*************************

Transkript

1 SEKRETESS, SAMVERKAN, ANMÄLNINGSPLIKT OCH RÄTTSSÄKER DOKUMENTATION ************************* SAMVERKAN I PERSPEKTIV AV LAGAR, METODER OCH GOD ETIK ****************************** FÖRELÄSNING I KARLSHAMN 3 MAJ 2018 I PROJEKTET PERSONAL INKLUDERINGSKOMPETENS COPYRIGHT : STAFFANOLSSON45@GMAIL.COM

2 DISPOSITION AV DAGEN Barnkonventionen blir svensk lag Varför samverka och några faktorer som gynnar samverkan Sekretessbestämmelser i förskola/skola- som hinder eller möjlighet för samverkan Sekretessbrytande bestämmelser som uppmanar till samverkan Att dokumentera när, hur och varför? Och kort om ny dataskyddslagstiftning Om ett barn far illa lagstiftning och samverkan med socialtjänsten.

3

4 FN:s BARNKONVENTION ÄR EN GRUNDLÄGGANDE BAS FÖR ALL SAMVERKAN. BLIR SVENSK LAG 2020 Några viktiga artiklar i konventionen: Alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter, ingen får diskrimineras (art. 2) Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn (art. 3) Ett barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats (art. 10)

5 FN:s BARNKONVENTION ÄR EN GRUND- LÄGGANDE BAS FÖR ALL SAMVERKAN Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (art. 12) Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter (art. 13) Staten ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheterna behandlas bra (art. 25) Alla barn och vuxna har rätt att få reda på vad som står i barnkonventionen (art. 42) I skollagen finns barns rätt allmänt inskriven i t.ex. 1 kap. 5 (Värdegrunden) och 1 kap. 10 (Särskild hänsyn till barnets bästa)

6 VARFÖR SAMVERKA? Samverkan ger ökad kunskap och samsyn Samverkan bidrar till fortbildning i mötet med andra Samverkan öppnar stängda dörrar, när den sker i nära kontakt med den/de som samverkan gäller Men samverkan är inget självändamål- den ska användas då vinster finns att hämta

7 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN TYDLIGA MÅL OCH TYDLIG STRUKTUR I ARBETET GOD KUNSKAP OCH IDÉER OM SAMVERKANS INNEHÅLL BESLUTSFATTARNAS OCH LEDNINGENS INSTÄLLNING PERSONALOMSÄTTNING UNDER KONTROLL GEMENSAMT SPRÅK OCH TERMINOLOGI GEMENSAMT BARNPERSPEKTIV

8 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN SKA VARA FÖRANKRAD HOS LEDNINGEN KONTINUITET BÖR FINNAS I ARBETSGRUPPER/NÄTVERK INTRESSE, ENGAGEMANG OCH ATT PÅVERKA ATTITYDER MANDAT ATT AGERA RIMLIGA FÖRVÄNTNINGAR PÅ RESULTAT ATT IDENTIFIERA SKILLNADER OCH LÄRA SIG ATT HANTERA DESSA HÅLLBARA STRUKTURER/METODER FÖR SAMVERKAN. FÅR INTE BERO PÅ ELDSJÄLAR, SOM KAN FÖRSVINNA ELLER SLUTA BRINNA

9

10 OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Yttrandefrihet för medborgare Förstärkt yttrandefrihet för tjänstemän (inte för privatanställda) Allmänna handlingars offentlighet (finns inga allmänna handlingar hos det privata) Meddelarfrihet/Meddelarskydd, d.v.s. rätt att lämna upplysningar till massmedierna för publicering (från 1 juli 2017 i princip samma regler vid friskolor )

11 INNAN JAG BESKRIVER SEKRETESS I SAMVERKAN- TÄNK PÅ DETTA Mycket i skolan och en del i socialnämnden är offentligt och skyddas inte av sekretess (mer om detta senare) Ett samtycke från den det gäller öppnar upp och gör känsliga uppgifter tillgängliga för andra. Så här sägs i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 12:2: En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag Genomtänkta rutiner och metoder bidrar till att samverkan blir möjlig och effektiv Den inre sekretessen vid en myndighet är begränsad- de flesta kan vid behov utbyta känslig information med varandra

12 NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON Sekretessen är en juridisk fråga, men minst lika mycket en fråga om metoder i arbetet och om etik. ****************************** Endast de i vår egen verksamhet som behöver uppgiften för sitt arbete har rätt att ta del av känslig information. En inre sekretess och tystnadsplikt ska alltså följas även om den inte är lagreglerad annat än i sjukvården vi bör alltså informera varandra på skolan och i socialtjänsten endast vid behov.

13 NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON Sekretess mellan skilda myndigheter (OSL 8:1) (t.ex. mellan skola, socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård) Sekretess mellan olika och självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet (OSL 8:2) (t.ex. mellan skolsköterska/skolläkare och övrig personal i skolan) I OSL finns bestämmelser om handlingssekretess och tystnadsplikt. Ingen sekretess för en god man, vårdnadshavare, familjehemsföräldrar eller för fritidsgårdens och olika föreningars personal i sin verksamhet

14 SKOLANS SEKRETESS SKOLSKÖTERSKA/SKOLLÄKARE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS (SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 25:1- Sträng sekretess och tystnadsplikt mot annan skolpersonal PSYKOLOG, KURATOR OCH DEN SOM UTFÖR SPECIALPEDAGOGISK INSATS: OSL 23:2,3,5 - Sträng sekretess ÖVRIG PERSONAL I SKOLANS ELEVSTÖDSVERKSAMHET: OSL 23:2, st. 2 - Mindre sträng sekretess FÖRSKOLAN (MÖJLIGEN SEKRETESS MOT SKOLAN I ÖVRIGT- OSÄKERT RÄTTSLÄGE): OSL 23:1 - Sträng sekretess

15 Elevers närvaro/frånvaro INGEN SEKRETESS I SKOLAN FÖR Studieprestationer inkl. betyg och provresultat Beslut som skolan tar i elevstödjande sammanhang, t.ex. åtgärdsprogram samt beslut om anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning Disciplinära beslut t.ex. avstängning och skriftlig varning *************************** För kommunalt anställd elevstödspersonal gäller yttrandefrihet i dessa fall. Det underlättar samverkan.

16 SOCIALTJÄNSTSEKRETESSEN OSL 26:1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (sträng sekretess) ********************** Ingen sekretess gäller för beslut enligt tvångslagstiftning: 1. beslut om omhändertagande av en enskild, 2. beslut om vård utan samtycke, 3. beslut om sluten ungdomsvård (OSL 26:7) Och vid en anmälan då ett barn far illa kan anmälaren som huvudregel numera få viss återrapportering av information se avsnittet om anmälningsplikt.

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSEKRETESSEN OSL 25:1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (sträng sekretess)

18 NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON I OSL och även i andra lagar finns bestämmelser om att uppgifter i vissa fall får lämnas ut trots att de är sekretesskyddade.

19 NÅGRA VIKTIGA BESTÄMMELSER I ÖVRIGT SOM GENOMBRYTER SEKRETESSEN Uppgiftsskyldigheten (t.ex. vittnesplikt och anmälnings- och uppgiftsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa- SoL 14:1) För att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin egen verksamhet (OSL 10:2) Vissa uppgifter om brott, bl.a. mot barn

20 VILKA BROTT MOT/AV BARN FÅR POLISANMÄLAS? För alla som möter barnen: Bl.a. vissa brott mot barn - BrB 3, 4 och 6 kap, d.v.s. frihetsberövanden, misshandel och sexualbrott samt dessutom könsstympningsbrott. (OSL 10:21) Socialtjänsten + sjukvården: Brott för vilket är stadgat lägst 1 års fängelse samt försök till brott för vilka är stadgade lägst 2 års fängelse. (OSL 10:23) Skolans möjlighet polisanmäla är betydligt större, bl.a. med stöd av generalklausulen En god man får polisanmäla allt, binds ju inte av tystnadsplikt. Likaså fritidsgårdspersonal.

21 GENERALKLAUSULEN GER SKOLAN GOTT STÖD I SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGA Sekretessbelagd uppgift får lämnas till annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda den s.k. generalklausulen. (OSL 10:27) Gäller t.ex. för skola, polis och kriminalvård, men inte för hälsooch sjukvård, socialtjänst eller i fristående verksamhet!

22 DOKUMENTATION I FÖRSKOLANS OCH SKOLANS ARBETE

23 HANDLING PRIVAT HANDLING ALLMÄN HANDLING Offentlig uppgift i allmän handling Hemlig uppgift i allmän handling En allmän handling kan begäras utlämnad. Därför är det viktigt veta vad en sådan handling är.

24 VIKTIGA BEGREPP ENLIGT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN KAP. 2 ALLMÄN HANDLING: Inkommen till eller upprättad hos myndigheten och förvarad där. INKOMMEN: När handlingen anlänt till myndigheten eller kommit en behörig befattningshavare tillhanda.

25 ÄRENDEHANDLÄGGNING Handlar om myndigheternas beslutande verksamhet. Börjar med att ärendet inleds och avslutas genom beslut eller avgörande. Motsatsen till ärendehandläggning är s.k. faktiskt handlande, t.ex. en patients besök hos skolsköterska/ kurator, en lärares extra anpassningar eller undervisning. Även genomförande av beslut ligger utanför ärendehandläggningen.

26 VARFÖR DOKUMENTERA? * Rättssäkerhetsaspekt * Dokumentationen ska visa att åtgärder och insatser är underbyggda och beslut motiverade. Många beslut kan dessutom överklagas. * Att dokumentera ingår i professionen och är dessutom till stora delar lagreglerad

27 NÄR MÅSTE MAN DOKUMENTERA? Vid ärendehandläggning eller om det framkommer att ett ärende kan aktualiseras, t.ex. vid behov av stöd eller vid kränkande behandling. Vid journalföring för den som är skyldig föra journal (läkare, sköterska, psykolog). I övrigt när det i lag, förordning eller lokala föreskrifter anges att dokumentation ska ske, t.ex. vid betygsättning, utvecklingssamtal, klagomål, rektorsbeslut, överenskommelser med elever/vårdnadshavare vid utvecklingssamtal.

28 NÄR SKA JAG DOKUMENTERA? Skolkurator, specialpedagog, lärare m.fl.: Vid ärendehandläggning eller när ett ärende kan aktualiseras Vid behov kan kortvariga minnesanteckningar föras även i andra sammanhang, t.ex. vid vanliga samtal med elever/föräldrar. Om anteckningarna renskrivs eller sparas blir de allmänna handlingar.

29 NÅGOT OM ARBETET MED EXTRA ANPASSNINGAR I Skolverkets Allmänna råd från 2014 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns inget nämnt om att arbetet med extra anpassningar behöver dokumenteras. Min uppfattning är att de bör dokumenteras. Flera skäl för detta: 1) Elev och vårdnadshavare ska tydligt informeras om vari anpassningarna består 2) Räcker inte dessa anpassningar kan särskilt stöd aktualiseras. I den utredningen är det viktigt att tidigare anpassningar är tydliggjorda 3) En lärare kan vara inblandad i flera/många extra anpassningar. För sitt minne är anteckningar väsentliga Jag har utarbetat ett förslag till dokumentationsmall vid extra anpassningar inom ramen för en lärares undervisning se bilaga.

30 NÅGOT OM DEN NYA DATASKYDDSFÖRORDNINGEN

31 DOKUMENTATION OCH PERSONREGISTRERING KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT 1) I pappersform 2) Helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter, då gäller bestämmelser i GDPR och kompletterande svensk lagstiftning. PUL försvinner 25 maj 2018

32 VAD INNEBÄR DEN NYA DATASKYDDSFÖRORDNINGEN? I stora delar de bestämmelser som tidigare har funnits i gamla PUL Men vissa områden förstärks tydligt: Blir ett tydligare skydd för den enskildes rättigheterpersonuppgifter ska behandlas för bestämda ändamål, utifrån den enskildes samtycke eller lagenlig grund. Var och en ska få tillgång till insamlade uppgifter som rör hen och vid behov få rättelse. Tydligare ansvar och skyldigheter/skadestånd för den som behandlar personuppgifter. Rättsligt stöd behövs för varje behandling. Öppenhet ska gälla den som registreras ska förstå hur hens uppgifter behandlas och varför. Lagringsminimering- uppgifter ska inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

33 GDPR- RÄTTSLIG GRUND FÖR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER Samtycke Behandlingen är nödvändig för t.ex.: Avtal Rättslig förpliktelse Myndighetsutövning Uppgift av allmänt intresse Grundläggande intressen

34 GDPR I FÖRSKOLAN/SKOLAN Viktigt att klargöra för elever och vårdnadshavare vilken personregistrering som sker, var den sker och för vilket ändamål Registreringen måste ha rättsligt stöd. Annars fordras samtycke av den registrerade En registrerad kan invända mot registreringen, begära rättelse eller hävda att registrering inte får ske. Då måste visas att registreringen vilar på rättslig grund. Elevhälsan kan registrera som tidigare men viktigt att vara försiktig med extraregistrering hos enskilda medarbetare utan rättsligt stöd. Uppge för den personuppgiftsansvarige (= huvudmannen) vilka slag av registrering som sker i er verksamhet. Datainspektionen har hos regeringen begärt att en kompletterande svensk lag ska tydliggöra hur personuppgifter ska kunna hanteras inom utbildningsväsendet. Blir nog ingen sådan.

35

36 ANMÄLNINGSPLIKT TILL SOCIALNÄMNDEN (14 KAP. 1 SOL) EN SKYLDIGHET ATT ANMÄLA FÖR BL.A. FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: St. 1: Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen 3. anställda hos sådana myndigheter 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga

37 UPPGIFTSSKYLDIGHET TILL SOCIALNÄMNDEN (14 KAP. 1 SOL) St. 3: Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

38

39 SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA/SKOLA OCH SOCIALTJÄNST I socialtjänst- och skollagen sägs tydligt att man ska samverka i frågor som gäller barn Även i övrigt framgår av lagstiftningen att samverkan ska ske Sekretess och tystnadsplikt är alltså inget självändamål men en markering att vägar för samverkan ska sökas som så långt möjligt bygger på den enskildes delaktighet

40 NY LAGSTIFTNING FRÅN 2013 SoL 14: 1 a : Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. SoL 14:1 b : Socialnämnden bör informera den som gjort anmälan enligt 1 om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.

41 VILKA SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER HAR FÖRSKOLANS PERSONAL ATT INFORMERA SOCIALNÄMNDEN? En möjlighet till avidentifierad konsultation vid oro för ett barn Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa en skyldighet En skyldighet lämna uppgifter till socialnämnden vid en utredning som gäller oro för ett barn En möjlighet att fortlöpande efter en anmälan lämna ny och viktig information till socialnämnden

42 VILKA MÖJLIGHETER HAR SOCIALNÄMNDEN ATT INFORMERA FÖRSKOLANS PERSONAL? Uppgifter som redan är kända Uppgifter som inte är hemliga, t.ex. att ett barn hos er enligt LVU (lagen om vård av unga) omedelbart omhändertas eller att tvångsvård beslutas Med stöd av ett samtycke från vårdnadshavarna till ett yngre barn då måste den informationen lämnas Information som framkommer vid det möte som socialnämnden bör erbjuda familjen och anmälaren Information i de flesta fall till en anmälare om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår

43 SAMMANFATTNINGSVIS När samverkan behövs och samtycke saknas finns många sekretessbrytande bestämmelser som ger utrymme för samverkan mellan olika verksamheter. Genomtänkta metoder, tydliga samverkansdokument och kunskap om samverkanspartners arbete underlättar konkret samverkan. Ju mer man vet om de andra, desto lättare blir det att ställa adekvata krav på dem.

44 SAMMANFATTNINGSVIS En genomtänkt samverkan för är alltid möjlig för den som tycker den är viktig. Sekretessen är ett hinder i samverkan för den som inte kan lagen och därför inte förstår de möjligheter lagen faktiskt ger Staffan Olsson

45 VARFÖR INTE ANVÄNDA DENNA SLOGAN? Hos oss bygger vi stabila broar i samverkan för barn och unga som vi möter