Studiehandledning för teorimomentet

Transkript

1 Institutionen för sociala och psykologiska studier Socialt arbete Socionomprogrammet Studiehandledning för teorimomentet som ingår i Vetenskapsteori och metod inom socialt arbete SMGA06, 15 hp Innehåll Kontaktinformation... 2 Kursplan... 2 Momentschema Vt Undervisning i teorimomentet... 5 Seminarier och uppgifter... 5 Examination... 7 Litteratur... 8 Bilaga 1. Riktlinjer för forskningspromemoria, PM

2 Kontaktinformation Lärare: Stefan Persson, kursansvarig, tel: , rum: 1D 348a, e-post: Marie Nordfeldt, e-post: Maria Scheffer Lindgren, e-post: Ulla Rantakeisu, e-post: Administratör: Anna Holm, tel: , rum: 5C 415A, e-post: Kursplan Lärandemål Efter avslutat kursmoment skall studenten kunna: - redogöra för centrala vetenskapsteoretiska perspektiv och deras betydelse för forskningsdesign, teori- och metodval och analys, - analysera och värdera forskning inom socialt arbete utifrån vetenskapsteoretiska utgångspunkter, - identifiera hur organisering och/eller relationer inom socialt arbete och socialt omsorgsarbete påverkas av samverkande och komplexa maktstrukturer, - ge exempel på aktuell forskning i socialt arbete, - redogöra för och reflektera över perspektiv på ett kunskaps- och evidensbaserat socialt arbete, - identifiera och sammanfatta samhällsvetenskaplig kunskap och teorier samt motivera dess relevans för det egna examensarbetet, - självständigt identifiera forskningsetiska problem och formulera etiska överväganden i förhållande till befintlig forskning och studentens egen forskningsprocess. Kursmomentets huvudsakliga innehåll Kursmomentet ger fördjupade kunskaper i vetenskapsteori, om olika vetenskapliga paradigm samt om ontologiska, epistemologiska och metodologiska antaganden kopplade till paradigmen. I kursen behandlas litteratursökning och kunskapssammanställning genom att studenten arbetar med vetenskapliga artiklar och avhandlingar under kursens gång. Vikt läggs även till forskning och teoribildningens betydelse för studentens formulering av forskningsfrågor i socialt arbete. Med utgångspunkt i vetenskapsteoretiska positioner ska studenten söka, sammanställa samt skriftligen presentera kunskap och teorier inom ett område som har relevans för det egna examensarbetet. Studenten påbörjar författandet av en uppsatspromemoria, PM. 2

3 Momentschema Vt 2019 Vecka 4 Måndag 21 januari kl , sal 1B309 Sjöström, Marie Nordfeldt (andra lärare på kursen presenterar sig) Kursintroduktion Innehåll, schema, lärandemål, gruppindelning, seminarier, m.m. Introduktion till kurslitteraturen. Onsdag 23 januari kl , sal 1B309 Sjöström, Marie Nordfeldt Föreläsning 1: Den reflekterande forskningsprocessen (Alvesson & Sköldberg 2014). Vad är vetenskaplig kunskap? (Thomassen 2007). Torsdag 24 januari kl , sal 11C369, Marie Nordfeldt Föreläsning 2: Den reflekterande forskningsprocessen (Alvesson & Sköldberg 2014). Vad är vetenskaplig kunskap? (Thomassen 2007). Onsdag 23 januari onsdag 30 januari ges möjlighet till uppstartsträff inför PMskrivandet hos Maria Scheffer Lindgren, rum 5C 407. Anmälan sker via lista vid rum 5C 407. Förbered dig tillsammans med din skrivpartner. Fokusera på preliminärt syfte och frågeställning för din uppsatsidé, samt klargör anknytning till socialt arbete. Skriv ner reflektioner inför träffen så att ni kan presentera dessa muntligen för läraren. Tänk på att tiden är begränsad var således fokuserade. Vecka 5 Måndag 28 januari kl , sal 11C 370, Marie Nordfeldt Föreläsning: Vetenskapligt skrivande (Rienecker & Stray Jörgensen 2008; Dags att skriva uppsats) Onsdag 30 januari kl (Grupp A + B + C); samt (Grupp D + E + F), sal 1E 425: Biblioteket anordnar. Informationssökning på biblioteket avhandlingar och vetenskapliga artiklar (se anvisning sid 5). Torsdag 31 januari kl , Seminarium 1: Vetenskapsteoretiskt paradigm 9E125, Marie Nordfeldt Obligatorisk närvaro Seminarium i helklass där varje grupp under ca 20 minuter presenterar ett vetenskapsteoretiskt paradigm. Varje grupp har också förberett frågor till en diskussion på ca 10 minuter. Deltagarna i varje grupp avgör själva presentationsform. Thomassen (2007), Alvesson & Sköldberg (2008) valda delar eller annan adekvat vetenskaplig litteratur. (Se anvisningar Seminarium 1 sid 6). Grupp A fokuserar på positivism och postpositivism Grupp B fokuserar på hermeneutik Grupp C fokuserar på fenomenologi Grupp D fokuserar på socialkonstruktivism Grupp E fokuserar på grundad teori Grupp F fokuserar på kritisk teori 3

4 Vecka 6 Tisdag 5 februari kl , sal 11C 370, Ulla Rantakeisu Föreläsning: Relationen mellan syfte, tidigare forskning och teori inom komplexa maktstrukturer att förhålla sig kritisk och reflekterande (Alvesson & Sköldberg 2014; Thomassen 2007). Torsdag 7 februari, Seminarium 2 Bokseminarium, genusperspektiv Maria Scheffer Lindgren Obligatorisk närvaro Seminarium i halvklass där varje grupp har föreberett särskilda diskussionsfrågor. Fokus på seminariet är vad ni kan lära av respektive författares förhållningssätt till teori. Varje grupp diskuterar inför klassen de texter de fått anvisade. (Se anvisningar Seminarium 2 sid 6). kl , 3B513, Grupp A + B + C, Marie Scheffer Lindgren Grupp A förbereder och diskuterar Storm (s.238) respektive Arvidson & Henriksson (s.72) Grupp B förbereder och diskuterar Schlytter (s.107) respektive Rexvid & Schlytter (s.129) Grupp C förbereder och diskuterar Karlsson (s.181) respektive Beijer (s.156) kl , 3B513, Grupp D + E + F, Maria Scheffer Lindgren Grupp D förbereder och diskuterar Rantakeisu (s.213) respektive Kuusela (s.304) Grupp E förbereder och diskuterar Brandheim (s.89) respektive Piuva (s.58) Grupp F förbereder och diskuterar Olsson (s.256) respektive Vidman (s.280) Vecka 7 Måndag 11 februari kl , sal 11C 370, Marie Nordfeldt Föreläsning: Teori och begrepp som analytiska verktyg. Övning: Med utgångspunkt i ett textunderlag som delas ut vid lektionstillfället övar ni i grupper att applicera teoretiska begrepp och perspektiv på ett aktuellt socialt fenomen/problem. Övningsuppgift och textunderlag delas ut vid lektionstillfället. Fredag 15 februari, Seminarium 3 Teori och evidensbaserad praktik Marie Nordfeldt Obligatorisk närvaro Seminarium i halvklass där varje grupp presenterar anvisad text enligt nedan för seminariegruppen samt har förberett särskilda diskussionsfrågor. Fokus för seminariet är evidensbaserad praktik och teori. Alla texter skall läsas av samtliga studenter inför seminariet, men varje grupp presenterar den text de fått anvisade. Artiklarna publiceras på Canvas. (Se anvisningar Seminarium 3 sid 7). kl , sal 3B 513 Grupp D + E + F, Marie Nordfeldt Grupp D presenterar och diskuterar text 1 Grupp E presenterar och diskuterar text 2 Grupp F presenterar och diskuterar text 3 kl , sal 3B 513, Grupp, A + B + C Marie Nordfeldt Grupp A presenterar och diskuterar text 1 Grupp B presenterar och diskuterar text 2 Grupp C presenterar och diskuterar text 3 4

5 Vecka 8 Torsdag 21 februari, Slutseminarium. Marie Nordfeldt, Stefan Persson Obligatorisk närvaro kl , sal 1D 225, Grupp A + B, Stefan Persson kl , sal 3D 416, Grupp C + D, Marie Nordfeldt kl , sal 3D 416, Grupp E + F, Marie Nordfeldt PM görs tillgängliga på Canvas senast den 18 februari kl Omarbetad version av PM lämnas in via Canvas senast den 26 februari, Undervisning i teorimomentet Som en röd tråd genom hela kursmomentet löper författandet av din forskningspromemoria, PM (se Bilaga 1). Ett PM är en plan för arbetet med uppsatsen som ni kommer att skriva under C- uppsatskursen längre fram på terminen. PM:et baseras på idéer om ämne, forskningsproblem, teori, tankar kring val av metod och tidigare kunskap och färdigheter under socionomutbildningen. Syftet med ett PM är alltså att vara en kompass som anger riktningen av uppsatsarbetet. Ditt PM kan därigenom komma att utgöra stommen för ditt kommande uppsatsarbete. Dock är ett PM alltid preliminärt och kommer således att behöva revideras i diskussion med handledaren i C-uppsatskursen. PM:et diskuteras vid det avslutande seminariet. Vi rekommenderar att du redan den första dagen börjar skriva på ditt PM för att det skall vara genomarbetat till examinationen. Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, tvärgrupper och seminarier. Seminarier är examinerande med obligatorisk närvaro. Frånvaro föranleder en extra uppgift, oavsett skäl, omfattande tre-fyra sidor. Kontakta respektive lärare för vidare information. Vid det första undervisningstillfället delas ni in i grupper. Inför seminarierna jobbar ni förslagsvis först i era uppsatspar för att sedan diskutera i era arbetsgrupper A - F. Seminarier och uppgifter Litteratursökning på biblioteket avhandlingar och vetenskapliga artiklar Syftet med undervisningen är att genomföra en litteratursökning för att du skall hitta minst en relevant doktorsavhandling inom socialt arbete med beröring till ditt forskningsämne som du senare ska presentera i ditt PM. Du skall också lära dig att söka aktuell forskning som rör ditt fält. Vi rekommenderar att du läser avhandlingar inom tänkt forskningsområde eller ett angränsande fält med beröring till ditt tänkta uppsatsämne. Därmed får du en god teoretisk och forskningsmetodologisk genomgång som en del i ditt arbete med PM-skrivandet. Resultatet av din arbetsinsats kan du senare återanvända i din uppsats, såväl för teoretiska som metodologiska resonemang, men även för presentation av tidigare forskning inom området. Intentionen är att allt arbete som görs under detta moment skall underlätta både forsknings- och skrivandeprocessen med din kommande uppsats. När du sen arbetar med uppsatsen, kan du referera till din valda avhandling som en del i dina uppsatskapitel Tidigare forskning och/eller 5

6 Teori/Teoretiskt perspektiv och/eller när du beskriver och problematiserar egna metodologiska resonemang i uppsatskapitel Metod och material. Avhandlingen/arna du väljer skall vara publicerad på svenska eller engelska vid någon av landets institutioner eller avdelningar för socialt arbete för att erhålla doktorsgrad. Att välja en avhandling inom ett till socialt arbete angränsande forskningsområde fungerar också, som sociologi, psykologi, genusvetenskap, kriminologi etc. Vid minsta tvivel bör du rådgöra med ansvarig lärare. Under bibliotekspasset skall du också söka flera vetenskapliga artiklar med beröring till ditt tänkta forskningsområde på engelska eller svenska. De kan vara kvalitativa eller kvantitativa studier, eller en där forskarna använder sig av mixade metoder, alternativt en forskningsöversikt (review). Dessa artiklar (minst tre) skall du också referera till i ditt forsknings-pm under rubriken Tidigare forskning (se Bilaga 1). Om du oavsett anledning inte har möjlighet att närvaro vid biblioteksundervisningen är du själv ansvarig för att få den utbildning som krävs för att klara uppgiften. Kontakta därför Biblioteket för att få nödvändig hjälp. Seminarium 1 Vetenskapliga paradigm Seminarium 1 fokuserar på olika vetenskapliga paradigm, vilka vi tagit upp i tidigare föreläsningar. I grupper läser ni in er på ett fördjupat sätt på ett vetenskapligt paradigm, för att sedan presentera det för, samt diskutera det med, klassen. Se schema för fördelning av paradigm. Seminariet sker i helklass där varje grupp under ca 20 minuter presenterar ett vetenskapsteoretiskt paradigm; dess grunder och grundare, beståndsdelar, dess ontologi och epistemologi, olika förgreningar, kritik mot, osv. Varje grupp förbereder även frågor till en diskussion på ca 10 minuter. Deltagarna i varje grupp avgör själva presentationsform. Använd Thomassen (2007), Alvesson & Sköldberg (2008) valda delar eller annan adekvat vetenskaplig litteratur. Seminarium 2 Bokseminarium, genusperspektiv För seminarium 2 ligger fokus på att träna på att förstå relationen mellan teori och empiri, framför allt hur teorier används för att tolka empiriskt material. Seminariet sker i halvklass. I grupp läser ni ett par vetenskapliga texter i förväg, dessa finner ni i boken Karlsson, L. & Piuva, K. (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. Fördelningen av kapitel anges i schemat. Under presentationen har ni stora friheter men använd er av Alvesson och Sköldberg (2014) och/eller Thomassen (2007) för att lösa uppgiften. Under seminariet presenterar varje grupp sina reflektioner som skall beröra följande: (1) Vilken typ av teori används? Hur motiverar forskaren sitt val av teori? I vilket vetenskapsteoretisk tradition menar ni att författaren hör hemma? (2) Reflektera över hur forskaren använder teori för att förstå och tolka sin empiri? Hur kan ni förstå sambandet mellan teori och det studerade fältet? (3) Vad tar ni med er inför ert eget uppsatsarbete resonera och reflektera! Hur kan teori användas i ert fall? Varje grupp har ca 40 min till förfogande. 6

7 Seminarium 3 Teori och evidensbaserad praktik (EBP), artikelseminarium Fokus för seminariet är relationen teori och evidensbaserad praktik. Seminariet sker i halvklass. Utmaningen när det gäller EBP ligger i att tänka om vad kunskap är, hur vi bäst införskaffar den, tar tillvara den och tillämpar den på ett sätt som för samman teori och praktik enligt modellen för EBP (den bästa tillgängliga kunskapen, den professionelles expertis samt berörda personens situation erfarenhet och önskemål). Samt, att kritiskt reflektera kring EBP. Utgångspunkten tas i tre texter som finns publicerade på Canvas. Seminariet sker i halvklass. Varje grupp har ca 40 minuter till förfogande. Ca minuter ägnas åt en presentation av den tilldelade texten (se schema sid 4). Resterande tid ägnas åt diskussionsfrågor som varje grupp förbereder. Anvisning till diskussion: Välj ett av gruppens PM-ämnen som lämpar sig som diskussionsexempel i relation till EBP. Berätta vilken forskning (bästa tillgängliga kunskap) ni skulle vilja hitta rörande ert fenomen, med hänseende till de nedanstående punkterna: Studier som är - systematiska, möjliga att sprida och jämförbara med andra studier. - innehåller klientens situation före valet av insats, vilken typ av kunskap (och teori) som insatsen bygger på, hur genomförande av insatsen skall ske. - innehåller uppföljning och utvärdering av insats. Slutseminarium På detta seminarium ska era utkast till PM diskuteras, med fokus på valt uppsatsämne och exempel på en eller några teorier som kan användas i en analys samt vilken vetenskapsteoretisk tradition som är adekvat. Inför seminariet tar ni utgångspunkt i Bilaga 1. Alla i respektive seminariegrupp läser varandras PM och alla skall vara aktiva under seminariet. PM:en laddas in på Canvas senast den 18 februari kl Syftet med seminariet är alltså att diskutera lämpliga teoretiska perspektiv eller teorier som begreppsramar eller teoretiska begrepp. Många gånger kan valet stå mellan olika teorier, där vart och ett av dem bidrar till att belysa ert ämne ur olika perspektiv. Diskutera för- och nackdelar med olika teorier och/eller teoretiska begrepp i relation till ert (prel.) uppsatsämne. Examination Examination på kursmomentet sker genom tidigare nämnda obligatoriska seminarier och genom inlämnandet av en skriftlig examinationsuppgift. Den skriftliga uppgiften är det forsknings-pm som även presenteras muntligt på slutseminariet. Detta PM lämnas omarbetat efter seminariekommentarer på Canvas 26 februari, kl PM:ets helhet diskuteras under seminariet och de delar som är centrala för detta kursmoment bedöms i den inlämnade versionen. Centrala delar handlar om hur vetenskapliga paradigm och teorier relaterar till syfte och problemformulering i ett vetenskapligt arbete. Utifrån dessa kriterier ges betyg U, G eller VG. För betyget Godkänd, G, krävs deltagande på samtliga obligatoriska moment samt betyg godkänt på examinationsuppgift. Extra uppgifter måste göras som kompenserar eventuell frånvaro vid seminarier, oavsett skäl till denna. Dessa uppgifter skall lämnas in senast den 26 februari. För betyget Väl godkänd, VG, krävs utöver kriterierna för G deltagande och betyg väl godkänt på examinationsuppgift. 7

8 Litteratur BÖCKER Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2014). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, L. & Piuva, K. (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Lund: Gleerups. ÖVRIGT Dags att skriva uppsats Arbetsformer, råd och anvisningar inför skrivande av examensarbete. Karlstads universitet, Socialt arbete 2017 (en skrift som kan laddas ned på Canvas och kurstorget, Manual för hur du skriver referenser enligt Harvard KAU, Karlstads universitetsbibliotek, 2016 ( Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vald/a avhandling/ar inom socialt arbete och vetenskapliga artiklar med beröring till ditt ämne tillkommer. ÖVRIGT Artiklar för seminarium 3 finns publicerade på Canvas. REFERENSLITTERATUR Meeuwisse, A. och Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. Forskningsmetodik för socialvetare. Upplaga Stockholm: Natur & Kultur. Rienecker, L & Stray Jörgensen, P. Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4, Malmö: Liber. 8

9 Bilaga 1. Riktlinjer för forskningspromemoria, PM Preliminär titel på arbetet. Ditt PM skall ha en framsida och omfatta ca 7 sidor text exkl referenser, 1½ radavstånd, Times typsnitt och 12 grader. Skriv fokuserat, men med tydliga underrubriker och rubrikordning. Ange korrekta referenser. Problemformulering. Hur har problemet aktualiserats, egen förförståelse, förhållande till annan forskning inom området, teoretiska utgångspunkter? Motivera särskilt arbetets anknytning till socialt arbete! [ca ½ sida] Syfte och frågeställningar. Du skall presentera vad du planerar att utreda i uppsatsen. Redovisa de frågeställningar som kommer att styra uppsatsarbetet, vilka leder fram till fullföljande av uppsatsens syfte. Fokusera helst på ett syfte (en att-sats) och en frågeställning (mening med frågetecken). [ca ½ sida] Preliminär disposition av uppsatsen. Förklara uppsatsens disposition under denna rubrik. [ca ½ sida] Tidigare forskning inom området. Här presenteras resultatet av din bibliotekssökning, alltså din/a avhandling/ar och dina (minst 3) vetenskapliga artiklar som berör vad andra forskare har kommit fram till inom området. [ca 2 sidor] Teoretisk referensram. Här redovisas en eller flera teorier, alternativt teoretiska begrepp, för att tolka eller analysera dina insamlade data. Kan du använda dig av den avhandling du läst, alltså finns det något teoretiskt begrepp eller perspektiv som är adekvat? Tidigare lästa teoretiska verk? [ca 2 sidor] Material och metod. Nästa kursmoment går in på detta, så här behöver du bara beskriva vilken vetenskapsteoretisk tradition ditt arbete kommer att bygga på. [ca ½ sida] Etiska överväganden. Under denna rubrik måste du redovisa hur du resonerar i utformandet av din undersökning för att gängse forskningsetiska krav skall vara uppfyllda. Besvara frågan: Vilka etiska överväganden måste göras? Hur förhålla sig till dem under forskningsprocessen? Problematisera! [ca ½ sida] Litteratur 9