GOD SAMVERKAN FÖR BARNENS BÄSTA VEM GÖR VAD OCH HUR?

Transkript

1 GOD SAMVERKAN FÖR BARNENS BÄSTA VEM GÖR VAD OCH HUR? En föredragning vid konferensen Elevhälsan 2018, arrangerad av abilitypartner. Staffan Olsson Se mina svar på

2 DET HÄR TAR JAG UPP Så skapas en god samverkan med tydliga uppdrag, mål och ansvarsfördelning Sekretess i samverkan lagens bestämmelser Handläggning och regelverk gällande arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd samt kartläggningar och utredningar kring detta

3 ELEVHÄLSAN FYRA KORTA PARAGRAFER I EN 29 KAPITEL LÅNG SKOLLAG Men elevhälsans insatser är viktigare än så: Ska bidra till att stärka elevernas hälsa och därmed ge friska elever Ska medverka i skolans arbete med att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver Ska vara viktiga kuggar i den samverkan med annan personal som behövs för detta

4 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN Tydliga mål, tydliga förväntningar Gemensamt språk och terminolog Gemensamt barnperspektiv Intresse och engagemang Kontinuitet i arbetsgrupper Ledningens inställning

5 SAMVERKAN I ELEVHÄLSAN OM VAD OCH VARFÖR? Samverkan ska gälla grundläggande delar av arbetsuppgifternaförebyggande och stödjande, men också myndighetsutövande, via utredningar och beslut Personalen ska komplettera varandra och bidra med sina respektive professionella perspektiv i elevhälsoarbetet, för elevernas bästa. Ger plusvärden- 1+1 kan bli 3 via ökad gemensam kunskap. Samverkan bidrar till helhetssyn på eleven. Fordrar planering och samtal Bidrar till förbättrad uppföljning, analys och utvärdering

6 SAMVERKAN I ELEVHÄLSAN Samverkan sker åt olika håll: Inom elevhälsan Med andra vid friskolan/skolmyndigheten Med andra myndigheter/friskolor Med hemmet och eleven själv Läs gärna min artikel i Gothias skrift Elevhälsa, nr 2/2013 Etiska överväganden om integritet för elevhälsan. Utlagd på

7 ELEVHÄLSANS ORGANISATION FYRA HUVUDMODELLER 1) Spridd/Decentraliserad organisation elevhälsans befattningshavare lyder under olika chefer/rektorer. 2) Samlad/Centraliserad organisation elevhälsans befattningshavare lyder under samma chef vid en resursenhet eller motsvarande. 3) Delvis spridd/samlad organisation elevhälsans befattningshavare lyder under olika chefer. 4) Externt upphandlad elevhälsa, helt eller delvis. Inga tjänster, vanligt inte minst vid friskolor.

8 Fördelar: FÖRDELAR/NACKDELAR MED SAMLAD ORGANISATION Möjlighet till bättre resursutnyttjande och samverkan mellan de olika insatserna Kan bidra till en tydligare elevhälsa Gemensam arbetsledning ökar möjligheten till styrning och utveckling Nackdelar: Kamp kan uppstå mellan olika särintressen Rektorers ställning kan bli oklarare, i värsta fall i en maktkamp mellan sig själv och en stark resursenhetschef, när hon/han inte har befälsrätt över elevhälsans personal Närheten till elevhälsopersonal kan minska i vardagen

9 SKOLINSPEKTIONENS SYNPUNKTER PÅ ELEVHÄLSAN, KOPPLAT TILL BL.A. SAMVERKAN- RAPPORT 2015:5* Tillgången till elevhälsa är otillräcklig Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet initieras och utförs ofta av lärare, inte elevhälsan Elevhälsoarbetet inkluderar sällan skolpsykologer behöver finnas ett psykologiskt perspektiv i alla led i elevhälsoarbetet Skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete omfattas mycket sällan av en tydlig strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete * Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser

10 VILKEN LAGSTIFTNING STYR ELEVHÄLSAN? Några exempel: Skollagen Personuppgiftslagen (PuL) Snart dataskyddsförordningen Förvaltningslagen Socialtjänstlagen Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Hälso- och sjukvårdslagen Patientdatalagen Patientsäkerhetslagen

11 INTE BARA SEKRETESS I ELEVHÄLSAN OFFENTLIGHET GER UTRYMME FÖR ATT DELTA I AVIDENTIFIERAD DEBATT Offentlighetsprincipen ger utrymme för: Yttrandefrihet och kritikrätt Meddelarfrihet och meddelarskydd Utlämnande av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda Varför inte oftare göra verksamhetsberättelser, som distribueras till andra utanför elevhälsan?

12

13 SEKRETESS/TYSTNADSPLIKT GÄLLER Enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 8:1-2 som huvudregel: mot enskilda och mellan olika myndigheter mellan SEKRETESS/TYSTNADSPLIKT skilda verksamhetsgrenar inom samma myndighet, om de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra GÄLLER

14 ELEVHÄLSANS SEKRETESS- EN DEL AV SKOLSEKRETESSEN ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS (SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 25:1- Sträng sekretess ELEVHÄLSANS PSYKOLOGISKA, PSYKOSOCIALA OCH SPECIALPEDAGOGISKA INSATSER: OSL 23:2, st.1 - Sträng sekretess. SKOLANS SÄRSKILD ELEVSTÖDJANDE VERKSAMHET I ÖVRIGT: OSL 23:2, st. 2 - Mindre sträng sekretess.

15 ELEVHÄLSANS TYSTNADSPLIKT Återfinns i SkolL 29 kap. 14 VID FRISKOLAN Men skolsköterskans och skolläkarens tystnadsplikt hittar man i Patientsäkerhetslagen 6 kap Bestämmelserna är likartade och reglerna ska tolkas utifrån vad som gäller vid en skolmyndighet. En stor skillnad är dock att inga allmänna handlingar som kan begäras ut finns vid friskolan, att en sekretessbrytande generalklausul i OSL inte kan användas, inte heller en ny sekretessbrytande bestämmelse för elevhälsans medicinska insats.

16 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ÄR ALLTID VIKTIGA NÄR INFORMATION LÄMNAS Bara den/de som behöver informationen för sitt arbete ska ta del av den. Inget skitsnack, respekt för värdegrunden, ett professionellt förhållningssätt rekommenderas.

17 NÅGRA VIKTIGA SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER SOM GER UTRYMME FÖR SAMVERKAN/UPPGIFTSLÄMNANDE Samtycke från den enskilde Nödvändigt för att fullgöra den egna verksamheten Möjlighet polisanmäla brott, särskilt goda möjligheter vid misstanke om t.ex. misshandels- och sexualbrott mot barn Vittnesplikt Anmälningsplikt och uppgiftsskyldighet till socialnämnden då ett barn misstänks fara illa Generalklausulen (inte tillämplig vid friskolan) För elevhälsans medicinska insats till andra vid samma skolmyndighet, om det krävs för att en elev ska få nödvändigt stöd (OSL 25 kap 13 a )

18 NY BESTÄMMELSE SOM I VISSA FALL GÖR ATT SKOLSKÖTERSKAN/-LÄKAREN KAN LÄMNA UPPGIFT TILL ANDRA I SKOLAN UTAN SAMTYCKE (INTE VID EN FRISKOLA) OSL 25 kap.13 a Sekretessen enligt 1 hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd.

19 SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLAN 8 kap. 9 : Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

20 UNDERSÖKNINGSPROCESSEN I FÖRSKOLAN a) Ett barns stödbehov identifieras b) Personalen bör kontakta förskolechefen c) Förskolechefen beslutar om undersökning d) Den görs av kompetent befattningshavare, t.ex. specialpedagog e) Dokumentation sker vid undersökningen f) Handlingsplan utarbetas g) De i handlingsplanen beslutade åtgärderna genomförs, samt g) Uppföljning och utvärdering, mycket viktigt *********************************************************************** Skolinspektionen har starkt kritiserat förskolans arbete för barn i behov av särskilt stöd ( Rapport 2017) Ett debattinlägg jag skrev i Lärarnas Tidning juni 2017 finns med som sista länk i rapporten.

21 STÖD I SKOLAN I FORM AV EXTRA Skollagen 3:5 a : ANPASSNINGAR Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8.

22 UTREDNING OM SÄRSKILT STÖD SkolL 3 kap. 8 : Utredning. Om det på något sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation

23 UTREDNINGSPROCESSEN a) En elevs stödbehov identifieras vid extra anpassningar sker dessa inom ramen för lärarens ordinarie undervisning b) Räcker inte det- anmälningsplikt till rektor c) En utredning görs då särskilt stöd kan behövas för att eleven ska nå kunskapskraven d) Dokumentation sker vid utredningen e) Ett ÅP utarbetas om utredningen visar att särskilt stöd behövs f) De i ÅP beslutade åtgärderna genomförs, samt g) Uppföljning och utvärdering sker

24 DOKUMENTATIONSFRÅGOR I ELEVHÄLSAN ÄR HETA IDAG

25 NÄR MÅSTE MAN DOKUMENTERA? Vid ärendehandläggning eller om det framkommer att ett ärende kan aktualiseras, t.ex. vid behov av stöd, vid kränkande behandling eller vid klagomål av olika slag. Vid journalföring för den som är skyldig föra journal (läkare, sköterska, psykolog). I övrigt när det i lag, förordning eller lokala föreskrifter anges att dokumentation ska ske, t.ex. vid betygsättning, klagomål, rektorsbeslut, överenskommelser med elever/vårdnadshavare vid utvecklingssamtal.

26 VIKTIGT VID DOKUMENTATION ÄR ATT: Följa förvaltningslagens och skollagens bestämmelser om handläggning, jäv, anteckning av uppgifter, parts rätt att få ta del av uppgifter inför beslut m.m. Vid en skolmyndighet registrera/diarieföra enskilda handlingar eller ärenden som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Detta framgår av OSL 5 kap. Vid journalföring behövs ingen registrering. Tillse att dokumentationen förvaras säkert och att någon har ansvaret för att vårda handlingarna. Endast de som är behöriga får ta del av innehållet. Gränser kan behöva finnas mellan olika enheter. Dokumentationen gallras enligt de bestämmelser som finns i den dokumenthanteringsplan som gäller er skola/förskola/kommun. Vad får/bör inte gallras? Vid friskolor bör enligt min uppfattning viktiga elevhälsodokument bevaras på samma sätt som vid en skolmyndighet.

27 NÅGRA VIKTIGA FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL VID DOKUMENTATION Varför? När? Vad? Hur? Olika regler gäller för skilda personalgrupper. Gränsen går mellan personal som tillhör hälsooch sjukvården och övrig personal

28 NÄR SKA JAG DOKUMENTERA? Skolkurator, specialpedagog och i förskolan: Vid ärendehandläggning eller när ett ärende kan aktualiseras Vid behov kan kortvariga minnesanteckningar föras även i andra sammanhang, t.ex. vid vanliga samtal med elever/föräldrar eller vid möten av olika slag i förskolan eller elevhälsan. Om anteckningarna renskrivs eller sparas blir de allmänna handlingar vid en skolmyndighet, inte i fristående verksamhet.

29 NÄR SKA JAG DOKUMENTERA? Skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog: Skyldighet föra journal då man vårdar, behandlar eller undersöker en människa Vid ärendehandläggning i övrigt. Försiktighet med minnesanteckningar utanför journalen. Patientanteckningar ska fogas till journalen. Elevaktsanteckningar får inte ersätta journaldito.

30 GDPR (GENERAL DATA PROTECTION REGULATION) Reglerar hur personuppgifter får behandlas Innehåller grundläggande krav på när behandling är tillåten resp. förbjuden Tidigare PUL ersattes i maj 2018 av en ny dataskyddsförordning (GDPR) + kompletterande ny svensk lag. Den nya lagstiftningen är skarpare!

31 GDPR- RÄTTSLIG GRUND FÖR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER Samtycke Behandlingen är nödvändig för t.ex.: Avtal Rättslig förpliktelse Myndighetsutövning Uppgift av allmänt intresse Grundläggande intressen

32 VAD INNEBÄR DEN NYA DATASKYDDSFÖRORDNINGEN? I stora delar de bestämmelser som tidigare har funnits i gamla PUL Men vissa områden förstärks tydligt: Blir ett tydligare skydd för den enskildes rättigheter- personuppgifter ska behandlas för bestämda ändamål, utifrån den enskildes samtycke eller lagenlig grund. Var och en ska få tillgång till insamlade uppgifter som rör hen och vid behov få rättelse. Tydligare ansvar och skyldigheter/skadestånd för den som behandlar personuppgifter. Rättsligt stöd behövs för varje behandling. Öppenhet ska gälla den som registreras ska förstå hur hens uppgifter behandlas och varför. Lagringsminimering- uppgifter ska inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Men huvudmannens arkiveringsbestämmelser har företräde Ett råd: Var försiktig med egna registreringar vid sidan om, t.ex. besökslistor, förteckning över elever med problem eller liknande. Denna registrering måste redovisas för huvudmannen och ha stöd i lagstiftningen

33 GDPR I SKOLAN Viktigt att klargöra för elever och vårdnadshavare vilken personregistrering som sker, var den sker och för vilket ändamål Registreringen måste ha rättsligt stöd. Annars fordras samtycke av den registrerade En registrerad kan invända mot registreringen, begära rättelse eller hävda att registrering inte får ske. Då måste skolan visa att registreringen vilar på rättslig grund. Elevhälsan kan registrera som tidigare men viktigt att vara försiktig med extraregistrering hos enskilda medarbetare utan rättsligt stöd. Uppge gärna för den personuppgiftsansvarige (= huvudmannen) vilka slag av registrering som sker i er verksamhet. Datainspektionen har hos regeringen begärt att en kompletterande svensk lag ska tydliggöra hur personuppgifter ska kunna hanteras inom utbildningsväsendet.

34 ANMÄLNINGSPLIKT TILL SOCIALNÄMNDEN (14 KAP. 1 SOL) EN SKYLDIGHET ATT ANMÄLA FÖR BL.A. FÖRSKOLOR OCH SKOLOR: St. 1: Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom 3. anställda hos sådana myndigheter 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga

35 UPPGIFTSSKYLDIGHET TILL SOCIALNÄMNDEN (14 KAP. 1 B SOL) St. 3: Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

36

37 SÅ SKAPAS EN GOD SAMVERKAN MED TYDLIGA UPPDRAG, MÅL OCH ANSVARSFÖRDELNING Formulera elevhälsans gemensamma uppdrag och mål- för alla berörda i och utanför elevhälsan Se till att friskaspekterna, det salutogena perspektivet, ges utrymme och att hela elevhälsan involveras i detta Ta ställning till vilken roll övrig personal har att spela i samverkan för att de ska främja elevhälsans arbete och elevhälsan främja deras elevstödjande dito

38 SÅ SKAPAS EN GOD SAMVERKAN MED TYDLIGA UPPDRAG, MÅL OCH ANSVARSFÖRDELNING Stärk kunskaper om sekretessregler och finn juridiska och etiska lösningar som ger utrymme för nödvändig information i samverkan Bedöm om bemanningen är tillräcklig för att utföra ett elevhälsoarbete i skollagens anda. Om inte- lyft frågan Var tydliga med och respektera och utnyttja varje yrkesgrupps kompetens. Se möjligheterna i första hand- inte hindren!