Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft

Transkript

1 Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Förstudien är finansierad av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2009.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Uppdrag... 1 Genomförande och metod... 1 Rapportens innehåll och uppläggning... 2 Hur blev hästen och ridsporten en snabbväxare?... 2 Idrottens utveckling i samhället... 3 Ridfrämjandet skapade en folksport... 3 Lantbrukets strukturrationalisering... 4 Hushållningssällskap finns i hela landet... 5 Allemansrätten och ridning utomhus... 5 Hästförsörjning... 5 ATG och totalisatorspelet... 6 Hästnäringens Yrkesnämnd... 6 Hästnäringens Nationella Stiftelse... 6 Hästnäringens och statens bidrag till hästforskningen... 7 Hippologprogrammmet... 7 Övriga utbildningar... 7 Hästen i dagens samhälle... 8 Tillväxt med växtvärk Regeringen satsar på en expanderande hästnäring Fem pionjärprojekt med utveckling och samordning på agendan Svenska Ridsportförbundet Rikstäckande idrottsorganisation med dubbel hemvist Uppgift och organisation Ridsporten i siffror Ridskoleverksamheten Lantbrukarnas Riksförbund Sveriges största småföretagarorganisation LRF regioner LRF hästverksamhet... 20

3 Samarbeten på det nationella planet Hästnäringens representationsråd Gemensam hästpolitisk agenda Samråd på departements- och myndighetsnivå Framtidsperspektiv med sikte på en hållbar tillväxt Utvecklingsbehov och insatsområden Ökad närvaro på samhällsarenan Attrahera nya utövare och behålla befintliga Lönsamma livskraftiga hästföretag God hästkultur och hästvälfärd Hästsektorns miljö och klimatpåverkan Nya organisationer eller informella nätverk? Tillsammans får vi Hästsverige att växa Summering Nästa steg Referenser... 40

4 Sida 1 s Sammanfattning Det övergripande syftet med förstudien är att belysa frågan om regional samverkan och samverkans betydelse för hästsektorns positiva utveckling och uthålliga tillväxt. Uppdraget har också inneburit att se på förutsättningar för och hur en hållbar samverkan med utvecklingskraft kan komma till stånd. Frågeställningarna - varför, vad, hur och vem har legat till grund för arbetet. Studien har initierats i av Svenska Ridsportförbundet som projektägare tillsammans med LRF. Arbetet är finansierat inom ramen för Jordbruksverkets satsning 2009 på Livskraftigt hästföretagande. Hästsektorn har genomgått betydande förändringar under fyrtio år. Ökat utrymme för konsumtion, nya fritidsvanor, samhällets stöd till idrotten, lantbrukets rationalisering och totalisatorspelet har skapat goda växtförutsättningar. Idag är Sverige ett av Europas hästtätaste länder sett till antalet innevånare. Ridsporten har medlemmar och är efter fotbollen den föreningsidrott som lockar flest flickor. Den svenska ridskolans unika tillgänglighet erbjuder både unga och äldre möjlighet att komma i kontakt med hästar och ridning. Tillväxten har både lett till växtvärk och affärsmöjligheter. De flesta hästarna finns där människorna finns. Det vill säga i tätortnära omgivningar. Ett förhållande som innebär att olika intressen måste balanseras. Fler aktiva med hästar leder också till behov av kunskap för att trygga en hästvälfärd. För lantbruket har hästen gått från medarbetare till affärsverksamhet och kund. Idag beräknas hästarna generera närmare 3 miljarder till lantbrukssektorn. Hästrelaterad verksamhet bedrivs vid cirka av LRFs medlemsföretag. Totalt det vill säga inklusive spelet på hästar beräknas hästnäringen omsätta 20 miljarder kronor per år och skapa heltidstjänster. En fortsatt positiv utveckling och tillväxt har förutsättningar att generera ytterligare sociala, ekonomiska och ekologiska värden. För att tillvarata de möjligheter som finns och hantera hoten, behöver hästsektorns position på den lokala och regionala samhällsarenan stärkas. Viktiga påverkansområden är exempelvis det kommunala planarbetet, framtida markanvändning, miljö och hållbarhet, folkhälsoarbete samt barn och ungas fritid. Fler och nöjdare medlemmar är två av ridsportens mål. Ändrade demografiska förutsättningar och fritidsvanor samt ökade kostnader och de begränsningar det kan innebära av marknaden är utmaningar. Samtidigt skapar hästsektorns bredd och folklighet, det ideella arbetet och framväxten av nya inriktningar möjligheter. Exempel på insatsområde som identifierats är behov av en systematisk utveckling av ridskolans kvalitet, verksamhet och driftsförutsättningar för att attrahera fler häst- och ridsportaktiva. Hästens betydelse som näring ökar och tecken finns på att hästbranschen håller på att professionaliseras. Enligt LRF växer det fram fler livskraftiga företag som utvecklar sina affärer. Fortfarande har dock verksamheter som erbjuder tjänster med häst enligt aktuella studier ofta en låg omsättning per sysselsatt. Exempel på insatsområden för att främja hästsektorns hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft är utveckling av affärsnätverk, framtagning av nya affärskoncept samt lösningar för infrastruktur- och markfrågor. Att trygga en god hästkultur och hästvälfärd är av avgörande betydelse för en positiv

5 Sida 2 s utveckling och tillväxt. Problemet är inte att kunskap och information saknas, utan att göra den efterfrågad, enkelt tillgänglig och tillämpad. Ridsportförbundet har en lång tradition som kunskapsförmedlare. De senaste åren har en hästkunskapssajt utvecklats som komplement till alla de övriga utbildningsinsatser klubbar, distrikt och förbund arbetar med. Exempel på insatsområden som förstudien identifierat är att ytterligare koordinera kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte på det lokala och regionala planet i samverkan med fler aktörer, samt att utveckla ridskolans roll som lokalt hästkunskapscentrum. Hästsektorns verksamheter påverkar miljön både positivt och negativt. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets värden. Enligt studier är transporter av olika slag det som ger störst negativ miljöpåverkan. Att bedriva verksamheter på ett för miljön och klimatet hållbart sätt blir allt viktigare. Exempel på insatsområden för en hållbar hästverksamhet är utvecklad lokal samverkan mellan lantbrukare och hästhållare, samt förbättrad kunskaps- och erfarenhetsöverföring. Projektmedel inom landsbygdsprogrammet och satsningen på Livskraftigt Hästföretagande har finansierat olika regionala utvecklings- och samordningsinitiativ under 2000-talet. Ofta med inriktning på rollen som sammanhållande part för hästrelaterade frågor i regionen. Erfarenheter visar dock att övergången från projektfinansiering till en långsiktigt bärkraftig samordningsstruktur är svår av flera skäl. På det nationella planet finns en väl etablerad samverkan genom Hästnäringens Nationella Stiftelsens representationsråd och kommittéer. Också Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket har samrådsgrupper för hästfrågor. Idag växer medvetenheten från häst-, lantbrukets och det offentligas sida om betydelsen av att kunna hantera olika typer av utvecklings- och tillväxtfrågor i samverkan på det lokala och regionala planet. Ridsportförbundet är hästsektorns klart största medlemsorganisation, med en rikstäckande verksamhet inom 19 distrikt. Förbundet har en viktig roll för hela hästsektorns utveckling och tillväxt som främjande och utbildande organisation. I uppdraget ingår att företräda ridsporten gentemot myndigheter, politiker och samhälle. LRF är landets största småföretagarorganisation. Det regionala arbetet sker i 19 regionförbund och lika många regionkontor. I uppdraget ingår bland annat att skapa opinion och att erbjuda stöd till medlemmarnas utveckling av företagen genom professionell medlemsservice och företagsutveckling. Det är ett långsiktigt arbete att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Därför krävs uthålliga och effektiva strukturer. Ridsportförbundet och LRF har goda förutsättningar att fungera som värdar och katalysatorer för en regional och lokal samverkan. I nästa steg behöver ytterligare kontakter på det lokala och regionala planet initieras som kan leda till konkreta samverkansprojekt med reella mervärden för inblandade aktörer.

6 Sida 1 s Uppdrag Svenska Ridsportförbundet beslutade våren 2009 att göra en förstudie beträffande Regionala forum för hästsektorn i samverkan med LRF. Studiens syfte är att; Belysa om och hur ökad regional samverkan, mellan olika former av hästrelaterad verksamhet, för att samla kraft och kunskap, kan stärka en positiv utveckling och uthållig tillväxt för hästsektorn Undersöka möjligheterna för SvRF och för LRF att utgöra en stabil och rikstäckande regional plattform och samverkansstruktur Beskriva och analysera intresse och behov samt genomföra en förankringsprocess inom SvRF och LRF Det förväntade resultatet är att ha genomfört en förstudie, förankringsarbete och nätverksträffar över landet, undersökt möjligheterna att använda SvRFs och LRFs regionkontor för uppbyggnad av regionala forum för hästsektorn, samt skapat en plattform för en vidareutveckling av en stabil långsiktig regional samverkansstruktur. Projektet är finansierat via Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande Genomförande och metod Arbetet har utförts i fyra steg under perioden juni-november 2009 med Kicki Ronnerberg- Bäckman Svenska Ridsportförbundet som projektansvarig och Christina Risshytt-Collman, Kultura AB som projektledare. 1. Beskrivning och förankring av projektplan med utredningens syfte, avgränsningar, intressenter, aktiviteter och tidplan 2. Kartläggning av befintliga verksamheter, strukturer och projekt inom området 3. Intresse- och behovsanalys ur ett framtida utvecklings- och tillväxtperspektiv genom dialog med representanter för samtliga 19 ridsportdistrikt, nätverksträffar på Strömsholm, i Jönköping och Umeå med deltagare från 13 distrikt och representanter för LRF Mälardalen, Jönköping samt Västerbotten, samt underhandskontakter med ledamöter i projektets styr- och referensgrupp 4. Rekommendationer, förankring inom Ridsportförbundet och LRF samt dokumentation. Projekttiden har inneburit att förstudien i huvudsak förankrats hos projektets arbets- och styrgrupp med Kicki Ronnerberg-Bäckman, SvRF och Camilla Linder LRF samt Carina Sjöberg SvRF, Titti Jöngren LRF och Stefan Johanson HNS.

7 Sida 2 s Rapportens innehåll och uppläggning Det har under projektarbetet bedömts som väsentligt att sammanställa information som kunskapsunderlag på ett överskådligt sätt. Rapporten syftar till att fungera som underlag vid en fortsatt förankrings- och beslutsprocess inom respektive organisation. Den belyser vikten av strategiska allianser på regional och lokal nivå - för att hästsektorn ska erbjudas bästa förutsättningar till en positiv utveckling och hållbar tillväxt. Både vad gäller hästen som fritids- och sportverksamhet, samt som en livskraftig näring. Rapporten inleds med en tillbakablick och översiktlig beskrivning av faktorer av betydelse för hästsektorns och ridsportens tillväxt från 70-talet och framåt. Andra delen beskriver hästsektorn idag, behovet av att få hästen och hästrelaterade verksamheter mer integrerade i samhället samt exempel på regionala projekt med fokus på utveckling och samordning. Därefter följer en översikt av Svenska Ridsportförbundets och LRFs uppdrag, organisation och medlemsstruktur samt beskrivning av befintlig samverkansstruktur. Del fyra behandlar framtidsperspektivet och de insatsområden av övergripande karaktär som identifierats under förstudien och där en ökad lokal och regional samverkan bedöms ha strategisk betydelse. Till sist presenteras förstudiens förslag till hållbar samverkansstruktur med utvecklingskraft i form av Regionala hästnätverk med Ridsportförbundet och med LRF som värdar. Hur blev hästen och ridsporten en snabbväxare? Att avhästningen var ett resultat av att hästen inte längre behövdes som dragkraft eller för militära ändamål vet de flesta. Men hur kan det kraftigt ökade hästantalet från början av 70-talets förklaras? Vad går att lära av en tillbakablick? Vilka reflektioner väcks beträffande framtiden? Och vad betyder förmåga att kunna driva och bevaka intressefrågor på ett systematiskt sätt för att skapa förutsättningar för en fortsatt hållbar tillväxt och utveckling?

8 Sida 3 s Idrottens utveckling i samhället Samhällsutvecklingen, som tog sin början redan i efterkrigstiden med ekonomisk högkonjunktur, sjunkande arbetslöshet och förbättrade levnadsnivåer har en stor betydelse för idrottens utveckling. Idrottsrörelsen expanderade kraftigt och breddades genom att motionsidrotten fick sitt genombrott. Idrott blev en samlingsbeteckning för en mångfald av skilda aktiviteter från elitinriktad tävlingsidrott till motionsidrott och friluftsliv. Ett brett motions- och hälsoperspektiv möjliggjorde för folk i alla åldrar att idrotta och motionera utifrån sina egna mål och förutsättningar 1. Nya statliga bidragsformer riktade direkt till föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet infördes och kommuner och landsting fick ett ökat ansvar för idrottslivets utveckling. Huvudmannaskap och driften av idrottsanläggningar överfördes från att ha varit föreningarnas ansvarområde till kommunerna, vilket också medförde att kommunernas bidrag till idrotten vida översteg det statliga. Svensk idrott har också fortsättningsvis genomgått stora förändringar genom att den ideella samhällssektorn fått konkurrens av idrottsmarknaden eller verksamhet i föreningslös regi. Dessutom har elitidrotten upplevt en allt snabbare professionaliserings- och kommersialiseringsprocess. Samhällsekonomisk nedgång har också påverkat föreningsstödet, vilket bland annat ledde fram till utvecklingen av lotterier i samverkan med idrotten. Parallellt togs politiska initiativ till att stärka föreningsstödet via statens intäkter från spelmarknaden. De höjda bidragen finansierade av spelutvecklingen har framförallt möjliggjort en förstärkning av det statliga lokala aktivitetsstödet och tillkomsten av större utvecklingsprojekt som Handslaget åren och det efterföljande Idrottslyftet. Ridfrämjandet skapade en folksport Hästutredningen som presenterades 1946 låg till grund för bildandet av Ridfrämjandet (RidF) Syftet var att främja ridning som folksport över hela landet. Både ungdom och vuxna skulle beredas möjlighet till billig och god undervisning i ridning och hästkännedom. RidF hade också inledningsvis som uppgift att hålla en för landet erforderlig reserv av varmblodiga hästar. 2 Man var inte tävlingsorganisation, med undantag av distrikts- och klubbtävlingar i utbildande syfte. Tävlingsverksamheten bedrevs av Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC). Också instruktörsfrågan uppmärksammades tidigt och 1949 anordnades den första ridinstruktörskursen vid armens ridskola i Strömsholm. Ridinstruktören är en nyckelperson i organisationen. Han måste vara en aktad person i vars händer föräldrarna med förtroende kan lämna sina ungdomar. Handikappridning startade redan 1959 av sjukgymnast Kristina af Geijerstam som hämtat idén från Norge och Danmark. Det första distriktet att bildas genom att lokalavdelningar gick samman var i Stockholm 1950 sedan kom Skåne och Småland. 1 Föreningsfostran och tävlingsfostran, en utvärdering av statens stöd till idrotten, SOU 2008:59 2 RidFrämjandets kalender 2/88, 40-års jubileum

9 Sida 4 s 1968 tog RidF över utbildningsverksamheten vid Strömsholm med ryttmästare Hans Wikne som chef. Programförklaringen löd Jag vill lära dagens ryttare att det inte finns några genvägar i ridningen. Ett uttalande som känns väl så aktuellt idag, Under 50- och 60-talet startades ridskolor av klubbar i samarbete med Ridfrämjandet, genom att försvaret upplät stallar och ridhus till verksamheten. Vilket också Hästutredningen syftade till. Exempel på regementsorter var Eksjö, Linköping, Stockholm och Umeå. Nästa expansionsfas kom under 70-talet då kommuner köpte upp tätortnära jordbruksfastigheter som omvandlades till kombinerade ridskolor och fritidsgårdar. Inte heller under sämre tider med ökad arbetslöshet kunde märkas någon direkt inverkan på ridsporten. Men RidF pekade på att de sjunkande barnkullarna, nedskärningen av anslag från stat, landsting och kommun samt att de totalt sett stigande kostnaderna kan påverka organisationen i längden. Man måste därför ständigt utveckla sig och genom omprioriteringar finna nya vägar, som kan komma fritids- och ungdomsridningen tillgodo. Flickor vill rida i alla fall upp till åldrarna år visade Statens Ungdomsråds kartläggning under tidigt 70-tal. Djur, rida, vårda stod högt på flickornas önskelista. Tidigt 80-tal drev RidF opinionsbildande arbete om ojämlikheten beträffande det kommunala stödet till pojk- respektive flickidrott. Och om ridskolans betydelse som fritidsgård. Man informerade klubbar och distrikt i många olika sammanhang för att få styrelserna att trycka på kommunerna om ett ökat kommunalt ansvar för ridflickors aktivitet och för en större jämlikhet. Till grund låg bl. a en undersökning med statistik över ridungdomars aktiviteter och vanor. Sociologiska undersökningar beträffande ryttares socialgruppstillhörighet visade att det var tre gånger så många ryttare från grupp III som red i förhållande till grupp I. Andra projekt som genomfördes var kartläggning av hur många som besöker ridskolan utan att rida och hur länge, som jämförelse med fritidgårds- och annan idrottsverksamhet. Lantbrukets strukturrationalisering Lantbrukets strukturomvandling har inneburit möjligheter för hästsektorn. Förändringen har gått relativt snabbt, under en generation. Ridfrämjandet var mycket aktiva att bistå med bildande av föreningar som kunde börja bedriva ridskoleverksamhet i de tätortnära jordbruksfastigheter som köptes upp av kommunerna under 70-talet. Genom försäljning av gårdars marker och sammanslagning till större enheter, har bostadshus och ekonomibyggnader kommit ut på marknaden och omvandlats till hästgårdar. Idag har många mindre gårdar i tätorternas kringområden fått en ny uppgift som hästgård. Särskilt i de expansiva regionerna har trycket och efterfrågan på hästplatser varit som allra störst. 3 Under 90-talet ökade antalet hästägare markant. Trots att det är en stor kostnad att ha häst återfinns hästägarna i alla samhällsklasser och yrkeskategorier. Flertalet har vanliga yrken med normala/låga inkomster. Att äga häst är en livsstil och man prioriterar bort mycket annat för att ha råd att finansiera hästen. Kring de större tätorterna med högre stallhyror har det utvecklats olika system med medryttare som mot en del av kostnaden får rida och sköta hästen. 4 3 Hästen i samhället, 2004; Catharina Svala, SLU Alnarp 4 Hästen i samhället, 2004; Catharina Svala, SLU Alnarp

10 Sida 5 s Hushållningssällskap finns i hela landet Sveriges 19 hushållningssällskap med cirka medlemmar är regionalt baserade, fristående och kunskapsinriktade medlemsorganisationer med en lång historia. Verksamheten har alltsedan starten utgått från en insikt om vikten av att hushålla med resurser och stimulera till utveckling. Arbetsuppgifterna och metoderna har skiftat över åren men i huvudsak har verksamhetsidén varit densamma: Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla och förmedla kunskaper till nytta för dess näringar. Hushållningssällskapen har sedan gammalt nära anknytning till hästaveln. På senare tid har sällskapen fått ökad betydelse som fälthuvudmän i flera län ansvaret för planeringen och genomförandet av sommarpremieringarna. Man har också rådgivare med särskild hästinriktning inom exempelvis områden som byggnation, anläggningar och verksamhetsdrift, hästens utfordring och vård samt hästföretagande. Allemansrätten och ridning utomhus För de flesta ryttare innebär möjligheten till uteridning stora mervärden. Både som rekreation, för utvecklingen som ryttare och inte minst för hästens hälsa och välbefinnande. Redan under 70-talet när hästantalet ökade och det blev fler ryttare i markerna diskuterades betydelsen av efterlevnad av allemansrätten och behovet av informationsåtgärder mellan Ridfrämjandet och Naturvårdsverket. En fråga som är väl så aktuell idag. Studier vid SLU Alnarp, visar att ju högre klass på själva ridningen, desto mindre efterfrågan på ridterräng. De som satsar på tävlingsverksamhet använder i högre grad speciella anläggningar. Här ligger kostnaden direkt i anläggningen och på dem som nyttjar den. De som rider och har egen häst och har ridningen mest som fritidsysselsättning är ofta de som ger sig ut i naturen. Liknande mönster kan enligt studien skönjas inom travet. A- tränarna, det vill säga de som satsar yrkesmässigt, har ofta egen träningscamp. B-tränarna som har travet mer som hobby, återfinns på egna smågårdar eller som inackorderade i olika stallar. Därmed följer att de som sysslar med hästverksamhet som fritidssysselsättning och rekreation är de som i högre grad är beroende av allemansrätten. Hästförsörjning I Sverige har det sedan lång tid bedrivits ett kvalitetsmedvetet och planlagt avelsarbete på häst. Tidigt gjordes avelsmässiga ansträngningar för att förse försvaret med ändamålsenliga, starka och uthålliga hästar avvecklades det statliga stödet till direkta uppfödningskostnader och till utbildning av hästar för att istället koncentreras till premiering, hingsthållningsbidrag och kvalitetsfrämjande åtgärder. Hingsthållningen är helt privat sedan 1983 då Flyingestiftelsen bildades tog Svenska Hästavelsförbundet över huvudmannaskap för hästkontrollen och avelsvärderingen av hingstar gällande samtliga hästraser i landet utom varm- och kallblodstravare samt engelskt fullblod i fullblodsaveln. SH har idag drygt 30 medlemsorganisationer 5 Hästutredningen, lantbruksstyrelsens rapport 1991:4

11 Sida 6 s som representerar lika många raser. År 2005 blev SIF godkänd avelsorganisation för islandshästar och 2006 ASVH godkänd avelsorganisation för svenskt varmblod. 6 Sveriges Lantliga Ryttarförening, SLRC ( som idag ingår i SvRF) hade som en uttalad målsättning att verka för den varmblodiga hästaveln i Sverige och att bistå vid utbildningen av varmblodiga hästar. ATG och totalisatorspelet ATG grundades Bakgrunden var att staten genom bildandet av företaget ville säkra trav- och galoppsportens ekonomiska förutsättningar långsiktigt. Strategin är att erbjuda en väl utvecklad breddverksamhet med travbanor och tävlingstillfällen relativt jämt fördelade mellan Norrland, Svealand och Götaland. ATGs framgång på spelmarknaden och det överskott detta skapat har starkt bidragit till dagens högklassiga travsport och hästsport i allmänhet. Man började redan under 70-talet att etablera hästkliniker, införde utbildningstjänster för veterinärer samt finansierade satsningar på hästforskning i syfte att förbättra hästhållningen och att förebygga sjukdomar och skador omsatte ATG 11,97 miljarder kronor. När vinster och skatt har betalats ut och driften av ATG täckts går överskottet tillbaka till hästnäringen och då huvudsakligen till trav- och galoppsporterna tilldelades hästsektorn miljoner kronor varav 96 miljoner till centralförbunden, miljoner kronor till landets banor, 356 miljoner kronor huvudsakligen i form av tränar- och uppfödarpremier. Vidare satsades 43 mkr till Hästnäringens Nationella Stiftelse 7 i enlighet med avtalet mellan staten och trav- och galoppsporterna. Hästnäringens Yrkesnämnd Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN, bildades 1988 av dåvarande Handels Arbetsgivarorganisation och Svenska Lantarbetareförbundet som samordningsorgan för hästnäringens yrkesutbildningar. Inledningsvis ingick representanter för RidF, STC, Föreningen Skogshästen, Flyinge, Strömsholm och Wången. HYN drev under 90-talet arbetet med kompetensbeskrivningar, yrkesprov och en ny utbildningsstruktur för hästnäringen från gymnasium till högskola genom en nära dialog med företrädare för näringen och utbildningsanordnare. Idag står Almega Tjänsteföretagen och Kommunal som värdar för nämnden som har en betydligt bredare sammansättning. Uppgiften är att hjälpa hästnäringen i frågor rörande; arbetet med fastställande av yrkeskompetens, yrkesprov och yrkesstatus, kvalitetsutveckling i gymnasial och annan utbildning med hästinriktning, godkännande och förmedling av praktikplatser, kontakter med arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheter, frågor om yrke, yrkesval eller kompetensutveckling. Hästnäringens Nationella Stiftelse Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, startades av ATG och LRF efter Lantbruksstyrelsens hästutredning Till grund låg framförallt de stora och återkommande ekonomiska problem ridsporten brottades med beträffande driften av utbildningsverksamheten vid 6 SH hemsida 7 ATG årsredovisning 2008

12 Sida 7 s Ridskolan Strömsholm samt behovet av att trygga tillgång till kvalificerade yrkesmänniskor och utbildningar. HNS är idag ett samverkansorgan inom svensk hästsektor med särskild inriktning på utbildning samt avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången, som på olika sätt skall vara "utvecklingsmotorer" för svensk hästnäring. Andra verksamhetsområden är gemensamma hästpolitiska frågor samt forskning och utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Vidare bedrivs hästsjukvård inom det helägda dotterbolaget ATG Hästklinikerna AB. Hästnäringens och statens bidrag till hästforskningen På senare år har satsningarna inom hästforskningsområdet ökat. Stiftelsen Svensk Hästforskning bildades år 2003 av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) i samverkan med ATG, Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). ATG, Agria och SLF sammanförde sina forskningsmedel för häst och avsätter idag 7 miljoner kronor årligen till forskningsstiftelsen. Genom detta samarbete har resurserna till svensk hästforskning ökat till gagn för angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt. 8 Regeringens insatser för hästforskning förstärktes under 2007 och 2008, genom att nio miljoner kronor per år anvisades till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för ändamålet. 9 Förslag till forskningsprogram utarbetas av en arbetsgrupp bestående av företrädare för olika organisationer från hästnäringen. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har utformat ett gemensamt forskningsprogram Hästen för arbete, sport och fritid. Hippologprogrammmet Riksdagen beslutade år 1994 efter förslag från regeringen att inrätta en högskoleutbildning inom hästområdet. SLU är huvudman sedan starten och anordnar programmet i samverkan med riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Utbildningen finansieras till lika delar av staten och hästnäringen. Programmet innehåller såväl teoretiska som praktiska delar och har idag fyra inriktningar stallchef, ridlärare, trav och galopp. Hippologprogrammet är från och med hösten 2010 en treårig utbildning. Hösten 2010 finns även en islandshästinriktning inom programmet. Övriga utbildningar Antalet hästinriktade utbildningar har vuxit mycket kraftigt sedan hästen blev en del av försöksverksamheten med naturbruksprogrammet läsåret 1991/92. Idag erbjuder 39 naturbruksgymnasier inriktning hästhållning. 10 Totalt finns närmare 100-talet utbildningar.. Ökningen har skett både inom fristående skolors gymnasieutbildningar, kommunernas gymnasieutbildningar samt i form av eftergymnasiala sk. KY-utbildningar. HYN har det senaste året tagit fram kvalitetskriterier till vägledning för de sökande och för skolornas förbättringsarbete. 8 Stiftelsen Svensk Hästforskning, Verksamhetsplan Regeringens skrivelse 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 10

13 Hästen i dagens samhälle Hur påverkas hästsektorn när samhället förändras? Och hur påverkas samhället av hästens starka comeback? Hästhållning berör idag många delar i samhället och många behov ska balanseras Sida 8 s Hästen har gjort en rejäl comeback i Sverige de senaste årtiondena. Efterkrigstidens tekniska utveckling medförde en snabb avhästning och under 1970-talet var antalet hästar nere i Idag finns det mellan hästar vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder. Enligt SCB finns två tredjedelar av hästarna i tätortnära miljöer. 12 Idag är hästarna del av en sport- och fritidssektor som skapar stora värden. Enligt SLU visar en samhällsekonomisk analys 2004 att svensk hästnäring omsätter cirka 20 miljarder kronor per år inklusive spelet på hästar och skapar arbetstillfällen motsvarande heltidstjänster. 13 Men hästarna skapar också sociala värden. Majoriteten som sysslar med häst har det som en livsstil. Och fortfarande vilar mycket av hästsportens breda tillgänglighet på ideellt folkrörelsearbete. 11 Hästutredningen, Lantbruksstyrelsens rapport 1991:4 12 Hästar och anläggningar med häst 2004, SCB Statistiska meddelanden, JO 24 SM Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige, Johansson, Andersson, Hedberg, 2004

14 Sida 9 s Att umgås med hästar bidrar till personlig utveckling, ansvarstagande och organisation. De som tycker om hästar upplever att de mår bättre såväl fysiskt och psykiskt. Den ger gemenskap och en meningsfull fritid. Man lägger ungefär lika mycket tid på sin häst oberoende om hästhållningen sker yrkesmässigt eller som hobby visar en studie genomförd i Gävleborg. Den svenska ridskolan är unik genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger samhällets ekonomiska stöd i kombination med ett omfattande ideellt föreningsarbete. Gemenskapen på ridskolan ger, framförallt flickor, lärande för livet. Man tränas att ta ansvar, utvecklar sig själv, får självförtroende och ledarkunskaper. 14 De vuxna är också aktiva. Många vittnar om den totala koncentration samvaron med hästar innebär och den mindfulness det skänker förutom fysisk träning. Inom ridsporten är det främst vid ridskolor som det finns underlag för heltidsanställda medarbetare. Hästar har också visat sig vara lämpliga terapeutiska verktyg och används i friskvård, rehabilitering, habilitering, samt att bryta drogberoende och socialt utanförskap 15. Idag finns ett växande intresse för samverkan mellan hästanläggningar, sjukvård, psykiatri och socialtjänst. Mer forskning behövs, liksom affärsmodeller, men erfarenheter visar att relationen mellan häst och människa är ett betydelsefullt verktyg som kan hjälpa människor som har svårt att relatera till andra. LRF har lanserat konceptet Grön omsorg där man kombinerar lantgårdens resurser och anpassade sysslor med omsorgsverksamhet. Idag vänder sig de Gröna omsorgsgårdar som är igång i första hand till kommunernas vård och omsorgsförvaltningar. 16 Hästhållare och hästföretagare är viktiga målgrupper är det gäller tillväxt på landsbygden. Både med eller utan koppling till det traditionella jordbruket. Småföretagande innebär möjligheter att kunna bo kvar och verka aktivt på landsbygden. Men hästintresset kan också utgöra en drivkraft att flytta från stad till landsbygd och bidra till landsbygdsboende samt upprätthållandet av servicestrukturer. Enligt studien Hästar lockar kvinnor till landsbygden - en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun 17 är det i Sverige allt mer vanligt med flytt på grund av orsaker relaterade till livskvalitet och inte enbart på grund av arbete. För lantbruket har hästen blivit en viktig kund. Affärer baserade på landets nära hästar utgör en stor och växande verksamhet i lantbruksföretagen. De många hästarna i Sverige behöver stallplatser, foder och beteshagar. Åtskilliga lantbrukare är engagerade, framför allt med att odla och sälja grovfoder. För att föda en häst krävs i genomsnitt drygt ett hektar. Det innebär att alla Sveriges hästar bidrar till att hålla en markyta öppen som är nästan lika stor som Blekinge. Fina sporthästar har världen som marknad. Uppfödning av sunda och hållbara hästar kräver tillgång till stora betesmarker där ston med föl och unghästar kan hållas. Här är landsbygdens 14 Att utveckla handlingskraft, 2007; Forsberg, Lena; Which identity do girls create in the stable? 2006; Forsberg, Lena; Tebelius, Ulla; Luleå Tekniska Universitet 15 Hästar som redskap i medicinsk behandling, 2005; Siv Flygare; Helena Forsberg, Djurs och människors hälsa, 2007; Margareta Håkansson, SLU; Hästen ett alternativ inom psykosocialt behandlingsarbete, 2004; Liselott Jönsson; Stockholms Universitet, Socialhögskolan 16 Grön omsorg, LRF 17 Mattsson, 2004 och Elgåker, 2006

15 Sida 10 s gleshet en konkurrensfördel för Sverige i förhållande till tättbefolkade hästnationer som exempelvis Tyskland och Holland. När det gäller att förädla och marknadsföra ridhästar genom en professionell utbildning och försäljning, ligger Sverige fortfarande efter många andra hästnationer. Hästturism är en annan verksamhet som expanderat de senaste åren om än från låga nivåer. Det kan vara turridning, turistkörning med vagn eller släde, rid- och körleder, kursverksamhet, eller deltagande i hästevenemang. Svårigheten för de ofta små turistföretagen är att nå ut på marknaden. Strategiska samarbeten är viktiga för att kunna erbjuda attraktiva paket med tillhörande mat, boende och resor. Bruksanvändningen av häst har börjat få ett genombrott på nytt. Idag ökar efterfrågan på att utföra tjänster i skog och samhällsnära uppdrag som parkskötsel vilket kan tjäna som underlag för hel- eller deltidsarbete. En aktuell studie vid SLU visar att 64 kommuner anlitar hästentreprenörer och att fler kommuner kan tänka sig att följa efter. 18 Sverige har höga djurskyddskrav och djurskyddet är generellt sett också gott. Ansvaret för föreskrifterna har det senaste året samlats hos Jordbruksverket och för tillsynen hos länsstyrelserna för en mer enhetlig tolkning och tillämpning av regelverken. Tillväxt med växtvärk Hästsektorns tillväxt innebär praktiska och strukturella problem som måste hanteras. Idag är hästrelaterade verksamheter oftast integrerade i samhället på ett annat sätt än när hästen var en del av det traditionella lantbruket. Det innebär att det är många behov som riskerar att ställas mot varandra och som behöver balanseras. Behov som definitivt har tagit delar av samhällsplaneringen på sängen. Rapporten Hästen i landskapet, Catharina Svala, SLU Alnarp, visar exempelvis att kommunerna i arbetet med översiktsplaner sällan tagit reda på var hästarna och hästgårdarna finns samt vilka behov de medför. Mer än hästar finns, enligt Jordbruksverkets beräkningar, i tätortsnära miljöer. För barn- och ungdomar är det viktigt att kunna ta sig enkelt och säkert till ridskolan och enskilda hästägare vill ha nära av tid, miljö och ekonomiska skäl. En utveckling som fortsätter och som ställer krav på en förutseende planering från landets kommuner. Hästar behöver mark. Idag är konkurrensen om marken och bristen på utrymme ett vanligt problem. Även vid nyanläggning och då ridskolan flyttas, kan marktillgången vara ett problem. Det är därför betydelsefullt att skapa förståelse bland kommunala politiker och tjänstemän för hästverksamheters behov och de lösningar som finns. När bostäder kryper nära hästanläggningar är det inte ovanligt att problem uppstår. Boende klagar över störningar i form av allergier, flugor och lukt. Och erfarenheterna visar att myndigheterna inte alltid vet hur man ska hantera konflikterna eller hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas. Plan- och bygglagens krav på hälsohänsyn vid beslut är de bestämmelser som styr den mest strikta synen på hästar inom ramen för den fysiska planeringen Demand and economic potential for working horses in Swedish municipalities,camilla Källman, SLU 19 Hästen i kommunen, HNS

16 Sida 11 s Aktuell forskning tyder på att halten av hästallergen i utomhusluft minskar dramatiskt på relativt kort avstånd från hästen. Ett mer omfattande problem är det allergen som transporteras via stallkläder till miljöer där djur normalt sett inte förekommer. Hästsektorn har satsat på information, men det är också betydelsefullt att det finns omklädningsrum och duschar att tillgå vid exempelvis ridskolor och hästanläggningar. De flesta människor som rider och har häst vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och på hala asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Allemansrätten gör fortfarande att ridning och körning med häst är tillåten på de flesta vägar och i terrängen. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten med Inte störa inte förstöra. Ridslingor är i framförallt hästtäta områden lösningen på många problem och konflikter mellan ryttare, trafikanter, markägare och boende. Men viktigast av allt är att antalet allvarliga olyckor minskar. I rapporten Hästen i Lundalandskapet 20 framgår att det är viktigare med kvalitet än kvantitet och att en bra ridslinga med möjlighet att både trava och galoppera tillgodoser de flesta ridandes behov av uteridning till vardags. Det är naturligtvis bra med möjlighet till variation, men säkerhet och vardagstillgänglighet bedöms som viktigare. Fortfarande gäller reglerna i trafikförordningen för den som framför en häst i trafik och att ryttare skall framföra sitt ekipage på körbanan om inte någon särskild ridbana finns anordnad, vilket kan leda till farliga situationer när ridande tvingas ut i trafiken. Gångväg, cykelväg eller trottoar får inte användas för ridning om det inte är särskilt skyltat. Regeringen satsar på en expanderande hästnäring Hästföretagandet i Sveriges landsbygder stöds inom ramen för landsbygdsprogrammet, genom programmet Livskraftigt hästföretagande och genom insatser för forskning inom hästområdet. 21 Exempel på initiativ till utveckling av hästföretagande som nämns i regeringens skrivelse 2008/09:167 är utbildning och kompetensutveckling, utveckling av kvalitetssystem för uppfödning av svenska hästar, insatser för att förbättra hästföretagens arbetsmiljö, samverkan med andra landsbygdsföretagare inom bland annat turistnäringen och etablering av företagsbyar för hästanknutna företag och andra landsbygdsföretag. År 2006 inledde regeringen via Jordbruksverket satsningen på Livskraftigt hästföretagande, vilken fortsatt 2007, 2008 och Att öka kunskapen om hästsektorn och att identifiera möjligheter till utveckling har varit prioriterat. Liksom att bygga nätverk, utveckla kompetenser samt förbättra kommunikation och samverkan. Både mellan sektorn och samhället, men också för att undanröja att frågor hanteras i stuprör inom näringen och myndighetssfären gjordes en tydlig prioritering av projekt ägnade att skapa strukturer med förutsättningar att främja en regionalt hållbar tillväxt och utveckling av hästsektorn. Svenska Ridsportförbundets projekt Regionala Hästforum i samverkan med LRF är Jordbruksverkets största enskilda satsning genom Livskraftigt hästföretagande. 20 Hästen i Lundalandskapet; Elgåker 2004, SLU 21 Regeringens skrivelse 2008/09:167, En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

17 Sida 12 s Andra projekt 2009 är; Livskraftig hästnäring på Gotland/Gotlands Ridsportförbund, Hästkompetenscentrum Dingle, Dingle naturbruksgymnasium, Hästlyftet kompetenscentrum Gävleborg/Länsstyrelsen Gävleborg, Hästen i Skåne regional plattform/region Skåne, Hästcentrum Skåne nordost/hässleholms kommun, Regionalt Hästkompetenscentrum i Mittnorrlands inland/ Espmark Innovation AB, Utveckla hästnäringens livskraft i Norrtälje kommun/norrtälje kommun, Regionalt Hästcentrum Boden/Boden utveckling AB. Fem pionjärprojekt med utveckling och samordning på agendan De senaste åren har ett antal projekt startats på både kommunal och regional nivå. Inriktningen är ofta kompetensutveckling för både hästföretagare och enskilda hästhållare samt att kartlägga och samordna hästsektorn startade två kommunala projekt Häst i Heby och Hästkommunen Falkenberg som ett led i landsbygdsutvecklingen. Sjöbo kommun har färdigställt en kartläggning av hästrelaterade utvecklingsmöjligheter och fem kommuner i nordöstra Skåne har gått samman i en gemensam utredning kring hästverksamhet. Vaggeryds kommun arbetar med att utveckla travbaneområdet och Lunds kommun har tagit fram en handlingsplan för häst- och ridverksamheten gjorde Göteborgs stad en utvecklingsplan för ridsporten i Göteborg som resulterade satsningar på ridslingor och anläggningar. Hästcentrum Skara har funnits sedan 2002 och startade som ett regionalt projekt delfinansierat av Regionen Västra Götaland. Idag samverkar nio organisationer i Hästcentrum kring information, utbildning och utveckling. Hästcentrum ses som ett regionalt kunskapscentrum med nära koppling till SLU. Centrat är kommersiellt oberoende. Ett flertal projekt är sprungna ur Hästcentrum. 22 I Skåne startade projektet Hästen i centrum 2002 som 2005 övergick till Hästen i Skåne med stöd av landsbygdsutvecklingspengar. Intressenter initialt var LRF, Agria, Länsförsäkringar företagare, Region Skåne, Kommunförbundet, Länsstyrelsen. Från hösten 2009 ombildas Hästen i Skåne till en förening med mål att utvecklas till ett regionalt nav för hästfrågor i Skåne. Huvudsyftet med verksamheten är "att vara en självklar och etablerad part för hästrelaterade frågor i Skåne för utveckling av hästsektorn". Hästen i Skåne har en hemsida som ska fungera som servicefunktion och samlingspunkt för Skånes alla hästverksamheter, för ryttare, uppfödare, stallägare, hästföretagare och alla andra som är engagerade inom skånsk hästverksamhet. 23 Projektet Häst i Sjuhärad 24 startade 2003 med syfte att finnas som rådgivare åt hästägare och företagare, som en del av landsbygdsföretagets nya behov. Projektet är idag är placerat på Hushållningssällskapet i Sjuhärad. F n görs en förstudie åt Länsstyrelsen i syfte att bilda ett hästföretagarnätverk. Där ska frågor om företagande, kompetensutveckling, bästa nytta av nätverket samt problem och möjligheter lyftas. Syftet är också att förändra samhällets attityd till hästföretagande, genom att skapa en Hästföretagarlots det vill säga en löst sammansatt grupp av myndigheter, organisationer och andra som får hästfrågor på sitt bord för att hjälpa hästföretagare i olika frågor. Häst i Sjuhärad arbetar också med rådgivning, kurser och besök. 22 Hemsida Hästcentrum Skara; 23 Hemsida Hästen i Skåne; 24 Hemsida Hushållningssällskapet Sjuhärad

18 Sida 13 s HästHalland startades som ett projekt år 2005 av LRF Halland, Hushållningssällskapet Halland och Region Halland. HästHalland är idag ett regionalt initiativ, formellt ägt av Hushållningssällskapet Halland som en mer integrerad del av verksamheten. Syftet är att stödja en hållbar utveckling för hästnäringen och bidra till lokal och regional utveckling genom att möjliggöra för hästnäringen att växa mer accepterat, definiera och beskriva hästnäringen, bygga en gemensam plattform för hästfrågor i Halland. Inom området Arbete/ Näring ska hästföretagarnas affärsutveckling stödjas genom att hästföretagandet blir mer accepterat som företagande, samt genom samordning mellan hästföretag med olika varor och tjänster. Inom Fritid/Hobby/Rekreation/Upplevelse är målet att hästen får en tydligare plats i samhällsplaneringen. 25 Projektet Hästen i Gävleborg (idag Hästlyftet Gävleborg) startade 2003 med Länsstyrelsen som värd. Man har kartlagt hästnäringen, arbetar för att utveckla företagande genom samordning, bildande av företagsnätverk och stimulerar dialog med kommuner i Gävleborg. Ridsportdistriktet sitter i styrgruppen sedan starten. Finansiering har skett via Jordbruksverket Livskraftigt hästföretagande, landsbygdsutvecklingsstöd samt regionala tillväxt medel. Målgruppen är hela sektorn och ledorden är Välmående hästar i ett attraktivt län har Hästlyftet beviljats medel för att under en tvåårsperiod ta fram en modell för ett hästkompetenscentrum som ska samordna frågor som berör allt från den enskilda hästägaren till samhällsbyggande insatser. Huvudman för projektet är Länsstyrelsen Gävleborg. Svenska Ridsportförbundet Rikstäckande idrottsorganisation med dubbel hemvist 1993 tog Ridsportsverige ett stort steg genom att samla bredd, sport, elit, ponny och häst inom ett förbund. Med syftet att kraftsamla och att kunna kommunicera med en röst i förhållande till samhället. Ridsporten är en av de största medlemsorganisationerna i idrottsrörelsen och en viktig del av hästsektorn. Som ett av Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund måste SvRF verksamhet stå i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning vad gäller; God folkhälsa genom att ge möjligheter för barn, ungdomar och vuxna att motionera och bedriva idrott Självständig idrottsrörelse med både en bred verksamhet på bas av ideellt engagemang och elitidrott. 25 Hemsida HästHalland 26 Rapport Välmående hästar i ett välmående län; M Femling, 2009

19 Sida 14 s SvRF vision är att; Sverige skall vara en ledande ridsportnation i världen avseende kvalitet på breddverksamhet, sportsliga framgångar, hästar och hästhållning och avel för ridsportens behov. Vår verksamhet skall kännetecknas av stort engagemang, hög kompetens, skickligt ledarskap, ansvarstagande och god etik. Nyckelord som ska fungera som ledstjärnor i all verksamhet är: Ständig utveckling som syftar till förbättring Hög tillgänglighet Kompetens - kunskap, vilja och förmåga, samarbete inom och utom ridsporten Lika villkor - utifrån sina egna förutsättningar En gemensam värderingsgrund Svenska Ridsportförbundets ansvarar för en omfattande tävlingsverksamhet i banhoppning, dressyr, fälttävlan, körning, distansritt och voltige samt för funktionshindrade ryttare. Allt ifrån lokala evenemang på klubb och distriktsnivå till Svenska Mästerskap och internationella tävlingar. Man ansvarar för utbildningen av tränare, tävlingsarrangörer och -funktionärer och ger ut tävlingsreglementen för samtliga grenar. Ridsporten är idag den enda olympiska gren där män och kvinnor i olika åldrar tävlar mot varandra på lika villkor. Ridsportens mål är att erbjuda alla som vill en möjlighet att tävla, oavsett om man har egen häst eller rider på lektionshästar. Ridsportförbundet är också en utbildande organisation. För att kunna vidareutveckla rid- och hästkunnande hos varje enskild medlem bedriver medlemsföreningarna ridskoleverksamhet med målsättning att skapa goda hästmänniskor och ryttare samt utbildningar både ideella och yrkesmässiga som svarar mot såväl verksamhetens som individens olika behov. SvRF verkar för en god hästhållning med högt ställda krav på egentillsyn, kvalitetssäkrade anläggningar, djurskydd samt utbildning av hästar och personal. Liksom för ett samarbete med aveln i syfte att trygga tillgången på hästar för olika ändamål. En ridskola kräver ändamålsenliga lokaler, utrustning och lämpliga hästar som sköts av kompetent personal. Också den enskilde hästägaren och ryttaren måste kunna hålla hästen på ett lämpligt sätt, veta hur den fungerar, ska skötas och hanteras. Ridlärare och övrig personal vid ridskolan lägger genom sin undervisning och som förebilder grunden till tusentals ryttares kunnande och hantering av hästar. Hästhållning lyder under Djurskyddslagens bestämmelser samt under föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning. För att bedriva ridskoleverksamhet krävs tillstånd av Länsstyrelsen. Sedan 1970-talet har Ridsportförbundet ett system med egentillsyn av ridskolor. Anläggningarna besiktigas av ridsportdistriktens besöksgrupper som ett led i

20 Sida 15 s kvalitetsarbete och rådgivning. Ridskoleverksamhet faller under Produktsäkerhetslagen, där det ställs krav på att tjänster som säljs till konsument är säkra. Enligt SvRF typstadgar, som ligger till grund för ridklubbs medlemskap, ska föreningens styrelse ha möjlighet att positivt kunna inverka på ridskoleverksamheten och hästarnas skötsel och vård, antingen ridverksamheten drivs i föreningens regi, föreningen anlitar av annan driven ridverksamhet eller bedrivs på medlemmarnas egna hästar. All ridning vid den av föreningen drivna eller anlitade ridverksamheten skall ske under ansvarig och kunnig ledare, i första hand godkänd ridinstruktör eller auktoriserad ridlärare. Uppgift och organisation SvRF uppgift är att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill all anknuten verksamhet nationellt och internationellt. SvRF företräder också medlemmarna gentemot myndigheter, politiker och samhälle genom att: Skapa opinion genom att argumentera för ridsportens samhällsnytta och företräda ridsporten gentemot myndigheter, politiker och samhälle Stimulera den idrottsliga utvecklingen i förbundet genom ridskole- och tävlingsverksamhet samt vara delaktig i ridsportens internationella arbete Fastställa normer för hästhållning, verka för en dopningsfri ridsport och driva arbetet kring ridsportens trovärdighetsfrågor Fördela statens anslag till ridsport Verka för att bevara det ridsporthistoriska arvet Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. SvRF har 950 klubbar/ideella föreningar med drygt medlemmar. Medlem under 26 år ingår i ridklubbens ungdomssektion. Ungdomssektionen bedriver verksamhet som är anpassad till barns och ungdomar behov. Det är många gånger ungdomsledare som bedriver ridskolans avsuttna verksamhet. Ungdomsledarutbildningar arrangeras i tre steg av ridsportdistrikten. Den fjärde och avslutande ungdomsledarutbildningen sker på central förbundsnivå. Förbundet är indelat i 19 distrikt. De regionala ridsportförbunden är Norrbotten (BD), Väster botten (AC), Mittsvenska (YZ), Gävleborg (X), Dalarna (W), Värmland (S), Örebro (T), Västmanland (U), Uppland (C), Stockholm (AB), Södermanland (D), Göteborg-Bohus (O), Västergötland (PR), Östergötland (E), Gotland (I), Småland (FGH), Halland (N), Skåne (LM), Blekinge (K). Distriktens är egna juridiska personer. Uppdraget styrs av SvRF stadgar och distrikten har samma uppgifter som förbundet men på regional nivå. Närhet till klubbarna och lokalkännedom är viktiga förutsättningar för en god kontakt. Verksamheten finansieras via medlemsavgifter, bidrag distriktsidrottsförbund, tävlings- och kursintäkter, landstingsbidrag i några fall (är under avveckling), samt något lönebidrag.

21 Sida 16 s Uppdraget är att: Vara samarbetsorganisation för klubbarna i distriktet Ta till vara klubbarnas intresse i samhället Anpassa verksamheten efter behov Samordna klubbarnas tävlingsutbud Erbjuda utbildning för funktionärer och yrkesverksamma, stöd och rådgivning I distriktens så kallade basutbud ingår utveckling, utbildning, uppsökande verksamhet, kunskapsförmedling, kommun och landstingskontakter, organisationskontakter, information, tävling, samt barn- och ungdomsverksamhet. Ridsporten i siffror Enligt Ridsportförbundets statistik: Har hästar och ridning som fritidssysselsättning och tävling Medlemmar i förbundet varav 65 % är under 25 år Motions- och lektionsryttare Funktionshindrade ryttare i särskilt anpassad verksamhet samt ytterligare ett stort antal i ordinarie verksamhet Tävlingslicensierade ryttare; hoppningen är största grenen därefter dressyr och fälttävlan Hästar registrerade i tävlingsdatabasen Tävlingsstarter per år

22 Sida 17 s Enligt Riksidrottsförbundets statistik 27 för de 68 specialidrottsförbunden ligger Svenska Ridsportförbundet på: 2:a plats Idrotter med flest aktiviteter för barn och ungdom (7 20 år) 2:a plats Studieverksamheten i de fem största medlemsorganisationerna 2:a plats Föreningsidrott med flest flickor (13 20 år) 3:e plats Föreningsidrott med flest utövare ungdomar (13 20 år) Efter fotboll Före innebandy och ishockey Efter fotboll Efter fotboll Efter fotboll och innebandy 4:e plats Specialförbund med flest antal kvinnor Efter fotboll, friidrott och gymnastik 5:e plats Specialförbund med högst omsättning (Mkr) 9:e plats Specialförbund med flest antal medlemmar (Mkr) efter fotboll, golf, skidor och ishockey Efter fotboll, golf, friidrott, skolidrott, gymnastik, innebandy, korpen och skidor Ridskoleverksamheten I Sverige finns cirka 500 ridskolor knutna till en lokalavdelning ansluten till SvRF, med drygt ridskolehästar och ponnyer. Ridskolan är utbildningsanläggning för ridskoleryttare, men också en samlingsplats och fritidsgård för barn, ungdomar och ridsportintresserade. Ridskolan är viktig för hela hästsektorn genom att ofta fungera som plats för det första mötet mellan människor och hästar. Ridskolan har ofta öppet sju dagar i veckan, från tidig morgon till sen kväll. Även om inte en ridlektion står på schemat finns mycket annat som sysselsätter barn och ungdomar. Ridskolehästen är särskilt utvald och utbildad för att passa sitt ändamål. Ridskolan undervisar i ridning men ger också grundläggande hästkunskap. Cirka 70 % av ridskolorna drivs av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd vid kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. 27 Idrotten i siffror, RF årsredovisning 2008

23 Sida 18 s Tusentals ryttare med funktionsnedsättning är aktiva inom ridsporten. Majoriteten har en kognitiv funktionsnedsättning och ofta ett eller flera tilläggshandikapp. Ridningen bedrivs antingen som fritidsridning eller terapiridning. De flesta rider för nöjes skull. Lantbrukarnas Riksförbund Sveriges största småföretagarorganisation Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresseoch företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRFs nästan medlemmar driver tillsammans företag och de gröna näringarna står för 9 procent av Sveriges BNP. Medlemmarna, som är basen i LRF, är organiserade i två olika grenar. Den ena grenen är nästan enskilda medlemmar i lokalavdelningar och 19 regionförbund över hela Sverige. Den andra grenen består av 30 organisationsmedlemmar, så kallade ekonomiska föreningar (exempelvis Arla Foods, Lantmännen och Södra Skogsägarna). Dessutom finns i dag en branschorganisation, Svensk Mjölk. LRF ska medverka till utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. LRFs vision Vi får landet att växa presenterades vid riksförbundsstämman Samtidigt fick styrelsen i uppgift att genomföra en bred dialog kring LRFs uppdrag med utgångspunkt i visionen. Visionen berör varje medlem och alla medlemmar har bjudits in att delta i arbetet med att förverkliga och konkretisera LRFs vision och uppdrag. Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. LRF värdegrund vilar på begrepp som: Ansvarstagande - vi bedriver vår verksamhet på ett ärligt och ansvarsfullt sätt så att vi bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling. Trovärdighet - vi skapar trovärdighet genom kompetens, öppenhet och respekt för människor, djur och natur. Demokratisk grundsyn - vår verksamhet vilar på en demokratisk grundsyn och vi arbetar aktivt för alla människors lika värde. Medlems- och kundnytta - den enskilda medlemmens/kundens behov och förväntningar är utgångspunkter i LRFs arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor och företag inom de gröna näringarna.

24 Sida 19 s Folkrörelsetradition - vi värnar om våra rötter i den svenska folkrörelsetraditionen där gemenskap och samverkan är grunden för att nå gemensamma mål. De fem huvuduppdragen, som antogs vid riksförbundsstämman 2003 är: LRF ska ge högsta prioritet åt de politiska förutsättningarna för den gröna näringen. Det gäller inte minst det lokala och regionala arbetet. Men självfallet också det nationella och internationella. LRF ska satsa på opinionsbildning för den gröna näringen och har ett ansvar för att "LRF-familjens" insatser är väl samordnade. I det uppdraget ligger också att pröva frågan om LRFs profil och framtoning. LRF ska arbeta för att ungdomar ska göra sina studie- och yrkesval i den gröna näringen och därför satsa på aktiviteter som höjer attraktionskraften. Aktiviteter som har barn och ungdomar som sin viktigaste målgrupp. LRF ska ge medlemmarna stöd i utvecklingen av sina företag genom professionell medlemsservice och företagsutveckling samt genom en aktiv affärsverksamhet med beaktande av medlemsnytta. LRF ska prioritera lokalt arbete där spännande och kreativa mötesplatser kan erbjudas och kunskap och kompetens förmedlas till en bred krets förtroendevalda inom LRFfamiljen. Verksamheten ska utvecklas med beaktande av behoven hos olika målgrupper, såväl lokalt, regionalt och centralt. Alla LRF-medlemmar under 35 år är medlem i LRF Ungdomen. LRF Ungdomen är en organisation och ett nätverk för unga studerande, anställda och egna företagare inom jord, skog trädgård och landsbygdens miljö. Man ordnar bland annat utbildningar, studiebesök, resor och informationsdagar. LRF Ungdomen har cirka medlemmar och finns på 24 ställen i Sverige. Drivkraften är att vara med och påverka hur framtidens jord- och skogsbruk ska se ut och att inspirera fler att välja de gröna näringarna som sysselsättning. LRF Ungdomen driver viktiga frågor för unga i LRF med huvudinriktning på företagsutveckling och opinionsbildning. LRF regioner LRFs regionala arbete sker i 19 regionförbund med lika många regionkontor. Under dessa finns också kommungrupper och lokalavdelningar. Regionernas uppgift är att hjälpa medlemmarna att förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. De ska även arbeta för att öka samarbetet mellan lantbruksorganisationer i regionen. Som exempel kan nämnas LRF Mälardalen som innefattar Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Regionförbundet har medlemmar och är organiserat i 113 lokalavdelningar och 32 kommungrupper. Kommungrupperna består av förtroendevalda och fungerar som länk mellan medlemmarna och kommunen. Grupperna arbetar med frågor rörande ägande och brukande samt opinionsbildning.

25 Sida 20 s Varje lokalavdelning väljer en styrelse och planerar årets verksamhet på årsmötet i början av året. Lokalavdelningarna ordnar allehanda aktiviteter såsom studiebesök, skogsdagar, gympa, fält- och gårdsvandringar, sociala aktiviteter eller infokvällar. LRF har också system med regionala omsorgsgrupper som stöder lantbrukare som hamnat i olika krissituationer där djurs och människors hälsa är eller riskerar att bli dålig. Gruppen arbetar för att djur och människor inte ska hamna i krissituationer. Har det ändå uppstått en besvärlig situation finns det handlingskraft som gör att insatser snabbt kan sättas in. Genom stöd och rådgivning, samt i vissa fall direkta arbetsinsatser, verkar gruppen tillsammans med den drabbade. LRF hästverksamhet Förr var hästen bondens medarbetare, nu är den en trogen kund. Affärer baserade på landets nära hästar beräknas generera närmare 3 miljarder till lantbrukssektorn. En häst kräver ungefär en hektar mark för foderproduktion och bete varför hästarna bidrar med närmare hektar öppet odlingslandskap. Avel och uppfödning, uthyrning av stallplatser, hästturism, travverksamhet och foderproduktion bedrivs på närmare företag. Därutöver tillkommer vall för avsalu det vill säga hö eller ensilage på drygt företag som oftast säljs som hästfoder på en lokal marknad. 28 Verksamhet Antal företag 2008 Intäkter Mkr Avel och uppfödning Rid och körutbildning Stallplatsuthyrning Trav Hästturism Vall för avsalu SUMMA De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå, LRF

26 Sida 21 s Samarbeten på det nationella planet Hästnäringens representationsråd Hästnäringens Representationsråd, HRR är ett rådgivande organ som bildades våren 2008 på HNS initiativ. Syftet är att föra samman de stora aktörerna inom svensk hästsektor. I rådet ingår representanter från ATG, LRF, SvRF, Svenska Travsportens Centralförbund (STC), Svensk Galopp (SG), Svenska Hästavelsförbundet (SH), Avelsföreningens för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH), Svenska Islandshästförbundet (SIF), Western Riders Association of Sweden (WRAS), Brukshästorganisationen Brunte, Svenska Ponnyavelsförbundet (SPAF) samt Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN). Representationsrådet arbetar gemensamt med hästpolitiska frågor, kompetensfrågor avseende hästhållning och djurskydd, kommunikation av hästens roll och hästnäringens betydelse i samhället samt värdegrunder vid tävling med häst. Gemensam hästpolitisk agenda 2006 formulerades den första näringspolitiska agendan för hästnäringen av den hästpolitiska kommittén. Syftet var dels att identifiera näringspolitiska frågor av vikt och av gemensamt intresse för hästnäringen, dels att peka på åtgärder som skulle kunna leda till förändring. Utgångspunkten är att en gemensam syn och hantering av frågor kan stärka hästnäringens legitimitet och gehör hos myndigheter, kommuner, riksdag och regering. Hösten 2009 har en förändrad arbetsordning för det hästpolitiska arbetet fastställts, vilken innebär att HRR får ett ökat inflytande i arbetet med att ta fram en hästpolitisk agenda. Aktuella frågor 2009 är; fortsatt arbete med den finansiella relationen mellan spel/spel på hästar och hästnäringen, utbildningsfrågor, näringsfrågor, djurvälfärdsfrågor, miljöfrågor, avel/uppfödning, regionala hästforum, Equus 2009, ökad och mer systematiserad kommunikation Hästpolitisk agenda 2009, HNS

27 Sida 22 s Samråd på departements- och myndighetsnivå Jordbruksdepartementet har en samarbetsgrupp inom hästområdet som ska fungera som ett kontaktskapande och kunskapshöjande forum samt en plattform för informations- och erfarenhetsutbyte. Gruppen ska även aktivt arbeta för att identifiera och diskutera områden som är viktiga för att utveckla hästsektorn. Följande organisationer har representanter utsedda av jordbruksdepartementet; Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Statens Jordbruksverk, SLU, Boverket, Tillväxtverket, Sveriges Kommuner och Landsting, LRF, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, HNS, HYN, Naturbruksgymnasiet Bollerup, Ridskolornas Riksorganisation, Svensk Galopp, Svenska Ekoturismföreningen, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet SvRF, Svenskt Trav, Sveriges Veterinärförbund, Western Riders Association WRAS. Andra samarbetsgrupper är Jordbruksverkets referensgrupp för hästfrågor inom områdena avel, smittskydd och djurskydd samt Skatteverkets referensgrupp. Framtidsperspektiv med sikte på en hållbar tillväxt Genom framförallt intervjuer med företrädare för landets samtliga ridsportdistrikt samt nätverksträffarna med distrikten och representanter för LRF regionkontor i Mälardalen, Jönköping och Umeå, har ett antal områden av betydelse för hästsektorns framtida utveckling och hållbara tillväxt identifierats. Övriga underlag är aktuella rapporter, mål- och programdokument med mera. I rapportens följande delar ligger fokus på utvecklingsbehov och insatsområden av övergripande karaktär, där planering och genomförande har att vinna på ökad samverkan mellan olika regionala och lokala aktörer. Det är dock viktigt att observera de varierande förutsättningar som finns i olika delar av Sverige.

28 Sida 23 s Utvecklingsbehov och insatsområden Ökad närvaro på samhällsarenan Hästsektorn har idag goda förutsättningar att flytta fram positionerna på den regionala och kommunala samhällsarenan. Det har skett stora framsteg under senare år beträffande samhällets intresse, men det finns fortfarande många frågor att hantera som har betydelse för en positiv utveckling och tillväxt. Viktiga regionala påverkansområden är det kommunala planarbetet, framtida markanvändning, natur- och kulturområden, trafiksystem, miljö hållbarhet, folkhälsoarbete, barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård, utbildning och regional utvecklingspolitik. 30 Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) står landets 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner för tuffa utmaningar när det gäller finansieringen av välfärdens innehåll. Man menar att medborgarnas efterfrågan, högre krav och växande behov av välfärdstjänster tillsammans kommer att vara högre än vad som kan finansieras. Diskussionen om omfattningen av och innehållet i kommunernas, landstingens och regionernas verksamheter samt om hur den gemensamma välfärden ska finansieras pågår för fullt. Vad ska ingå i det offentliga åtagandet och hur ska det finansieras? Vad ska den enskilde betala via avgifter? 31 Kommunerna har huvudansvaret för den lokala fritids- och näringspolitiken, tillväxt och samhällsbyggnad. På fritidsområdet görs de viktigaste insatserna inom idrott och ungdomsverksamhet. Ett viktigt kommunalt åtagande inom hela politikområdet är ansvaret för lokaler och anläggningar. Kompetenscentrum för idrottsmiljöer är en nationell aktör för kunskaps och erfarenhetsinsamling inom idrottsanläggningsområdet genom ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Riksidrottsförbundet. Syftet är att samla in och sprida kunskap om idrottsmiljöer till kommunerna och idrottsrörelsen. Idag är ridsporten accepterad som folksport och kommunernas strävar vanligtvis efter att uppnå ett likställt stöd mellan olika barn- och ungdomsidrotter. Lena Forsbergs studie och det genomslag den fick anses viktigt. Många menar också att ridsporten möter ett bra lokalt media intresse. Men fortfarande kan skillnaderna vara stora mellan föreningar som har tillgång till kommunala anläggningar jämfört med dem som har driftbidrag för egna lokaler. Hästar behöver plats. Och människor behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för hästar, ridning och körning i tätort är därför en nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt. Här har kommunen en nyckelroll som samlande faktor och samarbetspartner till ridsportdistrikten som ofta har både överblick och lokal kännedom. Vid SLU Alnarp finns sedan flera år värdefull kompetens och forskning om hästen i samhället bland annat kring hur man kan underlätta för ridskolor och hästhållning i tätort. Även på landsbygden finns behov av planering för ridvägar och tillgänglighet. Både vad gäller att undvika osäkra trafiksträckor, konflikter med markägare och andra motionärskategorier. Det innebär också miljövinster om det går att ta sig till häst till närbelägna träningsanläggningar istället för med bil och släp. 30 Samverkan för regional tillväxt, Tillväxtverket SKL prioriteringar 2009

29 Sida 24 s Landsbygdsprogrammet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Från och med 2010 finns cirka 6 miljarder kr/ år. Huvuddelen av pengarna finns inom det område som handlar om att förvalta landsbygdens naturresurser, men det finns även betydande medel med syfte att främja sysselsättning, företagande och tillväxt. Projektstöd kan sökas av sammanslutningar av företag, föreningar med flera under förutsättning att projektet är avgränsat i tid och omfattning och kan komma flera till godo. En annan viktig del är stöd till kompetensutveckling. Länsstyrelsen är vanligtvis stödmyndighet. Ökad närvaro på samhällsarenan Mål Att hästen och hästrelaterade verksamheter integreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser Exempel på insatsområden: Hästverksamheters behov i kommuners program- och planarbete Anläggande av ridslingor metoder och erfarenheter Likställt samhällsstöd till ridning som till annan barn- och ungdomsidrott Kunskapsstöd vid planering och nybyggnation av ridanläggningar Information beträffande föreningars möjligheter att söka medel ur landsbygdsprogrammet Attrahera nya utövare och behålla befintliga Fler och nöjdare medlemmar är två av ridsportens mål. Det vill säga att lyckas rekrytera nya medlemmar till klubbarna och behålla befintliga.

30 Sida 25 s Ändrade demografiska förutsättningar och fritidsvanor samt ökade kostnader och de begränsningar det kan innebära av marknaden är utmaningar. Samtidigt skapar hästsektorns bredd och folklighet, det ideella arbetet och framväxten av nya inriktningar möjligheter. Antalet klubbar förefaller relativt konstant. Enligt distrikten faller några ifrån och andra kommer till. På många orter är det idag en balans mellan ridskolornas utbud och efterfrågan. En hypotes är att den mesta tillväxten inom hästsektorn under senare år skett genom fler hästägare vid enskilt ägda ridanläggningar och inom nyare inriktningar som framförallt fritidsridning på islandshäst. Det är intressant att notera att det tyska ridsportförbundet är på väg mot den svenska modellen, genom sin största regionala satsning någonsin på programmet Investment into the future. Till grund ligger en omfattande forskningsstudie. Målsättningen är att rekrytera fler till ridsporten. Programmet innehåller satsningar på att öka ridskolehästarnas status och kvalitet, utveckling av instruktörer, stöd till klubbar och kommersiella ridcenter, kommunikation och opinionsbildning. 32 Den svenska ridskolan har lagt grunden i hästkunskap, hästhantering och ridning hos tre generationer svenskar. Och lyckats göra ridning till en folksport. Men ingenting är för evigt. Idag oroas många av en utveckling där hästägare och ryttare inte längre får sin utbildning via ridskolan och att ridskolan tappat i status och efterfrågan. Satsningar för att möta en förändrad marknad är exempelvis Ridlekis för de små barnen och utbildningstjänster åt gymnasieskolan. Under samtalen med distrikten har det framkommit idéer om att utveckla lämpliga ridskolor till lokala häst- och ridcentra med ett bredare utbud, som kan attrahera fler hästägare och ryttare i kommunen. Fortfarande bygger mycket av ridsportens tillgänglighet på det ideella arbetet som görs i föreningarna runt om i landet. Många signalerar dock att det är tuffare att rekrytera ideella funktionärer idag. Både ungdomar och vuxna. Karin Mattsson Weijber RF, lyfter betydelsen av att idrottsrörelsen aktivt ser över verksamheten för att se vad som behöver förändras. Erfarenheter från ridsportdistrikten visar också på betydelsen att vara tydlig vad gäller det ideella uppdragets omfattning. På Gotland samverkar hästsektorn och samhället kring att utveckla travbanan till en gemensam hästsportanläggning, vilket skulle underlätta avsevärt för ridsportens ideella krafter att arrangera större tävlingar. En färsk befolkningsstudie av det ideella och informella engagemanget under de senaste åren, har genomförts av Högskolan Ersta Sköndal på uppdrag av regeringen 33 Den visat bland annat att svenskar ligger i världstoppen vad gäller att utföra frivilliga insatser. Och att de mesta arbetet fortfarande sker inom idrotten Svenskarnas engagemang är större än någonsin; Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola

31 Sida 26 s Faktaruta: I Sverige utför 48 procent av befolkningen frivilliga insatser. Tiden man lägger ned har ökat till 4 timmar per vecka, vilket motsvarar ca årsarbetskrafter. Det är fortfarande mer män som utför frivilliga insatser 54 procent och 43 procent kvinnor. De mest aktiva är de mellan år och de mellan år. Andelen som aldrig varit engagerade i ideellt arbete utgör 25 procent. Dessa karakteriserats av att de har lägre utbildning och framförallt lägre inkomst. Den typ av insatser som framförallt ökar är direkta sociala insatser t.ex. nattvandring, soppkök, engagemang för hemlösa och andra som lever i utanförskap. Var fjärde vuxen person gör insatser inom idrotts- eller friluftsorganisationerna. Cirka 70 % av ridskolor anslutna till SvRF drivs av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd vid kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Stockholms stad skiljer sig från landet i övrigt genom att stadens samtliga åtta ridskolor drivs av arrendatorer i privat regi. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting har det på senare år har det blivit allt vanligare att föreningar eller entreprenörer ansvarar för drift av anläggningar, på uppdrag av kommunen och med kommunalt stöd. Varje driftsform har styrkor och svagheter. Föreningsdriftens styrka är enligt SvRF medlemsinflytandet, samt ett betydande andel ideellt arbete där den ekonomiska verksamheten ska komma medlemmarna tillgodo. Utmaningen kan framförallt vara att trygga ridskolans långsiktiga stabilitet. Det är ingen skillnad vad gäller kraven på professionell ridskoledrift mellan de olika driftsformerna. Idag brottas många ridskolor enligt distrikten med ekonomiska problem på grund av kostnadsökningar, som klubbarna har svårt att täcka genom höjda ridavgifter. Lågkonjunkturen har också medfört att vissa kommuner dragit in bidrag från idrotten. Storstadsområden har en annan marknadssituation med människor som är beredda att betala för det man uppfattar som kvalitet. Här uppfattar man också att lågkonjunkturen inneburit en ökad efterfrågan genom att familjer prioriterar barnens fritid framför andra utgifter. Inom ridsporten ser många en potential i att utveckla ytterligare samhällstjänster genom att erbjuda omsorgsinsatser som habilitering och rehabilitering. LRF har utvecklat konceptet Grön omsorg enligt norsk förlaga. Grön omsorg definieras som Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov. Då menas i första hand de människor som på olika sätt berörs av Socialtjänstlagen, där landets kommuner har det yttersta ansvaret att orda stöd och service till dessa personer Grön omsorg, LRF

32 Sida 27 s Attrahera nya utövare och behålla befintliga Mål Fler häst- och ridsportaktiva med livslångt hästintresse Exempel på insatsområden: Förbättrad omvärldsbevakning samt kunskapsöverföring Kvalitets- och utvecklingsstöd till en ridskola i tiden Rationell ridskoledrift och affärsutveckling Förutsättningar för ett hållbart ideellt engagemang Lönsamma livskraftiga hästföretag Professionell blir man inte för att man tar betalt, utan för att man har något att leverera sa Hans van Tartwijk vid föreläsningen på temat The Equine Professional of Tomorrow under konferensen EU Equus Hästens betydelse som näring ökar, om än från en blygsam nivå. Listan över näringsverksamhet relaterad till hästar omfattar inackordering, ridskolor, travträning, uppfödning, utbildning, tävling och försäljning av hästar, turridning och hästturism, foderföretag, veterinärer och hovslagare, företag specialiserade på stallar, ridhallar och hästutrustning mm. I den aktuella projektrapporten Hästkluster i Mälardalen 36 konstateras att hästnäringen som helhet kännetecknas av en stor mängd småföretag, där de flesta över 80 procent inte har några anställda alls. 99 procent av de företagen som identifierats i studien har färre än tio anställda. Kärnverksamheterna Avel/uppfödning, Trav- och galoppsport, Rid- och körsport och i stor utsträckning även Besöksnäring är generellt sett lågproduktiva, med låg omsättning per sysselsatt samt låg lönebetalningsförmåga. Störst delbranschen sett till antalet anställda är Varor & tjänster med 26 procent, ett verksamhetsområde som domineras av företag inom parti och butikshandel med bland annat foder och hästsportartiklar. Det andra stora området är ridoch travsport med 24 % av antalet anställda. Utredningens marknadsanalys visar att hästen är en viktig inkomstkälla för lantbruket, att kundernas efterfrågan och betalningsvilja för tjänster med kvalité ökar, att det finns potential i bättre nyttjande av befintliga anläggningar och möjligheter till affärsutveckling inom besöksnäringen och nya tjänsteområden, liksom stor marknadspotential för export av hästar. Som hot mot tillväxt nämns kostnadsutvecklingen och den begränsning av marknaden det kan Kartläggning av förutsättningarna för ett kluster inom hästnäringen i Mälarregionen, Intersecta AB, 2009

33 Sida 28 s medföra, tuff konkurrens från andra fritids och upplevelseaktiviteter, osund konkurrens, hästföretagens dubbla regelbörda och intressekonflikter avseende markanvändning. 37 Produktionsvärdet för hästar uppgick till 461 miljoner kronor Enligt LRF ligger marknadsmöjligheterna bland annat i att kunna erbjuda ökad kvalitet, utökad service, nya inriktningar och bättre förmåga att ta betalt. Man konstaterar också att hästbranschen håller på att professionaliseras. Och menar att det därmed kommer att utvecklas betydligt fler seriösa och livskraftiga hästföretag som utvecklar sina affärer. 39 Enligt LRF Barometer 2009 för entreprenad, hästverksamhet, uthyrning, turism och småskaligt livsmedelsföretagande är det hästföretagen som har störst andel kvinnor i ledningen av de undersökta verksamheterna. De tre vanligaste åtgärderna för att öka lönsamheten är att effektivisera pågående verksamheter, att öka den egna kompetensen och utöka befintlig verksamhet. Ungefär tre av tio hästföretagare tror på bättre förutsättningar att driva verksamhet i den egna kommunen om fem år och drygt hälften tror på oförändrade förutsättningar. De främsta enskilda önskemålen avseende lokal service/infrastruktur är bra vägar, bredband, bra lokal/regionaltrafik. 6 procent har angett annat, framförallt ridleder och ridvägar samt marknadsföring. 40 Idag samverkar hästsektorn och LRF beträffande näringsfrågor inom ramen för Hästnäringens Representationsråd. Exempel är skattefrågor, rättsläget vid försäljning av hästar, kategoriseringen av hästen som sällskapsdjur eller som lantbruksdjur i olika regelverk. Det är förstudiens mening att både häst- och lantbruksnäringarna har att vinna på ett närmare samarbete också på det regionala och lokala planet. Exempel på LRF:s service till hästföretagare som är medlemmar är; Framtidssamtal Häst med rådgivning beträffande verksamhets- och affärsutveckling, avtalsmallar för foderproduktion, avel, inackorderingsstall, gödselmottagning och bete, kalkylmallar för prissättning, marknadsföringstips samt Hästhusesyn med sammanställning av gällande lagkrav inom miljö, djurskydd, brandskydd, arbetsmiljö och barnsäkerhet, Startpaket med kostnadsfri rådgivning till unga företagare (ej fyllda 36 år) som omformar eller nystartar verksamhet, information om vad som gäller vid hästgödselhantering och verksamhet på annans mark. Aktuella frågor för LRF inom hästområdet är likformiga och förutsägbara skatteregler för hästföretagare, förbättringar för småföretagare t ex när det gäller trygghetssystem och skattefrågor, att minska regelkrånglet med 25 procent, att värna både häst- och markägares intressen i frågor som rör allemansrätten, att värna djurskydd genom samarbete med Jordbruksverket samt att utveckla landsbygden som företagarmiljö. 41 Exempel på andra intresseföreningar för hästföretagare är Ridskolornas Riksorganisation som organiserar ett 80-tal privat och arrendedrivna ridskolor, Islandshästföretagarna, nätverk för 37 Kartläggning av förutsättningarna för ett kluster inom hästnäringen i Mälarregionen, Intersecta AB, EAA-kalkylen, Jordbruksverket/SCB 39 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå, LRF Barometer 2009 för entreprenad, hästverksamhet, uthyrning, turism och småskaligt livsmedelsföretagande 41 Hästpolitisk agenda för 2009, HNS

34 Sida 29 s företagare med islandshästen som bärande affärsidé, Travtränarnas Riksförbund, Hästyrkesförbundet med flera. Lönsamma livskraftiga hästföretag Mål Främja hästnäringens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft Exempel på insatsområden: Stimulera affärsnätverk genom befintliga strukturer Framtagning av nya affärskoncept och intäktsmodeller Lösningar för samutnyttjande av annans mark för kommersiella hästverksamheter Ökad professionalism, kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning och kompetensförsörjning Företagens tillväxt och investeringsbehov God hästkultur och hästvälfärd Alla måste få möjlighet att lära sig hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om hästens beteende ligger också till grund för förståelse för hästens situation. Det är minst lika viktigt som att lära sig sitta rätt i sadeln. Okunskap är ofta orsak till att hästar far illa och att olyckor sker. 42 Alla som har häst behöver kunskap om hästars grundläggande behov, beteende och reaktioner, för att se till att hästen får den omvårdnad och tid som krävs. Det är hästsektorns intressenter enade om. 43 Utmaningen är att lyckas nå ut till dem som bäst behöver kunskap och insikt. Ridsportförbundet definierar grundläggande hästkunskap som den kunskapsnivå som alla som håller på med hästar bör ha. Det vill säga hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. 44 Att sprida hästkunskap är en prioriterad uppgift för förbundet. De senaste åren har en hästkunskapssajt utvecklats på hemsidan som komplement till alla de övriga utbildningsinsatser klubbar, distrikt och förbund arbetar med. Man har sedan länge en egen kontroll- och rådgivningsverksamhet gentemot anslutna ridskolor i form av besöksgrupper som distrikten ansvarar för. Att trygga en god hästvälfärd och verksamhet med hästar som accepteras av omvärlden är av avgörande betydelse för en positiv utveckling. 42 Ridsporten Vill, Svenska Ridsportförbundet 43 Ha häst guiden, HNS 44 Ridsporten Vill, Svenska Ridsportförbundet

35 Sida 30 s SvRF har ett djurskyddsutskott och LRF en djurskyddsgrupp som arbetar med frågorna. Samverkan kring djurvälfärdsfrågor sker idag inom ramen för Hästnäringens Djurvälfärdskommitté. På agendan står aktivt deltagande i referensgruppen till Jordbruksdepartementets utredning om ny djurskyddslagstiftning, fortsatt förebyggande arbete genom information/utbildning, stimulera landets hästintresserade/hästägare till att lära mer om hästhållning och välfärdsfrågor för hästar. Hästsektorn granskades 2009 av Djurens Rätt. I rapporten riktas kritik mot hur hästar hanteras av människor idag. Man skriver att en orsak kan vara den utbildning som blivande hästägare får redan på ridskolorna, som har en enligt Djurens Rätt omodern djurhållning och djursyn. Även hästsektorns flaggskepp riksanläggningarna, möts av likartad kritik i rapporten. 45 Det råder sedan många år en stor samstämmighet mellan hästsektorns organisationer och SLU om betydelsen av att nå ut bättre med grundläggande hästkunskap till alla som hanterar hästar. Hästsportens organisationer för trav, galopp och ridsport har en gemensam policy för god hästhållning och säker hästhantering. Problemet är inte att kunskap och information saknas utan att göra den enkelt tillgänglig. Och praktiskt tillämpad. Inom den gröna sektorn prioriterar LRF lokalt arbete för att erbjuda kreativa mötesplatser där kunskap och kompetens kan förmedlas till en bred krets förtroendevalda inom LRF-familjen. Verksamheten ska utvecklas med beaktande av behoven hos olika målgrupper, såväl lokalt, regionalt och centralt. SLU har sedan några år samlat information på hemsidan Hippocampus och vid SLU Skara pågår projekt i syfte att undersöka vad SLU kan medverka med för att höja kompetensen inom hästnäringen, hur informationen ska göras tillgänglig för användarna och förslag till lösningar/verktyg för att skapa anpassade till kommunikationsflöden mellan forskning, utbildning och praktik. Genom SLU och Stiftelsen Hästforskning satsas på forskning och utveckling för att förbättra hästvälfärden och kvaliteten inom hästhållning. Riksanläggningarna, Flyinge, Strömsholm och Wången ska enligt HNS vara hästnäringens verktyg för vidareutveckling av kunskap och kompetens. Förutsättningarna att etablera riksanläggningarna som Nationella Hästkompetenscentra bör vara goda. De har nära samverkan med SLU, kompletterande profiler och kompetenser samt olika målgrupper. 45 Älskade hästar, en granskning av hästvärlden; Djurens rätt, 2009

36 Sida 31 s God hästkultur och hästvälfärd Mål: God hästhållning, där hästens välbefinnande samt säkerheten för människa och häst sätts i centrum och omsorgen om hästen grundas på kunskap och beprövad erfarenhet Exempel på insatsområden: Koordination av kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte på lokal och regional nivå Forskning och utveckling av ny kunskap, metoder och verktyg Ridskolans funktion som lokalt hästkunskapscentrum Hästsektorns miljö och klimatpåverkan Ridsportens och hästsektorns verksamheter påverkar miljön både positivt och negativt. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur- och skönhetsvärden. Antalet nötkreatur har sjunkit stadigt och idag är hästen på många håll det dominerande betesdjuret på landsbygden. Hästar som tränas och tävlas hålls oftast på träningsanläggningen och stall med skötsel- och utfodringsmöjligheter även under sommaren. Unghästar, avelsston, konvalescenter och vilande vuxna hästar kan släppas på bete under en längre period, från mitten av maj till slutet av september om vädret tillåter. Hästens ekologiska värde som betesdjur är som störst på naturbetesmarker. 46 Att bedriva verksamheterna på ett för miljön och klimatet hållbart sätt blir allt viktigare. Det kan exempelvis handla om minskade utsläpp och energieffektivisering. Något som också kräver ökad kunskap hos utövare på alla nivåer. SLU har studerat miljöeffekter av hästhållning med avseende på skadliga näringsförluster från rastpaddockar och lösdrifter till den externa miljön. 47 Hästarna i landet producerar cirka 2 miljoner ton gödsel per år. Hästgödseln är en viktig del av kretsloppet och det är nödvändigt att återföra näringsämnen till marken. Det bästa är om närliggande jordbruk kan ta hand om gödseln och leverera strömedel, för att minimera behovet av transporter. En del lantbrukare tar emot och komposterar hästgödsel och det finns viss affärsverksamhet kopplad till detta. 48 Transporter av olika slag är det som ger störst negativ miljöpåverkan inom hästsektorn. Till exempel bilåkande till och från stallet, hästtransporter, foder- och gödseltransporter och körning av fordon på anläggningen. Även el- och annan energianvändning innebär 46 Hästen som landskapsvårdare, Jordbruksverket Miljöeffekter av hästhållning, rapport 216; Sigrun Dahlin och Gerd Johansson, SLU 48 Hästen i lundalandskapet; Hanna Elgåker, SLU Alnarp 2006

37 Sida 32 s miljöbelastning. 49 LRF har 2009 genomfört en studie av energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårdsnära hästnäringen vid 12 hästgårdar. Ökad forskning kring hästens och hästsektorns inverkan på miljön samt förslag till bra åtgärder för att minska den negativa påverkan samt bättre ta tillvara den miljöförbättrande potential som hästen har står med på HNS hästpolitiska agenda. Hästsektorns miljö och klimatpåverkan Mål: Hållbar hästverksamhet med avseende på miljö- och klimatpåverkan Exempel på insatsområden: Utvecklad lokal samverkan mellan lantbruk och hästhållare Grönare hästverksamhet Kunskaps- och erfarenhetsöverföring 49 Hästhusesyn, HNS

38 Nya organisationer eller informella nätverk? Sida 33 s Omvärlden förändras ständigt. Förmåga till förändring och förnyelse är viktigt för att verksamheter och organisationer ska upprätthålla sin långsiktiga effektivitet. För att förändring ska komma till stånd behövs en brett förankrad och gemensam insikt till grund för engagemang och handlingskraft. Samt förmåga att mobilisera nödvändiga resurser. Förstudien har haft fokus på förutsättningar för hästsektorns och ridsportens utveckling. Samtalen med konsulenter och ordföranden vid Ridsportdistrikten har varit ett sätt att ta tempen på ridsporten runt om i landet. Också dialogen i samband med nätverksträffarna har - gett värdefull input, liksom kontakter och erfarenhetsutbyte med andra projekt av samordnings- och utvecklingskaraktär. Resonemang har förts kring vilka trender man tycker sig kunna skönja, vad som upplevs som hot och möjligheter i ett framtida omvärldsperspektiv, erfarenheter av tidigare och befintliga samverkansprojekt samt förutsättningar för SvRF och LRF att utgöra regional plattform och samverkansstruktur. Det har under 2000-talet genomförts (och pågår) ett antal regionala samordningsinitiativ som givit viktiga erfarenheter. En modell ursprungligen utarbetad av Hushållningssällskapet i Halland - är att ett partnerskap eller organisation inrättar ett Regionalt nav som kan fungera som samordnande organ genom att vara en neutral part, med helhetssyn, mandat och resurser att hantera övergripande frågor. Erfarenheterna visar att övergången från projekt till en långsiktigt bärkraftig samordningsorganisation är svår av flera skäl. Det handlar dels om finansiering, men också om de potentiella parternas egna uppdrag och mandat, samt den bedömda och upplevda nyttan av att formalisera samverkan, i förhållande till kostnaden i form av tid och pengar. I vissa fall har man också uppfattat en konkurrenssituation i förhållande till den egna organisationens verksamhet. Hästsektorns behov av samordning för att driva och bevaka aktuella intressefrågor på den regionala nivån uppmärksammades särskilt av regeringen i direktiven till programmet Livskraftigt Hästföretagande Exempel på frågor är hästen i samhällsplaneringen, ridvägar, allemansrättens nyttjande och utvecklingsfrågor för hästföretagare. Man skriver vidare att ett sätt att delvis lösa detta problem är att skapa sk. Regionala hästkunskapscentrum. Ett regionalt hästkunskapscentrum är ett kunskapscentrum för frågor som berör hästen i samhället, med målsättning att bidra till en positiv utveckling för hästsektorn. 50 Ridsportförbundets representanter har varit tydliga med att man inte ser uppbyggnaden av nya samordnande organisationer som en hållbar lösning. Man menar att inriktningen istället bör vara att utveckla samverkan i form av nätverk kring konkreta projekt. Och att stärka och utveckla förbundets regionala organisation. Förbundet betonar också vikten av tydliga mandat, för att kunna driva intressefrågor och att fatta beslut på ett trovärdigt sätt. LRF verkar för ökat samarbete med flera organisationer och aktörer för att samla kraft och att bli en starkare aktör i förhållande till myndigheter i olika frågor. Inom hästsektorn sker detta 50 Regeringens skrivelse 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

39 Sida 34 s genom att LRF tillsammans med ATG är stiftare till HNS, där sportens och avelns olika organisationer ingår. Det är både SvRFs och LRFs uppfattning att samverkan inom hästsektorn och med LRF fungerar bra på den nationella nivån. Däremot önskas mer kontakt och samverkan på regional nivå. Tillsammans får vi Hästsverige att växa Ridsporten och hästnäringen står inför sådana utmaningar men också möjligheter att vi inte har råd att låta bli att samverka. Vi måste effektivisera, fokusera på rätt uppgifter och kommunicera via rätt kanaler 51 Förstudien visar att hästsektorn har många viktiga framtidsfrågor att hantera i förhållande till omvärlden och knappa resurser till förfogande för arbetet. Hästsektorn, lantbruksnäringen och samhället har alla att vinna på en ökad effektivisering av tillväxt- och utvecklingsarbetet. Svenska Ridsportförbundet och LRF har enligt studien goda förutsättningar att axla rollen som katalysatorer och värdar för samverkansprojekt och Hästnätverk på det regionala och lokala planet. Dessutom kan en koppling ske till arbetet inom Hästnäringens Representationsråd på det nationella planet. Genom att öppna för och stimulera 51 Kicki Girhagen ordförande Mittsvenska Ridsportförbundet.

40 Sida 35 s gränsöverskridande kontakter i gränsöverskridande frågor kan grunden läggas till en långsiktigt hållbar samarbetsstruktur med utvecklingskraft. För att erbjuda ridklubbar, lokalavdelningar, kommungrupper, ridsportdistrikt och regioner goda förutsättningar att arbeta proaktivt med intressefrågor i förhållande till omvärlden fordras ett centralt stöd. Både Ridsportförbundet och LRF har var för sig utvecklade strukturer i form av exempelvis omvärldsbevakning, information, statistik, koncept, metoder och kompetensutveckling till stöd för det lokala arbetet. Dock skiljer sig förutsättningarna i form av tillgängliga resurser åt. Ridsportförbundet är landets största medlemsorganisation inom hästsektorn med drygt medlemmar varav ca är barn- och ungdomar. (Snabbväxaren Svenska Islandshästförbundet har cirka ). Organisationen är rikstäckande med 19 distrikt med förtroendevalda funktionärer och anställda tjänstemän, i den mån det enskilda distriktets ekonomi medger. Ridsportförbundet har en lång och framgångsrik bakgrund både som främjande och utbildande organisation. Man har en omfattande kursverksamhet för föreningsfunktionärer och yrkesverksamma. Ridsportförbundet har sin hemvist både inom både idrottsrörelsen och hästsektorn. En viktig uppgift är att skapa förutsättningar för verksamheten genom att driva och bevaka ridsportens intressefrågor i förhållande till samhället. Hittills har det mesta utvecklingsarbetet skett inom ramen för idrotten och distriktsidrottsförbunden genom exempelvis Idrottslyftet. LRF är landets största småföretagarorganisation med enskilda medlemmar som tillsammans driver företag. LRFs regionala arbete sker i 19 regionförbund med lika många regionkontor. Under dessa finns också kommungrupper och lokalavdelningar. Organisationen lägger ner ett omfattande och systematiskt arbete på att skapa opinion och förutsättningar för de gröna näringarnas livskraft. I nuläget har LRF cirka medlemsföretag med intäkter från hästrelaterad verksamhet i form av avel och uppfödning, uthyrning av stallplatser, hästturism, travverksamhet, foderproduktion och vall för avsalu. 52

41 Sida 36 s LRF 19 regionförbund med regionkontor. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Mälardalen Örebro Södermanland Väst Skaraborg Östergötland Sjuhärad Jönköping Gotland Sydost Halland Skåne Antal hästar enl SCB Redovisning per län SvRF 19 regionala ridsportförbund Norrbotten (BD) Västerbotten (AC) Mittsvenska (YZ) Gävleborg (X) Dalarna (W), Värmland (S) Örebro (T) Västmanland (U) Uppland (C), Stockholm (AB), Södermanland (D) Göteborg-Bohus (O) Västergötland (PR) Östergötland (E) Gotland (I) Småland (FGH) Halland (N) Skåne (LM) Blekinge (K) Summering Ridsportförbundet och LRF har goda förutsättningar att fortsätta att främja en positiv utveckling. Både från hästsektorns, lantbrukets samt det offentligas sida växer medvetenheten om betydelsen av regional och lokal samverkan. För att kunna eliminera problem och hinder, driva intressefrågor och skapa förutsättningar för verksamheten. Genom att främja kontakter på det lokala och regionala planet kan frågor hanteras ur såväl konsument-, som producent- och samhällsperspektiv. Också Jordbruksdepartementet markerade betydelsen av regional samverkan genom 2009 års direktiv till Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande.