Utbildningsinspektion i Ånässkolan, grundskola F 8

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Ånässkolan, grundskola F 8 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan Ånässkolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 107 Förskoleklass 21 Grundskola 322 Särskola 1 Utbildningen vid Ånässkolan omfattar undervisning för drygt 320 elever i förskoleklass och årskurserna 1 8. Från och med läsåret tillkommer årskurs 9. Skolans lokaler används även som fritidshem före och efter elevernas schemalagda skoldag. På Ånässkolan finns fem specialklasser för elever med autism eller autistiska drag och liknande neuropsykiatriska funktionshinder. Skolans elever och personal är indelade i arbetslag, och skolans profil har inriktning mot informations- och kommunikationsteknik samt friskvård. Ånässkolan byggdes 1903 och är vid inspektionstillfället föremål för omfattande ombyggnad och renovering, vilket påverkar undervisningslokaler och skolgård. Viss del av verksamheten finns i lokaler långt från huvudbyggnaden. Idrottsundervisningen för de senare årskurserna sker i Rosendalshallen, cirka 3 km från skolan, och 4 klasser i årskurserna 7 8 får merparten av sin undervisning i paviljonger på Nya Lundenskolan, som ligger ca 1 km från Ånässkolan. Flertalet elever kommer från skolans närområde, men många kommer också till Ånässkolan från stadsdelarna i Nordost, vilket medför relativt lång resväg för dessa elever. Skolans upptagningsområde präglas av blandad bebyggelse med betoning på boende i flerfamiljshus med hyres- och bostadsrätt. Genomförandet av inspektionen i Ånässkolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ånässkolan har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin och Kjell Ahlgren samt experten Anders Wallin. Besök på Ånässkolan genomfördes april Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Ånässkolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Ånässkolan genomfördes intervjuer med elever, skolledning, elevhälsoteam samt personal. Lektioner i flertalet ämnen, klasser och årskurser besöktes, och inspektörerna deltog även i möte med ett av skolans elevråd. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal på skolan. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning om verksamheten. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheterna ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Ånässkolan har formella samverkansorgan med elever i form av klass- och elevråd, men enligt intervjuade elever har inte alla klasser klassråd. Inspektörerna uppfattar att eleverna känner till demokratins principer, men visar ovana vid att arbeta i demokratiska former. Elever i elevrådet berättar att elevrepresentanter är med och planerar för elevutrymmen i den renoverade skolan, och att elevrådet engagerat sig i frågor som inköp av nya redskap till skolgården och lunchmaten. Elever kan i intervju ge exempel på när de själva varit med och tagit ansvar för sin utbildning och miljön på skolan. På raster kan de välja vilka lekar de vill leka och på lektioner i exempelvis idrott och hälsa samt slöjd får de bestämma vad de skall arbeta med, men för det mesta bestämmer läraren. De yngre eleverna visar ansvar genom att hålla ordning i och utanför sitt klassrum, och elevrådet har startat en tävling om den finaste korridoren. Elever visar även inspektörerna runt i skolan inför inspektionen på ett mycket kunnigt och trevligt vis. Både äldre och yngre elever berättar att det finns de elever som är utanför och att alla inte alltid är så snälla mot varandra. Vi ser kränkande behandling varje dag, säger en elev. Skolans elevhälsoteam känner igen en tuff jargong med 3

4 SKOLVERKET diverse nedsättande uttryck som används eleverna emellan, men tror inte det förekommer regelrätt mobbning. Ånässkolans resultat i Balansen 2004 inom områdena trygghet och trivsel för årskurserna 1 3 ligger under genomsnittet för Göteborg medan index för årskurserna 4 9 ligger i nivå med resultatet för Göteborg. Se tabell 1 nedan. Tabell 1 Kvalitetsfaktor Ånäs åk 1 3 Göteborg 1 3 Ånäs åk 4 9 Göteborg 4 9 Trivsel Trygghet Inspektörerna konstaterar under besöket att stämning i salar, korridorer och skolgård präglas av god och trygg stämning samt lugn och ro, trots att den pågående ombyggnationen ställer till viss oreda med salar, scheman och skolgård. Skolan är även fri från klotter och annan förstörelse av material och redskap. Eleverna är frimodigt öppna och tar gärna kontakt för att byta ett par ord om sin skola eller för att fråga inspektörerna om något. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Ånässkolan utgör en trygg miljö för lärande. Skolan behöver dock utveckla det redan befintliga arbetet med att förebygga att kränkningar uppstår. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Elever på Ånässkolan berättar i intervju att de inte är riktigt säkra på vilka målen för deras utbildning är, och eleverna uttrycker stor osäkerhet kring hur de ligger till kunskapsmässigt, och det framkommer även oro för att de skulle ligga efter elever på andra skolor. Lärare berättar att de delar ut målen att uppnå för årskurs 5 och att de för många spontana samtal med eleverna kring dessa mål och lärandet i stort. Eleverna bekräftar att de i vissa ämnen får betygskriterier, men att det trots allt är svårt att veta vad de förväntas kunna. Ånässkolans elever och lärare använder portfolio som ett sätt att följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling. Skolan presenterar vid inspektionsbesöket även mallar för hur utvecklingssamtal skall genomföras och hur individuella utvecklingsplaner skall upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Flertalet elever når målen att uppnå för årskurs 5 våren 2004 enligt tabell 2 nedan. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tabell 2 Ämne Andel elever som nått målen Antal elever Svenska 88,8 % 24 Engelska 96,2 % 26 Matematik 92,5 % 25 Antal elever årskurs 5-27 Ånässkolan har endast elever upp till årskurs 8, varför statistik gällande slutbetyg ej presenteras i denna rapport. Enligt betygskatalog för årskurs 8 saknar två elever av 43 betyg i matematik, svenska eller engelska hösten Rektorn uttrycker dock oro för att flera elever i årskurs 8 riskerar att inte nå målen. Enligt rektorn har dessa elever gett upp på grund av en stökigare lärandemiljö i de tillfälliga lokalerna på Nya Lundenskolan. Alla elever har heller inte förmått axla det ökade ansvaret som följer av större frihet i de från Ånässkolan skiljda lokalerna. Rektorn hoppas dock att situationen skall förbättras till hösten när dessa elever kommer tillbaka till sin ordinarie skola. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Ånässkolan utvecklar kunskaper och färdigheter i enlighet med de nationella målen. Skolans arbete med att tydliggöra elevernas kunskapsutveckling och arbetet med att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen bör ges större plats. Inspektörerna vill vidare betona vikten av att skolan särskilt följer upp kunskapsutvecklingen hos de elever som fått större delen av sin undervisning i lokaler på Nya Lundenskolan. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Ånässkolan har två elevråd för årskurserna 1 3 respektive 4 8. Elevrådet för de yngre eleverna är helt nystartat och elevrådet i de senare årskurserna träffas endast vid inspektionstillfället, då årskurserna 7 8 under ombyggnaden av Ånässkolan har sina möten i lokaler på Nya Lundenskolan i vanliga fall. Representanter i elevrådet för de senare årskurserna beskriver en uppgivenhet vad gäller sina möjligheter att påverka. På elevrådet får vi säga vad vi vill, men det händer ändå inget, säger en elev. Eleverna berättar dock att de fått vara med och välja färg och möbler till det nya uppehållsrummet som blir klart efter skolans renovering och att de på elevrådet diskuterat skolmaten och nya redskap till skolgården. Elever berättar också att det finns lärare som använder elevrepresentanter för att planera undervisningen i naturorienterande ämnen och att de även fått vara med och välja ut vilka läromedel som skall användas i vissa äm- 5

6 SKOLVERKET nen samt om elevledda lektioner i idrott och hälsa. Skolan har även elevskyddsombud och elever som engagerat sig i val till elevfullmäktige. Enligt elever är det väldigt olika och beroende av den lärare de har huruvida de får vara med och påverka eller inte. Intervjuade lärare menar att eleverna kan vara med och påverka hur de skall studera något, men inte vad som skall läsas. I intervju framkommer att lärare anser att de nationella proven upplevs som styrande och att elevinflytandet innebär ett merarbete för läraren. Rektorn berättar att det varit svårt att få föräldrar med barn på skolan att engagera sig i föräldraföreningar eller skolråd och dylikt. Inför renoveringen av skolan har dock en referensgrupp med föräldrar kunnat bildas för samråd i samband med ombyggnaden, men någon övrig samverkan med föräldrar finns enligt rektorn inte i någon större omfattning. Skolan har regler för verksamheten som helhet samt för olika områden eller ämnen, till exempel undervisningen i idrott och hälsa och för användande av datorer. Dokumentet förutsättningar för trivsel på Ånässkolan innehåller ett antal regler för skolan och skickas hem till föräldrarna i början av varje läsår. Ånässkolans handlingsplan mot kränkande behandling innehåller bland annat exempel på hur skolan skall arbeta förebyggande mot kränkningar och hur arbetsgången ser ut om kränkning ändå uppstår. Exempel på förebyggande åtgärder är etiska samtal, kamratstödjare och träffar i tjej- och killgrupper. I samtal med elevhälsoteamet framkommer att skolan håller på att bygga upp ett system med kamratstödjare, men att det inte fungerar ännu. Elever beskriver de kompissamtal som används i de tidigare årskurserna som att vi sitter i ett rum och tvingas säga förlåt. Skolsköterskan har enskilda samtal med elever i förskoleklass och årskurserna 2, 4, 6 och 8 kring hälsa och trivsel och frågor om trivsel eller eventuell mobbning ingår i alla utvecklingssamtal. Skolan har även ett mobbningsteam, som består av rektor, skolsköterska, specialpedagog och lärare. Mobbningsteamet har ingen fast tid för möten och har under innevarande läsår heller inte kunnat gå ut i alla klasser för att presentera sig som gruppen gjort tidigare. Intervjuade elever känner till att det finns ett mobbningsteam, men säger att de ändå går till sin lärare, sjuksköterskan eller kuratorn om de behöver prata. Elever berättar i intervju att jargongen kan vara ganska tuff bland framförallt de äldre eleverna och att kränkningar sker varje dag. Intervjuade lärare anser att många föräldrar mist auktoriteten gentemot sina barn och att detta kan få återverkningar i skolan. Lärarna berättar även att de upplever stora skillnader i det stöd eleverna kan räkna med hemifrån. Rektorn anser att skolan mot alla odds lyckas bra med målet att skolan skall vara en trygg plats för lärande. Vi försöker göra den del av dagen, som barnen tillbringar i skolan så bra som möjligt, säger rektorn. Skolhälsovård anordnas enligt rutinprogram för Göteborg och skolsköterskan finns tillgänglig fyra dagar per vecka. Skolläkare träffas efter överenskommelse. Ånässkolan bedriver ett omfattande friskvårdsarbete för elever och personal och har för avsikt att profilera sig som en hälsofrämjande skola. Personalen har arbetat fram en hälsopärm med förslag på rörelseaktiviteter som kan utföras 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun inom- eller utomhus samt andra tips för lärare att använda i klasserna. Elever i årskurserna 4 5 deltar i två timmar extra idrott per vecka i samverkan med idrottsklubben GAIS och elever i årskurserna 7 9 har startat en idrottsförening efter skoltid. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att hälsoarbetet på Ånässkolan är föredömligt och att det formella inflytandet på skolan fungerar. Inspektörerna anser att skolan behöver förbättra elevernas reella inflytande över planering, genomförande och utvärdering av det egna lärandet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Ånässkolans arbetsplan är från En del av de intervjuade lärarna känner igen att de en gång varit med och arbetat fram planen, men den kan inte sägas vara ett levande dokument på skolan. Efter inspektionsbesöket informerar rektorn att all personal erhållit samtliga styrdokument, däribland arbetsplanen, för att kunna ta del av desamma. Ånässkolans rektor berättar att skolan håller på att ta fram lokalt bearbetade kursplaner och kunskapsmål, och att skolan har i detta arbete tagit hjälp från Nya Lundenskolan i samma stadsdel. Undervisningen för de yngre eleverna på Ånässkolan är organiserad enligt klasslärarprincipen. Enligt intervjuade lärare är detta något som diskuterats mycket på arbetslagens möten. Lärare uttrycker att de vill bort från det gamla mellanstadiesystemet för att deras respektive kompetenser inom olika ämnesområden bättre skall komma eleverna till gagn, men av trygghets- och sociala skäl har de istället valt systemet med en lärare per klass. Skolan är indelad i arbetslag, som enligt intervjuade lärare har förändrats varje år, vilket påverkat samordning och samverkan på skolan. Lärare lyfter särskilt fram bristen på samverkan mellan de tidigare och de senare årskurserna och menar att skolan vuxit isär till två skolor. Lärare saknar även pedagogiska diskussioner i arbetslagen, som de menar mer blivit ett forum för information. Elever beskriver i intervju en pedagogisk verksamhet som till största delen är planerad och styrd av läraren. Eleverna saknar utmaningar och variation av arbetssätt och arbetsformer och menar att klassen för det mesta gör samma sak även om eleverna är olika duktiga. Rektorn anser att skolans lärare har rätt förhållningssätt, är bra på att individualisera undervisningen och se behov av stöd. Lärarna tar sig, enligt rektorn, tid att arbeta med de som inte hinner med för att alla skall lära sig. Inspektörerna ser under besöket på Ånässkolan lektioner som 7

8 SKOLVERKET involverar eleverna i det egna lärandet, som utmanar deras nyfikenhet på kunskap och främjar det lustfyllda lärandet. Inspektörerna ser också undervisning där elever gett upp, där lärmiljön präglas av oro och övningar i att fylla i stenciler. Undervisning som av eleverna beskrivs som enahanda och tråkig. Ånässkolan har fem specialklasser för elever med autism eller autistiska drag och liknande neuropsykiatriska funktionshinder. Klasserna är åldersintegrerade i årskurserna 1 2, 3 4, 5 6, 5 7 och 7 9. Eleverna kommer från olika stadsdelar och får i princip all undervisning i den lilla gruppen. Inspektörerna har tagit del av åtgärdsprogram, som upprättas när det upptäcks att en elev är i behov av särskilda stödåtgärder. Åtgärdsprogrammen utgår från elevens starka sidor och innehåller tydliga mål på lång och kort sikt, vilka insatser som skall göras och vem som ansvarar för vilken insats. Åtgärdsprogrammen upprättas i samverkan med elev och föräldrar och utvärderas till exempel i samband med utvecklingssamtal, under vilket även specialpedagog kan medverka om någon part så önskar. Elevhälsoteamet på Ånässkolan berättar att de använder en lösningsinriktad pedagogik, där man utgår från det positiva hos varje elev och arbetar vidare utifrån det. Representanter i elevhälsoteamet berättar att de ger stöd till de elever som behöver på flera olika sätt. En stor del av stödet ges i elevens ordinarie grupp, men ibland erbjuds även enskild undervisning av elevens lärare, specialpedagog eller speciallärare. Skolan erbjuder även läxläsningshjälp vid ett par tillfällen i veckan. Elevhälsoteamet svarar även för kartläggning av stödbehov och enklare utredning av elever samt viss handledning för personal, för närvarande med skolans elevassistenter. Enligt elevhälsoteamet tar de allra flesta elever och föräldrar emot det stöd skolan kan ge, men enstaka föräldrar behöver längre motivationsperiod. Ånässkolan har ingen förberedelseklass för elever i de senare årskurserna som nyligen anlänt till Sverige. Dessa elever går istället på Nya Lundenskolan. För de elever i de tidigare årskurserna som av lärare bedöms behöva extra stöd erbjuds undervisning i svenska som andraspråk. Ett fåtal elever i årskurs 1 6 deltar i undervisning i svenska som andraspråk och i årskurserna 7 9 deltar ingen elev i ämnet. Undervisning i modersmål tillgodoses i önskad utsträckning och för de elever som går eller har gått i förberedelseklass erbjuds studiehandledning. Elever berättar i intervju att de inför de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen får hem en enkät med frågor om hur det går i skolan. I vissa klasser har man börjat använda mallar till individuell utvecklingsplan som underlag för samtalet. Elever är mycket positiva till, och känner delaktighet i, utvecklingssamtalen. Enligt rektorn har skolan ägnat många studiedagar åt portfolio som ett sätt att följa elevernas kunskapsutveckling, men metoden används ändå olika mycket och på olika sätt. Vid inspektionsbesöket presenterar rektorn mallar för individuella utvecklingsplaner inom en digital portfolio, som skolan hoppas skall underlätta arbetet med att upprätta planerna och förbättra kvaliteten i dem. Inspektörerna får under besöket ta del av portfoliomappar som är informativa och välplanerade, men också mappar av skiftande kvalitet vad gäller innehåll och användning. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolan samverkar med familjehuset, (en del av stadsdelens individ- och familjeomsorg) och ungdomsmottagningen kring elever och gemensamma utbildningar samt med idrottsföreningar. Elever i de tidigare årskurserna berättar att de ofta får göra studiebesök på museum, bio och teater medan elever i de senare årskurserna säger att de mycket sällan gör liknande besök. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten på Ånässkolan är av god kvalitet som dock kan förbättras. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera hur personalens kompetens i de tidigare årskurserna kan användas så den kommer eleverna bättre till gagn och att elevernas reella möjlighet till inflytande över det egna lärandet bör få större utrymme på Ånässkolan. Ånässkolans personal och ledning i samverkan med elever och föräldrar bör inleda en bred diskussion kring skolans uppdrag för att utveckla en gemensam syn på hur skolan skall nå de nationella målen och dokumentera den i en lokal arbetsplan. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I intervju med lärare framkommer missnöje över bristen på pedagogisk debatt på skolan. Enligt lärare tar rektorn ofta beslut om vad som skall göras, men det förekommer ingen förankring i arbetslagen om varför beslutet fattats eller hur det skall genomföras. Lärare framför också oro över att det är svårt att komma med åsikter eller förslag, då det finns en rädsla i att förslaget skall uppfattas som kritik av skolledningen. Rektorn tillägger efter inspektionstillfället att personalen även har schemalagda arbetslagsmöten, som kan användas till pedagogiska diskussioner inom arbetslaget. Intervjuade lärare känner inte till den verksamhetsbeskrivning skolan jämställer med kvalitetsredovisning. Verksamhetsbeskrivningen innehåller ett antal av skolan, stadsdelen och kommunen prioriterade mål, som följts upp och även kompletterats med förbättringsområden för kommande år. Skolan bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete som bland annat resulterat i satsning på friskvård och hälsa och individuella utvecklingsplaner för alla elever. Eleverna vet vem som är rektor på skolan, och de känner även till att skolan har en biträdande rektor som arbetar mer med de tidigare årskurserna. Eleverna berättar att de kan kontakta rektorn om en klasskamrat eller fröken varit dum. Skolledningen anser att fördelningen av arbetsuppgifter fungerar utmärkt och är tydlig för personal, elever och föräldrar. Skolan har även byråassistent, som bland annat ansvarar för kontroll av skolplikt och närvaro. 9

10 SKOLVERKET Dokumenterade beslut om individens utbildning finns och placering i specialklass föregås av professionell utredning och diagnos av barnets behov av stöd. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning på Ånässkolan fungerar och att rektorn är väl förtrogen med verksamhet. Ånässkolan bör bli bättre på att förankra och följa upp skolans utvecklingsarbete och dokumentera detta i en årlig kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Elever med funktionshinder har likvärdig tillgång till utbildning på Ånässkolan. Hiss förbinder våningsplanen och skolans ombyggnad innebär ytterligare anpassningar av lokalerna på sikt. Eleverna väljer inför årskurs 6 mellan tyska, franska och spanska som språkval. Eleverna har även möjlighet att välja profileringen IKT, informations- och kommunikationsteknologi, eller friskvård under elevens val. För elever i årskurserna 4 och 5 anordnas elevens val som extra idrott i samverkan med fotbollsklubben GAIS. Skolan har, enligt rektorn, ingen nedskriven policy för kostnader i samband med till exempel resor som anordnas i regi av skolan, men rektorn uppger att skolan inte företar sig några längre och påkostade resor. Rektorn berättar även att skolan går in och betalar i de fall elev inte skulle ha råd att följa med på aktivitet som anordnas av skolan och som inte är avgiftsfri. Vid intervjuer framkommer att resor och lägerskolor för årskurserna 5 och 6 kostar upp till 500 kronor för deltagarna. Enligt rektorn har barnpsykiatriker på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt barnpsykolog bedömt att en av skolans elever vid inspektionstillfället inte är undervisningsbar. Skolan står i kontinuerlig kontakt med hemmet för att följa elevens utveckling. Ytterligare två elever fullgör vid samma tillfälle skolplikten med undervisning i hemmet. Skolan informerar aktivt via till exempel egen hemsida och veckobrev om utbildningens mål och innehåll. Den information inspektörerna tagit del av håller god kvalitet och är målgruppsanpassad och saklig. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis. Elevens val i årskurserna 4 och 5 anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Ånässkolan finns våren 2005 drygt 48 årsarbetare, som fördelar sig enligt tabell 3 nedan. Tabell 3 Förskoleklass, fritids, grundskola Antal årsarbetare Lärare 22,94 Förskollärare 2,75 Fritidspedagoger 4,32 Elevassistenter 3,55 Övrig resurs 0,50 Specialklasser Lärare 6,33 Förskollärare 2,00 Fritidspedagoger 1,00 Elevassistenter 5,25 Totalt Enligt dokument från skolan var lärartätheten på Ånässkolan 8,20 lärare per 100 elever våren En lärare och en fritidspedagog saknar, enligt rektorn, formell behörighet. Läraren saknar ett fåtal poäng i sin utbildning och fritidspedagogen har erfarenhet och fallenhet för yrket som rektorn bedömt som grund för anställning. Skolan avsätter resurser för kompetensutveckling som utgår från verksamhetens och personalens individuella behov. Ånässkolan har i samband med ett EU-projekt tagit fram en verksamhetsanalys, som bland annat innefattar kompetensutvecklingsplaner för skolan, arbetslagen och den enskilde. Särskilda satsningar har gjorts på arbetslagsutveckling för all personal och lösningsinriktad pedagogik. Omkring 500 kronor per person är avsatt för fortbildning inom arbetslaget, som självt beslutar hur man vill disponera pengarna. För gemensamma studiedagar har skolan avsatt 250 kronor per person. Skolledningen föreslår innehåll i dessa dagar tillsammans med stadsdelens övriga enheter. 11

12 SKOLVERKET Kompetensutvecklingen präglas av långsiktiga behov och inriktas mot kvalitetsförhöjning. Skolan har för närvarande inget bibliotek, då lokalerna används som klassrum under renoveringen. Den paviljong på Nya Lundenskolan som under det renovering pågår används för undervisning för klasser från Ånässkolan upplevs av elever, lärare och inspektörer som trånga och icke ändamålsenliga. Lokalerna i övrigt kan utnyttjas flexibelt och svarar mot kraven i utbildningen. Dator- och annan teknisk utrustning är ändamålsenlig. En datorsal med cirka 15 datorer samt datorer i de flesta klassrum finns för elevernas undervisning. Måltider i skolans matsal är kostnadsfria för eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Ånässkolan använder de tilldelade resurserna så att målen för utbildningen kan nås. Personalens kompetens motsvarar kraven och medel avsätts för kompetensutveckling som inriktas mot kvalitetshöjning. Inspektörerna bedömer att lokalerna används flexibelt och i stort svarar mot kraven, även om den pågående ombyggnaden ställer stora krav på elever, personal och ledning under renoveringsperioden. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Ånässkolan övergripande är av god kvalitet som dock kan förbättras. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - arbetet med att förebygga att kränkningar uppstår, - dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, - elevernas medvetenhet om utbildningens mål, - elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande, - användning av personalens kompetens i de tidigare årskurserna samt - skolans kvalitetsredovisning, Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anders Wallin Ulla-Britt Norin Kjell Ahlgren 12