Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför"

Transkript

1 1 Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför Löne- och välfärdsenheten November 1999 Sven Nelander/Viveka Lindgren/Ove Ivarsen

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad rapporten bygger på 5 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det 6 Sambanden med klass och kön 7 Stora generationsskillnader 9 Barn i familjen har betydelse 11 Stora skillnader mellan olika fackförbund 12 Vilka som helt saknar datorerfarenhet 13 LO och IT-frågorna 18

3 3 Sammanfattning LO har sedan ett antal år tillbaka beskrivit vilka förändringar som har skett vad gäller tillgång till dator i hemmet och användning av dator i arbetet. I den tidigare i år utkomna rapporten Dator och Internet kunde vi visa i vilken omfattning olika löntagare har tillgång till Internet på datorn i hemmet och om man faktiskt använder sig av denna möjlighet. Nu kan vi ta ytterligare ett steg framåt och närmare belysa hur datorn i hemmet används - och dessutom hur vanligt det är i olika grupper av anställda att man helt saknar datorerfarenhet, det vill säga att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. Datoranvändningen bland löntagare i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Denna stora förändring gäller främst användningen av dator i hemmet, medan andelen som använder dator i arbetet egentligen har ökat häpnadsväckande lite. Rapporten visar att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 42 procent själva har använt dator i hemmet under det. Ytterligare 9 procent av LO-med-lemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan vara barnen i familjen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför. Användningssätten är flera. Ungefär två av tio LO-medlemmar har själva använt Internet på datorn i hemmet under det, tre av tio har lärt sig mera om datorn eller datorprogram och lika många har spelat spel på datorn. De klass- och könsmässiga olikheterna vad gäller dataanvändningen är emellertid stora, likaså generationsskillnaderna. Det kan illustreras med några siffror om Internetanvändningen. Medan nästan hälften av SACOs medlemmar har använt Internet i hemmet under det är motsvarande andel för LOs medlemmar knappt 20 procent, bland LOs kvinnor 15 procent och bland LO-kvinnor i åldersgruppen år endast 3 procent. Av alla anställda i Sverige har ungefär var tredje 32 procent använt Internet i hemmet under det. Användning av Internet ger stora möjligheter för människor att kommunicera med varandra - men de allra flesta står idag utanför detta samtal. Man kan också konstatera att allt mer läggs samhällsinformation ut på Internet och kravet på information till medborgarna anses ibland uppfyllt när så skett. Men vad händer med dem som inte har tillgång till denna informationskanal? Detta är i hög grad demokratiska frågor. En utomordentligt viktig uppgift blir att göra den nya tekniken tillgänglig för fler. I ett särskilt avsnitt beskrivs kortfattat hur LO arbetar med IT-frågorna. I rapporten görs också en indelning efter fackförbund. Andelen som har använt Internet på dator i hemmet varierar kraftigt, vilket framgår av tablån nedan. Har själv använt Internet i hemmet under det

4 4 (procent) Handelsanställdas Förbund 13 Kommunalarbetareförbundet 14 Metallindustriarbetareförbundet 23 Kommunaltjänstemannaförbundet 30 Lärarförbundet 32 Facket för service och kommunikation, SEKO 35 Industritjänstemannaförbundet 45 SACO 47 Resultaten visar att så mycket som var fjärde löntagare helt saknar datorerfarenhet det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. Men skillnaderna mellan olika grupper är mycket stora. Den analys som görs visar att andelen som är i den här situationen är ungefär tio gånger högre bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen (45 procent för LO-kvinnor mot knappt 5 procent för manliga tjänstemän). En uppdelning efter ålder förstärker olikheterna ytterligare. Så mycket som två av tre LO-kvinnor i åldersgruppen år (66 procent) saknar helt datorerfarenhet och drygt hälften av LO-män i samma ålder (53 procent). I de fackförbund som jämförs i rapporten är andelen som varken använder dator i jobbet eller i hemmet högst i Kommunal med 49 procent. Men också i förbund som Handels, SEKO och Metall saknar var fjärde medlem eller mer helt dator-erfarenhet. Indelning efter familjetyp visar att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer med barn än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

5 5 Vad rapporten bygger på Grunden för rapporten är intervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen, som statistiska centralbyrån (SCB) gjort inom ramen för undersökningarna av levnadsförhållandena. De intervjuade har år 1998, i intervjuer som är fördelade under hela året, tillfrågats om de använder dator i arbetet och om de har tillgång till dator i hemmet. För första gången har också ställts frågor om tillgång och användning av Internet i hemmet, och om hur man i övrigt använder datorn i hemmet. Frågorna ställs i besöksintervjuer som genomförs av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare. Först ställdes följande fråga: Har Du i hemmet tillgång till dator? De som svarade ja fick frågan: Har Du i hemmet tillgång till Internet? De som svarade att de i hemmet har tillgång till Internet fick också följdfrågan: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att utnyttja Internet? De som svarade att de har tillgång till dator fick därutöver frågorna: Har Du under de senaste 12 månaderna använt datorn på fritiden för att: - lära mer om datorn eller datorprogram? - spela spel? - göra annat? (Man fick ange vad man använder datorn till) Svarsalternativen, vilka framgick av svarskort som överlämnades till den intervjuade, var: - nej, ingen gång - någon gång i kvartalet eller mer sällan (1-5 gånger) - någon gång i månaden eller oftare (6-20 gånger) - någon gång i veckan (21-60 gånger) - flera gånger i veckan (61- gånger) Vad gäller dator i jobbet var den fråga som ställdes följande: Brukar Du arbeta vid bildskärm i Ditt arbete, t ex vid terminal, persondator, ordbehandlare eller annan typ av bildskärm?

6 6 Fyra av tio LO-medlemmar har själva använt dator i hemmet under det Allt fler löntagare får erfarenhet av att arbeta med datorer. Utvecklingen sedan år 1994 för gruppen LO-medlemmar speglas i diagram 1. procent 60 Diagram 1 Dator i hemmet och i arbetet LO-medlemmar Tillgång till dator i hemmet Använder dator i arbetet Diagrammet visar att andelen LO-medlemmar som har tillgång till dator i hemmet har ökat från 15 procent år 1994 till 51 procent år 1998 alltså mer än en tredubbling på en så kort tid som fyra år. Det kan jämföras med att andelen som använder dator i arbetet under samma tid har ökat från 24 till 30 procent - således en mycket måttlig förändring. Sedan år 1995 har andelen LO-medlemmar som använder dator i arbetet ökat med endast 2 procentenheter från 28 till 30 procent. Det har visat sig att också bland TCO-medlemmar har förändringen varit mycket liten under denna period (från 78 till 80 procent mellan 1995 och 1998). Om vi ser till hela gruppen löntagare har andelen som har tillgång till dator i hemmet ökat från 28 till 67 procent under perioden , medan andelen som använder dator i arbetet har ökat från 47 till 58 procent. Ytterligare siffror om förändringarna för olika grupper av anställda redovisas i LO-rapporten Dator och Internet. Som framgår av diagram 1 har alltså 51 procent av LOs medlemmar tillgång till dator i hemmet. I tablå 1 kan vi se hur stor del av LO-medlemmarna som själva använt datorn under de senaste tolv månaderna. Det visar sig att andelen är 42 procent. Man kan alltså dra den slutsatsen att 9 procent av LO-medlemmarna har tillgång till dator i hemmet utan att själv använda den. Det kan till exempel vara så att det istället är barnen som använder datorn. Ett annat alternativ är att det är en vuxen i familjen som använder datorn, medan den andre helt står utanför.

7 7 Man kan också utläsa att 29 procent av LO-medlemmarna själva har använt datorn för att lära mer om datorn eller om datorprogram under det, 30 procent har använt datorn för att spela spel och 19 procent har använt sig av Internet på datorn i hemmet. Uppgifter om hur ofta datorn används för Internet, för att lära mer om datorn och för spel redovisas i bilaga (tabellerna B:1 12). Tablå 1 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO TCO SACO Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Samtliga anställda Vad gäller LO-medlemmar illustreras huvudresultaten på ett mera åskådligt sätt i diagram 2. Diagram 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används LO-medlemmar Tillgång till dator 51 Själv använt datorn 42 Tillgång till Internet 26 Själv använt Internet 19 Spelat spel 30 Lärt mer om datorn procent I tablå 1 framgår också hur stor del av TCO- och SACO-medlemmar som själva använt datorn i hemmet och på vilket sätt den använts. Vi kan konstatera att även bland tjänstemännen är en det en hel del som har tillgång till dator i hemmet utan att själva använda den (9 procent bland TCO-medlemmarna och 8 procent bland SACOmedlemmarna). Sambanden med klass och kön Vi ska gå vidare och dela upp materialet något ytterligare. I tablå 2 gör vi en samtidig uppdelning efter facklig tillhörighet och kön.

8 8 Tablå 2 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Man kan här bland annat se att kvinnorna i mindre utsträckning än männen själva använt dator i hemmet under det. Bland LO-medlemmar är skillnaden sju procentenheter (39 procent för kvinnor och 46 procent för män). En klar skillnad mellan könen finns också inom TCO och SACO. Detta illustreras i diagram 3. Diagram 3 Har själv använt dator i hemmet under SACO män 83 TCO män 75 SACO kvinnor 69 TCO kvinnor 62 LO män 46 LO kvinnor procent En lägre andel kvinnor än män har använt datorn för att spela spel och kvinnorna har också i mindre utsträckning än männen använt datorn för att lära sig mera om själva datorn eller om datorprogram (tablå 2). Även vad gäller Internet finns stora klass- och könsmässiga skillnader, vilket framgår av diagram 4. Mycket påtagligt är att skillnaderna mellan kvinnor och män är betydligt större ifråga om användning av Internet än vad gäller tillgång till Internet.

9 9 Sammanfattningsvis verkar det finnas något som gör att kvinnorna inte i samma höga grad som männen använder datorn där sådan finns. Sannolikt har ett traditionellt könsrollsmönster inom familjen betydelse. LO kvinnor LO män Diagram 4 Internetanvändning i hemmet TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor SACO män procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Stora generationsskillnader Resultaten visar med eftertryck att användning av dator i hemmet har ett mycket tydligt samband med ålder (tablå 3). Särskilt i den äldsta åldersgruppen är det en stor andel av dem med dator som inte använder sig av denna. Allra vanligast är detta bland kvinnorna. Av LO-kvinnor i åldersgruppen år har 27 procent tillgång till dator i hemmet, men endast 16 procent har använt datorn under det.

10 10 Tablå 3 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till till Internet Har tillgång dator Har själv använt datorn i hemmet under senaste året Har själv använt Internet under senaste året Har själv använt datorn för att spela spel Kvinnor år år år år Män år år år år Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Om vi ser på andelarna som använt datorn i hemmet minst någon under det och rangordnar dessa, blir utfallet som framgår av diagram 5. Män år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år ;Män år Män år Kvinnor år Diagram 5 Har själv använt dator i hemmet under LO-medlemmar procent På ett mycket tydligt sätt framgår att det är de äldre de som är 50 år och äldre - som kraftigt avviker från övriga. Datoranvändning är alltså i hög grad en generationsfråga. Allra lägst ligger kvinnorna i åldersgruppen år. Även användning av Internet har starkt samband med ålder. Bland kvinnliga och manliga LO-medlemmar under 30 år har nästan alla någon gång ha använt sig av Internet under förutsättning att datorn i hemmet har tillgång till detta. Bland kvinnor över 30 år och bland män över 50 år utnyttjas möjligheten i mycket mindre utsträckning. Detta åskådliggörs i diagram 6.

11 11 Män år Män år Kvinnor år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år 3 Diagram 6 Internetanvändning i hemmet LO-medlemmar procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Barn i familjen har betydelse Också familjesituationen har betydelse för dataanvändningen (tablå 4). Andelen som själv har använt dator i hemmet under det är högst i familjer med två barn eller fler, likaså andelen som själv har använt Internet på datorn därhemma. Mycket flitiga internetanvändare finns också bland ensamstående utan barn, bland vilka ingår många ungdomar (tabell B:2 i bilagan). Tablå 4 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent av LO-medlemmar Har tillgång till dator Har själv använt datorn i hemmet under Har tillgång till Internet Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram

12 12 Stora skillnader mellan olika fackförbund Det finns markanta skillnader mellan olika fackförbund. Andelen som själv har använt dator i hemmet är bland de sju jämförda fackförbunden i tablå 5 högst i Industritjänstemannaförbundet (74 procent) och lägst i Handelsanställdas Förbund (31 procent). Tillgången till Internet i hemmet är också mycket olika. Industritjänstemän ligger högst med 54 procent och Handels lägst med 17 procent. Andelen som själv har använt Internet i hemmet under det varierar mellan 45 procent för industritjänstemännen och under 15 procent för Handels och Kommunal. Tablå 5 Tillgång till dator i hemmet och hur denna används. Procent Har tillgång till gång till Har till- dator Internet Har själv använt datorn i hemmet under Har själv använt Internet under Har själv använt datorn för att spela spel Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Vi illustrerar skillnaderna vad gäller Internet i diagram 7. Har själv använt datorn för att lära mer om datorn eller datorprogram Alla anställda Diagram 7 Internetanvändning i hemmet Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän SACO procent Har tillgång till Internet Har själv använt Internet Att mycket ofta använda Internet är bland de jämförda fyra LO-förbunden vanligast i SEKO och Metall (tablå B:1 i bilagan).

13 13 Vilka som helt saknar datorerfarenhet I detta avslutande avsnitt ska vi se på hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man helt saknar erfarenhet av att arbeta med dator att man varken använder dator på jobbet eller i hemmet. En första översikt ges i tablå 6. Tablå 6 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent LO TCO SACO ALLA ANSTÄLLDA Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet Summa Det framgår att ungefär fyra av tio LO-medlemmar 41 procent är helt utan erfarenhet att arbeta med dator. De använder varken dator i sina arbeten eller dator i hemmet. Sådan avsaknad av datorerfarenhet är som vi kan se drygt fem gånger vanligare bland medlemmar i LO än bland medlemmar i TCO och SACO. En samtidig uppdelning efter klass och kön gör att skillnaderna mellan grupperna ökar ytterligare. Detta beskrivs i tablå 7 och på ett mera åskådligt sätt i diagram 8.

14 14 Tablå 7 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet LO kvinnor LO män TCO kvinnor TCO män SACO kvinnor SACO män Summa I tablå 7 kan man också se att datoranvändningen i arbetet varierar kraftigt. Medan andelen som använder dator i jobbet är drygt 90 procent bland de manliga tjänstemännen är denna andel endast knappt 30 procent bland kvinnorna inom LO. De två ytterligheterna i diagram 8 är kvinnorna inom LO och männen inom TCO och SACO. Att varken använda dator på jobbet eller i hemmet ungefär tio gånger vanligare bland LOs kvinnor än bland de manliga tjänstemännen. LO kvinnor LO män SACO kvinnor TCO kvinnor TCO män SACO män 4 Diagram 8 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet Alla anställda procent Men som också tidigare berörts är generationsskillnaderna mycket stora. I tablå 8 visar vi hur det ser ut inom LO. Tablå 8 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar

15 15 Använder dator i arbetet och i hemmet Använder dator i arbetet men ej i hemmet Använder ej dator i arbetet men i hemmet Använder dator varken i arbetet eller i hemmet Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år Män år Summa Det är inte bara dataanvändningen i hemmet som skiljer sig starkt mellan de olika grupperna inom LO utan också användningen av dator på jobbet. Som framgår av tablå 8 varierar andelen som använder dator på jobbet mellan 55 procent för män i åldersgruppen år till 23 procent för kvinnor i åldersgruppen år. Andelen som helt saknar datorerfarenhet använder varken dator i jobbet eller i hemmet speglas i diagram 9. Det framgår här bland annat att i åldersgruppen år saknar så mycket som två av tre LO-kvinnor - 66 procent - helt datorerfarenhet. Också bland män i samma åldersgrupp är det drygt hälften som är i den situationen. Den andra ytterligheten är män i åldersgruppen bland vilka var femte saknar datorerfarenhet. Kvinnor år Män år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Män år Män år Män år Diagram 9 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet LO-medlemmar procent Även här kommer att beskrivas hur det ser ut i de olika fackförbund som kan jämföras (tablå 9). Låt oss börja med dataanvändningen på jobbet. Det visar sig att praktiskt taget alla industritjänstemän använder dator i sitt arbete (96 procent), medan det är för-

16 16 hållandevis ovanligt bland medlemmar i Kommunal (21 procent). De övriga förbunden ligger däremellan. Tablå 9 Användning av dator i arbetet och i hemmet. Procent av LO-medlemmar Metall Handels SEKO Kommunal Industritjm Lärarf SKTF Använder dator i jobbet och i hemmet Använder dator på jobbet men ej i hemmet Använder ej dator på jobbet men i hemmet Använder dator varken på jobbet eller i hemmet Summa Den jämförelse som görs i diagram 10 ger vid handen att ungefär hälften av Kommunals medlemmar, var tredje medlem i Handels och var fjärde medlem i Metall helt saknar datorerfarenhet. Bland privatanställda tjänstemän finns det knappt några alls som är i den situationen. Kommunal Handels SEKO Metall Lärarförbundet Kommunaltjänstemän SACO offentligt anställda Industritjänstemän SACO privat anställda Diagram 10 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet procent Låt oss avslutningsvis se vilka skillnader som finns mellan arbetare och tjänstemän i olika familjetyper. Resultaten sammanfattas i diagram 11.

17 17 Samboende utan barn Samboende med 1 barn Samboende med 2 barn Samboende med 3 barn eller fler Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 3 *) *) Diagram 11 Använder varken dator i arbetet eller i hemmet *) *) procent *)Antalet i urvalet alltför litet LO TCO SACO En slutsats av denna jämförelse är att det är oerhört mycket vanligare i arbetarfamiljer än i tjänstemannafamiljer att föräldrarna helt saknar datorerfarenhet. Detta ger också väsentligt olika förutsättningar för barnen.

18 18 LO och IT-frågorna Den fördjupade statistik som LO redovisar pekar på en i flera avseenden positiv utveckling. Andelen löntagare med tillgång till dator i hemmet och på arbetet fortsätter att öka. Många använder Internet. Utvecklingen går snabbt och Sverige är idag ett av världens datortätaste länder. Men den bild som ges innehåller också betydligt mer negativa inslag. De klass- och könsmässiga olikheterna är mycket stora, likaså generationsskillnaderna. Förhoppningen om ett arbetsliv som tillvaratar informationsteknikens potential till högre effektivitet, bättre kommunikation och livslångt lärande ges det tyvärr mycket lite stöd för när man tvingas konstatera att endast 30 procent av LOs medlemmar använder dator som stöd för sitt arbete. Lägger man till de kvalitativa aspekterna på datoranvändningen blir bristerna ännu uppenbarare. LO-medlemmarnas datoranvändning präglas av en passivare roll än till exempel tjänstemännens. Som snabbköpskassörska eller processövervakare är man visserligen datoranvändare men kan sällan använda tekniken för att utveckla det egna arbetet eller öka sina kunskaper. De IT-system som dominerar på LO-medlemmarnas arbetsplatser är ofta stela standardsystem med små möjligheter till individuell, eller ens lokal, anpassning. Allt för lite uppmärksamhet har hittills ägnats åt de faktum att kvinnodomi-nerade branscher och verksamhetsområden släpar efter i datorutvecklingen. Bara ungefär 25 procent av LOs kvinnor använder dator i jobbet, vilket kan jämföras med 90 procent av SACOs män. Den myckete låga siffran för LOs kvinnor ger inte en bild av ett arbetsliv där tankekraft sägs ha ersatt muskelkraft och där kunskap är det viktigaste verktyget. 70 procent av LOs medlemmar, vilket i absoluta tal motsvarar närmare 1,5 miljon personer, använder alltså inte dator i jobbet och har således inte tillgång den moderna informationstekniken för att utveckla och effektivisera sitt arbete. I den situationen är också ungefär tjänstemän inom TCO och SACO. Talet om ett arbetsliv präglat av förnyelse, med den nya informationstekniken som ett viktigt hjälpmedel, ter sig mot den bakgrunden som lätt överdrivet. Sverige gör sannolikt stora effektivitetsförluster genom ett dåligt IT-utnyttjande. Om mer än 40 procent av de anställda i arbetslivet inte använder datorteknik, nära 20 år efter den första bredare introduktionen, blir det svårt att uppnå våra mål för ett lärande arbetsliv och en uthållig tillväxt. Utöver detta måste den demokratiska dimensionen tillfogas. Ungefär 25 procent av alla löntagare, och drygt 40 procent av LOs medlemmar, saknar helt datorerfarenhet, det vill säga de använder varken dator på jobbet eller i hemmet. När så stora grupper i praktiken står utanför tillgång till datoriserad samhällsinformation eller tillgång till elektroniska tjänster, står det klart att större satsningar från samhällets sida är nödvändiga. Fortfarande väntar Sverige på en bred folkbildningssatsning inom IT-området, där praktisk kunskap om användning kombineras med samtal om informationssamhällets mål och innehåll.

19 19 LO och dess förbund bedriver ett flertal betydelsefulla IT-projekt som syftar till att påverka utvecklingen i positiv riktning för medlemmarna. Den stora satsningen på LO:s hyrdatoravtal har idag över LO-familjer dragit nytta av påbörjade LO ett IT-projekt som syftar till att utveckla pedagogiska modeller och tekniska tillämpningar för ett IT-baserat lokalt fackligt kunskapsstöd. Projektet sker i samverkan med Linköpings universitet och med finansiellt stöd från KKstiftelsen. Mer information kan erhållas från Lotta Grönblad, LO, och/eller Stellan Boozon, Linköpings universitet, påbörjade LO ytterligare ett projekt som syftar till att påverka innehåll och användning av de IT-system som används i arbetslivet. Projektet sker i samverkan med ett flertal universitet och högskolor och får finansiellt stöd från Rådet för arbetslivsforskning. Mer information kan erhållas från Torbjörn Lind, LO, , Renée Andersson, LO, och/eller Klas Barklöf, Rådet för arbetslivsforskning, Ansvarig för LO:s IT-policy är LO:s IT-råd. IT-rådet tillsattes 1997 och leds av LO:s andre ordförande Wanja Lundby-Wedin med IT-ombudsman Ove Ivarsen som samordnare och ansvarig handläggare. I IT-rådet ingår 8 LO-förbund och deras ledamöter är följande: 1. Lars Aveholt, Byggnads, Mats Sundqvist, Handels, Lotta Grönblad, Hotell & Restaurang, Ray Ohlsson, Industrifacket, Birgitta Hedén, Kommunal, Mats Jönsson, Metall, Stellan Mattsson, SEKO, Bengt-Åke Lindhé, Transport,

20 20 Bilaga Tablå B:1 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:2 Har under det använt Internet på dator i hemmet. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan Tablå B:3 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO TCO SACO Flera gånger i veckan Samtliga anställda Tablå B:4 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram.

21 21 Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Flera gånger i veckan Tablå B:5 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor år år år år Män år år år år Flera gånger i veckan

22 22 Tablå B:6 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:7 Har under det använt dator i hemmet för att lära mer om datorn eller datorprogram. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan Tablå B:8 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO TCO SACO Samtliga anställda

23 23 Tablå B:9 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon Minst någon gång Flera gånger i veckan gång under det i veckan LO Kvinnor Män TCO Kvinnor Män SACO Kvinnor Män Tablå B:10 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Kvinnor år år år år Män år år år år Flera gånger i veckan

24 24 Tablå B:11 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Metall Handels SEKO Kommunal Industritjänstemän Lärarförbundet Kommunaltjänstemän Flera gånger i veckan Tablå B:12 Har under det använt dator i hemmet för att spela spel. Procent av LO-medlemmar Minst någon gång under det Minst någon gång i veckan Gifta/samboende Utan barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3 barn eller fler Ensamstående Utan barn Med barn Flera gånger i veckan

Dator, klass, kön och ålder

Dator, klass, kön och ålder 1 Dator, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten september 2002 Sven Nelander / Ingela Goding / Ove Ivarsen 2 Innehållsförteckning: Sammanfattning...3 Vad rapporten bygger på...6 DATOR I HEMMET...7

Läs mer

Internet, klass, kön och ålder

Internet, klass, kön och ålder 1, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten juli 2005 Sven Nelander 2 Inledning LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004 Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004 LO / Löne- och välfärdsenheten oktober 2004 Sven Nelander / Ingela Goding 2 Förord En viktig del av LOs arbete med integrationsfrågorna är ta fram

Läs mer

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 3 av 5 Friheter och förmåner i arbetet 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1959 6 LO 03.03 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Rapport nr 3 Löne- och välfärdsenheten Mars 2003 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Sammanfattning...3 1 Rapportens syfte och underlag...12 2 Frihet vad gäller arbetstid och

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Boende, regional fördelning och tillgång till bil Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav

Läs mer

Läsande av böcker, klass och kön

Läsande av böcker, klass och kön Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester

Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester LO/Löne- och välfärdsenheten juni 2005 Sven Nelander 2 Sammanfattning Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 3 av 5 Friheter och förmåner i arbetet 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1960 X LO 03.03 100 satser Frågor som behandlas i den tredje rapporten Vilka friheter

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 3 Röster om facket och jobbet RAPPORT 3 AV 5 211 Det fackliga uppdraget och det fackliga intresset Förtroendeuppdraget Kontakt med förtroendevalda Fackklubb på arbetsplatsen Fackliga möten Läsa fackliga

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 5 av 5 Sammanfattning och slutsatser 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1491 8 LO 03.10 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Rapport nr 4 Löne- och välfärdsenheten Maj 2003 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Sammanfattning...3 1 Rapportens syfte och underlag...14 2 Fackliga förtroendeuppdrag...16

Läs mer

Ohälsans trappa 2004

Ohälsans trappa 2004 Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Anställningsformer och arbetstider 2005

Anställningsformer och arbetstider 2005 Anställningsformer och arbetstider 2005 Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 64 Löne- och välfärdsenheten, LO SVEN NELANDER och INGELA GODING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ANSTÄLLNINGSFORMER...

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Rapport nr 1 Löne- och välfärdsenheten November 2002 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Sammanfattning...3 1 Rapportens syfte och underlag...14 2 Vilka anses vara de viktigaste

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om Rapport 3 av 5 Friheter och förmåner i arbetet Säg mig vilken lön du har, så ska jag säga dig vilken frihet du har i ditt arbete. Sammanfattningsvis finns det knappast något område (möjligen med

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om Rapport av 5 Synen på lönesättning och löneskillnader Vad som anses vara rimliga löneskillnader Kunskapen om hur vanliga människor värderar olika jobb och hur stora de anser att löneskillnaderna

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Rapport nr 2 Löne- och välfärdsenheten Januari 23 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Sammanfattning...3 1 Rapportens syfte och underlag...12 2 Vad som anses som rimlig lön

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 4 Röster om facket och jobbet RAPPORT 4 AV 5 2011 Fackets uppgifter, fackets inflytande och facklig-politisk samverkan Innehåll Sammanfattning. 2 1 Inledning.... 4 2 Fackets uppgifter.. 6 3 Bör facket

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 2 av 5 Synen på lönesättning och löneskillnader 23 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1942 1 LO 3.1 1 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet RAPPORT 5 AV 5 12 Friheter och förmåner i arbetet och upplevd klasstillhörighet Innehåll Sammanfattning. 2 1 Inledning.... 6 2 Friheter i arbetet.. 8 3 Förmåner i arbetet..

Läs mer

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 69 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander, Maria-Paz Acchiardo och Ingela Goding Högst facklig organisationsgrad

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Ra pp or t 3 av

Ra pp or t 3 av 3 Ra pp or t 3 av 7 2 7 Röster om fac ket och jobbet Facklig aktivit et och fackligt arbete Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 27 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om RÖSTER OM FACKET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Vilka är de viktigaste fackliga frågorna? För att kunna förbättra och utveckla den fackliga verksamheten är det

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Ra pp or t 2 av

Ra pp or t 2 av 2 Ra pp or t 2 av 7 07 Röster om fac ket och jobbet Synen på löne sätt ning och löne skillnader Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 07 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 4 Röster om facket och jobbet Rapport 4 av 7 2007 Friheter och förmåner i arbetet Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Friheter 8 3. Förmåner 23 Tabellbilaga 39 Materialet ur rapporten får gärna

Läs mer

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004. Integration 2004. Fakta och kunskap LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004 Integration 2004 Fakta och kunskap SVEN NELANDER/MARIA-PAZ ACCHIARDO/INGELA GODING Integration 2004 FAKTA OCH KUNSKAP INTEGRATION 2004 FAKTA OCH KUNSKAP 1 PRODUKTION Bilda Idé

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RAPPORT 1 AV 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 7 2007 Synen på lönesättning och löneskillnader Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Vad anses som rimlig lön för olika yrken 9 3. Synen på löneskillnader

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT Kort om rapporten. Integration Fakta och kunskap. Kort om rapporten INTEGRATION

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT Kort om rapporten. Integration Fakta och kunskap. Kort om rapporten INTEGRATION LIKA VÄRDE LIKA RÄTT 2004 Kort om rapporten Integration 2004 Fakta och kunskap Kort om rapporten INTEGRATION 2004 1 Integration en facklig kärnfråga Vi behöver vara många som tillsammans engagerar oss

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet Rapport 1 av 5 2011 Synen på löner och löneskillnader Innehåll Sammanfattning.3 1 Inledning...6 2 Rimlig lön för olika yrken..7 3 Synen på löneskillnader mellan yrken..22

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen Kontakt: Tobias Brännemo Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 17 oktober 2016 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Facket i Stockholm Löne- och välfärdsenheten Oktober 2003 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Förord...3 1 Skiljer sig Stockholm från övriga landet?...4 2 Vilka anser LO-medlemmar

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Facket i storstäderna 6 RAPPORT 6 AV 7 7 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2

Läs mer

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Novus Opinion Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Rapport från opinionsundersökning oktober 2009 Arne Modig 2009-11-04 1 Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden I

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den fjärde rapporten. Friheter och förmåner i arbetet. kort om Rapport 4 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den fjärde rapporten. Friheter och förmåner i arbetet. kort om Rapport 4 av Kort om: kort om Rapport 4 av 7 27 4 RappoRt 4 av 7 27 En sammanfattning av den fjärde rapporten Förutom själva lönen kan anställda ha andra typer av förmåner i arbetet. Det kan gälla allt från gratis

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

Arbete och industri [Rudolf Antoni] Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet

Läs mer

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän VÄLFÄRD 14 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 13 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll

Läs mer

Semestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Semestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor 2009 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 2009 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 3 = Semestervanor år

Läs mer

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet

Läs mer

DEL 3. Intresseorganisationer

DEL 3. Intresseorganisationer 145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN dialog Samir sida 5 i häftet Skriv ord på raden. Det kan vara ord från dialogen i häftet eller andra ord som du tycker passar. Hej Samir. Det bra. är det? Har det något

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

För sjätte året i rad har Posten intervjuat Brevvanor 2011 p r i v a t p e r s o n e r s v a n o r o c h a t t i t y d e r t i l l f y s i s k o c h e l e k t r o n i s k K o m m u n i k a t i o n Kommunikation måste ske på mottagarens villkor svenska

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: Vobbning 2017 Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 161222 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 3 Röster om facket och jobbet Rapport 3 av 7 2007 Facklig aktivitet och fackligt arbete Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Fackliga förtroendeuppdrag 9 3. Deltagande i fackliga möten 27 4. Kontakter

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 5 Röster om facket och jobbet Rapport 5 av 7 2007 Ungdomar och facket Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 7 2. Ungdomars arbetsmarknad 12 3. Facklig organisationsgrad för ungdomar 17 4. Tre huvudsakliga

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Vägen in i arbetslivet

Vägen in i arbetslivet Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet 2011 Röster om facket och jobbet 2011 Fackets uppgifter, fackets inflytande och facklig-politisk samverkan Röster om fack om facket och jobbet 2011 Det fackliga uppdraget Om undersökningen - 1988, 1993, 1998,

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av Kort om: kort om Rapport av RAPPORT AV En sammanfattning av den sjätte rapporten Lägre organisationsgrad i storstäderna, särskilt i Stockholm Den fackliga organisationsgraden är betydligt lägre i storstäderna

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer