Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling. Årsredovisning 2009

Transkript

1 Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling Årsredovisning 2009

2

3 Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning 7 Forskningsstöd 11 Forskningsinformation 31 Strategi och analys 35 Organisation 41 Finansiell redovisning 45 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Anslagsredovisning 47 Redovisning mot bemyndiganden 47 Finansieringsanalys 48 Tilläggsupplysningar och noter 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter 56

4

5 Inledning Formas forskningsstrategi för har varit en utgångspunkt för verksamheten under Formas lyfter i strategin fram ett antal teman som är centrala för en hållbar utveckling. Dessa är Klimat och energi, Förvaltning av naturresurser och miljö, Stads- och landsbygdsutveckling, Miljöteknik och nya material samt Livskvalitet för människor och miljö. I regeringens forskningspolitiska proposition ETT LYFT FÖR FORSKNING OCH INNOVATION (prop 2008/09:50) fick Formas god respons på sin strategi. Totalt tilldelades Formas 300 miljoner kronor att fördela till forskning inom områdena Hållbart nyttjande av naturresurser, Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald, Klimatmodeller samt Havsmiljöforskning. Regeringen presenterade också 24 strategiska områden där särskilda gemensamma satsningar ska genomföras. En utgångspunkt för arbetet med de strategiska områdena har varit en nära samverkan mellan myndigheterna. Formas har, tillsammans med andra forskningsfinansiärer, varit engagerad i fyra av dessa. Under året har en omorganisation av Formas beredningsorganisation genomförts. Utgångspunkten har varit att förnya beredningen där kriterierna vid bedömning av forskningsansökningarnas vetenskapliga kvalitet samt nyttan för samhället ska ha samma vikt. Sex problemorienterade beredningsgrupper har ersatt de 17 tidigare mer disciplinorienterade grupperna. Det är också viktigt att beredningen är transparent och tydlig för såväl sökande som bedömare. Formas forskarråd fördelade i november 392 miljoner kronor till 132 nya projekt. Drygt 10 procent av de sökta projekten kunde beviljas. Det betyder att många goda projekt inte kunde få stöd. Beredningsarbetet genomfördes som alltid på ett mycket tillfredsställande sätt. Ett stort tack till ledamöterna i våra beredningsgrupper som gör ett fantastiskt arbete med att välja ut de bästa ansökningarna. Stockholm i februari 2010 Rolf Annerberg, generaldirektör Årsredovisning 5

6 6 Årsredovisning

7 Resultatredovisning Formas ska enligt regeringens uppdrag främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning (instruktion 2007:1059). Rådets viktigaste ansvarsområden är miljöforskning, forskning om de areella näringarna, forskning om samhällsbyggande samt forskning till stöd för en ekologiskt hållbar utveckling (budgetprop2008/09:1). Formas forskningsstrategi för har legat till grund för verksamheten under Strategin lyfter fram ett antal teman som är centrala för en hållbar utveckling: KLIMAT OCH ENERGI, FÖRVALTNING AV NATUR- RESURSER OCH MILJÖ, STADS- OCH LANDBYGDSUTVECKLING, MILJÖTEKNIK OCH NYA MATERIAL samt LIVSKVALITET FÖR MÄNNISKOR OCH DJUR. Arbetet med att långsiktigt stödja starka forskningsmiljöer inom ramen för de så kallade Linnéstöden har fortsatt i samarbete med Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla svenska, internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer som gagnar såväl en hållbar samhällsutveckling som utvecklingen av berörda näringar. Formas har under 2009 också utlyst medel till starka forskningsmiljöer dels inom Formas samtliga ansvarsområden, dels inom områdena MARKANVÄNDNING I ETT NATIONELLT OCH GLOBALT PERSPEKTIV och NANOTEKNIK RISKER MED NYA MATERIAL. Den forskningsstrategi för MILJÖTEKNIK som har utarbetats tillsammans med VINNOVA, har legat till grund för tre utlysningar under året. Formas har samverkat med andra finansiärer även inom andra områden, bland annat klimat, djurskydd, bygg, skog, livsmedel, biomassa, häst och trädgård. En samverkansgrupp bestående av myndighetscheferna vid Formas, Vetenskapsrådet, FAS och VINNOVA har under året samarbetat i en rad frågor. Syftet med samverkan är att verka för att myndigheterna gemensamt utarbetar analyser, strategier och forskningsprogram samt i övrigt tar initiativ för att utveckla och förnya formerna för forskningsverksamheten. Gruppens arbete under året har i huvudsak varit inriktat på uppföljning av propositionen ETT LYFT FÖR FORSKNING OCH INNOVATION och då särskilt de strategiska satsningarna och informationsutbyte kring bibliometrisk modell för fördelning av direkta statsanslag för forskning. Inför och under det svenska EU-ordförandeskapet har de internationella aktiviteterna ytterligare intensifierats. Formas har bland annat arrangerat en workshop i Bryssel, som en av flera förberedelser inför den forskningspolitiska konferensen NEW WORLDS NEW SOLUTIONS i Lund juli 2009, där framtida forskningsbehov i Europa diskuterades. Konferensen som arrangerades tillsammans med övriga forskningsfinansiärer, resulterade i Lund Declaration som ett underlag inför nästa europeiska forskningsprogram som startar EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling har under 2009 starkt påverkat verksamheten. Formas har deltagit i EUs nätverksbyggande European Research Areas (ERA-NET), samt medverkat i gemensamma europeiska utlysningar inom strategiska områden, ofta som ett resultat av samverkan inom ERA-NET. Formas har fortsatt bevakat utvecklingen i de teknikplattformar som vuxit fram inom de industrigrenar som är relevanta för verksamheten. Det formella ansvaret att representera Sverige sker bland annat i form av ledamotskap i olika programkommittéer (Tema 2: Livsmedel, jordbruk och fiske, och bioteknik samt Tema 6: Miljö), i EUs Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa en samlad bedömning av hur rådets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Årsredovisning 7

8 8 Årsredovisning sjunde ramprogram. Formas ansvarar också för Sveriges medlemskap i International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). Formas har i uppdrag att inom sina ansvarsområden öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft. I det nordiska samarbetet deltar Formas i Nordiska Ministerrådets olika kommittéer, särskilt inom sektorerna jord- och skogsbruk men också genom finansiering av forskningsprogram inom ramen för det nordiska forskningsrådet NordForsk. Arbetet syftar till att utveckla och stimulera nordiskt samarbete för att vinna synergieffekter och skapa en stark nordisk position i Europaprogrammen för forskning. Formas har också bidragit till det så kallade TOPPFORSKNINGSINITIATIVET, en överenskommelse med syfte att främja framstående nordisk forskning inom klimat- och energiområdet. I en föränderlig värld krävs ökad kunskap om de viktigaste globala miljöhoten. Dessa kräver stora internationella satsningar och ett utvecklat forskningssamarbete mellan länder. I enlighet med 2002 års FN-konferens deltar Formas i programmet HÅLLBAR UTVECKLING I FATTIGA LÄNDER, bland annat genom ett med Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (SIDA) samfinansierat forskningsprogram. Satsningen syftar till att stödja och öka samverkan mellan svenska forskare och forskare i u-länder. Tillsammans med övriga forskningsråd har Formas fortsatt att medverka i utvärderingen av Sida-ansökningar inom forskningsprogrammet SWEDISH RESEARCH LINKS. Behovet av mångfald och möjligheten att pröva nya idéer inom forskningen tillgodoses genom en årlig utlysning av forskningsmedel. Ansökningstrycket har generellt legat på en hög nivå samtidigt som beviljandegraden fortfarande är otillfredsställande låg. En ny beredningsorganisation har sjösatts efter beslut i forskarrådet. Antalet beredningsgrupper har reducerats till sex mot tidigare arton och grupperna har indelats efter de problemområden som är särskilt viktiga för en hållbar utveckling. En viktig utgångspunkt har varit att lika vikt ska läggas vid forskningens vetenskapliga kvalitet, som vid dess nytta för samhället. Därmed uppnås en effektivare och mer problemorienterad beredning av inkomna forskningsansökningar. Formas ansvar att föra ut information om forskning och forskningsresultat till väsentliga målgrupper har resulterat i en rad engagemang. Här ingår bidrag till och deltagande i olika nationella och internationella konferenser och seminarier, utgivning av populärvetenskapliga publikationer, presskontakter med mera. Formas webbplats har utvecklats och förbättrats och genom samverkan med andra webbportaler publiceras och sprids forskningsresultat. Formas bedömning är att dessa aktiviteter på ett positivt sätt har bidragit till att sprida forskningsresultaten till både en bred allmänhet och de yrkesverksamma inom Formas ansvarsområden. Forskningsresultat utgör också i ökande utsträckning underlag till beslutsfattare inom olika delar av näringsliv och samhälle. I enlighet med givna bestämmelser om verksamhetsindelning och prestationer har Formas valt att i årsredovisningen 2009 behålla den indelning som i tidigare regleringsbrev beslutats av regeringen, nämligen FORSK- NINGSSTÖD, FORSKNINGSINFORMATION samt STRATEGI OCH ANALYS. I årsredovisningen ska verksamheten presenteras efter ett antal prestationer som myndigheten själv väljer. De prestationer som Formas valt att rapportera kring återspeglas i de uppdrag som ges i såväl regleringsbrev som instruktion. De prestationer som valts är: Behandlade ansökningar, Utgivna publikationer, Utställningar, konferenser, samt Utvärderingar,

9 forskningsprogram och strategier. I stort sett kan respektive prestation hänföras till en verksamhetsgren. Vidare kan respektive verksamhetsgren hänföras till en organisatorisk enhet inom myndigheten. Respektive enhets kostnader har därvid kunnat fördelas på de angivna prestationerna. I nedanstående tabell anges nyckeltal för procentfördelning. Behandlade ansökningar Fo stöd 90 Info 5 Strategi 5 Publikationer Fo stöd 5 Info 90 Strategi 5 Utställningar, konferenser Fo stöd 10 Info 80 Strategi 10 Utvärdering, utarbetande av forskningsprogram och strategier Fo stöd 20 Info 10 Strategi 70 Avslutningsvis konstaterar Formas att de av regeringen erhållna uppdragen har genomförts på ett tillfredsställande sätt och att verksamheten har kunnat bedrivas i enlighet med givna instruktioner och direktiv. Årsredovisning 9

10 10 Årsredovisning

11 Forskningsstöd Formas ska främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vetenskaplig kvalitet och relevans För att säkra den vetenskapliga kvaliteten och relevansen har Formas inrättat en beredningsorganisation för att bedöma och prioritera inkomna ansökningar. Forskningens vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans säkras genom att anlita framstående sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens och företrädare från relevanta samhällssektorer. Riktlinjer för beredningsgruppernas arbete och kriterier för ansökningarnas bedömning har formulerats i en handbok. Varje ansökan ska bedömas utifrån såväl vetenskaplig kvalitet som den relevans och nytta forskningsresultaten kan få för en hållbar utveckling i samhället. I samband med att en ny beredningsorganisation har utvecklats och tillämpats i årets ansökningsbehandling har även bedömningskriterierna utvecklats, där vetenskaplig kvalitet och nyttan för samhället har haft samma vikt vid bedömningen av forskningsansökningar. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa - hur rådet har arbetat för att säkra den vetenskapliga kvaliteten och relevansen i den forskning som stöds, Bedömning i ett internationellt perspektiv I den vetenskapliga kvaliteten ligger också bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review eller motsvarande är en viktig faktor i bedömningen av den sökandes kompetens. Det är ett medvetet val att i så stor utsträckning som möjligt engagera utländska ledamöter i beredningsgrupperna för att bättre säkerställa att ansökningarna bedöms i ett internationellt perspektiv. I de nya beredningsgrupperna är andelen utländska sakkunniga 68 procent. - hur rådet har säkerställt att den forskning som rådet stöder bedöms i ett internationellt perspektiv, Beredningsorganisationen Inför ansökningsbehandlingen år 2009 har forskarrådet beslutat om en ny beredningsorganisation. I den forskningspolitiska propositionen framfördes att beredningsorganisationen bör effektiviseras och att inslagen av problemorientering bör ökas. I utredningen FORSKNINGSFINANSIERING KVALITET OCH RELEVANS, som presenterades 2008 framfördes nödvändigheten av att sammansättning och inriktning av beredningsgrupperna ses över så att de i större utsträckning organiseras efter problem- och behovsområden snarare än vetenskapliga discipliner. Under tidigare år har ansökningarna delats in i 16 olika ämnesområden, en för ämnesövergripande forskning samt en för informationsprojekt, det vill säga sammanlagt 18 beredningsgrupper. I den nya beredningsorganisationen har istället forskningen indelats i nedanstående sex problemorienterade områden, där varje problemområde har en expertpanel knuten till sig. - hur beredningsorganisationen har förändrats och effektiviserats. Årsredovisning 11

12 Klimatförändringar i natur och samhälle En rik naturmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Föroreningar, miljö och hälsa Stads- och landsbygdsutveckling Hållbart byggande I varje beredningsgrupp har det ingått ledamöter, varav 61 är aktiva forskare och 44 är användare med forskningserfarenhet. Den nya beredningsorganisationen har verkat för första gången i samband med 2009 års ansökningsbehandling. Beredningsgrupperna har sammansatts så att de ska kunna bedöma ansökningar inom gruppens hela ämnesområde, dvs ha en ämnesmässig täckning och kunna bedöma forskning och nyttan för samhället. Medel för informationsprojekt kan enligt den nya ordningen ansökas om löpande under året med särskilt utsedda bedömare från fall till fall. Beredningsgruppernas bedömning av ansökningarna har skett i två steg. I ett första steg har varje ansökan lästs och poängsatts av två sakkunniga avseende den vetenskapliga kvaliteten samt två sakkunniga som har bedömt projektets samhällsvärde. De högst rankade ansökningarna har därefter bedömts i ett andra steg, där fyra ytterligare nya sakkunniga har bedömt det vetenskapliga värdet respektive samhällsvärdet. Beredningsprocessen ska vara så objektiv, robust och transparent som möjligt. Det är också viktigt att samverkan mellan beredningsgrupperna och forskarrådet fungerar och att forskarrådet har god insyn i och tilltro till beredningsprocessen. En av huvudsekreterarens viktigaste uppgifter är att kvalitetssäkra beredningsprocessen genom att lämna förslag till ledamöter, arrangera årliga möten om bland annat regelverk och rutiner samt utvärdera processen efter genomförd ansökningsberedning. Inför nästa års ansökningsbehandling har utvärderings- och uppföljningsarbetet ingångsatts för att bedöma om den nya organisationen har fått önskad effekt. - hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden påverkat fördelningen av forskningsstödet, Förnyelse och kraftsamling Forskningens ständiga förnyelse är en självklarhet och en del av forskningens väsen. Forskningen måste fortlöpande förändras, även om den sker inom samma discipliner som tidigare. En forskare som vill följa den internationella forskningsfronten måste ständigt förnya sig. Utöver de årliga öppna utlysningarna har även genomförts riktade, strategiska satsningar, i många fall tillsammans med andra finansiärer. Till grund för de strategiska satsningarna har ofta legat resultat från de forskningsstrategier som Formas har utarbetat, antingen på uppdrag av regeringen eller på eget initiativ. I forskningsstrategin för identifieras ett antal prioriterade områden för de kommande åren. I arbetet med kraftsamling och förnyelse har under 2009, som ett resultat av strategiarbetet, beslutats om medel till starka forskningsmiljöer om totalt 174,5 miljoner kronor. Ett annat medel att främja förnyelsen i forskningen finns i bedömningskriterierna som beredningsgrupperna använder i sitt arbete. Där anges bland annat att viktiga aspekter hos en projektidé är dess nyhetsvärde och originalitet. Det framhålls också i utlysningstexterna för ansökan om forskningsbidrag att projekten bör baseras på djärva och nydanande frågeställningar. Förändringen av beredningsprocessen som gjorts 2009 har bland 12 Årsredovisning

13 annat syftat till att underlätta beredningen av forskningsansökningar med ett ämnesövergripande angreppssätt. Unga forskare För att förnya forskningen är det väsentligt att stödja rekryteringen av forskare via stöd till doktorandprojekt och att möjliggöra nya doktorers fortsatta karriär inom forskningen. Det kan ske i form av postdoktorala stipendier och anställningar som forskarassistent. För att stärka de yngre forskarnas möjligheter till meritering har, som en del av senare års ordinarie utlysning, genomförts en särskild utlysning avseende medel för anställning som forskarassistent. Till årets utlysning inkom 181 projektansökningar, varvid 36 bidrag beviljades om 106 miljoner kronor för perioden , vilket motsvarar 20 procent. Särskilda medel har budgeterats för postdoktorala stipendier, som riktar sig till yngre forskare. Doktorsexamen ska ha avlagts högst fem år före ansökningstillfället. Stipendierna ger möjlighet för unga forskare att vistas vid utländska lärosäten i upp till två år. Det finns även möjlighet att erbjuda utländska post dok att verka vid ett svenskt lärosäte. I årets ordinarie utlysning inkom 81 ansökningar, varav 26 stipendier tilldelades medel om totalt 19,7 miljoner kronor för åren hur och i vilken omfattning rådet bidragit till att ge nydisputerade forskare möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär, Särskilda satsningar I den forskningspolitiska propositionen ETT LYFT FÖR FORSKNING OCH INNOVATION (prop 2008/09:50) pekade regeringen ut 24 strategiska forskningsområden inom medicin, teknik och klimat samt vissa områden inom humaniora och samhällsvetenskap. Syftet är att bygga upp forskning på hög internationell nivå, samt att forskningen ska lösa viktiga problem i samhället. Totalt omfattade förslaget en ökning av forskningsanslaget till universitet och högskolor med 1,8 miljarder kronor åren Gemensamt med andra forskningsfinansiärer har Formas utlyst medel och lämnat förslag till fördelning inom fyra av de utpekade områdena. Förslag till fördelning av anslagen presenterades för regeringen i juni, som meddelade beslut om tilldelning i budgetpropositionen för I forskningspropositionen tilldelades Formas medel för fyra nya strategiska forskningsområden om 75 miljoner kronor per år i fyra år. - insatser och resultat för de satsningar som beslutats med anledning av propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50) med förbehåll för riksdagens ställningstagande, Hållbart nyttjande av naturresurser (20 milj kronor per år), Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald (25 milj kr per år), Klimatmodeller (10 milj kr per år), Havsmiljöforskning (20 milj kronor per år). Under våren har en utlysning genomförts inom dessa områden. Vid ansökningstidens utgång hade 63 ansökningar inkommit. Forskarrådet har vid sammanträde i november fattat beslut att bevilja medel till 17 projekt om totalt 300 miljoner kronor för perioden Årsredovisning 13

14 Starka forskningsmiljöer Formas prioriterade områden Medel till forskning inom de områden som prioriterats i Formas forskningsstrategi har utlysts under året. I utlysningstexten efterlystes projekt som baseras på djärva och nydanande frågeställningar, samt av ämnesövergripande karaktär. Medel har utlysts inom områdena: Hållbar utveckling (Formas samtliga ansvarsområden), Markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv, Nanoteknik risker med nya material. Avsikten med satsningarna är att stödja forskargrupper som bedöms ha utvecklingspotential och förmåga till nytänkande inom strategiskt viktiga forskningsområden. Forskningen ska bidra till en hållbar utveckling inom de prioriterade områdena: Klimat och energi, Naturresurser och miljö, Miljöteknik och nya material, Stads- och landsbygdsutveckling, Livskvalitet för människors och djur. I ett första steg har forskarna lämnat in en skiss med beskrivning över den forskning man avser att forska kring. Totalt inkom 146 skisser, varav 19 beviljades planeringsanslag för att utveckla sin forskningsidé i en regelrätt projektansökning. Av de forskare som tilldelades planeringsbidrag beviljades sju projekt forskningsbidrag om totalt 174,5 miljoner kronor för perioden Linné Som ett resultat av den förra forskningspropositionen har medel satsats på starka forskningsmiljöer vid universitet och högskolor (det så kallade LIN- NÉSTÖDET). Det ena stödet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och är samfinansierat med Vetenskapsrådet, det andra stödet avser forskning inom kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Till gruppen vid Stockholms universitet har också knutits en forskarskola. Utvärdering av de satsade medlen om 32,5 miljoner kronor har genomförts. Utvärderarna har rekommenderat en fortsättning för båda projekten, varför stöd för ytterligare en period ( ) har beviljats om totalt 59,5 miljoner kronor. Under 2007 ägde ytterligare en utlysning rum i samverkan med Vetenskapsrådet. Projekt som har beviljats medel inom ramen för Linnéstöd i denna utlysning kunde få mellan fem och tio miljoner kronor i upp till tio år. Forskningsstödet skall utvärderas efter två år, varefter beslut om fortsatt stöd tas i forskarrådet. Formel-Exc Tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA har medel utlysts till STÖD TILL STARKA FORSKNINGSMILJÖER. Syftet är att bidra till utveckling av internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer, som med sin verksamhet gagnar berörda näringar och en hållbar samhällsutveckling. Inom en ram på 125 miljoner kronor under har Formas beviljat fem projekt. Forskarskolor Stödet till forskarskolor syftar till att stimulera forskarutbildning, att främja rekrytering till forskningsområden i framväxt, att stimulera mång- och 14 Årsredovisning

15 tvärvetenskap, att bidra till nationell kraftsamling, att bidra till internationella perspektiv i forskarutbildningen samt att stimulera dialog och samverkan mellan doktorander och med avnämare. Stöd ges som längst under fem år och upp till 1,5 miljoner kronor per år. Medlen ska i första hand täcka kostnader för utveckling, samordning och kursverksamhet, medan doktoranderna finansieras i annan ordning. Formas har under 2008 genomfört en särskild utlysning där det kom in 18 ansökningar. Ansökningarna har bedömts av en expertpanel bestående av fyra forskare med erfarenhet av olika forskarskolor i Sverige och Europa. Forskarrådet beviljade fem ansökningarna om totalt 29,5 miljoner kronor för perioden De forskarskolor som beviljades medel är inom områdena: Hortikulturell mikrobiologi Biomimetrisk fiberteknologi Hållbarhetsvetenskap Tvärvetenskaplig avfallsforskning Skogens skötsel och hållbara nyttjande Som tidigare nämnts finansierar Formas sedan 2006 även en forskarskola vid Stockholms universitet, som är knuten till ett av de Linnéstöd som finansieras tillsammans med Vetenskapsrådet. Ekologisk hållbar utveckling Ekologisk produktion är från en samhällelig utgångspunkt ett medel i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen, främst Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv, men kan även bidra till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Regeringens bedömning är att den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 bör uppgå till minst 20 procent av landets jordbruksmark. Ett led att uppnå detta är genom stöd till forskning inom området, där forskningsprogrammet EKOLOGISK JORD- BRUKS- OCH TRÄDGÅRDSPRODUKTION har finansierats sedan Formas har beviljat forskningsprojekt, inklusive projektstöd inom ERAnet samarbetet CORE ORGANIC, om minst 23 miljoner kronor per år för åren I dessa medel ingår även en särskild utlysning, gemensam med SLF, inom området MARKNAD, FÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT samt 500 tkr till Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet. I Formas samtliga utlysningar ingår som en självklar del aspekter för en ekologisk hållbar utveckling. - vilka forskningsprogram som rådet finansierar till stöd för ekologisk hållbar utveckling samt hur rådet i övrigt stödjer forskning för ekologisk hållbar utveckling, Svaga men för samhället viktiga områden Enligt regleringsbrevet ska Formas redovisa en strategi för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden. Forskarrådet har vid sammanträde i november beslutat om en sådan strategi. Forskarrådet har också beslutat om en handlingsplan för genomförandet under perioden Det viktigaste verktyget för att identifiera angelägna områden är det samlade arbetet inom ramen för utarbetandet av utvärderingar, kunskapsöversikter, forskningsstrategier och nationella program. Framtagandet av sådana dokument involverar ofta flera viktiga samhällsaktörer med intresse för och behov av forskning. Erfarenheterna av arbetet med underlag till de forskningspolitiska propositionerna har visat att de har haft ett avgörande - vilken strategi rådet har för att identifiera och stödja forskning inom svaga men för samhället viktiga områden, Årsredovisning 15

16 värde i analysen av olika forskningsområdens status. För att utarbeta en strategi krävs bland annat följande: Precisering av vad som menas med ett svagt forskningsområde, Precisering av vilka forskningsområden som är viktiga för samhället, Systematisk process för identifiering av sådana områden (dvs svaga men viktiga), Generella tydliga kvantifierbara mål för stöd till sådana områden, Instrument varmed sådana områden kan stödjas. Beslut om särskilda insatser som ska genomföras kommer att integreras i det årliga strategiarbetet. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa insatser som genomförts i forskningsetiska frågor. Etik i forskningen Inom flera forskningsområden förekommer studier som rör både människor, djur och växter. Frågorna kan avse olika metoders tillämpning där såväl människors integritet som djurs välbefinnande kan vara berörda, eller där enskilda arter eller ekosystem kan hotas. Forskare som söker medel ska alltid redovisa vilka etiska frågor som berörs och hur de kommer att behandlas i forskningsarbetet. Forskare som tilldelas medel från Formas omfattas av samma regelsystem som forskare som får sin finansiering från annat håll. Etiska frågor i samband med beredning av forskningsansökningar avser bland annat jävsförhållanden. I riktlinjerna för beredningsprocessen regleras hur jävsfrågor ska behandlas med avseende på beredningsgruppernas ledamöter. Enligt dessa riktlinjer får en ledamot inte söka forskningsbidrag i den egna beredningsgruppen. En annan åtgärd för att i möjligaste mån undvika jäv har varit att anlita vetenskapligt sakkunniga från andra länder. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa: -insatser för att främja jämställdhet mellan könen och för att diskriminering på grund av kön inte ska förekomma, - vilka framtida insatser råder planerar utifrån en analys av hinder och möjligheter till ökad jämställdhet. Jämställdhet Målet med jämställdhetsarbetet är att uppnå en jämn könsfördelning i beredningsgrupper och bland aktiva forskare. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering ske på grund av kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilka sökanden som beviljas medel. Om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. Inom ramen för en samverkansgrupp med företrädare för Vetenskapsrådet, FAS, VINNOVA och Formas analyseras fortlöpande utfallet av kvinnor/män i respektive ansökningsomgång samt diskuteras möjliga åtgärder för att öka jämställdheten. Frågan ägnas också uppmärksamhet vid utbildning av ledamöterna i beredningsgrupperna Inom kansliet har ett arbete initierats för att fördjupa analysen av frågor om jämställdheten och därmed ge ett bättre underlag för beslut om relevanta åtgärder i form av särskilda utlysningar, konferenser, m m. Formas insatser för att förbättra jämställdheten har inte visat på några större brister vid analys av relationen kvinnor/män som söker forskningsbidrag respektive beviljas anslag eller andel kvinnor/män i beredningsorganisationen, men kan givetvis förbättras. Formas har också tagit upp jämställdhetsfrågorna i sin forskningsstrategi och konstaterat att det är en stor förlust för forskningen och samhället att andelen kvinnor minskar genom forskarkarriären. Universiteten och forskningsråden måste gemensamt verka för en jämn könsfördelning i forskarrekrytering och karriär. 16 Årsredovisning

17 En riktad satsning inom området MILJÖGIFTER OCH KÖNSSKILLNADER startade redan Syftet med satsningen är att utveckla kunskaper om könsskillnadernas betydelse för exponering, upptag, omsättning och effekter av hälsofarliga ämnen. Frågor som ska belysas är om det är någon skillnad på hur kvinnor och män exponeras för miljögifter och hur deras kroppar tar upp och omsätter gifterna. Tio projekt för perioden har beviljats anslag om sammanlagt 10 miljoner kronor per år. Satsningen ska slutrapporteras under Andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande var 37 procent i årets ordinarie utlysning. Av de ansökningar som gick vidare för bedömning i steg 2 stod kvinnorna för 36 procent. Tvåstegsförfarandet vid bedömning av ansökningar har praktiserats för första gången 2009, varför jämförelsetal för denna del inte finns för tidigare år. Andelen beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande var 43 procent. Könsuppdelad statistik Totalt antal ansökningar varav antal kvinnor varav antal män i vilken utsträckning hänsyn tagits till könsspecifika förhållanden, exempelvis i toxikologisk forskning, - könsuppdelad statistik om forskningsansökningar, beviljandegrad och forskningsstödets fördelning, Totalt antal ansökningar till Steg varav antal kvinnor varav antal män Antal beviljade projekt varav antal kvinnor varav antal män I de ordinarie beredningsgrupperna var andelen kvinnor som helhet 43 procent. I tidigare års ansökningsbehandling har ärendena hanterats av 18 disciplinorienterade beredningsgrupper. Från och med 2009 har beredningsgrupperna indelats i sex problemområden, varför jämförelsetal mellan åren inte kan presenteras. Under de två tidigare åren ( ) var representationen kvinnor i beredningsgrupperna totalt 42 respektive 39 procent. Andel kvinnor per beredningsgrupp, % Klimatförändringar i natur och samhälle En rik naturmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Föroreningar, miljö och hälsa Stads- och landsbygdsutveckling Hållbart byggande Totalt könsfördelning inom rådets beredningsorganisation som helhet och per kommitté De fortsatta åtgärderna kommer att inriktas på att ytterligare öka andelen kvinnor i beredningsgrupperna så att en så jämn könsfördelning som möjligt uppnås. Samfinansierad forskning Formas ska, enligt Jordbruksdepartementets regleringsbrev, stödja SAMFI- NANSIERAD FORSKNING inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växtförädlingsområdet. Verksamheten regleras genom särskilda avtal med berörda näringar. Avtalen innebär att Formas och Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa utvecklingen av verksamheten inom den samfinansierade forskningen som bedrivs med stöd av rådet. Årsredovisning 17

18 (JTI) respektive Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) finansierar viss del av verksamheten vid de två forskningsinstituten med 50 procent vardera. Enligt regleringsbrevet ska Formas andel till den samfinansierade forskningen uppgå till lägst 44 miljoner kronor per år. Verksamheterna vid JTI och Skogforsk har utvärderats under 2008 inför kommande avtalsperiod. Resultaten av utvärderingarna har legat till grund för nya avtal från och med Ett nytt avtal med Skogforsk har tecknats för åren JTI har varit föremål för en förändringsprocess i syfte att bolagisera verksamheten. Mot den bakgrunden har tidigare avtal förlängts under Inom ramen för den samfinansierade forskningen har, i samarbete med SLF, medel utlysts till forskning inom VÄXTFÖRÄDLING. Forskningen avser icke kommersiell växtförädling samt växtförädling och tillämpningar av växtbioteknik som kan höja konkurrenskraften i svensk vegetabilieproduktion eller kan möta specifika miljömål för denna. Programmet är treårigt och omfattar totalt 24 miljoner kronor, där Formas andel uppgår till fyra miljoner kronor per år för perioden Ytterligare två miljoner kronor från vardera Formas och SLF utgör medfinansiering för en särskild satsning år 2009 på växtförädlingsområdet inom SLU. Tillsammans med LFR/Gröna näringens riksorganisation (GRO) och SLF har en gemensam utlysning genomförts med inriktning mot TRÄDGÅRDS- FORSKNING INOM KLIMATOMRÅDET. Forskningen avser hela kedjan från grundforskning till tillämpning, samt att främja en ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling inom trädgårdsnäringen. Formas finansierar tre projekt under åren om totalt 3 miljoner kronor. Forskningssamverkan Samverkan med andra forskningsfinansiärer sker bland annat genom gemensamma utlysningar, kunskapsöversikter, strategier eller program, deltagande i andra finansiärers medelsfördelande kommittéer och i en alltmer internationell samverkan. Nordic Centre of Excellence Nordic Centre of Excellence är program initierade av Nordiska ministerrådet, där syftet är att främja samnordisk forskning av internationellt hög kvalitet med fokus på områden där de nordiska länderna har en stark ställning. Food Nutrition and Health är ett Nordic Centre of Excellence program inom livsmedelsområdet som löper under perioden Totalt finansieras tre centra omfattande 18 miljoner NOK per år. Svenska deltagare i programmet är VINNOVA och Formas, där Formas andel uppgår till åtta miljoner kronor för åren Hållbar utveckling med fokus på klimat Tillsammans med VINNOVA, Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen genomförs satsningar inom området Hållbar utveckling med fokus på klimat. Satsningen omfattar perioden , där Formas stödjer 19 projekt om totalt 66 miljoner kronor. Miljöteknik På grundval av en, med VINNOVA gemensam, forskningsstrategi har Formas utlyst särskilda medel för forskning inom miljöteknikområdet. I de två första utlysningarna 2007 och 2008 fördelades 52 miljoner kronor, där samfinansiering sker tillsammans med näringslivet, VINNOVA och 18 Årsredovisning

19 Energimyndigheten. En tredje utlysning har gjorts under året där beslut fattas under Programmet löper under tiden och totalt har 21 projekts beviljats, där Formas andel uppgår till 37 miljoner kronor. I enlighet med regleringsbrevet har Formas och Stiftelsen Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning (IVL) ingått samarbetsavtal avseende miljöteknikforskning. Programmet ska finansieras till lika delar av Formas och IVL, där Formas andel 2009 uppgår till 15 miljoner kronor. Livsmedel Med anledning av regeringens uppdrag har Formas, tillsammans med VIN- NOVA, påbörjat genomförandet av ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom livsmedelsområdet. Programmet ska finansieras tillsammans med näringslivet där diskussioner har förts med Livsmedelsföretagen (Li), Svenska Dagligvaruhandel (SDH) och Stiftelsens lantbruksforskning (SLF). Målet med forskningsprogrammet är att stärka svensk livsmedelsforskning, industrins förmåga till innovation och kostnadseffektivitet samt att skapa en livskraftig och konkurrensduglig livsmedelssektor. Avsikten är att utlysa medel för ansökan under Hållbar utveckling av byggd miljö Tillsammans med Byggsektorns Innovationscentrum (BIC) har Formas sedan 2003 samverkat inom programmet Hållbar utveckling av byggd miljö. Programmet finansieras till lika delar av parterna och uppgår i genomsnitt till 16 miljoner kronor per år. Programmet har utgjort svenskt bidrag inom ERA NET samarbetet. För åren har Formas totalt satsat 130 miljoner kronor inom området. Hästforskning År 2006 påbörjades, tillsammans med Stiftelsen svensk hästforskning (SSH) och SLF, ett samfinansierat program inom hästforskning. Forskningen fokuserar på hälsa, reproduktion samt hästens betydelse för miljö, människa och samhälle. Totalt har parterna satsat 22 miljoner kronor 2009, där medel från Formas förmedlas via Statens jordbruksverk med 9 miljoner kronor. Biomassa För satsning om HÅLLBART UTTAG AV BIOMASSA INOM JORDBRUKET har regeringen för 2009 tilldelat särskilda medel. Utlysningen har genomförts i samarbete med SLF. Totalt har forskarrådet beviljat medel till 8 projekt inom området om totalt 9 miljoner kronor och SLF har beviljat 11 projekt. Satsningen som stöds avser utveckling av produktionssystem för ett hållbart uttag av biomassa inom jordbruket för andra ändamål än livsmedel och foder och ska omfatta kunskapsuppbyggnad, informationsinsatser samt utvecklingsinsatser för praktisk tillämpning på företagsnivå. Djurskydd Regeringen har uppdragit till Formas att genomföra en särskild utlysning inom området DJURSKYDD om totalt 12 miljoner kronor årligen från och med Forskarrådet har beslutat att bevilja 16 projekt inom ramen för de särskilt tilldelade medlen, men konstaterar samtidigt att inte alla beviljade projekt uppnår de högt ställda kvalitetskraven. En förklaring kan vara att tillgången på forskningsmedel under senare år har varit förhållandevis god i relation till antal forskare. Totalt för perioden har drygt 30 miljoner kronor beviljats. Årsredovisning 19

20 20 Årsredovisning

21 Internationellt forskningssamarbete De internationella frågorna har ökat i betydelse och behov av ett gemensamt agerande är angeläget. Kraven ökar inte bara då det gäller gemensam informationsspridning, utan också kapaciteten att ta initiativ kring större gemensamma satsningar med internationell bäring. Det gäller såväl EUsamarbetet som andra samverkansformer i Europa (inkl Norden). Det gäller också olika utom-europeiska satsningar (Japan, Kina, Indien, USA, m m) såväl bilateralt som multilateralt. Bredden på åtagandena, behovet av aktiva insatser samt kopplingen till policy i många fall gör att kravet på samverkan i det svenska systemet ökar. Verksamhetscheferna för de fyra forskningsfinansiärerna har beslutat att samordning och samråd mellan myndigheterna på det internationella planet måste fördjupas och har därför bildat Forskningsmyndigheternas internationella samverkansgrupp (FINSAM). Formas är svenskt medlemsorgan i The International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), där ett 20-tal länder ingår. Utöver den svenska medlemsavgiften 2009 om 7,4 miljoner kronor har avsatts medel för forskarstuderandes deltagande i IIASAs sommarskola i Wien. Formas är även medlem i International Union of Forest Research Organisations (IUFRO), där syftet med verksamheten är att främja internationellt samarbete inom skoglig och skogsindustriell forskning. Formas har också deltagit i internationaliseringen av byggfrågor genom medlemskap 2009 i International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB). Formas är medlem i European Science Foundation (ESF). I samarbetet inom ESF har Formas deltagit i 14 projekt som under 2009 har uppgått till 1,3 miljoner kronor. Tillsammans med det franska jordbruksforskningsinstitutet Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) har Formas utlyst medel. Programmet pågår under och omfattar totalt 3,3 miljoner kronor där parterna finansierar hälften var. Vetenskapligt samarbete står i fokus och programmet kommer att finansiera två forskningsprojekt samt en workshop. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa: - motiven och kostnaderna för samt nyttan av medlemskap i de europeiska och internationella forskningsorganisationerna som rådet deltar i, Internationella aktiviteter, tkr Medlemskap i IIASA Medlemskap i övr internationella organisationer 1) Deltagande i överläggningar, seminarier, mm EU, IIASA, INRA, ESF (exkl forskning) Summa ) Den kraftiga ökningen fr o m 2008 beror bland annat på kostnader för det nyinrättade kansliet i Finland för BONUS EEIG. Årsredovisning 21

22 - hur rådet har arbetat för att öka samverkan med forskningsfinansiärer i andra länder och för att förstärka den nationella forskningsfinansieringen med europeiska och internationella forskningsmedel samt hur mycket forskningsmedel som använts, European research area Sedan 2004 deltar Formas i nätverket European Research Area (ERA NET). Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom prioriterade forskningsområden. EU bidrar till nätverksbyggandet, men inte till själva forskningsfinansieringen. För närvarande finns ett femtiotal ERA-NET samarbeten, där Formas har varit med som partner i tolv under åren BIODIVERSA BONUS CIRCLE CORE ORGANIC II ERA CO BUILD EMIDA MARIFISH PG RURAGRI SNOWMAN URBAN-NET WOOD WISDOM II Biodiversity Research Bonus for the Baltic Sea Science Network of funding agencies Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming Strategic Co-operation between National Programmes Promoting Sustainable Construction and Operation of Building Coordination of European Research on Emerging and Major Infectious Diseases of Livestock Coordination of European Marine Fisheries Research Programme Plant Genomics Facing Sustainability: New relationships between Rural Areas and Agriculture in Europe Sustainable Management of Soil and Groundwater under the Pressure of Soil Pollution and Soil Contamination Coordination of the Funding of Urban Research in Europe Wood Material Science and Engineering För att underlätta samarbetet inom nätverken har EU bidragit med totalt 10,5 miljoner kronor till administrativa kostnader under åren Inom ramen för BIODIVERSA har forskningsprojekt om biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster startat under året. Fem projekt med svenska deltagare finansieras med totalt 13,5 miljoner kronor från Formas och Naturvårdsverket fram till I projekten samarbetar de svenska forskarna med forskare från bland annat Frankrike, Norge, Spanien, Storbritannien och Tyskland. BONUS organiserar ett forskningsprogram med deltagare från länderna runt Östersjön. Under perioden finansieras 16 projekt, varav 15 med svenska deltagare omfattande 280 miljoner kronor. EU-kommissionen bidrar med en tredjedel och resterande finansiering kommer från de deltagande länderna. Bidragen till de svenska forskarna kommer från Formas (33 miljoner kronor), Naturvårdsverket (15 miljoner kronor) samt EU (34 miljoner kronor). BONUS har tillsammans med EU-kommissionen arbetat på att etablera ett så kallat Artikel-169 projekt för perioden Under 22 Årsredovisning

23 hösten har kommissionen lämnat in sitt förslag till parlamentet och ministerrådet för beslut. Om förslaget antas innebär det ett forskningsprogram på cirka 1 miljard kronor under perioden, varav de deltagande länderna respektive EU står för hälften var. Samarbetet inom CIRCLE har pågått sedan 2005 och har under året genomfört en tredje utlysning om forskningsprojekt CIRCLE MOUNTAIN CALL. I denna utlysning medverkar Formas och sex andra länders forskningsfinansiärer. Beslut om forskningsprojekt kommer att tas under Under 2009 har en ansökan om ett nytt ERA NET CIRCLE II inlämnats till kommissionen. Formas och Naturvårdsverket deltar som svenska partners. Beslut om fortsättning väntas under En utlysning inom CORE ORGANIC 2006 resulterade i tre beviljade projekt vid SLU som löper under åren om totalt 6,5 miljoner kronor. Beviljade projekt faller inom ramen för Formas satsning inom ekologisk hållbar utveckling. Under året har nätverket ansökt och beviljats en förlängning på tre år (CORE ORGANIC II). Antalet deltagande länder har utökats och omfattar nu 26 finansiärer i 22 länder. Nätverket ERA COBUILD startade sin verksamhet, som en direkt följd av ERA BUILD-samarbetet Formas ingår i samarbetet tillsammans med Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC). Under året har en gemensam utlysning genomförts med temat Värdedrivna processer, dvs hur man ökar värdet för slutkunden genom att förbättra hela byggprocessen från upphandling till färdig byggnad. Av sju inkomna ansökningar har forskarrådet beviljat två projekt 2009 om 3,4 miljoner kronor. EMIDA har under 2009 genomfört sin första gemensamma europeiska utlysning för forskningsprojekt. Beslut om beviljning kommer att fattas under Formas kommer att avsätta totalt 24 miljoner inom ämnesområdena zoonoser, antibiotikaresistens och allvarliga infektionssjukdomar. Under året har SNOWMAN avslutats som ERA NET och övergått till ett självfinansierat nätverk, där Formas och Naturvårdsverket medverkar som partners. SNOWMAN har under året genomfört en andra utlysning där Formas beviljat ett projekt och Naturvårdsverket ett projekt har en utlysning inom URBAN NET genomförts inom forskning om uthållig stadsutveckling. Åtta projekt beviljades bidrag för åren om totalt 10 miljoner kronor. Formas och VINNOVA deltar tillsammans i WOOD WISDOM NET. Formas har beviljat totalt 15 miljoner kronor för åren till sex projekt inom trä- och fiberforskning. Programmet sker i samverkan med ett antal europeiska forskningsfinansiärer och har nyligen beviljats en fas 2 med ett större antal deltagande länder än tidigare. Övrigt europeiskt och nordiskt samarbete De nordiska statsministrarna har tagit initiativ till en nordisk satsning, det så kallade TOPPFORSKNINGSINITIATIVET (TFI), där syftet är att främja framstående nordisk forskning bland annat inom klimat- och energiområdet. Ett nära samarbete med näringslivet kommer att vara viktigt för att säkra att resultaten kommer till användning. Formas deltar i TFI tillsammans med Vetenskapsrådet, VINNOVA och STEM. I samråd med finansiärerna fördelar sedan Nordiska rådet medel till angelägna projekt, där Formas andel uppgår till 10 miljoner kronor per år för perioden Årsredovisning 23

24 I den nordiska forskningssamverkan har Formas deltagit inom skogsoch jordbruksområdet genom Samnordisk skogsforskning (SNS), Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ), Nordiska arbetsgruppen för fiskforskning (NAF) samt i det nordiska byggforskningssamarbetet (NBS). Deltagandet i NKJ har finansierats av de samverkande länderna, medan Nordiska ministerrådet har stått för kostnaderna inom såväl SNS, NAF samt NBS. Inom ramen för NKJ samarbetet har under året beviljats ca 6 miljoner kronor för nya projekt. Nordiska ministerrådet (NMR) har initierat forskningsprogrammet KLI- MATEFFEKTER PÅ PRIMÄRNÄRINGARNA, som ska pågå under perioden med en budget på cirka 40 miljoner kronor. Programmet finansieras till hälften av NMR och hälften med nationella medel inom ramen för redan pågående projekt. Formas har deltagit i planeringsarbetet. - samordningsaktiviteter med andra nationella forskningsfinansiärer avseende deltagande i EUs ramprogram för Forskning och teknikutveckling samt myndighetens egna stödåtgärder för deltagande inom respektive delprogram, EUs ramprogram för forskning och teknikutveckling Inom EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling är Formas huvudansvarig svensk myndighet för TEMA 2 Livsmedel, jordbruk och fiske och bioteknik samt TEMA 6 Miljö. Verksamheten syftar till koordination och förberedande av utlysningar av EU-medel för forskning. Formas har även deltagit i EUs Standing Committee for Agricultural Research (SCAR), där olika former av samarbeten i Europa diskuteras och initieras. Deltagandet i internationella aktiviteter initieras såväl på uppdrag av regeringen som på eget initiativ. Formas har deltagit bland annat i Utbildningsdepartementets och Näringsdepartementets EU-samråd samt Europaprogrammen. Utvärdering om EUs ramprogram för forskning och teknisk utveckling 2008 har visat att en ökad samfinansiering i Europa påverkar och gynnar svenska forskningsintressen, såväl medelsmässigt som genom närvaro i europeiska forskningssamarbeten. Utfallet för svensk del har i internationell jämförelse varit framgångsrika. Inför och under det svenska EU-ordförandeskapet har de internationella aktiviteterna ytterligare intensifierats. Formas har bland annat arrangerat en workshop i Bryssel, som en av flera förberedelser inför den forskningspolitiska konferensen NEW WORLDS NEW SOLUTIONS i Lund juli 2009, där framtida forskningsbehov i Europa diskuterades. Konferensen, som arrangerades tillsammans med Vetenskapsrådet, FAS och VINNOVA, resulterade i Lund Declaration, som ett underlag inför nästa europeiska forskningsprogram som startar Formas har, tillsammans med Naturvårdsverket, även arrangerat ett möte för den europeiska plattformen för en forskningsstrategi om biologisk mångfald (EPBRS) på temat TARGETS FOR BIODIVERSITY BEYOND 2010 RESEARCH SUPPORTING POLICY, vilket resulterade i rekommendationer om vilka nya mål samt vilken forskning som behövs för att minska förlusten av biologisk mångfald. Joint programming Inom EU har man tagit initiativ till gemensamma europeiska forskningssatsningar joint programming vilket ligger utanför den ordinarie EU-forskningen. Syftet är att europeiska finansiärer går samman för att gemensamt bedriva forskning angående utmaningar, som ett land inte ensamt kan klara. Exempel på sådana utmaningar är klimatförändringen, befolkningens åldrande samt tillgång till energi, vatten och mat. 24 Årsredovisning

25 Global hållbar utveckling Frågor som rör globala problem, som klimat, vatten, energi, livsmedelsförsörjning, markanvändning, folkhälsa, m m, har ökat i betydelse såväl i Sverige som internationellt. Forskningsorganisationen International Council for Science (ICSU) driver sedan många år en rad internationella forskningsprogram relaterade till forskningsfrågor om global change. Med avsikt att på ett mera strategiskt och därmed kraftfullare sätt relatera svenska forskningsinsatser inom global utveckling till ICSU-programmens verksamhet har under året ett samarbetsavtal tecknats mellan forskningsråden och KVA. Under den första treårsperioden satsar forskningsråden gemensamt 3,5 miljoner kronor per år. Uppföljning av FN-konferensen i Johannesburg om hållbar utveckling kräver insatser i ett nord-syd perspektiv. Under 2009 har samarbetet med Sida via ett samfinansierat forskningsprogram om svenskt forskarstöd för HÅLLBAR UTVECKLING I FATTIGA LÄNDER fortsatt. Målet är att bidra till global hållbar utveckling genom ett ökat samarbete mellan svenska forskare och forskare i utvecklingsländerna. Programmet pågår under och omfattar totalt 30 miljoner kronor, där parterna finansierar hälften var. Under året har ytterligare en utlysning genomförts avseende åren Tillsammans med övriga forskningsråd har medverkan i Sidas forskningsprogram Swedish Research Links fortsatt. - hur rådet har samverkat med andra organisationer när det gäller hållbar global utveckling, Årsredovisning 25

26 Driftkostnader bokförda på forskningsanslagen Rådet ska redovisa vilka kostnader för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och informationsinsatser som har belastat anslagen 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning samt 1:30 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning under UO20 respektive UO23. Anslag Miljöanslaget Jordbruksanslaget Projektrelaterade kostnader mm Informationsaktiviteter Summa antalet beviljade ansökningar i förhållande till det totala antalet ansökningar, - beviljade bidrag i förhållande till sökta bidrag och genomsnittlig bidragsstorlek, Ansökningsbehandling Fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan beredningsgrupperna har skett med utgångspunkt i söktrycket i respektive grupp, förutom bidrag till unga forskare och utrustning där andel beviljade ansökning fastställts inför fördelningen. Av 1249 inkomna ansökningar i den ordinarie utlysningen har 132 nya projekt om 142 miljoner kronor beviljats bidrag för Totalt har för åren beviljats 392 miljoner kronor till nya projekt. Jämförelsebeloppen mellan sökt och beviljat bidrag skiljer sig åt, då de sökta beloppen är exklusive kostnadspålägg (OH) och de beviljade beloppen inkluderar OH-pålägg med i de flesta fall 35 procent. Ansökningar ordinarie utlysning Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, milj kr Totalt beviljat belopp, milj kr Genomsnittlig projektstorlek per år, tkr Beviljningsgraden i den ordinarie öppna utlysningen var 10 procent om man jämför antal inkomna ansökningar med antal ansökningar som beviljats medel. Det innebär att många excellenta projekt inte kunnat finansieras. Utöver den årliga öppna utlysningen har utlysningar inom såväl Formas utpekade starka forskningsmiljöer som särskilda strategiska områden genomförts. En liknande uppställning som för de ordinarie ansökningarna är inte tillämpligt för de särskilda ansökningarna. Hittills har ansökningar sökts och beviljats samma år, vilket ger de låga värdet för år 2010 i tabellen. Det man kan utläsa är att tendensen mot att rikta utlysningarna har ökat genom åren. Totalt för perioden har 934 miljoner kronor beviljats medel för särskilda strategiska satsningar. Ansökningar särskilda utlysningar Antal inkomna ansökningar Antal nya beviljade ansökningar Totalt ansökt belopp, milj kr Totalt beviljat belopp, milj kr Årsredovisning

27 Forskarrådet har vid sammanträde i november 2009 fastställt beviljade medel från 2009 och framåt. Beslut om beviljade projekt, såväl projekt i den ordinarie utlysningen som särskilda satsningar, redovisas i ansökningstabellen på sidan Forskningsmedlens fördelning Av beviljade medel har drygt 90 procent fördelats till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bidragens fördelning på bidragsmottagare respektive år framgår nedan. Vid de ordinarie ansökningstillfällena för har andelen nya projekt uppgått till drygt 40 procent. Bidragsmottagare Utbetalda forskningsmedel, tkr Sveriges lantbruksuniversitet Lunds universitet Stockholms universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Kungl tekniska högskolan Universitetet i Linköping Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Örebro universitet Övriga universitet och högskolor Statens veterinärmedicinska anstalt SMHI Övriga statliga myndigheter Forskningsinstitut EU, internationella organisationer, mm Postdoktorala stipendier Vetenskapsakademier Övriga Totalt hur forskningsstödet fördelat sig mellan nya bidragsmottagare och mottagare som mottagit forskningsstöd även året innan, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan olika lärosäten samt mellan projektmedel, anställningar och andra stödformer, Årsredovisning 27

28 Ansökningstabell Forskningsområde Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Ordinarie utlysning (öppna utlysningar) Nya Pågående Nya Pågåend e Nya Pågående Totalt Klimat och biogeokemi Miljörelaterad toxikologi Ekologi och biodiversitet Naturvård och biodiversitet Akvatisk ekologi, biodiversitet, fiske Växtbiologi för de areella näringarna Skogsbruk och skogens primärprodukter Jordbruk och trädgård Djur och veterinärmedicin Livsmedel Ekonomi, samhälle och regional utveckling Stadsutveckling Människor och byggd miljö Anläggningar och tekniska system Byggande och förvaltning 1) Byggnaden som system 1) Byggnader, byggande och förvaltning Byggmateral och komponenter Information Mång- och tvärvetenskap - 4) Forskarassistenter Postdoktorala stipender Utrustning 2) SUMMA års beredningsgrupper Klimatförändringar i natur och miljö En rik naturmiljö Hållbar nyttjande av naturresurser Föroreningar, miljö och hälsa Stads- och landsbygdsutveckling Hållbart byggande SUMMA SUMMA Öppna utlysningar ) Ingår i beredningsgrupp Byggnader, byggande och förvaltning 2) Särskild utlysning första gången ) Inkl samfinansiär 4) Nya projekt inom mång- och tvärvetenskap är inkluderade i beslut inom ramen för problembaserade beredningsgrupper Årsredovisning

29 Forskningsområde Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Program/Särskilda satsningar Nya Pågående Nya Pågåend e Nya Pågående Totalt Formel exc Linnéstöd 1 3) Linnéstöd 2 3) Starka fo miljöer - plan bidrag Starka fo miljöer - hållbar utveckling Starka fo miljöer - markanvändning Starka fo miljöer - nanoteknik Hållbar utveckling m inriktn klimat Marin miljö Läkemedel i miljön Miljögifter och könsskillnader Landsbygdsutveckling Ekologisk produktion Marknad, företagande och tillväxt Trädgårdsforskning m inriktn klimat Växtförädling BIC Sida/SAREC 3) Skogsföryngring Hållbar utveckl av biologisk mångfald Hållbar stadsutveckling Hållbart uttag av biomassa Samhällsvetenskaplig miljöforskning Veterinärmedicin Hästforskning Alternativa metoder till djurförsök Djurskydd Miljöteknik 3) Forskarskolor NKJ INRA IIASA-sommarstipendier EU-stöd planeringsbidrag ERA-net Biodiversa ERA-net Bonus 3) ERA-net Build/ERACoBuild ERA-net Core Organic ERA-net Urban ERA-net Wood Wisdom ERA-net SnowMan Strategiska satsningar enligt fo propen (2008/09:50): Klimatmodeller, Havsmiljö, Hållbart nyttjande av naturresurser Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald SUMMA Särskilda satsningar TOTALT Årsredovisning 29

30 30 Årsredovisning

31 Forskningsinformation Det övergripande målet för informationsverksamheten är att i kommunikation med aktörerna inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande bidra till att forskningsbaserad kunskap kommer till användning och nytta samt att hålla forskningsresultaten lätt tillgängliga för alla. Formas prioriterar att ta fram dels populärvetenskapliga sammanställningar, dels förse de yrkesverksamma aktörerna inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande med de forskningsbaserade kunskaper som behövs för att förebygga och lösa aktuella problem. Övriga målgrupper för informationsverksamheten är forskarsamhället, skolan, massmedia och andra opinionsbildare samt i viss mån enskilda konsumenter. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa - vilka insatser som genomförts för att sprida forskningsinformation till olika målgrupper och kostnaderna för dessa insatser samt en bedömning av insatsernas resultat, Spridning av forskningsresultat Formas webbplats är en viktig informationskanal. Här lämnas information om verksamhet och forskningsprogram, utlysningar, pågående och avslutade projekt, aktuella seminarier och konferenser samt publikationer. En enkät har tagits fram med syfte att utvärdera webbplatsen, vilken kommer att starta i januari Formas har också producerat korta populärvetenskapliga webb-tv inslag. Hittills har sju program färdigställts och ytterligare några är beställda. Satsningen kommer att utvärderas under Under året har två pressaktiviteter anordnats en pressträff om pocketboken OSÄKRAT KLIMAT LADDAD UTMANING och en om SÅ BYGGDES VILLAN. Aktiviteterna var välbesökta och resulterade i inslag i radio och TV samt artiklar i dags- och fackpress. Media hålls löpande uppdaterade genom regelbundna pressmeddelanden och information via mail, telefon och informella möten. Ett 20-tal pressmeddelanden har skickats ut under året. Tidskriften MILJÖFORSKNING ger en bred och aktuell bild av Formas ansvarsområden. Miljöforskning har 2009 haft fem utgåvor varav ett dubbelnummer. Ett 100-tal artiklar har publicerats, ett 90-tal forskare har medverkat och 74 resultat av olika projekt har presenterats. Samtliga utgåvor har samlat merparten av innehållet under ett tema. Årets teman var: När städer växer, Arternas uppkomst och fall, EU möter miljöhot med kunskap, Teknik för miljön Kvalitet för folk och fä. Upplagan är 3 500, där hälften utgörs av prenumeranter från företag och organisationer och resten sprids via Formas nätverk, vid seminarier, konferenser samt till media. Alla artiklar som publicerats i tidskriften har även lagts ut på Miljöforsknings webbplats. Tidskriften SWEDISH RESEARCH FOR SUSTAINABILITY bygger på den svenska tidskriften med ett urval och tillägg som har anpassats till en internationell publik. Från och med 2008 har Sustainability övergått till att enbart vara en webbtidning. Årsredovisning 31

32 - vilka särskilda insatser som genomförts för att stimulera till debatt och popularisering av forskning, Debatt och popularisering Publikationer Formas ger ut böcker och andra skrifter som bygger på forskningsbaserad kunskap. Produkterna ska vara efterfrågade av aktörerna och anpassade efter deras behov. Under 2009 har elva nya publikationer getts ut, varav två pocketböcker. En av de utgivna böckerna SÅ BYGGDES VILLAN har nominerats till Augustpriset inom kategorin årets svenska fackbok Intäkterna av försäljning av böcker har 2009 uppgått till 2,6 miljoner kronor (2,8 miljoner kronor år 2007 och 2,4 miljoner kronor år 2008). Pocketbokserien FORMAS FOKUSERAR är en debattbok, där aktuella forskningsfrågor presenteras ur olika forskares och samhällsdebattörers perspektiv. Under åren har totalt 17 publikationer i serien publicerats, där de ämnen som tagits upp till debatt spänner över Formas samtliga ansvarsområden. Årets pocketbok OSÄKRAT KLIMAT LADDAD UTMANING tar upp frågor om jordens varmare klimat beror på människans utsläpp av växthusgaser, och ställer följdfrågor som När blir människans klimatpåverkan farlig och vad är det som står på spel? Är EUs energi- och klimatpolitik en tandlös tiger? Är lagring av koldioxid en lösning eller dimridå? och Är hotet mot klimatet en chans för företagen? Boken har också översatts till engelska CLI- MATE CHALLENGE THE SAFETY S OFFoch har bland annat delats ut till klimatförhandlarna i Köpenhamn. Seminarier och konferenser Under 2009 har Formas arrangerat 15 egna konferenser och seminarier. Formas har dessutom medverkat med bokbord eller föredragshållare vid 84 andra seminarier och konferenser. I början av februari arrangerade Formas tillsammans med Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) FORUM FÖR MILJÖFORSKNING TEMA GIFTFRI MILJÖ. Övriga större satsningar under året har varit medverkan vid ENERGITINGET och VETEN- SKAPSFESTIVALEN i Göteborg samt medverkan på FORSKARTORGET under Bok & Biblioteksmässan, där flera seminarier arrangerades med forskare som finansieras av Formas. På Bok&Bibliotek har pocketserien FORMAS FOKUSERAR marknadsförts med hjälp av improvisationsteater. Utställningar Under 2009 har Formas medverkat vid 15 utställningar. De stora satsningarna har varit ENERGITINGET, Darwinutställningen VETENSKAPELSEN, PLA- NETEN/CLIMATE CLIC i samband med Sustainability-konferensen i Bryssel samt BRIGHT GREEN i samband med COP 15 i Köpenhamn, där Formas har medverkat i ett simuleringsspel om hållbara städer. - hur rådets insatser samordnats med och kompletterar andra aktörers insatser. Samordnade insatser Formas har, tillsammans med universitet och högskolor och övriga forskningsråd, medverkat i en tjänst för media som förmedlar pressmeddelanden och forskarkontakter. Frågor som inkommer till Expertsvarsportalen besvaras av informatörer på forskningsråd, universitet och högskolor. Flertalet frågor och svar har gett resultat i form av radio- och TV-program eller artiklar i dags- och fackpress. Via Expertsvar.nu finns också tillgång till motsvarande utländska tjänster. Samarbetet kring webbportalen tillsammans med FAS, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Stiftelsen 32 Årsredovisning

33 för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Vårdalstiftelsen har fortsatt. Forskning.se kan ses som en vägvisare för den som vill veta något om forskning men inte vet var man ska börja. Vidareutveckling av den webbaserade kunskapsöversikten på forskning.se PLANETEN har fortsatt under året. Siten har bland annat presenterats på DG Researchs stora Sustainability-konferens i Bryssel. I mars 2010 kommer en fortsättning THE PLAN, som innehåller goda exempel att lanseras både som film och webb. Inför Darwinåret 2009 har Formas tillsammans med Högskolan på Gotland, Nationellt resurscentrum för biologi, Riksutställningar, Vetenskapsrådet och Vitterhetsakademin initierat Darwinutställningen VETENSKAPELSEN, som turnerar under 2009 och Formas har också stött ett nordiskt dokumentärfilmprojekt VÄRLDENS SNÄLLASTE APA om de senaste rönen inom utvecklingsläran. Filmen har haft premiär i december och samtidigt lanserades ett tema på forskning.se. Portalen LIVSMEDELSSVERIGE bidrar till att forskningsresultat inom livsmedelsområdet webbpubliceras. Bakom portalen står Livsmedelscentrum i Lund, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, LRF, Konsumentverket, SLU samt Sveriges hotell- och restaurangföretagare. LivsmedelsSverige har under genomfört en nationell kampanj HITTA STILEN som handlar om livsstil, hälsa och mat. Målgrupp är elever, föräldrar samt skolpersonal, och välbesökta arrangemang har hållits under året, där Formas har finansierat forskarnas medverkan. Kunskapskanalen är en satsning från Utbildningsradion (UR). Forskningsråden, KK-stiftelsen och landets universitet och högskolor samverkar med programmet VETENSKAPSLANDET som varje vecka producerar ett halvtimmesprogram med reportage från forskarvärlden. Inslagen kan också ses på Flera stora internationella arrangemang äger rum under Planeringen av dessa har inletts under året. WORLD URBAN FORUM äger rum i Rio i mars. Formas deltar aktivt i utformningen av den svenska utställningen och har också planerat för ett så kallat net-working event som bygger på arbetet inom Urban-Net. EUROSCIENCE OPEN FORUM (ESOF) går av stapeln i Turin i juli. Tillsammans med FAS, Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och VIN- NOVA planeras en gemensam monter samt forskarfrukostar. EXPO SHANGHAI öppnar i maj och tillsammans med Arkitekturmuseet, Boverket och Riksantikvarieämbetet har planeringen av aktiviteter inletts. Projektstöd Forskare och övriga kan ansöka om bidrag för att ta fram informationsmaterial eller anordna informationsaktiviteter inom Formas ansvarsområden. I samband med översynen av beredningsorganisationen har beredningen av informationsprojekt förändrats. Ansökan om bidrag behandlas löpande under året och, i likhet med akutbidrag, sker beredning och beslut inom kansliet. För 2009 har totalt 1,6 miljoner kronor beviljats till olika informationsprojekt. Årsredovisning 33

34 34 Årsredovisning

35 Strategi och analys Analyser och utvärderingar av hög kvalitet är underlag för rådets strategier och bedömningar av forskningen och utnyttjar dessa för att utveckla sin verksamhet. Analys och utvärdering Forskningsstrategin för har som mål att stärka svensk forskning inom de områden som faller under Formas ansvar. Tidigare utvärderingar, nationella forskningsprogram, forskningsstrategier och kunskapsöversikter har haft stor betydelse för beskrivningen av den vetenskapliga utvecklingen och de strategiska överväganden som gjorts. Utvärderingar ska ses som ett medel i det ständiga arbetet att förbättra verksamheten och de utgör en vital del av nya strategier som rådet tar fram med jämna mellanrum. Projektförslag utvärderas alltid mot vetenskaplig kvalitet och relevans och de förslag som har finansierats bedöms generellt ligga i topp. En bra ansökan är dock ingen garant för att den utförda forskningen lever upp till ställda förväntningar. Formas utvärderar regelbundet hela forskningsprogram eller tematiska områden. Dessa tar då sin utgångspunkt i de enskilda projekt som finansierats inom respektive program/område. Formas har påbörjat ett mer systematiskt arbete med analyser och utvärderingar. En policy och arbetsplan för utvärderingar har utarbetats, vilken kommer att föreläggas forskarrådet för beslut. Resultat av genomförda analyser och utvärderingar utgör en bas för kommande utlysningar och särskilda insatser inom aktuella områden. Återrapporteringskrav: Rådet ska redovisa - utförda analyser och utvärderingar samt vilka konsekvenser dessa får för rådets arbete, Analyser Under året har två analyser genomförts dels en avseende forskares internationella engagemang, dels en avseende vetenskapliga publikationer per insatt miljon kronor. Analysen om forskarnas internationella engagemang har genomförts i form av en enkät till forskare som finansierats av Formas. Varje svarande har i genomsnitt skickat in 2,3 ansökningar för internationellt samarbete. Beviljningsgraden har legat på ca 48 procent. Formas angavs i 15 procent av de aktuella fallen som den viktigaste finansiären. Som underlag för analysen om vetenskaplig publicering har legat fem av de senast genomförda utvärderingarna. I genomsnitt har 0,5 artiklar per insatt miljon kronor publicerats. I de analyserade fallen har expertpanelerna ansett att publiceringstakten borde förbättras. Det föreslås att ett rimligt förväntansvärde på produktivitet borde vara minst en artikel per insatt miljon kronor. Avslutade utvärderingar Stiftelsen lantbruksforskning Förra året fick Formas regeringens uppdrag att utvärdera den forskning som Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) finansierat med återförda miljöskatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel under perioden Återföringen av dessa skatter har omfattat knappt 300 miljoner kronor och har avsett forskning som stöd till hållbar utveckling av jordbruk och trädgårdsnäring. Årsredovisning 35

36 Utvärderingen har omfattat 250 projekt med en finansieringsvolym på 267 miljoner kronor. Ett 50-tal experter var engagerade i utvärderingens första skede. De insamlade resultaten från denna första fas behandlades därefter av en expertpanel om 10 personer, som har gjort den slutliga syntesen med analys, slutsatser och rekommendationer. Panelen konstaterar att SLFs process för att utlysa medel och bereda ansökningar bör förändras, så att den stimulerar till mer tvärvetenskap och internationella kopplingar. SLF bör arbeta mer i större program, gärna i samverkan med andra finansiärer och att den vetenskapliga kvaliteten bör ges samma betydelse som relevansen. Formel-Exc Redan innan den förra regeringen i sin forskningsproposition 2004 anvisade särskilda medel till starka forskningsmiljöer, gjorde Formas 2003 en egen utlysning av medel till excellenta forskargrupper FORMEL-EXC. Det var ett stort intresse bland forskarna, där 103 ansökningar inkom i det första steget. Efter en omfattande utvärdering och ett andra steg kunde Formas styrelse 2005 fatta beslut om fem grupper som tilldelades 25 miljoner kronor var för en femårsperiod. Enligt beslutet skulle en första utvärdering göras efter tre år, vilken nu har genomförts. En expertpanel med fem internationella forskare har beslutat att fyra av den fem projekten presterat mycket bra och rekommenderat fortsatt stöd. Det femte projektet hade lyckats mindre bra, till en del på grund av att projektledaren tillträtt en anställning utomlands. Efter åtgärder i enlighet med panelens rekommendationer om ledningsstruktur, forskningsplan och inrättande av vetenskapligt rådgivande grupp har även detta projekt beviljats fortsatt stöd. Pågående utvärderingar Marin miljö Formas har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med Naturvårdsverket utvärdera marin miljöforskning i Sverige. Utvärderingen har omfattat såväl vetenskaplig kvalitet och relevans för hållbar samhällsutveckling, som betydelse för åtgärdsarbetet i havsmiljön. Under åren har Formas fördelat mellan 5 och 10 miljoner kronor per år i särskilda utlysningar om marin miljöforskning. Fokus på forskningen har innefattat övergödningsproblematik, effekter av fiske och miljögifter, modeller för hållbar förvaltning av marin miljö samt förändringar av mänsklig verksamhet i riktning mot ekologiskt hållbar utveckling. En utvärderingspanel bestående av 11 utländska och svenska experter har diskuterat och bedömt den genomförda forskningen. En skriftlig rapport ska överlämnas till regeringen den 1 februari Biologisk mångfald I slutet av 2001 tilldelades Formas en förstärkning på 250 miljoner kronor avsedda för forskning om biologisk mångfald för perioden Samtidigt fick Vetenskapsrådet en förstärkning på 150 miljoner kronor för samma ändamål och period. Merparten av Formas medel användes för att finansiera forskningsprojekt inom fyra prioriterade områden: Den biologiska mångfaldens tillstånd och utveckling, Faktorer som påverkar den biologiska mångfalden, 36 Årsredovisning

37 Åtgärder för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och dess funktioner, Betydelsen och nyttjandet av den biologiska mångfalden i en hållbar samhällsutveckling. Resultaten av forskningssatsningen är nu föremål för en internationell utvärdering, där både vetenskaplig kvalitet samt nyttan för samhället kommer att bedömas. Utvärderingen genomförs tillsammans med Vetenskapsrådet och kommer att färdigställas under våren Forskarskolor En mindre del (åtta miljoner kronor) av satsningen på forskning om biologisk mångfald har använts till fleråriga forskarskolor inom området ekologisk hållbar utveckling inklusive biologisk mångfald. Avsikten var att föra samman i landet spridda grupper av handledare och doktorander till en gemensam nationell plattform med kurser och exkursioner med stark internationell prägel och också praktisk näringslivsanknytning. Fyra forskarskolor har finansierats, varav tre avsåg biologisk mångfald och en aerosolteknikens tillämpning inom miljöområdet. Forskarskolorna är nu avslutade och en utvärdering har initierats under hösten. Linné Linnéstödet utlystes första gången 2005 och syftet är att höja Sveriges konkurrenskraft genom att skapa särskilt starka miljöer för grundläggande forskning. Stödet kan ges i upp till tio år utan ny ansökan. Stödet kan ges med högst tio miljoner kronor per år. Utvärderingen av de forskningsmiljöer som har fått Linnéstöd från Formas och Vetenskapsrådet har påbörjats. Utvärderingen kommer att ske vid tre tillfällen. Vid det första tillfället som har startat under hösten kommer organisation, samarbete och ledarskap att utvärderas. Det andra utvärderingstillfället kommer att ske efter omkring fem år av stödperioden och framför allt fokusera på vetenskapliga resultat. Den tredje utvärderingen utförs efter avslutad period och kommer att inkludera en effektanalys. Samhällsvetenskaplig miljöforskning Naturvetenskapen har varit bra på att identifiera miljöproblem och också öka förståelsen för de verksamma biologiska/kemisk/fysikaliska mekanismerna bakom olika miljöproblem. Men eftersom människan oftast både är miljöproblemens orsak och dessutom har lösningarna i sin hand behövs inslag av samhällsvetenskap i miljöforskningen. Denna insikt har haft ett tydligt genomslag inom svensk forskningsfinansiering under de senaste 15 åren. Från en relativt ringa finansiering av samhällsvetenskaplig miljöforskning i början på 1990-talet har den vuxit till uppskattningsvis 250 miljoner kronor per år under 2007 enbart från statliga forskningsråd och stiftelser. Formas har initierat en internationell utvärdering av området. Den genomförs tillsammans med Energimyndigheten, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Stockholm Environment Institute Regeringen har uppdragit åt Formas att utvärdera forskningen vid Stockholm Environment Institute (SEI). Utvärderingen omfattar den forskning som har bedrivits vid SEI från och med 2004 och som avsetts vara ett stöd för regeringens miljöarbete. Utvärderingen ska i första hand omfatta Årsredovisning 37

38 forskningens vetenskapliga kvalitet men den ska också avse en bedömning av forskningens relevans, genomslag och nytta för regeringens miljöarbete samt för det svenska och internationella miljöarbetet. Uppdraget ska avrapporteras till regeringen den 31 mars Postdoktorala stipendier Formas har utlyst postdoktorala stipendier sedan 2002 och har hittills finansierat totalt 125 stipendiater. Verksamheten ska nu utvärderas och syftet är att ta reda på nyttan med programmet för nydisputerade forskares karriär och också för deras förmåga och möjlighet att långsiktigt bidra till forskning om hållbar utveckling. Utvärderingen sker genom enkäter till samtliga stipendiater, deras handledare i värdlandet samt handledare vid hemma-institutionen. Informationsverksamheten En översyn av informationsverksamhetens ändamålsenlighet, kvalitet, effektivitet och dimensionering samt hur den bör vara organiserad för att på bästa sätt tillgodose de i instruktionen uppställda målen har inletts. För uppdraget har anlitats Gullers Grupp Informationsrådgivare AB som har lämnat en första delrapport. Det slutliga förslaget kommer att presenteras Årsredovisning

39 Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsområde Verksamhetsområde Forskningsstöd Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Summa kostnader Utfall Forskningsstöd Verksamhetsområde Forskningsinformation Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Summa kostnader Utfall Forskningsinformation Verksamhetsområde Strategi och analys Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Summa kostnader Utfall Strategi och analys Totalt för myndigheten Summa intäkter Summa kostnader Verksamhetsutfall Prestation Antal Tkr Antal Tkr Antal Tkr Behandlade ansökningar Publikationer Utställningar, konferenser Utvärderingar, strategier, fo program Årsredovisning 39

40 40 Årsredovisning

41 Organisation Formas är en statlig myndighet inom Miljödepartementets område, där statsanslag fördelas av såväl Miljödepartementet som Jordbruksdepartementet. De övergripande målen för verksamheten anges i förordning med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (SFS 2007:1059). Formas har indelat sin verksamhet i tre verksamhetsområden forskningsstöd, forskningsinformation samt strategi och analys. Formas leds enligt instruktionen av en generaldirektör som är myndighetschef. Det finns ett forskarråd som fattar strategiska beslut om forskningens inriktning och beslutar om forskningsmedlens fördelning och därmed sammanhängande uppgifter. Forskarrådet består av ordförande, generaldirektör samt elva ledamöter med personliga ersättare. Ordföranden och fyra ledamöter utses av regeringen. Sju ledamöter är aktiva forskare och utses av en elektorsförsamling. Huvudsekreteraren, som ska ha hög vetenskaplig kompetens, bereder och föredrar ärenden inför forskarrådet. Formas ledningsgrupp, som är rådgivande till generaldirektören, består av huvudsekreteraren, chefen för strategi och analys, den internationelle chefen samt enhetscheferna. Kansliet är indelat i tre enheter samt en stabsfunktion. FORSKNINGSEN- HETEN ansvarar bland annat för ansökningsberedning, sekretariat i olika beredningsgrupper och projektadministration. INFORMATIONSENHETEN ansvarar för den externa och interna informationen. ADMINISTRATIVA ENHE- TEN ansvarar för ekonomi- och personalfrågor, IT, registratur och vaktmästeri, del av ansökningsberedningen samt för administrativt stöd till generaldirektör och forskarråd. Staben består av huvudsekreteraren, chefen för strategi och analys samt den internationelle chefen. Organisationens arbetsformer anpassas och utvecklas fortlöpande. Som stöd i ansökningsprocessen har en handbok utarbetats. Handboken innehåller såväl anvisningar till de som söker forskningsmedel, som regler och rutiner för bedömning av ansökningar samt hur beslut och rapportering av forskningsprojekt hanteras. Efter avslutad ansökningsomgång analyseras och utvärderas årets process i sin helhet. Resultatet av översynen bildar grunden för ändringar i processen och anvisningarna i kommande års beredningshandbok. Årsredovisning 41

42 Under 2008 och 2009 års ansökningsomgång har handboken endast funnits på engelska. Skälen för detta är att forskningen är internationell och tenderar att bli än mer internationell. Ett led i denna process är att de sökande rekommenderas att skriva sina ansökningar på engelska. För att kunna bedöma ansökningar på en hög kvalitativ nivå krävs numer nästan alltid att man anlitar både svenska och utländska bedömare av forskningsansökningar. Engelska är i forskningssammanhang det internationella språket. Formas anmäldes till JO i mars 2008 av en sökande som ifrågasatte om Formas har rätt av kräva att ansökningar om forskningsanslag skrivs på engelska. JOs utlåtande inkom och innebär att Formas felaktigt uppställt krav på att ansökningar om forskningsanslag måste vara skrivna på engelska. Vetenskapsrådet, FAS, VINNOVA och Formas har med anledning av JOs beslut i skrivelse till regeringen begärt ändringar av berörda myndigheters instruktioner så att man får kräva att forskningsansökningar ska skrivas på engelska. Ansökan om forskningsbidrag och beredning av forskningsansökningar sker helt elektroniskt i Formas registrerings-, ansöknings- och projekthanteringssystem FRAPS. Uppgifter om forskningsprojekt, forskare och övriga data registreras, vilket möjliggör statistiksammanställningar över forskningssatsningar, antal sökta och beviljade projekt, åldersfördelning, kön, anställningar, med mera. Några administrativa nyckeltal Förvaltningsanslag av totalt tilldelade anslag, % 4,9 5,7 6,4 Lönekostnad, tkr Personalkostnad per anställd, tkr Kompetensutveckling per anställd, tkr Frisk- och hälsovård per anställd, tkr Förvaltningsanslagets andel av de totalt tilldelade resurserna har minskat något sedan föregående år. Lönekostnaderna har utgjort 40 procent av förvaltningsanslaget, medan de totala personalkostnaderna har uppgått till drygt 70 procent. Kostnaderna för kompetensutveckling har ökat under året, medan frisk- och hälsovårdsinsatser har legat på samma nivå under de senaste tre åren. Kompetensförsörjning Formas uppdrag är att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande, att utvärdera den forskning rådet har fördelat medel till samt informera om forskning och forskningsresultat. För att fullgöra detta uppdrag krävs kompetens i form av ledningsfunktioner, ämneskunskaper inom Formas ansvarsområden, informationskompetens samt administrativ kompetens. Formas har utarbetat en långsiktig personalplanering där frågor om rätt kompetens vid olika tidpunkter har analyserats. Denna plan revideras kontinuerligt och utgör stöd för de åtgärder som vidtas inom personalområdet. Formas bedömer att verksamhetensmål har uppfyllts. Under året har tre nyrekryteringar av forskningssekreterare genomförts. De åtgärder som vidtagits i form av nyrekryteringar av forskningssekreterare har bidragit till att säkerställa att tillräcklig kompetens har funnits inom organisationen. Det bör nämnas att kompetensen hos beredningsgruppernas ledamöter är av avgörande betydelse som bidrag till uppfyllandet av målen för Formas verksamhet. De är dock inte anställda inom myndigheten och ligger därför utanför denna analys. 42 Årsredovisning

43 Formas har hittills inte haft några svårigheter att rekrytera kompetent personal. Under tiden fram till 2014 förväntas 16 personer uppnå pensionsåldern (65 år). Drygt hälften av de anställda kommer att pensioneras under den kommande tioårsperioden, vilket kommer att innebära behov av omprövningar av anställningar samt nyrekryteringar. Den långsiktiga personalplaneringen utgör härvid ett underlag för de åtgärder som kommer att vidtas. I december 2009 var 40 personer anställda. Tre personer var tjänstlediga för politiskt uppdrag respektive barnledighet. Bland de anställda fanns 27 kvinnor (68 procent) och 13 män (32 procent). Medelåldern för anställda inom kansliet var 53,6 år. Den ordinarie personalen har tillsvidareanställning, förutom generaldirektören, som utses av regeringen och huvudsekreteraren som utses för högst sex år. Enhetscheferna är tillsvidareanställda men med chefsförordnande som omprövas vart tredje år. Tre medarbetare har avgått med pension. Under året har tre nya medarbetare rekryterats. Sjuk- och hälsovård Den totala sjukfrånvaron, sextio dagar eller mer, samt sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid har uppgått till: Sjukfrånvaro, procent Totalt 2,90 2,71 3,07 Andel långtidssjuka (> 60 dagar) 2,23 1,39 2,18 Kvinnor 3,80 2,85 4,36 Män 0,90 2,45 0,61 Anställda år 2,80 0,50 0,89 Anställda 50 år > 2,90 3,53 3,81 Avtal om företagshälsovård finns med Sophiahemmet. Medarbetarna kallas regelbundet till hälsokontroller och kan även söka vård för sjukdom och arbetsrelaterade problem. Friskvårdssatsningar sker i form av motion på arbetstid samt bidrag till inköp av motionskort. Något direkt samband mellan nedlagda kostnader för frisk- och hälsovård och sjukfrånvaro kan inte göras utifrån detta underlag. Det är dock Formas bedömning att friskvårdssatsningarna bidrar till att förebygga sjukskrivningar och är viktiga för såväl för den enskilde medarbetaren som samhällsekonomiskt. Årsredovisning 43

44 44 Årsredovisning

45 Finansiell redovisning Resultaträkning, tkr NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA VERKSAMHETSUTFALL TRANSFERERINGAR Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO 0 0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Årsredovisning 45

46 Balansräkning, tkr NOT TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar 1 20 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer, m m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m m Summa varulager m m Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar 0 0 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter 0 0 Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa myndighetskapital Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser Summa avsättningar Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörskulder Övriga skulder Summa skulder m m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Årsredovisning

47 Redovisning mot anslag, tkr Anslag Not Ingående Årets Indragning Totalt Utgifter Utgående överföring tilldelning disponibelt överföring (Miljö) Ramanslag Förvaltningskostnader (Miljö) Ramanslag Forskning (Jordbruk) Ramanslag Forskning och samfinansierad forskning (Jordbruk) Ramanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Övergång kostn mässig anslagsavräkning SUMMA Redovisning av bemyndiganden, tkr Anslag, tkr Tilldelat Ingående Utestående Utestående åtaganden bemyndigande åtaganden åtaganden fördelning per år Högst: (Miljö) Ramanslag Forskning Högst: (Jordbruk) Ramanslag Forskning och samfinansierad forskning SUMMA NOT Årsredovisning 47

48 Finansieringsanalys, tkr NOT DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning av lager Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Förändring av myndighetskapital m a a övergångseffekten Avräknat mot Uo Överförd fordran till konto 1780 avs sem löneskuld tom Kassaflöde till drift INVESTERINGAR Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar 0-23 Summa investeringar Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret Amorteringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 36 Kassaflöde till/från investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övrigt erhållna medel för finansiering av bidrag Summa finansiering av transfereringsverksamhet Kassaflöde från transfereringsverksamhet 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN Ökning (+) av tillgodohavande RGK Ökning (+) av avräkning statsverket Summa förändring av likvida medel LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Årsredovisning

49 Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen den 11 januari har fakturor överstigande 10 tkr exkl moms bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar om avvikelser Enligt regeringsbeslut undantas rådet från bestämmelsen i 5 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) (lån i Riksgäldskontoret) om myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål för kostnader enligt regeringens beslut den 20 oktober 2005 (dnr Ju2005/8798/DOM) i samband med byte av kontorslokaler. Ändrade redovisningsprinciper De nya reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning från och med 2009 innebär att kostnader inte utgifter - avräknas anslag. För att anslagsmässigt hantera periodiseringar som gjorts i bokslut 2008 har myndigheten fått en anslagspost under det särskilda anslaget Uo Periodiseringar om tkr avseende semesterlöneskuld har inte påverkat resultaträkningen år 2009, utan har bokförts mellan balanserad kapitalförändring och det särskilda anslaget. Semesterdagar som intjänats före 2009 avräknas anslaget först vid uttag. Utgående balans 2008 om tkr har minskat med 399 tkr år Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas om anskaffningsvärdet är minst 100 tkr och har en beräknad ekonomisk livslängd om lägst fem år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. PC tas inte upp som anläggningstillgång då livslängden beräknas understiga tre år. Tillämpade avskrivningstider: Immateriella anläggningar 3 år Datorer och kringutrustning 3 år Kontorsmaskiner 3 år Inredning 5 år Förbättringsutgift på annans fastighet 5 år Konst avskrivs ej Varulager Myndigheten har ett boklager där Liber Distribution AB anlitas som kommissionär. Boklagret värderas enligt lägsta värdets princip. Skrifter publicerade före 2006 har åsatts värdet 0 kronor. Beräkningen av boklagrets värde görs per sista juni och sista december varje år på grundval av kommissionärens inventering. Skrifter publicerade 2006 har åsatts värdet 13 procent Skrifter publicerade 2007 har åsatts värdet 25 procent Skrifter publicerade 2008 har åsatts värdet 50 procent Skrifter publicerade 2009 har åsatts värdet 75 procent Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Avsättningar Avsättning för framtida pensionsåtaganden beräknas till det samlade värdet av samtliga beslut enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för statens avtalsförsäkringar har fastställt. Värdet inkluderar särskild löneskatt. Årsredovisning 49

50 Ledamöter i forskarrådet Rolf Annerberg, Generaldirektör, Formas (2009 års ersättning tkr) Göran Enander, Ordförande, Regeringskansliet Barbara Ekbom, Sveriges lantbruksuniversitet Lars Kristofferson Gun Lidestav, Sveriges lantbruksuniversitet Anders Lindroth, Lunds universitet Mårten Lindström, More10 AB Björn Malbert, Chalmers Lars Stehn, Luleå tekniska universitet Kerstin Svennersten-Sjaunja, Sveriges lantbruksuniversitet Lars Tranvik, Uppsala universitet Maria Ågren, Naturvårdsverket Karin Östensson, Sveriges veterinärförbund Björn Malbert Barbara Ekbom Anders Lindroth Lars Stehn Karin Östensson Rolf Annerberg Kerstin Svennersten-Sjaunja Lars Tranvik Gun Lidestav Göran Enander Lars Kristofferson Mårten Lindström Maria Ågren 50 Årsredovisning

51 Noter till resultaträkningen, tkr NOT 1. Intäkter av anslag Intäkter av anslag SUMMA Intäkter av anslag enligt resultaträkning Utgifter förvaltningsanslaget enligt anslagsredovisning Utgifter för driftkostnader på forskningsanslagen Semesterlöneskuld som intjänats före NOT 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen: Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet som disponeras Tidskrifter och andra publikationer Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar SUMMA Övriga intäkter består bl a av ersättning för OH-kostnader inom ERA-Net projekten (163 tkr). NOT 3. Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från EUs institutioner/eu-länder Bidrag från övriga SUMMA Bidrag från statliga myndigheter avser i bl a (744 tkr) ersättning för flyttkostnader som hänförs från Bidrag från EU avser huvudsakligen ERA-Net projekt. Bidrag från övriga avser bl a bokproduktion, där kostnaderna (770 tkr) ökat under NOT 4. Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos RGK Övriga finansiella intäkter 0 1 SUMMA NOT 5. Kostnader för personal Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal - egen personal (S-kod ) Övriga kostnader för personal SUMMA NOT 6. Kostnader för lokaler Lokalhyra Övriga lokalkostnader SUMMA NOT 7. Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader SUMMA NOT 8. Finansiella kostnader Räntekostnader Riksgäldskontoret Övriga räntekostnader 5 4 SUMMA Årsredovisning 51

52 NOT 9. Avskrivningar och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet Maskiner, inventarier Datorer 0 23 Övriga inventarier SUMMA NOT 10. Årets kapitalförändring Nedskrivning av varulager SUMMA Noter till balansräkningen, tkr NOT 11. Anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling (databas för forskningsansökningar) Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar SUMMA Rättigheter och andra immateriella tillgångar Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningsvärde 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar SUMMA 1 20 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Förbättringsutgift på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningsvärde 0 0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar SUMMA Maskiner, inventarier, m m Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningsvärde 0 24 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar SUMMA SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 12. Varulager Ingående balans varulager (boklager) Årets förändring SUMMA Årsredovisning

53 NOT 13. Fordringar Kundfordringar Fordringar andra myndigheter SUMMA NOT 14. Periodavgränsningsposter Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader SUMMA NOT 15. Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar som avser anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Anslag utgiftsområde Anslagsmedel som tillförts utg Återbetalning av anslagsmedel (indragn) Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende sem löneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående fordran semesterlöneskuld Förändring semesterlöneskuld Summa fordran semesterlöneskuld Övr fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Saldo 0 0 SUMMA AVRÄKNING MED STATSVERKET NOT 16. Räntekonto i RGK Beviljad räntekontokredit i RGK enligt regleringsbrev Utgående skuld på räntekontot 0 0 Behållning på räntekontot per NOT 17. Statskapital utan avkastningskrav Ingående balans Föregående års omföringar 0 0 SUMMA Årsredovisning 53

54 NOT 18. Balanserad kapitalförändring Ingående balans Föregående års balanserade kapitalförändring SUMMA NOT 19. Avsättningar Avsättning pensioner Avsättning särskild löneskatt 82 0 SUMMA NOT 20. Lån från riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Beviljad låneram Ingående balans Årets nya lån Årets amorteringar SUMMA NOT 21. Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter, m m Premier för avtalsförsäkringar 91 1 Utgående moms Övriga skulder SUMMA NOT 22. Leverantörsskulder Leverantörsskulder SUMMA Ökning av leverantörsskulder enligt redovisning SU05. Antal leverantörer var i jämförelse med 2008 betydligt fler. NOT 23. Övriga skulder Personalens källskatt Övriga skulder SUMMA NOT 24. Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden Upplupna semesterlöner Skuld sociala avgifter Övriga upplupna kostnader SUMMA NOT 25. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - inomstatliga Oförbrukade bidrag - utomstatliga SUMMA Oförbrukade statliga bidrag ska finansiera avskrivningar på anläggningstillgångar (735 tkr). Oförbrukade utomstatliga bidrag avser ERA-Net projekt (146 tkr). 54 Årsredovisning

55 Noter till anslagsredovisningen NOT 26. Anslag 20 2:1 001 Förvaltningskostnader Enligt regleringsbrev för 2009 från Miljödepartementet disponerar myndigheten en anslagskredit på tkr. NOT 27. Anslag 20 2:2 002 Forskning Enligt regleringsvrev för 2009 från Miljödepartementet disponerar myndigheten en anslagskredit på tkr. Från anslaget ska finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Villkor Beviljad utnyttjanderam Under året utnyttjad ram NOT 28. Anslag 23 1: Forskning och samfinansierad forskning Enligt regleringsbrev för 2009 från Jordbruksdepartementet disponerar myndigheten en anslagskredit på tkr. Från anslaget ska finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Villkor Beviljade utnyttjanderam Under året utnyttjad ram Noter till bemyndiganden NOT 29. Ingående åtaganden 2009 om tkr redovisas inklusive anslagssparande om tkr. Utgående åtaganden 2009 om tkr redovisas på samma sätt inklusive anslagssparande om tkr. Noter till finansieringsanalysen NOT 30. Kostnader Kostnader enligt resultaträkningen Avskrivningar SUMMA Årsredovisning 55

56 Sammanställning över väsentliga uppgifter Låneram i riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljat enligt regleringsbrev Utnyttjad kredit Räntekonto i Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev Anslagskredit Totalt beviljade anslagskrediter * anslag 20 2:1 001 Förvaltning * anslag 20 2:2 001 Forskning * anslag 23 1: Forskning och samfinansierad forskning Utnyttjade krediter Anslag Utgående anslagssparande därav intecknat för framtida åtaganden Bemyndiganden Totalt gjorda åtaganden Bemyndiganderamar enligt regleringsbrev Personal Antal årsarbetskrafter 38,47 44,08 43,40 42,30 43,60 Medelantal anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring Årsredovisning

57 Beslut om årsredovisning Jag intygar att årsredovisningen 2009 för forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning Rolf Annerberg Årsredovisning 57

58 Dnr 11.1/ Rapport 1:2010 ISBN Produktionansvarig: Ulla Andersson, Formas Produktion & Grafisk Formgivning: Anders Lindholm Produktion AB. Illustrationer och grafer: Anders Lindholm Foto: Åke Sandström, Formas. Omslagsbild, Peter Gerdehag / BRILJANS. Sid 4-5, Doris Beling / FOLIO. Sid 6, Johan Mard / FOLIO. Sid 10, Hans Strand / BRILJANS. Sid 20, Peter Gerdehag / BRILJANS. Sid 30, Stefan Isaksson / BRILJANS. Sid 34, Peter Gerdehag / BRILJANS. Sid 40, Torbjo rn Skogedal / BRILJANS. Sid 44, Klara G / SCANPIX Bildhuset. Repro: Reprografen i Helsingborg Tryck: februari 2010 på Printografen i Halmstad på Arctic Volume White 130g, omslag Invercote Creato Matt 240g, med typsnitten Garamond och Helvetica 58 Årsredovisning