Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling. Årsredovisning 2006

Transkript

1 Formas främjar framstående forskning för hållbar utveckling Årsredovisning 2006

2

3 Innehåll Inledning 5 Resultatredovisning 7 Forskningsstöd 11 Forskningsinformation 23 Strategi och analys 27 Organisation 35 Finansiell redovisning 41 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Anslagsredovisning 43 Redovisning mot bemyndiganden 43 Finansieringsanalys 44 Tilläggsupplysningar och noter 45 Sammanställning över väsentliga uppgifter 52

4

5 Inledning Under 2006 har klimatfrågan mycket starkt aktualiserats i media och i den allmänna debatten. Medvetenheten om möjliga kommande klimatförändringar har ökat inom alla samhällssektorer. Jordskred på grund av kraftig nederbörd och ökade översvämningsrisker har satt fingret på en viktig punkt samhällets och infrastrukturens sårbarhet. Den forskning som Formas finansierar ska bidra till att realisera en hållbar samhällsutveckling, framför allt på de tre verksamhetsområdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Verksamhet och ekonomiska förutsättningar baseras på intentionerna i forskningspropositionen FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV, där glädjande nog forskning för en hållbar utveckling hamnat högt på agendan. Riksdagens beslut innebar en välbehövlig förstärkning till de forskningsområden som innefattar flera av våra största basnäringar, men också frågorna om hur vi ska möta kraven på tillväxt, konkurrens från andra länder och klimatförändringar utan att förlora i produktivitet och mångfald. Det har varit ett intensivt verksamhetsår för forskningsrådet Formas. Den 1 augusti 2006 fick vi en ny instruktion med en generaldirektör som myndighetschef. Den tidigare styrelsen ersattes med ett forskarråd, där forskarna är i majoritet och regeringen utser samhällsrepresentanterna. Vid halvårsskiftet lämnade Lisa Sennerby Forsse sitt huvudsekreterarskap för att tillträda tjänsten som rektor för Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har på ett förtjänstfullt sätt ansvarat för verksamheten under de första fem åren. Vi känner stor tacksamhet för hennes engagemang, klarsyn och förmåga att positionera Formas i olika sammanhang och önskar lycka till i den nya arbetsuppgiften var också sista året för flertalet ledamöter i Formas styrelse/forskarråd. Elektorsförsamlingen utsåg nya forskarrepresentanter och regeringen utsåg samtidigt samhällsrepresentanterna. Göran Enander fick fortsatt förordnade som ordförande i forskarrådet. Året har varit händelserikt och spännande, med många nya erfarenheter av olika satsningar och samarbeten. Slutligen vill jag å Formas vägnar rikta ett varmt tack till alla engagerade ledamöter i våra beredningsgrupper som uträttar ett storartat arbete i att bedöma de forskningsansökningar som konkurrerar om våra alltför otillräckliga medel. Stockholm i februari 2007 Sture Blomgren Tf generaldirektör Årsredovisning 5

6 6 Årsredovisning

7 Resultatredovisning Forskning och utveckling Den statliga organisationen för forskningsfinansiering skall vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för forskning och utveckling samt öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. Enligt regleringsbreven är Formas verksamhet indelad i tre verksamhetsgrenar forskningsstöd, strategi och analys, forskningsinformation. Måluppfyllelse Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ska enligt regeringens uppdrag stödja forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet. Forskningen ska också, där så är tillämpligt, vara relevant för berörda samhällssektorer. Rådet ska svara för grundläggande forskning på initiativ av forskare och för strategiska program där sektors- och/eller samhällsrelevansen står i centrum. Initiativ till särskilda satsningar ska tas inom angelägna områden med speciell uppmärksamhet mot mång- och tvärvetenskaplig forskning. Rådet ska även arbeta för att samverkan med andra forskningsfinansiärer och med näringslivet kommer till stånd. Initiativ till forskning för att öka kunskapen om sådana aspekter som gagnar en hållbar samhällsutveckling och samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt ska tas. Ytterst handlar det om att ta fram mera kunskap om ekosystemens tillstånd och funktion samt om förutsättningar för att anpassa samhället till nya behov och krav. Forskningen som stöds ska bidra till att sektoriella utvecklingsmål kan uppnås, skapa samband och samarbete mellan forskningsutförare och användare av forskningsresultat samt också främja internationellt samarbete. Behovet av mångfald och möjligheten att pröva nya idéer inom forskningen tillgodoses genom att utlysa medel som inte är programbundna. Under 2006 har en öppen utlysning av forskningsmedel genomförts för projektansökningar inom samtliga ansvarsområden. För att stimulera forskarsamverkan över disciplingränser har särskilda medel avsatts för mångoch tvärvetenskapliga projektansökningar. Styrelsen/forskarrådet har också fattat beslut om ett antal strategiska satsningar som har lett till riktade utlysningar inom särskilt prioriterade områden. Ansökningstrycket är alltjämt generellt högt och beviljandegraden är fortfarande alldeles för låg. Beslut om långsiktigt stöd till två starka forskningsmiljöer inom ramen för samarbetet med Vetenskapsrådet om det så kallade Linnéstödet har också tagits. Syftet är att utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer som gagnar berörda näringar och en hållbar samhällsutveckling. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa en samlad bedömning av hur rådets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet. Årsredovisning 7

8 8 Årsredovisning En forskningsstrategi för miljöteknik har arbetats fram tillsammans med VINNOVA. I samarbete med den parlamentariska landsbygdskommittén har Formas utarbetat en forskningsstrategi för Landsbygdsutveckling som överlämnats till regeringen. Formas uppdrag att samverka med andra finansiärer, forskningsutförare och berörda näringar är väl uppfyllda. De samarbeten som initierats bedöms som framgångsrika och har ökat i omfattning. Forskningssamarbetet med livsmedelsindustrierna, Svensk dagligvaruhandel, VINNOVA och Stiftelsens lantbruksforskning (SLF) inom livsmedelsområdet har avslutats i och med utgången av 2006 och kommer att utvärderas under nästkommande år. Treåriga avtal har tecknats med dels SLF om forskning inom växtförädlingsområdet, dels med skogsnäringen om forskning och utveckling avseende skogsföryngring. Samarbeten kring gemensamma forskningsfrågor inom rennärings- och trädgårdsområdet har fortsatt inom ramen för tidigare tecknade avtal. Samarbete med Stiftelsen svensk hästforskning har påbörjats under året, där forskningen fokuserar på hälsa, reproduktion samt hästens betydelse för miljö, människa och samhälle. Under 2006 har det tidigare ingångna samarbetet mellan Formas och Byggsektorns InnovationsCenter (BIC) utvärderats med ett positivt resultat. Samarbetet fortsätter och ingår numera i ett ERA-NET samarbete. Planeringen av EUs sjunde ramprogram för forskning och teknikutveckling har påverkat verksamheten under Formas har deltagit aktivt i framtagandet av nya prioriterade områden och kan konstatera att vissa av rådets viktiga forskningsfrågor har fått en mer framskjuten plats än i det föregående ramprogrammet. Formas deltar för närvarande i elva ERA-NET projekt som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Det övergripande målet med EUs nätverkssatsning är att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom strategiska områden. Utlysningar av den karaktären har hittills kunnat genomföras inom såväl bygg-, jordbruks- som skogsforskningens område. Formas har också ansvar för att öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft. Detta uppfylls genom medverkan inom skilda delar av det internationella nätverket. I det nordiska samarbetet deltar Formas i Nordiska Ministerrådets olika kommittéer, särskilt inom sektorerna jord- och skogsbruk samt också i det nyligen upprättade forskningsrådet NordForsk. Även inom byggsektorn pågår diskussioner om att utveckla och stimulera nordiskt samarbete för att vinna synergieffekter och skapa en stark nordisk position i Europaprogrammen för forskning har för Formas del inneburit arbete med att följa utvecklingen i de teknologiplattformar som växer fram inom olika industrigrenar. Främst gäller detta bygg- och skogssektorerna men också livsmedelssektorn. Det formella ansvaret att representera Sverige sker bland annat i form av ledamotskap i olika programkommittéer i EUs sjätte ramprogram. Formas har ansvarat för delar av samarbetet inom IEA/OECD rörande energifrågor i byggd miljö och Sveriges medlemskap i International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) representeras av Formas. I en alltmer globaliserad värld krävs mer kunskap bland annat om de viktigaste globala miljöhoten. Dessa kräver stora internationella satsningar och ett utvecklat forskningssamarbete mellan länder. I enlighet med 2002 års FN-konferens, deltar Formas i programmet HÅLLBAR UTVECKLING I FATTI- GA LÄNDER, bland annat genom en gemensam utlysning tillsammans med Sida/SAREC. Satsningen syftar till att stödja och öka samverkan mellan svenska forskare och forskare i u-länder. Därutöver har Formas, tillsammans

9 med övriga forskningsråd, fortsatt medverkat i utvärderingen av Sida/SAREC ansökningar inom forskningsprogrammet SWEDISH RESEARCH LINKS. Under året har två internationella utvärderingar genomförts av den forskning som bedrivits inom dels EKOLOGISK PRODUKTION, dels ARKITEK- TUR. Resultaten av utvärderingarna var relativt likalydande, bland annat efterlystes mer internationellt deltagande i forskningen samt en bättre dialog mellan finansiärer och forskarsamhället. Med anledning av synpunkterna har uppföljningsmöten med finansiärer, forskningsutförare och avnämare inletts. Formas ansvar att föra ut forskningsresultat till relevanta målgrupper har resulterat i en rad engagemang. Här ingår bidrag till och deltagande i olika nationella och internationella konferenser och seminarier, utgivning av publikationer, presskontakter med mera. Förutom kontinuerlig utgivning av Formas tidskrifter har under året två nya debattböcker utgivits i serien FORMAS FOKUSERAR. Webbplatsen utvecklas och förbättras och genom samverkan med andra webbportaler publiceras och sprids forskningsresultat. Formas bedömning är att dessa aktiviteter på ett positivt sätt bidrar till att sprida forskningsresultaten till näringsliv och allmänhet samt också utgör underlag till beslutsfattare inom olika delar av samhällsorganisationen. Formas roll som huvudfinansiär för forskning inom områden som berör några av Sveriges viktigaste basnäringar medför en ständig översökning av medel och innebär att många vetenskapligt excellenta och relevanta forskningsansökningar inte kan finansieras. Enligt forskningspropositionen FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV, tilldelas Formas en ökning på 180 miljoner kronor fram till och med Detta är en positiv utveckling men inte tillräcklig för att uppnå en skälig beviljningsnivå av ansökningarna. Det viktigaste skälet för en ytterligare ökning av forskningsresurserna är att Sveriges och våra basnäringars framtid är nära förknippad med en fortsatt tillväxt, vilken i sin tur är beroende av om svensk forskning kan konkurrera i en alltmer kunskapsbaserad och global ekonomi. De verktyg som står till buds för att stödja framstående forskning av hög vetenskaplig kvalitet säkerställs bland annat genom det stora antal sakkunniga som deltar i ansökningsprocessen. Formas har genomfört stora forskningssatsningar på bland annat starka forskningsmiljöer, biologisk mångfald, ekologiskt hållbar utveckling och mång- och tvärvetenskaplig forskning, vilket varit rådets sätt att bidra till regeringens ambition att stärka det svenska forskningssystemet och öka den internationella konkurrenskraften och en hållbar samhällsutveckling. Det är Formas bedömning att erhållna uppdrag genomförts på ett tillfredsställande sätt och att verksamheten har kunnat bedrivas i enlighet med givna instruktioner och planering. Årsredovisning 9

10 10 Årsredovisning

11 Verksamhetsgren forskningsstöd Forskningen som stöds skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Säkerställande av vetenskaplig kvalitet och relevans Bedömning och prioritering av forskningsansökningar sker i beredningsgrupper. Under 2006 fanns 19 ordinarie beredningsgrupper. Därutöver har tillfälliga grupper inrättats för att bedöma ansökningar inom särskilda strategiska satsningar. Forskningens kvalitet säkras genom att anlita sakkunniga med hög vetenskaplig kompetens. Varje beredningsgrupp består av cirka tio ledamöter, varav huvuddelen är aktiva forskare med docent- eller professorskompetens. I de grupper som behandlar behovsmotiverad forskning ingår också en eller flera representanter för avnämarna, många med doktorsexamen. Bedömning i ett internationellt perspektiv Andelen utländska ledamöter i beredningsgrupperna har ökat stadigt sedan Formas bildande Under 2006 var 41 procent av ledamöterna från andra länder, främst de nordiska länderna, jämfört med 34 procent Detta har varit en medveten satsning i syfte att säkerställa att ansökningarna bedöms i ett internationellt perspektiv. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete ska varje ansökans vetenskapliga kvalitet och relevans bedömas. Med vetenskaplig kvalitet avses frågeställningens vikt och nyhetsvärde, valet av metodik och den sökandes kompetens. I det ligger också en bedömning av hur frågeställningen och forskargruppen förhåller sig till den internationella forskningsfronten. Publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter med peer review eller motsvarande är en viktig faktor i bedömningen av den sökandes kompetens. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa -hur rådet har arbetat för att säkra den vetenskapliga kvaliteten och relevansen i den forskning som stöds, -hur rådet har säkerställt att den forskning som rådet stöder bedöms i ett internationellt perspektiv, -hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden samt utförda utvärderingar har påverkat fördelningen av forskningsstödet, samt -vilka forskningsprogram som rådet finansierar till stöd för ekologisk hållbar utveckling samt hur rådet i övrigt stödjer forskning för ekologisk hållbar utveckling och biologisk mångfald. Förnyelse, profilering och utvärderingars betydelse Forskningens förnyelse är en självklar del av forskningens väsen. En forskare som vill följa den internationella forskningsfronten måste ständigt förnya sig. Forskningsproblemen formuleras huvudsakligen av de forskare som söker medel. Denna bottom up princip, i kombination med den hårda konkurrensen, borgar för att forskarna ständigt förnyar sig för att ligga i eller nära den internationella forskningsfronten. Ett viktigt medel för att främja förnyelsen i forskningen är också riktlinjerna för beredningsgruppernas bedömningsarbete. Där anges bland annat att viktiga aspekter hos en projektidé är dess nyhetsvärde och originalitet. Det framhålls också att nya idéer och djärva hypoteser ska beaktas positivt i gruppernas bedömning. Ett annat sätt att verka för förnyelse i forskningen är en relativt hög omsättning på ledamöterna i beredningsgrupperna. Sedan 2005 kan en ledamot medverka i beredningsarbetet i högst fyra år mot tidigare sex. Årsredovisning 11

12 Inom ramen för behovsmotiverad forskning genomförs ibland särskilda strategiska satsningar, i många fall tillsammans med en eller flera finansiärer som representerar något avnämarintresse. Sådana samarbeten borgar för en hög samhällsrelevans i den forskning som finansieras, och optimerar användningen av samhällets forskningsresurser genom att samla finansiärer med gemensamma intressen. Gemensamt finansierade satsningar beskrivs under avsnittet SAMVERKAN MELLAN FORSKNINGSAKTÖRER. Formas har fattat beslut om långsiktigt stöd till två starka forskningsmiljöer inom ramen för samarbetet med Vetenskapsrådet om det så kallade LINNÉSTÖDET. Syftet är att utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiskt viktiga forskningsmiljöer som gagnar berörda näringar och en hållbar samhällsutveckling. Ansökningarna har granskats av internationella bedömare. Det ena stödet avser klimatforskning vid Stockholms universitet och är samfinansierat med Vetenskapsrådet, det andra stödet avser forskning inom kemisk ekologi vid SLU. Vardera gruppen har preliminärt tilldelats fem miljoner kronor per år i tio år. Formas har även stärkt samarbetet med andra statliga forskningsfinansiärer. Inom klimatområdet har en gemensam utlysning HÅLLBAR UTVECKLING MED INRIKTNING PÅ KLIMAT gjorts tillsammans med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Rymdstyrelsen. Formas kommer att satsa tio miljoner kronor per år under perioden Ansökningarna har bedömts dels av respektive organisations ordinarie beredningsgrupper, dels av en gemensam internationell panel som granskat relevansen för klimatforskningen. Inom området FUNKTIONSHINDER OCH HANDIKAPP har Formas, som en del i en gemensam satsning med Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap (FAS) och Vetenskapsrådet, utlyst en fyraårig anställning som forskarassistent med start år Inriktningen på projektet är tillgänglighet i boende, arbete och/eller i det offentliga rummet inklusive naturen. Under 2006 har två internationella utvärderingar genomförts av den forskning som bedrivits inom dels ekologisk produktion, dels arkitektur. Resultaten av utvärderingarna var relativt likalydande, bland annat efterlystes mer internationellt deltagande i forskningen. Utvärderingarna presenteras mer utförligt under avsnittet STRATEGI OCH ANALYS. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling Regeringens särskilda satsning under åren på forskning inom området har presenterats i rapporten KUNSKAPSÖVERSIKT BIOLOGISK MÅNGFALD (Formas Rapport 2:2006). Från och med 2005 har medlen permanentats, och enligt regleringsbrevet ska minst 90 miljoner kronor användas för forskning om biologisk mångfald, klimat och forskning till stöd för en ekologisk hållbar utveckling. Beredningsgrupperna Ekologi och biodiversitet i terrestra system, Naturvård och biodiversitet i terrestra system respektive Akvatisk ekologi och biodiversitet samt fiske finansierar i huvudsak forskning inom biologisk mångfald. Enskilda projekt finansieras även inom andra beredningsgrupper som relaterar till biologisk mångfald. I den ordinarie utlysningen har i genomsnitt satsas 65 miljoner kronor per år samt 46 miljoner kronor i de särskilda utlysningarna. En av Formas viktigaste uppgifter är att främja forskning om ekologisk hållbar utveckling i samhället. En tidigare (2004) genomgång av projekt som då finansierades visade att minst 75 procent av projekten hade den 12 Årsredovisning

13 ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i fokus. Övriga projekt hade ofta inriktning på den sociala eller ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Strategiska satsningar som har finansierats under 2006 (tkr): Ekologisk produktion Klimat Marin miljö Miljötoxikologi Summa Strategiska satsningar som har utlysts under 2006 (tkr): Hållbar utveckling med inriktning på klimat Hållbar förvaltning av biologisk mångfald Marin miljö 1) Läkemedel i miljön Summa ) Ytterligare tkr redan tidigare beslutade Beslut avseende klimatforskningen har tagits 2006, medan övriga beslutas om Mång- och tvärvetenskaplig forskning Rådet skall ha ett väl anpassat system för bedömning och prioritering av mångoch tvärvetenskaplig forskning och stödja angelägen mång- och tvärvetenskap. Den forskning som Formas stödjer ska bidra till en hållbar utveckling av samhället. Frågor kring hållbar utveckling är ofta systemövergripande och kräver bredare grepp än enskilda discipliner förmår att ta. För att belysa samspel och konflikter mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter behöver forskningen organiseras på nya sätt. Formas arbetar därför för att åstadkomma mång- och tvärvetenskaplig forskning inom sina ansvarsområden. Mång- och tvärvetenskapliga ansökningar har tidigare behandlats i ett tvåstegsförfarande inom den ordinarie utlysningen. Det har då framkommit att ansökningarna inte alltid kunnat ges en adekvat behandling inom ramen för den ordinarie beredningsorganisationen. Sedan två år tillbaka görs därför en särskild utlysning med en särskild beredningsmodell för mång- och tvärvetenskapliga projekt. Intresset 2006 var inte lika stort som föregående år. Åttio ansökningar kom in (139 år 2005). Elva nya projekt har beviljats om 13,5 miljoner kronor samt 19,7 miljoner kronor för fortsättningsprojekt. Under åren har 107 miljoner kronor satsas på mång- och tvärvetenskaplig forskning. Nydisputerade forskare Rådet skall öka sina insatser för att ge nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Att stödja rekryteringen av forskare via stöd till doktorandprojekt och att möjliggöra nya doktorers fortsatta karriär inom forskningen i form av till exempel postdoktorala stipendier och anställningar som forskarassistent är viktiga fundament i forskningens förnyelse. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa - hur mång- och tvärvetenskapliga projekt hanterats i rådets beredningsorganisation och hur beredningsorganisationen är anpassad för detta, - hur mång- och tvärvetenskaplig forskning har främjats, samt - i vilken omfattning rådets forskningsstöd fördelats till mång- och tvärvetenskaplig forskning. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa hur och i vilken omfattning rådet bidragit till att ge nydisputerade forskare möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär. Av återrapporteringen skall framgå åldersfördelningen för forskare som ansöker om forskningsstöd samt för mottagare av rådets projektmedel och anställningar. Årsredovisning 13

14 Antal Antal Åldersfördelning samtliga sökanden år 2006 år 2005 år Åldersgrupp Åldersfördelning projektledare för beviljade projekt år 2006 år 2005 år Åldersgrupp Hälften av de nya projekt (51 procent) som beviljades forskningsmedel innehöll en doktorand med minst 50 procents deltagande. Det var en större andel än bland det totala antalet ansökningarna (38 procent). En femtedel av de beviljade projekten (20 procent) hade en yngre forskare som huvudsökande och projektledare. Med yngre forskare avses en person som har disputerat under de senaste fem åren. Av inkomna ansökningar hade en dryg fjärdedel (27 procent) en ung forskare som huvudsökande. Ungefär hälften av ansökningarna från unga forskare avsåg anställning som forskarassistent. Inte helt förvånande har de unga forskarna inte lyckats lika bra i konkurrensen som de äldre. I de beviljade projekten har andelen unga forskare minskat som huvudsökande och projektledare medan andelen projekt med doktorand har ökat, vilka söks av forskare i de äldre åldersgrupperna. Formas finansierar varje år ett antal postdoktorala stipendier, som riktar sig till yngre forskare. Doktorsexamen ska ha avlagts högst tre år före ansökningstillfället. Stipendierna ger möjlighet för unga forskare att vistas vid utländska universitet och forskningsinstitut. I vissa fall kan även svenskt universitet eller forskningsinstitut komma ifråga. Intresset var mindre i årets utlysning och totalt kom 71 ansökningar in (103 år 2005) med jämn könsfördelning. Totalt 20 stipendier kunde finansieras, vilka bedömdes vara av högsta kvalitet. Det mest frekventa resmålet var USA. Jämställdhet Rådet skall aktivt arbeta för jämställdhet samt nå en jämnare könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen och vid fördelningen av forskningsstödet. En av målsättningarna i jämställdhetsarbetet är att uppnå en jämn könsfördelning i beredningsgrupper och bland aktiva forskare. I de ordinarie beredningsgrupperna var andelen kvinnor som helhet 40 procent (44 procent 2005). Tolv av de 19 ordinarie beredningsgrupperna har haft kvinnor som ordförande, det vill säga 63 procent. Andel kvinnliga ledamöter i ordinarie beredningsgrupper Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen ska framgå: -könsfördelningen inom rådets beredningsorganisation och antalet prioriteringskommittéer där det ena könets representation understiger 40 procent, -könsuppdelad statistik om forskningsansökningar, beviljandegrad och forskningsstödets fördelning, samt -vilka framtida insatser rådet planerar utifrån en analys av hinder och möjligheter för ökad jämställdhet. År Procent Sex av 19 beredningsgrupper hade en andel kvinnor under 40 procent Miljörelaterad toxikologi (30), Växter (33), Stadsutveckling (25), Människor, livsstilar och miljö (33), Anläggningar och tekniska försörjningssystem (33) och Byggnaden som system (30). Då antalet ledamöter i beredningsgrupperna är litet, skulle ytterligare en kvinna ge andelen 40 procent. Enligt riktlinjerna för beredningsgruppernas arbete får ingen diskriminering göras på grund av till exempel kön. Ansökningarnas kvalitet ska avgöra vilken sökande som beviljas medel. Endast om två eller fler ansökningar bedöms ha lika kvalitet ska den sökande som tillhör underrepresenterat kön ges företräde. Andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande var 36 procent i årets ordinarie utlysning. Andelen projekt med kvinnor som huvudsökande som beviljades medel var 35 procent. Kvinnor och män var således ungefär 14 Årsredovisning

15 lika framgångsrika i konkurrensen om forskningsmedel. Andelen ansökningar med kvinnor som huvudsökande har successivt ökat sedan Formas tillkomst 2001, då den var drygt 20 procent. Andel sökta respektive beviljade projekt med kvinnor som huvudsökande År Sökta projekt, procent Antal beviljade, procent De fortsatta åtgärderna kommer att inriktas på att ytterligare öka andelen kvinnor i de beredningsgrupper som under 2006 inte nådde upp till 40 procent. Bland ordförandena dominerade kvinnorna under Fem kvinnor avgår som ordföranden i och med det gångna året, varför en jämnare fördelning troligen kan emotses under Under senare år har uppmärksammats en tendens att andelen kvinnliga sökanden avtar något vid exempelvis tillsättning av högre anställningar vid universitet och högskolor. På Formas kan dock glädjande noteras en nästan jämn fördelning mellan könen när det gäller ansökningar om postdoktorala stipendier och anställning som forskarassistent. Genusperspektiv i forskningen Rådet skall verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen. Formas främjar forskning med genusperspektiv inom områden där detta är relevant. Målsättningen är att genusperspektivet ska få genomslag i forskningen. Det sker bland annat genom att i anvisningarna till beredningsgrupperna framhålla att i bedömningen av ansökningar väga in om genusperspektivet tillgodosetts på ett för frågeställningen adekvat sätt. Formas avser att öka uppmärksamheten på genusproblematik inom forskarsamhället genom seminarier och konferenser. Fyra projekt med genusperspektiv inom områdena landsbygdsutveckling, livsmedel och skogsbruk beviljades medel i 2006 års ansökningsomgång. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa och kommentera genomförda och planerade insatser i förhållande till målet. Internationellt forskningssamarbete Rådet skall stimulera svenskt deltagande i europeiskt och internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte samt öka utnyttjandet av europeiska och internationella forskningsmedel som en förstärkning av den nationella forskningsfinansieringen. Formas har fortsatt och fördjupat sitt engagemang i det internationella arbetet. De EU-relaterade frågorna växer i betydelse inte minst i samspelet med inhemska strategiska satsningar. Samverkan med andra europeiska finansiärer har också ökat under En ökad samfinansiering i Europa kommer att påverka och förhoppningsvis gynna svenska forskningsintressen. Formas medverkan i relevanta områden inom EUs ramprogram för forskning och teknikutveckling har bidragit positivt till svenska forskares möjligheter att beviljas EU-medel. Motiven för deltagandet i internationella aktiviteter är av både formell karaktär genom regeringsuppdrag och egna val i medvetande om den Årsredovisning 15

16 Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa och kommentera sina insatser i förhållande till målet. Av redovisningen ska framgå: -motiven och kostnaderna för samt nyttan av medlemskap i de europeiska och internationella forskningsorganisationer som rådet deltar i, -hur rådet arbetat för att öka samverkan med forskningsfinansiärer i andra länder och för att förstärka den nationella forskningsfinansieringen med europeiska och internationella forskningsmedel samt hur mycket forskningsmedel som använts, -samordningsaktiviteter med andra nationella forskningsfinansiärer avseende deltagande i EUs ramprogram för Forskning och teknikutveckling samt myndighetens egna stödåtgärder för deltagande inom respektive delprogram, samt -hur rådet har samverkat med andra organisationer när det gäller hållbar global utveckling. starkt ökande vikten av internationellt samarbete inom forskning och utveckling. Europeiska unionen Inom EUs sjätte ramprogram för forskning och teknikutveckling har Formas varit huvudansvarig svensk myndighet för FOOD QUALITY AND SAFETY (tema 5) och SUSTAINABLE DEVELOPMENT, GLOBAL CHANGE AND ECOSYSTEMS (tema 6.3). Förberedelserna inför EUs sjunde ramprogram har pågått under hela året. Liksom tidigare år har anslag till svenska forskare beviljats, vars ambition är att bli koordinator i större EU-projekt. Formas har också medverkat inom nätverket European Research Area (ERA). Det gäller också EUs rådgivande kommitté Standing Committee for Agricultural Research (SCAR) där Formas dels medverkat i såväl den rådgivande kommittén som management kommittén, dels i fyra tematiska forskningssamarbeten. Nämnas bör också det ökande samarbetet med de så kallade tekniska plattformarna (TP). Nätverk inom European Research Area (ERA) Ett av huvudmålen redan i EUs sjätte ramprogram var att öka samordningen inom den europeiska forskningen. Syftet är att åstadkomma samarbete mellan nationella forskningsfinansiärer, men också stimulera till nordiskt samarbete. För dessa samarbeten bidrar EU till nätverksbyggandet, men inte till själva forskningsfinansieringen. För närvarande finns ett sjuttiotal ERA- NET projekt. Sverige deltar i cirka hälften av dessa och Formas är med i elva av projekten som är i olika utvecklingsstadier. BIODIVERSA BONUS CIRCLE CORE ORGANIC ERABUILD MARIFISH PG PV ERA-NET SNOWMAN URBAN-NET WOOD WISDOM Biodiversity Research Bonus for the Baltic Sea Science Network of funding agencies Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming Strategic Co-operation between National Programmes Promoting Sustainable Construction and Operation of Building Coordination of European Marine Fisheries Research Programme Plant Genomics Photovoltic Solar Energy Research and Technological Developments Sustainable Management of Soil and Groundwater under the Pressure of Soil Pollution and Soil Contamination Coordination of the Funding of Urban Research in Europe Wood Material Science and Engineering Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar. Inom projekten Core Organic och ERA Build har gemensamma europeiska utlysning- 16 Årsredovisning

17 ar redan kommit till stånd ( ). En europeisk utlysning inom Wood Wisdom har påbörjats och för 2007 planeras en utlysning inom Bonus. Formas medverkan under perioden framgår av följande tabell. Projekt Totala Kostnader Kostnader Kostnader Saldo Intäkter BIODIVERSA BONUS CIRCLE CORE ORGANIC ERABUILD MARIFISH PLANT GENOMICS PV ERA-NET SNOWMAN URBAN-NET WOOD WISDOM TOTALT Rapportering och uppföljning sker var sjätte månad till respektive projektkoordinator. En första revision sker efter 18 månader, varvid rapporteringen görs till EU-kommissionen. Revision har utförts för sex av projekten av en av EU certifierad revisor. En ytterligare revision utförs vid projektens avslutande, normalt efter 48 månader. Övrig Europeisk samverkan Formas är sedan många år medlem i European Science Foundation (ESF). Under året har Formas, tillsammans med Vetenskapsrådet, varit värd för en europeisk ESF/japansk klimatkonferens ett arrangemang som planeras få en uppföljning även För andra året i rad har Formas finansierat forskarstipendier European Young Investigor Awards (EURYI) inom ESF, där två svenska forskare var bland de 25 utvalda. I den nordiska forskningssamverkan deltar Formas inom skogs- och jordbruksområdet genom Samnordisk skogsforskning (SNS) och Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) samt i det nordiska byggforskningssamarbetet (NBS). För att främja europeiska insatser finns också bilaterala avtal. Så har till exempel det fleråriga samarbetet med Institut National de la Rechereche Agronomique (INRA) inom jord- och skogsbruksområdet fortsatt. Globalt relaterade aktiviteter Formas har i samarbete med Sida/SAREC utlyst medel till ett samfinansierat forskningsprogram om svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder. Målet är att bidra till global hållbar utveckling genom ett ökat samarbete mellan svenska forskare och forskare i utvecklingsländerna. Programmet pågår under två år och omfattar totalt 20 miljoner kronor. Formas är svenskt medlemsorgan i The International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), där ett 20-tal medlemmar ingår. Utöver Årsredovisning 17

18 den svenska medlemsavgiften 2006 om 5,6 miljoner kronor avsätter Formas årligen medel för forskarstuderandes deltagande i IIASAs sommarskola i Wien, där fyra stipendier inom Young Students Summer Programme (YSSP) har finansierats. Inom IIASAs nya forskningsprogram ENERGY kommer en analys av den globala energisituationen att tas fram, vilken kommer att stödjas av den svenska regeringen med en miljon kronor för Bland övriga internationella aktiviteter ingår på byggområdet medlemskapet i International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB). Under 2006 medverkade Formas i World Urban Forum III i Vancouver genom såväl seminarier som informationsinsatser. Formas har, tillsammans med övriga forskningsråd, fortsatt medverkat i Sida/SARECs forskningsprogram SWEDISH RESEARCH LINKS som koordineras av Vetenskapsrådet. Den övergripande samverkan inom forskningen rörande GLOBAL ENVIRONMENTAL CHANGE som utförs inom The International Group of Funding Agencies for Global Change Research (IGFA) har fortsatt under Formas har även medverkat i visst forskningssamarbete med Japan genom aktiviteter som koordineras av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), rörande hållbar utveckling, särskilt klimatfrågor, miljöteknik och frågor om urban utveckling. Internationella aktiviteter, tkr Medlemskap i IIASA Medlemskap i övr internationella organisationer IGFA ITPS EU-, INRA- och IIASA-projekt 1) Deltagande i överläggningar, seminarier, mm Summa ) Forskningsprojekt av internationell karaktär redovisas inte här, utan återfinns i ansökningstabellen. Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa -antalet beviljade ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar, -beviljade bidrag i förhållande till sökta bidrag och genomsnittlig bidragsstorlek. Ansökningsbehandling Ordinarie utlysning Fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan beredningsgrupperna har skett med utgångspunkt från söktrycket i respektive grupp. Av 1213 ansökningar i den ordinarie utlysningen har 218 nya projekt om 157 miljoner kronor beviljats, samt 231 miljoner kronor för fortsättningsprojekt perioden Ansökningar Antal sökta forskningsansökningar Antal beviljade ansökningar Totalt beviljat belopp, tkr Genomsnittlig projektstorlek, tkr Detta innebär en beviljningsgrad på 18 procent om antalet beviljade projekt jämförs med antalet ansökningar. Beviljningsgraden beräknad på pengar var endast 15 procent, vilket innebär att många excellenta projekt inte kunnat finansieras. Utöver beslut i den ordinarie utlysningen har beslut fattats inom ramen för särskilda utlysningar gjorda under Årsredovisning

19 Strategiska satsningar Hållbar utveckling med inriktning på klimat, Linnéstöd, Livsmedelmarknaden, Transformation of the Construction Sector through industrialisation - Formas-BIC 5 (ERA Build Call). Övriga utlysningar Växtförädling, Hästforskning, NKJ - Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning, IIASA Young Scientist Summer Program, INRA-Formas Call, I förekommande fall presenteras programmen kortfattad under avsnitt SAMVERKAN MELLAN FORSKNINGSFINANSIÄRER. Beslut om tilldelning av medel för de olika områdena framgår av ansökningstabellen. Arbetet med beredning av ansökningar och beslut om beviljningar sker året innan projekten startar. Beslut om forskningsmedlens fördelning för 2007 har således processats under Årsredovisning 19

20 Ansökningstabell Forskningsområde Pågående och nya beviljade forskningsprojekt, tkr Totalt Ordinarie utlysning: Nya Forts Nya Forts Nya Forts Klimat och biogeokemi Miljörelaterad toxikologi Ekologi o biodiversitet Naturvård o biodiversitet Akvatisk ekologi, biodiversitet, fiske Växter Skogsbruk Jord- och trädgård Djur o veterinärmedicin Livsmedel Ekonomi, samhälle, regional utveckl Stadsutveckling Människor, livsstilar och miljö Byggande o förvaltning Anläggn o tekn försörjningssystem Byggnaden som system Byggmaterial o komponenter Mång-och tvärvetenskap Postdoktorsstipendier Information SUMMA ORDINARIE UTLYSN Särskilda utlysningar/programsatsningar: Formel exc Linnéstöd Klimatforskning Hållbar utveckl - klimat Miljörelaterad livsmedelsforskn Marin miljöforskning Miljötoxikologisk forskning Ekologisk produktion Livsmedelsmarknaden Trädgårdsforskning Växtförädling Rennäring BIC ERA-build Sida/SAREC Skogsföryngring Stormskador på skog Hästforskning EU-stöd IIASA INRA SUMMA SÄRSKILDA UTLYSN Årsredovisning

21 Forskningsmedlens fördelning Av beviljade medel fördelades drygt 95 procent till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Lämnade bidrag enligt resultaträkningen på bidragsmottagare respektive år framgår nedan. Fördelning mellan programsatsningar och ordinarie utlysning framgår av ansökningstabellen. I de ordinarie ansökningstillfällena har andelen nya projekt uppgått till cirka 69, 74 respektive 92 procent. I 2006 års ansökningstillfälle har cirka 8 procent av de nya projekten utgjort förlängning av anställningar som doktorand eller forskarassistent, det vill säga tredje och fjärde året av dessa anställningar. Bidragsmottagare Utbetalda forskningsmedel, tkr Sveriges lantbruksuniversitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Kungliga tekniska högskolan Universitetet i Linköping Karolinska institutet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Forskningsinstitut Övriga statliga myndigheter Övriga universitet och högskolor EU, internationella organisationer, mm Vetenskapsakademier Övriga Totalt Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa hur forskningsstödet fördelat sig mellan nya bidragsmottagare och mottagare som mottagit forskningsstöd även året innan, - hur forskningsstödet fördelat sig mellan olika lärosäten samt mellan projektmedel, anställningar och andra stödformer, samt fördelningen mellan programsatsningar och öppen utlysning av projektmedel Utbetalda forskningsmedel fördelat på forskningsområden: Forskningsområde, tkr Miljö och natur Areella näringar, djur och livsmedel Samhällsbyggande Övrigt Totalt Miljö och natur 32% Areella näringar, djur och livsmedel 43% Samhällsbyggande 21% Övrigt 4% Årsredovisning 21

22 22 Årsredovisning

23 Verksamhetsgren forskningsinformation Information om forskning samt forskningsresultat som erhållits genom rådets forskningsfinansiering skall sammanställas och kommuniceras till relevanta målgrupper i samhället. Formas prioriterar dels att ta fram populärvetenskapliga sammanställningar, dels att förse de yrkesverksamma aktörerna inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande med de forskningsbaserade kunskaper som behövs för att förebygga och lösa aktuella problem samt förebygga kommande problem. Övriga målgrupper för informationsverksamheten är forskarsamhället, skolan, massmedia och andra opinionsbildare samt i viss mån enskilda konsumenter. Formas anpassar informationen utifrån olika gruppers behov. Webbplatsen Formas webbplats är en viktig informationskanal. Här lämnas information om Formas verksamhet och om rådets forskningsprogram, utlysningar, aktuella seminarier och konferenser, publikationer med mera. Under året har en ny webbplats med ny design och ny teknisk plattform lanserats. Webbplatsen kommer att utvärderas under Återrapporteringskrav: Rådet skall redovisa: -vilka insatser som genomförts för att sprida forskningsinformation till olika målgrupper och kostnaderna för dessa insatser samt en bedömning av insatsernas resultat, -vilka särskilda insatser som genomförts för att stimulera till debatt och popularisering av forskning, samt -hur rådets insatser samordnats med och kompletterar andra aktörers insatser. Formas förlag Tidskriften MILJÖFORSKNING ger en bred och aktuell bild av Formas ansvarsområden. Under 2006 har Miljöforskning haft fem utgåvor varav ett dubbelnummer. Drygt 90 artiklar har publicerats och ett sjuttiotal forskare har medverkat. Samtliga utgåvor har samlat merparten av innehållet under ett tema. Miljöforskning har också en egen webbplats där artiklarna publiceras fortlöpande. Miljöforskning har en upplaga på Hälften går till betalande prenumeranter framför allt företag och organisationer. Resten av upplagan sprids via Formas nätverk, vid seminarier, konferenser samt media (200 st). Under 2006 genomfördes en säljkampanj som gav 150 nya betalande prenumeranter. Totalt har prenumerantstocken år 2006 ökat med 200. Under året har ett förslag till ny lay-out och ny struktur av Miljöforskning tagits fram. Syftet har varit att ge tidskriften ett modernare uttryck i form och innehåll. Den nya Miljöforskning kommer att lanserar i början av Tidskriften SWEDISH RESEARCH FOR SUSTAINABILITY bygger på den svenska tidskriften med ett urval och tillägg som har anpassats till en internationell publik. Under 2006 utgavs fyra nummer. För närvarande finns cirka 1800 gratisprenumeranter i mer än hundra länder. Formas ger ut böcker och andra skrifter som bygger på forskningsbaserad kunskap. Produkterna ska vara efterfrågade av aktörerna och anpassade efter deras behov. Pocketbokserien FORMAS FOKUSERAR tar upp aktuella debattfrågor. Under 2006 har åtta nya publikationer utgivits, varav två pocketböcker. Motsvarande siffror för åren 2005 och 2004 var 8 (3) och 13 (2). Försäljningsintäkterna uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,5 miljoner kronor år 2005 och 2 miljoner kronor år 2004). Medieaktiviteter Under året har anordnats tre större medieaktiviteter. Två pressträffar om pocketböckerna ÖSTERSJÖN HOT OCH HOPP respektive GIFTFRI MILJÖ Årsredovisning 23

24 UTOPI ELLER VERKLIG CHANS? samt i samband med offentliggörandet av vilka som erhållit så kallade Linnéstöd, en presskonferens på Rosenbad tillsammans med Vetenskapsrådet. Aktiviteterna var välbesökta och resulterade i inslag i såväl radio som TV samt artiklar i dags- och fackpress. Formas har medverkat, tillsammans med universitet och högskolor och övriga forskningsråd, i en exklusiv tjänst för media som förmedlar pressmeddelanden och forskarkontakter. Under året hanterades 1939 frågor på Expertsvarsportalen (att jämföra med 1857 respektive 1798 åren innan). Frågorna har i genomsnitt fått 2-3 svar vardera från informatörerna på forskningsråd, universitet och högskolor. Flertalet har gett resultat i form av radio- och TV-program eller artiklar i dags- och fackpress. Via expertsvar.nu finns också tillgång till motsvarande utländska tjänster. Formas håller också media uppdaterade genom att regelbundet sända ut pressmeddelanden och informera via mail, telefon och informella möten. Seminarier och konferenser Under 2006 har Formas arrangerat 12 egna konferenser och seminarier (15 under 2005 och 10 under 2004). Formas har dessutom medverkat med bokbord, utställning eller föredragshållare vid 33 andra seminarier och konferenser (27 under 2005 och 23 under 2004). De stora satsningarna under året var medverkan vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg med bland annat en Formasdag om frukt och grönt, samt medverkan på Forskartorget under Bok & Biblioteksmässan. Pocketserien FORMAS FOKU- SERAR har lanserats med hjälp av vetenskapsteater och flera seminarier arrangerades med forskare som finansieras av Formas. Projektstöd Forskare och övriga kan ansöka om bidrag för att ta fram informationsmaterial eller anordna informationsaktiviteter inom Formas ansvarsområden. En särskild beredningsgrupp finns inrättad för prövning av sådana ansökningar. Beslut om medelstilldelning framgår av tabellen under avsnitt ANSÖKNINGSBEHANDLING. Samarbetsprojekt Samarbetet kring webbportalen tillsammans med FAS, Vetenskapsrådet, VINNOVA, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Riksbankens jubileumsfond och Vårdalstiftelsen har fortsatt. Forskning.se kan ses som en vägvisare för den som vill veta något om forskning men inte vet var man ska börja. Formas har under året initierat och delfinansierat två webbaserade kunskapsöversikter på forskning.se - en om ÖSTERSJÖN och en om PLANETEN. Båda har rönt stor uppmärksamhet och kommer under 2007 att översättas till bland annat engelska. PLANETEN har haft ett nära samarbete med SVTs motsvarande satsning på dokumentärfilmen med samma namn. Detta samarbete har bidragit till att PLANETEN fått ett mycket stort genomslag både i media och hos allmänheten. Inför Linnéåret 2007 har Formas deltagit i ett av de fem nationella projekten, nämligen dokumentärfilmen EXPEDITION LINNÉ. En särskild satsning görs på LINNÉ OCH DEN GRÖNA SEKTORN tillsammans med KSLA och SLU exkursioner i Linné och hans lärjungars fotspår samt en bok som speglar framtidens gröna sektor. 24 Årsredovisning

25 Portalen LIVSMEDELSSVERIGE bidrar till att forskningsresultat inom livsmedelsområdet webbpubliceras. Bakom portalen står Livsmedelscentrum i Lund, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Konsumentverket, SLU samt Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Under året har Formas och Livsmedelssverige, i samarbete med universitet och högskolor, inlett en turné med syfte att sätta mer fokus på frågor om maten och hälsan. Målgruppen är främst lärare på gymnasiet, och välbesökta arrangemang har under året hållits i Umeå, Göteborg, Kalmar och Kristianstad. Kunskapskanalen är en satsning från SVT. Forskningsråden, VINNOVA och landets universitet och högskolor samverkar med programmet VETENSKAPS- LANDET som varje vecka producerar ett halvtimmesprogram med reportage från forskarvärlden. Inslagen kan också ses på Under året har Formas producerat tre inslag med Formas-finansierad forskning. Årsredovisning 25