1 sida] Preliminär disposition av uppsatsen Förklara uppsatsens disposition under denna rubrik. [ca ½ sida] Ungefärlig tidsplan När planerar du att göra vad? [ca ½ sida] Förutsedda svårigheter Svårigheter som kan uppstå under forskningsprocessen? Problematisera och resonera! [ca ½ sida] Litteratur

17 Bilaga 2. Kompensationsuppgifter Kompensation av frånvaro vid filmseminarium I och/eller II Efter att ha tittat på filmen skall du analysera den utifrån begrepp och/eller teorier inom socialt arbete på individ, grupp eller strukturell nivå. Din analys ska redovisas skriftligen på tre fyra sidor och vara skriven utifrån gängse akademiska förväntningar och krav. Denna kompensationsuppgift görs individuellt. Du tar själv ansvar för att få tillgång till filmen genom att låna, hyra, köpa eller söka den via Internet. Vi rekommenderar att du själv planerar när uppgiften skall lösas. Kompensation av frånvaro vid artikelseminarium För detta seminarium läser du anvisad text. Denna kompensationsuppgift görs individuellt. Du resonerar om följande: (1) Vilken typ av teori används? Hur motiverar forskaren sitt val av teori? I vilket vetenskapsteoretisk tradition tror ni författaren hör hemma? (2) Reflektera över hur forskaren använder teori för att förstå sin empiri? Tolka sin empiri? Hur kan du förstå sambandet mellan teori och det studerade fältet? (3) Vad tar du med dig inför ditt eget uppsatsarbete resonera och reflektera! Hur kan den presenterade teorin användas? Din skriftliga presentation av alla ovanstående frågor skall omfatta tre, fyra sidor, ha en framsida, ha en korrekt referenslista. Uppgiften lämnas vid det sista undervisningstillfället i pappersformat till ansvariga lärare. Vi rekommenderar att du själv planerar när uppgiften skall lösas

18 Bilaga 3. Hemskrivningsessä - Teori Läs bifogat utdrag från en obearbetad intervju med en manlig personal som arbetar på ett behandlingshem för missbrukande kvinnor. Det är en teoretiskt otolkad beskrivning utifrån behandlarens perspektiv för hur en tolvstegsbehandling. Om du arbetar med den begreppsapparat som presenteras i kurslitteraturen avslöjas olika dimensioner i hans prat. Givetvis är utdraget fingerat så att ingen konfidentiell information avslöjas. Uppgiften i din hemskrivingsessä är att resonera om hur vi kan förstå och tolka den professionelles resonemang i relation till sina klienter i behandling, ur ett teoretiskt perspektiv. Vem får fördelar av att människor accepterar och handlar utifrån en viss definition av verkligheten? Du skall alltså resonera utifrån samhällsvetenskaplig teori och ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Dekonstruera texten. Använd teoretiska perspektiv och begrepp som har presenterats i kurslitteraturen: - Kön och genus - Intersektionalitet - Makt - Mångfalds- och jämlikhetsperspektiv - Andra användbara teoretiska perspektiv eller begrepp från kurslitteraturen? - Reflektera över vad du har lärt dig genom denna uppgift & vad du tar med dig i dina fortsatta studier. Besvara essän så fullständigt du kan. Svaret bör omfatta cirka 3 4 sidor text. Ta aldrig för givet att läsaren kan underförstå vad du uppfattar som självklart. Akademisk text innebär inte att skriva krångligt, utan klarhet i redogörelse och argumentation. Du får stor frihet att skriva innehållsligt och skapa ditt textuniversum som är bäst för att du skall lösa uppgiften. Akribi och formalia får du däremot aldrig tumma på och den skall vara konsekvent genomförd, med andra ord slarva inte med när det skall vara nya stycken det vill säga en ny tanke. Adekvata rubriker måste också finnas med. Centrala påstående måste styrkas med exakta referenser, alltså författare, årtal och sidhänvisning, eventuellt också med citat. Även till referat skall referens ges. Belägg gärna ditt eget tyckande. Observera att när någon citeras skall detta alltid tydligt framgå. Att inte visa att du citerar när du gör detta, genom marginalindrag eller användande av citattecken räknas i akademiska sammanhang som plagiat eller rentutav som fusk. Naturligtvis går det att hänvisa till annan litteratur än den som skall läsas i samband med kursen, men det är kurslitteraturen som är huvudsaken i examinationen, således skall den också dominera hemskrivningen. Examinationen är individuell, men diskutera gärna med varandra. Men det betyder att själva skrivandet skall ske individuellt och självständigt, annars så uppfattas det plagiat. Alla svar skall vara maskinskrivna, med radavstånd på 1,5 och 12 punkters storlek Times. Rubriksättningen måste vara tydlig, förslagsvis två rubriker per sida. Inlämning av uppgifterna sker kl i Anna Holms postlåda, sista kursdagen. Examinationsuppgifterna bedöms med hänsyn till följande kriterier: Det första gäller innehållet som bedöms utifrån att du kan använda dig av de begrepp som presenteras i litteraturen. Det andra kriteriet rör form och formalia. Det tredje kriteriet handlar om du använder begrepp och teorier och redovisar en förståelse i din text. Det fjärde kriteriet gäller en självständig och reflexiv hållning till litteraturen? Går du utanför kurslitteraturen, ifrågasätter du texter, relaterar du olika texter till varandra, finns din egen författarröst med, argumenterar du för en annan ståndpunkt än textens? Utifrån dessa kriterier ges betyg U, G eller VG. Lycka till! Lis Bodil Karlsson & Marissa Ernlund

19 Intervju med Kalle, manlig behandlare inom missbruksvården Den manliga behandlaren som arbetar inom missbruksvården kallas här Kalle: Kalle: För att utvecklas som terapeut så kan man inte bara strikt köra efter en manual, utan man måste behöver titta på individen, vad hon har för behov, och kan jag hjälpa den här personen till att lyckas. Lis: Men går det inte mot att man vill ha fler manualer inom socialtjänsten? Kalle: Jag fick idag ett telefonsamtal från en förvaltning som är missnöjd med mig som terapeut för att jag har ställt krav på att en tjej som behöver ha ett eget boende, när hon kommer hem, hon är osäker på sin partner om han har inte gjort de förändringar som han borde ha gjort i sin egen behandling, så hon är ju rädd för att han skall börja misshandla henne. Jag sade till socialtjänsten att hon skulle behöva en liten lägenhet, som en trygghet, där hon skulle kunna gå till och det vill de inte ställa upp på. Socialsekreteraren säger till klienten: Jag upplevde dig som så annorlunda när vi var här på Behandlingshemmet. Det är ju det som är målet, att tjejen skall bli självständig, få skinn på näsan, kunna uttrycka vilka behov hon har, och när hon väl gör det så blir hon nedtryckt i skorna för att hon har förändrats så mycket. Då känner jag så här: Då har de inte förstått./ / När jag arbetar med Minnesotamodellen går jag igenom vad stegen betyder. Det som är viktigaste i steg ett är att erkänna att man har ett problem, att man är kraftlös eller maktlös. Jag arbetar med tjejernas personliga och kemiska historia, från att de började med droger eller alkohol, därför då visar det sig tydligt om man har använt sig av andra flyktvägar, till exempel maten, relationer, man kanske väljer arbete eller studier, för att slippa känna så blir man överpresterare, man går in i någonting för att slippa känna och tjejerna tycker jag är jätte duktiga på att lyfta upp och prata om alla sina flyktvägar. Jag har jobbat med män förut, där är det att man bara talar om alkohol eller droger, och då missar man lite av att de faktiskt kan ändras över årens lopp, att man byter drog. Kriminaliteten kan vara en av tjejernas flyktvägar. Kriminaliteten är ganska stor för tjejerna. Kriminaliteten där har vi en ren kemisk belöning vid självaste brottet och när man sitter och har kanske bytet framför dig, då får man belöningar att jag fixar det, det ökar det också att man blir beroende, från att göra vanliga inbrott slutar det med att du bryter dig in när folk ligger och sover, just för att uppnå den här kicken av att lyckas. Lis: Hur kan man då förstå gränslandet mellan olika former av kickar? Kalle: Människan är skapad så att du får en belöning vid kriminalitet, sex, shopping, arbete, så triggar du igång kroppens egna endorfiner, adrenalin eller noradrenalin, det gör att jag blir beroende av det, för att jag inte klarar av att må så hemskt dåligt då. Som shoppingberoendet, där är inte belöningen själva shoppingen, utan i jakten, adrenalinkicken för att söka, och söka till exempel fyrtio brödrostar, det är det som är kicken, sedan när du sitter med fyrtio brödrostar hemma, gud vad bra utan då kommer det mer som vad jag har gjort nu för någonting, nu mår jag inte riktigt bra längre. Alkohol, droger och tabletter är något man tillför kroppen, men andra flyktvägar som shopping, sex, relationer, kriminalitet, det är någonting du gör med din egen kropp, det är därför många av de här tjejerna också utvecklar träningsberoende, just för att man får ett välmående för stunden, går man på gymmet och mår dåligt, så känns det jätteskönt när man har gjort det, och sen efter någon timme eller två så kommer de här känslorna som man har försökt att fly ifrån, så problemet är ju oftast en själv. Lis: Vilka känslor brukar man fly ifrån? Kalle: Det kan variera, allt ifrån sorg, ilska, det kan vara glädje, det kan vara att man dömer sig själv, inte får vara lycklig, eller så fort det händer något positivt så måste man nästan som bevisa att så är det inte, utan de ska må dåligt, och då är vi inne på lidande, att vara offer. Det är en så stark drift. Om man säger så här: Förut var mitt problem Kalle. Jag kunde inte hantera mina känslor, jag kunde inte hantera mina negativa känslor, jag kunde inte hantera de positiva, och då var jag tvungen att fly, just för att jag inte klarade av att det var så ohållbart, och då hittade jag för min del var det alkohol och droger, kriminalitet och även arbete som en flykt, när jag var nykter. Innan kunde jag inte göra något åt själva problemet, som är mig själv, men fortfarande hitta andra flyktvägar, för att må bra

20 Jag började missbruka på grund av utanförskapet, eftersom jag har vuxit upp i en familj där mamma var en alkoholist och tablettberoende, och pappa jobbade väldigt mycket, så blev jag ju känslomässigt präglad av att jag hade ju inga känslomässiga band med mamma, utan mamma var avtrubbad, och vad skall jag säga, levde sitt eget liv om man skall säga, medan pappa jobbade väldigt mycket, också behovet av att synas, jag fick aldrig någon bekräftelse, sedan kom jag till skolan, och växte upp. Mamma och pappa var utländska, hade inte samma traditioner, inte samma jullåtar, så i skolan kände jag också utanförskap, allt det där var så nytt, så främmande, eller så lärde jag mig hur det skulle vara där i skolan, just då hittade jag att vara utagerande och då hittade jag också bekräftelse, någon såg mig, så blev jag duktig på att vara sämst i stället. Lis: Kan du förstå när tjejerna berättar sin toxiska historia att det finns andra saker bakom? Kalle: Oftast är de väldigt ärliga. Men ibland ser man de som väljer att inte prata om det som de borde prata om, som vad deras lösning på sina problem har varit, men så kommer det i fatt här i behandling, oftast är det faktiskt ätstörningar. Kan de inte ha kontroll över någonting, så ser de till att det är sig själva som de kan kontrollera. Steg ett, steg två och steg tre i AA är egentligen att man skall förstå själv, men vi jobbar väldigt mycket här att det inte blir en hemlighet, att man börjar berätta hur det egentligen såg ut, vilka människor som har farit illa, vad jag har utsatt mig själv för, missbruket, eftersom jag jobbar för det mesta med missbruksbiten, på vilket sätt har jag skadat mig själv. Lis: Hur ser processen ut? Kalle: Det där med steg ett och två, är att jag skall komma till en tro, en tro bygger på ett antagande, att någonting annat kan hjälpa mig, och det är det som tolvstegsprogrammet bygger på, om jag gör de här tolv stegen, att jag skall få ett bättre liv, och eftersom jag inte har gjort de här tolv stegen så kan jag inte veta att jag har ett bättre liv, utan jag kan bara anta, att det kommer att vara så, och sedan är det ju det att man skall välja sin högre kraft, då har jag inte en religiös tro, utan vart vänder jag mig, när jag behöver uppmuntran ibland, det kan vara alltifrån att man väljer att gå till kyrkan, eller till moskén, eller går till naturen och sitter på någon stubbe eller sten eller sitter på en brygga vid vattnet, där man kan som man säger i steg elva att jag kan regelbundet återkomma till den där punkten, där man hittar något ställe, som när man använder mig då, att kravet inte finns att vara en pappa finns, där inte kravet finns att vara brorsa, utan här kan jag vara mig själv. / / Lis: Steg tre? Kalle: Då skall jag fatta mitt beslut, beslutet är om jag skall köpa tolvstegsprogrammet som en lösning, som i gamla AA:s stora bok stod i klartext att om du inte väljer att köpa det här, så kasta den här boken i soptunnan, och välj en annan läsning, så det är inte mer än att jag skall fatta ett beslut, och vi brukar prata väldigt mycket om att vad beslutet innebär och det är inte bara att jag skall fatta beslut om att nu skall jag köpa det här programmet, utan vad behöver jag göra för att det här beslutet skall bli så bra som möjligt, det är till exempel att jag behöver titta på att vilka personer har jag kvar i telefonboken, vilka vänner är det jag kommer att behöva ha kvar fortfarande den dagen, när jag är färdigbehandlad, och som vi säger stänga bakdörrar till det gamla, oftast är det att man väljer att ha någon person kvar, det är inte för att man tycker om den personen som person, utan baktanken är att gå tillbaka och droga, och där är tjejerna lite olika, vissa tar det längre tid och vissa går det ganska fort, att fatta beslutet, vissa gör det aldrig, det är inget vi heller kan pressa dem till att göra, utan man kan bara föreslå att det här är något du kan tänka på för att du skall lyckas. Jag brukar säga det, måla upp en tavla om hur du vill att ditt liv skall vara. Är det så att du går med killen i handen, en barnvagn i andra handen, och ute och går, skulle du vilja att den personen som du har kvar i din telefonbok kommer och möter dig och ditt barn, och får du automatiskt den känslan, att nej det vill jag inte, då skall du inte ha den kvar heller, då är det bara namnet som syftet är. Lis: Vad fick du den idén ifrån? Kalle: Jag gillar metaforer. [skrattar] Lis: Steg fyra? Kalle: Det är att tjejerna självmant går in och gör sin egen behandling, det är inte det att vi terapeuter styr dem, utan det vi gör är att vi hjälper dem, de skall titta på alla människor som de har skadat i sitt missbruk, inklusive

21 sig själva, de skall skriva upp händelser som har skadat och varifrån, vad som har gjort att de har skadat sig själva och vad de har fått för vinning av det, de skall skriva upp vilka människor de har sårat under sin tid som missbrukare, alla människor de har varit arga på, och även myndigheter, principer, värderingar, man kanske har hört från barnsben att så här skall tjejer vara, och de har känt att det krockar med dem själva, allt skall de skriva ner, och sedan skall man skriva ner som avslutning alla rädslor de har inför framtiden, att vara nykter, och även vilka rädslor från det förflutna som de kan titta på, så att inte rädslor styr deras nyktra liv, utan att de inte är tvungen att gå emot sina rädslor, för att vara få ett bättre och värdigare liv. Sedan när man tar det här femte steget, genom att skriva ner allt det här på papper. / / Steg sex, då skriver jag ner alla karaktärsdefekter jag har fått reda på mig själv, om jag varit för egoistisk, om jag haft för mycket makt och kontroll, eller har jag varit självcentrerad eller har jag varit, det finns hur många personliga negativa egenskaper som helst, där man kan se att det har varit kärnan i de här bråken eller alla människor som jag sårat, eller skadat och kan jag se det, så kan jag lätt omvandla det till positiva, ledstjärnor. För sex och sju de går ju hand i hand, för på sjuan, först skriver jag på ett papper alla negativa karaktärsdefekter, sedan skriver jag motpolerna, sedan viker jag pappret, i behandlingen, så tittar jag bara på de positiva egenskaperna, till exempel om jag är mer kärleksfull, mer ödmjuk, mer snällare mot människor jag möter, så kommer jag inte att få de konsekvenserna jag fick tidigare i mitt liv, utan där kommer mitt liv att göra en förändring. När man kommit så långt så talar man inte bara om att ta ett beslut om att vara nykter utan man skall även ta ett beslut om hur jag skall vara som person, då är det väldigt viktigt att påminna mig själv om att jag är människa, jag har fel och brister, jag kommer att kliva in i mina gamla beteenden, men jag måste påminna mig om att jag varje dag skall vara kärleksfullare eller ödmjukare, se det blir varje dag som man kommer att upprepa. Lis: När man gör den här förändringen så kommer ju andra att reagera annorlunda? Kalle: Jag tror att de glömda stegen för det, för att folk tror att det räcker med att göra en inventering, då blir allting bra, fast det gör inte det, man måste också göra någonting konkret i handling. Lis: Åttan? Kalle: Åttan, då skriver jag ner alla personer jag skadat och sårat, under min tid som missbrukare, jag börjar med mig själv och sedan familjen och människor då utifrån hur min historia har sett ut, då delar jag upp dem i kategorier, människor som jag skall gottgöra nu, och då börjar jag att skriva mig själv, den närmaste familjen som kommer att möta mig, när jag kommer hem från behandlingen, behöver jag sätta på nu, och sedan finns det människor som jag skall gottgöra senare, det kan vara människor som jag har träffat ute i Sverige som jag kanske inte möter på en gång, det är inte meningen att man skall åka land och rike runt, utan när jag har personen framför mig, skall jag gottgöra det sedan. Människor som jag möjligen inte skall gottgöra är människor som är aktiva i missbruk, men jag kan inte gå fram till en människa som fortfarande är i aktivt missbruk och går på droger och här får du tjugotusen för att jag blåste dig, då kommer den människan troligtvis att skada, det är inte meningen att gottgörelsen skall skada någon annan person. Steg nio, är att jag konkret gör en gottgörelse, här på Behandlingshemmet får de konkret börja med att gottgöra sig själva med en grej, det är att åka till en affär och köpa någonting som de alltid har veta ha, som de aldrig köpt för det har alltid kommit någonting annat i vägen, sen skall de gå fram till expediten, de får bara gå fram till expediten och säga två meningar, i den här övningen. Det här är till en person som säger väldigt mycket för mig, kan du slå in den, då får de klara av känslan av att se sig själv för första gången, se reaktionen på expediten som kanske frågar vilken snäll kompis du är som bryr dig om den här personen, när expediten slår in det här paketet, då händer det någonting, sedan skall de ta det här paketet hem och göra det mysigt för sig själva, och då skall de säga till sig själva: Det här får du av mig för att du har varit så duktig. Genom att kunna bekräfta sig själv, det här är bara en grej då av alla, av vad de behöver göra, då har de påbörjat steg nio. Om jag har varit fullt aktiv, så kan jag inte komma fram till dig och säga, hörru Lis Bodil, förlåt allt vad jag har gjort dig, jag ber hemskt mycket om ursäkt. Utan det jag skall säga till dig är att den och den gången, utifrån mitt fjärde steg, så behandlade jag dig illa, då sårade jag dig, på vilket sätt kan jag gottgöra det? Förstår du vad jag menar? Då blir det automatiskt att jag lägger över bollen av skuld till dig så att du bestämmer vad du skall göra. Du kan säga till exempel hörru Kalle, att du är nykter är gott nog för mig, eller så kan du säga att jag vill inte veta av dig. Då är det en gottgörelse att få vara i fred. Förstår du? Jag har ändå har försökt. Då kan jag ändå