Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför"

Transkript

1 1 Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför Löne- och välfärdsenheten November 1999 Sven Nelander/Viveka Lindgren/Ove Ivarsen

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad rapporten bygger på 5 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det 6 Sambanden med klass och kön 7 Stora generationsskillnader 9 Barn i familjen har betydelse 11 Stora skillnader mellan olika fackförbund 12 Vilka som helt saknar datorerfarenhet 13 LO och IT-frågorna 18

3 3 Sammanfattning LO har sedan ett antal år tillbaka beskrivit vilka förändringar som har skett vad gäller tillgång till dator i hemmet och användning av dator i arbetet. I den tidigare i år utkomna rapporten Dator och Internet kunde vi visa i vilken omfattning olika löntagare har tillgång till Internet på datorn i hemmet och om man faktiskt använder sig av denna möjlighet. Nu kan vi ta ytterligare ett steg framåt och närmare belysa hur datorn i hemmet används - och dessutom hur vanligt det är i olika grupper av anställda att man helt saknar datorerfarenhet, det vill säga att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. Datoranvändningen bland löntagare i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Denna stora förändring gäller främst användningen av dator i hemmet, medan andelen som använder dator i arbetet egentligen har ökat häpnadsväckande lite. Rapporten visar att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 42 procent själva har använt dator i hemmet under det. Ytterligare 9 procent av LO-med-lemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan vara barnen i familjen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför. Användningssätten är flera. Ungefär två av tio LO-medlemmar har själva använt Internet på datorn i hemmet under det, tre av tio har lärt sig mera om datorn eller datorprogram och lika många har spelat spel på datorn. De klass- och könsmässiga olikheterna vad gäller dataanvändningen är emellertid stora, likaså generationsskillnaderna. Det kan illustreras med några siffror om Internetanvändningen. Medan nästan hälften av SACOs medlemmar har använt Internet i hemmet under det är motsvarande andel för LOs medlemmar knappt 20 procent, bland LOs kvinnor 15 procent och bland LO-kvinnor i åldersgruppen år endast 3 procent. Av alla anställda i Sverige har ungefär var tredje 32 procent använt Internet i hemmet under det. Användning av Internet ger stora möjligheter för människor att kommunicera med varandra - men de allra flesta står idag utanför detta samtal. Man kan också konstatera att allt mer läggs samhällsinformation ut på Internet och kravet på information till medborgarna anses ibland uppfyllt när så skett. Men vad händer med dem som inte har tillgång till denna informationskanal? Detta är i hög grad demokratiska frågor. En utomordentligt viktig uppgift blir att göra den nya tekniken tillgänglig för fler. I ett särskilt avsnitt beskrivs kortfattat hur LO arbetar med IT-frågorna. I rapporten görs också en indelning efter fackförbund. Andelen som har använt Internet på dator i hemmet varierar kraftigt, vilket framgår av tablån nedan. Har själv använt Internet i hemmet under det

4 4 (procent) Handelsanställdas Förbund 13 Kommunalarbetareförbundet 14 Metallindustriarbetareförbundet 23 Kommunaltjänstemannaförbundet 30 Lärarförbundet 32 Facket för service och kommunikation, SEKO 35 Industritjänstemannaförbundet 45 SACO 47 Resultaten visar att så mycket som var fjärde löntagare helt saknar datorerfarenhet det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. Men skillnaderna mellan olika grupper är mycket stora. Den analys som görs visar att andelen som är i den här situationen är ungefär tio gånger högre bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen (45 procent för LO-kvinnor mot knappt 5 procent för manliga tjänstemän). En uppdelning efter ålder förstärker olikheterna ytterligare. Så mycket som två av tre LO-kvinnor i åldersgruppen år (66 procent) saknar helt datorerfarenhet och drygt hälften av LO-män i samma ålder (53 procent). I de fackförbund som jämförs i rapporten är andelen som varken använder dator i jobbet eller i hemmet högst i Kommunal med 49 procent. Men också i förbund som Handels, SEKO och Metall saknar var fjärde medlem eller mer helt dator-erfarenhet. Indelning efter familjetyp visar att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer med barn än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

5 5 Vad rapporten bygger på Grunden för rapporten är intervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen, som statistiska centralbyrån (SCB) gjort inom ramen för undersökningarna av levnadsförhållandena. De intervjuade har år 1998, i intervjuer som är fördelade under hela året, tillfrågats om de använder dator i arbetet och om de har tillgång till dator i hemmet. För första gången har också ställts frågor om tillgång och användning av Internet i hemmet, och om hur man i övrigt använder datorn i hemmet. Frågorna ställs i besöksintervjuer som genomförs av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare. Först ställdes följande fråga: Har Du i hemmet tillgång till dator? De som svarade ja fick frågan: Har Du i hemmet tillgång till Internet? De som svarade att de i hemmet har tillgång till Internet fick också följdfrågan: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att utnyttja Internet? De som svarade att de har tillgång till dator fick därutöver frågorna: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att: - lära mer om datorn eller datorprogram? - spela spel? - göra annat? (Man fick ange vad man använder datorn till) Svarsalternativen, vilka framgick av svarskort som överlämnades till den intervjuade, var: - nej, ingen gång - någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 gånger) - någon gång i månaden eller oftare (6-20 gånger) - någon gång i veckan (21-60 gånger) - flera gånger i veckan (61- gånger) Vad gäller dator i jobbet var den fråga som ställdes följande: Brukar Du arbeta vid bildskärm i Ditt arbete, t ex vid terminal, persondator, ordbehandlare eller annan typ av bildskärm?

6 6 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det Allt fler löntagare får erfarenhet av att arbeta med datorer. Utvecklingen sedan år 1994 för gruppen LO-medlemmar speglas i diagram 1. procent 60 Diagram 1 Dator i hemmet och i arbetet LO-medlemmar Tillgång till dator i hemmet Använder dator i arbetet Diagrammet visar att andelen LO-medlemmar som har tillgång till dator i hemmet har ökat från 15 procent år 1994 till 51 procent år 1998 alltså mer än en tredubbling på en så kort tid som fyra år. Det kan jämföras med att andelen som använder dator i arbetet under samma tid har ökat från 24 till 30 procent - således en mycket måttlig förändring. Sedan år 1995 har andelen LO-medlemmar som använder dator i arbetet ökat med endast 2 procentenheter från 28 till 30 procent. Det har visat sig att också bland TCO-medlemmar har förändringen varit mycket liten under denna period (från 78 till 80 procent mellan 1995 och 1998). Om vi ser till hela gruppen löntagare har andelen som har tillgång till dator i hemmet ökat från 28 till 67 procent under perioden , medan andelen som använder dator i arbetet har ökat från 47 till 58 procent. Ytterligare siffror om förändringarna för olika grupper av anställda redovisas i LO-rapporten Dator och Internet. Som framgår av diagram 1 har alltså 51 procent av LOs medlemmar tillgång till dator i hemmet. I tablå 1 kan vi se hur stor del av LO-medlemmarna som själva använt datorn under de senaste tolv månaderna. Det visar sig att andelen är 42 procent. Man kan alltså dra den slutsatsen att 9 procent av LO-medlemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan till exempel vara så att det istället är barnen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför.

7 7 Man kan också utläsa att 29 procent av LO-medlemmarna själva har använt datorn för att lära mer om datorn eller om datorprogram under det, 30 procent har använt datorn för att spela spel och 19 procent har använt sig av Internet på datorn i hemmet. Uppgifter om hur ofta datorn används för Internet, för att lära mer om datorn och för spel redovisas i bilaga (tabellerna B:1 12). Tablå 1 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO TCO SACO Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Samtliga anställda Vad gäller LO-medlemmar illustreras huvudresultaten på ett mera åskådligt sätt i diagram 2. Diagram 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används LO-medlemmar Tillgång till dator 51 Själv använt datorn 42 Tillgång till Internet 26 Själv använt Internet 19 Spelat spel 30 Lärt mer om datorn procent I tablå 1 framgår också hur stor del av TCO- och SACO-medlemmar som själva använt datorn i hemmet och på vilket sätt den använts. Vi kan konstatera att även bland tjänstemännen är en det en hel del som har tillgång till dator i hemmet utan att själva använda den (9 procent bland TCO-medlemmarna och 8 procent bland SACOmedlemmarna). Sambanden med klass och kön Vi ska gå vidare och dela upp materialet något ytterligare. I tablå 2 gör vi en samtidig uppdelning efter facklig tillhörighet och kön.

8 8 Tablå 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Man kan här bland annat se att kvinnorna i mindre utsträckning än männen själva använt dator i hemmet under det. Bland LO-medlemmar är skillnaden sju procentenheter (39 procent för kvinnor och 46 procent för män). En klar skillnad mellan könen finns också inom TCO och SACO. Detta illustreras i diagram 3. Diagram 3 Har själv använt dator i hemmet under SACO män 83 TCO män 75 SACO kvinnor 69 TCO kvinnor 62 LO män 46 LO kvinnor procent En lägre andel kvinnor än män har använt datorn för att spela spel och kvinnorna har också i mindre utsträckning än männen använt datorn för att lära sig mera om själva datorn eller om datorprogram (tablå 2). Även vad gäller Internet finns stora klass- och könsmässiga skillnader, vilket framgår av diagram 4. Mycket påtagligt är att skillnaderna mellan kvinnor och män är betydligt större ifråga om användning av Internet än vad gäller tillgång till Internet.

9 9 Sammanfattningsvis verkar det finnas något som gör att kvinnorna inte i samma höga grad som männen använder datorn där sådan finns. Sannolikt har ett traditionellt könsrollsmönster inom familjen betydelse. LO kvinnor LO män Diagram 4 Internetanvändning i hemmet TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor SACO män procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Stora generationsskillnader Resultaten visar med eftertryck att användning av dator i hemmet har ett mycket tydligt samband med ålder (tablå 3). Särskilt i den äldsta åldersgruppen är det en stor andel av dem med dator som inte använder sig av denna. Allra vanligast är detta bland kvinnorna. Av LO-kvinnor i åldersgruppen år har 27 procent tillgång till dator i hemmet, men endast 16 procent har använt datorn under det.

10 10 Tablå 3 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel Kvinnor år år år år Män år år år år Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Om vi ser på andelarna som använt datorn i hemmet minst någon under det och rangordnar dessa, blir utfallet som framgår av diagram 5. Män år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år ;Män år Män år Kvinnor år Diagram 5 Har själv använt dator i hemmet under LO-medlemmar procent På ett mycket tydligt sätt framgår att det är de äldre de som är 50 år och äldre - som kraftigt avviker från övriga. Datoranvändning är alltså i hög grad en generationsfråga. Allra lägst ligger kvinnorna i åldersgruppen år. Även användning av Internet har starkt samband med ålder. Bland kvinnliga och manliga LO-medlemmar under 30 år har nästan alla någon gång ha använt sig av Internet under förutsättning att datorn i hemmet har tillgång till detta. Bland kvinnor över 30 år och bland män över 50 år utnyttjas möjligheten i mycket mindre utsträckning. Detta åskådliggörs i diagram 6.

11 11 Män år Män år Kvinnor år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år 3 Diagram 6 Internetanvändning i hemmet LO-medlemmar procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Barn i familjen har betydelse Också familjesituationen har betydelse för dataanvändningen (tablå 4). Andelen som själv har använt dator i hemmet under det är högst i familjer med två barn eller fler, likaså andelen som själv har använt Internet på datorn därhemma. Mycket flitiga internetanvändare finns också bland ensamstående utan barn, bland vilka ingår många ungdomar (tabell B:2 i bilagan). Tablå 4 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till dator Har själv använt datorn i hemmet under Har tillgång till Internet Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram

12 12 Stora skillnader mellan olika fackförbund Det finns markanta skillnader mellan olika fackförbund. Andelen som själv har använt dator i hemmet är bland de sju jämförda fackförbunden i tablå 5 högst i Industritjänstemannaförbundet (74 procent) och lägst i Handelsanställdas Förbund (31 procent). Tillgången till Internet i hemmet är också mycket olika. Industritjänstemän ligger högst med 54 procent och Handels lägst med 17 procent. Andelen som själv har använt Internet i hemmet under det varierar mellan 45 procent för industritjänstemännen och under 15 procent för Handels och Kommunal. Tablå 5 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Vi illustrerar skillnaderna vad gäller Internet i diagram 7. Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Alla anställda Diagram 7 Internetanvändning i hemmet Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän SACO procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Att mycket ofta använda Internet är bland de jämförda fyra LO-förbunden vanligast i SEKO och Metall (tablå B:1 i bilagan).

13 13 Vilka som helt saknar datorerfarenhet I detta avslutande avsnitt ska vi se på hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man helt saknar erfarenhet av att arbeta med dator att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. En första översikt ges i tablå 6. Tablå 6 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent LO TCO SACO ALLA ANSTÄLLDA Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet Summa Det framgår att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 41 procent är helt utan erfarenhet att arbeta med dator. De använder varken dator i sina arbeten eller dator i hemmet. Sådan avsaknad av datorerfarenhet är som vi kan se drygt fem gånger vanligare bland medlemmar i LO än bland medlemmar i TCO och SACO. En samtidig uppdelning efter klass och kön gör att skillnaderna mellan grupperna ökar ytterligare. Detta beskrivs i tablå 7 och på ett mera åskådligt sätt i diagram 8.

14 14 Tablå 7 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet LO kvinnor LO män TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor SACO män Summa I tablå 7 kan man också se att datoranvändningen i arbetet varierar kraftigt. Medan andelen som använder dator i jobbet är drygt 90 procent bland de manliga tjänstemännen är denna andel endast knappt 30 procent bland kvinnorna inom LO. De två ytterligheterna i diagram 8 är kvinnorna inom LO och männen inom TCO och SACO. Att varken använda dator på jobbet eller i hemmet ungefär tio gånger vanligare bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen. LO kvinnor LO män SACO kvinnor TCO kvinnor TCO män SACO män 4 Diagram 8 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet Alla anställda procent Men som också tidigare berörts är generationsskillnaderna mycket stora. I tablå 8 visar vi hur det ser ut inom LO. Tablå 8 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar

15 15 Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år Män år Summa Det är inte bara dataanvändningen i hemmet som skiljer sig starkt mellan de olika grupperna inom LO utan också användningen av dator på jobbet. Som framgår av tablå 8 varierar andelen som använder dator på jobbet mellan 55 procent för män i åldersgruppen år till 23 procent för kvinnor i åldersgruppen år. Andelen som helt saknar datorerfarenhet använder varken dator i jobbet eller i hemmet speglas i diagram 9. Det framgår här bland annat att i åldersgruppen år saknar så mycket som två av tre LO-kvinnor - 66 procent - helt datorerfarenhet. Också bland män i samma åldersgrupp är det drygt hälften som är i den situationen. Den andra ytterligheten är män i åldersgruppen bland vilka var femte saknar datorerfarenhet. Kvinnor år Män år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år Diagram 9 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet LO-medlemmar procent Även här kommer att beskrivas hur det ser ut i de olika fackförbund som kan jämföras (tablå 9). Låt oss börja med dataanvändningen på jobbet. Det visar sig att praktiskt taget alla industritjänstemän använder dator i sitt arbete (96 procent), medan det är för-

16 16 hållandevis ovanligt bland medlemmar i Kommunal (21 procent). De övriga förbunden ligger däremellan. Tablå 9 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar Metall Handels SEKO Kommunal Industritjm Lärarf SKTF Använder dator i jobbet och i hemmet Använder dator på jobbet men ej i hemmet Använder ej dator på jobbet men i hemmet Använder dator varken på jobbet eller i hemmet Summa Den jämförelse som görs i diagram 10 ger vid handen att ungefär hälften av Kommunals medlemmar, var tredje medlem i Handels och var fjärde medlem i Metall helt saknar datorerfarenhet. Bland privatanställda tjänstemän finns det knappt några alls som är i den situationen. Kommunal Handels SEKO Metall Lärarförbundet Kommunaltjänstemän SACO offentligt anställda Industritjänstemän SACO privat anställda Diagram 10 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet procent Låt oss avslutningsvis se vilka skillnader som finns mellan arbetare och tjänstemän i olika familjetyper. Resultaten sammanfattas i diagram 11.

17 17 Samboende utan barn Samboende med 1 barn Samboende med 2 barn Samboende med 3 barn eller fler Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 3 *) *) Diagram 11 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet *) *) procent *)Antalet i urvalet alltför litet LO TCO SACO En slutsats av denna jämförelse är att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

18 18 LO och IT-frågorna Den fördjupade statistik som LO redovisar pekar på en i flera avseenden positiv utveckling. Andelen löntagare med tillgång till dator i hemmet och på arbetet fortsätter att öka. Många använder Internet. Utvecklingen går snabbt och Sverige är idag ett av världens datortätaste länder. Men den bild som ges innehåller också betydligt mer negativa inslag. De klass- och könsmässiga olikheterna är mycket stora, likaså generationsskillnaderna. Förhoppningen om ett arbetsliv som tillvaratar informationsteknikens potential till högre effektivitet, bättre kommunikation och livslångt lärande ges det tyvärr mycket lite stöd för när man tvingas konstatera att endast 30 procent av LOs medlemmar använder dator som stöd för sitt arbete. Lägger man till de kvalitativa aspekterna på datoranvändningen blir bristerna ännu uppenbarare. LO-medlemmarnas datoranvändning präglas av en passivare roll än till exempel tjänstemännens. Som snabbköpskassörska eller processövervakare är man visserligen datoranvändare men kan sällan använda tekniken för att utveckla det egna arbetet eller öka sina kunskaper. De IT-system som dominerar på LO-medlemmarnas arbetsplatser är ofta stela standardsystem med små möjligheter till individuell, eller ens lokal, anpassning. Allt för lite uppmärksamhet har hittills ägnats åt de faktum att kvinnodomi-nerade branscher och verksamhetsområden släpar efter i datorutvecklingen. Bara ungefär 25 procent av LOs kvinnor använder dator i jobbet, vilket kan jämföras med 90 procent av SACOs män. Den myckete låga siffran för LOs kvinnor ger inte en bild av ett arbetsliv där tankekraft sägs ha ersatt muskelkraft och där kunskap är det viktigaste verktyget. 70 procent av LOs medlemmar, vilket i absoluta tal motsvarar närmare 1,5 miljon personer, använder alltså inte dator i jobbet och har således inte tillgång den moderna informationstekniken för att utveckla och effektivisera sitt arbete. I den situationen är också ungefär tjänstemän inom TCO och SACO. Talet om ett arbetsliv präglat av förnyelse, med den nya informationstekniken som ett viktigt hjälpmedel, ter sig mot den bakgrunden som lätt överdrivet. Sverige gör sannolikt stora effektivitetsförluster genom ett dåligt IT-utnyttjande. Om mer än 40 procent av de anställda i arbetslivet inte använder datorteknik, nära 20 år efter den första bredare introduktionen, blir det svårt att uppnå våra mål för ett lärande arbetsliv och en uthållig tillväxt. Utöver detta måste den demokratiska dimensionen tillfogas. Ungefär 25 procent av alla löntagare, och drygt 40 procent av LOs medlemmar, saknar helt datorerfarenhet, det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. När så stora grupper i praktiken står utanför tillgång till datoriserad samhällsinformation eller tillgång till elektroniska tjänster, står det klart att större satsningar från samhällets sida är nödvändiga. Fortfarande väntar Sverige på en bred folkbildningssatsning inom IT-området, där praktisk kunskap om användning kombineras med samtal om informationssamhällets mål och innehåll.

19 19 LO och dess förbund bedriver ett flertal betydelsefulla IT-projekt som syftar till att påverka utvecklingen i positiv riktning för medlemmarna. Den stora satsningen på LO:s hyrdatoravtal har idag över LO-familjer dragit nytta av påbörjade LO ett IT-projekt som syftar till att utveckla pedagogiska modeller och tekniska tillämpningar för ett IT-baserat lokalt fackligt kunskapsstöd. Projektet sker i samverkan med Linköpings universitet och med finansiellt stöd från KKstiftelsen. Mer information kan erhållas från Lotta Grönblad, LO, och/eller Stellan Boozon, Linköpings universitet, påbörjade LO ytterligare ett projekt som syftar till att påverka innehåll och användning av de IT-system som används i arbetslivet. Projektet sker i samverkan med ett flertal universitet och högskolor och får finansiellt stöd från Rådet för arbetslivsforskning. Mer information kan erhållas från Torbjörn Lind, LO, , Renée Andersson, LO, och/eller Klas Barklöf, Rådet för arbetslivsforskning, Ansvarig för LO:s IT-policy är LO:s IT-råd. IT-rådet tillsattes 1997 och leds av LO:s andre ordförande Wanja Lundby-Wedin med IT-ombudsman Ove Ivarsen som samordnare och ansvarig handläggare. I IT-rådet ingår 8 LO-förbund och deras ledamöter är följande: 1. Lars Aveholt, Byggnads, Mats Sundqvist, Handels, Lotta Grönblad, Hotell & Restaurang, Ray Ohlsson, Industrifacket, Birgitta Hedén, Kommunal, Mats Jönsson, Metall, Stellan Mattsson, SEKO, Bengt-Åke Lindhé, Transport,

20 20 Bilaga Tablå B:1 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:2 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan Tablå B:3 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO TCO SACO Flera gånger i veckan Samtliga anställda Tablå B:4 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram.

21 21 Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Flera gånger i veckan Tablå B:5 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor år år år år Män år år år år Flera gånger i veckan

22 22 Tablå B:6 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:7 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan Tablå B:8 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO TCO SACO Samtliga anställda

23 23 Tablå B:9 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Tablå B:10 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor år år år år Män år år år år Flera gånger i veckan

24 24 Tablå B:11 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:12 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RAPPORT 1 AV 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004 Integration 2004 Fakta och kunskap SVEN NELANDER/MARIA-PAZ ACCHIARDO/INGELA GODING Integration 2004 FAKTA OCH KUNSKAP INTEGRATION 2004 FAKTA OCH KUNSKAP 1 PRODUKTION Bilda Idé

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 7 2007 Synen på lönesättning och löneskillnader Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Vad anses som rimlig lön för olika yrken 9 3. Synen på löneskillnader

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet Rapport 1 av 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet Rapport 5 av 7 2007 Ungdomar och facket Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Ungdomars arbetsmarknad 12 3. Facklig organisationsgrad för ungdomar 17 4. Tre huvudsakliga

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen

Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Fackmedlemmars uppfattningar om diskriminering på grund av sexuell läggning på arbetsplatsen Carina Bildt arbetslivsrapport nr 2004:10 issn 1401-2928 Temaforskning Arbetsliv i storstad Temaledare Ewa Gunnarsson

Läs mer

Hindra avhoppen stärk relationen

Hindra avhoppen stärk relationen Hindra avhoppen stärk relationen Välkommen till ett kunskapsseminarium med TNS SIFO 15 april 2010 Toivo Sjörén och Martin Ahlqvist 1 218 000 medlemmar hotar att hoppa av facket Medlemmarna är det viktigaste

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

SEKO sett ur ett medlemsperspektiv. Rapport om SEKOs medlemsundersökningar

SEKO sett ur ett medlemsperspektiv. Rapport om SEKOs medlemsundersökningar SEKO sett ur ett medlemsperspektiv Rapport om SEKOs medlemsundersökningar SEKO sett ur ett medlemsperspektiv Rapport om SEKOs medlemsundersökningar Sammanställningen är gjord av Lina Pettersson augusti

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 Driver fackens inkomstförsäkringar upp arbetslösheten? 2013-01-30 Författare Mats Essemyr Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost:

Läs mer

Intäktsredovisning 2013

Intäktsredovisning 2013 Stockholm 2013-04-01 Intäktsredovisning 2013 enligt partigemensam överenskommelse 2 (5) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

tco granskar: JoBBa över gratis övertiden 2011 #3/12 2012-03-16

tco granskar: JoBBa över gratis övertiden 2011 #3/12 2012-03-16 tco granskar: JoBBa över gratis övertiden 2011 #3/12 2012-03-16 Författare Mats Essemyr Avdelningen för samhällspolitisk och analys, TCO mats.essemyr@tco.se Tel 08-782 92 72 Produktion: Avdelningen för

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Missbruk av alkohol och konsekvenserna av alkoholkonsumtion kostar samhället stora summor och forskning visar att det drabbar arbetslivet bl.a. i form av

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Spel och Internet och olika social bakgrund

Spel och Internet och olika social bakgrund Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 10 poäng Spel och Internet och olika social bakgrund Videogames and Internet and different social background Anders Malmros Lärarexamen

Läs mer

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år

Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % Antal intervjuer --------------------- 1000 506 492 228 250 238 278

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Stärkt medlemsrekrytering gemensamma strategier. Slutrapport från utredningen inom det förbundsgemensamma projektet Högre organisationsgrad

Stärkt medlemsrekrytering gemensamma strategier. Slutrapport från utredningen inom det förbundsgemensamma projektet Högre organisationsgrad Stärkt medlemsrekrytering gemensamma strategier Slutrapport från utredningen inom det förbundsgemensamma projektet Högre organisationsgrad Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Arbetsvillkor

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen LO 19 april 2010 A-kassan och den svenska modellen Anders Kjellberg Sociologiska institutionen Lunds universitet (Några smärre korrigeringar i två tabeller införda 14/2 2011) Facklig organisationsgrad

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är 1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde

Läs mer

i hem och företag En statistisk beskrivning

i hem och företag En statistisk beskrivning IT i hem och företag En statistisk beskrivning Förfrågningar: Carl-Magnus Jaensson Tfn 08-506 941 43 e-post: carl-magnus.jaensson@scb.se Anders Hintze Tfn 08-506 945 97 e-post: anders.hintze@scb.se Alexandra

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Diskriminering av finsktalande i Sverige

Diskriminering av finsktalande i Sverige Ir- C cjy Diskriminering av finsktalande i Sverige Representation av sverigefinländare och tornedalingar i fackföreningar, politiken och inom olika yrken j UWIVERSITÄTSBieuOTHEKKiEL! I - 2H^7HALSiB'L!0Tr-fHK

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer