Grundläggande kvalitet i arbetsterapi. Självskattning och starthjälp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande kvalitet i arbetsterapi. Självskattning och starthjälp"

Transkript

1 Grundläggande kvalitet i arbetsterapi Självskattning och starthjälp

2 Grundläggande kvalitet i arbetsterapi självskattning och starthjälp, 2014 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, Nacka

3 Innehåll Förord 4 FSAs kvalitetspolicy 5 Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer 10 Handledning för självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer 12 Starthjälp för kvalitetssystem inom arbetsterapi 14 Goda erfarenheter från hur kvalitetsombuden arbetar i kretsarna 19

4 Förord I arbetsterapi är det både nödvändigt och angeläget med god kvalitet. Att vara en professionell yrkesgrupp ställer bland annat krav på att uppfylla yrkesmässiga kvalitetskrav. Därför har FSA i sin kvalitets policy upprättat nationella kvalitetsindikatorer vars syfte är att skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i arbetsterapi. FSA har också inrättat ett kvalitetsråd som bland annat har till uppgift att initiera och utveckla metoder för att beskriva, mäta och förbättra kvaliteten i arbetsterapi. Kvalitetsrådet har i broschyren du håller i din hand Grundläggande kvalitet i arbetsterapi samlat en rad viktiga kvalitetsdokument. Skriften är tänkt att ge en överblick över styrande dokument, arbetssätt för kvalitets utveckling av arbets terapi samt goda exempel på hur lokalt kvalitetsarbete kan genomföras. Vi hoppas att detta kan underlätta kvalitetsarbetet för arbetsterapeuter. Denna starthjälp har reviderats 2014 avseende aktuella referenser. Den är tidigare reviderad utifrån beslut om förändringar i kvalitetspolicyn på fullmäktige 2010 och erfarenheter från användare. Lena Haglund Förbundsordförande, FSA 4

5 FSAs kvalitetspolicy Version 4, antagen av fullmäktige 2010, rev Inledning Målet med arbetsterapi är att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta kan ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. (Etisk kod, 2012) Ämnet arbetsterapi omfattar kunskaper om människors vardagliga aktiviteter och dess relation till delaktighet och hälsa. Inom ämnet arbetsterapi bedrivs grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning i arbetsterapi omfattar hur resurser och begränsningar hos personen och i omgivningen påverkar människors möjlighet till aktivitet, delaktighet och hälsa. Tillämpad forskning i arbetsterapi omfattar hur aktivitetsbaserade hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser kan främja aktivitet och delaktighet samt hälsa (antaget av FSAs förbundsstyrelse, 2013). Arbetsterapi omfattar insatser för barn, ungdomar, vuxna och äldre med hälsoproblem som begränsar eller hotar att begränsa deras aktivitet och delaktighet. Insatserna omfattar personlig vård, boendeaktiviteter, arbete, studier, lek och fritid. Arbetsterapi bedrivs även på grupp- och samhällsnivå, till exempel när det gäller tillgänglighet i bostäder, yttre miljö och kollektivtrafik. Att arbeta för att utveckla och säkerställa kvaliteten i arbetsterapi har länge varit ett angeläget område för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy antogs första gången 1996 och har tidigare reviderats 1998, 2004 och

6 Kvalitet i hälso- och sjukvård Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (31 HSL) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen anger i föreskriften SOSFS 2011:9 att det ska finnas ett ledningssystem som ska användas för att systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I föreskriften beskrivs vårdgivarens eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvar, såväl som personalens ansvar och medverkan i kvalitetsarbetet. För att säkra verksamhetens kvalitet ska processer och rutiner identifieras och fastställas. Riskanalys, egen kontroll, utredning av avvikelser och förbättring av processer och rutiner ligger till grund för en årlig sammanhållen kvalitets- och patient säkerhetsberättelse. När man arbetar med utredning och intervention av patienter/klienter tillhör arbetsterapeuter hälso- och sjukvårdspersonal oavsett var man är anställd. I Socialstyrelsens skrift God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 2006, beskrivs sex kvalitetsområden som alla ska beaktas för att säkerställa kvaliteten i hälso- och sjuk vården. Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. På följande sida presenteras vad detta innebär för arbetsterapi. Kvalitet i arbetsterapi Kunskapsbaserad och ändamålsenlig arbetsterapi Arbetsterapi bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens/klientens behov, det vill säga en evidensbaserad praxis tillämpas. Patienten/klienten ska få en adekvat utförd arbetsterapeutisk utredning och intervention. Detta innebär att definiera behov, formulera mål, genomföra intervention, utvärdera samt att inhämta patientens/klientens synpunkter på kvaliteten i arbetsterapin. 6

7 Säker arbetsterapi Genom ett aktivt riskförebyggande arbete förhindras skador som kan orsakas av arbetsterapi. Att arbetsterapeuter använder ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation, dokumentation och åtgärdsregistrering. Patientfokuserad arbetsterapi Arbetsterapi ges med respekt och lyhördhet för patientens/klientens behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i beslut om insatser. Att arbetsterapeuten arbetar utifrån FSAs etiska kod. Effektiv arbetsterapi Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå målen med arbetsterapi. Jämlik arbetsterapi Arbetsterapi tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Arbetsterapi i rimlig tid Att ingen patient/klient ska behöva vänta oskälig tid på arbets terapiinsatser som han/hon har behov av. Vad innebär ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i arbetsterapi Att identifiera förbättringsområden, vidta och följa upp åtgärder för att förbättra kvaliteten i arbetsterapi. Att skapa och använda ett systematiserat arbetssätt som baseras på dokumenterad och tillförlitlig kunskap från vetenskap och beprövad erfarenhet. Nationella kvalitetsindikatorer för arbetsterapi Med hjälp av en kvalitetsindikator kan arbetsterapins kvalitet följas och mätas. En kvalitetsindikator kan finnas på struktur-, process- eller 7

8 resultatnivå. Strukturindikatorer Plan med mätbara mål och uppföljning med måluppfyllelse ska göras varje år. Arbetsterapiprogram ska finnas för de mest frekventa patient grupperna inom verksamheten. Processindikatorer Rutiner ska finnas beskrivna och utvärderade med mål och mål upp fyllelse för: delaktighet i utredning och intervention, användning av FSAs klassifikation av sökord och åtgärder inom arbetsterapi, 2008, redovisning av resultat till remittent och samverkanspartner avseende utredning och intervention på individnivå, och arbetet med yrkesetiska frågor i enlighet med FSAs Etiska kod. Resultatindikatorer Mätbara resultatmål på gruppnivå ska finnas för patienter/klienter som erhållit enbart utredning. Mätbara resultatmål på gruppnivå ska finnas för patienter/klienter som erhållit både utredning och intervention. Vem ansvarar för vad? Varje enskild arbetsterapeuts ansvar Att i sin verksamhet arbeta utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Att aktivt skaffa sig kunskap för att genomföra kvalitetsarbete. Att medverka i kvalitetsutveckling. Huvudmannens ansvar Att fastställa övergripande mål för kvalitetsarbetet. Att ge direktiv för och säkerställa ledningssystemet för kvalitet. Att tillhandahålla adekvata resurser, exempelvis arbetstid, utbildning och nödvändigt material. 8

9 FSAs ansvar Att följa utvecklingen inom kvalitetsområdet, såväl nationellt som internationellt. Att stimulera arbetsterapeuter till kvalitetsarbete. Att bevaka att behovet av resurser för kvalitetsutveckling inom arbetsterapi tillgodoses. Att utse mottagare av FSAs utmärkelse för kvalitetsutveckling. Att erbjuda en webbplats för att samla material som stödjer arbete med kvalitet i arbetsterapi. Kvalitetsrådets ansvar Att initiera och utveckla metoder för att beskriva, mäta och förbättra kvaliteten i den arbetsterapeutiska verksamheten. Att följa tillämpning av kvalitetsindikatorerna i den arbets terapeut iska verksamheten. Att bedriva fortbildning för arbetsterapeuter och producera material inom kvalitetsområdet. Att informera FSAs medlemmar om rådets arbete och andra angelägna kvalitetsfrågor. Att ansvara för att förbundets styrelse hålls informerad om utvecklingen inom kvalitetsområdet. Kvalitetsombudens ansvar Att sprida information om FSAs kvalitetsarbete till medlemmarna i den egna kretsen. Att inventera pågående kvalitetsarbete i kretsen samt ge information om vad som pågår till medlemmarna i den egna kretsen och till FSAs kvalitetsråd. Att kunna informera om hur man hittar verktyg för förbättrings arbete. Att initiera och utifrån lokala förutsättningar genomföra en årlig kvalitetsdag för arbetsterapeuter. 9

10 Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer FSAs kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som är att utgöra en hjälp för att följa och mäta arbetsterapins kvalitet. Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Formuläret är ett stöd i arbetet för att skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av arbetsterapiverksamheten. Nationell kvalitetsindikator för arbetsterapi: Ej tillämplig Finns inte Finns men görs inte Finns/görs till viss del Finns/ görs helt Kommentarer STRUKTURINDIKATORER Plan med mätbara mål och uppföljning av måluppfyllelse ska göras varje år. Arbetsterapiprogram ska finnas för de mest frekventa patientgrupperna* inom verksamheten. * Patientgrupperna kan bytas ut mot klientgrupperna. I kvalitetspolicyn har genomgående använts begreppet patient/klient som mottagare av arbetsterapi. 10

11 PROCESSINDIKATORER Rutiner ska finnas beskrivna och utvärderade med mål och måluppfyllelse för: Delaktighet i utredning och intervention. Användning av FSAs klassifikation av sökord och åtgärder inom arbetsterapi, Redovisning av resultatet till remittent och samverkanspartner avseende utredning och intervention på individnivå. Arbetet med yrkesetiska frågor enligt FSAs etiska kod. RESULTATINDIKATORER Mätbara resultatmål ska finnas på gruppnivå för patienter/klienter som erhållit enbart utredning. Mätbara resultatmål ska finnas för patienter/klienter som erhållit både utredning och intervention. 11

12 Handledning för självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer Så här går man tillväga vid självskattningen av kvalitetsindikatorer Steg 1: Läs frågan och ta ställning till om det som efterfrågas är relevant för den egna enheten. Om så är fallet går bedömningen vidare med steg 2. I annat fall besvaras frågan med ett kryss i den rutan som är markerad med Ej tillämplig. Steg 2: För de frågor som är relevanta för enheten är nästa steg att svara på om det som efterfrågas finns inom enheten. Om svaret är nej besvaras frågan med ett kryss i den rutan som är markerad med Finns inte. Om svaret är ja ska den fortsatta självskattningen göras med stöd av bedömningsskalan. En bedömning ska göras av i vilken omfattning som enheten har och tillämpar det som efterfrågas. Frågan besvaras med ett kryss i någon av rutorna Finns men görs inte, Finns/görs till viss del eller Finns/görs helt. Steg 3: När bedömningen är genomförd kan man, som till exempel underlag för beslut om prioritering och åtgärder för förbättringar, skriva kommentarer i det vita fältet intill respektive fråga. Steg 4: Använd FSAs Starthjälp för kvalitetsarbete för planering och genomförande av era förbättringsåtgärder (se sid 14). Bedömningsskala Ej tillämplig: Används när det som efterfrågas inte är relevant eller aktuellt inom den enhet som besvarar frågan. 12

13 Finns inte: Används när det som efterfrågas inte finns dokumenterat inom enheten, trots att det är relevant. Finns men görs inte: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat inom enheten, men tillämpas inte eller fakta om tillämpning saknas. Finns/görs till viss del: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat, men tillämpas bara till viss del, eller inte har slagit igenom hos alla berörda inom enheten. Fakta om tillämpning finns. Det finns ett system för uppföljning och utvärdering. Finns/görs helt: Används när det som efterfrågas finns dokumenterat och tillämpas i alla delar och av alla berörda. Fakta om tillämpning finns. Det finns ett system för uppföljning, utvärdering och förbättring. 13

14 Starthjälp för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom arbetsterapi I SOSFS 2011:9 tydliggör Socialstyrelsen att verksamheter inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och verksamheter enligt LSS är skyldiga att ta fram ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och de processer som behövs för att säkra vårdens kvalitet ska fastställas. Aktiviteter som ingår i processerna ska fastställas och rutiner tas fram. Processer ska också identifieras där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Riskanalyser ska genomföras för att bedöma risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Personalen inom hälso- och sjukvården är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet uppnås och att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Systematisk kvalitetsutveckling är en ständigt pågående process. I det kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbetet betraktas kvalitet som ett rörligt mål. Utmaningen ligger i att fortlöpande söka förbättringsmöjligheter och att aldrig slå sig till ro. FSAs kvalitetsråd har utarbetat denna starthjälp, för att ge dig som arbetsterapeut en handledning i hur du kan komma igång med ledningssystem. Handledningen är tänkt att passa dig antingen du är chef för en arbetsterapiverksamhet eller anställd i en organisation som enda arbetsterapeut. Syftet är att du ensam eller tillsammans med arbetskamrater med hjälp av befintliga instrument och verktyg ska kunna komma igång med att utveckla kvalitetssystem för arbetsterapi. 14

15 Stegen i arbetet 1. Utred vad som är starka och svaga sidor i er arbetsterapiverksamhet. 2. Prioritera vilka områden som behöver förbättras utifrån analysen i steg 1. Vad är viktigt att förbättra nu, vad ska göras senare alternativt inte alls? 3. Sök verktyg (till exempel på kvalitetsverktyg) för att förbättra de områden av verksamheten som prioriterats i steg Planera och genomför de förbättringar som behövs. Formulera mätbara mål. 5. Gå tillbaka till steg 1 eller steg 2 för att kontinuerligt förbättra arbetsterapins kvalitetssystem. Schematisk bild över tänkt förlopp: Utredning Starka/svaga sidor Prioritering Förbättring Utvärdering Kom vi dit vi ville? Mål 15

16 1. Utredning Vilka är våra starka och svaga sidor? Kartlägg vad som ska ingå i ert kvalitetssystem utifrån något instrument som innehåller de frågor som kan vara aktuella inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Exempel på instrument som innehåller sådana frågor är SIQ:s Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling, EFQM (European Foundation for Quality Management) och värde kompassen. Med dessa instrument beskrivs verksamhetens starka och svaga sidor/förbättringsområden. Välj bland de instrument som finns på marknaden, kanske har din arbetsgivare redan fastställt vilket instrument som ska användas. Om er verksamhet inte har erfarenhet av något av ovanstående instrument kan föreskriften (SOSFS 2011:9) vara utgångspunkt för arbetet. Språket i samtliga instrument är generellt gångbart och därför måste ni omsätta detta så att det passar för arbetsterapiverksamheten. Till exempel finns naturligtvis inte arbetsterapienhet eller liknande begrepp tydligt uttalade. Ni får helt enkelt tänka er var i texten det bör stå arbetsterapienhet. I de fall det finns frågor som inte känns relevanta så är det bara att hoppa över dessa eftersom kvalitetssystemet ska vara anpassat till er verksamhets behov. Se även bilaga med exempel på hur begrepp kan förtydligas. I verksamheter där arbetsterapi organisatoriskt ingår som en del av vården är det viktigt att först klargöra vad som är specifikt för arbetsterapin. I många frågor kanske allmänna riktlinjer och rutiner tillgodoser även arbetsterapins behov av kvalitetssystem. Om du är osäker på vilka riktlinjer och rutiner som finns inom verksamheten där du arbetar blir en kartläggning av dessa också en del av kvalitetsarbetet. En grundförutsättning i kvalitetsarbetet är att alla på arbetsplatsen deltar. Följ de instruktioner som finns i instrumentet för att genomföra en skattning av era starka/svaga sidor. Dela upp arbetet mellan er så att ni hinner med det vanliga arbetet, verksamheter som provat att arbeta på detta sätt har till exempel satt av en halvtimme per vecka för all personal. Räkna med att steg 1 tar mellan en och tre månader beroende på arbetsterapiverksamhetens storlek samt vilket instrument ni väljer. 16

17 2. Prioritering När ni fått fram en lista på styrkor och svagheter i arbetsterapiverksamheten gör ni en prioritering av vilka områden som är viktigast att förbättra och vilka som kan vänta till senare eller helt förkastas. Det är kanske på sin plats att påpeka att instrument av den sort vi angett även pekar på svagheter i de strukturer som finns utanför den egna verksamheten. Svagheter i andra delar av organisationen än er egen kan ni sannolikt inte bestämma över själv varför det i första hand är klokt att avgränsa er till områden som ni har möjlighet att påverka. När ni gör prioriteringarna så välj gärna områden som är viktiga men inte för stora, till att börja med. Det är betydelsefullt att ro iland de första områdena ni prioriterat. 3. Förbättringsverktyg När ni har klart för er vilka områden som ska prioriteras är det dags att söka verktyg för att kunna åstadkomma förbättringar. Här kan ni ha god hjälp av FSAs kvalitetsverktyg eller andra verktyg som finns på marknaden. Under förbättringsmetodik på Sveriges kommuner och Landstings hemsida, kan man läsa mer. Arbetsterapiprogram blir en betydelsefull del av ett kvalitetssystem för en arbetsterapiverksamhet. För att utveckla dessa finns avsnitt om kvalitet och arbetsteraprogram på FSAs webbplats. 4. Planering och genomförande Gör en plan för förändringsarbetet som innehåller uppgifter om vem som gör vad, när och hur samt vilka verktyg som ska användas. För att kunna utvärdera, kom ihåg att formulera mätbara mål som ni kan gå tillbaka till för att se hur ni lyckats. Sedan gäller det att ta hem vinsterna av det arbete som gjorts exempelvis införa nya rutiner och ta bort gamla, strukturera patient arbetet utifrån överenskomna program, mäta måluppfyllelse med mera. Att här såväl som tidigare fördela kvalitetsarbetet så att alla blir delaktiga är en förutsättning för att lyckas. 17

18 5. Kontinuerlig förbättring Nu finns början till arbetsterapins kvalitetssystem, gå tillbaka till utredning (steg 1) om det behövs, annars till prioriteringarna (steg 2) och börja med nya områden. Arbetet med kvalitetssystemet ska inte bli färdigt utan vara ständigt pågående. Exempel på förtydligande av begrepp ur ett arbetsterapiperspektiv I alla instrument som nämnts finns begrepp som går att översätta till arbets terapiverksamhet, här kommer några exempel. Vårdenhet/enhet Här avses arbetsterapiverksamhet med eller utan arbetsterapeut som chef/arbetsledare. Enheten kan vara en ensam arbetsterapeut, en grupp av arbetsterapeuter med eller utan arbetsledare, en egen enhet med en chefarbetsterapeut etc. Verksamhetschef/ledning, enhetschef/chef/arbetsledare För arbetsterapiverksamhet innebär det att det kan vara jag själv om jag är ensam, gruppen (eller någon i gruppen) arbetsterapeuter, en formellt utsedd arbetsterapeut/annan profession som är arbetsledare/chef beroende på frågan. Vård Ordet vård kan ersättas med det begrepp som är tillämpligt i den verksamhet som granskas, exempelvis omsorg i primärkommunal verksamhet. Vård inkluderar arbetsterapi och kan i vissa frågor direkt ersättas med ordet arbetsterapi. Patient Ordet patient kan ersättas med det begrepp som är tillämpligt i den verksamhet som granskas, exempelvis omsorgstagare, brukare, klient. 18

19 Goda erfarenheter från hur kvalitetsombuden arbetar i kretsarna Exempel på informationsspridning Arbetsplatsombud med e-postadresser för utskick Vara uppdaterad när det gäller hemsidan, vidarebefordra adekvat information Delta i styrelsemöten Puffa för FSAs webbplats, lägga in kvalitetsarbeten där Informera om kvalitetsarbetet i arbetsplatspärmarna Informera ledningen personlig lobbying utifrån konkreta kvalitetsarbeten Riktad information till vissa chefer Vara lyhörd för vad om är på gång i den egna kretsen och stödja där Sända information hem till medlemarna Exempel på inventering av kvalitetsprojekt Sända ut förfrågan i arbetsplatspärmarna, kretsmöten, uppföljande aktiviteter Sända personliga förfrågningar till medlemmarna med samtidig förfrågan om kompetens/utbildningsbehov Kompetensbarometer (från Jönköping), redovisning av resultatet på årsmöte Ringa chefer och kolla av Exempel på informationsinsamling Samtala med länets ansvarige vad gäller kvalitet (landstinget) Exempel på hur kvalitetsdag genomförts Ta hjälp av FSA och kretsen, vara en grupp som hjälps åt Gemensam utbildningsdag Ansvaret att arrangera kvalitetsdagar cirkulerar mellan kretsarna 19

20 Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Avvikelsehantering inom socialtjänsten Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Annika Nilsson,

Annika Nilsson, SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten 2 Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2016-06-20 Uppdateras senast: 2017-06-20

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter LEK DELAKTIGHET BEDÖMNING STUDIER KOMPETENS UTREDA FRITID AKTIVITET ARBETE BALANS LEGITIMATION MILJÖ Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, december 2015

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd

Socialstyrelsens allmänna råd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk färdplan Kortversion Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09

Läs mer