10 oktober, , Plenum. Profession och professionsetik under VFU

Transkript

1

2 10 oktober, , Plenum Profession och professionsetik under VFU Anna Forsberg, professor vid Institutionen för Hälsovetenskap, Lunds Universitet, Att bli en akademisk vårdare innebär att acceptera att man utgör en profession och förstå vad som kännetecknar ett professionsyrke. Det betyder också att yrket utövas inom professionsetiska ramar och utifrån en yrkesetisk kod. Utifrån dessa grunder sker sedan en konstruktion av själva yrkesidentiteten. Detta föredrag fokuserar på grunden för sjuksköterskans professionsetik och hur man kan utveckla en professionell trovärdighet. Professionsetik omfattar möten mellan människor ansikte mot ansikte och situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa. Mötet med den andre är handlingsorienterat. Sjuksköterskan ska inte bara reflektera utan också handla. Mötet med den andre kräver att något görs. Ett val måste göras. För att professionella yrkesutövare ska ha en moralisk auktoritet behöver de vara trovärdiga. Det handlar om trovärdighet i andras ögon, men också i sina egna ögon. Utifrån Daryl Koehns sju villkor för professionell trovärdighet förs ett resonemang kring hur relationen mellan en sjuksköterska och patient kan utvecklas under verksamhetsförlagd utbildning och när yrket ska utövas efter examen. Frågan om legitimitet uppstår i varje möte med varje patient eftersom det krävs att vi upprepat visar att vi arbetar för patientens bästa om vi ska få behålla hens tillit. Med andra ord måste sjuksköterskan handla på ett sätt som säkrar patientens fortsatta tillit. Sjuksköterskor är utbildade för att tjäna mänskligheten vilket kräver reflektion, kunskap och en stark vilja att ta ansvar. Därför kommer föredraget också att problematisera vad det innebär att ta ansvar. 2

3 Integrationsprogram av studenter och nyanställda sjuksköterskor Sara Berg de Canesie, Biträdande universitetssjuksköterska och adjungerad klinisk adjunkt (AKA), Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Tema Cancer, Patientområde Övre buk, Camilla Hultberg, Vårdenhetschef, Karolinska universitetssjukhuset, Tema Cancer, Patientområde Övre Buk, telefon: Bakgrund: Integrationsprogrammet genomförs inom en högspecialiserad verksamhet på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Verksamheten har nationellt uppdrag inom klatskintumörer, lokalt avancerad pancreascancer samt esofaguscancer och regional nivåstrukturering inom levercancer, pancreascancer samt esofagus- och ventrikelcancer. Verksamheten har även rikssjukvård för levertransplantation med högspecialiserad hepatologi. Liksom inom många andra verksamheter är det svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Personalomsättningen är hög och har en hög andel nya inom verksamheten. Med nära samarbete med sjuksköterskeprogrammen i Stockholm har vi även ett högt flöde av studenter. Det innebär att en sjuksköterska kan behöva handleda flera nyanställda samtidigt med studenter. Som ensamutövare gällande de diagnoser och ingrepp vi i verksamheten möter krävs riktad och lång inskolning både för nyutbildade sjuksköterskor och erfarna med vana från annan verksamhet. Samtidigt försöker vi hålla en god lärmiljö även för studenter. Under höstterminen 2017 genomfördes en omfattande rekryteringssatsning som resulterade i 21 sjuksköterskor varav 12 från Grekland. Syfte (mål): Syftet är att stärka nyanställda i sin roll inom den högspecialiserade vården vilket tros öka kvarstannandet. Målet är att alla nyanställda alltid ska ha en mer senior kollega att rådfråga på varje arbetspass. Med ett omfattande introduktion växlat med kliniskt arbete strävar vi mot att fler sjuksköterskor stannar kvar och fortsätter sin professionella utveckling. Metod: För att tillgodose det ökade behovet av strukturerad introduktion och handledning fick biträdande universitetssjuksköterska med ansvar för klinisk handledning uppdraget att utforma ett introduktionsprogram som kunde individanpassas och tillämpas utifrån erfarenhet och svenskkunskaper. Till viss del har kamratlärande anammats även vid introduktionen. Ett introduktionsprogram fyllt med föreläsningar specifikt för verksamheten har utformats. I det ingår att se olika kirurgiska ingrepp och undersökningar samt tät uppföljning av omvårdnadschefer och biträdande universitetssjuksköterskor. Det ökar möjligheten att förebygga kunskapsluckor och ger ökad kunskap i det specifika som verksamheten erbjuder. En checklista med alla obligatoriska moment har tagits fram. De obligatoriska momenten ska vara uppfyllda inom det första anställningsåret är slut. Hur checklistan följs och uppfylls belyses genom regelbunden avstämning av gentemot sin närmsta omvårdnadschef. Preliminära resultat: Första omgången av introduktionsprogrammet började i oktober Hittills har främst sjuksköterskor från Grekland deltagit i föreläsningsserien. En ny omgång av introduktionsprogrammet beräknas starta vecka

4 Faktorer som främjar lärande under VFU Therese Jonson, leg. Arbetsterapeut, universitetsadjunkt. Arbetsterapeutprogrammet Jönköping University Presentationen har sin grund i ett examensarbete från 2017 på magisternivå, med titeln: Faktorer som främjar lärandet under Verksamhetsförlagd utbildning-en pilotstudie. Syftet var att beskriva arbetsterapeutstudenters och handledares uppfattning om vilka faktorer som främjar lärandet under VFU. Studiens design var kvalitativ och bestod av fokusgruppintervjuer med studenter och handledare som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fem kategorier som inkluderande faktorer som främjar lärandet identifierades. Enligt den första kategorien Känna trygghet så främjas lärandet genom att studenter och handledare känner trygghet med varandra och med VFU:platsen. Här nämns både bemötandet och lära känna-fasen i handledningen som faktorer som hör ihop med trygghet. Den andra kategorien God kommunikation spelar också en viktig roll vad gäller lärandet. Den tredje kategorin Engagemang påtalar att lärandet främjas genom att både studenter och handledare vidare visar ett engagemang inför sitt eget arbete och mot varandra. Eget ansvar kring patientarbetet i olika former (få göra själv), utgör den fjärde kategorin. Slutligen spelar Arrangemanget kring VFU platsen (femte kategorin) stor roll vad gäller lärandet under VFU:n där möjligheten att ha en egen plats att sitta på likväl som att det ska finnas tid avsatt för handledning är faktorer som främjar VFU:n. Sammanfattningsvis påvisar studien att lärandet under VFU:n sker i samspel med andra i en social kontext och att omsätta teori till praktik sker genom en social interaktion, där man lär tillsammans i en kontext. De olika kategorierna påvisar att lärandet till en stor del påverkas av både den fysiska och den psykosociala miljön. Genom att ha vetskap om dessa faktorer så kan handledare och studenter hjälpas åt att försöka tillgodose dessa förutsättningar ute i verksamheterna så att studenternas lärande främjas. Resultatet påvisar även att de faktorer som främjar lärandet kan tillgodoses av såväl studenter som handledare på ett enkelt sätt och utan större medel. 4

5 Novemberseminariet - en interprofessionell kraftkälla för medarbetare som arbetar med VFU Karin Thörne, övergripande studierektor för VFU, Futurum Regions Jönköpings län, MD i medicinsk pedagogik, IMH, Medicinska Fakulteten, Linköpings Universitet karin.thörne@rjl.se Inger Swahn, övergripande VFU-ansvarig Omvårdnad, Höglandssjukhuset, Eksjö, Region Jönköpings län inger.svahn@rjl.se I Region Jönköpings län (RJL) genomförs drygt studentveckor inom 17 professioner. Studenterna kommer främst från de högskolor och universitet RJL har avtal med. Vårdens medarbetare och verksamheter behöver kompetens, erfarenhetsutbyte och erkännande i sina handledande uppdrag. I RJL har ett interprofessionellt samarbete omkring samordning och utveckling av VFU pågått sedan millenniumskiftet. Detta organiseras och leds av Futurum akademin för hälsa och vård. En årligt återkommande satsning för medarbetare som handleder studenter eller har övergripande uppdrag relaterat till VFU är det så kallade Novemberseminariet. Det är ett seminarium som har samlat mellan 80 och 160 medarbetare i aktuella professioner årligen sedan 2001 fördelat på ett eller flera tillfällen. Seminariets syfte är att bygga vidare på handledarnas pedagogiska kunskaper, med fördjupning i ämnen som på olika sätt är knutna till studenters lärande i vården och handledningsuppdraget. Novemberseminariet ger rum för såväl handledare som olika professioner till erfarenhetsutbyte och interaktivitet med stöd av olika pedagogiska modeller och ger en årlig guldkant som tack för deras betydelsefulla insatser. Arbetsgruppen bakom novemberseminariet består av personer från olika professioner, med förändring i sammansättning över åren då det i sig utgör en koncentrerad del av ett lärande nätverk runt VFU. För deltagarna i arbetsgruppen innebär planeringar och genomförande interprofessionella samarbete som genererar lärande, samsyn, respekt för olikheter. En grund för ett mycket uppskattade program. Vi vill påstå att Novemberseminariet är unikt! Genom att handledare möts över professionsgränserna skapas förutsättningar för att bygga på det framtidens vård och professioner behöver mer av ett interprofessionellt lärande och samarbete. Futurum akademin för hälsa och vård är Region Jönköpings läns forskning- och utbildningsenhet. Ansvarsområdet för enheten förutom verksamhetsförlagd utbildning innefattar stöd till klinisk forskning, kunskapsstöd i form av biblioteksverksamhet, ansvar för läkares AT- och ST-utbildning och ansvar för decentraliserad läkarutbildning vid Linköpings universitet från

6 10 oktober, , Plenum Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet Cecilia Olsson, klinisk lektor & Christina Sundin Andersson, klinisk adjunkt, Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet cecilia.olsson@kau.se christina.sundin.andersson@kau.se Universitetens uppdrag att utbilda sjuksköterskor har utökats avsevärt de senaste åren i relation till det stora behov av sjuksköterskor som finns på arbetsmarknaden. För att kunna säkerställa att studenterna får en VFU av hög kvalitet krävs en kraftfull utveckling av de kliniska studierna. Ett led i denna utveckling innebär att i samverkan med vårdgivare utveckla möjligheter för att etablera kliniska utbildningsavdelningar (KUA). I presentation kommer fokus vara på processen från ide till genomförande. Kartläggning, identifiering av intresserade verksamheter, samverkan, förankring, projektgrupps- och styrgruppsarbete, projektskrivande, planering av genomförande, Kick-off för personal, introduktion av studenterna, genomförande, stöd till verksamheten, utvärdering, möjligheter och utmaningar och take home message. Nedanstående översikt ger en inblick i de olika stegen i processen Översyn verksamhetsförlagd utbildning, Sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet Inledande möte på övergripande nivå angående etablering klinisk utbildning; Okt.- dec. Sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet och Landstinget i Värmland. Positivt utfall. Kriterier för att få starta togs fram. Första mötet klinisk lektor och klinisk adjunkt, lärosätet och verksamhetschefer, Medicinkliniken. Beslut om att gå vidare i processen Projektgrupp bildades. Planering påbörjas avseende upplägg, kick-offdagar, handledarutbildning, Jan.- mars Mars-april April-juni Augusti September Okt.-jan Febr.- april handledning i handledning till sjuksköterskor. Projektplan påbörjas. Styrgrupp och referensgrupp identifierades. Presentation av projektplan för Kunskapscentrums ledningsgrupp (LiV) och Ämnesråd (Kau). Informationsmöten till medarbetarna avdelning 8 och avdelning 9 vid APT. Framtagande av styrande dokument. Pågående projektplanering i projektgruppen. Slutförande av projektplan. Projektplan behandlades i ämnesrådet, Kau, april, Beslut om start av KUA togs i Hälso-och sjukvårdschefens ledningsgrupp, LiV, juni Inledande möte båda verksamheternas kommunikationsenheter. Projektgruppen; fortsatt planering, möte med kommunikationsenheterna, samt avstämning Kickoff och generalrepetition av föredrag. Kick-off. Samtliga medarbetare avdelning 8 och 9 deltog. Färdigställande av uppdatering och anpassning av styrande dokument. Plan för utvärdering tas fram, parallellt med att etikansökan skrivs. Projektstart, vecka 42. Fortlöpande pedagogiskt stöd från lärosätet till verksamheten via ökad närvaro på avdelningen, deltagande i sjuksköterskemöte och arbetsplatsträffar, samt handledning i handledning. Fortlöpande utvärdering huvudhandledare och klinisk adjunkt, v.42 (2017) - v. 03(2018). Månadsvis avstämning i projektgruppen Utvärdering studenter v.46 och 03. Utvärdering personal v.03. Sammanställning av utvärdering. Återkoppling av resultat till verksamheten Take home message 6

7 Klinisk utbildningsavdelning - att förberedas för framtidens vård Pernilla Bengtsson 1, Christina Sundin Andersson 2, Elin Eldh 3, Cecilia Olsson 4 1 Huvudhandledare, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Landstinget i Värmland 2 Klinisk adjunkt, Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet 3 Avdelningschef, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Landstinget i Värmland 4 Klinisk lektor, Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet cecilia.olsson@kau.se Universitetens uppdrag att utbilda sjuksköterskor har ökat avsevärt de senaste åren i relation till det stora behov av sjuksköterskor som finns på arbetsmarknaden. Att erbjuda studenter VFU av hög kvalitet där studenterna förbereds i sin profession inför dagens och morgondagens vård är avgörande för att säkra kompetensförsörjning. För att kunna säkerställa att studenterna får en VFU av hög kvalitet krävs en kraftfull utveckling av de kliniska studierna. Ett led i denna utveckling innebär att i samverkan mellan lärosäte och vårdgivare utveckla möjligheter för att etablera kliniska utbildningsavdelningar (KUA). Mot bakgrund av detta har ett samverkansprojekt genomförts, KUA med fokus på sjuksköterskestudenters lärande vid Medicinkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad i samverkan med Karlstads universitet. KUA har varit igång sedan mitten av oktober, KUA har ett tydligt fokus på studenters lärande i samspel med andra. Studenterna arbetar parvis tillsammans med patienten, utifrån den pedagogiska modellen peer learning. De har fått möjlighet i stor utsträckning ta ett gemensamt ansvar för sitt lärande. Genom att tillsammans ta hand om multisjuka äldre har de fått möjlighet att omsätta det de läst i teorin i vården av patienterna. Att lägga upp dagen tillsammans med patienten och att både stötta och utmana varandra i paret har gjort att studenterna upplevt att de utvecklats enormt i sitt kommande yrke som sjuksköterskor. De beskriver en ökad känsla av trygghet och en bättre förståelse för patienternas situation och behov, men också ökade möjligheter för fördjupning av kunskaper och färdigheter. För att det ska fungera krävs det god kommunikation med patient, studentkamraten och övriga i teamet. Den ansvariga sjuksköterskan vägleder och stöttar studenterna i deras arbete och genom att erbjuda studenterna en klinisk utbildning av hög kvalitet förbereds de i sin profession som sjuksköterskor inför dagens och morgondagens vård. En satsning på huvudhandledare och handledande sjuksköterskor som har intresse, kunskap och kompetens när det gäller handledning av studenter har gett goda resultat. Studenterna ansvarar för en grupp patienter tillsammans med huvudhandledaren, vilket gör att arbetet för övrig personal kan underlättas. Att arbeta med studenter ger även en karriärväg för kliniskt verksamma sjuksköterskor som inte enbart innefattar chefsposition och kan då ge en ökad status för sjuksköterskor och stärka deras profession. I presentationen kommer flera perspektiv att lyftas, som besvarar vilka möjligheter och utmaningar huvudhandledare, klinisk adjunkt, handledare, avdelningschefer och studenter upplevt i och med införandet av den pedagogiska modellen peer learning tillsammans med ett ökat antal studenter på avdelningen (8 studenter jmf med ordinarie 4). 7

8 Trygga tillsammans - en handledarmodell inspirerad av peer learning Agnes Zetterman, Huvudhandledare/Distriktssköterska fil.mag., Alingsås kommun, agnes.zetterman@alingsas.se Pernilla Karlsson, Universitetsadjunkt/Distriktssköterska fil.mag., Högskolan i Borås, pernilla.karlsson@hb.se Allt mer vård ges i hemmet och under den verksamhetsförlagda utbildningen i kommunal hemsjukvård syftar lärandet till en förståelse för vårdandet i det egna hemmet. Sedan 2008 driver Högskolan i Borås i samverkan med Alingsås vård- och äldreomsorg en utbildningsvårdsenhet KUVO (Kommunal utbildningsenhet inom vård och äldreomsorg inom Alingsås kommun). Syftet med KUVO är att höja kvaliteten på den kliniska utbildningen inom kommunal vård- och omsorg samt att stimulera till kvalitetsutveckling. Det pedagogiska teamet på KUVO består av studenthandledare, huvudhandledare, klinisk adjunkt och klinisk lektor. Handledningsmodellen på KUVO såg tidigare ut så att varje student följde sin studenthandledare under de tre veckorna. Då upplevde och uttryckte studenterna att de inte hade så meningsfullt lärande under hela VFU dagen, det fanns en tendens att eftermiddagarna fylldes av mycket administrativt arbete där studenten inte kunde vara så delaktig eller självständig. Vissa hemsjukvårdsområden hade också hög studentbelastning. Vi stod då inför utmaningen att hitta en handledarmodell som stödjer såväl studenternas lärande och yrkesmässiga växt som studenthandledarnas handledning. Två studenthandledare hade utvecklat ett samarbete där de introducerade studenterna inom hemsjukvård och särskilt boende under vecka ett och vecka två för att sedan i vecka tre låta studenterna vårda och ansvara för patienter i par. Från 2016 gick vi vidare utifrån detta upplägg och påbörjade ett utvecklingsarbete i att handleda studenter mer i team i respektive hemsjukvårdsområde, så att studenterna i teamet får egna patienter att följa under sin VFU period. Vi valde att börja implementera pedagogiken Peer Learning då modellen används för att utveckla studentens förmåga till självständig kunskapsutveckling, kritiskt tänkande, reflektion och problemlösningsförmåga. Med hjälp av muntliga och skriftliga utvärderingar och kompetensutvecklingsdagar för studenthandledarna så fortgår utvecklingsarbetet. Från i höst så har två studenter en gemensam ansvarig studenthandledare men med stöd från övriga sjuksköterskor i teamet/hemsjukvårdsgruppen. Efter några dagars introduktion får studenterna successivt ett ökat ansvar för några patienter och handleds med stöd av verktygen i Peer Learning. 8

9 Studenters utvärderingar av peer learning - ett års tillbakablick Annett Karlsson, Klinisk lärare och Specialistsjuksköterska i kirurgi, Kirurgiska kliniken Skånes universitetssjukhus, Annett.AK.Karlsson@skane.se Izabella Gustafsson, leg Sjuksköterska, Kirurgiska kliniken Skånes universitetssjukhus, Izabella.Gustafsson@skane.se Jenny Jakobsson, Klinisk lärare, Lektor, Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö universitet, Jenny.Jakobsson@mau.se Malmö universitet och Kirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus har sedan år 2014 nyttjat studentsalar vid handledning av sjuksköterskestudenter i termin 2 och termin 6. Detta innebär att flera studenter kan handledas samtidigt av en handledande sjuksköterska enligt peer-learning modellen. Med hjälp av peer-learning erbjuds studenterna ett patientfokuserat lärande, patientkontinuitet samt en möjlighet att förberedas för sin framtida profession. Peerlearning har utvärderats i studier med både positiva och negativa resultat. Under år 2017 och under vårterminen 2018 lät vi därför våra sjuksköterskestudenter utvärdera sina erfarenheter av peer-learning. Totalt samlades 33 stycken frågeformulär in. Frågeformuläret innehöll två delar. Den första delen bestod av åtta frågor där studenterna kunde markera vad som bäst representerade deras uppfattning av peer-learning. Den andra delen bestod av fem öppna frågor samt en övrigt-punkt där studenterna kunde skriva sina åsikter om peer-learning i fritext. Vid presentationen kommer resultatet från frågeformuläret att presenteras samtidigt som vi avser att belysa de utmaningar och möjligheter som följer med studentsalar och peerlearning utifrån både student- och handledarperspektiv. 9

10 VFU vid inlärningsproblematik Helene Ekfors, leg. Onkologisjuksköterska & klinisk lärare. Merima Mujacic, leg. Sjuksköterska.VO Hematologi, onkologi & strålningsfysik, SUS Lund Diskrimineringslagen beskriver att utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter för barn, elever och studenter. Lagen omfattar bland annat dyslexi som är en inlärningssvårighet som yttrar sig på olika sätt. Föredraget tar sin utgångspunkt i erfarenheter av handledning av sjuksköterskestudent med dyslexi på klinisk placering. En litteraturgenomgång visar att lärosäten är medvetna om vilken hjälp studenter kan få i teoretisk undervisning, men inte vilka hjälpmedel individer kan få. Redan vid den teoretiska undervisningen bör lärosätet vara uppmärksamt på studenternas utmaningar vid olika typer av examinationer för att öka sin medvetenhet om svårigheter. Handledaren har en nyckelroll i skapandet av en tillåtande atmosfär för studentens inlärning vid den kliniska placeringen. Studenterna som berättar om sin svårighet bemöts olika av handledare som ibland försvårar lärandet. Även arbetsmiljö och arbetets upplägg kan hjälpa eller stjälpa studenterna i deras kliniska lärande. Ibland är förväntan högre på effektiva och oberoende blivande sjuksköterskor än på studentens rätt till anpassning avseende lärandeutmaningar. Med presentationen finns en önskan om att sätta fingret på ett vanligt förekommande, angeläget och känsligt ämne. Studenter är våra framtida kollegor, och vi bör sträva mot att skapa samma möjligheter för alla oavsett inlärningsproblematik för att förbereda för kommande yrkesliv. 10

11 11 oktober, , Grundnivå Hembesök som interprofessionell lärandeaktivitet i primärvården Jenny Nilsson, leg. sjukgymnast, MSc, Mörby akademiska vårdcentral, jenny.k.nilsson@sll.se Cecilia Kvernvik, Distriktssköterska, Mörby akademiska vårdcentral, cecilia.kvernvik@sll.se Katarina Rolfhamre, Distriktssköterska, med. mag, Liljeholmens akademiska vårdcentral, katarina.rolfhamre@sll.se Christina Olsson, leg.sjukgymnast, med.dr, Mörby akademiska vårdcentral christina.b.olsson@sll.se Bakgrund: Interprofessionellt samarbete förväntas leda till förbättrad patientsäkerhet samt ökad arbetstillfredsställelse och minskad stress hos vårdpersonalen. Förmåga att samverka med andra professioner och ha kunskap om samt förståelse och respekt för andra professioners funktion, roll och etiska värderingar underlättar vårdarbetet. Kunskap om hur andra professioners kompetens kompletterar den egna bör komma in tidigt under utbildningen. Syfte: Att implementera och utvärdera personcentrerade hembesök som en pedagogisk modell för interprofessionellt lärande i primärvården, under verksamhetsförlagd utbildning på grund- och avancerad nivå. Metod: Tre till fyra studenter från olika utbildningsprogram och handledare från olika professioner bjöds in till aktiviteten. Studenterna förberedde sig innan hembesöket med att läsa in en kort beskrivning om patientfallet och fördela uppgifterna. En handledare följde med vid hembesöket men det var studenterna som var ansvariga för att ta anamnes och göra relevanta undersökningar. Efteråt gjorde studenterna en gemensam sammanställning av vad som framkommit under hembesöket och studenter och handledare från olika professioner diskuterade resultatet tillsammans. Studenterna och handledarna hade också möjlighet att reflektera tillsammans om varandras olika yrkesroller. Efter aktiviteten besvarade studenterna en enkät med nio frågor där svaret angavs på en numerisk skattningsskala (1-10) där 1 = Instämmer inte alls och 10 = Instämmer helt. Deltagande patienter fick också besvara en enkät medan involverade handledare och adjungerade kliniska adjunkter har intervjuats i fokusgrupper. Endast resultatet från studentenkäterna presenteras här, övriga resultat är ännu inte analyserade. Enkätsvaren har analyserats med deskriptiv statistik och Kruskal-Wallis test har använts för skillnad på gruppnivå. Resultat: Sammanlagt 30 interprofessionella hembesök har genomförts. Totalt 109 studenter från sex olika hälso- och vårdprofessioner har deltagit i aktiviteten och besvarat enkäten. Studenterna upplevde att de hade fått en ökad insikt i hur olika professioner kan samverka (median 9, min 4, max 10) samt en ökad förståelse för teamarbete (median 9, min 3, max 10) och för de övriga yrkesprofessionernas kompetensområden (median 9, min 3, max 10). Läkarstudenterna upplevde inte i lika hög grad som de andra professionerna att de hade fått en ökad insikt om sin blivande yrkesroll och om sin egen roll i teamarbetet. Studenterna ansåg att patientens behov av omvårdnad (median 9, min 4, max 10) och rehabilitering (median 9, min 2, max 10) hade blivit uppmärksammat. Läkar-, sjuksköterskeoch dietiststudent ansåg inte i lika hög grad som de andra professionerna att patientens behov av medicinsk behandling hade uppmärksammats. Konklusion: Studenterna upplevde att deltagande i ett interprofessionellt hembesök i primärvården ökade deras förståelse för samarbete och för andra professioners kompetensområden. Lärandeaktiviteten kan dock utvecklas vidare för att ytterligare främja det interprofessionella lärandet. 11

12 VFU, ett lotteri som påverkar förmågan att vårda i akuta situationer Anders Sterner, Doktorand, Högskolan i Borås. Anders.Sterner@hb.se Under en längre tid har det förts diskussioner om nyutbildade sjuksköterskors kunskaper är tillräckliga för arbetet som sjuksköterska. Forskning har visat att både vårdverksamheter och nyutbildade sjuksköterskor uppfattar att kunskaperna är otillräckliga i vissa vårdsituationer. Akuta vårdsituationer är ett exempel som både nationellt och internationellt har pekats ut som problematiska. För att ha möjlighet att utveckla sjuksköterskeutbildningen så att lärandet stärks och möjliggör för nyutbildade sjuksköterskor att vara förberedda för att ge lämplig vård i akuta situationer är det betydelsefullt att förstå deras uppfattningar av faktorer som är gynnsamma i detta avseende. Intervjuer med 17st nyutbildade sjuksköterskor genomfördes med syftet att beskriva deras uppfattningar av faktorer som gynnar förmågan att ge lämplig vår i akuta situationer, det resulterade i fyra kategorier: 1, (möjligheten till) integrering av teori och praktik. 2, tillgång till adekvat stöd. 3, erfarenhetsbaserad kunskap. 4, personliga egenskaper som gynnsamma faktorer för att ge lämplig vård i akuta situationer. Verksamhetsförlagda utbildningens (VFU) betydelse att förbereda blivande sjuksköterskor inför att vårda i akuta situationer skär igenom alla kategorierna. Att få tillåtelse att närvara och ta ansvar för vården av patienter i akuta situationer tillsammans med efterföljande reflektioner ihop med den handledande sjuksköterskan är gynnsamma för studentens lärande. Att utifrån ett studentperspektiv integrera teori och praktik med erfarenheter och tillgång till adekvat stöd bidrar till personlig växt för studenten. Det är inte tiden i form av objektiv tid dvs. antal dagar etc. utan möjligheten till att få lära genom att inkluderas som är avgörande. Det finns dock en ojämlikhet i den verksamhetsförlagda utbildningen eftersom studenter uppfattar sig bli exkluderade och utestängda samt en faktisk avsaknad av akuta situationer under sin VFU. Konkret kan den handledande sjuksköterskan istället agera självständigt och utan att bjuda in studenten. Dessutom är handledarens förmåga till att integrera reflektion i handledningen ojämlik. Risken är att handledare tänker för specialiserat och specifikt utan att involvera studenten vilket innebär en avsaknad av studentperspektiv som i sin tur hindrar lärandet. Handledarens kompetens och intresse för handledning stipulerar hur handledning och undervisningen gestaltar sig. Dessa ovan beskrivna bristerna i VFU leder till uppfattningen av att VFU är ett lotteri präglat av ojämlika villkor för lärande. Särskilt problematiskt är det då den nyutbildade sjuksköterskan uppfattar att förmågan att vårda i akuta situationer är tätt sammankopplad med möjligheten att ha fått uppleva och delta i vården av patienter i akuta situationer. 12

13 Studentverksamhet i pressad sjukvård - helhetsgrepp Malin Sellberg, doktorand Karolinska Institutet, specialistsjukgymnast och klinisk universitetsadjunkt, Karolinska Universitets sjukhuset (mail: malin.sellberg@ki.se) Alexandra Halvarsson PhD, Karolinska Institutet, specialistsjukgymnast och adjungerad klinisk adjunkt, Karolinska Universitets sjukhuset (mail.alexandra.halvarsson@ki.se) Verksamhetsförlagdutbildning (VFU) är viktigt inom alla hälso- och sjukvårdsyrken. Den bedrivs allt oftare i verksamhet med ett högt arbetstempo, ökande personalomsättning och sjukskrivningar på grund av stress. I denna kontext ska vårdpersonalen bedriva sjukvård och samtidigt handleda blivande kollegor. Hög personalomsättning gör studentverksamheten sårbar när färre handledare med erfarenhet och pedagogisk utbildning finns kvar och utbildningsuppdragen riskerar att nedprioriteras på grund av tidsbrist. För att hantera VFU i en pressad klinisk vardag har lärarlaget på Fysioterapin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tagit ett helhetsgrepp för utbildningsuppdraget. Helhetsgreppet består av att arbeta med lärarlag, skapa en workshop för nya handledare, dela in handledarna i par och lyfta ämnet återkoppling. Lärarlaget i Huddinge består av kliniska adjunkter som ansvarar för studentverksamheten i termin 3. Med mål att skapa trygghet i handledarrollen delade lärarlaget in handledarna i par så att nya handledare skulle få möjlighet att ta del av erfarna kollegors kunskap. I möjligaste mån var paren indelade så att handledarna arbetade inom samma område. För att ytterligare stärka de nya handledarna ombads två erfarna handledare att skapa en workshop där de delade med sig av sin kunskap till nya kollegor. När lärarlaget genomförde en kartläggning för att identifiera vilka moment de kliniska handledarna behövde stöttning i, visade den att det fanns ett behov av att stötta handledarna i att ge återkoppling till studenterna. En film om återkoppling togs fram av lärarlaget (Halvarsson och Sellberg 2016). Genom att lärarlaget strukturerat har arbetat med detta helhetsgrepp upplever de kliniska handledarna att studentverksamheten är välfungerande och att det pedagogiska uppdraget synliggjorts och blivit attraktivt, deras stress har minskat och kollegialt utbyte ökat. 13

14 Problembaserat lärande under verksamhetsförlagd utbildning Pardis Momeni, klinisk lektor, Gail Dunberger, klinisk lektor, Matilda Greitz, Emil Svensson, Christoffer Thisell Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Stigbergsgatan 30, Goda exempel på hur problemlösningsmodellen (PBL) kan appliceras på VFU presenteras med hjälp av högskolans medverkande studenter. Vi ger exempel på hur en av högskolans VFU-platser har introducerat handledning av studenter genom peer learning. Detta har visat sig vara ett bra sätt att använda varandra som resurs genom att först diskutera, planera och förbereda tillsammans innan nästa steg tas. Optimalt är sedan att efter genomförd aktivitet reflektera och diskutera med handledaren. Positiva effekter som lyfts fram vid peer learning är att studenterna utvecklat ett ökat självförtroende, ökad självständighet och tilltro till sin förmåga att lösa uppgifter och problem samt förbättrad förmåga till kliniskt resonerande. Högskolans studenter har genomfört fyra av sex VFU perioder och kommer demonstrera några korta sketcher ur verkligheten. De kommer att fördjupa sig i patientfall som har varit påfrestande där högskolans samtalsträning och omvårdnadshandledning varit till hjälp. Hur kan högskolans lärare stötta studenter under pågående VFU, och hur mycket kontakt har bedömande lärare med sina studenter ute på VFU? Betyder mer kontakt nödvändigtvis bättre progression? Vilket ansvar har studenten? Vilket ansvar har verksamheten? Hur stöttar vi som lärare våra studenter och hur tar vi ansvar för våra VFU-placeringar? 14

15 Peer learning på psykiatrisk mottagning Kajsa Landgren, leg sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri, PhD, universitetsadjunkt, klinisk lärare på Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, och klinisk adjunkt i Skånevård Sund (Region Skåne). kajsa.landgren@med.lu.se. Peer learning är en handledningsmodell där två jämbördiga studenter lär sig tillsammans och av varandra. Peer learning kan ha pedagogiska fördelar genom att bidra till en effektivare inlärning. Självständighet, kommunikationsförmåga, kritiskt tänkande, autonomi, självkänsla och problemlösande förmåga kan öka (Stone et al 2013). Handledarrollen förändras. Den handledande sjuksköterskan tränas till reflektion och till att överlåta ansvar till studenterna. I Region Skåne introducerades peer learning i sjuksköterskeutbildningen först på VFU i somatisk vård. För studenter som gjorde VFU inom psykiatrisk heldygnsvård introducerades peer learning i Malmö 2010, på en PSUA i Helsingborg 2015 och på sju enheter i Lund och Helsingborg I Lund/Helsingborg gjordes i samband med införandet av peer learning 2017 en enkätundersökning med både studenter och handledande sjuksköterskor. Frågorna var öppna och informanten skrev sina svar på fri hand. Fjorton studenter och tolv handledare svarade. Studentparet hade oftast haft två handledare som turats om att handleda paret. I resultatet framkom mest positiva men en del negativa erfarenheter. Peer learning beskrevs som gynnsamt för lärandet. Studenterna uttryckte en känsla av trygghet men också av konkurrens. Studenterna angav att de reflekterat mycket, oftast dagligen, tillsammans med sin peer och mer eller mindre ofta med sin handledare. De strukturerade läraktiviteterna hade använts i varierande grad och stimulerat till reflektion och diskussioner. De hade bidragit till ett meningsfullt lärande när till exempel studenterna inte kunde vara med på handledarens samtal med en patient eller när handledaren var upptagen med andra möten som studenten inte kunde delta i. Handledarnas inställning till peer learning varierade. De uppskattade att studenterna blivit mer självständiga. Ojämna student-par beskrevs som en utmaning. Som fördelar beskrevs att studenterna kunde diskutera med varandra och hjälpa och stödja varandra i praktiska göromål, i möten med patienter och med arbete i journaler. Studenterna tränades i samarbete, lärde av varandra och kunde diskutera patientfall och situationer. Tolv av studenterna tyckte att samarbetet med medstudenten fungerat bra och åtta studenter och åtta handledare ville gärna ha peer learning som handlednings-modell igen. Peer learning används sedan 2017 i Region Skåne också på psykiatrisk mottagning. Handledarna på den psykiatriska mottagningen hade tidigare erfarenhet av att handleda med peer learning i slutenvård. Både handledarna och flertalet studenter var positiva till försöket med peer learning i psykiatrisk öppenvård. 15

16 Internationalisering inom klinisk omvårdnad erfarenhet av utlandsstudier och VFU Brian Unis, RNT, MSc, PhD student, Karlstads universitet, Institution för hälsovetenskaper, Universitetsgatan 1, Karlstad, e-post: Karin Magnusson, RN Landstinget i Värmland, Centralsjukhuset i Karlstad, Avd 59, Karlstad, e-post: karin.magnusson@liv.se Internationalisering är ett prioriterat område på högskolor och universitet. Målet med internationalisering är att öka kvaliteten och främja global förståelse, både i kurser och program som erbjuds, samt i forskningen som bedrivs på universitet. Ett annat mål är att öka antalet studenter och lärare som genomför ett utbyte. Inom omvårdnad på Karlstads universitet arbetar vi med att utveckla internationalisering och för att möjliggöra för studenter och lärare att åka på utbyten. För att ordna med utlandsstudier/praktik använder vi oss av våra nätverk, program och projekt. Det går mycket lättare att ordna utbyten när man har byggt upp ett nätverk genom personliga kontakter. De utbyten vi har idag är med de nordiska länderna, Tyskland, Sydafrika, Indien och Vietnam. Intresset ökar bland studenter för utlandsstudier och det även antalet som genomför utlandsstudier ökar för varje år, upp till ca studenter per termin. Studenter brukar säga när de kommer hem att de har fått en värdefull upplevelse som de kommer att ha med sig i sitt liv och sitt yrkesliv. Det är inte lika många studenter som reser till oss, ca 1 4 studenter per termin. De som har kommit de senaste åren har varit från Kurdistan (Irak), Vietnam, Tyskland, Finland och Belgien. Det kan vara en utmaning att hitta handledare på sjukhuset som är villig att ta emot utländska student för VFU och kommunicera på engelska. De som har gjort det har ofta upplevt att det har gett väldigt mycket tillbaka i form av ett ömsesidigt utbyte av tanker, idéer och erfarenheter. Karin Magnusson, Landstinget i Värmland, Avd.59, kommer att berätta om sina erfarenheter av att vara handledare för utländska studenter. Slutsats: Studentutbyten, både utresande och inkommande studenter, ger ett internationellt och globalt perspektiv på omvårdnad, hälsa och sjukvård, inte bara för studenterna som reser utan även för de som möter dem på sjukhuset och universitet på hemmaplan. Det ger möjlighet till en inre utveckling men leder också till en utveckling i profession som sjuksköterska. 16

17 Att möta utmaningar i den verksamhetsförlagda utbildningen - implementering av peer learning inom primärvården Taghrid Jassim, Leg. Sjuksköterska- Universitetsadjunkt, Institutionen för Vårdvetenskap- Malmö Universitet, e-postadress taghrid.jassim@mah.se Studenter behöver utveckla en handlingskompetens för att möta framtidens föränderliga samhälle och vårdbehov. Dagens hälso- och sjukvård är föränderlig och det råder brist på vårdpersonal. För att bemöta dessa utmaningar krävs det nytänkande och strategier för att effektivisera och säkra den personcentrerade vården och för att rusta studenter och handledare för att kunna erbjuda en säker vård av god kvalitet. Studenterna behöver även tränas i att leda och agera i olika förändringsprocesser och undervisningen ska vila på vetenskapliga grunder för att öka studentens kritiska tänkande. Studenter på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö universitet genomför verksamhetsförlagd utbildning i termin 4 på vårdcentral; en placering med korta möten med patienter och närstående. Handledning av studenter sker parallellt utifrån traditionell mästar-lärling-modell samtidigt som sjuksköterskan utför sina ordinarie arbetsuppgifter. Under verksamhetsförlagd utbildning på vårdcentral har sjuksköterskestudenter inte någon jämbördig studiekamrat att samverka med för reflektion, diskussion, samarbete eller kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Handledarnas pedagogiska kompetens varierar och det saknas struktur och utmaningar i handledningen. Verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården och de traditionella handledningsmetoderna behöver utmanas och omvandlas till student aktiva sådana. Peer Learning ger verktyg för ett livslångt lärande vilket också ställer krav på fler kvalificerade handledare. Projektets syfte Syftet är att förbereda handledare för den pedagogiska modellen Peer Learning och utvärdera studenters och handledares erfarenhet av Peer Learning i primärvården. Genomförande Det är viktigt att handledare är väl förberedda inför en sådan förändring. Handledare på vårdcentraler har under perioden 31 maj 2017 till 30 augusti 2018 erbjudits en utbildning med ett genomtänkt upplägg i Peer Learning av ett lärarteam vid institutionen, Utbildningen finansieras med projektmedel beviljade av Svensk sjuksköterskeförening. Alla involverade studenter erbjuds information om projektet och den pedagogiska modellen i samband med introduktionen till sin VFU. I projektet ska studenterna i Peer Learning utmanas i att planera, skapa, organisera och genomföra lärande aktiviteter utifrån lärandemål i kursplan med stöd från handledare och klinisk adjunkt. Projektet håller på att utvärderas genom djupintervjuer med involverade studenter och handledare och resultatet kommer att presenteras under konferensen. 17

18 11 oktober, , Avancerad nivå "Att hålla grytan kokande!" Om uthållighet och utveckling av nationellt heltäckande vidareutbildning Jan Degerfält, Universitetsadjunkt och Doktorand, Avd för Onkologi och Patologi, Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, För landets onkologiska kliniker är tillgången till vidareutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor helt nödvändig för att kunna bedriva strålbehandling av cancerpatienter. De senaste 20 åren har vidareutbildningen varit på distans och drivits av Lunds universitet. Totalt finns det 17 strålbehandlingsavdelningar i Sverige och totalt ca 600 strålbehandlingssjuksköterskor vid dessa avdelningar. Avdelningarnas behov av nya medarbetare varierar kraftigt från år till år och antalet studenter på utbildningen varierar därför kraftigt. Det minsta antalet studenter har varit 18 st på ett år och det högsta 65, med ett genomsnitt de senaste 10 åren på 35 st. Utbildningen i Lund består av tre delkurser och VFU omfattar 15 hp. Presentationen handlar om hur utbildningen och VFU har organiserats för att kunna hantera så stor variation av antalet studenter från år till år och också hur en likvärdig VFU kan ges vid landets samtliga strålbehandlingskliniker. 18

19 Huvudhandledarens unika roll i operationsspecialistutbildning på distans Catrine Björn, klinisk lektor specialistsjuksköterskeprogrammet i operationssjukvård, Karlstads universitet, catrine.bjorn@regiongavleborg.se Cecilia Teledahl, lärare, specialistsjuksköterskeprogrammet i operationssjukvård, Karlstads universitet, cecilia.teledahl@kau.se Lotta Olsson, huvudhandledare, specialistsjuksköterskeprogrammet i operationssjukvård, Karlstads universitet, lotta.olsson@liv.se Utifrån en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2006 om brist på operationssjuksköterskor startades ett nationellt projekt med syfte att i nära samverkan mellan lärosäten och landsting/regioner ta fram en verksamhetsanpassad utbildning med integrerad teori och praktik. Som ett led i detta inrättades huvudhandledare inom varje landsting/region som har VFU-avtal med Karlstads universitet. Huvudhandledarna är kliniskt verksamma specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård med huvudhandledaruppdraget avtalat på viss procent. Den första utbildningen startade 2007 och sedan dess har utbildningen ständigt utvecklats. Idag består huvudhandledargruppen av fem huvudhandledare. Huvudhandledarnas övergripande mål är att vara en länk mellan lärosäte och klinisk verksamhet samt i den kliniska verksamheten bidra till optimering av verksamhetens lärandemiljö. Huvudhandledarna är, tillsammans med klinisk lektor, lärare och kliniskt handledande specialistsjuksköterskor, en viktig del i teamet runt studenten för att denne ska uppnå lärandemålen och examen. Utöver dessa mer traditionella delar i huvudhandledarnas uppdrag finns ytterligare, mer unika, delar. Huvudhandledarna har direkt inflytande över utvecklingen av utbildningen genom ett nära samarbete med klinisk lektor och lärare på lärosätet. Huvudhandledargruppen har gemensamma möten (fysiska möten + via lärplattform) samt att huvudhandledarna deltar i planeringsmöten med klinisk lektor och lärare på lärosätet. Huvudhandledarna har en viktig funktion i att informera om den utveckling som sker inom de kliniska verksamheterna, för att den teoretiska delen i utbildningen ska kunna anpassas därefter. Det bidrar till att minska avståndet mellan teori och praktik för studenterna. Dessutom har huvudhandledarna ett utökat pedagogiskt ansvar. De deltar vid kliniska examinationer och vissa examinerande seminarium. På lärosätet bidrar huvudhandledarna i undervisning i praktisk färdighetsträning samt att varje huvudhandledare har ansvar för en grupp om ca 4-8 studenter på sina respektive studieorter. På studieorterna ansvarar huvudhandledarna för sex gruppträffar med studenter per läsår. Gruppträffarna är mycket uppskattade och innehåller färdighetsträning samt seminarier med patientfall. Patientfallen fungerar sedan som en kunskapsbank för alla studenter i utbildningen att ta del av via lärplattformen. Studenterna får genom den speciellt utformade huvudhandledarfunktionen en god förankring i den kliniska verksamheten vilket underlättar när studenterna går från VFU till introduktion. 19

20 Problemorienterat och självständigt lärande genom handledning av studenter i grupp Pernilla Alencar Siljehag, Distriktssköterska, Adjungerad klinisk adjunkt Karolinska Institutet, Hässelby/Akalla akademiska vårdcentral, Stockholms läns landsting, pernilla.alencar-siljehag@sll.se Beskrivning: Traditionellt har VFU under sjuksköterskeutbildningar (både på grund- och avancerad nivå) inneburit att en student ska följa en handledare i dennas vardagliga arbete. Lärandet har präglats av en mästar-lärlingmodell där studenten lätt kan bli passiv i ett inledande skede. Metoden kan innebära att lärande genom problemlösning, där studenten aktivt tar initiativet, fördröjs eller uteblir, eftersom studenten förväntas observera och följa sin handledares initiativ för att iaktta hur denna gör. När lärandet ska ske under handledarens vardagsarbete och det saknas en plan för läraktiviteter under VFU som utgår från lärandemålen lämnas en hel del inlärning åt slumpen, och/eller ställer höga krav på den kliniska handledarens förmåga att fånga viktiga spontant uppkomna ögonblick och situationer i patientarbetet och transformera dessa till goda pedagogiska möten för att resultatet av den verksamhetsförlagda utbildningen ska kunna bli bra och ändamålsenligt. Att handleda i det vanliga vårdarbetets vardag kan också uppfattas som splittrande för handledaren och försvåra dennas möjlighet att tillägna såväl student som patienter fullgott fokus, tid och uppmärksamhet, eftersom studenten finns med under så gott som alla dagens arbetsmoment och det kan saknas en plan som sätter kvalitet framför kvantitet i lärsituationerna. Syfte: Att handledarna integrerar studenternas lärandemål för VFU i vårdverksamhetens vardag på ett i förväg planerat sätt där studenterna genom peer learning och självständigt arbete med uppföljande, separata handledningsmoment styrs att komma igång med ett aktivt problembaserat och eget skapande lärande redan tidigt under VFU, vilket också kan underlätta för de kliniska handledarna att i högre grad tillägna både studenter och patienter odelad uppmärksamhet. Genomförande: Ett pilotprojekt pågår där grupper om sex distriktssköterskestudenter driver studentledd hemsjukvård och studentledd distriktssköterskemottagning i par om två studenter (peer learning), med stöd av tre kliniska handledare i vissa praktiska moment och med separat avsatt tid för handledning, och en huvudhandledare för koordination, planering och utvärdering. Positiva erfarenheter: Hög total studentnöjdhet och hög studentrapporterad måluppfyllelse avseende lärandemålen. Planerad avsatt tid för handledning kan bidra till att minska handledarnas upplevelse av splittrat fokus mellan studenter och patienter. 20

21 Bedömningssamtal i telefon distriktssköterskeprogrammet vid Karlstads universitet Mia Forshag, universitetsadjunkt Omvårdnad Karlstads universitet, Mia.Forshag@kau.se Anita Waller universitetsadjunkt Omvårdnad Karlstads universitet, Anita.Waller@kau.se I distriktssköterskeprogrammet vid Karlstads universitet har studenterna sammanlagt 14 veckors VFU i flera kliniska kontexter. Inledningsvis har studenterna 4 veckor inom allmänmedicin, sedan 3 veckor inom elevhälsa respektive barnhälsovård och i sista kursen 4 veckor inom hemsjukvård. Programmet genomförs på distans med viss närutbildning vilket möjliggör att studenter från hela landet att gå programmet. Då vi erbjuder studenterna att göra VFU nära sina hem ställer det krav på oss som lärare att kunna bedöma studenternas prestation under VFU utan face-toface kontakter med studenter och handledare. Vi har utarbetat rutiner som stöd i denna process och för att säkra kvaliteten på bedömningarna. Under VFU genomförs ett examinerande bedömningssamtal mellan student, yrkeshandledare och ansvarig lärare under den sista veckan av VFU. Samtalet sker per telefon och beräknad tidsåtgång är cirka minuter. Studenterna bokar samtalet i samråd med handledaren så tidigt som möjligt under sin VFU via en doodle-länk på lärplattformen. Handledaren fyller i bedömningsformuläret tillsammans med studenten innan bedömningssamtalet. Bedömningsformuläret baserar sig på de lärandemål som är aktuella för respektive VFU. För varje lärandemål finns kriterier för bedömning till vilken grad studenten uppnått lärandemålen (U eller G). Formuläret ligger till grund för bedömningssamtalet och under samtalet ställer läraren fördjupande frågor enligt en manual för att säkerställa att lärandemålen uppfyllts. Dessa samtal är tidskrävande men innebär att alla studenter får en individuell feedback och bedömning, att handledarna får viss guidning och att underlaget för bedömningen blir tillfredställande. Lärandemålen har konstruerats utifrån de nationella målen för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska. Dessa lärandemål bearbetas av studenten under VFU och vid bedömningssamtalet bedöms dessa utifrån studentens kunskap. Specifika frågor ställs för att få fram djup och bredd av kunskap hos studenten. Studenten uppmanas att relatera till situationer och möten med patienter och närstående från VFUperioden under bedömningssamtalet. Genom dessa exempel från studenten kan vi lärare genom ytterligare följdfrågor fördjupa olika områden kring situationen som studenten berättar om. Det framkommer tydligt om studenten är påläst inom området. Med hjälp av lärandemål, samtal och frågor kan en tillförlitlig och rättssäker bedömning göras då både synpunkter från student och yrkeshandledare beaktas och slutligen sammanvägs bedömningen av lärarna. 21