Kvalitet på Dina villkor! RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet på Dina villkor! RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan"

Transkript

1 Kvalitet på Dina villkor RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan

2 Dokumentets tillkomst Initiativet till detta dokument togs av RSMH:s förbundsstyrelse. Därefter har det behandlats och diskuterats på en mängd möten runt om i landet med brukare av psykiatrisk vård och kommunala insatser. Första upplagan med namnet Kvalitet ur ett brukarperspektiv antogs på RSMH:s förbundsråd den 17 november Andra upplagan antogs på förbundsrådet den 25 maj Ett komplementerande kapitel Rätten till ett eget hem antogs på förbundsrådet den 24 november Tredje upplagan antogs på förbundsrådet den 17 maj 2014 och bytte då namn till Kvalitet på Dina villkor RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice. 1

3 Innehåll Dags att flytta fram positionerna... 3 Varför kvalitetsmått?... 4 Kvalitetsmått Information Brukarinflytande LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård inklusive öppen psykiatrisk tvångsvård Personligt ombud Psykofarmaka, ECT (elektrokonvulsiv behandling eller populärt kallat elchocksbehandling ) och biverkningar Övriga behandlingsfrågor Hälsokontroll Hjälpmedel Boende Heldygnsvård Kompetensutveckling Arbete/sysselsättning God man Dina rättigheter a) Rätten till ett eget hem b) Rätten till en meningsfull sysselsättning 22 c) Rätten till en god levnadsstandard..23 Viktiga begrepp Vill du lära dig mer?

4 Dags att flytta fram positionerna RSMH har under många år arbetat med inflytande för brukare och deras närstående. Vi har under ett decennium upplevt en ständigt ökande efterfrågan på medverkan i brukarråd och andra samverkansformer med vårdgivare, kommuner, landsting och myndigheter. Vårt mål är att människor ska få mer kontroll och inflytande över sina liv. Men det kan ifrågasättas om det omfattande arbete som brukarorganisationer som RSMH lagt ned på att samverka har gett bättre vård och stöd för personer med psykisk ohälsa. Att det faktiska resultatet av brukarinflytandet är magert kan till en del förklaras av huvudmännens bristande intresse eller brist på metoder för att arbeta med inflytande för brukare och deras närstående. Detta trots att flera dokument och rapporter, utgivna av Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och landsting) eller dåvarande Psykiatrisamordnaren, slår fast vikten av att samverka med brukare och till och med ge oss direkt inflytande. Forskningsgenomgångar har också visat att brukarinflytande har positiva effekter i rehabiliteringsprocessen. Det mesta av den samverkan vi möter handlar om ett passivt mottagande av information och leder sällan till att brukarna får mer makt över sina egna liv. RSMH vill se ett mer aktivt brukarinflytande. Vi har därför tagit fram kvalitetsmått för att brukarrepresentanter ska kunna ställa krav på psykiatriska verksamheter och få fram underlag som går att följa upp. Kvalitetsmåtten är också viktiga för att vi ska kunna samordna våra krav så att brukarinflytande blir ett verktyg för att åstadkomma utveckling och förändring. Men det går inte att göra allt på en gång. Börja med att välja de kvalitetsmått som är mest angelägna och driv dem. Forskning visar att även människor med svår och långvarig psykisk ohälsa återhämtar sig, speciellt om hjälp finns i ett tidigt skede. Kvalitet är därför att införa ett återhämtningsinriktat arbetssätt i all psykiatrisk verksamhet. En självklar utgångspunkt är att individen ska stå i centrum för sin egen återhämtningsprocess. Detta innebär att den psykiatriska verksamheten ska stödja brukaren att ta makten över sitt eget liv. Det är hög tid att vi flyttar fram våra positioner. Jimmie Trevett Förbundsordförande, RSMH 3

5 Varför kvalitetsmått? För RSMH är det en självklarhet att alla människor har lika värde och därför ska ha samma möjligheter till ett bra liv. Så är det inte idag. Kvalitetsmåtten i detta dokument syftar till att ringa in faktorer inom vård och stöd som påverkar livskvaliteten för personer med psykisk ohälsa. Dokumentet måste återkommande utvecklas, kompletteras och revideras. Ett uppseendeväckande mått är till exempel livslängden. När vi undersöker människors livslängd visar den på skrämmande skillnader i de grundläggande livsvillkoren för människor. Många människor med allvarlig psykisk ohälsa lever år kortare liv än övriga befolkningen. För att livslängden för personer med psykisk ohälsa ska förlängas krävs kraftfulla åtgärder. I brukarråden ska vi därför kräva att kommunen eller landstinget/regionen har kartlagt överdödligheten för att de ska kunna sätta upp adekvata mål. Till detta ska dessutom läggas att de åren av livstid människor med psykisk ohälsa har, ofta är år av mycket lägre kvalitet än för andra grupper även jämfört med personer med fysiska funktionsnedsättningar. Det handlar om kvaliteten på centrala livsområden som bostad, arbete, sysselsättning, ekonomi, utbildning samt hälso- och sjukvård. RSMH arbetar för en situation i samhället som jämställer personer med psykisk ohälsa med andra grupper i samhället. Boende för människor med psykisk ohälsa är till exempel idag inte likvärdigt med andra människors. Högst var tionde person med psykiska funktionsnedsättningar har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildningen är eftersatt och den kroppsliga (somatiska) vården är sämre än för andra grupper. Genom att formulera vad som är kvalitet i verksamheter för personer med psykisk ohälsa kan vi förändra situationen till det bättre. Målet är återhämtning som gör oss till samhällsmedborgare som alla andra med lika lång livslängd och lika god kvalitet på levnadsåren, något som är förenligt med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Kvalitetsmåtten finns som ett stöd för dig som representerar RSMH i brukarråd och samverkansforum eller som diskuterar med beställarorganisationer i kommuner eller landsting och regioner. Använd dem och återkom med dina synpunkter på hur vi kan utveckla dem vidare till: RSMH, Instrumentvägen 10, Hägersten Tel: Epost: 4

6 Kvalitetsmått 1. Information Erbjuds alla brukare och anhöriga skriftlig information om befintliga intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa? Kommentar: I de flesta fall informeras inte patienter i psykiatrin om de ideella organisationer som finns lokalt eller i länet. Organisationerna kan erbjuda en kamratstödjande insats med betydelse för patientens återhämtning och informera patienten om rättigheter. Informationen ska aktivt av personal erbjudas patienten, inte bara finnas tillgänglig i en bokhylla, väntrum eller liknande. Hur många av patienterna är i behov av tolk? I hur stor andel av kontakterna med vården har tolk använts för dessa patienter? Kommentar: Att inte få uttrycka sig på sitt modersmål vid psykisk ohälsa kan bli ytterligare en belastning för individen. Alla ska ha rätt till tolk om de anses behöva det. 2. Brukarinflytande Finns det permanent inrättade brukarråd, som täcker verksamheterna i den psykiatriska organisationen? Kommentar: Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver om brukaren som medskapare och som en aktiv deltagare i utveckling, utformning och utvärdering/uppföljning av bland annat vårdprocesserna (Patient- och brukarmedverkan 2010). Socialstyrelsen har kommit till slutsatsen att brukarinflytande knappast finns i verkligheten (Metoder för brukarinflytande och medverkan inom socialtjänst och psykiatri en kartläggning av forskning och praktik, Socialstyrelsen, december 2011). Vem utser representanterna i brukarrådet? Kommentar: Det förekommer att vårdgivare och andra intressenter själva utser representanter i brukarråd. Men för att åstadkomma bra brukarsamverkan krävs att brukarorganisationerna utser sina egna företrädare. Endast då går det att säkerställa att brukarrepresentanten för fram medlemmarnas samlade åsikter och erfarenheter. De har dessutom stöd från sina organisationer i kontakten med intressenterna. 5

7 Arvoderas brukarrepresentanterna när de deltar i brukarrådets arbete? Kommentar: Personer som lider av psykisk ohälsa utgör den grupp i samhället som är ekonomiskt mest utsatt. Många i gruppen är långtidssjukskrivna, arbetslösa eller har sjukersättning. Brukarrepresentanter har genom egna och andras erfarenheter ofta en unik kunskap om vårdens goda sidor och om dess tillkortakommanden. Inte sällan har de tvångsvårdats. Det är orimligt att brukarrepresentanterna inte får ekonomisk ersättning då de deltar i brukarrådsarbete. Brukarrepresentanterna ska ha skäligt arvode för de kunskaper och livserfarenheter som de bidrar med. Hur kommer brukarrepresentanternas synpunkter in i den psykiatriska organisationens beslutsprocesser? Kommentar: Strävar verksamheten efter att få brukares synpunkter vid till exempel omorganisationer, nedläggningar, inrättande av nya lokaler, minskning av personalstyrka, utförande av kompetensutvecklingsprogram för i synnerhet mentalskötare och vid verksamhetens interna utbildningar? Hur påverkar samrådet verksamheten? Kommentar: Samrådet mellan brukarrepresentanter och verksamheter leder inte alltid till konkreta förändringar. Ett sätt att undersöka om brukarrådets arbete ger några effekter är att följa upp och fråga hur förra mötets synpunkter har åtgärdats. Får brukarrepresentanterna tillgång till relevant skriftlig information och underlag i god tid innan mötestillfället? Får brukarrepresentanterna reseersättning? Kommentar: Det är inte rimligt att det ska kosta pengar för den enskilde brukaren att delta i brukarråd, i synnerhet som brukare av psykiatrisk vård många gånger har mycket dålig ekonomi. 3. LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård inklusive öppen psykiatrisk tvångsvård Finns en folder som på ett enkelt sätt informerar patienten och närstående om lagen om psykiatrisk tvångsvård? Kommentar: Erfarenheter har visat att många läkare, men kanske i synnerhet övrig personal, har bristfälliga kunskaper om tvångsvårdslagstiftningen. Om lagen är svårtolkad för läkare och specialister är det sannolikt ännu svårare för en patient att förstå tvångsvårdslagstiftningen. Enligt artikel 15 i FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar får ingen utsättas för grym, 6

8 omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta gäller även då patienter vårdas under tvång. Hur många procent av LPT-patienterna har stödperson? Kommentar: Ett fåtal av de patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), både i sluten och öppen vård, har stödperson. En majoritet av patienterna får inte heller information om möjligheten att få stödperson. I bästa fall förs journalanteckning om att patienten fått information om möjlighet att få en stödperson, men journaldokumentationen är ofta bristfällig, även i de fall då patienten inte har visat intresse av att få en stödperson. Att ha en stödperson underlättar för personer med psykiska funktionsnedsättningar att åtnjuta likhet inför lagen, något som är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning, artikel 12. Får alla LPT-patienter rutinmässigt och så snart det är möjligt muntlig och skriftlig information om behandlingsvillkor och rättigheter? Kommentar: Många patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård i öppen och sluten form vet inte att de vårdas under tvång. En väsentlig del av de patienter som står under öppen psykiatrisk tvångsvård vet inte vilka särskilda villkor de har att förhålla sig till. LPT begränsar rätten att åtnjuta frihet och personlig säkerhet, en rättighet som står i FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Dessutom kan tillämpningen strida mot förbudet mot godtyckligt frihetsberövande. Det är därför extra viktigt att tydlig information finns, så att alla kan se att LPT tillämpas på rätt sätt. Har alla tvångsvårdade patienter en vårdplan? Kommentar: Det finns en lagstadgad skyldighet att upprätta en vårdplan när patienten är intagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det är viktigt att även frivilligt långtidsvårdade patienter får erbjudande om vårdplan. Hur många av de patienter som vårdas under öppen psykiatrisk tvångsvård har en samordnad vårdplan med kommunen? Kommentar: En samordnad vårdplan inbegriper både psykiatriska och kommunala insatser i samråd med den enskilde. En samordnad vårdplan är obligatorisk enligt lagen. När det gäller att få boende och sysselsättning tillgodosett har den samordnade vårdplanen en viktig betydelse. Tyvärr har det istället fokuserats på om patienten tar eller inte tar de föreskrivna medicinerna. Patienterna ges lätt intrycket, att om de inte tar sina mediciner kommer de återigen att bli intagna i slutenvården, vilket för närvarande inte stämmer med gällande lag. 7

9 Erbjuds patienter, som återkommande vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, möjligheten att skriva ett nätverkskontrakt? Kommentar: Ett nätverkskontrakt är ett dokument som upprättas mellan patienten och närstående. Det möjliggör samverkan mellan patienten, familjen, närstående och vårdpersonal. Åtgärder kan vidtas för att förebygga att patienten drabbas onödigt hårt av sitt tillstånd. Ett nätverkskontrakt kan upprättas till exempel när en patient som är välkänd av en enhet och som vårdats upprepade gånger i slutenvården under tvång, i akuta tillstånd ställer till problem för sig själv och för omgivningen. Patienten kan även utgöra vad vården ibland benämner som ett vårdtekniskt problem det vill säga personalen får svårt att hantera patienten i det akuta tillståndet. Erbjuds ett nätverksmöte vid in- och utskrivningen? Kommentar: Vid in- och utskrivningen kan det vara bra att ha ett möte med alla de kontakter som brukaren anser vara viktiga i sin vardag utanför institutionen. Hur många av de patienter som blivit utsatta för tvångsåtgärder erbjuds debriefing/eftersamtal? Kommentar: Att bli utsatt för tvång är kränkande och upplevs ofta som ett trauma för patienten och många gånger även för personal. Målet med eftersamtalet är att återupprätta förtroendet mellan patient och personal samt att undvika nya tvångsåtgärder. Genomförs fokusgrupper där man undersöker patienternas upplevelser av att utsättas för tvångsåtgärder? Kommentar: Det kan vara svårt för brukarrepresentanter i brukarråd att föra någon annans än sin egen talan angående upplevelser av tvångsvård. Fokusgrupper kan ge ett mer tillförlitligt underlag för hur tvångsvård på en enhet fungerar. Fokusgrupper är en intervjumetod som används när man vill veta hur intervjupersonerna upplevt en situation. Hur många patienter under 18 år vårdas med tvång i vuxenpsykiatrin? Kommentar: Enligt barnkonventionen är det inte tillåtet att barn vårdas inom vuxenpsykiatrin. 8

10 4. Personligt ombud Hur många personliga ombud finns per 1000 invånare i kommunen? Kommentar: Cirka en person av 1000 invånare är i behov av personligt ombud. Dåvarande psykiatrisamordnaren Anders Milton, kom fram till att cirka personer i Sverige var i behov av personligt ombud (det vill säga ungefär två personer per 1000 invånare). Enligt Meddelandebladet 14:2000 från Socialstyrelsen är omkring 9000 personer i behov av personligt ombud. Man antar att varje ombud kan arbeta med ungefär aktiva ärenden samtidigt. Informeras alla brukare i målgruppen om möjligheten att få personligt ombud? Är brukarorganisationer representerade i ledningsgruppen för personligt ombud? Kommentar: Enligt förordningen för personligt ombud (SFS 2013:522) ska det finnas en ledningsgrupp för personligt ombud. Patient-, brukar-, och anhörigorganisationer ska erbjudas att delta i ledningsgruppen. Hur ofta har brukarrepresentanter varit delaktiga i rekryteringen av personliga ombud? Kommentar: Systemet med personligt ombud har byggts upp i nära samarbete med brukar- och anhörigrörelsen. Det är en av de mest uppskattade och lyckade psykiatriska reformerna som genomförts under senare år. När personliga ombud nyrekryteras ska brukarrepresentanter delta. Hur tillmötesgår kommunen kravet om att det ska finnas personliga ombud? Kommentar: Ofta har kommunen alldeles för få personliga ombud för att möta behovet. De som ansöker om personligt ombud för första gången har ofta svårt att få hjälp. 9

11 5. Psykofarmaka, ECT (elektrokonvulsiv behandling eller populärt kallat elchocksbehandling ) och biverkningar Erbjuds patienterna och deras närstående skriftlig information om psykofarmaka som exempelvis neuroleptika, antidepressiva och litium, samt om preparatens biverkningar? Kommentar: Information om de medicinska preparatens verkningar och biverkningar är aldrig överflödig. Biverkningar kan medföra starkt obehag men även skapa metabola sjukdomar (som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar) samt tandskador. I allvarliga fall kan den genomsnittliga livslängden förkortas med så mycket som en tredjedel hos människor med långvarig psykisk ohälsa. Erbjuds skriftlig information om biverkningar av ECT? Kommentar: Socialstyrelsen kräver i sina föreskrifter att utförda ECT-behandlingar registreras. Det finns även ett ECT-kvalitetsregister, men bara knappt hälften av behandlingarna rapporteras dit. Alla ECT-behandlingar ska självklart rapporteras oavsett om det är läkare eller annan personal som utför dem. Flertalet psykiatriska verksamheter har inte heller skriftlig information om biverkningar eller rutiner för uppföljning/utvärdering av ECT. Får patienten muntlig information om biverkningar av behandlande läkare? Hur många avvikelserapporter finns angående psykofarmaka och ECT? Kommentar: En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normal rutin och förväntade vårdförlopp. Detta ska personal alltid rapportera till sin närmaste chef. Vården är skyldig att rapportera de allvarligaste avvikelserna till de nationella myndigheterna, vilka inom hälso- och sjukvården i första hand är Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Hur många rapporter har gjorts om biverkningar av medicin och ECT? Hur många patienter ordineras neuroleptika? Vilken andel av de patienter som står på neuroleptika har två eller flera olika preparat? 10

12 Hur många patienter har tvingats till ECT? Kommentar: Det händer att läkare försöker övertala brukare att genomgå ECT, genom att till exempel hota om tvångsinläggning i fall patienten inte tackar ja. Ingen form av utpressning får ske när det gäller ECT, enligt bland annat FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, artikel 15. Om så ändå sker kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. De granskar felaktigheter i vården. Anser du att bemötande dessutom var dåligt kan du även anmäla till Patientnämnden. 6. Övriga behandlingsfrågor Hur stor andel av de patienter som får neuroleptika får vid behov eller önskemål också recept för fysisk aktivitet (FAR)? Kommentar: När FAR-recept skrivs ut leder det sällan till ökad fysisk aktivitet på grund av svårigheter att komma ur den passivitet som många försätts i. Inte minst är det en ekonomisk fråga då många gym och friskvårdsanläggningar som tar emot personer med FAR-recept tar fullt eller delvis betalt. Varken Försäkringskassan eller landstinget subventionerar dessa recept på motsvarande sätt som läkemedel. Den medicinska behandlingen ger ofta metabola syndrom (ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar) och motverkar därmed syftet med den förskrivna motionen. Möjligen borde man mäta hur stor andel kostnaden för fysisk aktivitet utgör av de totala vårdkostnaderna. Alternativt borde varje psykiatrisk verksamhet anställa en hälsopedagog så att psykiatrin kan driva friskvård i egen regi, vilket också skulle vara en kvalitetsåtgärd. Erbjuds alla patienter i slutenvården möjlighet till fysisk aktivitet, individuellt och/eller i grupp? Hur stor andel av behandlingsinsatserna sker utifrån patientens egna önskemål? Hur frekvent får patienter i öppen och sluten vård särskilt avsatt tid att samtala om sin vård och livssituation med sina behandlare? Hur stor andel av de patienter som får neuroleptika får vid behov eller önskemål remiss till sjukgymnast? Hur mycket personal i genomsnitt har varje patient under sin behandlingstid? Kommentar: En person som får behandling inom psykiatrin har ofta många behandlare. Det kan vara läkare, sjuksköterskor, terapeuter och personal inom 11

13 socialtjänsten. Ofta finns ingen samordning mellan behandlare vilket kan försämra förutsättningarna för en trygg kontinuerlig vård och därmed även för återhämtning. Hur stor andel av patienterna känner sig klara och nöjda med behandlingen, när den avslutas? 7. Hälsokontroll Hur många av de patienterna som söker vård på vårdcentralen för depression, ångest eller annan psykisk ohälsa får genomgå en hälsoundersökning? Kommentar: procent av de som söker vård för depression och/eller ångest får behandling inom primärvården. Primärvården är också ofta den plats där personer med annan typ av psykisk ohälsa söker hjälp för första gången. Enligt Socialstyrelsen bör vårdcentralerna göra kroppsliga hälsokontroller såsom mätning av midjemått och blodtrycket på personer med psykisk ohälsa, eftersom denna grupp är överrepresenterade när det gäller kroppsliga sjukdomar. Till exempel är högt blodtryck och metabola sjukdomar dubbelt så vanligt bland personer med psykisk ohälsa jämfört med hela befolkningen, enligt rapporten VIP i vården som getts ut av myndigheten Vårdanalys. Hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, tarm- och magsjukdomar och neurologiska sjukdomar är mer än dubbelt så vanligt. Har landstinget eller kommunen kartlagt överdödligheten hos befolkningen i området? Kommentar: Det är viktigt att landstingen och kommunerna kartlägger överdödligheten för att vården ska kunna sätta upp adekvata mål. Har de patienter, som genomgår långtidsbehandling med psykofarmaka, erbjudits minst en kostnadsfri, årlig, medicinsk hälsokontroll hos en oberoende läkare? Kommentar: En del psykofarmaka har allvarliga biverkningar och personer med psykisk ohälsa har en avsevärt kortare medellivslängd än övriga medborgare, vilket strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, artikel 25. Det är etiskt oacceptabelt att de patienter, som inte sällan tvingas att ta dessa mediciner mot sin vilja, inte medicinskt följs upp på ett korrekt sätt. Hur många av de patienter som medicineras med preparat som förorsakar tandskador har erbjudits minst en kostnadsfri, årlig tandhälsokontroll? 12

14 Kommentar: Det är vanligt med tandskador orsakade av mediciner som också ges patienten under tvångsvård. Det är rimligt att sådana skador orsakade av vården rättas till. Hur många patienter i landstinget får tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd? Kommentar: Den 1 januari 2013 infördes tredje steget i tandvårdsreformen Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som innebär att personer med psykiska funktionsnedsättningar har möjlighet att få tandvården inräknat i högkostnadsskyddet, så kallat blått kort eller F1-kort. Det som krävs är att du har ett läkarintyg som visar upp att du har stora svårigheter att sköta din munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Intyget skrivs av till exempel behandlande läkare och skickas sedan in till den enhet som ansvarar för tandvården i landstinget eller regionen där man bor. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan skilja beroende på var man bor. Sedan tidigare finns så kallad Nödvändig tandvård, ett grönt eller gult kort som också ger tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men det beviljas i dag endast till personer som bor i särskilt boende, har LSS eller mycket stort behov av vård och service i sitt hem och till exempel hemtjänst. Hur många av de patienter som fått tandskador har erhållit ekonomiskt stöd från socialtjänsten så att tandskadorna åtgärdats? Kommentar: För de patienter med psykisk ohälsa som inte har beviljas tandvård inom hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd går det att söka särskilt tandvårdsbidrag genom Försäkringskassan. Men tandvårdsbidraget är bara på 600 kronor per halvår, och går inte att spara. Det är också villkorat med salivprov och läkarintyg eller läkemedelsförteckning. För en person som har låg inkomst och vars tandläkarbesök kostar tusentals kronor återstår att be om avbetalningsplan, lån eller att gå till socialtjänsten. Detta ska göras innan behandlingen påbörjats. Om många får tandvård betalad via socialtjänsten visar det att tandvårdsreformen inte fungerar för våra medlemmar. RSMH anser att dagens tandvårdssystem fortfarande missgynnar de fattigaste och mest utsatta och kräver därför att föreskrifterna skrivs om. 13

15 8. Hjälpmedel Hur många av patienterna med kognitiva svårigheter har erbjudits hjälpmedel? Kommentar: Neuropsykiatriska patienter har traditionellt fått huvuddelen av de hjälpmedel som förskrivits. Det är uppenbart att även andra patienter med kognitiva svårigheter kan ha stor nytta av kognitiva hjälpmedel. Det är också viktigt att det redovisas i hur stor utsträckning så kallade boll- eller kedjetäcken förskrivs till dem som önskar sådana. De förbättrar ofta sömnen och vilan för människor med långvarig psykisk ohälsa och har ofta en bättre effekt än andra behandlingsformer. Önskvärt vore att det gick att följa förskrivningen av hjälpmedel inte bara totalt, utan uppdelat i kategorierna neuropsykiatriska patienter och övriga och för typ av hjälpmedel. Har patienterna möjlighet att prova olika hjälpmedel? Kommentar: Det finns stora variationer mellan landstingen när det gäller förskrivningen av kognitiva hjälpmedel. Hur patienterna får ta del av vilka hjälpmedel som finns och hur de kan vara till hjälp varierar kraftigt. Den information som finns på nätet är ofta otillgänglig. Går det av informationen att förstå vad det finns för hjälpmedel, hur de kan provas ut och hur processen från information till att verkligen få ett hjälpmedel förskrivet går till? Får brukaren hjälpmedlen avgiftsfritt? Kommentar: På senare år har landsting och ibland kommuner börjat ta alltmer betalt för hjälpmedel, det vill säga subventioneringsgraden minskar. Extra vanligt tycks detta vara för hjälpmedel som har tillkommit på senare tid, till exempel hjälpmedel som är baserade på It-teknik och som kan vara viktiga för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dessa hjälpmedel som i hög grad behöver användas av den absolut fattigaste gruppen brukare, de med psykiska funktionsnedsättningar, måste självfallet vara kraftigt subventionerade, och normalt tillhandahållas avgiftsfritt. Hur många av patienterna får prova ut hjälpmedel (till exempel bolltäcke) när de vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård? Hur många av patienterna har erbjudits hjälpmedel under tiden för LPT? Kommentar: Kunskapen om att tekniska hjälpmedel väsentligt kan förbättra situationen för människor med långvarig psykisk ohälsa/funktionsnedsättningar är ojämnt fördelad inom landstingen, kommunerna och de psykiatriska verksamheterna. Bolltäcken och motsvarande produkter kan bidra till ett förbättrat 14

16 allmäntillstånd och andra hjälpmedel av kognitiv karaktär kan lindra kognitiva svårigheter. 9. Boende Hur många brukare med långvarig psykisk ohälsa har ett boende som kan betraktas som normalt med sådan standard som andra människor har? Hur många av dessa brukare har förstahandskontrakt? Kommentar: RSMHs utgångspunkt är att ett hem är en plats där man känner sig trygg, där man har sin utgångspunkt. Hemmet är den goda bostaden men vilken bostad som helst upplevs inte självklart som ett hem. RSMH verkar för att människor med psykisk ohälsa ska ha rätt till ett hem. Hur många brukare bor i särskilda boenden insprängda i vanlig bebyggelse? Hur många brukare bor i gruppboenden av olika slag? Hur många brukare bor i enklare eller tillfälliga boenden? Hur många brukare har inte ett människovärdigt boende eller är bostadslösa? Kommentar: Ett bra, stabilt och säkert hem är en grundläggande förutsättning för att en god behandling av en psykisk ohälsa ska kunna genomföras i öppna vårdformer. Kommunen har skyldighet att åstadkomma ett boende för den som har psykisk ohälsa, som är så likt de boenden som andra människor har som möjligt. Boendet måste kunna anpassas till brukarens situation och behov av stöd från socialtjänsten och psykiatrin. Det är viktigt att vårdplaner eller samordnade vårdplaner tar upp hur boendefrågan ska lösas efter en slutenvårdsepisod, oavsett om slutenvården varit frivillig eller med tvång. Det kan aldrig accepteras att människor som vårdats av samhället i psykiatrin får kastas ut i hemlöshet. Det är mycket vanligt att människor som har en psykiatrisk diagnos inte kan få ett eget hem med förstahandskontrakt. Skälen till det kan vara kommunala regler, dålig samordning mellan kommunens socialtjänst/socialpsykiatri och dess bostadsbolag eller andra bostadsbolag, svårigheter att hantera sin privata ekonomi eller en bakgrund av betalningsproblem. Vilka rättigheter har brukaren i sitt eget hem? Kommentar: Är till exempel husdjur tillåtet? Är den boende tvingad att avstå från alkohol? Får han eller hon låta en kompis sova över? 15

17 10. Heldygnsvård Finns det tillräckligt med vårdplatser för att tillgodose det behovet och patienternas efterfrågan? Tillgodoser vårdplatsernas fysiska placering behovet av geografisk närhet och tillgänglighet? Kommentar: RSMH önskar en ökad decentralisering där slutenvårdsplatserna finns i närområdet. Motsatsen är en ökad centralisering med större avdelningar och utan ett geografiskt områdesansvar. Har man försökt undvika inläggningar i sluten vård genom att inrätta sviktplatser eller någon form av sviktboende? Kommentar: Ett sviktboende är ett tillfälligt, kortvarigt boende med stöd när behov finns. Vårdas LRV-patienter tillsammans med frivilligt vårdade patienter eller LPTpatienter? Kommentar: Behovet av slutenvårdsplatser ska vara väl avvägt i förhållande till hur utbyggd öppenvårdsorganisationen för psykiatrin är och hur väl det kommunala omhändertagandet fungerar. Det betyder att ju bättre öppenvården är utbyggd och ju bättre den fungerar, desto mindre är behovet av slutenvård. Det måste dock finnas slutenvård som kan klara att ta emot de patienter som kommer akut eller råkar ut för en svårartad kris och där en heldygnsvård är nödvändig för att rädda liv eller skydda personer från skada. Det behöver också finnas platser för tvångsomhändertagande som är utformade så att allmänpsykiatriska patienter inte behöver vårdas tillsammans med patienter som har rättspsykiatrisk vård. Hur många platser har varje enskild slutenvårdsenhet? Kommentar: Slutenvårdsenheter ska vara små enheter med fyra till sex enkelrum. Det ökar tryggheten inte enbart för patienten utan även för personalen. Kommunikationen mellan medlemmar i personalgruppen förbättras. Personalen får tid att lära känna patienten och patienten blir bemött som en unik individ med egna behov och får färre personer att förhålla sig till. Möten blir mer personliga och ändamålsenliga. Antalet hot och hot om våld-situationer blir färre. Motsatsen är stora sjukhus med 80 till 100 platser och med stora avdelningar där patienten är mer anonym och inte får tillräckligt med uppmärksamhet. 16

18 Hur arbetar vårdenheterna för att förhindra att vålds- och tvångssituationer uppstår? Kommentar: Det finns många studier om, och exempel på, att våld och tvång inom psykiatrin i stort sett kan förebyggas helt med rätt metoder och bemötande av patienterna. Hur hanteras våldssituationer, hot om våld och bältesläggningar? Kommentar: Vid våldssituationer och hot om våld samt vid bältesläggningar och andra tvångsmetoder ska personalen och patienten samlas för eftersamtal. Hur organiseras brukarinflytande på avdelningsnivå? Kommentar: Ett ökat brukarinflytande borgar för en god kvalitet på slutenvården. Så kallade patientforum ska finnas där en brukarföreträdare åker till slutenvårdsenheterna och lyssnar på vad patienterna har för åsikter om slutenvårdsavdelningen och ser till att synpunkterna protokollförs. Någon från avdelningens ledning ska vara närvarande och föra upp synpunkterna till ledningen. Brukarinflytandesamordnare (BISAM) är en lämplig funktion för att ta hand om patientforum. Brukarråden ska få ta del av patientforum som en del i förbättringsarbetet. Vilka aktiviteter för patienter finns det i slutenvården? Kommentar: En patient inom slutenvården har olika strategier för att klara av vardagen. Vissa vill ha en dialog, andra vill bli lämnade ifred och andra vill ha aktiviteter. Under en slutenvårdsvistelse kan patienten växla mellan dessa strategier. Aktiviteter efterfrågas dock ofta av patienter inom slutenvården och de blir besvikna om aktiviteterna ställs in. Finns det internetuppkoppling inom slutenvården? Kommentar: Om det finns internetuppkoppling på slutenvårdsavdelningen kan patienter betala räkningar, kolla mailen och surfa på sidor som kan vara till hjälp vid inläggning. Bemöter personalen patienterna på slutenvården på ett respektfullt och människovärdigt sätt? Kommentar: För att patienter som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård ska börja må bättre är det viktigt att bli behandlad med respekt och få ett bra bemötande, det visar flera forskningsstudier. Personalen ska vara personlig men inte privat. Speciellt uppskattat är det när personalen gör något extra för patienten som inger hopp. 17

19 11. Kompetensutveckling Hur får personalen kompetensutveckling? Kommentar: Handledning och skriftligt kompetensutvecklingsprogram ska finnas för personalen i slutenvården. Det minskar risken för slentrian och gör personalen uppdaterad om de senaste rönen. Både fackliga, brukares och brukarrådens synpunkter ska beaktas i utformningen av dessa program. 12. Arbete/sysselsättning Erbjuds sysselsättning för alla med psykisk ohälsa som inte kan arbeta? Kommentar: Att leva ett självständigt liv och delta i samhället är en rättighet, enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19. Men denna rättighet har varit kraftigt beskuren för personer med psykiska funktionsnedsättningar, och det finns många inskränkningar i gruppens möjligheter att välja och ta del av samhällets service, även om situationen har förbättrats på senare år. Vilka typer av sysselsättning erbjuds eller planeras för brukare som inte bedöms kunna återhämta sig så att de kan komma i reguljärt arbete eller arbete med någon form av samhällsstöd? Finns träffpunkter för människor med långvarig psykisk ohälsa? Kommentar: Förutom en bostad av god kvalitet är en målmedveten satsning på att komma i arbete eller återkomma i arbete en viktig faktor för återhämtning. Ett sådant systematiskt arbete innebär rehabilitering, utbildning och arbetsträning. Detta är ett arbete kommunens socialtjänst ska organisera och ta ansvar för. Idag kommer endast en mycket begränsad del av människor med långvarig psykisk ohälsa tillbaka i arbete. Det beror mycket på ett alltför passivt synsätt hos framför allt kommunerna och Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen. Vi måste kräva en helt annan och mer systematisk planering av varje enskild individs inträde eller återkomst till arbetsmarknaden. Som ett komplement till detta måste varje kommun ha ett rimligt utbud av sysselsättning och träffpunkter för människor med långvarig psykisk ohälsa. Prövas brukarnas ansökan om sysselsättning? Kommentar: Socialnämnden ska medverka till att personer med psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning. Det står i Socialtjänstlagen 5 kap. 7. Den som inte har beviljats meningsfull sysselsättning genom kommunen har alltid rätt att ansöka om det, så kallat bistånd i form av 18

20 sysselsättning. För att vara säker på att ansökan handläggs på rätt sätt ska det framgå vad som söks och vem som söker. Därefter sker en utredning. Den ska innehålla en beskrivning av funktionshindren, aktuell situation, behov av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser och även ett förslag till beslut. Utredningen ska inledas snart efter att ansökan har lämnats in och ska genomföras inom en månad, bara undantagsfall längre tid. När beslutet är klart ska det innehålla vad som sökts, vem som fattat beslutet, enligt vilken paragraf, vad som beviljats eller avslagits, tillsammans med en motivering. Om beslutet blir ja ska sysselsättningen komma i gång senast efter en månad. Om du inte är nöjd med beslutet kan du överklaga. I beslutet står hur du går till väga. Om har nekats sysselsättning kan du även samtidigt skicka in nya ansökningar med nytt underlag och få dem prövade. Är sysselsättningen anpassad för brukarna? Kommentar: Sysselsättning som ges genom kommunen ska ha ett mål och en tydlig planering, som bygger på brukarens egna uppgifter om sin situation och sina behov och förutsättningar. Dessutom ska dessa uppgifter följas upp regelbundet, minst en gång per år (4 kap 1 SoL, 7 SoL, 9 p. 9 LSS, 10 LSS, 15 p. 1 LSS, SOSFS 1998:8). Brukarens egna val och prioriteringar ska vara utgångspunkten för alla insatser. (SOU 1992:73 sid. 20, 1 kap. 1 SoL, 5 kap. 8 SoL, 6 LSS, SOSFS 1998:8) Den individuella planeringen ska också noteras i socialtjänstens journal. Hur stor andel personer med psykisk ohälsa som fyllt 65 år erbjuds daglig sysselsättning? Kommentar: Många gånger är det svårt för personer med psykisk ohälsa att ta plats inom det föreningsliv som riktar sig till äldre och den sysselsättning som man eventuellt hade tidigare avslutas vid God man Hur många brukare i kommunen är nöjda med sina gode män? Har kommunen rutiner för hur de informerar personer som ska få en god man? Hur ser den informationen ut? Kommentar: Det är viktigt att brukaren får ordentlig information om vad det innebär att ha en god man för att undvika överraskningar som till exempel begränsad tillgång till pengar. Det är också viktigt att få information om hur man gör om en god man brister i sitt uppdrag, eller om samarbetet av andra anledningar inte fungerar. Det ska också framgå hur man går till väga om man vill byta god man. 19

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet på Dina villkor

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet på Dina villkor STUDIEHANDLEDNING Kvalitet på Dina villkor Studiehandledning: Kvalitet på Dina villkor 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas regelbundet och

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland Region Värmland Dm.. LSTADe KOMMU', Kommunstyrelsen 2013 -Oij- 2 7 JJpI. Revideringsförslag överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer