Kvalitet på Dina villkor! RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet på Dina villkor! RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan"

Transkript

1 Kvalitet på Dina villkor RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice tredje upplagan

2 Dokumentets tillkomst Initiativet till detta dokument togs av RSMH:s förbundsstyrelse. Därefter har det behandlats och diskuterats på en mängd möten runt om i landet med brukare av psykiatrisk vård och kommunala insatser. Första upplagan med namnet Kvalitet ur ett brukarperspektiv antogs på RSMH:s förbundsråd den 17 november Andra upplagan antogs på förbundsrådet den 25 maj Ett komplementerande kapitel Rätten till ett eget hem antogs på förbundsrådet den 24 november Tredje upplagan antogs på förbundsrådet den 17 maj 2014 och bytte då namn till Kvalitet på Dina villkor RSMH:s verktyg för granskning av vård och samhällsservice. 1

3 Innehåll Dags att flytta fram positionerna... 3 Varför kvalitetsmått?... 4 Kvalitetsmått Information Brukarinflytande LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård inklusive öppen psykiatrisk tvångsvård Personligt ombud Psykofarmaka, ECT (elektrokonvulsiv behandling eller populärt kallat elchocksbehandling ) och biverkningar Övriga behandlingsfrågor Hälsokontroll Hjälpmedel Boende Heldygnsvård Kompetensutveckling Arbete/sysselsättning God man Dina rättigheter a) Rätten till ett eget hem b) Rätten till en meningsfull sysselsättning 22 c) Rätten till en god levnadsstandard..23 Viktiga begrepp Vill du lära dig mer?

4 Dags att flytta fram positionerna RSMH har under många år arbetat med inflytande för brukare och deras närstående. Vi har under ett decennium upplevt en ständigt ökande efterfrågan på medverkan i brukarråd och andra samverkansformer med vårdgivare, kommuner, landsting och myndigheter. Vårt mål är att människor ska få mer kontroll och inflytande över sina liv. Men det kan ifrågasättas om det omfattande arbete som brukarorganisationer som RSMH lagt ned på att samverka har gett bättre vård och stöd för personer med psykisk ohälsa. Att det faktiska resultatet av brukarinflytandet är magert kan till en del förklaras av huvudmännens bristande intresse eller brist på metoder för att arbeta med inflytande för brukare och deras närstående. Detta trots att flera dokument och rapporter, utgivna av Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och landsting) eller dåvarande Psykiatrisamordnaren, slår fast vikten av att samverka med brukare och till och med ge oss direkt inflytande. Forskningsgenomgångar har också visat att brukarinflytande har positiva effekter i rehabiliteringsprocessen. Det mesta av den samverkan vi möter handlar om ett passivt mottagande av information och leder sällan till att brukarna får mer makt över sina egna liv. RSMH vill se ett mer aktivt brukarinflytande. Vi har därför tagit fram kvalitetsmått för att brukarrepresentanter ska kunna ställa krav på psykiatriska verksamheter och få fram underlag som går att följa upp. Kvalitetsmåtten är också viktiga för att vi ska kunna samordna våra krav så att brukarinflytande blir ett verktyg för att åstadkomma utveckling och förändring. Men det går inte att göra allt på en gång. Börja med att välja de kvalitetsmått som är mest angelägna och driv dem. Forskning visar att även människor med svår och långvarig psykisk ohälsa återhämtar sig, speciellt om hjälp finns i ett tidigt skede. Kvalitet är därför att införa ett återhämtningsinriktat arbetssätt i all psykiatrisk verksamhet. En självklar utgångspunkt är att individen ska stå i centrum för sin egen återhämtningsprocess. Detta innebär att den psykiatriska verksamheten ska stödja brukaren att ta makten över sitt eget liv. Det är hög tid att vi flyttar fram våra positioner. Jimmie Trevett Förbundsordförande, RSMH 3

5 Varför kvalitetsmått? För RSMH är det en självklarhet att alla människor har lika värde och därför ska ha samma möjligheter till ett bra liv. Så är det inte idag. Kvalitetsmåtten i detta dokument syftar till att ringa in faktorer inom vård och stöd som påverkar livskvaliteten för personer med psykisk ohälsa. Dokumentet måste återkommande utvecklas, kompletteras och revideras. Ett uppseendeväckande mått är till exempel livslängden. När vi undersöker människors livslängd visar den på skrämmande skillnader i de grundläggande livsvillkoren för människor. Många människor med allvarlig psykisk ohälsa lever år kortare liv än övriga befolkningen. För att livslängden för personer med psykisk ohälsa ska förlängas krävs kraftfulla åtgärder. I brukarråden ska vi därför kräva att kommunen eller landstinget/regionen har kartlagt överdödligheten för att de ska kunna sätta upp adekvata mål. Till detta ska dessutom läggas att de åren av livstid människor med psykisk ohälsa har, ofta är år av mycket lägre kvalitet än för andra grupper även jämfört med personer med fysiska funktionsnedsättningar. Det handlar om kvaliteten på centrala livsområden som bostad, arbete, sysselsättning, ekonomi, utbildning samt hälso- och sjukvård. RSMH arbetar för en situation i samhället som jämställer personer med psykisk ohälsa med andra grupper i samhället. Boende för människor med psykisk ohälsa är till exempel idag inte likvärdigt med andra människors. Högst var tionde person med psykiska funktionsnedsättningar har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildningen är eftersatt och den kroppsliga (somatiska) vården är sämre än för andra grupper. Genom att formulera vad som är kvalitet i verksamheter för personer med psykisk ohälsa kan vi förändra situationen till det bättre. Målet är återhämtning som gör oss till samhällsmedborgare som alla andra med lika lång livslängd och lika god kvalitet på levnadsåren, något som är förenligt med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Kvalitetsmåtten finns som ett stöd för dig som representerar RSMH i brukarråd och samverkansforum eller som diskuterar med beställarorganisationer i kommuner eller landsting och regioner. Använd dem och återkom med dina synpunkter på hur vi kan utveckla dem vidare till: RSMH, Instrumentvägen 10, Hägersten Tel: Epost: 4

6 Kvalitetsmått 1. Information Erbjuds alla brukare och anhöriga skriftlig information om befintliga intresseorganisationer inom området psykisk ohälsa? Kommentar: I de flesta fall informeras inte patienter i psykiatrin om de ideella organisationer som finns lokalt eller i länet. Organisationerna kan erbjuda en kamratstödjande insats med betydelse för patientens återhämtning och informera patienten om rättigheter. Informationen ska aktivt av personal erbjudas patienten, inte bara finnas tillgänglig i en bokhylla, väntrum eller liknande. Hur många av patienterna är i behov av tolk? I hur stor andel av kontakterna med vården har tolk använts för dessa patienter? Kommentar: Att inte få uttrycka sig på sitt modersmål vid psykisk ohälsa kan bli ytterligare en belastning för individen. Alla ska ha rätt till tolk om de anses behöva det. 2. Brukarinflytande Finns det permanent inrättade brukarråd, som täcker verksamheterna i den psykiatriska organisationen? Kommentar: Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver om brukaren som medskapare och som en aktiv deltagare i utveckling, utformning och utvärdering/uppföljning av bland annat vårdprocesserna (Patient- och brukarmedverkan 2010). Socialstyrelsen har kommit till slutsatsen att brukarinflytande knappast finns i verkligheten (Metoder för brukarinflytande och medverkan inom socialtjänst och psykiatri en kartläggning av forskning och praktik, Socialstyrelsen, december 2011). Vem utser representanterna i brukarrådet? Kommentar: Det förekommer att vårdgivare och andra intressenter själva utser representanter i brukarråd. Men för att åstadkomma bra brukarsamverkan krävs att brukarorganisationerna utser sina egna företrädare. Endast då går det att säkerställa att brukarrepresentanten för fram medlemmarnas samlade åsikter och erfarenheter. De har dessutom stöd från sina organisationer i kontakten med intressenterna. 5

7 Arvoderas brukarrepresentanterna när de deltar i brukarrådets arbete? Kommentar: Personer som lider av psykisk ohälsa utgör den grupp i samhället som är ekonomiskt mest utsatt. Många i gruppen är långtidssjukskrivna, arbetslösa eller har sjukersättning. Brukarrepresentanter har genom egna och andras erfarenheter ofta en unik kunskap om vårdens goda sidor och om dess tillkortakommanden. Inte sällan har de tvångsvårdats. Det är orimligt att brukarrepresentanterna inte får ekonomisk ersättning då de deltar i brukarrådsarbete. Brukarrepresentanterna ska ha skäligt arvode för de kunskaper och livserfarenheter som de bidrar med. Hur kommer brukarrepresentanternas synpunkter in i den psykiatriska organisationens beslutsprocesser? Kommentar: Strävar verksamheten efter att få brukares synpunkter vid till exempel omorganisationer, nedläggningar, inrättande av nya lokaler, minskning av personalstyrka, utförande av kompetensutvecklingsprogram för i synnerhet mentalskötare och vid verksamhetens interna utbildningar? Hur påverkar samrådet verksamheten? Kommentar: Samrådet mellan brukarrepresentanter och verksamheter leder inte alltid till konkreta förändringar. Ett sätt att undersöka om brukarrådets arbete ger några effekter är att följa upp och fråga hur förra mötets synpunkter har åtgärdats. Får brukarrepresentanterna tillgång till relevant skriftlig information och underlag i god tid innan mötestillfället? Får brukarrepresentanterna reseersättning? Kommentar: Det är inte rimligt att det ska kosta pengar för den enskilde brukaren att delta i brukarråd, i synnerhet som brukare av psykiatrisk vård många gånger har mycket dålig ekonomi. 3. LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård inklusive öppen psykiatrisk tvångsvård Finns en folder som på ett enkelt sätt informerar patienten och närstående om lagen om psykiatrisk tvångsvård? Kommentar: Erfarenheter har visat att många läkare, men kanske i synnerhet övrig personal, har bristfälliga kunskaper om tvångsvårdslagstiftningen. Om lagen är svårtolkad för läkare och specialister är det sannolikt ännu svårare för en patient att förstå tvångsvårdslagstiftningen. Enligt artikel 15 i FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar får ingen utsättas för grym, 6

8 omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta gäller även då patienter vårdas under tvång. Hur många procent av LPT-patienterna har stödperson? Kommentar: Ett fåtal av de patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), både i sluten och öppen vård, har stödperson. En majoritet av patienterna får inte heller information om möjligheten att få stödperson. I bästa fall förs journalanteckning om att patienten fått information om möjlighet att få en stödperson, men journaldokumentationen är ofta bristfällig, även i de fall då patienten inte har visat intresse av att få en stödperson. Att ha en stödperson underlättar för personer med psykiska funktionsnedsättningar att åtnjuta likhet inför lagen, något som är en rättighet enligt FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning, artikel 12. Får alla LPT-patienter rutinmässigt och så snart det är möjligt muntlig och skriftlig information om behandlingsvillkor och rättigheter? Kommentar: Många patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård i öppen och sluten form vet inte att de vårdas under tvång. En väsentlig del av de patienter som står under öppen psykiatrisk tvångsvård vet inte vilka särskilda villkor de har att förhålla sig till. LPT begränsar rätten att åtnjuta frihet och personlig säkerhet, en rättighet som står i FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Dessutom kan tillämpningen strida mot förbudet mot godtyckligt frihetsberövande. Det är därför extra viktigt att tydlig information finns, så att alla kan se att LPT tillämpas på rätt sätt. Har alla tvångsvårdade patienter en vårdplan? Kommentar: Det finns en lagstadgad skyldighet att upprätta en vårdplan när patienten är intagen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det är viktigt att även frivilligt långtidsvårdade patienter får erbjudande om vårdplan. Hur många av de patienter som vårdas under öppen psykiatrisk tvångsvård har en samordnad vårdplan med kommunen? Kommentar: En samordnad vårdplan inbegriper både psykiatriska och kommunala insatser i samråd med den enskilde. En samordnad vårdplan är obligatorisk enligt lagen. När det gäller att få boende och sysselsättning tillgodosett har den samordnade vårdplanen en viktig betydelse. Tyvärr har det istället fokuserats på om patienten tar eller inte tar de föreskrivna medicinerna. Patienterna ges lätt intrycket, att om de inte tar sina mediciner kommer de återigen att bli intagna i slutenvården, vilket för närvarande inte stämmer med gällande lag. 7

9 Erbjuds patienter, som återkommande vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, möjligheten att skriva ett nätverkskontrakt? Kommentar: Ett nätverkskontrakt är ett dokument som upprättas mellan patienten och närstående. Det möjliggör samverkan mellan patienten, familjen, närstående och vårdpersonal. Åtgärder kan vidtas för att förebygga att patienten drabbas onödigt hårt av sitt tillstånd. Ett nätverkskontrakt kan upprättas till exempel när en patient som är välkänd av en enhet och som vårdats upprepade gånger i slutenvården under tvång, i akuta tillstånd ställer till problem för sig själv och för omgivningen. Patienten kan även utgöra vad vården ibland benämner som ett vårdtekniskt problem det vill säga personalen får svårt att hantera patienten i det akuta tillståndet. Erbjuds ett nätverksmöte vid in- och utskrivningen? Kommentar: Vid in- och utskrivningen kan det vara bra att ha ett möte med alla de kontakter som brukaren anser vara viktiga i sin vardag utanför institutionen. Hur många av de patienter som blivit utsatta för tvångsåtgärder erbjuds debriefing/eftersamtal? Kommentar: Att bli utsatt för tvång är kränkande och upplevs ofta som ett trauma för patienten och många gånger även för personal. Målet med eftersamtalet är att återupprätta förtroendet mellan patient och personal samt att undvika nya tvångsåtgärder. Genomförs fokusgrupper där man undersöker patienternas upplevelser av att utsättas för tvångsåtgärder? Kommentar: Det kan vara svårt för brukarrepresentanter i brukarråd att föra någon annans än sin egen talan angående upplevelser av tvångsvård. Fokusgrupper kan ge ett mer tillförlitligt underlag för hur tvångsvård på en enhet fungerar. Fokusgrupper är en intervjumetod som används när man vill veta hur intervjupersonerna upplevt en situation. Hur många patienter under 18 år vårdas med tvång i vuxenpsykiatrin? Kommentar: Enligt barnkonventionen är det inte tillåtet att barn vårdas inom vuxenpsykiatrin. 8

10 4. Personligt ombud Hur många personliga ombud finns per 1000 invånare i kommunen? Kommentar: Cirka en person av 1000 invånare är i behov av personligt ombud. Dåvarande psykiatrisamordnaren Anders Milton, kom fram till att cirka personer i Sverige var i behov av personligt ombud (det vill säga ungefär två personer per 1000 invånare). Enligt Meddelandebladet 14:2000 från Socialstyrelsen är omkring 9000 personer i behov av personligt ombud. Man antar att varje ombud kan arbeta med ungefär aktiva ärenden samtidigt. Informeras alla brukare i målgruppen om möjligheten att få personligt ombud? Är brukarorganisationer representerade i ledningsgruppen för personligt ombud? Kommentar: Enligt förordningen för personligt ombud (SFS 2013:522) ska det finnas en ledningsgrupp för personligt ombud. Patient-, brukar-, och anhörigorganisationer ska erbjudas att delta i ledningsgruppen. Hur ofta har brukarrepresentanter varit delaktiga i rekryteringen av personliga ombud? Kommentar: Systemet med personligt ombud har byggts upp i nära samarbete med brukar- och anhörigrörelsen. Det är en av de mest uppskattade och lyckade psykiatriska reformerna som genomförts under senare år. När personliga ombud nyrekryteras ska brukarrepresentanter delta. Hur tillmötesgår kommunen kravet om att det ska finnas personliga ombud? Kommentar: Ofta har kommunen alldeles för få personliga ombud för att möta behovet. De som ansöker om personligt ombud för första gången har ofta svårt att få hjälp. 9

11 5. Psykofarmaka, ECT (elektrokonvulsiv behandling eller populärt kallat elchocksbehandling ) och biverkningar Erbjuds patienterna och deras närstående skriftlig information om psykofarmaka som exempelvis neuroleptika, antidepressiva och litium, samt om preparatens biverkningar? Kommentar: Information om de medicinska preparatens verkningar och biverkningar är aldrig överflödig. Biverkningar kan medföra starkt obehag men även skapa metabola sjukdomar (som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar) samt tandskador. I allvarliga fall kan den genomsnittliga livslängden förkortas med så mycket som en tredjedel hos människor med långvarig psykisk ohälsa. Erbjuds skriftlig information om biverkningar av ECT? Kommentar: Socialstyrelsen kräver i sina föreskrifter att utförda ECT-behandlingar registreras. Det finns även ett ECT-kvalitetsregister, men bara knappt hälften av behandlingarna rapporteras dit. Alla ECT-behandlingar ska självklart rapporteras oavsett om det är läkare eller annan personal som utför dem. Flertalet psykiatriska verksamheter har inte heller skriftlig information om biverkningar eller rutiner för uppföljning/utvärdering av ECT. Får patienten muntlig information om biverkningar av behandlande läkare? Hur många avvikelserapporter finns angående psykofarmaka och ECT? Kommentar: En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normal rutin och förväntade vårdförlopp. Detta ska personal alltid rapportera till sin närmaste chef. Vården är skyldig att rapportera de allvarligaste avvikelserna till de nationella myndigheterna, vilka inom hälso- och sjukvården i första hand är Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Hur många rapporter har gjorts om biverkningar av medicin och ECT? Hur många patienter ordineras neuroleptika? Vilken andel av de patienter som står på neuroleptika har två eller flera olika preparat? 10

12 Hur många patienter har tvingats till ECT? Kommentar: Det händer att läkare försöker övertala brukare att genomgå ECT, genom att till exempel hota om tvångsinläggning i fall patienten inte tackar ja. Ingen form av utpressning får ske när det gäller ECT, enligt bland annat FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, artikel 15. Om så ändå sker kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. De granskar felaktigheter i vården. Anser du att bemötande dessutom var dåligt kan du även anmäla till Patientnämnden. 6. Övriga behandlingsfrågor Hur stor andel av de patienter som får neuroleptika får vid behov eller önskemål också recept för fysisk aktivitet (FAR)? Kommentar: När FAR-recept skrivs ut leder det sällan till ökad fysisk aktivitet på grund av svårigheter att komma ur den passivitet som många försätts i. Inte minst är det en ekonomisk fråga då många gym och friskvårdsanläggningar som tar emot personer med FAR-recept tar fullt eller delvis betalt. Varken Försäkringskassan eller landstinget subventionerar dessa recept på motsvarande sätt som läkemedel. Den medicinska behandlingen ger ofta metabola syndrom (ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar) och motverkar därmed syftet med den förskrivna motionen. Möjligen borde man mäta hur stor andel kostnaden för fysisk aktivitet utgör av de totala vårdkostnaderna. Alternativt borde varje psykiatrisk verksamhet anställa en hälsopedagog så att psykiatrin kan driva friskvård i egen regi, vilket också skulle vara en kvalitetsåtgärd. Erbjuds alla patienter i slutenvården möjlighet till fysisk aktivitet, individuellt och/eller i grupp? Hur stor andel av behandlingsinsatserna sker utifrån patientens egna önskemål? Hur frekvent får patienter i öppen och sluten vård särskilt avsatt tid att samtala om sin vård och livssituation med sina behandlare? Hur stor andel av de patienter som får neuroleptika får vid behov eller önskemål remiss till sjukgymnast? Hur mycket personal i genomsnitt har varje patient under sin behandlingstid? Kommentar: En person som får behandling inom psykiatrin har ofta många behandlare. Det kan vara läkare, sjuksköterskor, terapeuter och personal inom 11

13 socialtjänsten. Ofta finns ingen samordning mellan behandlare vilket kan försämra förutsättningarna för en trygg kontinuerlig vård och därmed även för återhämtning. Hur stor andel av patienterna känner sig klara och nöjda med behandlingen, när den avslutas? 7. Hälsokontroll Hur många av de patienterna som söker vård på vårdcentralen för depression, ångest eller annan psykisk ohälsa får genomgå en hälsoundersökning? Kommentar: procent av de som söker vård för depression och/eller ångest får behandling inom primärvården. Primärvården är också ofta den plats där personer med annan typ av psykisk ohälsa söker hjälp för första gången. Enligt Socialstyrelsen bör vårdcentralerna göra kroppsliga hälsokontroller såsom mätning av midjemått och blodtrycket på personer med psykisk ohälsa, eftersom denna grupp är överrepresenterade när det gäller kroppsliga sjukdomar. Till exempel är högt blodtryck och metabola sjukdomar dubbelt så vanligt bland personer med psykisk ohälsa jämfört med hela befolkningen, enligt rapporten VIP i vården som getts ut av myndigheten Vårdanalys. Hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, tarm- och magsjukdomar och neurologiska sjukdomar är mer än dubbelt så vanligt. Har landstinget eller kommunen kartlagt överdödligheten hos befolkningen i området? Kommentar: Det är viktigt att landstingen och kommunerna kartlägger överdödligheten för att vården ska kunna sätta upp adekvata mål. Har de patienter, som genomgår långtidsbehandling med psykofarmaka, erbjudits minst en kostnadsfri, årlig, medicinsk hälsokontroll hos en oberoende läkare? Kommentar: En del psykofarmaka har allvarliga biverkningar och personer med psykisk ohälsa har en avsevärt kortare medellivslängd än övriga medborgare, vilket strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, artikel 25. Det är etiskt oacceptabelt att de patienter, som inte sällan tvingas att ta dessa mediciner mot sin vilja, inte medicinskt följs upp på ett korrekt sätt. Hur många av de patienter som medicineras med preparat som förorsakar tandskador har erbjudits minst en kostnadsfri, årlig tandhälsokontroll? 12

14 Kommentar: Det är vanligt med tandskador orsakade av mediciner som också ges patienten under tvångsvård. Det är rimligt att sådana skador orsakade av vården rättas till. Hur många patienter i landstinget får tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd? Kommentar: Den 1 januari 2013 infördes tredje steget i tandvårdsreformen Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som innebär att personer med psykiska funktionsnedsättningar har möjlighet att få tandvården inräknat i högkostnadsskyddet, så kallat blått kort eller F1-kort. Det som krävs är att du har ett läkarintyg som visar upp att du har stora svårigheter att sköta din munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Intyget skrivs av till exempel behandlande läkare och skickas sedan in till den enhet som ansvarar för tandvården i landstinget eller regionen där man bor. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan skilja beroende på var man bor. Sedan tidigare finns så kallad Nödvändig tandvård, ett grönt eller gult kort som också ger tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men det beviljas i dag endast till personer som bor i särskilt boende, har LSS eller mycket stort behov av vård och service i sitt hem och till exempel hemtjänst. Hur många av de patienter som fått tandskador har erhållit ekonomiskt stöd från socialtjänsten så att tandskadorna åtgärdats? Kommentar: För de patienter med psykisk ohälsa som inte har beviljas tandvård inom hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd går det att söka särskilt tandvårdsbidrag genom Försäkringskassan. Men tandvårdsbidraget är bara på 600 kronor per halvår, och går inte att spara. Det är också villkorat med salivprov och läkarintyg eller läkemedelsförteckning. För en person som har låg inkomst och vars tandläkarbesök kostar tusentals kronor återstår att be om avbetalningsplan, lån eller att gå till socialtjänsten. Detta ska göras innan behandlingen påbörjats. Om många får tandvård betalad via socialtjänsten visar det att tandvårdsreformen inte fungerar för våra medlemmar. RSMH anser att dagens tandvårdssystem fortfarande missgynnar de fattigaste och mest utsatta och kräver därför att föreskrifterna skrivs om. 13

15 8. Hjälpmedel Hur många av patienterna med kognitiva svårigheter har erbjudits hjälpmedel? Kommentar: Neuropsykiatriska patienter har traditionellt fått huvuddelen av de hjälpmedel som förskrivits. Det är uppenbart att även andra patienter med kognitiva svårigheter kan ha stor nytta av kognitiva hjälpmedel. Det är också viktigt att det redovisas i hur stor utsträckning så kallade boll- eller kedjetäcken förskrivs till dem som önskar sådana. De förbättrar ofta sömnen och vilan för människor med långvarig psykisk ohälsa och har ofta en bättre effekt än andra behandlingsformer. Önskvärt vore att det gick att följa förskrivningen av hjälpmedel inte bara totalt, utan uppdelat i kategorierna neuropsykiatriska patienter och övriga och för typ av hjälpmedel. Har patienterna möjlighet att prova olika hjälpmedel? Kommentar: Det finns stora variationer mellan landstingen när det gäller förskrivningen av kognitiva hjälpmedel. Hur patienterna får ta del av vilka hjälpmedel som finns och hur de kan vara till hjälp varierar kraftigt. Den information som finns på nätet är ofta otillgänglig. Går det av informationen att förstå vad det finns för hjälpmedel, hur de kan provas ut och hur processen från information till att verkligen få ett hjälpmedel förskrivet går till? Får brukaren hjälpmedlen avgiftsfritt? Kommentar: På senare år har landsting och ibland kommuner börjat ta alltmer betalt för hjälpmedel, det vill säga subventioneringsgraden minskar. Extra vanligt tycks detta vara för hjälpmedel som har tillkommit på senare tid, till exempel hjälpmedel som är baserade på It-teknik och som kan vara viktiga för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dessa hjälpmedel som i hög grad behöver användas av den absolut fattigaste gruppen brukare, de med psykiska funktionsnedsättningar, måste självfallet vara kraftigt subventionerade, och normalt tillhandahållas avgiftsfritt. Hur många av patienterna får prova ut hjälpmedel (till exempel bolltäcke) när de vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård? Hur många av patienterna har erbjudits hjälpmedel under tiden för LPT? Kommentar: Kunskapen om att tekniska hjälpmedel väsentligt kan förbättra situationen för människor med långvarig psykisk ohälsa/funktionsnedsättningar är ojämnt fördelad inom landstingen, kommunerna och de psykiatriska verksamheterna. Bolltäcken och motsvarande produkter kan bidra till ett förbättrat 14

16 allmäntillstånd och andra hjälpmedel av kognitiv karaktär kan lindra kognitiva svårigheter. 9. Boende Hur många brukare med långvarig psykisk ohälsa har ett boende som kan betraktas som normalt med sådan standard som andra människor har? Hur många av dessa brukare har förstahandskontrakt? Kommentar: RSMHs utgångspunkt är att ett hem är en plats där man känner sig trygg, där man har sin utgångspunkt. Hemmet är den goda bostaden men vilken bostad som helst upplevs inte självklart som ett hem. RSMH verkar för att människor med psykisk ohälsa ska ha rätt till ett hem. Hur många brukare bor i särskilda boenden insprängda i vanlig bebyggelse? Hur många brukare bor i gruppboenden av olika slag? Hur många brukare bor i enklare eller tillfälliga boenden? Hur många brukare har inte ett människovärdigt boende eller är bostadslösa? Kommentar: Ett bra, stabilt och säkert hem är en grundläggande förutsättning för att en god behandling av en psykisk ohälsa ska kunna genomföras i öppna vårdformer. Kommunen har skyldighet att åstadkomma ett boende för den som har psykisk ohälsa, som är så likt de boenden som andra människor har som möjligt. Boendet måste kunna anpassas till brukarens situation och behov av stöd från socialtjänsten och psykiatrin. Det är viktigt att vårdplaner eller samordnade vårdplaner tar upp hur boendefrågan ska lösas efter en slutenvårdsepisod, oavsett om slutenvården varit frivillig eller med tvång. Det kan aldrig accepteras att människor som vårdats av samhället i psykiatrin får kastas ut i hemlöshet. Det är mycket vanligt att människor som har en psykiatrisk diagnos inte kan få ett eget hem med förstahandskontrakt. Skälen till det kan vara kommunala regler, dålig samordning mellan kommunens socialtjänst/socialpsykiatri och dess bostadsbolag eller andra bostadsbolag, svårigheter att hantera sin privata ekonomi eller en bakgrund av betalningsproblem. Vilka rättigheter har brukaren i sitt eget hem? Kommentar: Är till exempel husdjur tillåtet? Är den boende tvingad att avstå från alkohol? Får han eller hon låta en kompis sova över? 15

17 10. Heldygnsvård Finns det tillräckligt med vårdplatser för att tillgodose det behovet och patienternas efterfrågan? Tillgodoser vårdplatsernas fysiska placering behovet av geografisk närhet och tillgänglighet? Kommentar: RSMH önskar en ökad decentralisering där slutenvårdsplatserna finns i närområdet. Motsatsen är en ökad centralisering med större avdelningar och utan ett geografiskt områdesansvar. Har man försökt undvika inläggningar i sluten vård genom att inrätta sviktplatser eller någon form av sviktboende? Kommentar: Ett sviktboende är ett tillfälligt, kortvarigt boende med stöd när behov finns. Vårdas LRV-patienter tillsammans med frivilligt vårdade patienter eller LPTpatienter? Kommentar: Behovet av slutenvårdsplatser ska vara väl avvägt i förhållande till hur utbyggd öppenvårdsorganisationen för psykiatrin är och hur väl det kommunala omhändertagandet fungerar. Det betyder att ju bättre öppenvården är utbyggd och ju bättre den fungerar, desto mindre är behovet av slutenvård. Det måste dock finnas slutenvård som kan klara att ta emot de patienter som kommer akut eller råkar ut för en svårartad kris och där en heldygnsvård är nödvändig för att rädda liv eller skydda personer från skada. Det behöver också finnas platser för tvångsomhändertagande som är utformade så att allmänpsykiatriska patienter inte behöver vårdas tillsammans med patienter som har rättspsykiatrisk vård. Hur många platser har varje enskild slutenvårdsenhet? Kommentar: Slutenvårdsenheter ska vara små enheter med fyra till sex enkelrum. Det ökar tryggheten inte enbart för patienten utan även för personalen. Kommunikationen mellan medlemmar i personalgruppen förbättras. Personalen får tid att lära känna patienten och patienten blir bemött som en unik individ med egna behov och får färre personer att förhålla sig till. Möten blir mer personliga och ändamålsenliga. Antalet hot och hot om våld-situationer blir färre. Motsatsen är stora sjukhus med 80 till 100 platser och med stora avdelningar där patienten är mer anonym och inte får tillräckligt med uppmärksamhet. 16

18 Hur arbetar vårdenheterna för att förhindra att vålds- och tvångssituationer uppstår? Kommentar: Det finns många studier om, och exempel på, att våld och tvång inom psykiatrin i stort sett kan förebyggas helt med rätt metoder och bemötande av patienterna. Hur hanteras våldssituationer, hot om våld och bältesläggningar? Kommentar: Vid våldssituationer och hot om våld samt vid bältesläggningar och andra tvångsmetoder ska personalen och patienten samlas för eftersamtal. Hur organiseras brukarinflytande på avdelningsnivå? Kommentar: Ett ökat brukarinflytande borgar för en god kvalitet på slutenvården. Så kallade patientforum ska finnas där en brukarföreträdare åker till slutenvårdsenheterna och lyssnar på vad patienterna har för åsikter om slutenvårdsavdelningen och ser till att synpunkterna protokollförs. Någon från avdelningens ledning ska vara närvarande och föra upp synpunkterna till ledningen. Brukarinflytandesamordnare (BISAM) är en lämplig funktion för att ta hand om patientforum. Brukarråden ska få ta del av patientforum som en del i förbättringsarbetet. Vilka aktiviteter för patienter finns det i slutenvården? Kommentar: En patient inom slutenvården har olika strategier för att klara av vardagen. Vissa vill ha en dialog, andra vill bli lämnade ifred och andra vill ha aktiviteter. Under en slutenvårdsvistelse kan patienten växla mellan dessa strategier. Aktiviteter efterfrågas dock ofta av patienter inom slutenvården och de blir besvikna om aktiviteterna ställs in. Finns det internetuppkoppling inom slutenvården? Kommentar: Om det finns internetuppkoppling på slutenvårdsavdelningen kan patienter betala räkningar, kolla mailen och surfa på sidor som kan vara till hjälp vid inläggning. Bemöter personalen patienterna på slutenvården på ett respektfullt och människovärdigt sätt? Kommentar: För att patienter som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård ska börja må bättre är det viktigt att bli behandlad med respekt och få ett bra bemötande, det visar flera forskningsstudier. Personalen ska vara personlig men inte privat. Speciellt uppskattat är det när personalen gör något extra för patienten som inger hopp. 17

19 11. Kompetensutveckling Hur får personalen kompetensutveckling? Kommentar: Handledning och skriftligt kompetensutvecklingsprogram ska finnas för personalen i slutenvården. Det minskar risken för slentrian och gör personalen uppdaterad om de senaste rönen. Både fackliga, brukares och brukarrådens synpunkter ska beaktas i utformningen av dessa program. 12. Arbete/sysselsättning Erbjuds sysselsättning för alla med psykisk ohälsa som inte kan arbeta? Kommentar: Att leva ett självständigt liv och delta i samhället är en rättighet, enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19. Men denna rättighet har varit kraftigt beskuren för personer med psykiska funktionsnedsättningar, och det finns många inskränkningar i gruppens möjligheter att välja och ta del av samhällets service, även om situationen har förbättrats på senare år. Vilka typer av sysselsättning erbjuds eller planeras för brukare som inte bedöms kunna återhämta sig så att de kan komma i reguljärt arbete eller arbete med någon form av samhällsstöd? Finns träffpunkter för människor med långvarig psykisk ohälsa? Kommentar: Förutom en bostad av god kvalitet är en målmedveten satsning på att komma i arbete eller återkomma i arbete en viktig faktor för återhämtning. Ett sådant systematiskt arbete innebär rehabilitering, utbildning och arbetsträning. Detta är ett arbete kommunens socialtjänst ska organisera och ta ansvar för. Idag kommer endast en mycket begränsad del av människor med långvarig psykisk ohälsa tillbaka i arbete. Det beror mycket på ett alltför passivt synsätt hos framför allt kommunerna och Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen. Vi måste kräva en helt annan och mer systematisk planering av varje enskild individs inträde eller återkomst till arbetsmarknaden. Som ett komplement till detta måste varje kommun ha ett rimligt utbud av sysselsättning och träffpunkter för människor med långvarig psykisk ohälsa. Prövas brukarnas ansökan om sysselsättning? Kommentar: Socialnämnden ska medverka till att personer med psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning. Det står i Socialtjänstlagen 5 kap. 7. Den som inte har beviljats meningsfull sysselsättning genom kommunen har alltid rätt att ansöka om det, så kallat bistånd i form av 18

20 sysselsättning. För att vara säker på att ansökan handläggs på rätt sätt ska det framgå vad som söks och vem som söker. Därefter sker en utredning. Den ska innehålla en beskrivning av funktionshindren, aktuell situation, behov av insatser, vad som föranleder ansökan, vilka insatser som söks, sökandes egna önskemål och resurser och även ett förslag till beslut. Utredningen ska inledas snart efter att ansökan har lämnats in och ska genomföras inom en månad, bara undantagsfall längre tid. När beslutet är klart ska det innehålla vad som sökts, vem som fattat beslutet, enligt vilken paragraf, vad som beviljats eller avslagits, tillsammans med en motivering. Om beslutet blir ja ska sysselsättningen komma i gång senast efter en månad. Om du inte är nöjd med beslutet kan du överklaga. I beslutet står hur du går till väga. Om har nekats sysselsättning kan du även samtidigt skicka in nya ansökningar med nytt underlag och få dem prövade. Är sysselsättningen anpassad för brukarna? Kommentar: Sysselsättning som ges genom kommunen ska ha ett mål och en tydlig planering, som bygger på brukarens egna uppgifter om sin situation och sina behov och förutsättningar. Dessutom ska dessa uppgifter följas upp regelbundet, minst en gång per år (4 kap 1 SoL, 7 SoL, 9 p. 9 LSS, 10 LSS, 15 p. 1 LSS, SOSFS 1998:8). Brukarens egna val och prioriteringar ska vara utgångspunkten för alla insatser. (SOU 1992:73 sid. 20, 1 kap. 1 SoL, 5 kap. 8 SoL, 6 LSS, SOSFS 1998:8) Den individuella planeringen ska också noteras i socialtjänstens journal. Hur stor andel personer med psykisk ohälsa som fyllt 65 år erbjuds daglig sysselsättning? Kommentar: Många gånger är det svårt för personer med psykisk ohälsa att ta plats inom det föreningsliv som riktar sig till äldre och den sysselsättning som man eventuellt hade tidigare avslutas vid God man Hur många brukare i kommunen är nöjda med sina gode män? Har kommunen rutiner för hur de informerar personer som ska få en god man? Hur ser den informationen ut? Kommentar: Det är viktigt att brukaren får ordentlig information om vad det innebär att ha en god man för att undvika överraskningar som till exempel begränsad tillgång till pengar. Det är också viktigt att få information om hur man gör om en god man brister i sitt uppdrag, eller om samarbetet av andra anledningar inte fungerar. Det ska också framgå hur man går till väga om man vill byta god man. 19

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer