Kursmanual. Offentlig rätt 15 hp HT Kursansvarig Anders Hultqvist

Transkript

1 Kursmanual Offentlig rätt 15 hp HT 2015 Kursansvarig Anders Hultqvist Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Innehållsförteckning Förord 3 1 Inledning 4 2 Kursupplägg 4 3 Undervisningsformer 6 4 Introduktion av PM och övningar 7 5 Allmän instruktion för referenshantering vid författandet av PM-uppgift och uppsats 7 6 Närvaro och gruppindelning på kursen 7 7 Att behärska tidsaspekter 7 8 Examination och betygsättning på kursen 8 9 Läs- och förberedelseanvisningar 9! 2

3 Förord Välkommen till kursen i Offentlig rätt! Instruktionskompendiet som du håller i din hand har författats i syfte att underlätta för dig att kunna ta del av kursen och dess olika delmoment. Läs därför igenom anvisningarna och konsultera dem gärna under kursens gång. Gör detta för att få en sammanhängande överblick av kursen och de olika kursmomenten. Gör det för att få en mer exakt information om hur kursens olika examinationsmoment kommer att bedömas. Instruktionskompendiet kommer under kursens gång kompletteras med andra dokument som publiceras på itslearning. Dessa tillägg gäller så gott som uteslutande handouts, instruktioner och anvisningar kopplade till olika föreläsningar och seminarieuppgifter. All övrig information rörande kursen (såsom exempelvis schemaändringar m.m.) och det Rättsvetenskapliga programmet anslås också på itslearning. Ta därför för vana att regelbundet gå in på itslearning för konsultation. Hemsidan uppdateras kontinuerligt! På introduktionsföreläsningen förklaras dessutom kursupplägg och hur du bäst tillgodogör dig kursen och allt som står i denna kursmanual.! 3

4 1 Inledning Kursen i Offentlig rätt syftar till att ge studenterna grundläggande kunskaper i svensk statsrätt och konstitutionell rätt. Studenterna ska få en bred bild av samspelet mellan medborgarna och de offentliga organen genom behandlingen av tryckfrihetsrätten, yttrandefrihetsrätten samt reglerna för offentlighet och sekretess inom de offentliga organens verksamhet. Kursen är den första inom det offentligrättsliga området och behandlar därför även en del andra viktiga offentliga funktioner, främst grundläggande förståelse för exempelvis det kommunala självstyret, kommunalrätten samt uppbyggnaden av förvaltningsförfarandet. Alla dessa moment har betydelse för den fortsatta utbildningen. Tanken är att vi ska fokusera på de stora sammanhangen och inte fördjupa oss i detaljer. Normgivningen ges dock särskild betydelse, eftersom kunskap om hur normer kommer till på olika nivåer och relaterar till varandra är av betydelse för alla kurser inom det rättsvetenskapliga programmet. Ett viktigt syfte med kursen är således att förse studenterna med fördjupade kunskaper om de konstitutionella förhållanden som gör det möjligt att självständigt kunna analysera det rättsliga normsystemet. 2 Kursupplägg Det Rättsvetenskapliga programmets undervisningsformer innebär ett ställningstagande till förmån för en problemorienterad studieprocess. Under föreläsningar och övrig undervisning ser vi dock till att studenterna förses med vissa baskunskaper innan de tar sig an mer sammansatta juridiska problem. Mot denna bakgrund kombineras traditionell katederundervisning med en problemorienterad studieprocess baserad på studenternas egna aktiviteter individuellt eller i grupp. Sistnämnda undervisningsform sker genom seminarier och övningstillfällen. För att tillgodogöra sig föreläsningarna på bästa sätt och använda dem som en aktiv del i inlärningsprocessen finns också föreberedelseanvisningar med vad som av kurslitteraturen lämpligen studeras inför och efter föreläsningarna. Att dessutom arbeta i förberedelseoch diskussionsgrupper med andra studenter är ett mycket bra sätt att komplettera den lärarledda undervisningen med. Konkret betyder undervisning i seminarie- eller övningsform att undervisningens koppling till läraren tonas ned till förmån för förberedd redovisning och diskussion. Studenterna är de drivande aktörerna. Seminariearbete och liknande sker i mindre studentgrupper om 4-5 studenter. Den främsta rollen för läraren i denna del av undervisningen är att vara handledare och att på seminariet lyssna, ställa frågor och! 4

5 kritiska kommentarer. De frågor som ställs ska locka fram de principer, regler och argument som är relevanta för kursens delmoment. Läraren sammanfattar, summerar, men kan även tillföra egen kunskap som ett slutligt resultat av vad som framkommit vid seminarietillfället. Det Rättsvetenskapliga programmets mål är att ge studenten spetskompetens i juridisk problemslösningsmetod. Genomförandet av denna studieprocess kan beskrivas utifrån tre principiella steg: Det första steget tar sin utgångspunkt i valet av seminarieuppgift. Valet av tema sker utifrån vad som är intressant, dagsaktuellt och metodologiskt optimalt. Uppgiften kan vara forskningsanknuten, men behöver inte vara det. Uppgiften kan behandla ett särskilt tema, omfatta analyser av prejudikat och rättsvetenskapliga skrifter eller vara en kombination av alla de ovan nämnda komponenterna. Argumentationsmässig träning ingår som en naturlig del i det Rättsvetenskapliga programmet i allmänhet och seminarierna i synnerhet. Fullgörandet av uppgiften kan, i ett andra steg, innebära att studenten genom att analysera prejudikat och rättsvetenskapliga skrifter ges möjlighet att utforska kopplingen mellan rättsteori och aktuell samhällsdebatt. Fullgörandet av uppgiften kan innebära att studenten inte bara ges möjlighet att förbättra sin färdighet i teoretisk och metodologisk reflektion, utan även sin materiellrättsligt utredande förmåga. Skapandet av klara kopplingar mellan studier och arbetsmarknad är en viktig prioritering inom ramen för det Rättsvetenskapliga programmet. En del av denna strategi är att inbjuda en eller flera externa föreläsare med anknytning till arbetsmarknaden för att delta i föreläsningsserier eller hålla seminarier. Denna del i studieprocessen skapar en stark länk mellan teori och praktik i utbildnings- verksamheten. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att all undervisning kräver initiativ och ansvar av varje student såväl i individuella arbeten som i grupparbeten. Detta är studieprocessens tredje steg Utifrån den pedagogiska grundsyn som nyss beskrivits kan sammanfattningsvis följande konstateras. Inom ramen för det Rättsvetenskapliga programmet vid Handelshögskolan, Karlstads universitet sker träning i muntlig och skriftlig framställning under hela utbildningstiden. Under den första terminen har varje student hunnit författa och offentligt diskutera ett antal olika skriftliga arbeten. I princip alla dessa har påverkat examinationen. Detta är den grundläggande kunskapsplattform som i ett ytterligare steg ska utvecklas genom kursen i Offentlig rätt. Kursen i Offentlig rätt består av tre huvudmoment. Delmomenten och kursen i sin helhet strävar efter att studenten ska förbättra sin färdighet i att reflektera teoretiskt kring de rättsområden som tas upp. De institutionella aspekterna såsom betydelsen av normgivning, fri- och rättighetsskyddet samt offentlighet och sekretess, har således en! 5

6 central plats i kursens första delmoment. Kursen avslutas med författandet av en uppsats och salstentamen. Uppsatsarbetets syfte är att utveckla något aktuellt tema som framkommit under kursens gång. Ämnesområdet för uppsatserna kan inte väljas fritt, utan är förutbestämt och kvalitetssäkrat av examinerande (rättande) lärare. Konkret betyder detta att förslag på ämnen exempelvis kan vara en fråga som behöver utredas närmare. Det kan också vara något aktuellt tema som framkommit genom den samhällsdebatt som förs under kursens gång eller i samband med tidigare kurser. Uppsatserna kommer bli föremål för ett s.k. mellanseminarium och ett oppositionsseminarium (slutseminarium). Tanken är att båda seminarietillfällen ska skapa en möjlighet till lärande och förbättringar i studenternas juridiska skrivprocess och muntliga framträdanden. (Se vidare de särskilda anvisningarna för uppsatsarbetet.) 3 Undervisningsformer Föreläsningar Introducerande och syntetiserande. I regel dubbeltimmar. Förberedelseanvisningar finns i avsnitt 9. Seminarier Moment som driver studieprocessen framåt i muntligt och skriftligt hänseende Särskilda uppgifter, frågor eller fall diskuteras. Handledning Feedback på PM-uppgifter i 10 minuters intervall. Introduktionslektion Introducerar det skriftliga och muntliga inslaget av PM uppgifter och uppsats. Gruppövningar Tillämpande moment på rättsvetenskapliga uppgifter. Mellanseminarium Studentgrupperna diskuterar genom kollektiv handledning (uppgiftsansvarig lärare) manusutkast på sina uppsatser. Oppositionsseminarium Opponentgrupp och respondentgrupp möts genom seminarium för att diskutera varandras uppsatser i god akademisk ton under ledning av uppgiftsansvarig lärare.! 6

7 4 Introduktion av PM och övningar I kursen Offentlig rätt ska varje studentgrupp författa ett PM som poängsätts. Seminarieuppgifterna ska lösas på utsatt tid. Introduktion till PM-uppgiften sker på en särskild lektionstimma. Introduktion till PMuppgiften ges av rättande lärare. Varje delmoment under kursen introduceras genom en föreläsning där ämnet presenteras. Eventuella övningar ska göras tillgängliga på itslearning senast i samband med den introducerande föreläsningen. 5 Allmän instruktion för referenshantering vid författandet av PM-uppgift och uppsats För allmänna anvisningar avseende hur fotnoter och källförteckning kan konstrueras, se juridisk skrivguide och särskild anvisning för PM-uppgift. 6 Närvaro och gruppindelning på kursen Ett antal kurstillfällen är obligatoriska i form av seminarier. Tider för seminarier är angivna på kursschemat. I övrigt är närvaro på kursen frivillig. Studenten uppmanas och rekommenderas självklart att närvara vid samtliga tillfällen. Gruppindelningsproceduren inleds i samband med introduktionsföreläsningen. Studenterna ska då efter eget omdöme dela in sig i grupper om 4-5 personer. Gruppindelningen är strikt i den bemärkelsen att grupper om 3 eller 6 personer inte är tillåtna. 7 Att behärska tidsbegränsning Både PM-uppgifter och uppsatsarbetet ska lösas på utsatt tid. Tidsbegränsningen har en pedagogisk betydelse i den rättsvetenskapliga utbildningen. Att kunna lösa uppgifter och författa PM/inlagor under en viss begränsad tid är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att kunna bedriva det juridiska yrket. Detta sker nämligen på bekostnad av kännbara sanktioner från myndigheter och domstolar. 1 1 Jfr Wahlgren m.fl. Juridisk skrivguide, 3:e uppl. 2004, s. 141 f.! 7

8 8 Examination och betygsättning Inledning Under kursen förekommer olika examinationsmoment (1 seminarieuppgift om maximalt 1,5 poäng och en längre uppsats om 3 poäng) som studenten ska klara för att bli godkänd på kursen i helhet. De skriftliga arbetena skrivs gruppvis och de olika examinationerna kan endast ge betyget G eller U. Tentamina och skriftliga uppgifter åsätts ett antal poäng som adderas till ett slutbetyg för hela kursen som är G eller VG. Seminarieuppgifterna och uppsatsen ger dock sammanlagt maximalt 4 bonuspoäng som kopplas till resultatet på tentamen. Godkänt resultat på PM-uppgift och uppsats kan, i denna del, erhållas även utan att poäng åsätts; alltså, godkänt och 0 p. Tentamen omfattar sammanlagt 6 frågor som ger maximalt 6 poäng per fråga, för godkänt krävs sammanlagt (PM-uppgifter och uppsats inberäknade) minst 22 poäng. Slutbetyg: För att uppnå godkänt resultat på kursen i Offentlig rätt krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment, godkänt resultat på PM-uppgifterna, samt godkänt resultat på tentamen. Betygsindelningen är följande: VG G U poäng poäng 0-21 poäng! 8

9 9 Läs- och förberedelseanvisningar I detta avsnitt ges anvisningar för hur litteraturen kan läsas, - dels i förhållande till lärandemålen med angivande av vilka avsnitt som kan läsas översiktligt och för att förstå huvuddragen, - dels som förberedelse till de olika undervisningspassen, dvs. vilken del av litteraturen som knyter an till de olika föreläsningarna, och som kan vara bra att läsa igenom innan och efter undervisningen). Läsanvisningar: - Statsrättens grunder: Läses i sin helhet, men kap. 7-8, 10-11, 15 och 16 samt avsnitt 9.5 kan läsas översiktligt. - Förvaltningsprocessrättens grunder: Läses i sin helhet, men kap. 5-6 översiktligt (jfr avsnitt 9.5 i Statsrättens grunder). - Offentligrättsliga principer: Läses med inriktning på huvuddragen i varje princip. Exempel och detaljer kan studeras som illustration av principen. - Kommunen och lagen en introduktion Läses i sin helhet, man kap. 7 översiktligt. - En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet Läses i sin helhet, men kap. 12 kan läsas översiktligt. - Offentlighetsprincipen Läses i sin helhet, men kapitel 5 samt avsnitt 2.8, kan läsas översiktligt. Förberedelseanvisningar (till undervisningstillfällena, ): Svensk statsrätt I: Statsrättens grunder: kap. 1-3, avsnitt 9.2 och 14.3 Arbetskompendium: Kap 1 Svensk statsrätt II: Statsrättens grunder: kap. 3-4, och avsnitt Offentligrättsliga principer: (Principer inom den offentliga rätten) Arbetskompendium: Kap 1 och avsnitt ! 9

10 Grundläggande fri- och rättigheter I Statsrättens grunder: kap 12 Offentligrättsliga principer: (Europadomstolens principer, proportionalitetsprincipen) Grundläggande fri- och rättigheter II Statsrättens grunder: kap 12 Arbetskompendium: Kap 3 Riksdagens och regeringens arbetsformer I Statsrättens grunder kap: 5 Arbetskompendium Riksdagens och regeringens arbetsformer II Statsrättens grunder: kap 6-7 Arbetskompendium: , Förvaltningsförfarande I (Principer och myndighetsperspektiv) Förvaltningsprocessrättens grunder: Kap. 1-2 Statsrättens grunder: avsnitt 16.4 Arbetskompendium: avsnitt Offentligrättsliga principer: (europeiska principer för god förvaltning, objektivitets- och officialprincipen) Förvaltningsförfarande II Förvaltningsprocessrättens grunder: Kap. 3-4 Arbetskompendium: Kommuners organisation och självbestämmande Kommunen och lagen: Kap 1-3 och 5 Kommunalrättens grunder Kommunen och lagen: kap 4 och 6 (kap 7 översiktligt) Offentligrättsliga principer: (Den kommunala likställighetsprincipen) Normgivning Statsrättens grunder: kap 13 (och 10-11) Offentligrättsliga principer: Legalitetsprincipen Lagstiftningsprocessen Arbetskomp: Om beredningsprocessen för skattelag (kan laddas ner från )! 10!

11 Verkställighetsföreskrifter och delegation Statsrättens grunder: avsnitt Normprövning Statsrättens grunder kap 14.2 Arbetskompendium: avsnitt Tryckfrihet och yttrandefrihet I En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet: Kap 1-9 Tryckfrihet och yttrandefrihet II En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet: Kap Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen: (se läsanvisningar ovan)! 11!