Goda exempel. för planering och uppföljning av arbetsterapi. Version 2

Transkript

1 Goda exempel för planering och uppföljning av arbetsterapi Version 2

2 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2009 Grafisk formgivning: Christina Lundqvist

3 Förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter presenterade 1997 första gången en exempelsamling med verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och modeller för verksamhetsuppföljning inom arbetsterapi. Denna andra version av Goda exempel är en uppdatering med bland annat nya exempel. I rapporten används genomgående begreppen planering och uppföljning av arbetsterapi eftersom olika begrepp för planering, styrning och uppföljning av verksamhet används. Exemplen representerar arbetsterapi inom olika verksamhetsområden; kommunal hälso- och sjukvård, primärvård, läns- och regionsjukvård och återspeglar olika sätt att genomföra planering och uppföljning på. Exemplen är inte bearbetade utan återges i sin orginalform med sin lokala layout. Från FSAs sida vill vi framföra vårt tack till de alla som bidragit med exempel till rapporten. Planering och uppföljning är ett viktigt instrument för att skapa en effektiv verksamhet. Det är viktigt att synliggöra mål, de resurser som används och nyttan med de arbetsterapeutiska insatserna. Genom uppföljningen tydliggörs vad arbetsterapi är till för, till vilken grad målen uppnåtts och åtgärder av god kvalitet identifieras. De förbättringsåtgärder som behövs vidtas kommer också i dagen. Planering och uppföljning är viktiga instrument för genomförande av egenkontroll. Inledningsvis tas Socialstyrelsens syn på kvalitet och patientsäkerhetsarbete inom hälso- och sjukvården upp och hur det kan relateras till policy och riktlinjer inom arbetsterapi. Det är vår förhoppning att exempelsamlingen ska inspirera och ge idéer om fortsatt utveckling av arbetsterapi så att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Nacka september 2009 Lena Haglund Förbundsordförande

4 4

5 Innehåll Inledning Sid 6 Refenser Sid 7 Primärvård Bilaga 1 Balanserat styrkort Distriktsarbetsterapi Bilaga 2 Handlingsplan balanserat styrkort Kommunal hälso- och sjukvård Bilaga 3 Guide till miniminivå för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning Bilaga 4 Exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun x Läns- och regionsjukvård Egen enhet: Bilaga 5 Enhetsplan för arbetsterapienheten 2008 Bilaga 6 Uppföljning av enhetsplan 2008 Arbetsterapi tillsammans med andra enheter: Bilaga 7 Arbetsterapi och logopedi, balanserat styrkort Bilaga 8 Verksamhetsplan för arbetsterapi och logopedi Bilaga 9 Plan för handkirurgens rehabiliteringsenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik) år 2006 Bilaga 10 Rapport från Rehabiliteringsenhet jan dec

6 Inledning För att de patienter och klienter som möter arbetsterapeuter ska uppleva den erbjudna bedömningen och behandling som säker och med hög kvalitet behöver arbetsterapin ständigt granskas. Författningen Ledningssystem för Kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården utgiven av Socialstyrelsen som utgavs under 2005 (SOSFS 2005:12) ersatte den nästa 10 år gamla föreskriften och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. I författningen beskrivs hur kvalitetsarbetet och patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Det anges att patientsäkerhet, kvalitetsarbete och kostnadseffektivitet ska integreras för att nå en god vård. Detta förutsätter att man identifierat mål för verksamheten, att man granskar utförandet av vården och de resurser som finns. Målen ska vara mätbara, dokumenterade och kontinuerligt följas upp. Socialstyrelsen har också gett ut skriften God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården för att underlätta tillämpningen av föreskriften. FSA har i skriften Kvalitetspolicy för arbetsterapi beskrivit hur kvaliteten i arbetsterapi kan skapas och upprätthållas. Kvalitet i arbetsterapi är bla att patienten/klienten skall få adekvat utförd arbetsterapeutisk utredning och intervention. Detta innebär att definiera behov, formulera mål, genomföra intervention, utvärdera samt att inhämta patientens/klientens synpunkter på kvaliteten i de arbetsterapeutiska åtgärderna. Kvalitet är även att arbetsterapeuterna arbetar utifrån FSAs etiska kod, använder ett gemensamt språk och har en väl genomtänkt systematik i dokumentation och åtgärdsregistrering. Behandlingsplanen för patienten/klienten bör ha sin grund i arbetsterapiprogram som har utvecklats utifrån beprövad erfarenhet och med så högt evidensvärde som möjligt. I det systematiska kvalitets och patientsäkerhetsarbetet kommer arbetsterapiprogrammen vid en verksamhet att granskas och kontinuerligt utvecklas. Patientens rätt till medverkan i den egna behandlingsplaneringen uppmärksammas i såväl Socialstyrelsens riktlinje kring kvalitet och patientsäkerhetsarbete som i Etisk kod för arbetsterapeuter. Arbetsterapeuten måste utgå från patientens/klientens uppfattning om behov av insatser och informera om olika behandlingsmetoders värde. Bemötandet måste vara på ett sätt så patientens/ klientens autonomi bevaras. Även vård på lika villkor uppmärksammas i båda dokumenten. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär egenkontroll där uppföljning av verksamheten görs regelbundet. Uppföljning förutsätter att det finns en plan framarbetad för arbetsterapin. Utgångspunkten för planen är de mål för verksamheten som vårdgivaren angett. Målen för arbetsterapin måste vara formulerade på ett sätt så de kan mätas och värderas. Utifrån dessa kan den interna proces- 6

7 sen analyseras och måluppfyllelse värderas. Om avvikelser identifieras i uppföljningen i relation till målformuleringar i planen föranleder det ett internt arbete med att granska anledningen till avvikelser och föreslå åtgärder så en balans mellan mål och utförande uppnås. Uppföljningen presenteras ofta i någon form av rapport. Denna rapport kommer sedan att utgöra en viktig grund för framarbetandet av kommande plan. Oftast är det en arbetsterapeut med ledningsansvar som ansvarar för att kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet pågår. Men i arbetet med att arbeta fram planen bör alla medarbetare engageras. På så sätt kan alla känna sig delaktiga och ha förståelse för verksamhetens mål och utfall. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet bör vara helt integrerat i arbetsterapeuternas dagliga arbete. Referenser God vård - ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen, 2006 SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Kvalitetspolicy. FSA. Nacka 2004 Etisk kod för arbetsterapeuter, FSA. Nacka

8 8

9 Bilaga 1 Balanserat styrkort Arbetsterapi, Primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde 1 Arbetsterapi för ett aktivt liv till nytta för individ och samhälle Verksamhetsidé Arbetsterapi i primärvård ska medverka till att ge individen möjlighet att i sin vardagliga miljö använda och utveckla sina resurser i det dagliga livets aktiviteter för ett bra liv i samhället. Jönsson/Lundblad

10 Bilaga 1 Balanserat styrkort Arbetsterapi, Primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde 2 Strategiska mål Framgångsfaktorer Målvärde Åtgärd/Ansvar Medborgare/kund Vi erbjuder och ger bästa möjliga arbetsterapi till våra patienter/kunder Arbetsterapi vid rätt tillfälle och i rätt omfattning Patient/klientcentrerad modell och angreppssätt används - delaktig patient Andel patienter som är nöjda med bemötande, delaktighet och tillgänglighet ska öka Mäts en gång per år med enkät Europep på varje enhet God tillgänglighet Arbetsterapeuternas etiska kod följs Målvärdet för tillgänglighet är 7 dagar Mäts via tredje tillgängliga tid en gång per vecka på varje enhet Patient med störst behov prioriteras Rehabilitering av P- och I-ADL sker i patientens närmiljö 95 % av arbetsterapeuternas åtgärder ska rymmas inom ICF komponenterna - aktivitet, delaktighet samt omgivningsfaktorer Mäts via verksamhetsuppföljning Jönsson/Lundblad

11 Bilaga 1 Balanserat styrkort Arbetsterapi, Primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde 3 Process Arbetsterapi är baserad på evidens och beprövad erfarenhet Beskrivna och välfungerande processer tillämpas och präglas av helhetssyn och teamarbete Processerna inventeras och minst två ska utvärderas Inventering år 2008 och utvärdering genomförs 2009 Arbetsterapeutens åtgärder är inriktade mot aktivitet Distriktsarbetsterapeuter ska delta i framtagande av tre nya arbetsterapiprogram under perioden Rapporteras och utvärderas av Lena Jönsson årligen Berörda arbetsterapeuter ska arbeta enl. arbetsmodell KLAS eller motsv. modell Utvärderas via enkät Instrument används som underlag för utredning/ utvärdering Instrument används till 50 % av patienterna Utvärderas via verksamhetsuppföljning Evidenssökning sker systematiskt av utvalda processområden Evidenssökning görs inom ramen för utformande/ revidering av arbetsterapiprogram och redovisas till Lena J senast Gott ledarskap och nätverk finns i verksamhetens processledning. Kliniska ledare träffas 8 gånger/år tillsammans med verksamhetsutvecklare. Samtliga distriktsarbetsterapeuter träffas 2 gånger/år Följs upp av Lena Jönsson Jönsson/Lundblad

12 Bilaga 1 Balanserat styrkort Arbetsterapi, Primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde 4 Lärande/förnyelse Vi har rätt kompetens för vårt uppdrag Kompetens finns enligt befattningsutvecklingsplan 100 % av distriktsarbetsterapeuterna registrerar kompetensnivån i individuell plan Rapporteras till Lena Jönsson vid årets slut Kontinuerlig utveckling av professionen sker Utbildningar enligt behov i befattningsutvecklingsplan anordnas Ansvar Lena Jönsson OTIPM implementeras i verksamheten under 2009 Ansvar Lena Jönsson Kunskap i studenthandledning finns År 2009 ska minst 50 % av distriktsarbetsterapeuterna ha kandidatnivå i arbetsterapi Rapporteras till Lena Jönsson Arbetsterapeuterna ska känna trygghet i förändringsarbete År 2008 ska minst 50 % av distriktsarbetsterapeuterna på varje enhet ha kompetens inom studenthandledning, 7,5 hp Rapporteras till Lena Jönsson Mötesplatser för utveckling och förnyelse finns Distriktsarbetsterapeuterna inbjuds till två utvecklingsdagar per år Deltagande och nytta utvärderas av Lena Jönsson 100 % av distriktsarbetsterapeuterna ska delta i processarbete lokalt alt. centralt Redovisning av delaktighet i processarbete lokalt och centralt rapporteras till Lena Jönsson årligen. Jönsson/Lundblad

13 Bilaga 1 Balanserat styrkort Arbetsterapi, Primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde 5 Ekonomi/resurs Vårt arbete präglas av effektivitet och samhällsekonomisk kostnadsmedvetenhet Balans mellan arbetsterapins uppdrag och resurser Tydlig beskrivning av arbetsterapins uppdrag finns Alla ska ha kunskap om Guiden och primärvårdens styrkort Information ges på utvecklingsdagar Prevention är en naturlig del i arbetsterapeutens åtgärder Prevention ingår i 25 % av arbetsterapeutens åtgärder Mäts via verksamhetsuppföljning Optimal användning av tekniska hjälpmedel Budget för hjälpmedel skall vara i balans Klinisk ledare på varje vårdcentral ansvarar tillsammans med arbetsledare God fysisk, psykisk och social arbetsmiljö finns Fordon, arbetstekniska hjälpmedel och arbetskläder tillhandahålls Arbetsgivaren ansvarar. Lena Jönsson inventerar Jönsson/Lundblad

14

15 Bilaga 2 Handlingsplan Balanserat styrkort Arbetsterapi primärvården, Jönköpings sjukvårdsområde Medborgare/kund Andel patienter som är nöjda med bemötande, delaktighet och tillgänglighet ska öka jämfört med tidigare år. o Europep-enkät utlämnas till 50 patienter under vecka 48 ( klart senast v. 51). Resultatet behandlas av FoU-enheten och rapporteras under mars månad. Målvärdet för tillgänglighet är 7 dagar o Tredje tillgängliga tid mäts av varje enhet varje vecka. Sammanställs av Lena Jönsson kontinuerligt. 95 % av arbetsterapeuternas åtgärder ska rymmas inom ICF komponenterna - aktivitet, delaktighet samt omgivningsfaktorer o Mäts via verksamhetsuppföljningen 1 gång/år. Rapporteras in till Lena Jönsson som sammanställer resultatet. Process/Produktion Processerna inventeras och minst två ska utvärderas o 2008 inventering av pågående processer ska ske under hösten. Kliniska ledare inventerar lokalt. Sammanställs av Lena Palm, inlämnas senast 1/12. o 2009 Utvärdering av höftfrakturprocessen, arbetsterapi genomförs i länet. s. Sker via MOA, ansvarig Ewa Timén. Diskussioner angående ytterligare utvärdering beslutas i klin.ledarnätverk januari/februari Distriktsarbetsterapeuter ska delta i framtagande av tre nya arbetsterapiprogram o Tre distriktsarbetsterapeuter deltar i utformande av nya program för körkortsbedömning, elrullstolsutprovning samt underbensamputationer. Utvärderas av Lena Jönsson januari Berörda arbetsterapeuter ska arbeta enl. arbetsmodell KLAS eller motsv. modell o Utvärderas via Esmakerenkät årligen, i januari. Instrument används till 50 % av patienterna o Utvärderas via verksamhetsuppföljning årligen. Evidenssökning sker systematiskt av utvalda processområden o Evidenssökning görs vid utformande av nya arbetsterapiprogram/riktlinjer samt vid revidering av gamla program. Vid granskning av aktuella program undersöker Lena Jönsson att evidenssökning utförts. Kliniska ledare träffas 8 gånger/år tillsammans med verksamhetsutvecklare. o Årsplanering sker. Uppföljning av Lena Jönsson årligen. Samtliga distriktsarbetsterapeuter träffas 2 gånger/år o Årsplanering av stormöten sker. Uppföljning av Lena Jönsson årligen. Jönsson/Lundblad

16 Bilaga 2 Lärande och förnyelse 100 % av distriktsarbetsterapeuterna registrerar kompetensnivån i individuell plan o Utvärderas årligen via Esmakerenkät. Utbildningar enligt behov som framkommit i befattningsutvecklingsplan anordnas o På individuell nivå kliniska ledarna rapporterar in kompetensnivån/behov till Lena Jönsson o På generell nivå Lena Jönsson sammanställer årligen kompetensnivå och utbildningsbehov. Anordnar utbildningar lokalt alt. länsgemensamt. OTIPM implementeras i verksamheten under 2009 o Föreläsningar samt studiecirklar för samtliga distriktsarbetsterapeuter anordnas. Lena Jönsson och övriga verksamhetsutvecklare ansvarar. År 2009 ska minst 50 % av distriktsarbetsterapeuter ha kandidatnivå i arbetsterapi o Utvärderas årligen via Esmakerenkät. o Lena Jönsson ansvarar för information till distriktsarbetsterapeuter och arbetsledare. År 2008 ska minst 50 % av distriktsarbetsterapeuterna på varje enhet ha kompetens inom studenthandledning, 7,5 hp o Utvärderas årligen via Esmakerenkät. o Lena Jönsson ansvarar för information till distriktsarbetsterapeuter och arbetsledare Distriktsarbetsterapeuter inbjuds till två utvecklingsdagar per år o Lena Jönsson ansvarar och sammanställer statistik över antal deltagande distriktsarbetsterapeuter samt den upplevda nyttan med utbildningen. 100 % av distriktsarbetsterapeuterna ska delta i processarbete lokalt eller centralt o Utvärderas årligen via Esmakerenkät. Ekonomi/resurs 100% av distriktsarbetsterapeuterna ska ha kunskap om Primärvårdens Guide och styrkort o Information ges på stormöten. Ansvar Lena Jönsson. o Utvärderas via Esmakerenkät. Prevention ingår i 25 % av distriktsarbetsterapeuternas åtgärder o Mäts via verksamhetsuppföljning årligen. o Statistik vårdprevention mäts lokalt. Budget för hjälpmedel skall vara i balans o Klinisk ledare ansvarar för lokal uppföljning tillsammans med arbetsledare. Följs upp årligen via primärvårdsbudgeten. Lena Jönsson följer upp och informerar distriktsarbetsterapeuterna. Fordon, arbetstekniska hjälpmedel och arbetskläder tillhandahålls o Lena Jönsson inventerar och följer upp. Jönsson/Lundblad

17 Bilaga 3 verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning för arbetsterapi guide till en miniminivå

18 Bilaga 3 Nedanstående struktur utgör en miniminivå för planering och uppföljning av arbetsterapeutisk verksamhet. Ingår den arbetsterapeutiska verksamheten i en större organisation kan vissa delar anpassas efter organisationens övergripande verksamhetsplan. För vissa verksamheter kan det vara lämpligt att göra verksamhetsplanen tillsammans t ex med sjukgymnastik. Då kan gemensamma mål och aktiviteter tas fram blandat med skilda mål och aktiviteter för arbetsterapi och sjukgymnastik. vi och omvärld Under denna rubrik beskrivs den nuvarande arbetsterapeutiska verksamheten. Beskriv vilka nya förutsättningar som kan påverka arbetsterapin med utgångspunkt från hur omvärlden utvecklas. Finns en övergripande verksamhetsplan kan beskrivningen vara mycket kortfattat eller inte tas med alls. syfte Beskriv vilket uppdrag som arbetsterapi har. Vilka är arbetsterapin till för, vad ska göras för dem och varför? Syftet ska alltid beskrivas. framgångsfaktorer/strategier Beskriver vad arbetsterapi ska kännetecknas av för att bli framgångsrik och uppskattad av de som arbetsterapi är till för ex hög kompetens, gott bemötande, hög tillgänglighet. Beskriv alltid dessa strategier. mål Målen ska kopplas till de ovan framtagna beskrivningarna. Finns en övergripande verksamhetsplan med mål ska målen för arbetsterapi anpassas efter dem. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, mars 2005

19 Bilaga 3 Vid framtagande av mål tänk på att det ska finnas bra balans mellan vad vi önskar oss och vad som är realistiskt att uppnå. Att aldrig nå målen ger ingen tillfredställelse och att alltid överträffa målen kan ta bort stimulansen. Målen ska ha en utmaning som inte är för hög ej heller för låg. Det gäller att spänna bågen lagom. Målen ska vara mätbara. Vi behöver veta hur det gått. Målen ska också vara förståeliga dvs de ska vara lätta att kommunicera. Speciellt viktigt är att skapa mål för de grupper arbetsterapi är till för. Skapa mål utifrån de nationella kvalitetsindikatorer som finns framtagna i FSAs Kvalitetspolicy. Någon form av produktionsmål ska finnas ex antal patienter, antal besök. aktiviteter Vilka aktiviteter ska göras för att uppnå målen? Koppla samman mål och aktivitet. Utse en ansvarig för varje aktivitet och ange när aktiviteten ska vara klar. Ett exempel på mål och aktivitet: Mål: 80 % av individerna i ordinärt boende har förbättrad aktivitetsnivå enligt ADLtaxonomin. Aktivitet: Arbetsterapeutisk intervention och uppföljning. verksamhetsrapportering/uppföljning Följ upp planen regelbundet minst två gånger per år, önskvärt är en gång i kvartalet. Revidera om behov uppstår. Rapportering till nästa nivå ska ske minst två gånger per år. Beskriv då också de viktigaste händelserna under tidsperioden. Årsrapport/verksamhetsberättelse skrivs en gång per år. Beskriv de viktigaste händelserna under året, analysera och beskriv utfallet av målen och aktiviteterna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, mars 2005

20 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, mars 2005 tel fax adress. planiavägen 13. box nacka e-post.

21 Bilaga 4 Mars 2005 Exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun x vi och vår omvärld Arbetsterapi ingår i resultatenheten Kommunrehab. Den innefattar även sjukgymnastik, hjälpmedelsförråd, korttidsavdelning samt två sjukhemsavdelningar. Ett beslut om omorganisation inom ett halvår kommer att påverka arbetsterapin. Inom arbetsterapin finns 6 heltidstjänster. I kommunens strategiska plan för de närmaste åren uppges att Utgångspunkten är att stärka människors förmåga och egna resurser så att de så långt som möjligt kan ta eget ansvar för sin livsföring. En viktig del i arbetet är det förebyggande insatserna. Strävan ska vara att lösa problem i den enskildes eget hem och naturliga miljö I socialnämndens verksamhetsplan finns angivit att personalen ska ha ett rehabiliterande/habiliterande synsätt samt att ge alla innevånare förutsättningar för självständighet, självbestämmande och jämlika levnadsvillkor. Problem i nuläget är att den enskildes rehabiliteringsbehov riskerar att uppmärksammas för sent eller inte alls eftersom kunskaperna om rehabiliteringens betydelse saknas hos sjuksköterskor och omvårdnadspersonal och att arbetsterapeuten inte är med vid vårdplanering och biståndsbedömning i den utsträckning som är önskvärt. syfte Huvuduppdraget för kommunens arbetsterapi är att bedriva rehabilitering inom den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för, d v s inom äldre och handikappomsorg. Kommunens arbetsterapi är till för dem som bor på särskilt boende de som kommunen tagit hemsjukvårdsansvar för de som har växelplats och växlar 50% eller mer de som vistas inom kommunens korttidsvård (avdelning eller andra platser) För dessa personer gör arbetsterapeuten utredning, intervention och uppföljning i syfte att förbättra/vidmakthålla individens förmåga att klara vardagliga aktiviteter. Ett annat uppdrag är att bistå biståndshandläggarna genom att göra rehabiliteringsutredningar som underlag för att individen skall tillförsäkras rätt insatser för att förmågan i vardagliga aktiviteter skall kunna förbättras och eller bibehållas hos dem som söker särskilt boende, ny hemtjänst eller väsentlig förändring av den befintliga hemtjänstinsatsen. Rehabiliteringsutredningen ligger också till grund för biståndshandläggarens beslut om omfattningen av hemtjänstinsatser och boendeform. Det medverkar samtidigt till att hushålla med kommunens hemtjänst på ett mer effektivt sätt. Ett ytterligare uppdrag är att ge handledning/praktiska instruktioner till omvårdnadspersonalen i olika situationer när problem uppstår i vardagen. Den handledning som arbetsterapeuten utför syftar även till att öka omvårdnadspersonalens kunskaper om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär, att se det friska hos varje individ, förebygga inaktivitet och stimulera till fortsatt oberoende så långt det är möjligt. Ökade rehabiliteringskunskaper och ett rehabiliterande förhållningssätt ger förutsättningar för en god vårdmiljö för individen och en god arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun x 1(3)

22 Bilaga 4 Mars 2005 framgångsfaktorer/strategier Kännetecken för kommunens arbetsterapi är hög kompetens, gott bemötande, god tillgänglighet och gott samarbete/ teamsamverkan. En vilja att utveckla verksamheten är avgörande för att hålla en god kvalitet. mål och aktiviteter Målen för arbetsterapi är anpassade till verksamheten utifrån nedanstående givna målområden som tar sin utgångspunkt i kommunens strategiska plan och lyder som följer: OMRÅDE 1 Stärka människors förmåga och egna resursers så att de så långt som möjligt kan ta eget ansvar för sin livsföring. Mål: 90 % av individerna som flyttar in på särskilt boende får arbetsterapeutisk utredning inom 2 veckor. Aktivitet: Arbetsterapeutisk utredning som ligger till grund som en del av individens plan. Mål 80 % av individerna i ordinärt boende har förbättrad aktivitetsnivå enligt ADL-taxonomin. Aktivitet: Arbetsterapeutisk intervention och uppföljning. Mål 90 % av individerna är delaktiga i mål och val av insatser från arbetsterapeut. Aktivitet: Samtal med individ om mål och val av insats inför intervention OMRÅDE 2 Strävan ska vara att lösa problem i den enskildes eget hem och naturliga miljö. Mål 80 % av individerna får arbetsterapeutisk intervention i eget hem och naturlig miljö. Aktivitet: Inga utlämningar av hjälpmedel från hjälpmedelsförrådet sker utan att en arbetsterapeutisk utredning har utförts i hemmet. OMRÅDE 3 En viktig del i arbetet är det förebyggande insatserna. Uppskjuta behov av flyttning till särskilda boendeformer genom att förbättra förutsättningarna för kvarboende i vanliga bostäder. Mål Biståndshandläggarna har god information om individens aktivitetsförmåga. Aktivitet: Vi utvecklar tillsammans med biståndhandläggarna ett strukturerat informationsflöde. Aktivitet: 250 utredningar med individuellt inriktade åtgärder utförs och information lämnas till biståndshandläggare Exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun x 2(3)

23 Bilaga 4 Mars 2005 OMRÅDE 4 Omvårdnadspersonal har ett rehabiliterande/habiliterande synsätt. Mål Öka kunskapen om rehabiliterande synsätt hos omvårdnadspersonalen Aktivitet: Handledning ges till omvårdnadspersonal i det enskilda fallet, vid teammöten i hemtjänst och särskilt boende var 14:e dag. Aktivitet: Personalen vid hemtjänsten i stadsdelen Söder och Blomstrets särskilda boende går utbildning i Vardagsrehabilitering OMRÅDE 5 God arbetsmiljö för omvårdnadspersonal Mål 80% av omvårdnadspersonalen anser att den fysiska arbetsmiljön är tillfredställande. Aktivitet: Vi analyserar den genomförda arbetsmiljöenkäten avseende den fysiska arbetsmiljön med särskilt fokus på det som arbetsterapeuten kan påverka. OMRÅDE 6 God kvalitet Mål Vi har god kvalitet utifrån FSAs nationella kvalitetsindikatorer. Aktivitet: Vi genomför en självskattning och lägger upp en plan för ev åtgärder. OMRÅDE 7 Hög kompetens Mål Vi strävar efter ett evidensbaserat arbetssätt i den arbetsterapeutiska verksamheten Aktivitet: Vi tar fram två arbetsterapeutiska frågeställningar som är viktiga för vårt uppdrag och söker efter evidens och tillämpar svaren i vår verksamhet. uppföljning Målen följs upp tre ggr/år varav ett tillfälle utgör verksamhetsberättelse och rapporteras till verksamhetschefen. Exempel på verksamhetsplan för arbetsterapi i kommun x 3(3)

24

25 Bilaga 5 Enhetsplan 2008 Arbetsterapienheten Karina Flodström Vårdchef Ines Nilsson Enhetschef

26 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Enhetens roll och ansvar Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus ingår i division Medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering/Reumatologi. Vi arbetar sjukhusövergripande inom områdena allmän/psykogeriatrik, palliativ vård, neurologisk slutenvård, reumatologi, strokerehabilitering, intern/lungmedicin, allmänkirurgi, handkirurgi och ortopedi. Vision Arbetsterapi ska möjliggöra en meningsfull vardag för människan vi möter. Verksamhetsidé Vi bedriver kvalificerad arbetsterapeutisk rehabilitering inom sluten och öppen vård. Rehabiliteringen utgår ifrån patientens behov och sker i samråd med patienten Arbetsterapienheten på Sunderby sjukhus ska vara centrum för kompetens och kunnande inom arbetsterapeutisk rehabilitering i Norrbotten. Enheten ska vara utvecklingsmotor inom såväl professionen som inom respektive verksamhetsområde. Huvudsakliga arbetsuppgifter Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier och våra åtgärder består av utredning, interventioner och utvärdering. Våra interventioner varierar beroende på patientens problem, behov och egna val. Interventionerna kan vara förebyggande, förbättrande eller kompenserande samt individ- och/eller miljöinriktade. Det innebär att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut och förskriva hjälpmedel. Samverkan sker med kommun, primärvård, länsdels- och regionsjukhus för att åstadkomma kontinuitet och säkrare vårdkedja. Utbyte av erfarenhet, konsultation och utbildning sker med kollegor i syfte att stärka vårdkedjan och därmed förbättra rehabiliteringen. Inom arbetsterapienheten anser vi det vara viktigt att handleda studenter på så bra sätt som möjligt. Vi tar emot ungefär sex studenter/termin. De kommer främst från arbetsterapeutprogrammet vid Institutionen för Hälsovetenskap, LTU (Luleå Tekniska Universitet). Några av enhetens arbetsterapeuter medverkar som föreläsare i undervisningen vid arbetsterapeutprogrammet, LTU. Då en stor del av verksamheten har länsfunktion fungerar enhetens arbetsterapeuter också som konsulter till kollegor på länsdelssjukhusen och inom primärvården. 2

27 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Angelägna utvecklingsområden 2008 Sedan 2001 pågår ett systematiskt förbättringsarbete, i enlighet med Förbundet Sveriges arbetsterapeuters (FSA:s) nationella kvalitetsindikatorer och med långsiktig målsättning att evidensbasera verksamheten. Ett generellt arbetsterapiprogram har utarbetats för enheten. För de mest frekventa diagnosgrupperna har specifika program utarbetats. Journalmanual, sökord och åtgärdsregistreringskoder har bytts ut till FSA: s nationella begrepp, Artur och Gärda version 2.0. I syfte att belysa patienters delaktighet i utredning och intervention mäts delaktigheten med patientenkäter årligen. Årets utvecklingsarbete kommer att fokusera på att formulera mätbara resultatmål på individnivå för patienter som erhållit utredning och/eller intervention. Mätmetoder för måluppfyllelse och mål på verksamhetsnivå kommer att formuleras och ska mätas på några patientgrupper Ett arbete med att skapa en gemensam journalmanual för arbetsterapeuter i länets slutenvård pågår. Arbetsterapeuterna medverkar aktivt i pågående fallpreventionsprojekt inom ortopedi och geriatrik/rehab samt inom reumatologen vid behov. Arbetsterapienhetens mål Enhetsplanen utgår från landstingsplan, divisionsplan, verksamhetsområdesplan och basenhetsplan. Division medicin fokuserar på de fyra övergripande målen: god hälsa, god vård, engagerade medarbetare och stark ekonomi. Inom planperioden ska verksamhetsmål/mått i divisionsplanen och verksamhetsområdesplanerna harmoniera och vara väl kända och förankrade hos alla medarbetare i divisionen. Ambitionen är att åstadkomma en röd tråd från landstingsplan, via divisions- och verksamhetsområdesplan till den enskilda enheten. Enhetsplanen ska innehållande konkreta mål som är väl kända och förankrade hos medarbetarna. Även övriga styrdokument, Landstingsplan, Divisionsplan och Verksamhetsområdesplan, ska vara kända av personalen. Mål som enheten redovisar i årsrapport 2008 God hälsa Bra livsvillkor/goda levnadsvanor Metoder tillämpas för att stimulera och tillvarata patientens kraft och initiativ för sin egen hälsa. Detta är en grundläggande tanke inom arbetsterapi och rehabilitering. Utvärderas genom måluppfyllelse av patientens individuella mål. Främja en positiv hälsoutveckling bland personalen genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet genom att delta i vårruset, nyttja lokal för styrketräning, 3

28 Bilaga 5 21 MAJ 2008 stimulera till promenader bla genom fortsatt utbildning i stavgång samt stegräknartävling på enheten. Uppmana att använda friskvårdsbidraget God vård Patientfokuserad vård 100 % av enheterna ska erhålla minst sammanfattande betyg 4 i patientenkät. Mått divisionsgemensam enkät. 85 % av enhetens patienter ska anse sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling. Mått enhetens patientenkät. 90 % ska vara nöjda med bemötande och information om arbetsterapi. Mått enhetens patientenkät. 90 % ska anse sig vara nöjda med den behandling de fått. Mått enhetens patientenkät. medicin 80 % av de äldre multisjuka som vi fått förfrågan om ska kunna vara delaktiga i utredning av aktivitetsförmågan. Mätning med manuell statistikblankett under en månad (maj). Tillgänglig vård 90 % ska anse sig vara nöjda med tillgängligheten på telefon. Mått enhetens patientenkät. 90 % av till oss remitterade patienter på reumatologiavdelningen ska ha fått kontakt med arbetsterapeut inom två arbetsdagar efter förfrågan. Mäts under oktober, manuellt med statistikblankett. Neurorehab Arbetsterapeuten ska kontakta inskrivna patienter avd 42N och påbörja åtgärder inom 2 arbetsdagar i 100 % av fallen. Utvärdering sker med manuell statistikblankett och sker 3 mån/år. Hand Vid mottagningsbesök på arbetsterapin ska patienten direkt få med sig en bokad återbesökstid, i de fall det är aktuellt. Mätning med manuell statistikblankett under två veckor/år. Ortopedi 95 % av alla patienter på ortoped avd 31 ska få en arbetsterapeutisk bedömning inom tre arbetsdagar efter förfrågan. Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 medicin Arbetsterapeutisk utredning av aktivitetsförmåga ska till 90 % vara påbörjad inom en arbetsdag efter förfrågan från medicinavdelning. Mätning med manuell statistikblankett under en månad, (september). 4

29 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Kirurg 100 % av kirurgpatienterna ska efter förfrågan få träffa en arbetsterapeut inom två arbetsdagar Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 90 % av patienterna på kirurgavdelning som träffat arbetsterapeut ska överrapporteras muntligt vidare i vårdkedjan inom två arbetsdagar. Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48 stroke Arbetsterapeutisk bedömning av alla strokepatienter ska påbörjas inom 2 arbetsdagar, efter det att patientens tillstånd så tillåter. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober) 100 % av Strokepatienterna ska rapporteras vidare i vårdkedjan och erbjudas fortsatt uppföljning och/eller åtgärder. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober) Alla Strokepatienter som remitterats till Arbetsterapeut för körkortsbedömning, med Nor SDSA, ska erbjudas tid för bedömning inom angiven tid i remissen. Mätning med manuell statistik under 6 månader, med start 1/ Alla arbetsterapeuter ska ha sökare. Bra mottagning /vårdproduktion 90 % av planerade knä och höftplastik patienter på ortoped mottagningen ska få träffa en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40- v48 95 % av patienterna som kommer från reumatologmottagningen för teambedömning ska i samband med detta träffa arbetsterapeut. Mäts under september, oktober och november, utifrån VAS-statistik och manuell bearbetning. 95 % av patienterna som kommer på besök till Protesteamet ska få en bedömning av en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40- v % av remitterade WAD patienter ska få träffa en arbetsterapeut för bedömning inom sex veckor Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40-v48. Säker vård Alla arbetsterapeuter ska uppmärksamma och skriva avvikelserapporter vid en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada för en patient. 5

30 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Basala hygienrutiner ska följas. Hygienrutinerna aktualiseras på arbetsplatsträffar fyra gånger per år. Följsamhet till rutiner följs upp via avdelningarnas hygienobservatörer Kvalitativt likvärdig vård Fortsätta söka evidens för arbetsterapeutiska åtgärder beskrivna i arbetsterapiprogram samt uppdatera befintliga arbetsterapiprogram. Utarbeta rutindokument och patientinformation inom ortopedi, hand och intermedicin Utarbeta arbetsterapiprogram om äldre multisjuka. Utarbeta rutindokument för teambedömning inom reuma öppenvård Neurorehab Vid aktivitetsutredning använda de formaliserade instrumenten ADL-taxonomi och NPS-intressechecklista i 95 % av fallen, tillsammans med patient alternativt med närstående. Utvärdering sker sker med manuell statistikblankett tre månader/år. Orsak till att instrumenten ej använts anges. Hos personer som haft sin sjukdom/skada minst 2 mån använda COPM för att utreda deras uppfattning om utförande, betydelse och tillfredställelse med sitt aktivitetsutförande i 90 % av fallen. Utvärdering sker med manuell statistikblankett, tre månader per år. Orsak till att instrumentet ej använts anges. Effektiv vård Handteamet 95 % av oplanerade patienter som kommer på remiss från läkare på ortopedmottagning/akutmottagning ska omhändertas av arbetsterapeut samma dag. Mätning sker med manuell statistikblankett under två veckor/år. Vid konsultation via mail eller telefon ska arbetsterapeuter i länet få rådgivning samma dag i 80 % av fallen. Mätning vid tio efterföljande kontakter från arbetsterapeuter i länet med start 1 oktober. Reuma 90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med statistikblankett. 90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med statistikblankett 6

31 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Engagerade medarbetare Kompetensutveckling 95 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha AMPS utbildning. 80 % av alla arbetsterapeuter ska ha C- nivå i arbetsterapi. Långsiktigt mål är att alla arbetsterapeuter ska ha C-nivå. 40 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha handledarutbildning 7,5hp. Tre arbetsterapeuter med D-nivå i arbetsterapi inom enheten. Arbetstillfredsställelse Hög arbetstillfredsställelse är målet för enhetens medarbetare. Mätning sker genom årlig landstingsgemensam enkät med början våren 2008 Alla medarbetare ska erbjudas medarbetar- och lönesamtal. Studerande 100 % av alla studenter ska vara nöjda med praktiken i helhet gällande bemötande och handledning och praktiken ska utvärderas med enhetens student enkät. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet utgår från det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enhetschefen ansvarar för arbetsmiljön men en nära samverkan mellan chef och medarbetare krävs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Utifrån checklista för systematiskt arbetsmiljöarbete och psykosocial arbetsmiljö har följande mål formulerats. Vi arbetar för en öppen vardagskommunikation där frågor och problem kan tas upp innan konflikter uppstår. Alla medarbetare ska känna att de kan fråga kollegor om råd eller själva delge kollegor av sin egen kunskap. Gällande riktlinjer för stress, kränkande särbehandling och missbruk ska tas upp på arbetplatsträff. Riktlinjer för krishantering utarbetas BUS representant informerar på arbetsplatsträff om samverkan inom basenheten. Förvaringsplats för rullstolar under förskrivning ska fastställas. Brandövning ska genomföras under året. Gemensamt delta i aktiviteter som exempelvis after work, konserter och teater. Stark ekonomi Bemanning Enheten ska ha en god bemanning med budget i balans. 7

32 Bilaga 5 21 MAJ 2008 Uppföljning som VO R/R redovisar per månad/ tertial Engagerade medarbetare Frisknärvaro Divisionens mått Utgångsvärde Målvärde/tidpunkt Rapportering Andel medarbetare som har fem dagar eller mindre sjukfrånvaro senaste 12 mån perioden Utfall 2007 Minst i nivå med eller bättre än landstingets målvärde 75 % April, aug, år Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden Utfall 2007 Minst i nivå med eller bättre än landstingets målvärde 5,1 % April, aug, år Stark ekonomi Divisionens mått Utgångsvärde Målvärde/tidpunkt Rapportering personalkostnader Utfall 2007 Budget i balans månad Enhetens ekonomiska resurser Resursram Arbetsterapi Resultatbudget (mkr) Budget 2008 Utfall 2007 Verksamhetens intäkter 91,5 271,7 Varav landstingsbidrag Varav övriga intäkter Verksamhetens kostnader 11215, ,1 Personalkostnader 9144, ,9 Övriga kostnader 2071,0 1947,8 Resultat 0 526,4 8

33 Bilaga Uppföljning av enhetsplan Arbetsterapienheten SY Hållbar utveckling Vi har använt oss av samåkning och allmänna kommunikationer i stor utsträckning. Arbetsgrupperna metoder och arbetssätt inom ortopedi samt journalgrupp har använt videokonferens för sina möten. Ett försök med utökad kompostering har genomförts men avslutas. Vi fortsäter dock att kompostera i personalrum och träningskök.. God hälsa Divisionsgemensam enkät ang hälsofrämjande sjukvård har inte genomförts. Personalen har under året fått genomgång av utrustningen i styrketräningslokalen samt genomgång av metoden för Nordic walking med stavar. Det är nu ca 8 personer som styrketränar eller går med stavar. Ca 70% av personalen har använt friskvårdsbidraget. God vård Målet är en god rehabilitering med arbetsterapiprogrammet som grund. 86 % av enhetens patienter ansåg sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling samt var nöjda med bemötandet. 94 % ansåg sig vara nöjda med den behandling de fått. Samtliga patienter som haft telefonkontakt med arbetsterapi var nöjda med tillgängligheten på telefon. Alla arbetsterapeuter utom en har personsökare. Uppdatering av arbetsterapiprogram pågår, blir ej klart under året. Arbetet med att söka evidens har i mindre omfattning fortsatt under året. En tvärprofessionell föreläsning barnkliniken Gällivare har hållits samt för arbetsterapeuter i länet. Metoder och arbetssätt inom medicin, stroke och ortopedi har implementerats. Arbetsgrupperna fortsätter att träffas i nätverksgrupper för att fortsatt utbyte. Avvikelserapporter skrivs men inte i den omfattning som skulle behövas. Arbetet med att förbättra journaldokumentationen pågår. Utifrån genomförd journalgranskning har årets utvecklingsarbete fokuserats på patienters delaktighet i målformulering. Framtagande av mätmetoder för uppföljning av resultat av arbetsterapeutiska åtgärder både på individnivå och verksamhetsnivå pågår och fortsätter fortlöpande. 1

34 Bilaga Neuro-AT har bokat in en träff med Stefan på NÖV där vi ska diskutera kring ryggmärgskadepat. Vi ska ta tag i det och upprätta en rutin/checklista vid uppföljning av återinskrivna ryggmärgskadade och hjärnskadade patienter. Arbetsterapeuter på avd 41,43 och 31 medverkar i fallriskbedömning. Samverkansmöten med primärvård och rehabcentrum har hållits v 2ggr/år. Engagerade medarbetare Alla medarbetare har haft medarbetar- och lönesamtal under året. Arbetet för en god arbetsmiljö pågår och kommer att fortsätta under 2008, bla med en planeringseftermiddag i januari. Översyn av arbetsterapibiträdenas arbetsuppgifter samt lokalnyttjande har påbörjats och fortsätter under Alla arbetsterapeuter på stroke- och neurorehab har deltagit i strokekompetensbevis utb. En arbetsterapeut, Maria B har genomgått handledarutbildning. Två arbetsterapeuter har gått utbildning i AAD, assessement of awareness of Disability. Iris och Monika har auskulterat vid hand- och plastikirurgin i Linköping. Stina vid neurorehab i Umeå Stark ekonomi Arbetsterapienheten har under 2007 ett totalt överskott p ca De största överskottet är personalkostnad vilket delvis kan förklaras med frånvaro pga vård av sjuka barn. Utbildnings och resekostnader enl beslutat sparuppdrag. 2

35 Bilaga 7 Balanserat styrkort Kliniken för logopedi och arbetsterapi

36 Vision/ Verksamhetsidé VÅR KVALITET- ER TRYGGHET Vilka finns vi till för? BEFOLKNINGEN I - Härnösand-Medelpad - Kramfors/Sollefteå när det gäller neonatalvård, ÖNH- sjukvård, psykiatri - hela landstinget när det gäller länssjukhusnivå - hela landstinget och riket när det gäller RPK - hela landstinget när det gäller regionnivå inom hematologi, - Kramfors/Sollefteå och Ö-vik när det gäller akut ögonsjukvård på jourtid nefrologi, onkologi, kärlkirurgi, barnortopedi - hela landstinget och Jämtland när det gäller yrkes- och miljömedicin Ö-vik när det gäller akut psykiatri Perspektiv KUND/PATIENT PROCESS/ PRODUKTION MEDARBETARE EKONOMI Inriktningsmål Vi erbjuder en god, jämlik och säker vård. Vi är effektiva och professionella. Vi är en attraktiv och jämställd arbetsplats. Vi hushållar med våra resurser. Framgångsfaktorer - God tillgänglighet - Gott bemötande - Adekvat och värdeskapande vård - Ständig processutveckling - Samverkan mellan olika vårdgivare. - Moget ledarskap - Systematiskt arbetsmiljöarbete. - Tydliga överenskommelser - Välkända metoder och arbetssätt Styrtal - Andel enhetsmål som uppfylls avseende tillgänglighet (mål: 15 av 15) -Andel enhetsmål som uppfylls avseende bemötande (mål: 4 av 4) -Andel enhetsmål som uppfylls avseende adekvat och värdeskapande vård (mål: 28 av 28) - Följsamhet till nationella/regionala/lokala vårdprogram (programarbeten) - Andel enheter som når SIQindex-målsättning för sina processer (mål: 4 av 4) - Andel enhetsmål som uppfylls avseende samverkan mellan olika vårdgivare (mål:15 av 15) -Andel enhetsmål som uppfylls avseende följsamhet (mål: 23 av 23) - Kompetensutveckling - Andel enhetsmål som uppfylls avseende moget ledarskap (mål: 8 av 8) - Andel enhetsmål som uppfylls avseende systematiskt arbetsmiljöarbete (mål: 21 av 21) - Andel enhetsmål som uppfylls avseende kompetensutveckling (mål: 39 av 41) - Måluppfyllelse av verksamhetens kompetensutvecklingsplan (mål: 4 av 4) - Kostnadskontroll Andel enhetsmål som uppfylls avseende tydliga överenskommelser (mål: 12 av 12) Andel enhetsmål som uppfylls avseende välkända metoder och arbetssätt (mål: 33 av 33) Budget i balans (mål: 100%) Kliniken för arbetsterapi och logopedi,

37 Bilaga 8 Datum Diarienr Sida 1(6) Tjänsteställe, handläggare Distribution VERKSAMHETSPLAN FÖR KLINIKEN ARBETSTERAPI & LOGOPEDI Se även styrkortet för en sammanfattning. 1. KORTFATTAD FRAMTIDSANALYS Presentera klinikens viktigaste planer för framtiden. Kommentera krav, mål, förändringar i omvärlden som påverkar er verksamhet samt kommande investeringsbehov. 1. Rehabiliteringsinsatser inom arbetsterapi och logopedi har en tydlig prioriteringsordning när vårdtider kortas ner och verksamheter förändras. Arbetsterapins och logopedins arbetsfält utvidgas i och med en åldrande befolkning. Arbetsterapi och logopedi följer sjukvårdens förändring, vilket innebär fler utredningar av aktivitetsförmåga samt tal, röst och språk, ökade behov av specialistfunktion inom våra olika verksamhetsområden samt arbete i multidisciplinära team. Det finns ett tydligt definierat uppdrag för arbetsterapi och logopedi i sluten vård. Kliniken medverkar i fortsatt utveckling av vårdkedjan mellan sluten vård, primär vård och kommun. Kliniken deltar i processarbete enligt LEAN konceptet inom rehabiliteringsområdet på Länssjukhuset och ut i rehabiliteringskedjan. Kontinuerlig kompetensutveckling sker inom våra specialistområden utifrån verksamhetens behov, medarbetarnas önskemål och det ekonomiska läget. Lokaler & utrustning på arbetsterapi och logopedi följer utvecklingen i sjukvården och arbetsmiljökraven. Lokaler behöver utökas inom både arbetsterapi & logopedi. Teknikutvecklingen ger möjlighet till nya arbetsområden och behandlingsmetoder inom kliniken. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Internet Sundsvalls sjukhus Sundsvall växel

38 Dokumentnamn Bilaga 8 Datum Diarienr Sida 2(6) 2. MEDBORGARE/PATIENTER Inriktningsmål- Vi erbjuder en god, jämlik och säker vård. Beskriv hur planering, styrning och uppföljning av verksamheten kommer att ske. Beakta framgångsfaktorerna Adekvat och värdeskapande vård- God tillgänglighet - God kvalitet - Jämlikhet 2.1 Hur kommer ni att arbeta med att förbättra/behålla en god tillgänglighet utifrån de nationella tillgänglighetsmålen? Tillgänglighet/köer och väntetider Mål: För inneliggande patienter i behov av arbetsterapi skall arbetsterapeut efter remiss träffa patienten senast nästa vardag. Väntetid till poliklinik för arbetsterapi är max. 1 månad. Vid full bemanning skall logopedin klara vårdgarantin för patienterna inom området utredning och för prioriterade grupper även behandling. Samverkan sker med kommunen inom dyslexiområdet Framgångsfaktorer: Kliniken har full personalbemanning och adekvat fördelning av personalresurser. Uppföljning: Kötider och följsamhet mot vårdgarantin skall följas upp/enhet. 2.2 Beskriv hur det kommande arbetet med att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer, SBU- rapporter och Landstingets Västernorrlands programarbeten kommer att utvecklas under perioden. Programarbeten Mål: Kliniken skall arbeta evidensbaserat utifrån de programarbeten som finns. Framgångsfaktorer: Evidensbaserade instrument och metoder införs och tillämpas på kliniken i den takt som är möjlig kompetensmässigt och ekonomiskt. Uppföljning: Av vilka instrument och metoder som används på kliniken, inklusive nya och avslutade instrument och metoder. 2.3 Länssjukhusets målsättning är att den muntliga och skriftliga patientinformationen ska förbättras. Hur kommer arbetet med detta att fortskrida? Information om arbetsterapi och logopedi ges muntligt och/eller skriftligt till 100% av patienterna. Klinikens medarbetare deltar i cirka10 patientskolor för att delge patienterna åtgärder i arbetsterapi och logopedi. 2.4 Hur kommer kvalitetsarbetet för att uppnå God kvalitet att bedrivas under planperioden? Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Internet Sundsvalls sjukhus Sundsvall växel

39 Dokumentnamn Bilaga 8 Datum Diarienr Sida 3(6) Kvalitet och patientsäkerhet (Avvikelsehantering, händelse- riskanalys, kvalitetsregister) Mål: Medarbetarna deltar aktivt i utvecklingen och tillämpningen av Kvalitetssystemet SOSFS 2005:12 på kliniken. Framgångsfaktorer: Kvalitetssystemet SOSFS 2005:12 används för att säkra åtgärder i arbetsterapi respektive logopedi. Uppföljning: Genomförda åtgärder och revideringar i kvalitetssystemet mäts årligen. Nöjd medborgare/patient Mål: Vi erbjuder våra medborgare /patienter åtgärder inom arbetsterapi och logopedi enligt evidens eller beprövad erfarenhet, detta med hög kvalitet och god tillgänglighet. De patienter som erbjudits arbetsterapi respektive logopedi skall vara nöjda med sin behandling och bemötandet. Framgångsfaktorer: Kliniken erbjuder god kompetens, hög delaktighet och gott bemötande. Uppföljning: Patientupplevda resultat mäts via enkäter per verksamhet eller per team. Gott bemötande Mål: De patienter som får arbetsterapi och logopedi skall vara nöjda med bemötandet i samband med utredning och behandling. Framgångsfaktorer: Hög delaktighet och god tillgänglighet finns för våra patienter. Uppföljning: Via enkäter som mäter patientupplevda resultat/enhet. 3. INTERNA/EXTERNA PROCESSER Inriktningsmål- Vi är effektiva och professionella Redovisa hur planering, styrning och uppföljning av verksamheten ska ske. Beakta framgångsfaktorerna Ständig processutveckling Samverkan - Följsamhet till nationella/regionala/lokala vårdprogram. 3.1 Processarbete Beskriv hur ni kommer att arbeta med processarbete som ett led i att skapa verksamhetsförbättring. Mål: Vi ska erbjuda våra medborgare/kunder arbetsterapi och logopedi enligt evidens eller beprövad erfarenhet med ett professionellt förhållningssätt. Framgångsfaktorer: Kliniken arbetar för effektivt utnyttjande av resurser och god samverkan i vårdkedjan. Processarbeten drivs inom utvalda områden och det finns följsamhet till nationella/regionala/lokala vårdprogram. Uppföljning: Kliniken ställer utförd produktion i relation till resursram via mätning av både kvantitet och kvalitet. 3.2 Avvikelsehantering är ett hjälpmedel för att öka säkerheten för patienterna genom att undanröja förutsättningarna för att avvikelsen ska upprepas. Hur Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Internet Sundsvalls sjukhus Sundsvall växel