Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Transkript

1 Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

2 Särskilt om socialtjänstens ansvar för samverkan kring barn och unga SoL 5:1a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Ansvar att samverka finns även i HSL, LYHS, SkolL och PolisL men utan förstahandsansvar. /

3 Samverkan och sekretess ALLTSÅ! Myndigheter är skyldiga att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa och socialtjänsten är huvudansvarig för att samverkan kommer till stånd MEN Samverkansskyldigheten påverkar inte sekretessen respektive myndighets sekretess kvarstår Detta gäller även om samverkan sker under samma tak i exv. Barnahus, Ungdomsmottagning, Familjecentral

4 Grundläggande förutsättningar för att bryta sekretessen Menprövning Avidentifierade ärenden kan diskuteras Utlämnande med enskildes samtycke (OSL 12:2) Brytande av sekretess mellan myndigheter i övrigt kräver lagstöd

5 Sekretessbrytande regler i barnärenden Anmälningsplikt till socialtjänsten (SoL 14:1) Möjlighet att utan hinder av sekretess anmäla och lämna uppgifter till polisen ang. brott mot barn (OSL 10:21) OBS också Vittnesplikt (RB 36 kap.) Uppgiftslämnande mellan Soc. och H&S när det rör barn eller ungdom för att kunna ge nödvändig vård, behandling el. stöd (OSL:25:12 & 26:9) Socialtjänsten möjlighet att under en utredning lämna ut viss information, s.k. nödvändigt utlämnande, för att kunna inhämta information från referenspersoner och sakkunniga (OSL 10:2 och SoL 11:2) Nödsituationer (BrB 24:4) att sekretess kan hävas (samtycke behöver inte inhämtas) om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren

6 Sekretessen blir sällan ett hinder om syftet med samarbetet förklaras på rätt sätt för vårdnadshavare

7 Samverkansbehov Tidiga insatser att möta upp före anmälan, ex Förskoleteamet, Storforsmodellen, Grumsmodellen Under utredning behov av kunskap från andra professioner Vid öppenvårdsinsatser behov av samordning av insatser Inför placering; rutin och överenskommelse angående läkarundersökning Under pågående insats, familjehemsplacering; samverkan mellan socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa

8 Olika typer av samverkan Interdisciplinär; mellan olika specialiteter Interprofessionell; mellan olika professioner Interorganisatorisk; mellan olika organisationer inom samma sektor Intersektoriell; mellan olika samhällssektorer (med olika verksamhetsinriktning och huvudmannaskap) OBS! Innehåller alla övriga typer av samverkan (Nivå rektor IFO)

9 Samverkan kräver ständig organisering (Hjern, 2007) O1 O2 Vem äger behovet, problemet? Vad utförs av vem? O4 O3

10 Olika former av samverkan Överenskommelser behandlingsprogram Gränsöverskridande team/arbetsgrupper Autonomi/ Full segregation Fusion/ Full integration Konsultation Informationsutbyte Case managers Samordnings -funktioner Samlokalisering Gemensam budget

11 REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA

12 Viktiga utmaningar och målsättningar Tidig information från socialtjänsten Tydlig pedagogisk överlämning mellan förskolor och mellan skolor Tillgång till hälsojournaler och barn- och skolhälsovård för alla familjehemsplacerade barn Gemensam uppföljning vid samtliga placeringar Tidig upptäckt vid oro för brister i familjehemmet

13 Samverkansprocess Gemensamt informations -möte Pedagogisk bedömning och hälsobedömning samt vägledning vid oro för brister i familjehemmet Gemensam uppföljning

14 Gemensamt informationsmöte Socialsekreterare sammankallar avlämnande och mottagande skola/förskola och BVC, familjehemmet och när det är lämpligt barn och vårdnadshavare Om barnet är under 1 år eller inte aktuellt för förskola kallas enbart BVC Vid mötet används aktuella stöddokument enligt rutinen

15 Socialtjänstens information Restriktioner vad gäller umgänge, vem som får hämta/lämna barnet Samarbetet med vårdnadshavaren och familjehemmet Information om barnets hälsa och utveckling som är av betydelse för vistelsen i förskolan/skolgången, ex utagerande beteende, traumatisering

16 Pedagogisk överlämning Översikt av befintliga dokument som överlämnas till mottagande förskola/skola, ex särskild handlingsplan, måluppfyllelse, åtgärdsprogram osv Beskrivning av barnets/elevens aktuella situation och tidigare behov hos den avlämnande förskolan/skolan Samtycke från vårdnadshavaren eller information med stöd av generalklausulen

17 Samtycke till överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal/elevhälsovårdsjournal Socialsekreteraren ansvarar för att ta in samtycket och överlämnar till BVC-sjuksköterska/skolsköterska (Förhoppning att svårigheterna kring hälsoundersökningar och vaccinationer ska minska betydligt)

18 Utvärdering av rutin för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa jan. 2013

19 Genomförande Enkätundersökning 15 jan 1 feb till socialsekreterare, skolsköterskor och rektorer. (151 svarande, samtliga professioner och kommuner representerade) Telefonintervjuer med 15 personer, (5 socialsekreterare, 5 skolsköterskor, 5 rektorer)

20 Fungerar rutinen? Enkätresultat 90 % känner till rutinen 85 % vet var man hittar dokumenten Av de som känner till rutinen ger 98 % innehållet högsta betyg

21 Intervjuresultat socialsekreterare Rutinen var verkligen en jättebra hjälp, barnet hade skyddad identitet och det kändes skönt att ha stöddokumenten. Vi har haft ett fortsatt väldigt bra samarbete med skolan. Det var svårt att hålla tidsramen för första mötet, men när vi träffades blev det ett jättebra forum och det har underlättat väldigt mycket i det fortsatta arbetet, väldigt tryggt helt enkelt och inget mer gissande kring vad var och en ska göra. jag kände att jag hade kontroll, jag visste vad jag skulle göra och jag kunde samordna, väldigt positivt

22 Intervjuresultat rektorer Jag har tagit emot två barn under hösten, för ett barn visste inte socialsekreteraren att rutinen fanns och vi fick inte till det, det blev inte alls bra, eller det blev som tidigare kan man säga, att vi inte fick någon information. För det andra barnet från en annan kommun så funkade allt perfekt, vi träffades och vi har haft uppföljning och det blir ju nåt helt annat då att ta emot ett barn och hjälpa det att komma in i det nya Jag kände inte till rutinen, det blev lite rörigt för jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hann inte med den pedagogiska delen, men vi träffades i alla fall. Alla måste ha koll på sin del, annars blir det svårt

23 Intervjuresultat skolsköterskor Stor storskillnad mot förut! Oerhört värdefullt med mötet, innan fungerade aldrig journalöverföringen men nu har jag redan fått den och jag har träffat flickan och då var det en sak som skolläkaren behöver titta på, så det väntar vi på nu. Jag gick inte på mötet för jag hade annat, och det ångrar jag för rektorn tog inte min del som vi hade pratat om, och det blev ju fel såklart, men nu vet jag att jag måste prioritera annars blir det merjobbför mig Socialsekreteraren hade med samtycket, det blev så smidigt alltihop, jag kände mig trygg i hela situationen.

24 Hinder för samverkan Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan Revirtänkande, revirbevakning, status och makt

25 Framgångsfaktorer för samverkan Aktivt och gränsöverskridande ledarskap Tydlighet vad gäller målet, målgruppen och de behov man vill tillgodose genom samverkan Tillräcklig kunskap om varandras verksamheter, regelverk, kompetens och yrkesroll Samsyn en gemensam värdegrund Gemensam syn på samhällsuppdraget Gemensam bild av vad som ska utgöra fokus i samverkansarbetet Motivation, förtroende och god kommunikation

26 Tack och lycka till! Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Utvecklingsledare Barn- och Unga satsningen Tfn: