Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL

Transkript

1 Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sid 37 Inledning Val av justeringsledamot Godkännande av dagordningen Föregående protokoll Mötestider Handlingsplan för psykisk hälsa.2 43 Presentation av boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättning 3 44 Skolfam en modell för att stärka skolresultat för barn i familjehem Samarbete i hälso- och sjukvårdens förbättringsprogram 4 46 Information från representantgruppen Medicinsk förtur i GotlandsHem diskussion om regelverk Övrigt 6 49 Avslut... 6

2 PROTOKOLL Sammanträdesdag Tillgänglighetsrådet Plats och tid Visborgsallén 19, Rådhuset, kl Närvarande Stefaan De Maecker, ordf Lena Nilsdotter-Törner Roland Sundelin Gösta Karlsson Olle Hammarberg Göran Löfqvist Yngve Lindell Övriga närvarande Cora Juniwik, samordnare Kerstin Sandelin, sekr Utsedd att justera Justeringens plats Yngve Lindell Regionstyrelseförvaltningen, Visborg Paragrafer Underskrifter Sekreterare... Kerstin Sandelin/Cora Juniwik Ordförande... Stefaan De Maecker Justerande... Yngve Lindell

3 PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet Inledning Ordförande Stefaan De Maecker hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. 38 Val av justeringsledamot Yngve Lindell valdes att justera dagens protokoll. 39 Godkännande av dagordningen Dagens agenda godkändes av mötesdeltagarna. 40 Föregående protokoll 26 september , Tyngdtäcke föreslås ingå i högkostnadsskyddet. Vidare föreslås det att behålla bidraget upp till 3 000,- för hörapparater istället för att ta ut en avgift på 600,- per hörapparat. Taxan i sin helhet beslutas i regionfullmäktige Protokollet godkändes och lades till handlingarna. 41 Mötestider 2018 Följande tider för tillgänglighetsrådets möten beslutades: 20/2, kl /5, kl /9, kl /12, kl Justerande: Utdragsbestyrkande:

4 PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet Handlingsplan för psykisk hälsa Christine Senter och Cilla Krook, verksamhetsledare för Barnsam, respektive VuxenSam (samverkan och förvaltningsövergripande samarbete för vuxna och äldre) har ansvaret för att hålla ihop arbetet med uppföljning och revidering av Region Gotlands handlingsplan för Psykisk hälsa. Förra året gjorde Region Gotland en mer omfattande analys av den psykiska hälsan på Gotland. Analysen låg till grund till en handlingsplan för psykisk hälsa. Handlingsplanen har nu följts upp och reviderats. Samtliga målområden kvarstår från Fyra målområden har tillkommit: Forskning om psykisk hälsa; stöd och behandling till barn som utsatts för våld; behandling och utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga; tillskapandet av en integrerad missbruks- och beroendevård för vuxna. Dessa områden har visat behov av utveckling. Handlingsplanen i sin helhet finns i denna länk Ny lag ökar kravet på samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Lagen trädde i kraft Den kommer att ställa högre krav på samverkan mellan öppenvård, slutenvård och kommunal vård och omsorg när patienter skrivs ut från sjukhus. Syftet med lagen är att personer som inte längre har behov av slutenvård så snart som möjligt ska kunna lämna sjukhuset på ett snabbt och tryggt sätt. Primärvården, kommer att få en central roll genom att de får ansvar för att kalla till vårdplanering och utse fast vårdkontakt. En Samordnad Individuell Plan, SIP, är viktig för det fortsatta arbetet. Den kommer att kunna göras på sjukhuset eller i hemmet. Utbildning för tjänstepersoner kommer att prioriteras inom arbetet med Vuxensam. Christine och Cilla välkomnar organisationerna att ta kontakt med dem för ytterligare information. De kan även besöka föreningarna. christine.senter@gotland.se eller cecilia.krook@gotland.se Justerande: Utdragsbestyrkande:

5 PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet Presentation av boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättning Kristina Pajuäär, administrativ chef och Therese Thomsson, myndighetschef, Socialförvaltningen, informerade om planen som gäller för Beslut om reviderad plan ska tas i Socialnämnden den 6 december. Planen omfattar bostäder med särskild service enligt LSS och SoL. Planen beskriver nuläge, behov och prognos till Behovet av gruppbostäder och servicebostäder har ökat. Enligt prognosen finns det totalt behov av 16 nya platser i gruppbostad fram till När det gäller servicebostäder behövs det ytterligare 18 nya boenden. Fram till år 2026 är behovet en utökning med totalt 38 servicebostäder. Det finns även behov av korttidsplatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Regionen behöver planera för ett nytt gruppboende alternativt utöka med ytterligare externa placeringar. De flesta boendena planeras i Visby. Det finns också behov av att sprida boenden inom Visby. Boendeplanen revideras årligen samt tillgängliggörs på Region Gotlands hemsida, Inför nästa års revidering ska tillgänglighetsrådet kontaktas eller dess samrådsprocesser för information och för att kunna lämna eventuella synpunkter på planen. Kristina är ansvarig för det fortsatta arbetet med planen. Hon kontaktas på adress kristina.pajuaar@gotland.se 44 Skolfam en modell för att stärka skolresultat för barn i familjehem Eva Hall, enhetschef och Per-Åke Björklund, psykolog, Socialförvaltningen, informerade om Skolfam som startade i augusti 2015 på Gotland. Skolfam är en skolsatsning inom familjehemsvården med syfte att stärka förutsättningar för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn. Skolfams tre grundvärden; prevention, samverkan och mätbarhet. Skolfamteamet består av socialsekreterare/familjehemssekreterare, specialpedagog och psykolog + familjehem, lärare och om möjligt vårdnadshavare. Justerande: Utdragsbestyrkande:

6 PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet Forts 44 Skolverkets statistik (2014) visar att 86,9 procent av alla elever i årskurs nio hade godkända betyg för att söka vidare till gymnasiet hade 55 procent av de familjehemsplacerade gotländska barnen godkända betyg (Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen). Det handlar om social investering för framtiden; OM eleven klarar godkända betyg i årskurs nio sparar samhället miljoner kr per person och livskarriär fram till 65 års ålder. Särskolan ingår ej i Skolsam. Max 22 barn från förskoleklass till årskurs 7 är i systemet samtidigt. 45 Samarbete i hälso- och sjukvårdens förbättringsprogram Magne Hovland, informatör och Johan Weimer, verksamhetscontroler, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, informerade om ett påbörjat förbättringsarbete där hälso- och sjukvården vill bli bättre på att ta hand om synpunkter från patienter och närstående. Regeringen har beslutat att klagomålshanteringen ska effektiviseras. I första hand skall vårdgivarna ta emot och bemöta klagomål. Syftet är att göra vården säkrare och att förbättra den allmänna informationen till patienter, närstående och allmänhet. Förutom Magne och Johan ingår också Ann-Charlotte Loréhn, resursområdeschef, Göran Gynther, tandvårdschef, Susanna Gustafsson, chefsläkarsekreterare och Gunnar Ramstedt, chefsläkare i ett förbättringsteam. Teamet önskar ett samarbete med tillgänglighetsrådet och att rådet deltar i en fokusgrupp. Frågeställningarna är bl a hur hälso- och sjukvården ska ta emot och hantera synpunkter? Hur ska de registreras och analyseras så att det leder till förbättrad patientsäkerhet? Vidare önskar HSF arbeta för en tydligare information till patienter och närstående. Senast den 25 april 2018 skall alla synpunkter vara insamlade. TR beslöt att Roland Sundelin bjuder in 3-5 personer som kan delta i en fokusgrupp. Roland återkopplar till Magne, magne.hovland@gotland.se eller Johan, johan.weimer@gotland.se Justerande: Utdragsbestyrkande:

7 PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet Information från representantgruppen Lena Nilsdotter Törner informerade från mötet den 14 november. Kvällens gäst var Veronica Hermann som pratade om programmet för suicidprevention. Veronica presenterade aktiviteter som är på gång och informerade om webbsidan, där det finns information, nyheter och pågående och planerade aktiviteter. Marknadsföring av det förebyggande självmordsarbetet och information om webbsidan har under hösten gått runt på biblioteken på Gotland i form av rollups och broschyrer. 47 Medicinsk förtur i GotlandsHem diskussion om regelverk Anteckningarna som bifogats kallelsen diskuterades. TR har synpunkter på innehåll, hantering och information om gällande regler. TR har synpunkter på dessa och önskar en dialog så att synpunkter kan beaktas. RSF har fått uppdraget att tydliggöra regelverket kring förturer i trygghetsboende. Enligt Stefaan ska möjligheten säkras för privata värdar att ingå i ett sådant system så att förturer kan anvisas till ett större bestånd. Cora undersöker i vilken mån medicinsk och social förtur kommer att behandlas och återkommer till TR. Ordförande uppmanar TR att ta upp detta på nästa Representantskapsmöte och bjuda in GotlandsHem. 48 Övrigt Gösta Karlsson ställer frågan om hur Kultur- och fritidsförvaltningens samrådsgrupp och dess verksamhet kommer att bedrivas i Regionstyrelseförvaltningen framöver? Cora avvaktar chefstillsättningar och återkommer till TR. Utifrån behov att modernisera en ny kommunallag så kommer regionfullmäktige, , förslås att ta beslut om ett gemensamt reglemente för styrelsen och nämnderna. Detta kan innebära att tillgänglighetsrådet reglemente behöver anpassas till det nya regelsystemet. 49 Avslut Ordförande Stefaan De Maecker avslöt mötet och tackade alla. Justerande: Utdragsbestyrkande:

8 Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättningar Bostäder med särskild service enligt LSS Bostäder med särskild service enligt SoL

9 Definitioner Bostad med särskild service för vuxna enligt 9:9 LSS Gruppbostad Riktar sig till personer med stort omvårdnadsbehov och behov av kontinuerlig tillsyn av personal. Gruppbostaden är utformad som enskilda bostäder i direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Servicebostad Utgörs av en lägenhet i nära anslutning till en servicebas. Vid servicebasen finns tillgång till gemensamhetslokaler samt en personalgrupp som vid behov ger individuellt utformat stöd till den enskilde. En servicebostad är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Särskilt anpassad bostad Utgörs av en bostad med viss grundanpassning till funktionsnedsatta personers behov men utan bemanning. I denna boendeform ingår inte omvårdnad, fritidsaktiviteter eller kulturella aktiviteter.

10 Definitioner Bostad med särskild service för barn och unga 9:8 LSS Bostad med särskild service är ett tillfälligt boende för barn eller ungdomar med sådan funktionsnedsättning att de har rätt till insatsen efter särskild prövning. I insatsen ingår omvårdnad och hälso- och sjukvård.

11 Nuläge bostad med särskild service enligt LSS Bostadstyp Egen regi Köpta platser Gruppbostad 53 (11 enheter) 14 Servicebostad 109 (13 enheter) Särskilt anpassad bostad 11 Bostad med särskild service för barn och unga 8 (2 enheter) 1

12

13 Geografisk spridning över ön

14 Visby

15 Omvärlden

16 Faktorer som kan öka behovet Att man vill flytta hemifrån tidigare. Rådande bostadsbrist är en begränsande faktor för att kunna verkställa beslut. Medellivslängden för personer med funktionsnedsättningar ökar. Hög andel diagnosticering av neuropsykiatriska diagnoser kan bidra till att fler tillhör personkretsen. Faktorer som kan minska behovet Att boendestöd enligt socialtjänstlagen möjliggörs för personer inom LSS målgrupp. Att starta en ny bostad med särskild service enligt SoL under max 2 år (sk startboende). Ny teknik som erbjuder nya lösningar som kan ge en större självständighet.

17 Underlag till prognostisering Kö till boendena. Ansökningar under utredning. Inventering av personer inom våra verksamheter där det kan bli aktuellt med boende inom de närmaste åren.

18 Prognos LSS Enligt behovs prognosen ökar det årliga behovet av lägenheter i perioden enligt följande: Bostadstyp Totalt Gruppbostad Servicebostad Särskilt anpassad bostad Bostad med särskild service för barn och unga Litet underlag för prognos

19 Handlingsplan-bostad med särskild service enligt LSS Regionen behöver planera för ett nytt gruppboende alternativt utöka med ytterligare externa placeringar. Totalt 16 nya platser behövs fram till Ytterligare 18 servicebostäder behövs i närtid. Fram till år 2026 så behöver vi utöka med totalt 38 servicebostäder. Fortsatt dialog med Gotlandshem och andra hyresvärdar för att säkra tillgång på framtida behov av servicebostäder krävs. Här önskar vi framförallt utöka ytterligare inom A7-området. Genomgång av standard i nuvarande boenden och utifrån det planera för ombyggnad/nybyggnad. Funktionsprogram för bostad med särskild service revideras regelbundet. Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Boendeplanen revideras årligen samt tillgängliggörs på Region Gotlands hemsida.

20 Bostad med särskild service enligt SoL

21 Definitioner Bostad med särskild service enligt 5 kap.7 SoL Kan erbjudas vuxna personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av särskilt stöd och där behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Med insatsen avses ett boende med fast personalstöd där den enskilde genom individuellt stöd kan uppnå goda levnadsvillkor. Startboende Tidsbegränsat boende där individen ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och kan förbereda sig för ett mer självständigt boende med hjälp av boendestöd. Ett annat syfte kan vara att göra en bedömning av vilken typ av insats som är aktuellt efter tiden i startboendet. Återhämtningsplats Insatsen förutsätter att du har boendestöd och innebär att tillfälligt och under kort tid vistas på ett boende i syfte att förebygga sjukhusvistelse eller för stödkontakt när inte boendestöd är tillräckligt.

22 Nuläge bostad med särskild service enligt SoL Bostad med särskild service Totalt antal platser Antal boende Egen regi, Grindvillan 6 (+2 *) 6 Gotlands vård, Karlshäll Gotlands vård, Havdhem Nygårds Vård, Garda Totalt 46 (+2*) 37 * 2 platser för återhämtning

23 Omvärldsfaktorer Ökade behov Allt fler personer lider av psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Trygg och säker utskrivning ifrån slutenvård Snabbare utskrivning från psykiatrin kräver fler platser och utökat boendestöd. Korttidsboende Torde kunna minska antalet dagar i heldygnsvården genom att fungera som ett mellansteg mellan sluten vård och boende i ordinärt boende eller i bostad med särskild service. Utredning pågår. Utökning av boendestöd En utökning av boendestöd så att det täcker fler timmar per dygn i ordinärt boende kan minska behovet av en bostad med särskild service.

24 Prognos SoL Bostadstyp Totalt Bostad med särskild service enligt SoL

25 Handlingsplan-bostad med särskild service enligt SoL Utöka antalet platser för Bostad med särskild service enlig SoL, i Visby, med minst sex platser. Utreda behovet av korttidsplatser och om den insatsen passar för målgruppen (utredningen är pågående). Skapa möjligheter till startboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar (4-6 platser). Ökade krav på välfärdsteknologi bevakas. Boendeplanen revideras årligen samt tillgängliggörs på Region Gotlands hemsida.

26 Start augusti 2015

27 Vad är Skol-Fam? Skolfam är en skolsatsning inom familjehemsvården med syfte att stärka förutsättningar för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn. Det finns 38 skolfamteam i 26 kommuner. Skolfam startade 2005 i Helsingborg. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman.

28 Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f ,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Adoptees; Far East Adoptees; South Asia Long tem foster children Contact family -0,4 Diff i medelbetyg Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s Stockholm: Socialstyrelsen

29 Skolfams tre grundvärden Samverkan

30 Skolfamteamet Socialsekreterare Familjehemssekreterare Psykolog Familjehem Lärare Specialpedagog Vårdnadshavare (om möjligt)

31 Skolfams tre grundvärden Prevention

32 Skolverkets statistik (2014) visar att 86,9 % av alla elever i årskurs nio hade godkända betyg för att söka vidare till gymnasiet hade 55 % av de placerade gotländska barnen godkända betyg (Öppna jämförelser, Socialstyrelsen). Interventioner riktade mot yngre barns skolgång (7-12 år), särskilt barnens läsfärdigheter ger positiva resultat. Det viktigaste är att motarbeta tidiga misslyckanden i skolan. Vi ska kartlägga utsatta barns färdigheter för att få ett empiriskt underlag för att hjälpa dem inte sortera dem! Glöm inte hälsan! Relativt enkelt att göra skillnad. Socialt utsatta barn underpresenterar i skolan jämfört med deras kognitiva kapacitet. (Bo Vinnerljung april 2014)

33 Skolfams tre grundvärden Mätbarhet

34 Förbättringsutrymme Ordförståelse & matematik Ordförståelse och matematik 9 WISC-IV och ABAS-II WISC-IV och ABAS-II , , , ,

35

36 Så här går arbetet i Skolfam till Kartläggning 1 Analys, skolfamplan, uppföljningar Kartläggning 2 Analys, framtidsplan, uppföljning Teamet gör kartläggning av barnets förutsättningar genom standard. Psykolog och pedagogiska tester Barnets styrkor och behov analyseras utifrån kartläggningen. Gör en skolfamplan med rektor, lärare och familjehem. Teamet föreslår stödjande insatser och följer upp regelbundet Efter 2 år görs kartläggningen om på nytt för att ta reda på om insatserna gett effekt. På samma sätt som efter den första kartläggningen går teamet igenom resultaten och en framtidsplan upprättas. En kont. uppföljning av arbetet genomförs med elev, skola och familjehem under hela skoltiden.

37 Vad gör skillnad? En relativt blygsam insats kan i förlängningen vara avgörande för barnets resultat. Det vi satsar idag kan betala sig i form av en lyckad skolgång och inträde i arbetsliv. Vi kan innebära en social och ekonomisk investering.

38 Social investering för framtiden; OM eleven klarar godkända betyg i årskurs nio sparar samhället Mkr per person och livskarriär fram till 65 års ålder